Minnesanteckningar från styrgrupp Vårdsamverkan Skaraborg

Transkript

1 1 Minnesanteckningar från styrgrupp Vårdsamverkan Skaraborg Tid: kl Plats: Gothia Science Park, Vänern och Vättern, Skövde Närvarande Agneta Nilsson Hörnlund Koncernkontoret, ordförande Eva Ahlberg Närhälsan rehab Sven-Ove Andersson Lidköpings kommun Angelica Engman Närhälsan vårdcentral Marie Eriksson Folktandvården Jane Johansson Skaraborgs Sjukhus Urban Johansson Habilitering och Hälsa Susanne Lidén Närhälsan vårdcentraler Jan Malmgren Kommunalförbundet Rita Ponerup Närhälsan vårdcentraler Nils-Gunnar Främberg Beredningsansvar Primärvården Eva-Marie Gustavsson Beredningsansvar Skaraborgs Sjukhus Hanna Linde Beredningsansvar Kommunalförbundet Föredragande Anette Trenge Jarlshammar Skaraborgs Sjukhus Dirk Vleugels Närhälsan Adam Krantz Skövde kommun Annika Jansson Töreboda kommun Anmält förhinder Per Granat Katarina Levenby Magnus Schedin Eva Sundström Jörgen Thorn Eva Öfwerman Anna Persson Skövde kommun Hjo kommun Falköpings Kommun Skaraborgs sjukhus Skaraborgs Sjukhus Bräcke diakoni/privata vårdgivare Beredningsansvar Koncernkontoret

2 2 Dagens ärenden 1. Dagordning Dagordningen godkänns. 2. Föregående minnesanteckning Inga synpunkter. 3. Ny regional representant Vårdsamverkan Västra Götaland Styrgruppen utser Susanne Lidén till ny representant efter Lars Gotthardsson i VVG 4. Rutin för medföljande till sjukhus, inklusive avtal tjänsteköp Mia Gustavsson presenterar förslag till rutin för medföljande till sjukhus. Styrgruppen fastställer rutinen. Bilaga 1 och Presentation Folktandvården Marie Eriksson presenterar folktandvårdens verksamhet. Bilaga Information om nya webben Nils-Gunnar Främberg informerar om den nya gemensamma webben med Vårdsamverkan Västra Götaland och de delregionala samverkansområdena. 7. Uppföljning av avvikelser till följd av Hälso- och sjukvårdsavtalet Annika Jansson rapporterar om uppföljningen av avvikelser 2017 i Skaraborg. Bilaga Nuläge samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Sven-Ove Andersson, Adam Krantz, Jane Johansson och Susanne Lidén rapporterar om hur arbetet med implementeringen går. Den 25 september upphör det gamla ITsystemet. Det nya faktureringssystemet startat den 1 oktober vilket medför ett glapp på en vecka. Diskuteras om detta kan lösas på ett enkelt sätt. Det är tveksamt eftersom det medför kostnader för sjukhuset. Jane tar med frågan till Skaraborgs Sjukhus hur de ställer sig till det. Bilaga Förslag till strategisk plan med prioriterade målområden Nils-Gunnar Främberg presenterar förslag till strategisk plan. Styrelsen ställer sig bakom och förslaget överlämnas till Politisk Samverkan Skaraborg. Bilaga 6.

3 3 10. Statistik videovårdplaneringar Mia Gustafsson redovisar statistik för videovårdplaneringar. Statistiken är inte tillförlitlig eftersom registreringen under sommaren inte fungerat. Annars har det fungerat bra under sommaren. Bilaga Information till och från VVG Sven-Ove Andersson är gruppens representanter. Han informerar om vad som togs upp på föregående möte den 11 juni. Det är mycket beredningsfrågor som behandlas. Nästa möte är kommande vecka. 12. Nuläge Nära vård Norra Skaraborg Rita Ponerup och Jane Johansson berättar om nuläget i projektet. Bland annat delprojektet barn och unga bör kopplas till vårdsamverkans område barn och unga. Projektet ska utveckla en egen webbsida och önskar använda vårdsamverkans hemsida. Styrgruppen godkänner detta. 13. Organisation av den nya kunskapsstyrningen Anette Trenge Jarlshammar informerar om modell för ny kunskapsstyrning. Bilaga Läkemedelslistor, vilket arbete pågår? Anette Trenge Jarlshammar och Dirk Vleugels presenterar ett förbättringsarbete med läkemedelslistor på sjukhuset och vårdcentralerna. Aktuella läkemedelslistor är ett komplext problem som funnits länge. Primärvården har ökat sina resurser för koordinering vid in- och utskrivning av patienter. Digitaliseringen ger möjlighet till ökad säkerhet. Gula kuvert används som checklista. Förbättringsarbete pågår både på sjukhuset och inom primärvården. Bilaga Information om diskussion kring PSS Agneta N Hörnlund informerar om att PSS utsett en arbetsgrupp med uppgift att se över organisationen. Förslaget ska diskuteras på nästa PSS. 16. Övriga frågor Sven-Ove Andersson tar upp en ny regional riktlinje om Transporter mellan kommunala adresser. Ett regionalt beslut. Beredningsgruppen tar reda på bakgrund till beslutet. 17. Ärenden till PSS 14 september - Organisation PSS - Kartläggning och utvärdering av satsning psykisk hälsa på ungdomsmottagningar - Strategisk plan med prioriterade målområden

