Hela steget. Dags för en fungerande avdragsrätt för gavor. En rapport från FRII Frivilligorganisationernas Insamlingsråd

Transkript

1 Hela steget Dags för en fungerande avdragsrätt för gavor En rapport från FRII Frivilligorganisationernas Insamlingsråd

2 Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Grafisk form: Kontrapunkt Tryckt: på FSC-märkt papper av åtta.45

3 Innehållsförteckning: Förord... sidan 5 Sammanfattning... sidan 6 Så här ser ett system ut som fungerar... sidan 7 Bakgrund Varför en avdragsrätt för gåvor... sidan 8 En skattereduktion för gåvor införs... sidan 8 Nuläge Så här fungerar reformen i praktiken insamlingsorganisationerna berättar... sidan 12 Vad tycker svenska folket... sidan 15 I Norge har nästa steg lyckats... sidan 16 Två steg till en fungerande avdragsrätt Godkänn fler ändamål för skattereduktion för gåvor... sidan 17 Ändra beloppsgränserna... sidan 19 Kontaktlista... sidan 23 Källförteckning... sidan 23 3

4 4

5 Förord Den 1 januari 2012 var en viktig dag. Då fick Sverige, som i princip det sista landet i EU, ett system för avdragsrätt för gåvor. Människors engagemang och möjlighet att ge till ideella ändamål är viktigt för demokrati, välfärd, miljö och utveckling. Avdragsrätten för gåvor underlättar för den enskilda medborgaren att göra gott och stödja ideella organisationers arbete. I andra länder ser vi att skatteincitament ökar viljan att skänka pengar och med mer pengar till de goda ändamålen kan mer viktig verksamhet utföras. I många andra länder finns det väl fungerande system som reglerar avdragsrätten för gåvor. Vi är mycket glada över att även Sverige år 2012 tog ett steg på väg mot ett system som både kan stärka det civila samhället och människors ideella engagemang. Det var ett första steg, ett viktigt steg men också bara ett halvt steg. FRII var en av de första att fira när skattereduktion för gåvor trädde i kraft. Men vi är också de första att beklaga begränsningarna i systemet. Begränsningar som gör att viktiga ändamål står utanför och att många människor aldrig kommer i närheten av att utnyttja möjligheten till skattereduktion. I den här rapporten vill vi särskilt lyfta fram de nödvändiga förändringar vi ser för att reformen inte på sikt ska leda till negativa konsekvenser. Det är idag bara ett begränsat antal ideella ändamål som omfattas av avdragsrätten. Akut hjälpverksamhet är okej, men inte förebyggande arbete. Plan Sveriges arbete är godkänt, men inte Greenpeace och Amnestys för att nämna några exempel. Det är ett system vars regelverk riskerar att påverka verksamhetsinriktning och givarbeteenden. Beslutet om begränsning av vilka ändamål som kan godkännas som gåvomottagare känns godtyckligt snarare än genomtänkt, bakåtsträvande snarare än utvecklande. Godtyckligheten riskerar helt enkelt att vrida klockan bakåt. Bakåt till ett samhälle där vi enbart hjälper dem som redan är utsatta, ett samhälle där vi inte arbetar förebyggande och utvecklande. På sikt kan organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, klimat- och naturvårdsfrågor få svårt att finansiera sitt arbete om nuvarande regler består. Vill vi ha en sådan utveckling? FRII:s uppfattning är att det var ekonomiska skäl, och inte ideologiska skäl, som gjorde att regeringen ville styra vilken typ av ideell verksamhet som ska stödjas. Regeringen redovisar i budgetpropositionen 2011/2012 sina skäl för avgränsningen av vilka ändamål som kan komma ifråga för skattereduktion. Det handlar i huvudsak om att man tror att det blir för dyrt att ta med alla former av ideell verksamhet. Men i praktiken går det inte att komma ifrån det faktum att staten har pekat ut ett antal ändamål som viktigare än andra. En signal som går stick i stäv med det man tidigare sagt i sin regeringsförklaring, nämligen det att låta det civila samhällets gemenskaper utvecklas i enlighet med sin särart. Vi vill med denna rapport redovisa hur reformen fungerat det första året, visa erfarenheter från andra länder och dela med oss av berättelser från våra olika medlemsorganisationer. Allt i ett enda syfte: Vi vill ha en fungerande avdragsrätt för gåvor. FRII - Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Juni 2013 Maria Ros Jernberg Generalsekreterare Harald Hagman Ordförande 5

