1992 rd - StaUB 88 - RP 187

Transkript

1 1992 rd - StaUB 88 - RP 187 statsutskottets betänkande nr. 88 om regeringens proposition med förslag till lag om accis på elström samt lag om ändring av 2 och 13 lagen om bränsleaccis och temporär ändring av accistabellen Riksdagen remitterade den 29 september 1992 regeringens proposition nr 187 till statsutskottet för beredning. statsutskottet har med anledning av ärendet begärt utlåtande av miljöutskottet Utlåtandet ingår som bilaga till detta betänkande. Utskottet har i detta sammanhang behandlat rdm. Alarantas hemställningsmotion nr 70/1991 rd om slopande av elskatten på energi producerad med inhemska bränslen och rdm. Rinnes hemställningsmotion nr 136/1991 rd om förskjutning av beskattningens tyngdpunkt mot föroreningsbeskattning. Riksdagen remitterade motionerna till utskottet den 7 juni statsutskottets skattedelegation, som har berett betänkandet för utskottet, har hört regeringsrådet Jarl Hagelstam och finansrådet Lasse Valtonen vid finansministeriet, byråchefen Juha Kekkonen vid handels- och industriministeriet, handelsrådet Matti Oivukkamäki vid utrikesministeriet, överinspektören Camilla Lommi Kippola vid miljöministeriet, byråchefen Irmeli Virmavirta vid tullstyrelsen, konkurrensombudsmannen Seppo Reimavuo vid konkurrensverket, avdelningschefen Matti Säilä vid Automobilförbundet, verksamhetsledaren Lauri Säynäjoki vid Suomen Taksiliitto, avdelningschefen Markku Maukonen vid Finlands Lastbilsförbund, projektchefen Esa Mannisenmäki vid Bussförbundet, ombudsmannen Esko Laaksonen vid Moottoriliikenteen Keskusjäljestö, avdelningschefen Risto Lähdevuori vid Industrins Centralförbund, verkställande direktören Henrik Lundsten vid Oljebranschens Centralförbund, direktören Rainer Frigren vid Neste Oy, kommerserådet Nils E. Silfverberg vid Oy Esso Ab, kommersielle direktören Kyösti Tiainen vid Teboil Oy Ab och verkställande direktören Heikki Savola vid Ylisvilla Oy. Regeringens proposition Enligt propositionen är det i det rådande statsfmansiella läget nödvändigt att höja vissa skatter och att hitta nya beskattningsobjekt. I propositionen föreslås en lag om accis på elström. Huvudsakligen av statsfinansiella orsaker och i andra hand på energi- och miljöpolitiska grunder föreslås en skatt av accistyp om 1,5 penni per kilowattimme på elström. På elström som producerats med kärnkraft och på importerad elström skall uppbäras en tilläggsaccis på 0,62 penni per kilowattimme. På elström som används för tillverkning av vissa i lagen uppräknade energikrävande produkter skall betalas en återbäring som motsvarar grundaccisen på elström. Regeringen föreslår att lagen om bränsleaccis ändras så att tilläggsaccisen på lätt och tung brännolja, stenkol, frästorv och naturgas höjs till ungefår det dubbla. Den grundaccis till bränsleaccisen som bärs upp för motorbensin föreslås bli höjd med 32 penni per liter. Tillläggsaccisen på motorbensin och dieselolja föreslås på miljöpolitiska grunder bli höjd så att accisnivån för reformulerade trafikbränslen är lägre än för andra trafikbränslen. I lagen om bränsleaccis föreslås dessutom vissa tekniska justeringar. Accisen på elström, den förhöjda tilläggsaccisen på vissa bränslen och den förhöjda grundaccisen på motorbensin avses gälla från böljan av 1993 till årets slut. Den miljöpolitiska accisgraderingen föreslås gälla även efter 1993 och avses bli en bestående ändring. Den föreslagna ändringen av 13 lagen om bränsleaccis avses också bli bestående. Motionerna I hemställningsmotion nr rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen vidtar åtgärder för att slopa accisen på elström på elenergi producerad med inhemska bränslen. I hemställningsmotion nr 136/1991 rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen vid ändring av beskattningen förskjuter dess tyngdpunkt mot föroreningsbeskattning S