4 4 - Organisation av den nya kunskapsorganisationen Vid anteckningarna Agneta Nilsson Hörnlund Bilagor 1. Förslag rutin för medföljande till sjukhus 2. Avtal tjänsteköp 3. Folktandvårdens verksamhet 4. Sammanställning avvikelser Samverkan in- och utskrivning 6. Förslag till strategisk plan med prioriterade målområden 7. Statistik videovårdplaneringar 8. Organisation av den nya kunskapsstyrningen 9. Läkemedelslistor på sjukhuset

5 Samverkansrutin mellan Skaraborgs Sjukhus och Skaraborgs Kommuner Handläggare Angela Olausson Telefonnummer: E-post: Medföljande personal till sjukhus Inledning/Syfte Syftet med denna rutin är att klargöra ansvarsfördelningen mellan Skaraborgs sjukhus (SkaS) och respektive kommun, när kommunens personal följer med en patient till sjukhus. Informationsöverföring kring patienten ska ske enligt den länsgemensamma överenskommelse kring samordnad vård- och omsorgplanering och IT stödet SAMSA som vi har i Västra Götaland. Bakgrund Kommunerna arbetar efter biståndsbedömda insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) och/eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), utöver det erbjuder även kommunerna, kommunal hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland. Kommunens personal följer många gånger med sina patienter när dessa ska besöka vårdinrättningar vid både akuta och planerade besök. Huruvida personalen följer med grundas på den enskildes förmåga att kunna meddela och klara sig, vilka biståndsbeslut patienten har, samt vid akuta besök, tillgängliga personalresurser. Försäkringskassan beslutar om assistansersättning vid personlig assistans. Enligt huvudregeln har man inte rätt till personlig assistans under den tid patienten vårdas på sjukhus eftersom sjukhuset förväntas kunna ombesörja patientens grundläggande behov. Om det finns särskilda skäl kan dock Försäkringskassan fattar beslut om rätt till assistansersättning även under sjukhusvistelsen. Särskilda skäl kan till exempel vara att den funktionshindrade personens möjlighet att kommunicera kräver att en eller ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskaper om personen finns tillhands. hälsotillståndet kräver att ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskap om den funktionshindrade personen finns till hands. karaktären av funktionshindret gör det särskilt angeläget att den personliga assistenten finns till hands. Tillvägagångssätt/ansvar Har patienten beslut från Försäkringskassan att assistansersättning ges även under sjukhusvistelse ska kommunen skriva in den informationen i SAMSA:s Vårdbegäran under Övriga omsorgsinsatser. Vid öppenvårdsbesök Medföljande personal stannar hos patienten vid öppenvårdsbesök. Vårdansvaret kvarstår hos kommunen/öppenvården.

6 2 Vid inskrivning slutenvård, vårdansvaret övergår till slutenvården Om patienten läggs in på slutenvård efter besök vid öppenvård/bedömning ska medföljande personal rapportera över sådan information om patienten som är av vikt för sjukhusvistelsen. Behov av kommunens personal efter inläggning Om inskrivande sjuksköterska/läkare inom slutenvården bedömer att medföljande personal bör vara på plats under hela eller delar av sjukhusvistelsen, även efter att patienten blivit inlagd (för bedömningskriterier se lokal rutin SkaS), ska kontakt tas med kommunen (enhetschef för personalen) för förfrågan om det finns möjlighet för kommunen att tillhandahålla personal. Har patienten pågående assistans hjälper kommunen i så fall patienten att ansöka om utökad assistans vid sjukhusvistelse hos Försäkringskassan. Utgångspunkten är att sjukhuset står för kostnaden för medföljande personal om inte Försäkringskassan beviljar assistansersättning även under sjukhusvistelse. Sjukhuset tjänsteköper då aktuellt antal timmar av kommunen, se bilaga Tjänsteköps avtal. Medverkan i omvårdnaden av patienten från medföljande personal Sjukhuset och dess personal har det fulla ansvaret för patientens vård och omvårdnad då patienten är inskriven i slutenvården och är skyldiga att ge alla patienter samma omvårdnad, oavsett om de har medföljande personal eller inte. På sjukhuset bidrar den medföljande personalen främst med sina kunskaper om patientens hälsotillstånd och särskilda behov samt hjälper till i kommunikationen mellan vårdpersonal och patient. Medföljande personal kan hjälpa till med patientens omvårdnad, i så fall krävs en tydlig och kontinuerlig kommunikation mellan medföljande personal och sjukhusets vårdpersonal vid varje arbetspass. Oavsett vad som överenskommits har sjukhuset alltid ansvaret för vård och omvårdnad. Samma hygienkrav gäller för alla som deltar i omvårdnaden oavsett vilken vårdgivare man tillhör. Medföljande personal ska följa sjukhusets riktlinjer för basala hygien- och klädrutiner samt ta till sig eventuella lokala rutiner. Delegering och ansvar Delegeringsbeslut från kommunens hälso- och sjukvård gäller inte under tiden patienten vistas på sjukhus. Ansvaret för samtliga vård och omvårdnadsåtgärder ligger på avdelningspersonalen. Vid vissa tillfällen bedöms medföljande personal kunna fortsätta att utföra insatser under vårdtiden som tidigare gjorts i hemmet, till exempel sköta medicinskteknisk utrustning såsom respirator. Om så beslutas krävs en överenskommelse mellan kommunens personal, inskrivande läkare och ansvarig sjuksköterska på vårdavdelningen. I denna skriftliga plan ska det framgå vad som ska utföras av den medföljande personalen och hur länge. Detta dokumenteras i patientens journal. Överenskommelsen kommuniceras vid varje arbetspass mellan medföljande personal och ansvarig sjuksköterska på vårdavdelningen. Ansvaret för vårdinsatserna kvarstår hos avdelningspersonalen. Avvikelser Avvikelser gällande denna samverkansrutin hanteras i enlighet med Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Bilaga 1: Förslag till tjänsteköpsavtal

