Individuell Läsning och Skrivning

Transkript

1 Individuell Läsning och Skrivning Individuella uppgifter åk 2 Elevinformation Namn Skola Årskurs Testdatum Testledare Resultatsammanställning Läsa åk 2 antal lästa antal överhoppade antal fel Stanine antal korrekt lästa = /120 poäng Percentil Läsa uppföljning antal lästa antal överhoppade antal fel Stanine antal korrekt lästa = /120 poäng Percentil Läsa pseudo antal lästa antal överhoppade antal fel Stanine antal korrekt lästa = /120 poäng Percentil Läsa text åk 2 antal lästa antal överhoppade antal fel Stanine antal korrekt lästa = /242 poäng Percentil Läsa text uppföljning antal lästa antal överhoppade antal fel Stanine antal korrekt lästa = /272 poäng Percentil

2

3 Läsa åk 2 1. ni 31. ask 2. år 32. bra 3. nu 33. går 4. få 34. vill 5. av 35. ditt 6. då 36. krok 7. el 37. mura 8. ta 38. söt 9. tå 39. garn 10. sy 40. vara 11. te 41. fred 12. bi 42. vas 13. ett 43. barr 14. den 44. bet 15. mos 16. hon 17. när 18. led 19. man 20. dag 21. bär 22. tom 23. fem 24. lås 25. öra 26. väg 27. nej 28. bror 29. bli 30. nål 45. sjö 46. tack 47. inte 48. flina 49. allt 50. ändå 51. lila 52. som 53. bricka 54. heller 55. fluga 56. ställe 57. bakåt 58. egna 59. darrade 60. maskar Niilo Mäki Institutet Individuella uppgifter åk 2 1

4 Läsa åk backar 91. kropp 62. grattis 92. blinda 63. redan 93. salva 64. riktigt 94. likadan 65. finns 95. plast 66. stilla 96. inga 67. mister 97. varför 68. detta 98. genast 69. glassen 99. burkar 70. rester 100. ljuger 71. aldrig 101. korg 72. gömma 102. första 73. mycket 103. mossa 74. skorpa 104. vanligt 75. köra 105. tjäna 76. mest 106. fulla 77. tärning 107. känna 78. också 108. äntligen 79. långa 109. törsta 80. smälta 110. borta 81. några 111. hjärta 82. händer 112. kollision 83. varje 113. laxar 84. hatten 114. behöva 85. kartor 115. repetition 86. stora 116. miljoner 87. kallas 117. skjutsen 88. granska 118. spjälka 89. docka 119. expert 90. träd 120. stjärnfall 2 Niilo Mäki Institutet Individuella uppgifter åk 2

5 Läsa uppföljning 1. en 31. ska 2. så 32. dra 3. de 33. tår 4. än 34. tagg 5. du 35. bark 6. ro 36. sitt 7. om 37. fura 8. se 38. båt 9. gå 39. lönn 10. yr 40. hade 11. tu 41. fram 12. is 42. tall 13. oss 43. inom 14. ned 15. har 16. med 17. här 18. del 19. men 20. jag 21. ben 22. mat 23. din 24. såg 25. bro 26. läs 27. dig 28. åra 29. blir 30. lån 44. dal 45. gett 46. sil 47. tron 48. alls 49. smakar 50. granen 51. blicka 52. hellre 53. stall 54. flicka 55. vidare 56. smala 57. darrig 58. ännu 59. klocka 60. leker Niilo Mäki Institutet Individuella uppgifter åk 2 3

6 Läsa uppföljning 61. medan 91. blanda 62. riktig 92. eget 63. ville 93. utanför 64. stirra 94. flaska 65. gick 95. längre 66. dessa 96. framför 67. väggen 97. gärna 68. raster 98. krona 69. brister 99. ljusen 70. annat 100. kyla 71. lyckas 101. tjata 72. kom 102. sjuk 73. skarpa 103. sista 74. kära 104. kände 75. ofta 105. absolut 76. mista 106. bröd 77. spruta 107. mössor 78. säkert 108. skryta 79. gånger 109. vanligast 80. smäller 110. hjälpa 81. började 111. explosion 82. sänder 112. miljonär 83. mattan 113. skjuta 84. början 114. kanna 85. skala 115. ramar 86. stort 116. frisk 87. granskar 117. skära 88. locka 118. saxar 89. trög 119. borg 90. knopp 120. ovänlig 4 Niilo Mäki Institutet Individuella uppgifter åk 2