2 rd- StaUB 88 - RP 187 Utskottets ställningstaganden A v de orsaker som framgår av regeringens proposition och på grundval av erhållen utredning finner utskottet lagförslagen behövliga och tillstyrker dem. Regeringen har i sitt principbeslut av den 14 oktober 1992 om åtgärder för balansering av den offentliga ekonomin beslutat att bränsleacciserna skall höjas mer än vad som föreslagits. I enlighet med detta föreslår utskottet att grundaccisen på motorbensin skall höjas med l O penni utöver den höjning på 32 penni som regeringen tidigare föreslagit, varigenom grundaccisen på motorbensin efter förhöjningen blir 230 penni per liter. Grundaccisen på dieselolja, som regeringen inte föreslog någon höjning av i sin proposition, föreslås bli höjd med 10 penni, dvs. till 87 penni per liter. För lätt brännolja föreslås en ny grundaccis på 4,2 penni per liter, som läggs till den nuvarande tilläggsaccisen på 2, l O penni utöver den tilläggsaccis på 2,07 penni som regeringen tidigare föreslagit, varigenom bränsleaccisen på lätt brännolja kommer att vara sammanlagt 8,37 penni per liter. För tung brännolja föreslås en ny grundaccis på 2,5 penni per kilo, varigenom bränsleaccisen för tung brännolja efter den höjning om 2,07 penni som regeringen tidigare föreslagit till gällande accis på 2, l O penni per kilo vore sammanlagt 6,67 penni per kilo. I samband med ovan nämnda principbeslut beslöt regeringen att en ny motorledsavgift skall införas. Avsikten är att genom denna avgift bära upp 100 miljoner mark i skatteinkomster 1993 och därefter 400 miljoner mark 1993 och Regeringen har dock senare beslutat avstå från motorledsavgiften. A v denna orsak har regeringen beslutat att grundaccisen på motorbensin skall höjas med 5 penni per liter utöver den ovan nämnda höjningen. På grundval av det ovan anförda föreslår utskottet att grundaccisen i produktgrupperna 3-8 i accistabellen skall vara 235 penni per liter. Utskottet föreslår att den graderade bränsleaccisen skall införas ett halvt år senare än planerat vad gäller dieselaccisen. Utskottet har i enlighet med den gällande lagen i positionerna och i tulltariffen lagt till brunkol, eftersom brunkol enligt uppgift från finansministeriet inte kommer att strykas i accistabellen. Regeringen föreslår att den nya accisen på elström inte skall belasta den industri som använder mycket energi och som är utsatt för internationell konkurrens på hemma- eller exportmarknaden. Regeringen föreslår därför att accisfriheten skall definieras på basis av näringsklassificeringen och gälla branschgrupperna 15, 23, 142, 181, 182, 185, 221, 223, 224 och 226. Accisfria produkter är enligt detta faner, träskivor, massa, papper, pappersprodukter, baskemikalier, gödsel, byggkeramik, cement, kalk, mineral- och glasull samt metaller. Enligt utredning från finansministeriet föreslår utskottet att också de produkter, som hör till grupp 183, dvs. plaster, skall hänföras till dessa produkter. Utskottet förutsätter att regeringen före utgången av 1993låter utreda om de kommuner som helt eller nästan helt måste förlita sig på importerad elektricitet kan befrias från tilläggsaccisen till elaccisen och på vilka villkor den tilläggsaccis som dessa kommuner redan har betalat kunde återbetalas på ansökan. Beträffande motionerna har utskottet intagit en avvisande ståndpunkt. Utskottet föreslår vördsamt att lagförslagen skall godkännas sålydande:

3 l. Lag om accis på elström I enlighet med riksdagens beslut stadgas: Accis på elström och bränsleaccis (Såsom i regeringens proposition) 5 Accisfri är l) elektrisk energi som använts för tillverkning av faner, träskivor, massa, papper, pappersprodukter, baskemikalier, plaster, gödsel- och bekämpningsmedel, konstfibrer, glas, glaspro- dukter, byggkeramik, cement, kalk, mineral- och glasull eller metaller och som det företag vilket tillverkar nämnda produkter själv har producerat; samt (2 punkten såsom i regeringens proposition) ~12 (Såsom i regeringens proposition) 2. Lag om ändring av 2 och 13 lagen om bränsleaccis och temporär ändring av accistabellen I enlighet med riksdagens beslut ändras 13 l mom. lagen den 17 december 1982 om bränsleaccis (948/82) och temporärt den till lagen fogade accistabellen, av dessa bifogade accistabell nr J sådan den lyder i lag av den 8 juli 1992 (625/92), samt fogas till 2 en ny 6 och 7 punkt och tilllagen en ny accistabell nr 2, som följer: 2 och 13 (Såsom i regeringens proposition)

