Studiehandledning Fysioterapi, folkhälsa och arbetsrelaterad ohälsa, termin 5 Fysioterapeutprogrammet

Transkript

1 Medicinska fakulteten Höstterminen 2019 Studiehandledning Fysioterapi, folkhälsa och arbetsrelaterad ohälsa, termin 5 Fysioterapeutprogrammet Medicinska fakulteten Linköpings universitet Linköping

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kursöversikt 3 Kursuppläggning 4 Lärandemål 4 Arbets- och studieformer 5 Examinerande moment 5 -Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 6 -Obligatoriska uppgifter 6 -Muntlig praktisk tentamen 11 -Teoretisk skriftlig tentamen 12 Fördelning av poäng termin 5 12 Examination allmänt 12 Litteraturlistor 14 Schema 14 Kartor 14 GDPR 14 Allmän information 15 Bilaga: 1. Innehåll i basgruppsarbetet T5, ht

3 KURSÖVERSIKT Termin 5: IPL II 3 hp Studier inom tre delteman inklusive verksamhetsförlagd utbildning: - fysioterapeutens roll som pedagog beteendemedicin - fysioterapi vid belastningsproblem - fysioterapeutens roll i samhället 21 hp Kursöversikt Termin 5 HT 2019 KURS 5: FYSIOTERAPI, FOLKHÄLSA OCH ARBETSRELATERAD OHÄLSA Vecka: Vecka: Vecka: Vecka: Tema: - Fysioterapi vid belastningsproblem Tema: -Fysioterapeutens roll i samhället - Fysioterapeutens roll som pedagog - beteendemedicin IPL II (Interprofessionellt lärande; se separat studiehandledning). Presentation av rapport/poster 16/10. Verksamhetsförla gd utbildning (VFU) i primärvård Muntlig praktisk tentamen (v.49-50) Skriftlig teoretisk tentamen (10/1 2020) KURS E X A M E N S A R B E T E se särskild studiehandledning 3

4 KURSUPPLÄGGNING Kursen omfattar delar av termin 5: Fysioterapi Medicinsk vetenskap Samhälls- och beteendevetenskap 16hp 3hp 5hp LÄRANDEMÅL Se hela kursplanplanen, kurskod 8FYG53 Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: - Förklara etiologi, patofysiologi och symtombild vid funktionsnedsättningar i rörelseorganen, med särskilt fokus på motions-, idrotts- och belastningsrelaterade skador och besvär, - förklara etiologi och symtombild vid stressrelaterad ohälsa, - förklara hur psykologiska och sociala faktorer samverkar med smärtfysiologiska mekanismer för uppkomst och upplevelse av smärta, - på en övergripande nivå förklara de olika delarna i kunskapsområdet försäkringsmedicin, - förklara hur arbetsförmåga kan bedömas och redogöra för rehabiliteringsprocessen vid återgång till arbete samt beskriva fysioterapeutens roll i samarbetet med andra rehabiliteringsaktörer, - förklara faktorer, på individ-, grupp- och systemnivå, som påverkar resultatet när förbättringsarbete genomförs, - beskriva hållbar utveckling och kulturell kompetens samt dess betydelse vid fysioterapeutisk professionsutövning. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: - Självständigt utföra en fysioterapeutisk undersökning och bedömning samt tillämpa relevanta åtgärder och utvärderingsmetoder vid funktionsnedsättningar i rörelseorganen, - självständigt tillämpa ett kliniskt resonemang vid fysioterapeutisk bedömning, åtgärd och utvärdering utifrån evidens och beprövad erfarenhet, - analysera och bedöma smärtproblematik vid handläggning av patienter med akut och långvarig smärta, - tillämpa kunskaper om motivation och drivkrafter bakom människans beteende samt förmåga till beteendeförändring vid fysioterapeutisk bedömning, behandling och prevention, - analysera och bedöma hur belastning, aktivitet och miljö påverkar rörelseorganen ur ett biopsykosocialt perspektiv samt föreslå åtgärder och möjlig implementering, - samtala om sexuell hälsa och sexuell funktion utifrån ett professionellt förhållningssätt i patientmötet, - förklara individ- och samhällsfaktorer som påverkar hälsan i befolkningen samt olika aktörers betydelse för folkhälsan, - självständigt redogöra för bedömning, åtgärder och behandlingsresultat relaterat till rörelseorganen med berörda parter samt i enlighet med relevanta lagar och regler dokumentera dessa, - tillämpa metoder och interprofessionellt lärande i förbättringsarbete. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter ayslutad kurs förväntas studenten kunna: - Förklara hur fysisk aktivitet/inaktivitet, fysisk träning samt övriga 4

