NFS remissynpunkter på MR-A Samarbetsprogram
|
|
- Anna-Karin Hedlund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stockholm NFS remissynpunkter på MR-A Samarbetsprogram Detta dokument är framtaget av Nordens Fackliga Samorganisation (NFS) på anmodan av Nordiska ministerrådet för arbetsliv (MR-A). Det innehåller de prioriteringar och synpunkter som NFS anser bör finnas med i det samarbetsprogram som MR-A ämnar ha som utgångspunkt för perioden NFS välkomnar arbetet med samarbetsprogrammet och ser fram emot att delta och komma med konstruktiva inspel, synpunkter och förslag under den fortsatta processen. Den nordiska modellen Nyckeln till den nordiska framgången är en öppenhet mot omvärlden, acceptans för en ständig strukturomvandling och en konstruktiv syn på globalisering. Den nordiska arbetsmarknadsmodellens förmåga att kontinuerligt utvecklas och förnya sig ger de bästa möjligheterna för att möta de framtidsutmaningar och strukturella förändringar vi står inför i och med digitaliseringen, plattformsekonomins framväxt, globaliseringen och effekter av andra förändringsfaktorer. I en europeisk och global kontext är den nordiska avtalsmodellen med omfattande grad av arbetsmarknadsreglering genom kollektivavtal dessutom unik. Den har framgångsrik skapat tillväxt och arbete i Norden samt jämnat ut inkomstskillnader. En central del för modellen och dess funktion är partssamverkan och social dialog. En hög facklig organisationsgrad, starka självständiga arbetsmarknadsparter, bred avtalstäckning och konstruktiv samverkan mellan parterna i arbetslivet är nödvändiga förutsättningar för stabilitet, förutsägbarhet och arbetsfred. Modellen ger även möjlighet att hantera strukturomvandling och omställning på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Modellen visar att det är möjligt att framgångsrikt kombinera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft med en omfattande välfärdsstat och hög ekonomisk jämlikhet, även för små och öppna ekonomier, som de nordiska, där utrikeshandeln har stor betydelse. Modellen är vidare en förutsättning för att kunna bygga starka och väl fungerande välfärdsstater. I det nya programmet för MR-A är det är viktigt att formulera den nordiska avtalsmodellens förmåga att kombinera konkurrenskraft med socialt ansvarstagande, detta för att möjliggöra för politiska och strategiska beslut som främjar den höga organisationsgraden och en väl avvägd balans mellan parterna på arbetsmarknaden. Vidare ser vi gärna att arbetsprogrammet tydlig utgångspunkt i och bygger på statsministrarnas initiativ The Nordic Deal Gender, business and work. Det är viktigt att lyfta fram jämställdhetens roll och kombinationen mellan familjeliv och arbete som en av modellens framgångsfaktorer. Det är också av avgörande betydelse att detta område prioriteras och lyfts fram inom arbetsområdet för ILO. För ett hållbart, konkurrenskraftigt Norden
2 Trepartssamtal på nordisk nivå Vikten av en trepartsdialog på nordisk nivå är i första hand inte att söka konkreta förhandlingsresultat, utan att etablera en dialog mellan centrala arbetsgivar- och fackliga organisationer och nordens regeringar. Målet för samarbetet är avstämning och identifiering av gemensamma behov och utmaningar. Exempelvis finns det behov av tätare samarbete för att identifiera morgondagens arbetsplatser, diskutera branschregler och yrkeskvalifikationer, vidareutveckla utbildningssamarbetet samt främja nordisk spetskompetens och skapa gemensamma förutsättningar för vidareutbildning. Trepartssamarbete på nordisk nivå bidrar samtidigt till att skapa goda förutsättningar för att hantera lagstiftning, såsom implementering av EU-direktiv, på nationell nivå. Den nordiska modellens unika förutsättningar och dess utveckling bör också vara tema för trepartsdialog och diskuteras. Hur kan partsmodellen bidra till att stärka förutsättningarna för konkurrenskraft och tillväxt? Hur kombinerar vi en flexibel arbetsmarknad med social trygghet? Även gränshindersproblematiken på