6 Sammanfattning Grunden för den ideella sektorn och styrkan - är att här får vi som enskilda individer utrymme för att engagera oss i de frågor vi tycker är viktiga. Engagemanget ser olika ut från individ till individ och det ska det få göra. Den ideella sektorn finns tillgänglig för alla. Den ideella sektorn skapar också kreativa lösningar på behov som vi som medborgare upplever som de mest angelägna. Det är bredden av olika ändamål och engagemang och samverkan mellan dessa som bäddar för en bred samhällsnytta. Det känns därför paradoxalt att riksdag och regering pekar ut viss verksamhet - vetenskaplig forskning och hjälpverksamhet bland behövande (där Skatteverket gjort tolkningen att det handlar om ekonomiskt behövande) - som viktigare än annan. Det går emot själva grunden för det ideella engagemanget. Att man sedan styr givandet, och därmed verksamheten, tillbaka till ett begränsat fokus mot insatser av akut ekonomisk natur gör reformen än mer olycklig. Långsiktigt verkande insatser behövs för att komma åt roten till problemen. Så arbetar idag också de flesta ideella organisationer. Men med nuvarande regler premieras inte sådana insatser annat än inom forskning. De negativa konsekvenserna riskerar därför att på sikt motverka reformens grundsyfte. Enligt de preliminära beräkningarna från Skatteverket har skattebortfallet det första året inte blivit mer än 156 miljoner kronor. Regeringen kalkylerade med att reformen det första året skulle kosta staten 264 miljoner kronor i skattebortfall. Det finns med andra ord utrymme för förändring av systemet inom ramen för den befintliga kalkylen. Oron för ett ökat skattebortfall är ett av regeringens huvudargument för snäva regler och begränsningar kring skattereduktion för gåvor. Skattereduktion är den skattetekniska lösning regeringen valt för att genomföra en avdragsrätt för gåvor. Men skattebortfall till följd av en avdragsrätt för gåvor är av godo. Det betyder att fler svenskar ger mer pengar till ideell verksamhet. Det betyder också att ideella organisationer får möjlighet till en stabilare ekonomi och har därmed råd att bedriva mer verksamhet för att viktiga förbättringar i Sverige och i världen ska kunna genomföras. 6

7 Jag har stöttat Stadsmissionen i flera år. Jag möter många människor i utsatthet i mitt yrke som tunnelbanetågförare och funderar ofta på vart de ska ta vägen när jag kört klart min tur och måste be dem kliva av. Att stödja Stockholms Stadsmission är mitt sätt att bidra. I och med skattereduktionen har jag dessutom valt att höja mitt månadsbelopp, utan att det kostar mig speciellt mycket mer. Per, ger bidrag till Stockholms Stadsmission De förändringar vi föreslår skulle innebära att en på sikt olycklig styrning av ideella verksamheters ändamål kan undvikas och att fler människor skulle få möjlighet att utnyttja möjligheten till skattereduktion. Det skulle vidare innebära en ökad mångfald och i förlängningen ett samhälle som uppmuntrar sina medborgare till att dela med sig till goda ändamål och delta i samhällsutvecklingen. Så här ser ett system ut som fungerar Här är de viktigaste förändringarna som FRII anser behöver genomföras för att få en avdragsrätt för gåvor som bidrar till en positiv utveckling av det civila samhället: n n n Godkänn fler ändamål. Alla allmännyttiga ändamål, definierade i enlighet med den moderniserade skrivning (Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor) som gick ut på lagrådsremiss den 4 april 2013, ska vara föremål för skattereduktion för gåvor. I den nyss nämnda lagrådsremissen föreslås en förändring av vilka ändamål som ska godkännas. FRII välkomnar förslaget, som är en förbättring gentemot dagens regler i och med att man föreslår social hjälpverksamhet istället för hjälpverksamhet bland ekonomiskt behövande, men det räcker inte. Alla allmännyttiga ändamål måste godkännas. n n n Ändra beloppsgränserna. Det är inte bara reglerna för ändamålen som är för snäva. Även beloppsgränserna behöver justeras. FRII:s förslag är att i ett första steg sänka gränsen från 200 kronor/ gåva till 150 kronor/gåva samt sänka lägsta belopp per år från kronor till kronor. Idag är det alltför många givare som inte kan utnyttja möjligheten till avdragsrätt för gåvor. De ger långt under 200 kronor/gåva och har aldrig möjlighet att få något skatteavdrag. En sänkning från minimum 200 kronor per gåva till 150 kronor/per gåva släpper in fler och det finns också ett incitament för alla de givare som idag ger runt 100 kronor/gåva att höja till 150 kronor/ gåva. På så sätt höjs den genomsnittliga gåvan och intäkterna till de ideella organisationerna skulle öka. 7

