STATSUTSKOTTETSBETÄNKANDE 19/1998 rd

Transkript

1 STATSUTSKOTTETSBETÄNKANDE 19/1998 rd Regeringens proposition med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 12 maj 1998 proposition 55/1998 rd med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning till statsutskottet för beredning. Motioner I samband med propositionen har utskottet behandlat följande hemställningsmotioner: - hemställningsmotion 33/1998 rd (Hannu Takkula /cent) om återgång till ett enhetligt pris på bränslen, - hemställningsmotion 38/1998 rd (Esko-Juhani Tennilä /vgr) om sänkt bränsleaccis i Lappland, - hemställningsmotion 40/1998 rd (Pentti Tiusanen /vänst) om revidering av energibeskattningen. Behandling i delegation Ärendet har beretts av statsutskottets skattedelegation. sakkunniga skattedelegationen har hört - minister Jouko Skinnari och finansrådet Gustav Teir, finansministeriet överdirektör Harri Caven, trafikministeriet - överinspektör Jukka Saarinen, handels- och industriministeriet överinspektör Timo Parkkinen, miljöministeriet RP rd - överinspektör Pirkko Kovanen, Tullstyrelsen - specialutredare Anne Petäjäniemi-Björklund, Konkurrensverket - kanslichef Matti Hilli, Huvudstadsregionens Samarbetsdelegation-SAn - avdelningschef Pertti Salminen, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, även som representant för Energibranschens Centralförbund - juridiska ombudsmannen Anna Lunden, Företagarna i Finland - branschdirektör Seppo Sänkiaho (Vapo Oy), Turveteollisuusliitto - direktör Jorma Nupponen, Oljebranschens Centralförbund - verkställande direktör Heikki Koivisto, Finska Fjärrvärmeföreningen r.f. verkställande direktör Juha Naukkarinen Finska elenergiförbundet- Sener ' - juristen Pekka Aalto, Bussförbundet - fraktexperten Olli Heikkinen, Finlands Lastbilsförbund - förvaltningschef Matti Eronen, Suomen Taksiliitto - ombudsman Tero Anttila, Finlands Lokaltrafikförbund - ombudsman Sisko Kangas, Trafikförbundet - biträdande direktör Oiva Peltokoski, VR- GroupAb - energidirektör Mikko Sivonen, Kemira Oy - bergsrådet Mikko Kivimäki, Rautaruukki Oy

2 - diplomingenjör Mikael Surakka, Imatran VoimaOy - ombudsman Ismo Ojala, Handelsträdgårdsförbundet r.f. projektchef Art o Haakana, ELCA T -elfordon - professor Edward Andersson professor Heikki Niskakangas - professor Kari S. Tikka. PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA Propositionen Vid ingången av 1997 trädde en revidering av energibeskattningen i kraft i Finland. I detta sammanhang slopades beskattningen av bränslen för elproduktion och i stället infördes beskattning av slutprodukten, det vill säga elströmmen. Samtidigt graderades accisen på elström i två accisklasser så att den lägre accisen betalas av industrin och professionella växthusodlare. Elaccis tas ut för all elström oberoende av produktionssättet. Ett stöd motsvarande elaccisen betalas av statens medel främst till kraftproduktion i liten skala. Stödet per kilowattimme är lika stort som den elaccis industrin betalar, alltså accis enligt accisklass II enligt den tilllagen fogade accistabellen. Europeiska kommissionen godkände i juni 1997 att stödet får betalas. Från början av 1998 utvidgades betalningen av stödet så att stödet nu täcker all el produktion med ved och träbaserade bränslen. Stödet per kilowattimme är fortfarande lika stort som ejaccisen för industrin. Europeiska kommissionen har ännu inte behandlat frågan. För bränslen för värmeproduktion tas alltjämt ut accis i form av tilläggsaccis. Tilläggsaccisen fastställs enbart utifrån produktens kolhalt. Produktens energiinnehåll påverkar inte sedan början av 1997 tilläggsaccisens belopp. Naturgas har genom lag beviljats en accissänkning om 50 procent, som vid årets ingång blev permanent. Bränntorv har beviljats en viss lättnad, vilket innebär att tilläggsaccisen på bränntorv utgör cirka 1/6 av den accis som enligt accissystemet annars skulle gälla för den. I en anläggning för kombinerad produktion av el och värme beskattas värmen utgående från att verkningsgraden för värme är 95 procent. Detta innebär att en värmeenhet motsvarar 1,05 enhet bränsle. Regeringen föreslår att tilläggsaccisen på bränsle och elström höjs med cirka 24 procent. Höjningen a v tilläggsaccisen beaktas i grundaccisen på trafikbränslen som ett lika stort avdrag i penni. Den totala skattebördan på trafikbränslen påverkas följaktligen inte av propositionen. Regeringen föreslår också att sänkningen av accisen på naturgas med 50 procent bibehålls. Accisen på bränntorv skall alltjämt vara lägre än accisen på naturgas. Vid kombinerad produktion av el och värme beskattas bränslen som använts vid värmeproduktion på samma sätt som i en separat värmecentral med en verkningsgrad om l 00 procent. För elström producerad i vindkraftverk betalas ett stöd vars storlek knyts till den elaccis som hushållen betalar. Enligt förslaget börjar stöd betalas av statens medel för elström producerad med avgaser från metallurgiska processer. Energiintensiva företag kommer efter räkenskapsperiodens utgång på ansökan att fä accisåterbäring för de energiskatter de betalat. Hemställningsmotionerna I hemställningsmotion 33/1998 rd föresläs att riksdagen hemställer att regeringen med det snaraste skall vidta åtgärder för att utreda möjligheterna att återgå till ett enhetligt bränslepris. I hemställningsmotion 38/1998 rd föreslås att riksdagen hemställer att regeringen skall vidta åtgärder för att differentiera bensin- och dieselbeskattningen för att resekostnaderna skall sjunka i Lappland och andra områden där avstånden är långa och kollektivtrafik finns att tillgå i ringa utsträckning eller inte alls. I hemställningsmotion 40/1998 rd föreslås att riksdagen hemställer att regeringen inom Europeiska unionen skall arbeta för att en koldioxidskatt införs i unionen och vidta mått och steg för att ändra vår egen nationella energibeskattning 2