arbetsmarknaden är ett viktigt föremål för en trepartsdialog. NFS välkomnar en fast struktur där ministerrådet bjuder in till regelbundna trepartssamtal och har fullt förtroende för att arbetsgivarna kommer att utarbeta sin representation när väl strukturen finns på plats för att få inflytande i utvecklingen. Framtidens arbetsliv Ett viktigt område för den gemensamma nordiska agendan på arbetslivsområdet är en tilltagande strukturomvandling, delvis som ett resultat av ökad globalisering, automatisering, robotisering och digitalisering. Det är en utveckling som driver och minskar barriärer för konkurrens i ett nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv. Detta innebär såväl möjligheter för Norden som utmaningar som i grunden kommer att förändra arbetslivets förutsättningar, dess innehåll samt dess kunskaps- och kompetensbehov. Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden måste utmärkas av hög anpassningsförmåga, innovationsförmåga, teknisk och informationsteknologisk utveckling. Det ställer höga krav, inte bara på omställningsförmåga, hög utbildningsnivå och ett återkommande, regelbundet livslångt lärande, utan också förmågan att på den nordiska agendan kunna identifiera och förutse nya kompetensbehov och arbetstillfällen. Avgörande är också förmågan att identifiera områden där det finns drivkrafter för innovation och utveckling. Den digitala utvecklingen påverkar på sikt också utvecklingen av kollektivavtalsreglering och dess innehåll. Vid sidan av gängse begrepp såsom arbetstagare och arbetsgivare förstärker trenden kring den växande plattformsekonomin förekomsten av olika sysselsättningsformer som egenföretagare och uppdragstagare. I en Gig Economy blir atypiska anställnings- och anlitandeformer allt vanligare, och som i förlängningen sätter press på välfärdsmodellen ur ett övergripande perspektiv. Det nordiska samarbetet kan i dessa sammanhang fungera som plattform för idé-, kunskaps och erfarenhetsutbyte, inte bara för att främja innovationer och teknologisk utveckling, utan också för att belysa utmaningarna för arbetsliv, psykisk arbetsmiljö, och arbetsmarknaden i stort. 2
3 Integration I ett gemensamt nordiskt perspektiv vill vi betona att erfarenhetsutbyte är en viktig del i att skapa goda förutsättningar för snabbare etablering och möjligheter för integration på den nordiska arbetsmarknaden. Här finns många fungerande lösningar på såväl nationell som lokalnivå i olika yrken och branscher; fungerande satsningar på validering, utbildning och språkundervisning och initiativ som möjliggör administrativ hantering av flera processer och beslut parallellt. Den så kallade clearingcentral som ministerrådets sekretariat etablerat har goda förutsättningar att möjliggöra erfarenhetsutbyte, underlätta koordination och utbyte av fungerande arbetsformer. Vi vill betona att det är viktigt att centralens arbete är transparent och också involverar arbetsmarknadens parter så att de goda exempel som brukas också kan bli förstådda både i sina branschspecifika kontexter som i kontexten av de nationella arbetsmarknadsmodellerna. Vi är också positiva till ministrarnas initiativ att göra en omfattande kartläggning av existerande kunskap kring etablering på arbetsmarknaden och initieringen av ett nytt forskningsprogram på området. Vi vill också här peka på vikten av att arbetsmarknadens parter involveras i arbetet och att man förstår helheterna i perspektivet av de rådande arbetsmarknadsmodellerna. Det sociala ansvaret och skyddet är den viktigaste och mest centrala utgångspunkten för etablering på den nordiska arbetsmarknaden. Att underlätta etablering innebär inte att det ska ske till priset av social dumping, försämrade villkor eller genom att skapa låglönejobb. De lagar, regler, avtal och villkor som gäller är utgångspunkt för etablering på den nordiska arbetsmarknaden. Vi måste tillsammans ta ansvar för att värna den nordiska modellen med social trygghet och omställningsförmåga som framgångsrikt genererar tillväxt och