8 Bakgrund Varför en avdragsrätt för gåvor? FRII har under många år bedrivit påverkansarbete i syfte att få till stånd en avdragsrätt för gåvor. Ett av de grundläggande skälen har varit att avdragsrätten ska leda till att fler vill ge mer till ideella ändamål. Både erfarenhet från andra länder och flera forskningsstudier visar att skatteincitament ökar viljan att skänka pengar. När en liknande reform infördes i Norge för några år sedan ökade givandet med ca 30 procent. Ökade intäkter betyder att ideella organisationer får en stabilare ekonomi och därmed har råd att bedriva mer verksamhet för att viktiga förbättringar i Sverige och i världen ska kunna genomföras. Den första riksdagsmotionen som tog upp någon form av avdragsrätt för gåvor lades fram redan 1961 (Källa: SOU 2009:59). Frågan har sitt ursprung i en vilja att på frivillig basis verka för en bättre värld. Det skulle dock ta 15 riksdagsval, åtta statsministrar och ytterligare ett antal motioner innan frågan blev verklighet. Mellan åren 2004 och 2009 skrevs 16 motioner på temat avdragsrätt för gåvor. Den 1 januari 2012 blev avdragsrätt för gåvor verklighet i Sverige. I 2006 års regeringsförklaring betonade Fredrik Reinfeldt att grunden för trygghet och gemenskap läggs i ett starkt civilt samhälle samt att ett starkt civilt samhälle är grunden för en stark demokrati. FRII:s övertygelse är att avdragsrätt för gåvor bidrar till att stärka det civila samhället och uppmuntra medborgares engagemang. Att det är en tydlig signal från staten att oegennyttiga gåvor och ideellt engagemang är viktigt. Att ge är att få känna stolthet och delaktighet och den möjligheten ska inte vara förbehållen de med viss inkomst. Alla ska ha möjlighet att ge och fler ska stimuleras att göra nytta för samhället. En avdragsrätt som är utformad så att den stöttar en bred folkfilantropi kan bidra till detta. Givande leder ofta till ökad medvetenheten om viktiga frågor och kan bidra till att öka den allmänna kunskapsnivån om situationen i vårt eget land och runt om i världen. En skattereduktion för gåvor införs Den 1 januari 2012 trädde en ny lag i kraft som gör att en privatperson kan få skattereduktion för gåvor under vissa förutsättningar. Till exempel ska varje gåva vara minst 200 kronor och gåvan ska lämnas för vissa bestämda ändamål. Gåvomottagare som ideella föreningar, stiftelser eller registrerade trossamfund ska vara godkända hos Skatteverket innan gåvan ges. För att en organisation ska kunna godkännas som gåvomottagare ska man ha, helt eller delvis, som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behö- 8

9 En stark ideell sektor är en förutsättning för att klara flera av de växande samhällsproblem som Sverige står inför idag. Cancerfrågan är ett exempel. Som den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning är Cancerfonden beroende av människors engagemang, men också deras möjlighet att ge. Därför är avdragsrätten för gåvor inte bara en viktig reform för det vi brukar kalla civilsamhället utan faktiskt för hela samhället i stort. Stefan Bergh, generalsekreterare Cancerfonden 9

10 Den samhällsnytta ideella sektorn bidrar med är inte med i beräkningarna som regeringen gjort av effekterna av avdragsrätten. Hjärt-Lungfonden har låtit göra beräkningar på den samhällsnytta deras verksamhet bidrar till och här presenteras en sammanfattning av dessa beräkningar. (Hjärt-Lungfonden är godkända som mottagare för skattereduktion för gåvor) Sammanfattning av IHE-rapport 2012:1, Kostnader för hjärt-kärlsjukdom år 2010, beställd av Hjärt-Lungfonden och färdigställd i februari Författare är Katarina Steen Carlsson och Ulf Persson. Tack vare forskning och utveckling har både sjukligheten och dödligheten i hjärt-kärlsjukdom minskat kraftigt de senaste decennierna, men trots det är hjärt-kärlsjukdom en av vår tids största folksjukdomar. Att så många fortfarande drabbas medför stora kostnader, både för samhället och för individen. Enligt en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) som tagits fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden uppgick den totala kostnaden för hjärt-kärlsjukdom i Sverige år 2010 till 61,5 miljarder kronor per invånare. Enligt statistik från SCB:s Undersökningar om levnadsförhållanden levde under 2010 drygt 1,4 miljoner invånare i Sverige 16 och år och äldre med sjukdom i cirkulationsorganen, alltså hjärta, blodkärl och lymfkärl, och hade en hjärtsjukdom. Trots att dödstalen för både män och kvinnor har sjunkit kraftigt de senaste tio åren är det alltså många svenskar som lever med hjärt-kärlsjukdom, vilket bidrar till de höga kostnaderna. Sammanfattning av IHE-rapporten Värdet av forskning och ny medicinsk teknologi för hjärt-kärlsjukdom en studie utifrån exemplet ischemisk hjärtsjukdom. Beställd av Hjärt-Lungfonden. Medicinsk forskning och utveckling inom hjärt-kärlsjukdom har räddat liv de senaste 30 åren. Det går också att uppskatta det samlade värdet för samhället i kronor och ören. Enligt en studie som har genomförts på uppdrag av Hjärt-Lungfonden uppgår värdet av medicinsk forskning och utveckling inom hjärt-kärlsjukdom i Sverige till mer än 800 miljarder kronor de senaste 30 åren. I rapporten från Institutet för Hälsooch Sjukvårdsekonomi (IHE), som har tagits fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, konstaterar man att dödsfall i hjärtinfarkt och annan ischemisk hjärtsjukdom förhindrats eller skjutits upp de senaste 30 åren tack vare ny medicinsk teknologi och livsstilsförändringar. Enligt forskarna har hela 38 procent av dessa, cirka personer, medicinsk forskning och utveckling att tacka för att de fick fler år att leva. Hjärt-kärlforskningens landvinningar de senaste 30 åren har haft stor påverkan både på den totala dödligheten och på den förväntade livslängden i Sverige. En 65-årig man som 1980 skulle ha avlidit i sin hjärtinfarkt men som i dag överlever tack vare de senaste 30 årens forskning kan förvänta sig 12 extra levnadsår. Motsvarande siffra för kvinnor är 14 år. En 45-årig man och kvinna har vunnit 24 respektive 27 år, medan en 80-åring har vunnit fem-sex år tack vare forskningen. 10