3 så att den tar hänsyn till hur stora koldioxidutsläpp energikällorna ger upphov till och vilka andra miljökonsekvenser de har samt att regeringen samtidigt skall vidta åtgärder för att re vide- ra beskattningen av förnybara energikällor så att el producerad med sådana blir billigare för konsumenten. UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Motivering A v de orsaker som nämns i propositionen och med stöd av erhållen utredning finner utskottet lagförslagen behövliga och tillstyrker dem. När de betalda acciserna utgör mer än fyra procent av ett företags förädlingsvärde, har företaget enligt propositionen rätt att för den överskjutande delen ansöka om återbäring av de acciser som betalts för produkterna eller som ingått i anskaffningspriset för dem. A v den på detta sätt uträknade accisåterbäringen utbetalas dock endast den andel som överstiger mark. Enligt lagförslaget får accisåterbäringen dock vara högst lika stor som beloppet av de acciser som betalts för produkterna eller som ingått i anskaffningspriset på dem. Stödjande sig på utredningar till statsutskottet föreslår utskottet att accisåterbäringen skall vara 85 procent av de betalda acciserna för att den miljöpåverkande effekten skall vara kraftigare. Utskottet är dock av den uppfattningen att industrins skattebörda inte bör ändras i någon högre grad. Därför föreslår utskottet att den ovannämnda accisgränsen på fyra procent av ett företags förädlingsvärde sänks till 3,7 procent. Utskottet föreslår att de två ovan relaterade ändringarna görs i 8 b i det andra lagförslaget (Utskottets ändringsförslag). Utskottet har blivit informerat om att den skärpta energibeskattningen håller på att leda till problem för växthusodlingen i vårt land. Utskottet instämmer i denna uppfattning och konstaterar att finansministeriet för närvarande arbetar på att ta fram åtgärder som löser problemen. Utskottet finner det viktigt att regeringen utreder dels möjligheten att utsträcka l O a lagen om accis på flytande bränslen till tung brännolja och gasol, dels möjligheten att höja accisåterbäringen till växthusodlare. Utredningen bör göras så att lagstiftningen kan ändras från början av 1999, menar utskottet. Utskottetföreslår att riksdagen godkänner ett uttalande om saken (förslag l till uttalande). Enligt utredningar till utskottet kan biogaser tas till vara och användas om man bygger ett utvinningssystem där gasen genomgår en process och därefter kan användas i brännare eller gasmotorer. Genom den moderna tekniken kan över hälften av den uppkomna metanen tas till vara. Metan bidrar till växthuseffekten och därför vore det rationellt att befria biogas som används som bränsle från accis. Befrielsen från accis gör det lönsamt att investera i användningsteknik och därigenom främjas användningen genom bränning. I statsrådets beslut om avstjälpningsplatser ( ) förutsätts att avfallsgaser skall samlas in på samtliga avstjälpningsplatser i vårt land senast från och med den l januari Investeringarna är dock alltjämt så dyra att det bromsar upp användningen av biogas. För att få till stånd en välavvägd beskattning av bränningen av regelrätt sorterat avfall, som inte lämpar sig för återanvändning men kan brännas, måste en utredning av saken göras. En sådan pågår för närvarande vid finansministeriet, konstaterar utskottet. Ministeriet håller enligt utredningar till utskottet också på med att se över annan skattelagstiftning med avseende på bättre utnyttjande av avstjälpningsplatser. Utskottet anser att det dessutom är skäl att undersöka om det är lämpligt att i lagrummet om ved och bränslen ta upp inte bara metallurgiska 3