7 Läsa pseudo 1. od 31. vack 2. yn 32. nyma 3. ke 33. plib 4. vå 34. kint 5. um 35. grån 6. jö 36. pran 7. pa 37. enti 8. un 38. tjev 9. ki 39. hött 10. im 40. erku 11. es 41. bixe 12. ste 42. fyti 13. ude 43. pärna 14. hir 44. letun 15. öbi 45. raleg 16. uri 46. iftar 17. ött 47. sagle 18. irm 48. unsem 19. ral 49. öppla 20. fus 50. tjigi 21. töv 51 rigne 22. mek 52. alski 23. jeg 53. nigöt 24. mung 54. frisu 25. sölk 55. kojpe 26. spap 56. svyrp 27. grem 57. dvele 28. blök 58. skraf 29. trab 59. stipp 30. fysp 60. mjalk Niilo Mäki Institutet Individuella uppgifter åk 2 5

8 Läsa pseudo 61. stuft 91. tednang 62. kruti 92. vötbill 63. vemmi 93. sprönge 64. spratu 94. klymski 65. sjingö 95. gistram 66. hiftag 96. neljird 67. jabbag 97. ermdamb 68. trövleg 98. dorbdik 69. bitale 99. ljubfleg 70. sastor 100. blonpädd 71. margen 101. söfalder 72. nimmor 102. tvällyng 73. ebrass 103. tistrell 74. fimalj 104. nevambir 75. tefärr 105. fremakra 76. nermil 106. kardireb 77. angdim 107. flegplun 78. gritas 108. bimjecki 79. stjerk 109. hjertlad 80. smille 110. skjåtpell 81. gnalli 111. schanpens 82. kvest 112. drussneng 83. jecke 113. sindslatt 84. fligu 114. spimmulda 85. kicipt 115. gritalire 86. tjaddru 116. tryssnang 87. strimpu 117. pirimallör 88. eddarri 118. visketecki 89. stirlyk 119. napildylivan 90. vonstir 120. anglötningslåb 6 Niilo Mäki Institutet Individuella uppgifter åk 2

9 Läsa text åk 2 Ekorre Det finns ekorrar i många länder. Ekorren är ett litet djur. Den är mycket lätt. Den har en lurvig svans. Svansen hjälper den att hålla balansen när den hoppar mellan träden. Den använder också svansen som täcke ifall den vill värma sig när det är kallt. Ekorren har långa och vassa klor. De ger bra fäste när den klättrar i träden. Den har stora och utåtstående ögon. Det gör att ekorren ser lite nyfiken ut. Ekorren byter päls två gånger per år. Vinterpälsen är tjockare än sommarpälsen. Det är för att den ska klara kylan bättre. Ekorren trivs bäst uppe i träden. Den rör sig mest på morgonen och kvällen. På dagarna vilar den i sitt bo. Det skyddar den mot fåglar och andra mindre rovdjur. Till exempel ugglor och katter är ekorrens fiender. Om det är dåligt väder kan den stanna i sitt bo flera dagar tills vädret är bättre. När ekorren är vaken både äter den och samlar mat. Den äter bland annat frön från barrträd, blommor, nötter, bark, bär och svamp. Ekorren gömmer sin mat på olika ställen, bland annat i ihåliga träd. Den kan också gräva ner maten i marken. Den sparar maten ifall det blir brist på mat. Tyvärr glömmer ekorren ofta var den gömt maten. Den får då leta länge efter maten när den behövs. En ekorre kan få ungar två till tre gånger per år. I en kull kan det finnas upp till sju ungar Niilo Mäki Institutet Individuella uppgifter åk 2 7

10 Läsa text uppföljning Räv Vet du vilket djur det är som har stora öron, en lång svans och en spetsig nos? Ja, det är räven! Räven finns i hela Finland. Räven liknar en hund. Man får inte syn på räven så ofta fast den är ett vanligt djur. Den trivs både i skogen och i städer. Räven är ett rovdjur. Den jagar olika smådjur. Den äter bland annat möss, fåglar och sorkar. Räven tycker om söta bär och frukter. Den äter också säd från åkrar. På vintern kan den äta gammal mat från soptippen. På ryggen har räven en rödaktig päls. Magen och spetsen på svansen är vit. Räven både hör och ser bra. Dessutom har den ett mycket bra luktsinne. Det stämmer att räven är ett listigt djur. Den är en smart jägare. Den luktar sig fram till sitt byte på långt håll. Den är också bra på att ligga och vänta på sitt byte för att sedan hoppa fram och fånga det. Räven rör sig mest när det börjar skymma och under natten. På dagen sover den. Rävens bo kallas gryt. Grytet kan ligga under någon stor sten eller i en sandig backe i skogen. Det finns ofta flera gångar som leder till hålan där den bor. Rävar trivs på ställen där det finns gott om mat att äta. Om det finns dåligt och ont om mat finns det få rävar. En rävhona kan få upp till fem ungar. När ungarna är fyra månader klarar de sig själva. De stannar ändå hos mamman tills de är nästan ett år. Då får de klara sig helt på egen hand. På latin kallas räven Vulpes vulpes Niilo Mäki Institutet Individuella uppgifter åk 2

11

12