4 rd - StaUB 88 - RP 187 ACCISTABELL NR l Position i tulltariffen Produkt Grund- accis Produktgrupp Tilläggsaccis och stenkol, stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen framställda av stenkol; brunkol... ur Fräsbränntorv... Blyfri motorbensin - grundkvalitet... - reformuterad... Blyhaltig motorbensin - grundkvalitet... - reformuterad... Blandning av motorbensin - grundkvalitet... - reformuterad... Dieselolja... Lätt brännolja... Tung brännolja... ur Naturgas i naturform... l pil pil p/ pil pil pil pil 10. 4,2 pil 11. 2,5 p/kg ,38 mk/ton 4,17 mk/mwh 5 pil 50 pil 45 pil 27,5 pil 22,5 pil 27 pil 4,17 p/l 4,17 p/kg 2,09 p/nm 3 ACCISTABELL NR 2 Position i tulltariffen Produkt Grund- accis Produktgrupp Tilläggsaccis och ur ur stenkol, stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen framställda av stenkol; brunkol.... Fräsbränntorv.... Blyfri motorbensin - grundkvalitet reformuterad.... Blyhaltig motorbensin - grundkvalitet reformuterad.... Blandning av motorbensin - grundkvalitet reformuterad.... Dieselolja - grundkvalitet svavelfri kvalitet..... Lätt brännolja.... Tung brännolja.... Naturgas i naturform..... l pli 235 pil 235 pli 235 pil 235 pli 235 pil 87 pli 87 pil 4,2 pil 2,5 p/kg 33,38 mklton 4,17mk/MWh 5 pil 50 pil 45 pil 27,5 pil 22,5 p/l 27 p/l 12 pli 4,17 p/l 4,17 p/kg 2,09 p/nm 3

5 Accis på elström och bränsleaccis 5 Denna lag träder i kraft den l januari Accistabell nr l gäller tills accistabell nr 2 träder I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Mattila, medlemmarna Heikkinen, Hämäläinen, Jokiniemi, Kallis, Laaksonen, Lahti Nuuttila, Louvo, Luukkainen, Malm, Mäki Hakola, Ranta (delvis), Ryynänen, Sasi, Savoi kraft. Accistabell nr 2 träder i kraft den l juli 1993 och gäller till utgången av Samtidigt föreslår utskottet vördsamt Helsingfors den 15 december 1992 att hemställningsmotionerna nr 70/1991 rd och 136/1991 rd skall förkastas. lainen, Tiuri (delvis), Turunen (delvis) och Vihriälä samt suppleanterna Ala-Nissilä, Apukka, Backman, Lahtinen (delvis), Niinistö (delvis) och T. Roos. Reservationer I Från miljösynpunkt finns det ett tryck på en större höjning av bränsleaccisen. I själva verket borde det vara en ordentlig accishöjning för att den skall ha någon betydelse för miljön. Men nu är det bara fråga om en höjning av statsekonomiska orsaker. I regeringens proposition fmns det dock två stora problem som regeringen inte heller i samband med denna accishöjning vill befatta sig med. Det första problemet är att regeringen inte på minsta vis erkänner det faktum att kollektivtrafikvillkoren är helt olika i olika delar av landet. I norra och östra Finland fmns det flera områden som helt saknar kollektivtrafik eller där den är så obetydlig att människorna inte klarar av sina dagliga arbets- och besöksresor annat än med egen bil. I sådana fall är det oskäligt att de bestraffas med en lika stor accishöjning som andra medborgare. Å andra sidan finns det runt om i landet arbetstagare som är tvungna att använda sin egen bil i arbetet. Regeringens proposition jämställer också dem med "tomgångs bilisterna". I båda fallen är slutresultatet det att den nödvändiga samfärdseln blir dyrare men att den inte minskar. Särskilt sedan enhetspriset på bränsle avskaffades är situationen den att bensinen i de mest perifera områdena kan kosta upp till en mark mer per liter än annanstans. Vi föreslår därför att bränsleaccisen graderas regionalt för att större rättvisa skall åstadkommas. Vi föreslår att ikraftträde/sestadgandet i det andra lagförslaget godkänns sålydande: Denna lag träder i kraft den l januari Bifogade accistabell gäller till den 31 december På motorbensin i minutförsäljning i Lapplands, Uleåborgs, Kuopio och norra Karelens län tillämpas accistabellen i bilagan till lagen den 8 juli 1992 (625192). Vidare föreslår vi att i motiveringen till utskottets betänkande uttalas: "Utskottet förutsätter att regeringen skyndsamt låter utreda hur de som inte kan anlita kollektivtrafikmedel för sina arbetsresor eller nödvändiga besöksresor skall få partiell ersättning för bränsleaccisen och att den med det snaraste avlåter en proposition i saken till riksdagen." Helsingfors den 15 december 1992 Asko Apukka Timo Laaksonen