11 vande eller att främja vetenskaplig forskning. Med hjälpverksamhet bland behövande avses att man är ekonomiskt behövande. För att få skattereduktion måste det totala gåvobeloppet uppgå till minst kronor under året. Högsta belopp som kan ge skattereduktion är kronor och den maximala skattereduktionen är kronor (25 procent av kronor). Lämnade gåvor ska redovisas på kontrolluppgift och förtrycks i givarens inkomstdeklaration. Bestämmelserna om skattereduktion för gåvor till godkända gåvomottagare finns intagna i lag (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, förordning (2011:1295) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva samt i 67 kap inkomstskattelagen (1999:1229) i den lydelse som gäller från den 1 januari (Källa: skatteverket.se) För den som är månadsgivare innebär skattereduktionen i praktiken följande: Gåvobelopp per månad skattereduktion per år 100 kr 0 kr 200 kr 600 kr 250 kr 750 kr 500 kr kr 750 kr kr Om en person som tidigare gav 200 kronor i månaden till en organisation ökar sin månadsgåva till 267 kronor innebär det en intäktsökning för organisationen med 804 kronor per år utan att det för den skull kostar mer för givaren. Givaren får tillbaka 804 kronor i skattereduktion i samband med sin deklaration nästkommande år. I den proposition som regeringen lade fram hösten 2011 (proposition 2011/12:1) och som ledde fram till lagändringen framfördes en rad skäl till varför reformen ska avgränsas. Ett återkommande argument handlar om rädslan för fusk och att det antas öka om antalet godkända ändamål är stort. Regeringen menar även att Skatteverkets hantering av ansökningar och kontroll av de godkända gåvomottagarna blir mycket enklare om antalet tillåtna ändamål inte är så många. Man skulle kunna vända på steken och hävda att ett system som bygger på att alla allmännyttiga ändamål godkänns skulle kunna bidra till att minska den administrativa bördan hos Skatteverket eftersom de skulle slippa att tolka varje ansökan utifrån dagens snäva regelverk. En tolkning som dessutom riskerar att bli godtycklig. Men framförallt handlar avgränsningarna om att skattebortfallet inte får bli för stort. Tyvärr verkade regeringen glömma bort den andra sidan av kalkylen, det vill säga den ökade samhällsnytta som mera intäkter till det civila samhället skulle kunna leda till. I Sektor 3:s rapport En svensk modell för avdragsrätt för gåvor påtalas att det finns forskning som visar att vinsten för samhället i allmänhet blir större än statens förlust. I lagen som trädde i kraft den 1 januari 2012 finns ingen möjlighet till avdragsrätt för juridiska personer, d v s företag. FRII har sedan lång tid tillbaka uttalat sig positivt för en avdragsrätt för gåvor som omfattar juridiska personer. Denna positiva inställning kvarstår. FRII ser dock vikten av att först ändra det befintliga systemet gällande privatpersoner så att det fungerar på ett tillfredsställande sätt. Därefter kan ett nytt steg tas. Ett steg som innebär att juridiska personer ges möjlighet att göra avdrag för gåvor. 11

12 nuläge så här fungerar reformen i praktiken insamlingsorganisationerna Berättar i andra länder, där möjligheten till avdragsrätt har funnits längre än i sverige, ser man att skatteincitament ökar viljan att skänka pengar. efter det första året med skattereduktion för gåvor här i sverige kan vi se flera exempel som visar att vi skulle kunna få samma effekt här. men det finns ett antal hinder på vägen för att systemet ska nå sin fulla potential. i maj 2012 ställde vi på Frii ett antal frågor till våra medlemsorganisationer om vilka effekter av skattereduktion för gåvor de upplevt och hur de som enskild organisation såg på reformen. den sammanfattande bilden visar att organisationerna upplever att det regeringen gett med ena handen har man tagit tillbaka med den andra. avdragsrätten upplevs vara alldeles för styrande och begränsad. mycket WWF är en de organisationer som står utanför dagens system för avdragsrätt för gåvor. Deras givare ställer många frågor om skattereduktionen: Exempel 1: Hej WWF. Ni har fått en hel del pengar av mig under För att göra det ännu mer attraktivt att stödja er, vill jag gärna att ni noterar mig för skattereduktionen. Exempel 2: Hej. Jag undrar hur det kommer att fungera kring skattereduktionen för gåvor till WWF. Jag gissar att ni kommer täckas av skattereduktionen? Idag ger jag 300 kronor i månaden, men det är 100 kronor vardera för tre olika fadder -områden. Eftersom kraven är 200 kronor per tillfälle, kommer detta räknas som 100 kronor vid tre tillfällen, eller 300 kronor vid ett tillfälle? Om första fallet stämmer kommer jag flytta över allt till ett av områdena och utöka med skattereduktionen. 12