produktivitet. En tudelad arbetsmarknad med olika lönelägen försämrar vår anpassningsförmåga och urvattnar våra välfärdssystem. Det är grundläggande för modellen att inte etablera A och B-lag på arbetsmarknaden. Mobilitet på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden är en hörnsten i det nordiska samarbetet. Det bidrar till ett mer integrerat Norden med en öppen arbetsmarknad utan arbetstillstånd. Inte minst för individen innebär detta stora möjligheter. För samhället följer vinster i form av en bättre fungerande arbetsmarknad samtidigt som det kan bidra till utvecklig och ökad innovationskraft, ökad rörlighet och integration. En viktig förutsättning för en väl fungerande nordisk arbetsmarknad är likabehandling och jämställdhet, varför särskilt utsatta grupper på arbetsmarknaden behöver uppmärksammas; såsom ungdomar, grupper med låg generell utbildningsnivå, minoriteter och arbetstagare med ursprung utanför Norden. Under premissen Decent Work är NFS positiv till ökad rörlighet i Norden. Arbetet med att förebygga och motverka social dumpning samt grå och svart ekonomi är också det en fråga där det finns ett gemensamt nordiskt intresse. Således är det av yttersta vikt att på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden arbeta för likabehandling av arbetstagare genom att försäkra sig om att konkurrensen inte förvrängs via utnyttjandet av luckor i regelverk för att dumpa löner, arbetsvillkor, pensioner och försäkringar. Våra nordiska välfärdsmodeller riskerar i annat fall att undermineras och urholkas, samtidigt som vi skapar en tudelad arbetsmarknad där socialt utsatta får det ännu svårare. Utifrån en företagarhorisont är det också viktigt att garantera samma förutsättningar för all med konkurrens på lika villkor. 3
4 För NFS är arbetstagarnas mobilitet en prioriterad fråga och det är viktigt att detta prioriteras i programmet för MR-A. Möjligheten till att på andra sidan gränsen tjäna sitt uppehälle och/eller utveckla ny kunskap och arbetslivserfarenheter bidrar till det livslånga lärandet och en för arbetstagarna större arbetsmarknad. Därför värnar de nordiska fackförbunden om tryggheten för de arbetstagare som väljer att pendla eller flytta över de nordiska gränserna. Att förhindra att gränshinder uppkommer måste således fortsatt vara en högt prioriterad uppgift i lagstiftningsarbetet. Inte minst när de enskilda länderna ställs inför ny EU-lagstiftning. Således bör alla länder i Norden snarast möjligt införa rutiner som säkrar att inga nya gränshinder uppkommer i detta perspektiv. Det finns flera goda exempel på samarbeten och verksamheter i ett gränsöverskridande perspektiv som syftar till att öka rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden. Det är viktigt att titta på hur väl fungerande verksamheter kan såväl stöttas som utvecklas men också användas för kunskapsspridning. Undantaget NEET-gruppen är ungdomar generellt sett en rörlig grupp på arbetsmarknaden. Fungerande program såsom Nordjobb och Nordplus bör därför utvecklas. Vidare bör det satsas mer på insatser som uppmuntrar rörlighet med schyssta arbetsvillkor, kollektivavtal och ökad facklig organisering. EU, arbetsrätt och den nordiska avtalsmodellen I en vidare europeisk och internationell kontext råder ofta kunskapsbrist om hur den nordiska modellen är uppbyggd och fungerar. På många sätt skiljer sig modellen från andra samhällsmodeller i världen, inte minst genom parternas självständiga roll. I vårt internationella samarbete måste vi därför finna gehör för våra positioner och förklara våra utgångspunkter. För ett enskilt land är detta en svår uppgift, men förutsättningarna för att lyckas ökar markant när Norden gemensamt åtar sig uppgiften. På arbetsmarknadsområdet illustreras detta väl av svårigheterna med att göra den nordiska kollektivavtalsmodellen förstådd i en bredare europeisk kontext, bland annat manifesterat genom en europeisk arbetsrätt som i allt större omfattning utmanar grunderna i vår modell. I rapporten Europa og den nordiske