5 levnadsvanor påverkar hälsan och tillämpa detta tillsammans med ett hälsofrämjande förhållningssätt vid fysioterapeutisk prevention och behandling, - förklara hur lagar och förordningar styr verksamheter inom vilka fysioterapeuter är verksamma, - värdera egen förmåga att tillämpa ergonomiska principer, arbetsteknik och handlag utifrån biomekaniska aspekter och patientsäkerhet, - reflektera över hälsa på såväl individ-, grupp- som samhällsnivå ur ett lika behandlingsperspektiv, - visa respekt för patienters egenvärde och integritet samt kommunicera utifrån ett professionellt förhållningssätt, - värdera sin förmåga att tillämpa lärandeteorier och modeller vid information och undervisning på individ- och gruppnivå, - värdera kommunikationsmönster och lärande i en interprofessionell arbetsgrupp vid förbättringsarbete. ARBETS- OCH STUDIEFORMER Basgruppsarbete (inkl.ibu) Färdighetsträning Workshop Föreläsningar Obligatoriska uppgifter Resurstillfällen Seminarier Självstudier Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) EXAMINERANDE MOMENT Schemalagt basgruppsarbete (inkl. IBU) Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Obligatoriska uppgifter Muntlig praktisk tentamen Skriftlig teoretisk tentamen IPL II BASGRUPP Underlag för bedömning av basgrupp Basgruppsarbetet är obligatoriskt och examineras med stöd av bedömningskriterierna: Närvaro Aktivt deltagande (IBU) Aktivt deltagande bedöms utifrån inlämnad IBU. Studenten förväntas delta aktivt vid basgruppen genom att bidra med arbete, inspel och/eller egna reflektioner med relevans för uppgiften. Samtliga uppgifter relaterade till basgruppsarbetet ska vara genomförda för att momentet ska bedömas som godkänt. Gruppen ansvarar för att skriftligen rapportera närvaro på Lisam vid varje basgruppstillfälle. 5

6 Individuellt basgruppsunderlag (IBU) IBU är ett verktyg som avser att stödja utveckling av studentens aktiva förhållningssätt till lärandet och förmågan till reflektion. IBU är en skriftlig sammanfattning av den egna kunskapsinhämtningen och lärandet, som förberedelse inför kommande diskussioner. Sammanfattningen ska utgå från de frågeställningar och lärandebehov som basgruppen identifierat. Studenten utformar fritt och självständigt sin IBU. Några frågor som kan användas som stöd: Hur valde jag mellan olika kunskapskällor? Hur formulerar jag med egna ord vad jag har lärt mig? Vilka nya frågor väcktes? Vad skulle jag vilja diskutera mer med gruppen? Inför varje basgruppstillfälle är det obligatoriskt att skriva en IBU omfattande 1-2 A4 sidor med referenser. Dokumentet ska läggas in i basgruppens dokumentmapp på LISAM senast klockan kvällen före basgrupp om inte basgruppen kommit överens om annat. Student som är frånvarande i basgrupp tar själv ansvar för att, i dialog med basgrupp och handledare, precisera inlärningsbehov och bestämma hur igentagning ska ske. Vid frånvaro mer än två gånger involveras kursansvarig, och vid behov programansvarig, för att bedöma huruvida studenten har möjlighet att med en komplettering nå lärandemålen. PLAGIAT Varje student ansvarar för att vara väl insatt i vad plagiering och upphovsrätt innebär. För att läsa om upphovsrätt och plagiering hänvisas studenten till Med hjälp av URKUND kontrolleras det om plagiering föreligger. Vissa inlämningsuppgifter kontrolleras alltid med hjälp av URKUND och detta anges i texten för aktuell uppgift i studiehandledningen. Utöver detta kan stickprov avseende andra skriftliga uppgifter utföras. VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) VFU sker inom primärvård v Platserna för VFU meddelas via VFU-/kursansvarig och studenterna fördelar själva platserna inom kursen. Studenten kontaktar handledare och lämnar personnummer senast 2 veckor före påbörjad VFU. Lärare från utbildningen gör under v ett besök då muntlig praktisk tentamen äger rum. Studenten ska vara på sin VFU-plats 32 timmar/vecka (vanligtvis måndagtorsdag) Inför VFU skall studenten självständigt utforma en individuell lärandeplan (ILP). Genom att utgå från terminens mål och tidigare terminers lärandeplaner skriver studenten sin ILP och tar med den till Obligatorisk diskussion ILP torsdag den 24/10. Gruppvis diskuteras olika aspekter 6