13 snäva gränser har formulerats för hur mycket man får ge och inte minst till vad man får ge. Å andra sidan vittnar flera av de organisationer som blivit godkända som gåvomottagare om att när de arbetat aktivt med att driva frågan gentemot givare så har de också fått ökade gåvor. FRII ser med andra ord en stor potential i avdragsrätt för gåvor, men systemet måste ändras innan det riskerar att skapa negativa konsekvenser. Givare hör av sig och upplever att systemet är krångligt och att de inte förstår. Flera organisationer talar om att de blivit kontaktade av givare som berättar att de stöttar flera organisationer varje månad, men med belopp under 200 kr per gång. De ger totalt sett mycket pengar och de sprider gåvorna mellan olika ändamål. Det är inte ovanligt att en och samma person stöttar tre till fyra olika organisationer. Men med beloppsgränserna i dagens system kan dessa givare inte tillgodogöra sig någon avdragsrätt. Trots att de relativt sett skänker mycket pengar. Flera av FRII:s medlemmar uttrycker oro för de konsekvenser som kan uppstå när endast delar av en organisations ändamål blir godkänt. Dels ökar den administrativa bördan drastiskt. Dels finns det en risk att givare omfördelar sitt givande till den del av verksamheten som är godkänd och att det på sikt blir svårare att finansiera den andra delen av verksamheten. Det paradoxala är att den del av verksamheten som idag generellt sett inte godkänns är påverkansarbetet och de förebyggande insatserna, de insatser som krävs för att komma åt roten till många av problemen i vår värld. Många av FRII:s medlemmar uttrycker också oro för att flera ändamål idag står helt utanför systemet för avdragsrätt. FRII:s medlemmar ser att många ändamål är beroende av varandra och påverkas av varandra. Sist men inte minst vittnar många organisationer om att de begränsningar som införts kring de beloppsnivåer som måste vara uppfyllda för att skattereduktionen ska gälla gör att många givare står helt utanför. Potentialen med avdragsrätt för gåvor Plan Sverige berättar: Plan arbetar för att stärka barns rättigheter och bekämpa fattigdom i 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan är en av världens största barnrättsorganisationer och är politiskt och religiöst oberoende. Allt arbete utgår ifrån FN:s barnkonvention. När det blev klart att nya regler för skattereduktion skulle införas, såg Plans ledning det som en stor möjlighet. Målet var att få så många som möjligt att öka sitt gåvobelopp så fort som möjligt och att ta fram administrativa rutiner för att kunna hantera hela processen på ett smidigt och enkelt sätt. Plan beslutade tidigt i processen att budskapet i kampanjen skulle vara Det kostar dig inget extra att ge lite mer. Huvuddelen av Plans givare var redan kvalificerade enligt de regler som fanns, d v s de gav redan 200 kronor per gång eller mer och gav minst kronor per år som faddrar. 24 januari 2012 blev Plan godkända för skattereduktion. Redan i början av februari skickades mejl till alla de faddrar som vi hade mejladressen till och i mitten av februari skickade vi ett brev till samtliga givare med information om hur mycket de gav idag och förslag på den nya summa den skulle ge. Den föreslagna höjningen var på samma belopp som givaren skulle få tillbaka i skattereduktion. När faddrarna förstod att det var enkelt och att höjningen inte skulle kosta dem något extra, men skulle göra det möjligt för Plan att stödja fler barn var många mycket positiva. Under perioden februari juni 2012 valde drygt 20 procent av de faddrar som blev informerade att höja sitt gåvobelopp, vilket för Plan Sverige innebar ökade intäkter på drygt 10 miljoner kronor på årsbasis. Drygt 10 miljoner kronor i extra intäkter innebär t ex ca skolstipendium som täcker alla skolomkostnader för ett års högstadieutbildning i t ex Ecuador eller Guatemala. Under 2012 gick också antalet avslut ner delvis p g a det blev billigare att ge. Under hösten 2012 gjorde Plan en marknadsundersökning där det framkom att många människor skulle ge mer om de kände till de nya reglerna för skattereduktion och hur de fungerade. 13

14 Ändamålet för en gåva ska vara hjälpverksamhet bland behövande, om den ska vara avdragsgill. Enligt de nuvarande reglerna innebär det ekonomiskt behövande. På Röda Korset jobbar vi med stöd i många olika situationer av utsatthet. Det är inte kopplat till ekonomiskt behövande. Flera av våra verksamheter ryms därför inte inom det som klassas som avdragsgillt av Skatteverket. Det skapar otydlighet för givarna och i förlängningen riskerar vi en situation där dessa verksamheter blir svårare att finansiera. Therése Engström, Insamlingschef Svenska Röda Korset 14