6 rd- StaUB 88 - RP 187 II I propositionen föreslås en lag om accis på elström, som är en ny accis. Elaccisen konstateras innebära en betydande merkostnad för energiintensiva industrier, och därför föreslås de få en accisåterbäring som svarar mot grundaccisen på elström. De flesta branscher som klassificeras som energiintensiva har att göra med exportindustrin, men det fmns också representanter för hemmamarknadsindustrin bland dem. Genom återbäringen av elaccis har man uppenbarligen velat motverka de negativa konsekvenserna av accisen för exportens konkurrenskraft, vilket i sig är en bra sak. Besluten om återbäringen fattades emellertid i juni långt innan det hösten 1992 blev beslutat att låta marken flyta. Genom att marken sattes att flyta förbättrades exportens konkurrensförmåga och det kommer tydligt fram redan nu i form av ökad export. Efter allt som har hänt under höstens lopp är det inte längre lika välmotiverat att införa en accisåter- bäring som det var i juni. Nu är det de arbetskraftsintensiva hemmamarknadsföretagen som kämpar med de största svårigheterna snarare än exportföretagen. På grund av det ovan sagda finner vi det inte motiverat med en återbäring a~ accisen till energiintensiva industribranscher. Aterbäringarna bör slopas och motsvarande penningsumma användas till att sänka företagens socialskyddsavgifter på ett sätt som gynnar arbetskraftsintensiva företag. På så sätt ges de hemmamarknadsföretag som har de största svårigheterna en chans att klara sig över lågkonjunkturen. Med stöd av det ovan anförda föreslår vi att det andra lagförslaget godkänns i enlighet med utskottets betänkande och att det första lagförslaget godkänns sålydande: l. Lag om accis på elström I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1-5 (Såsom i utskottets betänkande) 6 (Utesl.) 6 (Såsom 7 i utskottets betänkande) 7 (8) Återbäring enligt 6 skall sökas hos distriktstullkammaren på den ort där elektriciteten förbrukats eller exporterats. Ansökan skall göras inom tre månader från utgången av varje kalenderår. (2 room. såsom 8 2 room. i utskottets betänkande) 8-11 (Såsom 9-12 i utskottets betänkande) Helsingfors den 15 december 1992 Tuulikki Hämäläinen Lea Savolainen Pentti Lahti-Nuuttila Jouni Backman JussiRanta Timo Roos