7 på ILP och studenten har möjlighet att efter detta revidera sin ILP. Lärandeplanen e-postas till handledaren i VFU senast fredag 25/10. Studenten ansvarar för att ILP tas upp vid introduktionen på VFU och vid halvtidsbedömning. Under VFU uppdaterar studenten sin ILP vid behov. Efter slutbedömningen i VFU gör studenten en egen sammanfattning av sin ILP utifrån egna reflektioner samt handledarens återkoppling. ILP med utvärdering mot mål lämnas på LISAM i vecka 50, senast fredag den 13/12. UPPFÖLJNING BEDÖMNING Uppföljning sker mellan student och handledare i klinik under VFU. Kontaktlärare från fysioterapeutprogrammet och handledare i klinik har kontakt per telefon/mail. Vid behov kan kontaktlärare besöka praktikplatsen för en gemensam diskussion och bedömning. Om studenten upplever att det inte fungerar på VFU-platsen så ska detta i första hand tas upp med aktuell VFU-handledare. Studenten ansvarar själv för att vid behov kontakta kontaktlärare och kursansvarig på fysioterapeutprogrammet. Den formella bedömningen av VFU sker utifrån bedömningskriterierna för VFU. Student och handledare förbereder sig genom att enskilt fylla i bedömningskriterierna följt av muntlig återkoppling (både vid halvtid och i slutet av VFU). Student och handledare skriver under bedömningsunderlaget vid både halvtids- och slutbedömningen för att dokumentera diskussionen som varit. Vid slutbedömningen fyller handledaren dessutom i den slutgiltiga bedömningsblanketten samt underlaget för bedömning av VFU om huruvida studenten rekommenderas vara godkänd eller underkänd (handledarens rekommendation, sida 1). Studenten ansvarar för att bedömningskriterierna från VFU i sin helhet (slutbedömning) inkommer till kursadministratör. Om studenten bedömts som underkänd på VFU skall även halvtidsbedömningen lämnas av studenten till kursadministratör. EXAMINERANDE MOMENT TERMIN 5 1. Basgruppsarbete (inkl. IBU) 2. IPL II se momentets hemsida. OBLIGATORISKA UPPGIFTER 1. Pedagogisk uppgift SYFTE GENOMFÖRANDE Studenten ska tillämpa pedagogiska modeller eller lärandeteorier vid information och undervisning. Undervisningsmomentet genomförs i grupp om 2-3 studenter. Studenterna får välja mellan ett antal olika undervisningsmoment som presenteras på LISAM och vid kursdialog onsdag den 5/9. Tider för 7

8 momenten och namn på ansvarig lärare finns på separat schema. Fördelning av platserna ansvarar studenterna för utifrån intresse. Inför undervisningssituationen ska varje studentgrupp skriva ett dokument på 2-3 A4 sidor exkl. referenser. Dokumentet ska innehålla: Syftet för den specifika pedagogiska uppgiften Metod: beskriv er metod utifrån en pedagogisk modell eller lärandeteori med hjälp av minst två referenser. Genomförande: beskriv hur ni planerar genomföra ert undervisningstillfälle och hur ni planerar att tillämpa er metod vid det praktiska tillfället. Tidsplan Anpassning till målgrupp, vilka pedagogiska anpassningar har gjorts med tanke på målgrupp. Ämnesinnehåll: Beskriv även ämnesinnehållet med minst två referenser. Referenserna ska vara vetenskapliga artiklar och/eller böcker som vilar på vetenskaplig grund. Använd vedertaget referenssystem när ni refererar till den litteratur som använts, se Dokumentet ska mailas till ansvarig lärare senast en vecka innan momentets genomförande. Undervisningssituationen ska vara väl teoretiskt förankrad. Vid frågor tag i första hand kontakt med ansvarig lärare på Fysioterapeutprogrammet och förbered momentet i så god tid som möjligt utifrån förutsättningarna. UPPFÖLJNING /BEDÖMNING Skriftlig återkoppling på dokumentet utifrån ovanstående punkter. 2. Lärstöd för studenter i termin 1 Muntlig återkoppling, utifrån pedagogisk förmåga och studentens egen värdering av det utförda momentet, ges av ansvarig lärare (och ev. av kontaktperson/motsv.) i direkt anslutning till undervisningsmomentet. Pedagogisk förmåga avser: lektionsinnehåll, tillämpning av pedagogisk modell/lärandeteori, tidsupplägg/struktur och framförande. Uppföljning sker även basgruppsvis torsdag den 31/10 då studenten presenterar sin uppgift för kurskamraterna och möjlighet till diskussion och reflektion ges. Det skriftliga dokumentet, den egna analysen och värderingen, den muntliga återkopplingen av ansvarig lärare (ev. kontaktperson/motsv.) och uppföljningen i basgrupp är underlag för godkänd/underkänd. Ansvarig lärare för uppgiften som helhet: Yvonne Lindbäck yvonne.lindback@liu.se SYFTE Studenten ska repetera teori och praktisk färdighet från termin 1 samt tillämpa pedagogiska modeller eller lärandeteorier vid lärstödjande färdighetsmoment för studenter i termin 1. 8