aftalemodel sorteras utmaningarna under framförallt tre kategorier. För det första blir det europeiska rättssystemet allt mer komplext vilket kan konkretiseras genom olika och ibland motsägelsefulla rättskällor samt olika domstolar som har att pröva dem. Ett exempel är den fria rörligheten som genom utstationeringsdirektivet utmanar strejkrätten (en grundläggande facklig rättighet), kanske bäst exemplifierat genom det svenska Lex Laval med bäring på alla de nordiska länderna. Ett annat är Ryan airs idoga försök att etablera socialt dumpade låglönebaser i både Norge och Danmark. För det andra har det skett en förskjutning av balansen mellan lagstiftning och kollektiva överenskommelser. Genom implementering av europeiska direktiv och lagstiftning tappar kollektivavtalsmodellen mark. För det tredje innebär detta att domstolarna får en ökad betydelse i arbetsrätten. Genom att pröva om nationella regler är förenliga med europeiska förpliktelser minskas förutsägbarheten, vilket i förlängningen minskar handlingsutrymmet för arbetsgivare och arbetstagare. Mot bakgrund av våra unika förutsättningar måste vi därför sätta fokus på att utveckla och stärka modellen. Det är således av central betydelse att de nordiska länderna gemensamt arbetar för att bevara den flexibla kollektivavtalsmodellen med självständiga parter på arbetsmarknaden. En alltmer kringskuren kollektivavtalsmodell får konsekvenser för den nordiska modellen som helhet. 4
5 ILO 100 år Vi ser också att det är viktigt att stärka den nordiska samverkan i ILO och använda det som plattform när man arbetar i en mer globaliserad företagsmiljö. Norden har också ett intresse av att stärka ILO som organisation. Norden kan genom ILO bidra med att visa hur starka jämbördiga arbetsmarknadsparter och regeringar, genom att skapa en balans mellan ekonomiska och sociala faktorer kan gynna tillväxt och välstånd som en win-win deal. Därtill är ILOs initiativ Future of Work med fokus på ILOs 100-årsjubileum 2019 ett centralt område för det de globala arbetslivsfrågorna i ett långsiktigt perspektiv. Initiativet är tänkt att kunna utmynna i en ny ILO-deklaration och innehåller de fyra utvecklingsområdena: Arbete och samhället - Work and society Anständigt arbete för alla - Decent job for all Organiseringen av arbete och produktion - The organization of work and production Styrning och reglering av arbete - The governance of work Detta torde kunna fördjupas och utvecklas som ett konkret område i förhållande till programmet för MR-A. 5
NFS Strategiinriktning
NFS Strategiinriktning 2015-2019 Detta dokument är det övergripande strategiska styrdokumentet för NFS under kongressperioden 2015-2019. Den är antagen av NFS styrelse vid sammanträde i Helsingfors 26
14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C
Europeiska unionens råd Bryssel den 19 november 2018 (OR. en) 14411/18 SOC 715 EMPL 535 ECOFIN 1064 EDUC 430 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet
Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen
Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000
RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID
RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har
ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE
ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE EFS PROGRAM FÖR VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2019 EUROPEAN TRADE UNION CONFEDERATION 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 kommer att
PROGRAM FÖR ARBETSLIV
PROGRAM FÖR ARBETSLIV Sveriges ordförandeskap 2018 Med fokus på framtiden och en väl fungerande arbetsmarknad 1 Program för arbetsliv Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:784
NFS VERKSAMHETSPLAN 2016
Antagen vid NFS styrelsesammanträde i Helsingfors 2015-11-26 NFS VERKSAMHETSPLAN 2016 FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter är grundläggande för den fackliga verksamheten. Alla människors lika
Unionens handlingsprogram 2012 2015
Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.
Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling
Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling
Företagspolitik i en nordisk kontext
Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,
Inkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige
EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15
Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
NFS VERKSAMHETSPLAN 2017
NFS VERKSAMHETSPLAN 2017 FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter är grundläggande för den fackliga verksamheten. Alla människors lika värde och rätt, jämställdhet, solidaritet, demokrati och
Aktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV
Aktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV 15209_Aktivt åldrande_2018.indd 1 2018-01-16 15:23:16 Bakgrund Som Sveriges chefsorganisation vill Ledarna att samhället ska präglas av
En fullmatad rapport
En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.
Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1
Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.
Program för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018
Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:783 ISBN 978-92-893-5271-0 (PRINT) ISBN 978-92-893-5272-7
SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Arbetsgivarstrategi i Sollentuna kommun Antagen av kommunfullmäktige 2018-02-15, 15, Dnr 2017/0764 KS Innehållsförteckning Arbetsgivarstrategi i Sollentuna kommun... 2 Varför ska vi arbeta med vårt arbetsgivarmärke?...
Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Landsorganisationen i Sverige 2013
Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12
TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019
1(5) 2018-12-10 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 TCO 114 94 Stockholm Org nr: 802003-5252 Besöksadress Linnégatan 14 Stockholm Leveransadress: Linnégatan 12 114 47 Stockholm
Förslag NFS VERKSAMHETSPLAN 2018
För styrelsebeslut 2017-11-15 Berett av presidiet 2017-10-19 Förslag NFS VERKSAMHETSPLAN 2018 FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter är grundläggande för den fackliga verksamheten. Alla människors
EU och den svenska kollektivavtalsmodellen
EU och den svenska kollektivavtalsmodellen LO/TCO/Saco:s Brysselkontor 2015 Grafisk form: LO Tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2015 15.01 1 000 Innehåll EU och den svenska kollektivavtalsmodellen
Inkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig
Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett
PARTSMODELLEN KOLLEKTIVAVTALSMODELLEN STÄRKER SVERIGE
PARTSMODELLEN KOLLEKTIVAVTALSMODELLEN STÄRKER SVERIGE p a r t s M O D E L L E N k o n g r e s s r a p p o r t T C O 2 0 1 1 1 Produktion: TCO Tryck: CM Gruppen, Stockholm, 2011.03.25 Upplaga: 700 ex Innehåll
TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019
2019 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 För mer info: www.tco.se/var-politik/eu/tcos-plattform-infor-valet-till-europaparlamentet-2019 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet
Minska löneskillnaderna mellan könen.
Minska löneskillnaderna mellan könen Sammanfattning Vad innebär löneskillnader mellan kvinnor och män? Varför kvarstår löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Vilka åtgärder har EU vidtagit? Vad spelar
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Civilekonomer utvecklar företag och samhälle
Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande
Kommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS
Inledning Kommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS Arbetstagare runt om i Europa lever och arbetar i en värld som förändras allt snabbare. De europeiska
BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET
STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS
NFS VERKSAMHETSPLAN 2013
Helsingfors, 20 november 2012 NFS VERKSAMHETSPLAN 2013 INLEDNING Europa påverkas djupt av den ekonomiska krisen genom stor skuldsättning, hög arbetslöshet, ökade klyftor och social oro. Många människor
Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444
Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv
Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO
Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober
Vi är Vision! Juni 2016
Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och
Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.
Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet
1(5) 2016-07-01 Utrikesdepartementet Anna Gustafsson 072-525 7464 anna.gustafsson@tco.se Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet UD2016/09273/IU TCO välkomnar att ramverket framhåller att Sveriges
Partssamverkan för effektiva produktionssystem
Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen
INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO
INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den
Kommittédirektiv. Arbetsmiljöregler för ett modernt arbetsliv. Dir. 2016:1. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016
Kommittédirektiv Arbetsmiljöregler för ett modernt arbetsliv Dir. 2016:1 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vissa frågor som har identifierats
Arbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet
Arbetslivsforskning 2018 och framåt Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet Vad är Forte? En av fyra statliga forskningsfinansiärer Finansierar forskning inom hälsa,
Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning
Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,
Fastställd av NFS styrelse Tallinn, Estland Uppdaterad av NFS presidium , Lynch-möte NFS VERKSAMHETSPLAN 2015
Fastställd av NFS styrelse 2014-11-20 Tallinn, Estland Uppdaterad av NFS presidium 2015-03-06, Lynch-möte NFS VERKSAMHETSPLAN 2015 FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter är grundläggande för
Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008
Yttrande Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008 Genom remiss den 28 maj 2015 har Svenska ILO-kommittén anmodats att yttra sig angående en utvärdering
Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.