15 Vad tycker svenska folket? FRII har med hjälp av Sifo undersökt svenska folkets inställning till avdragsrätt för gåvor. Den första undersökningen gjordes i maj 2012 för att sedan upprepas i juni Vi kan nu säga att en stor majoritet av den vuxna svenska allmänheten är positiva till avdragsmöjligheten. 72 procent har svarat att avdragsmöjligheten är bra, medan 19 procent anser att den är dålig. Övriga har ingen åsikt i frågan. I jämförelse med 2012 års undersökning finns en tendens till en mer positiv attityd. Då var andelen som svarade att de tyckte att avdragsmöjligheten var bra 69 procent. Tittar man på fördelningen mellan de olika politiska blocken kan man konstatera att det borgerliga blockets väljare är något mer positiva till avdragsmöjligheten än det socialistiska blocket. 80 procent av de borgerliga väljarna tycker att avdragsmöjligheten för gåvor är bra medan motsvarande siffra för (S), (Mp) och (V) är 69 procent. I det sistnämnda blocket skiljer sig Miljöpartiets väljare från de andra. 79 procent av dessa tycker att avdragsrätt för gåvor är bra. Lägst andel väljare som tycker att avdragsrätten är bra har Sverigedemokraterna (61 procent). Kännedomsnivån har ökat signifikant sedan I år säger 30 procent att de känner till vad avdragsmöjligheten innebär. Förra året var motsvarande andel 17 procent. Bland delgrupperna kan noteras att personer över 50 år och framför allt pensionärer känner till avdragsmöjligheten. I Sifoundersökningen har FRII även ställt frågan om vilka ändamål man bör få skatteavdrag för. Forskning (51 procent), miljöarbete (38 procent) samt arbete för mänskliga rättigheter (36 procent) är de områden som nämns av flest, när de intervjuade får välja två av sex områden där skatteavdrag borde gälla. Idag är det en mängd ändamål som inte kan bli godkända som gåvomottagare inom ramen för skattereduktion för gåvor. Två av dessa är miljöarbete och arbete för mänskliga rättigheter. En av frågorna i Sifoundersökningen berör människors åsikt om vikten av ett ändrat beslut om ändamål för skattereduktion så att det möjliggör gåvor även till miljö och arbete för mänskliga rättigheter. Ungefär tre av fyra svenskar (73 procent) menar att det är viktigt att ändra det beslut som ligger till grund för dagens regler gällande skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer, där vissa områden är exkluderade. Andelen svenskar som tycker att beslutet bör ändras har ökat sedan 2012, då motsvarande värde var 68 procent. Ökningen från år 2012 är statistiskt säkerställd. De som känner starkast för detta är Miljöpartiets- (84 procent) och Vänsterpartiets väljare (80 procent). I det borgerliga blocket är det de moderata väljarna (73 procent) som tycker att det är viktigast att ändra beslutet. 13 procent av de som inte kände till avdragsmöjligheten uppger att de tror att skatteavdraget kommer att göra att de ger mer. Samma undersökning säger att 68 procent av Sveriges befolkning har skänkt pengar det senaste året. 6% TVEKSAM, VET EJ 7% INTE ALLS VIKTIGT 15% INTE SÄRSKILLT VIKTIGT 27% MYCKET VIKTIGT 46% GANSKA VIKTIGT I det beslut som ligger till grund för dagens regler för skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer är vissa ändamål exkluderade. Bl.a. ger inte penninggåvor till miljöarbete och arbete med mänskliga rättigheter rätt till skatteavdrag. Hur viktigt tycker du att det är att man ändrar beslutet och tillåter möjligheten att göra skatteavdrag även när man ger pengar till miljöarbete och arbete med mänskliga rättigheter? Bastal: Samtliga 15

16 I Norge har nästa steg lyckats Den ideella sektorn i Norge har stora likheter med den ideella sektorn i Sverige. Flera forskare (Källa: Att ge eller att beskattas, Trägårdh och Vamstad) pekar på ett antal likheter mellan Norge och Sverige. Samtidigt skiljer sig Norge och Sverige åt i den bemärkelsen att Norge redan år 2000 införde avdragsrätt för gåvor. I boken Att ge eller att beskattas beskriver forskarna Lars Trägårdh och Johan Vamstad det norska systemet och hur det vuxit fram. Systemet introducerades mycket försiktigt år 2000 med en utformning som gjorde att endast gåvor inom spannet kronor var aktuella. År 2002 utökades avdragsrätten och från och med budgetåret 2003 fick man i Norge dra av belopp på minst 500 kronor och maximalt 6000 norska kronor. Två år senare gjordes ytterligare en förändring och maxbeloppet utökades till kronor. Utökningen har enligt Trägårdh och Vamstad lett till en betydande expansion av systemet för avdragsgilla gåvor i Norge. Bara mellan 2004 och 2005 ökade givandet till de ideella organisationerna med 28 procent. I Norge är fler än 450 organisationer (juni 2013) godkända som gåvomottagare av den norska skattemyndigheten. Motsvarande siffra i Sverige är 59 organisationer (juni 2013). I Sverige godkänns idag endast två typer av ändamål för gåvor vetenskaplig forskning samt hjälpverksamhet bland ekonomiskt behövande. I Norge är sex typer av ideell verksamhet godkända för avdragsrätt: 1. Omsorg och hälsofrämjande arbete för barn, ungdom, äldre, sjuka, funktionshindrade och andra svaga grupper 2. Barn- och ungdomsverksamhet inom musik, teater, litteratur, dans, idrott, friluftsliv och liknande 3. Religiös eller på annat sätt livssynsinriktad verksamhet 4. Verksamhet för mänskliga rättigheter och utveckling 5. Katastrofhjälp och verksamhet för förebyggande av olyckor och skador 6. Kulturskydd, miljöskydd, naturskydd och djurskydd (Källa: Att ge eller att beskattas, Trägårdh och Vamstad) Norge har vågat ta steget fullt ut, de har steg för steg utvecklat sin avdragsrätt för gåvor och sett mycket positiva resultat av detta. De har även en bred inkluderande syn på vilka ändamål som är godkända. Låt oss göra samma sak i Sverige. Ta hela steget nu. Jag ger varje månad 100:- via autogiro till Unicef. För att maximera de pengar jag skänker (p.g.a. skattebestämmelserna), undrar jag om ni kan ändra min autogiroinbetalning för resten av året till att jag i stället betalar 250:- varannan månad (juni, augusti, oktober, december). Givare till Unicef 16