9 GENOMFÖRANDE Det lärstödjande momentet genomförs i grupp om 4-5 studenter. Momentet är schemalagt till 4 lektionstimmar och har ett förutbestämt färdighetsinnehåll. Din/er roll i detta moment är att fungera som lärstödjande resurs för studenterna i T1 i deras utveckling av praktisk färdighet för de ingående momenten. I slutet (sista halvtimmen) av undervisningsmomentet finns planerad närvaro av lärare för att, om behov finns, stötta er vid ev frågor som uppstått under momentet som ni själva inte kunnat besvara. Ett antal undervisningstillfällen presenteras på LISAM samt vid kursdialog torsdag den 5/9. Tider för momenten och planerat innehåll finns på separat schema. Fördelning av aktuella undervisningstillfällen ansvarar ni studenter för själva inom kursen. Inför det lärstödjande momentet ska varje student/studentgrupp ta del av aktuellt undervisningsmaterial på Lisam samt repetera aktuella teoretiska och praktiska färdigheter. Studenterna ska också förbereda sig genom att göra en planering för innehåll med tidsram så att alla ingående moment ryms inom ramen för det lärstödjande momentet. Tid ska också avsättas för utvärdering. Ansvarig lärare för uppgiften som helhet: Karin Valeskog karin.valeskog@liu.se BEDÖMNING Muntlig återkoppling efterfrågas från studenterna i T1 i slutet av momentet. Diskutera och dokumentera tillsammans inom er studentgrupp: ur ett pedagogiskt perspektiv; Vad fungerade bra med momentet? Vad hade ni gjort annorlunda om ni haft möjlighet att upprepa momentet? Beskriv hur ni hade velat göra istället. Detta dokument läggs upp i särskild mapp på Lisam senast en vecka efter aktuellt lärstödjande moment. Genomfört lärstödjande moment samt det skriftliga dokumentet med den egna analysen och värderingen är underlag för godkänd/underkänd. 3. Kulturell kompetens och dess betydelse vid fysioterapeutisk professionsutövning. SYFTE GENOMFÖRANDE Studenten ska orientera sig om vad kulturell kompetens med fokus på etnicitet kan innebära för den professionella utvecklingen. En föreläsning av en gästlärare från Kenya ges som inspiration och introduktion till uppgiften. Fysioterapi i ett internationellt perspektiv måndagen den 16/9. En fysioterapeut från primärvården berättar om ett aktivt arbete med integration och kulturmöten när det gäller hälsa tisdagen den 17/9. Studenten förbereder sig för det efterföljande seminariet genom att läsa och reflektera kring innehållet i givet material som tillhandahålls på LISAM under kursdokument/obligatoriska uppgifter/kulturell kompetens. Utifrån ett verkligt patientmöte på VFU väljer studenten att reflektera med hjälp av modellen om kulturell kompetens (Campinha-Bacoute) och fysioterapeutisk professionsutveckling. Patientmötet kan relatera till något av följande 9