7 3 Arbetsgrupp för framtagande av rutin Angela Olausson Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Götene kommun John Wallberg Avdelningschef Funktionsnedsättning, Falköpings Kommun Eva Ottosson Enhetschef Infektion, Skaraborgs Sjukhus Petter Hjalmarsson Jurist, Skaraborgs Sjukhus Stefan Nordenskär Controller Inköp avtal, Skaraborgs Sjukhus Eva-Marie Mia Gustafsson Utvecklingsledare, Skaraborgs Sjukhus

8 Avtal om tjänsteköp Samverkansrutin mellan Skaraborgs Sjukhus och Skaraborgs Kommuner Handläggare Angela Olausson Telefonnummer: E-post: Avtal om tjänsteköp Avtalet avser köp av personalresurser i samband med inläggning, där sjukhuset ser ett behov av van personal runt brukaren/patienten och där kommunen har möjlighet att bistå med detta. Se samverkansavtal medföljande personal till sjukhus. När det gäller brukare/patienter med personlig assistans ska brukaren, med stöd av kommunen, i första hand undersöka möjligheten att få beslut om assistans på sjukhus. 1 Avtalet tecknas mellan Skaraborgs sjukhus i och kommun. 2 Avtalet avser brukare/patient med personnummer 3 Avtalet avser perioden till (ÅÅMMDD till ÅÅMMDD). Omfattningen anges till timmar per dygn. Restid kan tillkomma enligt kollektivavtal. 4 Pris enligt självkostnadsprincipen + 4 % för overheadkostnader/administration. Det åligger kommunen att till fakturan bifoga ett underlag med de faktiska kostnader som kommunen haft för bemanningen som sjukhuset köper. Kommunen har rätt att få ersättning för lön, ob ersättning, reseersättning, övertid, personalsociala kostnader, arbetsgivaravgifter och andra kostnader som kommunen haft enligt den anställdes kollektivavtal. Till detta har kommunen rätt att lägga på 4 % i overhead/administrativa kostnader. 5 Personalansvar När kommunens personal är i tjänst på sjukhuset ligger arbetsgivaransvaret fortfarande på den ordinarie arbetsgivaren. Arbetsmiljöansvaret ligger hos SkaS, men samverkan är en förutsättning. Kommunen har rätt att kontrollera att arbetsmiljökraven är uppfyllda av den verksamhet som köper en tjänst, samtidigt som den verksamhet som köper tjänsten ska se till att arbetsmiljöaspekterna beaktas för den inhyrda personalen. Vad gäller vid arbetsskador Vid eventuell arbetsskada sker allt i samverkan mellan samtliga inblandade parter. Sjukhuset skriver avvikelse och kommunen står för arbetsskadeanmälan. Detta sker i samverkan så att båda parter är informerade. Om fel begås av personalen har personalen ett eget ansvar vid till exempel oaktsamhet.

9 2 6 Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit varsitt. För Skaraborgs Sjukhus: För leverantören: Datum Datum Namnteckning Namnteckning Namnförtydligande Namnförtydligande Titel Titel

10

11 Sveriges största tandvårdsorganisation Finns i samtliga regionens 49 kommuner

12 Sveriges största tandvårdsorganisation 107 allmäntandvårdskliniker 48 specialistkliniker 1 utbildningsklinik Allmäntandvård Specialisttandvård Kontor Huvudkontor

13 Ledningsorganisation Områdeschef Söder Ekonomi Helene Vighagen Ulrika Söderberg HR Anneli Bernhardsson Tandvårdschef Allmäntandvård Anders Ljungné Områdeschef Väster Ulrika Nåfält Områdeschef Öster Klinikchefer ATV Tandvårdsstyrelse Tandvårdsdirektör Ann-Charlotte Sundelin Marie Eriksson Kommunikation Jenny Erkholm Tandvårdschef Specialisttandvård, forskning och utbildning Områdeschef STV Anna Lundqvist Klinikchefer STV Utveckling Bent Petersén Verksamhetsstöd Åsa Leonhardt Områdeschef Forskning & utbildning Vakant Klinikchef/ enhetschefer FoU Kenny Rubinsson

14 Vi finns till för alla unga, vuxna och äldre i Västra Götaland 94 % av barnen i Västra Götaland är listade hos Folktandvården 42 % av alla vuxna i Västra Götaland går till Folktandvården, varav 52 % är kvinnor och 48 % är män. Arbetar för att öka kunskapen om äldres tandvårdssituation Stöder äldres möjligheter att få vara friska i munnen hela livet genom ökad kompetens om äldres tandvårssituation

15 Vision: Frisk i munnen hela livet Ambition: Bidra till ökad allmän hälsa

16 Foton: Anita Alm

17 Photos from L Gahnberg and M Wertsén

18 Folktandvårdens strategi för att nå visionen Individ Riskbedömning Riskrelaterad vård Frisk i munnen hela livet Folkhälsoarbete Barn & Ungdom Familjestrategi Population Äldre

19 Hälsofrämjande tandvård Frisktandvård tandvård till fast pris kunder i hela Sverige kunder i Västra Götaland

20 Samverkan med andra på olika arenor Ordinarie verksamhet Projekt Annat utvecklingsarbete Annat utvecklingsarbete MHV & BHV Universeum Folkhälsoråd Förskola Skola Hälsotek Familjecentraler Pensionärsföreningar Socialtjänst Tandhygienist i kommun Idrottsföreningar Mötesplatser Centrum för äldretandvård Dagligvaruhandel