4 processer utan också rätten till stöd för elström producerad med spillvärme eller reaktionsvärme från kemiska processer. Sett ur ett miljöpolitiskt perspektiv är den sammantagna skattebördan för gas-, el- och biobränsledrivna bussar och lastbilar alltför tung, menar utskottet. För att åtgärda problemet räcker det uppenbarligen inte med att se över bestämmelserna om bränsleaccis utan det krävs också ändringar i lagen om skatt på motorfordon, eftersom det vanligen tas ut en tämligen hög tilläggsskatt till motorfordonsskatten på dessa fordon. Utskottet anser att en övergripande utredning i saken bör göras med det snaraste. Ett alternativ vore enligt utskottet att utverka dispens av EU för en lägre accissats för trafikbränsle när det gäller naturgas och biodiesel som används i busstrafik. Dessutom vill utskottet lyfta fram den stränga beskattningen av elbilar. Utskottetföreslår att riksdagen godkänner ett uttalande i saken (förslag 2 till uttalande). Utskottet ställer sig avböjande till de behandlade motionerna. Förslag till beslut På grundval av det ovan anförda föreslår statsutskottet vördsamt att lagförslagen i övrigt godkänns utan ändringar men 8 b i det andra lagförslaget med ändringar (Utskottets ändringsförslag), att hemställningsmotionerna 33/1998 rd, 38/1998 rd och 40/1998 rdförkastas samt att två uttalanden i ärendet godkänns (Utskottets förslag till uttalanden). Utskottets ändringsförslag Accisåterbäring för energiintensiva företag 8b När acciser som ett företag under räkenskapsperioden betalat för produkter som avses i denna lag och för lätt och tung brännolja samt acciser som ingått i anskaffningspriset på motsvarande produkter som företaget skaffat under sagda tid (beloppet av betalda acciser) utgör mer än 3,7 procent av företagets förädlingsvärde, har företaget rätt att beträffande den överskjutande delen ansöka att 85 o;., av de acciser som betalts för produkterna eller som ingått i anskaffningspriset för dem återbärs ( accisåterbäring j. A v accisåterbäringen utbetalas dock endast den andel som överstiger mark. Accisåterbäringen får vara högst lika stor som beloppet av de acciser som betalts för produkter som avses i denna lag eller som ingått i anskaffningspriset på dessa produkter. (2-5 mom. som i RP) Utskottets förslag till uttalanden l. Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt bereder förslag till åtgärder för att minska växthusodlingens energiskattebörda så att det nya systemet träder i kraft vid ingången av Riksdagen förutsätter att regeringen med det snaraste bereder propositioner om en lindring av den sammantagna beskattningen av gas-, el- och biobränsledrivna motorfordon. 4

5 Helsingfors den 5 juni 1998 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Mauri Pekkarinen /cent medl. Ulla Anttila /gröna Pirjo-Riitta Antvuori /saml Bjarne Kallis /fkf Reijo Laitinen /sd Håkan Malm /sv Mats Nyby /sd Arja Ojala /sd Maija Rask /sd Kimmo Sasi /saml Oiva Savela /saml Marja-Liisa Tykkyläinen /sd suppl. Ulla Juurola /sd Pekka Leppänen /vänst Raimo Liikkanen /cent Marja-Liisa Lindqvist /cent Matti Saarinen /sd Irja Tulonen /saml Kari U otila /vän st. 5