10 fokusområden: smärta, funktionshinder, ålder, kön, kommunikation alt. fysisk aktivitet/träning och ska belysa hur kulturell kompetens hos fysioterapeuten kan underlätta patientmötet. En skriftlig sammanfattning görs med kopplingen till patientmötet och en egen reflektion utifrån modellen kring kulturell kompetens på max 1 A4. Inlämning på LISAM under avsedd mapp i samarbetsytan senast den 25/9 och tas med till seminariet den 26/9. Filen ska vara märkt med studentens för- och efternamn. Valfritt att skriva sitt dokument på svenska eller engelska. UPPFÖLJNING Seminarium Kulturell kompetens hålls torsdagen den 26/9 och sker initialt i tvärgrupp. Tvärgruppsindelningen sker på plats. Studenten delger sina lärdomar och reflektioner muntligen till övriga deltagare i sin tvärgrupp och skapar diskussion. Utbytesstudenter kommer också delta förutom gästläraren. Seminariet avslutas med gemensam diskussion i helkurs för ytterligare fördjupning och tillämpning. Muntliga moment i denna uppgift sker delvis på engelska. Ansvarig lärare för uppgiften som helhet: Annika Heslyk annika.heslyk@liu.se 4. Kommunikationsövning med fokus på sexuell hälsa SYFTE GENOMFÖRANDE Studenten ska träna på att kommunicera med en patient med särskilt fokus på området sexuell hälsa samt vidare reflektera över sin egen kommunikationsinsats kopplat till relevant teori. Studenten genomför en kommunikationsövning med simulerad patient under ca10-20 min torsdag den 19/9. Övningen innefattar att ta anamnes med särskilt fokus på att uppmärksamma och förstå ev. påverkan på patientens sexuella hälsa samt ge enkla råd och/eller fysioterapeutiska åtgärdsförslag. Studenten ansvarar för att hålla samtalet på en professionell nivå utifrån sin roll som fysioterapeut och att sträva efter att få till en bra inledning samt ett bra avslut på själva samtalet. Övningen tar slut när patienten har lämnat rummet. Samtalet filmas. Efter genomförd kommunikationsövning får studenten med sig sin egen film för att i direkt anslutning efter avslutat samtal ha möjlighet att ta del av sin egen film som underlag för egen reflektion. Studenten ska därefter skriva ett dokument på 1-2 A4-sidor med reflektion över den egna insatsen. Reflektionen ska kopplas till minst 2 vetenskapliga referenser inom relevant teori utifrån professionellt förhållningssätt och användandet av vedertagna begrepp inom sexuell hälsa. Dokumentet läggs i särskild mapp på LISAM senast fredag den 27/9. BEDÖMNING Kommunikationsövningen och den skriftliga reflektionen med teoretisk förankring utgör underlag för godkänd/underkänd. Ansvarig lärare för uppgiften som helhet: Jenny Nordqvist jenny.nordqvist@liu.se 10

11 5. Seminarium i kliniskt resonemang SYFTE GENOMFÖRANDE Studenten ska träna förmågan avseende kliniskt resonemang utifrån givna patientfall. Fredag den 1/11 genomförs ett seminarium i kliniskt resonemang där varje student förbereder en presentation utifrån två givna patientfall. Utifrån varje patientfall ska studenten redogöra för prioritering och förväntade svar/fynd gällande: anamnes, undersökning, behandling/åtgärder samt utvärdering. Minst en vetenskaplig artikel per patientfall ska användas för att belysa någon/några aspekter gällande anamnes, undersökning, behandling och/eller utvärdering. Artiklarna läggs ut på LISAM innan seminariet. Fakta från artiklar vävs in i framställningen. BEDÖMNINGSKRITERIER ämnesinnehåll förmåga till framställning förmåga att initiera och bemöta frågeställningar teoretisk förankring i artiklar och övrig litteratur Ansvarig lärare för uppgiften: Gunilla Leidelöf gunilla.leidelof@liu.se 6. Arbetsplatsanalys SYFTE GENOMFÖRANDE Studenten ska få en fördjupad kunskap i att göra en analys/bedömning av en specifik situation/miljö på en arbetsplats, föreslå åtgärder och dokumentera detta i en rapport. Tre studenter väljer gemensamt en arbetsplats. Vald arbetsplats meddelas via mail till Paul Erixson senast fredag den 8/11. Ytterligare information om uppgiften lämnas i samband med föreläsning- introduktion arbetsplatsanalys torsdag den 17/10 och på LISAM. Rapporten lämnas på LISAM senast torsdag den 2/ kl UPPFÖLJNING Varje grupp presenterar sin analys vid seminarium i halvkurs tisdag den 7/ Varje grupp presenterar sitt arbete under 5 minuter. En annan grupp svarar för en opposition under min. Seminariet avslutas med en generell diskussion (totalt cirka 20 minuter/arbete). Opponenter ska maila en skriftlig sammanfattning av oppositionen (1-2 A4- sidor) till respektive seminarieledare senast fredag den 3/ kl Revidering av rapporten görs som regel efter seminariet och lämnas i LISAM senast fredag den 10/ Det skriftliga dokumentet, presentation och genomförd opponering vid seminariet är underlag för godkänd resp. underkänd. Besked angående godkännande att lämna ut rapporten till respektive arbetsplats ges senast den onsdag den 15/ BEDÖMNINGSKRITERIER RAPPORT Följer struktur enligt separata anvisningar 11