PM 2016:45 RI (Dnr 110-321/2016) Utkast till lagrådsremiss Miljö- social och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling (Fi2016/00530/UR) Remiss från Finansdepartementet Remisstid 21 mars 2016 Borgarrådsberedningen
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad
Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Malin Looberger Samberedning av skett med: Avdelningen för administration Avdelningen för vård och omsorg Arbetsmarknadsdepartementet
Personalpolicy. för Karlsborgs kommun
Personalpolicy för Karlsborgs kommun Till dig som arbetar i Karlsborgs kommun... I din hand har du Karlsborgs kommuns personalpolicy. Den ska stödja en önskad utveckling av kommunen som attraktiv arbetsgivare.
Linköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA
Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,
A-kassan är till för dig som har arbete
A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras
Arbetsliv. sektorprogram. Ett inkluderande arbetsliv med fokus på unga. Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013
sektorprogram Arbetsliv Ett inkluderande arbetsliv med fokus på unga Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: arbetsliv 2013 1 Arbetsliv ett inkluderande arbetsliv med fokus
Hälsokonventet Det moderna arbetslivets utmaningar. Kurt Eriksson
Hälsokonventet 2016 Det moderna arbetslivets utmaningar Kurt Eriksson Arbetsmiljöregler för ett modernt arbetsliv Kommittédirektiv 2016:1 Regeringsbeslut den 21 januari 2016 Bakgrunden till utredningen
Vi är Sveriges Ingenjörer
Vi är Sveriges Ingenjörer 2 Medan våra medlemmar utvecklar Sverige så utvecklar vi dem Våra ingenjörers visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är deras innovationskraft som löser
Unionens politik för IT och Telekom
Unionens politik för IT och Telekom Unionens politik för IT & Telekom i korthet IT och Telekom är en bransch där digitaliseringen står i fokus och det bidrar till ständig förändring men också tillväxt.
Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030
Rapport Sida: 1 av 6 Dnr. Af-2014/139813 Datum: 2014-03-21 Region Skåne Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Arbetsförmedlingen har tagit del av Regions Skånes
Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet
Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är
Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Social hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Medarbetarpolicy. Eskilstuna kommunkoncern
Eskilstuna kommunkoncern Medarbetarpolicy Medarbetarpolicyn är antagen av kommunfullmäktige 22 september 2011, 48 och ersätter Politikdokument för personalpolitik inom Eskilstuna kommun. MEDARBETARPOLICY
Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.
Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är
Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Inledning Ansvarsfördelning Nationella riktlinjer och lagstiftning...
Innehållsförteckning Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv 2014-2016... 1 1. Inledning... 1 2. Ansvarsfördelning... 1 3. Nationella riktlinjer och lagstiftning... 2 Diskrimineringslagen... 2 CEMR-deklarationen...
Linköpings personalpolitiska program
Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår
Stockholms stads Personalpolicy
Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så
Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling (SOU 2016:15) Svar på remiss från kommunstyrelsen ( /2016)
Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-08-26 Handläggare Isabelle Vas Telefon: 08-508 25 025 Till Socialnämnden 2016-09-20 Arbetsklausuler och sociala hänsyn i
En starkare arbetslinje
RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor
genom att den går ned i tid. Förslaget riskerar dessutom att ytterligare öka kvinnors deltidsarbete, vilket tvärtom behöver minska.