7 Accis på elström och bränsleaccis 7 III l. Lag om accis på elström Utgångspunkten för regeringens förslag till accis på elström är rent fiskal och beaktar över huvud taget inte miljökonsekvensema. I framtiden borde energibeskattningen riktas på fossila bränslen över hela linjen utgående från hur stora koldioxidemissioner förbränningen av vart och ett ämne ger upphov till. Dessutom borde den läggas på en sådan nivå att den sporrar inte bara till sparande och innovationer utan också till användning av oskadliga och/eller inhemska energikällor. Energibeskattningen bör bli ett starkt incitament till att spara energi, reducera emissioner och höja konkurrenskraften för förnybar biomassa-, sol- och vindenergi. För att elaccisen skall bidra till att internationella och nationella miljö- och energipolitiska målsättningar uppnås innan en övergripande reform av miljöbeskattningen blir verklighet bör den vara 7 penni per kilowattimme i stället för 1,5 penni som regeringen föreslår. Om accisen är för låg kan miljömålen inte uppnås. Enligt färska statistiska uppgifter om energin betyder 7 penni per kilowattimme skatteintäkter på omkring 1,5 mrd. mk. Vind- och solenergi bör precis som energi som producerats ur biomassa dock vara skattefria. I Enontekis och Muonio kommuner bör tillläggsaccisen på 0,62 penni utöver grundaccisen inte bäras upp för importerad elenergi, eftersom dessa gränskommuner i norra Finland är beroende av importerad energi. En heltäckaride miljöbeskattning betyder en energiaccis på 10 penni per kilogram koldioxid. För elektricitet som produceras med kärnkraft och vattenkraft bör alltjämt 7 penni per kilowattimme bäras upp i energiaccis. Med hjälp av intäkterna av miljöskattema kunde inkomstskattema och de indirekta arbetskraftskostnaderna sänkas. Den elaccis som regeringen föreslår belastar huvudsakligen hushållen, eftersom meningen är att accisen skall återbäras till industrin. Omkring 80 % av industrin kommer att befrias helt från accisen. Elaccisen bör inte återbäras till den energiintensiva exportindustrin, eftersom den inte sporrar industrin vare sig till energisparande eller innovationer. Dessutom är det befogat att bära upp elaccis hos exportindustrin för att minska devalveringsfördelama. Om elaccis bärs upp hos exportindustrin betyder det inte sämre villkor för den än i våra konkurrentländer, eftersom vår storindustri har tillgång till Europas billigaste energi. Med stöd av det ovan anförda föreslår jag att det första lagförslaget godkänns sålydande: l. Lag om accis på elström I enlighet med riksdagens beslut stadgas: l och 2 (Såsom i utskottets betänkande) 3 Grundaccisen på elström är 7 penni per kilowattimme. För elektrisk nettoenergi som producerats med kärnkraft samt för importerad elektrisk energi uppbärs utöver grundaccisen i tilläggsaccis på elström 0,62 penni per kilowattimme. För importerad elektrisk energi uppbärs tilläggsaccisen på elström om 0,62 penni per kilowattimme utöver grundaccisen inte i Enontekis och Muonio kommuner. 4 (Såsom i utskottets betänkande) 5 Accisfri är (l punkten utesl.) (l punkten såsom 2 punkten i utskottets betänkande) 2 J vind- och solenergi samt energi som producerats ur biomassa. 6 (Utesl.)

8 rd - StaUB 88 - RP (Såsom 7 i utskottets betänkande) 7 Återbäring enligt 6 skall sökas hos distriktstullkammaren på den ort där elektriciteten förbrukats eller exporterats. Ansökan skall göras inom tre månader från utgången av varje kalenderår. (2 mom. såsom 8 2 mom. i utskottets betänkande) 8-11 (Såsom 9-12 i utskottets betänkande) 2. Lag om bränsleaccis Enligt en rad undersökningar som utförts av bl.a. Affärsekonomiska forskningsanstalten (AEF) har efterfrågan på både bensin och dieselolja ökat hela 1980-talet ut oberoende av prishöjningarna. Detta beror sannolikt till en del på att realpriset på bensin klart har gått ner, speciellt under senare hälften av 1980-talet. Enligt AEF:s undersökningar finns det stora fluktuationer i bensinpriserna. Priserna på dieselbränsle beräknas inte fluktuera i nämnvärd grad. Enligt en undersökning behövs det avsevärda bensinprishöjningar för att energikonsumtionen och utsläppen skall kunna reduceras något så när. Enligt uppskattning reducerar en bränsleprishöjning på fem procent utsläppen med omkring en procent. De nu föreslagna prishöjningarna är närmast fiskala, de är inte tillräckligt effektiva ekonomiska styrmedel för att påverka människors beteende. Om höjningen är alltför moderat har den ingen betydelse för miljömålsättningen. Eftersom energiförbrukningen inte bara skadar miljön utan också ökar underskottet i bytesbalansen, bör konsumtion som denna givetvis beskattas strängare än arbete. Det är skäl att gradera dieselaccisen enligt miljöhänsyn samtidigt som bensinpriserna differentieras. Av de nordiska länderna har Danmark, Norge och Sverige redan infört en gradering av accisen på dieselolja enligt miljöhänsyn och erfarenheterna visar att en övergång till citydiesel klart reducerat kolmonoxid-, kolväteoch kväveoxidemissionerna i stadstrafiken. Om prisdifferentieringen skjuts fram med ett halvt år betyder det å andra sidan hinder för en kvalitetskonkurrens. I Finland är det också skäl att utreda om en koldioxidaccis kunde införas för flygtrafiken för att minska utsläppen. I Sveriges inrikes flygtrafik har en koldioxidaccis tillämpats ända sedan Den är O, 79 SEK/kg per liter förbrukat bränsle. Frankrike, Nederländerna och Norge har dessutom infört en bullerskatt. Med stöd av det ovan anförda föreslår jag att i den allmänna motiveringen uttalas: "Utskottet förutsätter att heltäckande miljöskatter införs i syfte att främja en bärkraftig utveckling. Med hjälp av intäkterna av miljöskattema sänks både inkomstbeskattningen och de indirekta arbetskraftskostnadema." Dessutom föreslår jag att i den allmänna motiveringen uttalas följande: "Utskottet förutsätter att en prisdifferentiering av dieselolja införs samtidigt med en prisdifferentiering av bensin." Ytterligare föreslår jag att i den allmänna motiveringen uttalas: "Regeringen bör i brådskande ordning bereda en proposition i enlighet med internationella exempel med förslag till en miljöskatt för flygtrafiken i Finland, antingen i form av koldioxidaccis eller bullerska tt". Helsingfors den 15 december 1992 Hannele Luukkainen