12 SEMINARIUM Bearbetning och presentation på ett logiskt och tydligt sätt med god svenska Relevant ämnesinnehåll Teoretisk förankring Referenser Förmåga att analysera och reflektera över såväl positiva som negativa exponeringsfaktorer i arbetsmiljön samt föreslå relevanta åtgärder Förmåga till framställning Förmåga att initiera och bemöta frågeställningar Ansvarig lärare för uppgiften som helhet: Paul Erixson paul.erixson@liu.se FRÅNVARO Student som är frånvarande vid obligatoriska moment skall som regel ta igen detta i samband med att momentet återupprepas nästkommande termin. Student har ansvar för att ta kontakt med läraren/terminsansvarig för diskussion angående kompletterande studier. Innan den kontakten tas ska studenten själv ha preciserat inlärningsbehoven som uppstått på grund av frånvaron samt funderat över hur kunskapen ska kunna inhämtas. MUNTLIG PRAKTISK TENTAMEN Tentamen utgår från en patient med någon form av muskuloskelettal funktionsnedsättning och sträcker sig över tre dagar. Tentamen äger rum på praktikplatsen under de två sista veckorna av den verksamhetsförlagda utbildningen (v ) i termin 5. En tenterande lärare från utbildningen planerar in besök för tentamen i samråd med VFU-handledaren. Första dagen får studenten, en timme innan aktuell patient kommer, en remiss eller annat underlag där kontaktorsaken framgår. Under en timme förbereder sig studenten och träffar därefter patienten under en timme. Handledaren är inte närvarande. Studenten tar anamnes, undersöker patienten och försöker skaffa sig en bild av patienten och dennes problem. Studenten dokumenterar sina fynd i patientjournal. Andra dagen förbereder sig studenten ytterligare och reflekterar inför själva tentamen, dag tre. Denna beräknas ta ca tre timmar i anspråk. Under en timme före patientbesöket diskuteras journal och undersökning och studenten presenterar sin behandlingsplan. Vid patientbesöket (maximalt en timme) genomför studenten sin behandling, motiverar sina åtgärder och ger förslag på utvärdering. Studenten visar också delar av sin undersökning Efter patientbesöket sker bedömning och återkoppling utifrån gällande bedömningskriterier. Studenten reflekterar över sin egen insats. Resultat lämnas i anslutning till tentamen. Ytterligare information ges av kursansvarig. Omtentamen sker efter överenskommelse med kursansvarig. Denna tentamen räknas som en resurskrävande tentamen och är därmed begränsad till max 5 tillfällen. 12

13 TEORETISK SKRIFTLIG TENTAMEN Teoretisk, skriftlig tentamen, fredag den 10/ Studenterna tenteras individuellt. Vid bearbetning av tentamen skall studenten utgå ifrån teorier och fakta i förhållande till målen i respektive tema (tre teman, se sid. 3). Bedömning och återkoppling sker utifrån gällande bedömningskriterier. Ytterligare information ges av kursansvarig. Resultat av skriftlig tentamen erhålles senast 15 arbetsdagar efter tentamenstillfället. Omtentamen/tentamen preliminärt 17/2. FÖRDELNING AV POÄNG TERMIN 5 Inom kurs 5 IPL II Obligatoriska moment Muntlig praktisk tentamen Teoretisk tentamen Basgrupp (inkl. IBU) VFU (inkl. ILP) Inom kurs Examensarbete Seminarium studieprotokoll 3 hp 3 hp 5 hp 4 hp 1 hp 8 hp 6 hp EXAMINATION ALLMÄNT Tentamen sker i princip i slutet av varje termin. Omtentamen kan ske vid ordinarie tentamenstillfälle. Tidpunkt för omtentamen skall anges i början av varje termin. Omtentamen och förnyad bedömning av verksamhetsförlagda studier skall ha samma omfattning som ordinarie tentamen respektive första bedömningstillfället. Anmälan till tentamen och omtentamen Enligt beslut i fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten gäller följande: Inför examination skall student inom föreskriven tid anmäla sig. Utebliven avanmälan till examinationsmoment räknas inte som genomförd examination. Anmälan till ordinarie examination görs via studentportalen, tentamensanmälan senast 10 dagar före examination. 13