21 Handlingsplan för Folkhälsoarbete och lokal samverkan i allmäntandvården /19

22 Lokal samverkan i Skaraborg Samarbete med BVC - medverkan i två grupper: unga föräldrar och svenska med baby (för nysvenskar) Samarbete med Närhälsan (modell Södra Ryd) - under uppbyggnad Samarbete med social och fritid halvårsvis för ett nära samarbete kring barn som far illa - en grupp som social och fritid startade upp för ett år sedan. Representanter från bla Fokus på vuxna som far illa, med eller utan barn. Möte var 3:e månad (liknande finns i tex Kungälv) Representation i Folkhälsorådets beredningsgrupp Kontakter med kommunens dietister Vi har även Karin Altersved som är med i CÄT. Hon håller ibland och informerar om ROAG. Igår deltog vi, i samarbete med CÄT, på en mässa för äldre i Lidköping. Egen monter och mycket information kring N- och S-tandvård, STB osv. (Informationsavdelningen och CÄT stod för större delen av kostnaderna).

23 Lokal samverkan i Skaraborg Samverkan FAMILJECENTRAL och FOLKTANDVÅRD Södra Ryd, Skövde, ett samverkansprojekt mellan Folktandvården,Närhälsan och Skövde Kommun Tandborstning på förskolor Utökad FRAMM på gymnasiesärskolan Våld i nära relationer, med bl a polisen, Närhälsan, akutsjukvård, kvinnojour och kyrkan CÄT - föreläsningar och information för olika intresseorganisationer

24 RAPPORTER Här hittar man alla utom den gröna och vita:

25

26 Uppsökande munhälsobedömningar Ingår i samma förmån som N-tandvård men man kan inte själv välja vem som gör bedömning. Ansvaret för att genomföra munhälsobedömningar delas mellan region/landsting, kommunen och tandvården

27 Regionens ansvar Planera och upphandla munhälsobedömningar Gemensamt med kommunerna planera och genomföra uppsökande verksamhet och informations- och utbildningsinsatser Stå för all skriftlig information, informationsmaterial, blanketter med mera

28 Kommunernas ansvar Kommunens personal ska: Vara behjälpliga med att identifiera de som tillhör personkretsen Informera om uppsökande verksamhet och erbjuda munhälsobedömning Remittera den som accepterat erbjudandet till tandvården Vara kontaktlänk (boka tider, se till att personerna kommer iväg till tandvården, vid behov följa med)

29 Kommunens ansvar Kommunens personal ska: Delta i utbildningsinsatser Ta emot instruktioner om fortsatt munvård Ge munvård utifrån instruktioner

30 Tandvårdens ansvar Göra munhälsobedömning till den person som accepterat munvårdserbjudandet Råd och tips till medföljande personal om hur den enskilde personens munhygien bäst ska skötas Vid behov erbjuda nödvändig tandvård om den enskilde personen saknar egen tandläkare Utbildning till vård personal i allmän munhälsovård

31 Munhälsobedömning Munhälsobedömning är en enkel kontroll av munhåla och tänder Kontrollen görs med hjälp av spegel och ficklampa Kontrollen ersätter inte regelbunden undersökning hos tandläkare Tonvikt läggs på hur den individuella munhygienen ska skötas Tips och råd till medföljande personal Munvårdskort upprättas Valet av vårdgivare regleras genom upphandling eller direkt överenskommelse mot egen verksamhet

32 ANTECKNINGAR Annika Jansson Sammanställning av avvikelser skickade mellan Skaraborgs Sjukhus, primärvård i Skaraborg och kommunerna i Skaraborg 2017 Totalt har 823 avvikelser handlagts gemensamt under 2017 vilket är en ökning mot föregående år (2016, 662 stycken). Vi kan se att ökningen av antalet avvikelser är störst från kommunerna till SKAS men även att avvikelser fördubblats från SKAS till kommunerna och privata vårdgivare. Antalet avvikelser som skickats mellan respektive aktör finns i Tabell 1 för 2017 och Tabell 2 för Tabell 1 Gemensamma avvikelser 2017 Till Från SkaS Närhälsan Kommunerna Privata SkaS Närhälsan Kommunerna Privata VåC Tabell 2 Gemensamma avvikelser 2016 Till Från SkaS Närhälsan Kommunerna Privata SkaS Närhälsan Kommunerna Privata 1 0 0