6 RESERVATION Att lindra framför allt personbeskattningen och förskjuta skattebördan till indirekta skatter, gärna på de så kallade miljöskatterna är ett riktigt och nödvändigt steg i rätt riktning. Vi godkänner en skärpning av energiskatten i den utsträckning regeringen föreslår. Däremot kan vi inte acceptera att regeringen så kraftigt går in för att skärpa beskattningen av inhemsk energi, dvs. torven. Propositionen är helt bakvänd ur sysselsättningssyn punkt. Den är dessutom regionalpolitiskt sett felaktig. Vi kan inte heller godkänna att miljöstyrningen av energianvändningen ytterligare minskas. Återbäringen till de energiintensivaste företagen av den del av acciserna som överskrider 4 procent av förädlingsvärdet är inte motiverad. Skärpningen av skatterna för växthusodlare utgör ett särskilt problem i propositionen. Då den undre gränsen för den ovan nämnda skatteåterbäringen är mark, blir många växthusodlare helt utan återbäring. Vi föreslår att 8 b i det andra lagförslaget ändras så *att återbäringen som beviljas för den del av accisen som överstiger 4 procent av ett företags förädlingsvärde beviljas växthusodlingsföretag för acciser som överskrider mk, * att återbäringen bestäms så att accisen som överskrider gränsvärdet på 4 procent av förädlingsvärdet är 20 procent av den normala accisen för den del som överskrider mk. När det gäller tilläggsaccisen på bränsle föreslår vi att tabellen ändras enligt följande: * tilläggsaccisen på bränntorv förblir oförändrad vid 4,9 mk/mwh * tilläggsaccisen på stenkol ändras till 270mk/t * tilläggsaccisen på tung brännolja höjs en aning, dvs. till 35 p/kg. Förslag På grundval av det ovanstående föreslår vi att det första och det andra lagförslaget i betänkandet godkänns i ändradform (Reservatiollens ändringsförslag) och att tre uttalanden godkänns ( Reservatimtens förslag till uttalanden). Reservationens ändringsförslag l. Lag om ändring av lagen om accis på flytande bränslen I enlighet med riksdagens beslut (Ingressen som i StaUB) lo b (Som i StaUB) 6

7 Bilaga ACCIST ABELL Produkt (övriga som i StaUB) Tung brännolja p/kg.... lo Försörjnings- beredskapsavgift Tilläggsaccis Produktgrupp Grundaccis 35,0 1,7 2. Lag om ändring av lagen om accis på elström och vissa bränslen I enlighet med riksdagens beslut (Ingressen som i StaUB) 8 b När acciser som ett företag under räkenskapsperioden betalat för produkter som avses i denna lag och för lätt och tung brännolja samt acciser som ingått i anskaffningspriset på motsvarande produkter som företaget skaffat under sagda tid (beloppet av betalda acciser) utgör mer än 4,0 procent av företagets förädlingsvärde, har företaget rätt att beträffande den överskjutande delen ansöka att 30% av de acciser som betalts för produkterna (u tes/.) återbärs ( accisåterbäring J. A v accisåterbäringen utbetalas dock endast den andel som överstiger mark, undantaget växthusodlingsföretag, till vilka återbäringen utbetalas redan för den del som överstiger mark. (2-5 mom. som i StaUB) ACCISTABELL Produkt (Elström, naturgas och tallolja som i StaUB) stenkol, stenkolsbriketter och fasta bränslen av stenkol m k/t.... Bränntorv mk/mwh ,9 Produktgrupp Tilläggsaccis Försörjningsberedskapsavgift 8 Reservationens förslag till uttalanden J. Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att det finländska energiskattesystemet skall återgå till en mer miljöinriktad form i överensstämmelse med linjerna i den skattereform som infördes Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att höja gränsen för accisfrihetför torv till35 GWh i ställetför 15 GWh som regeringen föreslagit. 3. Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt ökar investeringsstödet för att intensifiera energiinvesteringar baserade på användningen av inhemsk ved och torv. 7

8 Helsingfors den 5 juni 1998 Maija-Liisa Lindqvist /cent Bjarne Kallis /fkf Raimo Liikkanen /cent Mauri Pekkarinen /cent. 8