17 Två steg till en fungerande avdragsrätt 1. Godkänn fler ändamål för skattereduktion för gåvor För den som idag vill utnyttja möjligheten till skattereduktion för gåvor måste gåvan gå till vetenskaplig forskning eller hjälpverksamhet bland ekonomiskt behövande. Det innebär att många ändamål och därmed många människor som skänker pengar - idag står helt utanför systemet. Grunden för den ideella sektorn och styrkan - är att här får vi som enskilda individer utrymme för att engagera oss i de frågor vi tycker är viktiga. Engagemanget ser olika ut från individ till individ och det ska det få göra. Den ideella sektorn finns tillgänglig för alla. Den ideella sektorn skapar också kreativa lösningar på behov som vi som medborgare upplever som de mest angelägna. Det är bredden av olika ändamål och engagemang och samverkan mellan dessa som bäddar för en bred samhällsnytta. Det känns därför paradoxalt att riksdag och regering pekar ut viss verksamhet - vetenskaplig forskning och hjälpverksamhet bland behövande (där Skatteverket gjort tolkningen att det handlar om ekonomiskt behövande) - som viktigare än annan. Det går emot själva grunden för det ideella engagemanget. Att man sedan styr givandet, och därmed verksamheten, tillbaka till ett begränsat fokus mot insatser av akut ekonomisk natur gör reformen än mer olycklig. Långsiktigt verkande insatser behövs för att komma åt roten till problemen. Så arbetar idag också de flesta ideella organisationer. Men med nuvarande regler premieras inte sådana insatser annat än inom forskning. De negativa konsekvenserna riskerar därför att på sikt motverka reformens grundsyfte. Den 4 april 2013 lämnade regeringen över en remiss till lagrådet som handlar om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. I remissen föreslår regeringen dels en, i FRIIs tycke, välkommen modernisering av vad som anses vara allmännyttigt ändamål, dels föreslår man en förändring i lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva (2011:1269). Om det sistnämnda förslaget blir verklighet innebär det man går från att godkänna hjälpverksamhet bland ekonomiskt behövande till att godkänna främjande av social hjälpverksamhet. FRII välkomnar detta. Det är ett steg i rätt riktning. Men det räcker inte. Vetenskaplig forskning blir fortsatt godkänt enligt det förslag som gått ut på lagrådsremiss, men i övrigt stänger man fortfarande dörren för en mängd goda ändamål. 17

18 Det civila samhället består av mängder av olika organisationer och ändamål. Och det är just det som är det civila samhällets styrka. Vi behöver organisationer som jobbar kortsiktigt medan andra jobbar långsiktigt. Vi behöver dem som riktar sina insatser till många precis lika väl som vi behöver dem som riktar in sig på några få. Vi behöver dem som arbetar för långsiktiga systemförändringar samtidigt som vi behöver dem som stöttar människor som befinner sig i akuta situationer. I det stora perspektivet behövs det många olika ändamål och metoder för att förändra världen. De olika ändamålen berikar varandra, men framförallt är det just mångfalden i ändamålen som berikar vår värld. Därför behöver vi ett system för avdragsrätt för gåvor som stödjer mångfald, inte tvärtom. Maria Ros Jernberg, generalsekreterare FRII 18