33 j 2 AVVIKELSER TILL SKARABORGS SJUKHUS Det totala antalet avvikelser till Skaraborgs sjukhus från Närhälsan, privata vårdgivare och kommuner är 550 stycken. Den vanligaste orsaken till avvikelse beror på brister inom kommunikation/information och kring procedurer/riktlinjer/rutiner. Avvikelser berör ansvarsfördelning och att rutiner inte följts eller varit kända av läkare. Det är många avvikelser kring otydliga ordinationshandlingar kring läkemedel vilket även visat sig i den mätning som genomförs av kommunen utifrån handlingsplan från Vårdsamverkan Skaraborg. Flera avvikelser handlar om ofullständigt och otydligt ifyllda remisser och otydliga handskrivna remisser till primärvårds rehab samt att det saknas remisser för uppföljning. Avvikelser finns även kring allmän remiss till Skas för utredning då Skas skriver nya remisser för undersökningar i vårdcentralens namn (USG och Holter). Avvikelser visar även att utskrivningsmeddelande från BB inte skickats till BVC samt att information i SAMSA varit bristfällig och att recept inte skrivits vid utskrivning. De vanligaste åtgärderna av avvikelser är diskussion med berörd personal och information i personalgrupper. Vi kan se att konsekvensen av en avvikelse vanligtvis inte innebär någon negativ konsekvens för patienten men enstaka avvikelser visar på att patienten fått en bestående skada. Andra avvikelser visar på att patienten fått en övergående skada, en förlängd väntetid och vårdtid samt en ökad vårdinsats för hälso- och sjukvården. Fyra av avvikelserna från kommunerna gällde Västbus och 63 avvikelser hade kopplingar till Vuxenpsykiatrin. AVVIKELSER TILL NÄRHÄLSAN Det totala antalet avvikelser till Närhälsan från Skaraborgs sjukhus och kommuner är 131 stycken. Den vanligaste orsaken till avvikelse beror på läkemedelsfel, brister i information i SAMSA, uteblivna ronder eller andra orsaker. Det finns flera avvikelser kring remisser, skrivna på fel patienter och att patienter remitteras till fel instans. Några avvikelser finns även kring fördröjd vård och behandling. Till exempel hänvisning av patienter till fel vårdnivå (akutmottagningen), fel personnummer på röntgenremisser och några avvikelser gällde bristfälliga synkontroller på barn. AVVIKELSER TILL PRIVATA VÅRDGIVARE Sammanställning av avvikelser till privata vårdgivare är svårt att genomföra då det innebär manuell handläggning och det inte finns någon samlad bild kring avvikelsehanteringen hos privata vårdgivare. Det totala antalet avvikelser till privata vårdgivare från Skaraborgs sjukhus och kommunen är 54

34 3 j och den vanligaste orsaken till avvikelse från kommunen är att det inte inkommer något svar på vårdbegäran. AVVIKELSER TILL KOMMUNEN Det totala antalet avvikelser till kommuner från Skaraborgs sjukhus, Närhälsan och privata vårdgivare är 88 stycken. Den vanligaste orsaken till avvikelser beror på brister i information/kommunikation, några avvikelser gäller bemötande och några avvikelser kring fördröjd bedömning varav en blev en lex Maria anmälan till IVO. Avvikelser har skickats som berör ofullständig dokumentation i SAMSA avseende avsaknad av eller bristfällig vårdbegäran/omvårdnadsstatus. Avvikelser skickades också kring utskrivningsklara patienter som kommunen inte tagit hem En patient med demensdiagnos hade ingen följeslagare med sig och en patient hade inte fått sin antikoagulantia behandling under några dagar. Det förekommer också flera avvikelser på grund av bristande telefontillgänglighet samt att kommunen inte hjälpte till med insulin över en helg utan hänvisade patienten till jourcentral. De vanligaste åtgärderna av avvikelser är diskussion med berörd personal och information i personalgrupper. Vi kan se att de avvikelser som skickats till kommunen vanligtvis inte inneburit någon konsekvens för patienter men att någon avvikelse visar att patienten fått en försenad behandling samt någon patient en ökad oro. GRUPPENS ARBETE UNDER ÅRET Arbetsgruppen träffades vid fyra tillfällen under Varje representant i gruppen bidrar med en sammanställning/analys av brister som framkommit i den egna verksamheten utifrån avvikelser som inkommit sedan senaste avvikelsegruppsmöte. Rapporter kring allvarliga avvikelser lyfts särskilt fram vid möten för diskussion och det har diskuterats att det ibland kan finnas behov av att genomföra gemensamma händelseanalyser, och då särskilt vid allvarliga avvikelser. Vårdsamverkangruppen Vuxna psykiatri och missbruk har kontaktat avvikelsegruppen då de önskar få underlag i form av avvikelser för att kunna arbeta vidare med i samverkan. Bra om avvikelser inom detta område lyfts lokalt inom trepartsgrupperna av alla vårdgivare. Om avvikelsegruppen ser mönster i avvikelser inom psykiatri och missbruk kommer detta meddelas vårdsamverkansgruppen för Vuxna psykiatri och missbruk. Ett nytt Hälso- och sjukvårdsavtal började gälla från 1 april Avtalet ska stärka och främja samverkan och samarbetet mellan parternas vårdgivare så att resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv för individen, men även för en trygg och patientsäker vård. Vi har ett flertal gemensamma ut-

35 4 j vecklingsområden, bland annat att en ökad andel av sjukvårdsinsatserna kommer utföras i hemmet. Vi har ett gemensamt ansvar att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningarna så att en trygg och säker vård kan ges. Ett led i patientsäkerhetsarbetet är att genomföra gemensamma riskbedömningar, men även att genomföra gemensamma händelseanalyser där allvarliga avvikelser skett eller riskanalyser inom områden där vi ser att avvikelser är frekventa. Den vanligaste orsaken till en avvikelse beror på kommunikationsbrist av något slag oavsett vårdgivare och det är mest kring otillräcklig/felaktig information, t.ex. kring ordinationsunderlag läkemedel, information i SAMSA, och avsaknad/brister i remisser. Vår upplevelse är att det är en underrapportering av avvikelser från alla vårdgivare. Det har genomförts två gemensamma händelseanalyser i samverkan mellan vårdgivare under Avvikelsegruppen kan se att gemensamma händelseanalyser behövs vid allvarliga händelser.