DIK är fackförbundet för dem med högre utbildning inom kultur och kommunikation. DIK organiserar runt 20 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla sektorer, studenter samt egenföretagare. De branscher DIK:s
Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer
Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Handlingslinjernas syfte är att formulera mål och strategier inom viktiga områden för IF Metall. Inom varje område anges konkreta mål och inriktningar för
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Avtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016
Avtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016 Telekom/ SEKO 1. Läget inom IT&Telekombranschen Fakta IT-branschen sysselsätter idag ca 135.000 anställda och telekomsektorn har 35.000. Antalet anställda
Ett rött Europa. för jobb och rättvisa
Ett rött Europa för jobb och rättvisa 2 Fotografer: Nils Sjöstedt sid 1, Bea Tigerhielm sid 5, 9, 11, Jonas Lundborg sid 7, Lars-Örjan Josefsson sid 13 och Jeanette Larsson sid 15. Ett rött Europa för
Sammanfattande rapport
Sammanfattande rapport Toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt, Göteborg, Sverige, 17 november 2017 Den 17 november 2017 träffades EUs stats- och regeringschefer på Toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt
Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv
Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar
TCOs EU-politiska program Antaget av TCO-styrelsen den 8 maj 2017
TCOs EU-politiska program Antaget av TCO-styrelsen den 8 maj 2017 Kontakt TCO 08-792 81 00 registrator@tco.se TCOs EU-politiska program 2017 Innehållsförteckning Inledning 4 TCOs vision och utgångspunkter
Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83).
R-2015/2102 Stockholm den 1 februari 2016 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/02501/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet
Bromma sdf Verksamhetsplan 2014
Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för
Verksamhetsplan 2017 sektion 37 idrottsförvaltningen
Stockholms stad Sekt: idrottsförvaltningen Verksamhetsplan 2017 sektion 37 idrottsförvaltningen INLEDNING Sektion 37 inom Vision Stockholmsavdelningen verkar för att öka medlemmarnas själv- och medbestämmande
2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020
2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala
Personalpolicy. för Stockholms stad
Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik
Stadgar för Nordens Fackliga Samorganisation NFS
20120605 Stadgar för Nordens Fackliga Samorganisation NFS Nordens Fackliga Samorganisation, NFS, som bildades 1972, benämns på finska Pohjolan Ammatillinen Yhteisjärjestö (PAY), på engelska Council of
PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET
PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET Mål Personal som känner sig delaktig i besluten Programmet Detta personalpolitiska program omfattar dig som anställd i Högsby kommun. Kraven på kommunal service förändras hela
Global Deal: Partssamverkan för anständiga arbeten och inkluderande tillväxt
Global samverkan Global Deal: Partssamverkan för anständiga arbeten och inkluderande tillväxt Om gruppen Kristina Persson, Minister för Strategi och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete har inrättat
Underlag vision. Kongressombuden November 2008
Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt
Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft
Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga
Verksamhetsinriktning
Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet
Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
Lönepolicy för Umeå universitet
Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning
Välkommen till Svenska ESF-rådet
Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt
PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK. Sveriges ordförandeskap 2018
PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK Sveriges ordförandeskap 2018 PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:781 ISBN 978-92-893-5265-9 (PRINT) ISBN 978-92-893-5266-6
INLEDNING TILL DEN INDIVIDUELLA ARBETSRÄTTEN
INLEDNING TILL DEN INDIVIDUELLA ARBETSRÄTTEN I SVENSKT, EU-RÄTTSLIGT OCH INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Mia Rönnmar RÄTTSKÄLLOR INOM EU EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna nu rättsligt bindande (jfr
EU-Forum Västra Götaland. Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld
EU-Forum Västra Götaland Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld Program Charlotta Lundström, Chef Externa Relationer - Välkomna, vad vill vi få ut av dagen? Melissa
Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen
Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen
Europeiska socialfonden
Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering
Inledning till individuell arbetsrätt i svenskt, EU-rättsligt och internationellt perspektiv MIA RÖNNMAR
Inledning till individuell arbetsrätt i svenskt, EU-rättsligt och internationellt perspektiv MIA RÖNNMAR Rättskällor inom EU EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna nu rättsligt bindande (jfr Art.