14 Studentens tentamensguide som är gemensam för hela universitetet Möjlighet till extra stöd vid tentamen på grund av permanent funktionshinder Student som har möjlighet till extra stöd och önskar undersöka möjligheterna till detta i samband med den skriftliga tentamen skall Student som har möjlighet till extra stöd och önskar undersöka möjligheterna till detta i samband med den muntliga tentamen skall anmäla detta till kursansvarig senast 10 dagar innan tentamensdatumet. EXAMINATOR BETYG Martin Hägglund Betyg skall grundas på en samlad bedömning av studentens kunskaper, färdigheter och attityder. Endast betygen Godkänd och Underkänd förekommer. (Ur respektive utbildnings utbildningsplan fastställd av Hälsouniversitetets utbildnings och forskningsnämnd ). EXAMINATIONSRÄTT Antal examinationstillfällen Begränsning av antalet prov Resurskrävande examinationsformer, t ex praktiska prov med patientmedverkan och kostsamma laborationer, begränsas till fem gånger. Därefter ges inget ytterligare tillfälle. Övriga examinationsformer, t ex salsskrivning, får skrivas ett obegränsat antal gånger av de studenter som inte uppnått godkänt resultat. Utebliven avanmälan till examinationsmoment räknas inte som genomförd examination. Verksamhetsförlagd utbildning/fältstudier eller motsv. Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning/fältstudier eller motsvarande får student göra detta moment ytterligare en gång. Tidpunkt för omprövning av verksamhetsförlagd utbildning/fältstudier eller motsvarande bedöms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare och handledare finns att tillgå. Genomgång av termin Student får genomgå termin två gånger. Om student går samma termin två gånger och antalet prov är begränsat är antalet examinationstillfällen ändå totalt fem i de fall antalet prov är begränsat. Stödåtgärder Vid underkänt resultat på första omtentamen, dvs underkänt resultat efter två examinationstillfällen, har student möjlighet att anmäla behov av stödåtgärder. Programutskott/programansvarig bedömer behov och rimlig omfattning av stödåtgärder. Detta beslut ersätter fakultetsstyrelsens beslut (Dnr: LiU ). Beslutet ska införas i Linköpings universitets lokala regelsamling 14

15 TRÖSKELREGLER Kursernas innehåll bygger på varandra och skall genomföras i turordning. Följande tröskelregler gäller för behörighet att gå vidare i utbildningen. Behörighetskrav (enl gällande utbildningsplan, ) för tillträde till: Termin 5: godkänt betyg från kurs Fysioterapi som medicinsk behandling vid funktionsnedsättning samt godkänt basgruppsarbete och verksamhetsförlagd utbildning från kurs Fysioterapi som medicinsk behandling vid funktionsnedsättning och funktionshinder. DISPENSANSÖKAN Student som inte uppfyller tröskelreglernas krav kan ansöka om dispens hos programansvarig/programutskott. (enl gällande utbildningsplan, ). Dispens beviljas inte med automatik. Varje ansökan behandlas separat. LITTERATURLISTOR Se kursrum på LISAM SCHEMA Schema finns på webben, se länk: Ändringar visas direkt i schemat KARTOR Länk till kartor: GDPR Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR) Linköpings universitet ( ) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som sker inom ramen för Linköpings universitets verksamhet. En generell beskrivning av hur Linköpings universitet behandlar dina personuppgifter, dina rättigheter gällande personuppgifter och kontaktuppgift till LiUs dataskyddsombud finns på Fysioterapeutprogrammets studenter finns registrerade i studiedokumentationssystemet LADOK. Utöver det behandlas dina personuppgifter i IT-tjänster som du som student kan använda under din utbildning samt i IT-system som används för att administrera din utbildning. Exempel på sådan administration är kvalitetssäkring och utvärdering av din utbildning, examination, uppföljning samt fullgörandet av andra lagstadgade skyldigheter. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är att Linköpings universitet utför en uppgift av allmänt intresse (utbildning och examination), samt för att vi ska kunna uppfylla rättsliga förpliktelser. Det kan förekomma att du blir erbjuden att frivilligt gå med på att vi hanterar personuppgifter om dig i andra sammanhang, t.ex. bilder som publiceras på programmets intranät. I dessa fall kommer vi att inhämta ditt samtycke. 15