36 Nulägesrapport och kommande arbete Implementeringsgruppen Adam Krantz, Processtöd Implementeringsgruppen Skaraborg

37 Implementering steg 1 Utlystes i Informationsutskick nr 1 som publicerades i Januari Rekommenderade att starta interna diskussioner Vad blev resultatet? Varierande mellan kommunerna Samverkansytor började byggas upp Diskussionen påbörjades bland användarna

38 Implementering steg 2 Publicerades den 17/4 Gav direktiv om att använda SIP som planeringsform Vad blev resultatet? Statistiken rörande registrerade SIP ökade kraftigt Oenigheter om hur och var en SIP genomförs Möjlighet att få diskutera och öva har gjort att verksamheterna kommit närmare SIP

39 Implementeringsarbetet över sommaren Samarbetsytorna som byggts upp under våren har fortsatt varit aktuella under sommaren Bemanningen upplevs ställa till bekymmer för att kunna driva processen som tänk I många fall upplever PV och/eller kommun att PVs bemanning har varit bristfällig vilket gjort att man inte kunnat genomföra 3-parts möten PV har tid till avstämningar med kommunen men inte till att planera Skypemöten har använts i större utsträckning i de mindre kommunerna

40 Kommande arbete September -18

41 Antagande av skrivelser Beslut behöver tas rörande: Skaraborgstillämpningen Rehabkedjan Skaraborg Implementering steg 3 Betalning September

42 Implementering steg 3 Ska förhoppningsvis publiceras innan den 1/9 Skall fånga in två av de områden som upplevs som utmanande Vad är målet med detta steg? Få igång arbetet med att SIP görs i hemmet efter slutenvårdstillfället Få igång arbetet med att producera större mängd information tidigare i processen samt bearbeta denna

43 Implementering steg 3 Fördelar Användarna får en möjlighet öva på planeringsförfarandet enligt den nya processen innan skarpt läge Antalet möten/längden på mötena inom slutenvården minskar Nackdelar Risk att det blir för stor förändring av en för kort period För att kunna utföras fullt ut krävs beslut rörande betalning

44 Införandet av SAMSA 2.0 Systemet vi har idag släcks kl den 24/9 SAMSA 2.0 öppnar under natten till den 25/9 Ingen information från nuvarande SAMSA kommer att följa med över förutom Ärende och Vårdbegäran. Mycket manuell hantering. Ärenden som löper över driftstartdatumet kommer att bli komplicerade att hantera betalning för Perioden 25/9 30/9 kräver manuell hantering av betalning Även ärenden som startat innan den 1/10 kräver manuell hantering

45 Hur har betalningen sett ut i år? Maj 124 tkr 29 betaldagar Falköping 10 dagar på ett ärende Juni 201 tkr 47 betaldagar Mariestad 4 ärenden som genererat 12, 10, 10 och 5 dagar Juli 94 tkr 22 betaldagar Skövde och Skara hade varsitt ärende på 4 dagar

46 Kommande arbete September till December -18

47 Helger i den nya processen Regional rutin har undantagit hantering av systemet på helgerna fram till 1/1-19 (under förutsättning att KOK-bok stödjer arbetssättet) Trots undantag i rutin rörande helger så kommer kommunerna att drabbas till följd av betalningsöverenskommelsen Längre processer borde inte påverka kommunen då planeringen bör ha kunnat färdigställas innan helg Kortare processer som sker över helg drabbar kommunerna negativt Finns potential för att detta drabbar mindre kommuner hårdare

48

49 Hur ska vi hantera helgerna? Förslag som finns idag 3 partssamverkan på helgerna i begränsad form Primärvård tillgänglig via befintlig verksamhet/tjänsteköp (ej utarbetat idag) Kommun tillgänglig via ordinarie helgbemanning (SoL?) 2 partssamverkan på helgerna för att säkra hemgångar Endast kommun utöver slutenvården tillgänglig (För att säkra hemgångar och undvika betaldagar) Inte alls Ingen verksamhet för planering eller hemtagning finns under helgerna. Kräver överenskommelse för att hindra ärenden att generera betalning över helgerna. (Sätter den enskilde i behov av våra insatser i kläm) Storhelger bör hanteras redan innan 1/1-19

50 Helgerna i KOK-boken KOK-bok 2019 har nu publicerats och tar upp hanteringen av processen på helger Vårdcentralen ska bidra till att personer som inte längre har behov av slutenvårdens resurser omgående ska kunna skrivas ut därifrån på ett tryggt och säkert sätt, alla veckodagar. Vårdcentralen ska arbeta i enlighet med regional riktlinje och rutin, som vid behov innebär även planering på helger. Planering utanför ordinarie tid kan utföras i samverkan mellan fler vårdcentraler, exempelvis inom ramen för kvälls- och helgöppen mottagning Regionala processledarna rekommenderar att delregionerna arbetar utefter detta redan nu för att processen inte ska bli lidande

51 Framtida utvecklingsarbete

52 Pågående diskussioner Utarbeta arbetssätt för att använda IT-tjänsten som vår centrala kommunikationsplattform för samverkan? Receptförnyelser, suturtagningar, tjänsteköp, planering inom öppenvård, planering av polikliniska operationer med mera Medverkan för barn och unga Utarbeta samarbete med Habiliteringen

53 Frågeställning Kan vi strömlinjeforma processen ytterligare genom att kommunen initialt tar ansvar för HSL insatser vid nya ärenden? Ansvarsfördelningen kan ske vid SIP mötet i den enskildes hem vilket borde ge en tydligare bild av det föreliggande behovet Vi undviker att processen fördröjs för att vi ska komma överens om initial vårdnivå Ekonomisk reglering enligt överenskommelse