9 Accis på elström och bränsleaccis 9 Vi omfattar reservationen med undantag för 3 l mom. och momentmotiveringens andra och tredje stycke i det första lagförslaget. Helsingfors den 15 december 1992 Jouni nackman Tuulikki Hämäläinen Timo Roos JussiRanta Pentti Lahti-Nuuttila Lea SavolaiDen Vi omfattar reservationen när det gäller 3 3 mom. samt 5, 6 och 8 i det första lagförslaget. Helsingfors den 15 december 1992 Asko Apukka Timo Laaksonen S

10 rd - StaUB 88 - RP 187 RIKSDAGENS MILJÖUTSKOTT Bilaga Helsingfors den 15 oktober 1992 Utlåtande nr 5 Till statsutskottet statsutskottet har genom en skrivelse av den 2 oktober 1992 berett miljöutskottet möjlighet att avge utlåtande om regeringens proposition nr 187 med förslag tilllag om accis på elström samt lag om ändring av 2 och 13 lagen om bränsleaccis och temporär ändring av accistabellen. Med anledning av ärendet har utskottet hört regeringsrådet Jarl Hagelstam vid finansministeriet, kanslichefen Lauri Tarasti vid miljöministeriet, forskaren Sari Suumäkki vid konkurrensverket, generaldirektören Nils E. Silfverberg vid Esso Ab, generaldirektören Rolf Hasselblatt vid Shell Ab, verkställande direktören Esko Muhonen vid Vapo Oy, direktören Rainer Frigren vid Neste Ab, direktören Jouko Mikola vid Imatran Voima Oy och teknologie doktom Markku Nurmi. Regeringens proposition Regeringen föreslår en lag om accis på elström. En skatt av accistyp föreslås bli uppburen på elström huvudsakligen av statsfmansiella orsaker och i andra hand på energi- och miljöpolitiska grunder. Den skall vara 1,5 penni per kilowattimme. För elström som producerats med kärnkraft och på importerad elström föreslås en tilläggsaccis på 0,62 penni per kilowattimme. För energiintensiv industri föreslås en återbäring som motsvarar elaccisen. Lagen om bränsleaccis föreslås bli ändrad så att tilläggsaccisen till bränsleaccisen på lätt och tung brännolja, stenkol, frästorv och naturgas höjs till ungefår det dubbla. Grundaccisen på motorbensin föreslås bli höjd med 32 penni per liter. Tilläggsaccisen på motorbensin och dieselolja föreslås bli graderad på miljöpolitiska grunder. Propositionen ansluter sig till budgetpropositionen för 1993 och avses bli behandlad i samband med den. Utskottets ställningstaganden Av de orsaker som nämns i regeringens proposition och med stöd av erhållen utredning tillstyrker miljöutskottet lagförslagen i regeringens proposition. Trots att utskottet tillstyrker lagförslagen uppmärksammar det dock samtidigt grunderna för de föreslagna ändringarna. Elaccisen och bränsleaccisen föreslås bli höjda huvudsakligen av statsfinansiella orsaker och bara i viss mån på energi- och miljöpolitiska grunder. Utskottet anser att detta inte är en god utgångspunkt. Med tanke på naturskyddet vore det nödvändigt att utveckla och införa en miljöbeskattning. Enligt utskottets mening borde miljösynpunkter ha givits större utrymme i de aktuella ändringarna i energibeskattningen så att beskattningen genomgående hade graderats enligt de miljöskador som bränslena ger upphov till. I detta nu belastas t.ex. bränntorv av högre skatter än tung brännolja. Utskottet uppmärksamgör statsutskottet på att Sverige har kommit längre i miljöbeskattningen än Finland. I regeringens proposition föreslås att bara accisen på trafikbränsle skall graderas. Graderingen skall ske så att tilläggsaccisen till bränsleaccisen på svavelfri dieselolja sänks med 15 penni per liter och att tilläggsaccisen på annan än reformuterad motorbensin höjs med 5 penni per liter. Enligt vad utskottet erfarit svarar den föreslagna graderingen av trafikbränsleaccisen av miljöskäl bara mot skillnaden i produktionskostnader. När det gäller dieselolja är skillnaden nu så pass betydande att en miljövänligare dieselolja inte har kunnat konkurrera med annan dieselolja. Den föreslagna graderingen avser att jämna ut skillnaden. För motorbensinens vidkommande är skillnaden så pass liten att den inte har hindrat konkurrens. Utskottet anser därför att konkurrenshänsyn inte ställer hinder för den