16 I vissa fall är det nödvändigt att dela dina uppgifter med tredje part, t.ex. när du genomför din verksamhetsförlagda utbildning. Du kan alltid vända dig till LiUs dataskyddsombud om du har frågor kring personuppgiftsbehandling. ALLMÄN INFORMATION Programansvarig Annika Heslyk E-post: Telefon: Besöksadress: Ing. 78, Plan 15, Campus US Postadress: Institutionen för Medicin och Hälsa, Avdelningen för Fysioterapi, Plan Linköping Kursansvarig Jenny Nordqvist E-post: Telefon: Besöksadress: Ing. 78, Plan 15, Campus US Postadress: Institutionen för Medicin och Hälsa, Avdelningen för Fysioterapi, Plan Linköping Utbildningsadministratör Petter Almqvist-Ingersoll E-post: Tel nr: Besöksadress: Ing. 78, Plan 12, Campus US Postadress: Institutionen för Medicin och Hälsa, Avdelningen för Fysioterapi, Plan Linköping Studievägledare Gunilla Hultman E-post: Telefon: Besöksadress: Ing. 78, Plan 11, Campus US Bokning av lokal och material Clinicums hemsida Information rörande kursens innehåll LISAM Ansökan om studieuppehåll, byte av utbildningsort eller utbildningsprogram Studentenhetens hemsida: Internationellt samarbete och utbyte Medicinska fakulteten har ett internationellt samarbete med ett flertal universitet, bland annat genom ERASMUS-avtal om utbyte inom Europa. 16

17 Även utanför Europa finns samarbetsavtal med bl.a. Kenya (Linnaeus-Palme) och Mexico. Studenter kan också åka ut som free-movers och ordna kontakten med värdlandet själva. Möjlighet finns även att ansöka om medel för att göra examensarbetet som en Minor Field Study (MFS) i ett utvecklingsland. I termin 4 är det möjligt att göra sin VFU i Mexico. Valbara kurser som studeras i termin 6 kan bytas ut mot såväl teoretiska avsnitt som klinisk utbildning utomlands. Klicka på länken utlandsstudier på fysioterapeutprogrammets hemsida eller gå in på för att läsa mer. Du kan också kontakta Annika Heslyk, Internationell akademisk koordinator för fysioterapeutprogrammet annika.heslyk@liu.se. Delta gärna på de inspirationsträffar som anordnas flera gånger per år där studenter som varit utomlands delar med sig av sina erfarenheter och visar bilder och där du får träffa de internationella koordinatorerna. 17

18 Medicinska fakulteten Höstterminen 2019 Innehåll i basgruppsarbetet T5, HT 2019: Bilaga 1 Tema Fysioterapi vid belastningsproblem Innehåll: Definition av begreppen: arbetsskada, ergonomi, belastningsergonomi Arbetsmiljökunskap (sammanfattande kunskap om alla/flera aspekter på arbetsmiljön såsom t ex ergonomi, belastningsergonomi, riskfaktorer för belastningsbesvär, återhämtning, prevention, utvärderingsmetoder, AMLarbetsmiljölagen och föreskrifter som exempelvis Systematiskt arbetsmiljöarbete 2001:01/SAM-hjul, Belastningsergonomi 2012:02 samt Organisatorisk och social arbetsmiljö 2015:4) Analys, bedömning och behandling vid långvarig smärtproblematik, central och perifer sensitisering, fysiologiska förklaringsmodeller, biopsykosocial modell Stress: stressbiologi, beteendevetenskapliga stressteorier, HPAaxeln/stressaxeln Metabolt syndrom, fysisk inaktivitet Fysisk träning som behandling vid stress och långvarig smärta. Biomekanik Träning vid belastningsbesvär/-skada Tema Fysioterapeutens roll som pedagog - beteendemedicin Innehåll: Kommunikationsteori/er, motiverande samtal/mi etc. Beteendeförändring, olika former av beteendeterapi som t ex KBT Teorier om lärande/pedagogik Didaktik Motivation-motivationsteori/er, följsamhet (compliance, adherence, concordance) Professionellt förhållningssätt Medicinska fakulteten Linköpings universitet Linköping

19 Tema Fysioterapeutens roll i samhället Innehåll: Företagshälsovård organisation och uppgift Försäkringskassan, rehabiliteringsprocessen, sjukskrivningsregler, Olika aspekter på bedömning av arbetsförmåga etc. Arbetsmiljökunskap (sammanfattande kunskap om alla/flera aspekter på arbetsmiljön såsom t ex ergonomi, belastningsergonomi, riskfaktorer för belastningsbesvär, återhämtning, prevention, utvärderingsmetoder, AMLarbetsmiljölagen och föreskrifter som exempelvis Systematiskt arbetsmiljöarbete 2001:01/SAM-hjul, Belastningsergonomi 2012:02 samt Organisatorisk och social arbetsmiljö 2015:4) Fysioterapeutiska aspekter på folkhälsoarbete Lagar/avtal t ex: HSL 1982:763, Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400 sekretess, tystnadsplikt etc., fysioterapeutens yrkesansvar, etiska regler, Patientdatalagen 2008:355, Patientsäkerhetslagen 2010:659, Socialtjänstlagen 2001:453, HSAN, Lex Maria, Lex Sarah 19