54 Kontaktuppgifter

55 Nils Styrgrupp Vårdssamverkan Skaraborg Strategisk plan med prioriterade målområden för Vårdsamverkan Skaraborg Ansvarig Enhet Vårdsamverkan Skaraborg

56 Innehållsförteckning 1. Inledning Övergripande Syfte och Mål Strategisk plan för vårdsamverkan Målgrupper Gemensam avsiktsförklaring Prioriterade målområden för vårdsamverkan Styrning och organisation Beslut och uppföljning...4 2

57 1. Inledning Styrgruppen för Vårdsamverkan Skaraborg har i uppdrag av Politisk Samverkan Skaraborg (PSS) att lämna förslag till en treårig strategisk plan med prioriterade målområden för parternas gemensamma samverkansområden. Att utveckla vårdssamverkan är ett långsiktigt arbete som bygger på goda relationer och att det finns tillit och förtroende mellan de som ska samverka. Arbetet måste organiseras, struktureras och formaliseras för att bli hållbart över tid. Kontinuerlig dialog och modet att våga gå från ord till handling är framgångsfaktorer. Ett viktigt led i detta är framtagande av en strategisk plan för och målområden för de närmaste tre åren. Planen gäller under perioden och omfattar de huvudmän i Skaraborg som bedriver verksamhet inom hälsa, stöd, vård och omsorg. 2. Övergripande Syfte och Mål Syfte är att nå en effektiv vårdsamverkan i frågor som berör samtliga parter. Målet är att berörda vårdtagare och patienter skall uppleva vård och omsorgsinsinsatserna som en helhet utan gränser. Arbetet i styrgruppen ska utgå från nedanstående förhållningssätt: Samsyn, samverkan och samarbete mellan huvudmännen Vård och omsorg på rätt nivå där den gör mest nytta God och säker vård och omsorg 3. Strategisk plan för vårdsamverkan Den strategiska planen är ett gemensamt styrdokument för hälsa, stöd, vård och omsorg. I planen fastställs gemensamma prioriterade målområden för utvecklingen av vårdssamverkan under en period av tre år. Planen ska bidra till att säkra ett gott omhändertagande för de personer som har behov av hälso och sjukvårdsinsatser och omsorg. 4. Målgrupper Vårdssamverkan omfattar insatser inom hälso och sjukvården och omsorgen till samtliga målgrupper där regionen och kommunerna behöver samverka, dvs. alla patienter och brukare som behöver hanteras sammanhållet mellan olika verksamheter. Några målgrupper som har särskilda samverkansbehov och behöver en stor del av vårdens och omsorgens resurser är barn och unga, äldre med komplex sjukdomsbild, kroniskt sjuka samt personer med psykisk ohälsa. 5. Gemensam avsiktsförklaring Regionens parter och kommunerna förbinder sig att bibehålla och vidareutveckla ett förtroendefullt samarbete kring gemensamma målgrupper. tar ett gemensamt ansvar för ett långsiktigt utvecklingsarbete med utgångspunkt från den grundläggande ansvarsfördelningen och de prioriterade målområdena. ansvarar var för sig för att erforderliga resurser och kompetenser finns inom respektive 3

58 ansvarsområde, vilket innebär att resursbrist aldrig får vara ett skäl för parterna att inte ta sin del av ansvaret för vård, omsorg och stöd till den enskilde. 6. Prioriterade målområden för vårdssamverkan I den strategiska planen för vårdssamverkan fastställs prioriterade målområden som stöd för den gemensamma utvecklingen och planeringen av vårdssamverkan i Skaraborg. Det övergripande målet tydliggör de långsiktiga effekter som eftersträvas. För att nå det övergripande målet ska fokus ligga på fyra utvecklingsområden. Fokusområden: Utveckla arbetsmodeller för den Nära vården: Detta innefattar användning av digital teknik och ökad mobilitet Med ökad mobilitet avses att kunna erbjuda vård och omsorg där den behövande vistas i sitt dagliga liv. Bevara, stödja och förfina samverkansstrukturen och stödja arbetet i samverkansgrupperna. Utveckla förutsättningar för vård på rätt vårdnivå: Detta innefattar ett proaktivt förebyggande arbete med inriktning på folkhälsa och ökande egenvårdsförmåga. Personal och kompetensförsörjning 7. Styrning och organisation Den strategiska planen utgör ett av underlagen för Vårdsamverkan Skaraborgs årliga verksamhetsplaner för respektive samverkansgrupp. Utgångspunkten för verksamhetsplanerna ska tas i de prioriterade målområden som har beslutats i den delregionala strategiska planen för vårdsamverkan. Ledningarnas inställning till samverkan är avgörande för resultatet. Cheferna hos huvudmännen har ansvar för att prioritera samarbetet och ge verksamheter och medarbetare de förutsättningar som krävs för att arbeta utifrån inriktningen i strategin. 8. Beslut och uppföljning Beslut om den strategiska planen för vårdsamverkan fattas av Politisk samverkan Skaraborg (PSS) och revideras en gång/år. Uppföljning görs av PSS eftre varje treårsintervall och återkopplas till Styrgrupp Vårdsamverkan Skaraborg. 4

59 Statistik Videovårdplaneringar Styrgrupp Vårdsamverkan

60 Distansmöten (enligt SkaS webbregistrering) Jan-17 Feb Mar April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan-18 Feb Mars April Maj Juni Juli tom 16 Aug Total VPL-team Avböjda möten M1 M2 M3 M4 M5 K2 K3 K4 K