19 Två av de ändamål som idag står helt utanför möjligheten till avdragsrätt för gåvor är miljöarbete och mänskliga rättigheter. Två ändamål som de flesta människor nog skulle säga är centrala för ett livskraftigt samhälle och en hållbar värld. Att arbeta för att tillgodose människors - vuxna såväl som barns - grundläggande rättigheter är en förutsättning för att nå en långsiktig lösning på många av de problem som finns runt om i vår värld. Dagens system för avdragsrätt för gåvor stöttar inte en sådan utveckling. Inte heller stödjer systemet en hållbar utveckling utifrån miljö- och klimatperspektiv. Skattereduktion för stöd till offer för miljö- och naturkatastrofer kan idag godkännas. Men stöd till verksamhet som syftar till att bekämpa miljöförstöring och förebygga miljö- och naturkatastrofer är inte avdragsgillt. Avdragsrätt för gåvor till stöd för enskilda kvinnor som drabbats fysiskt och psykiskt av omskärelse kan godkännas. Men vill man vara med och förhindra att unga tjejer omskärs ska det ske utan avdragsrätt. Listan på exempel som visar att begränsningen i dagens system skapar inkonsekvens går att göra lång. Alldeles för lång. Det är därför FRII:s förhoppning att landets beslutsfattare tar sitt ansvar och öppnar upp avdragsrättsmöjligheten för fler ändamål. Stödet för ett sådant beslut är starkt hos svenska folket. Ungefär tre av fyra svenskar (73 procent) menar att det är viktigt att ändra det beslut som ligger till grund för dagens regler för skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer, där vissa områden är exkluderade. Detta framgår av en Sifoundersökning som FRII lät göra i juni FRII ser fram emot att regeringen fullföljer sitt löfte om att reformera inkomstskattereglerna för ideell sektor och att detta blir verklighet från och med den 1 januari Det är ett steg i rätt riktning. Men för att få ett system som bidrar till ett långsiktigt helhetsperspektiv och som stärker hela det civila samhället krävs att regeringen tar steget fullt ut. FRII föreslår därför följande förändring: Godkänn fler ändamål. Alla allmännyttiga ändamål, definierade i enlighet med den moderniserade skrivning (Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor) som gick ut på lagrådsremiss den 4 april 2013, ska vara föremål för skattereduktion för gåvor. 2. Ändra beloppsgränserna För att få skattereduktion idag måste det totala gåvobeloppet uppgå till minst kronor under året. Högsta belopp som kan ge skattereduktion är kronor och den maximala skattereduktionen är kronor (25 procent av kronor). Varje enskild gåva måste vara minst 200 kr för att omfattas. Många av FRIIs medlemsorganisationer vittnar om att de begränsningar som införts kring beloppsnivåer gör att många givare står helt utanför. I många organisationer ligger genomsnittsgåvan per gång runt 100 kr. Idag räknas bara gåvor på 200 kronor per gång och däröver in i skattereduktionen, kronor mer om året med sänkt beloppsgräns Stockholms Stadsmissions exemplifierar effekten av ändrad beloppsgräns Direkt efter att vi blev godkända som gåvomottagare gjorde vi en höjningsaktivitet via telemarketing gentemot månadsgivare som gav 150 kronor/månad. Ca 60 procent höjde sitt månadsbelopp till 200 kronor, en normal höjningsaktivitet ger i bästa fall 30 procent höjningar. Om vi skulle göra en liknande aktivitet gentemot månadsgivare som idag ger 100 kronor/mån och få 60 procent (istället för som normalt 30 procent) att höja till 150 kronor/mån skulle det ge en ökad intäkt på ca kronor/år kronor räcker till ca luncher på Stadsmissionens Center för människor som lever i hemlöshet täcker driften av Klaragården i en hel månad. Dit kommer ca 50 utsatta kvinnor varje dag och får möjlighet att vila, duscha, äta och delta i olika aktiviteter 19

20 Utdrag ur regeringens remiss till lagrådet om Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor (4 april 2013) vilket gör att många givare diskvalificeras. För många givare är steget för stort att gå från en gåva från 100 kronor till 200 kronor även om man skulle få en skattereduktion. om man tittar på det genomsnittliga givandet per år så är uppskattningen att det ligger runt 1000 kronor per person. men för att kunna utnyttja skattereduktion för gåvor krävs att man kommer upp i minst 2000 kronor på ett år. även denna beloppsgräns stänger med andra ord dörren för en mängd givare. Frii:s uppfattning är att en väl fungerande avdragsrätt inkluderar många människor, snarare än att den exkluderar de som inte har möjlighet att ge mycket. alla människor ska ha möjlighet att ge och fler ska stimuleras att göra nytta för samhället. en avdragsrätt som är utformad så att den stöttar en bred folkfilantropi kan bidra till detta. idag är det alltför många givare som inte kan utnyttja möjligheten till avdragsrätt för gåvor. de ger långt under 200 kronor/gåva och de har aldrig möjlighet att få något skatteavdrag. en sänkning från minimum 200 kronor per gåva till 150 kronor/per gåva släpper in fler och det finns också ett incitament för alla de givare som idag ger runt 100 kronor/gåva att höja till 150 kronor/gåva. på så sätt höjs den genomsnittliga gåvan och intäkterna till de ideella organisationerna skulle öka. unicef sverige har räknat ut att i deras fall ökar antalet givare som kan utnyttja skattereduktion för gåvor med 67 procent om lägsta beloppet sänks från 200 kronor till 150 kronor per gång. För att kunna göra en bedömning av vilken skatteeffekt en sänkning av beloppsgränserna skulle få behövs tillgång till detaljerad information 20