11 Accis på elström och bränsleaccis 11 föreslagna graderingen som beaktar ökningen i produktionskostnaderna. Utskottet framför som sin principiella ståndpunkt att miljövårdskraven bör gå som en röd tråd genom hela den övriga samhällspolitiken. Inte ens den fria konkurrensen får hindra att miljövården beaktas. På denna punkt spelar ekonomiska styrmedel en central roll. Utskottet påskyndar därför en bredare miljöbeskattning. Med stöd av det ovan sagda anför grundlagsutskottet vördsamt som sitt utlåtande att lagförslagen i regeringens proposition bör godkännas utan ändringar och att statsutskottet även i övrigt i sitt betänkande bör ta hänsyn till vad som anförs i detta utlåtande. I den avgörande behandlingen deltog vice ordföranden Vanhanen, medlemmarna Aula (delvis), Biaudet, Hautala, Jääskeläinen, Karhu- nen, Kautto, Korkeaoja, Markkula, Myller, Rask, J. Roos, Särkijärvi och Vuorensola (delvis). Avvikande åsikt Elaccisen bygger i den form regeringen föreslår inte på några miljöpolitiska uppfattningar och den förskjuter inte heller i tillräckligt hög grad tyngdpunkten i riktning mot miljöbeskattning. Energibeskattningen borde redan i budgeten för 1993 sporra till ett omfattande energisparande och höja konkurrenskraften när det gäller förnybara energiformer som biomassa och sol- och vindenergi. Genom beskattningen borde det göras affärsekonomiskt lönsamt att nyttiggöra virke för energiproduktion, vilket i sin tur skulle skapa minst arbetstillfällen. Detta mål kan nås med följande medel. Koldioxidaccisen höjs till l O penni per kilogram koldioxid (ca 40 p per kilogram kol). För elektricitet som producerats med kärnkraft och vattenkraft införs en särskild skatt på 7 p/kwh, som svarar mot höjningen i priset på elektricitet som producerats med kol. Enligt den senaste energistatistiken är intäkterna 4,2 mrd mk för koldioxid och 1,8 mrd mk för vatten- och kärn- kraft. Med beaktande av prismarginalen på efterfrågan kan intäkterna uppskattas till sammanlagt 5,5 mrd mk. Samtidigt kunde den allmänna elaccisen slopas, vilket minskar intäkterna med 690 milj. mk. Med ovan nämnda intäkter av energiacciserna kunde inkomstskatten och arbetsgivarens socialskyddsavgifter sänkas. På det hela taget sänker ovan föreslagna förskjutning av beskattningens tyngdpunkt arbetskraftsintensiva företags totalkostnader. Däremot kommer energiintensiv exportindustri att få högre totalkostnader. Det är helt på sin plats att träförädlingsindustrin, som det nu går relativt bra för, tar del i kostnaderna för lågkonjunkturen på detta sätt. Konjunkturläget är alltså synnerligen lämpligt för att genomföra ett sådant program. Jag anser att miljöutskottet i sitt utlåtande borde ha anfört att statsutskottet bör förutsätta att regeringen utvecklar beskattningen i enlighet med ovan framlagda principer. Hetsingfors den 15 oktober 1992 Heidi Hautala

12