61 SkaS Vårdplaneringsteam statistik 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel Skype Andel Tele Andel Fysiska möten Totalt antal vårdplaneringsmöten Antal Skypemöten Här skriver du in sidfot

62 Orsak till avböjda möten (SkaS webbregistrering) Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan. 18 Feb Mar Apr Maj Juni Juli tom 16 Aug Totalt 1 - Vill hellre ha fysiskt möte 2 - Andra fysiska möten i anslutning till tiden 3 - Kända teknikproblem 4 - Okänt, möte bokas med avdelning 5 - Erbjudna tider passar inte 6 - SkaS Vårdplaneringsteam frånvarande (ex. planeringsdag) 7 - Annan orsak 8 - Närstående negativa till Skypemöte 9 - Närstående bedöms inte lämpliga för Skypemöte

63 Mötesform (enligt SkaS webbregistrering) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mar April Maj Juni Juli tom 16 Aug 2-part S/K 2-part S/VC 2-part S/R 3-part S/K/VC 3-part S/K/R 3-part S/VC/R 4-part S/K/VC/R

64 Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling kunskapsstyrningsmodellen

65 Omställningens riktning och områden Vi ska skapa största möjliga värde för patienterna/invånarna givet de tillgängliga resurserna 1. Utveckla och stärka den nära vården 2. Koncentrera vård för bättre kvalitet och tillgänglighet 3. Öka användandet av digitala vårdformer och tjänster 4. Fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

66 Bakgrund Nationellt sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Samverkan mellan regioner/landsting och myndigheter Syfte att skapa förutsättningar för mer kunskapsbaserad och jämlik vård med bättre resultat

67 Samspel för ökad kunskapsstyrning Patienten

68 Ny kunskapsorganisation En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning för att skapa förutsättningar för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård

69 Nationellt sammanhållen struktur för kunskapsstyrning

70 Nationella Programområden (NPO) (Regionalt värdskap) (Respektive NPO speglar hela vårdkedjan: prevention, primärvård, specialistvård, rehabilitering, omvårdnad etc) Nära vård Akut vård Infektionssjukdomar Cancersjukdomar Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa Nervsystemets sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-, näsa- och halssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung- och allergisjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Hud- och könssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Barn och ungdomars hälsa Sällsynta sjukdomar Tandvård Nationella samverkansgrupper (NSG) Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Tillfälliga satsningar

71 Programområden (nationella respektive regionala) Nära vård Akut vård Infektionssjukdomar Cancersjukdomar (RCC i samverkan redan igång) Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa (start sommar 17) Nervsystemets sjukdomar (start höst 17) Ögonsjukdomar Öron-,näsa- och halssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung- och allergisjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Hud- och könssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning (start höst 17) Barn och ungdomars hälsa Sällsynta sjukdomar Tandvård

72 Uppdraget som det formulerades Ta fram ett regionalt lärande system för kvalitetsutveckling som beaktar och samordnar helheten, samt dockar an till nationell samverkan kartlägga befintliga grupperingar inom kunskapsstyrning och uppföljning i VGR, sjukvårdsregionalt och nationellt föreslå ett område för pilot (vi lär medan vi gör) under 2017 föreslå strategi och plan för införande omvärldsbevakning av goda exempel, Intermountain Healthcare

73 Målet med kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Området kvalitetsdriven verksamhetsutveckling ska stödja att verksamheterna utvecklas med fokus på att höja kvaliteten Ett vassare stöd till hälso- och sjukvården ska ge: Högre patientupplevd kvalitet Högre medicinsk kvalitet

74 Stor oönskad variation vi kan bättre! Hög medicinsk kvalitet i internationell jämförelse - men stora variationer inom landet och inom Västra Götaland se/2017

75 Vården får för svagt stöd! Idag ges inte all vård utifrån bästa tillgängliga kunskap Ny kunskap tar lång tid att omsättas i praktiken Patienterna har inte tillräcklig delaktighet i sin behandling Vi har vård som håller hög kvalitet men variationerna är stora Vårddata som underlag för förbättringsarbete är inte anpassad för verksamhetens behov

76 Modell för lärande system

77 Programområde; Evidens, best practice Kunskapsstöd, riktlinje/instruktion Resultat, uppföljning Arbetsflöde (FVM)

78 Regional programområdesstruktur Regionala programområden Regional samordning (Nära vård) Akut vård Regional samordning Infektionssjukdomar Cancersjukdomar Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa Nervsystemets sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-,näsa- och halssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung- och allergisjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Hud- och könssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Barn och ungdomars hälsa Sällsynta sjukdomar Tandvård Allmänmedicin Äldre, Multisjuka Bild och funktionsmedicin, Lab Rehabilitering, Habilitering Omvårdnad Hälsofrämjande / Prevention tillkommande kompetensgrupper utifrån lärande Regionala stödfunktioner Uppföljning och analys Förbättring och utveckling Läkemedel/Medicinteknik FoU Framtidens vårdinformationsmiljö Ekonomi Kommunikation Patientsäkerhet Kompetensgrupper

79 Nationellt Regionalt Regionalt programområde Regionalt programområde Regionalt processteam Regionalt processteam Lokalt Lokala processteam Lokala processteam Nationellt programområde Nationellt programområde STÖDFUNKTIONER Nationella samverkansgrupper PPR (Vårdkommitté) KLG HSS Regional samordning LOKALA STÖDFUNKTIONER Ny kunskapsorganisation REGIONALA STÖDFUNKTIONER Framtidens vårdinformationsmiljö Läkemedel/ Medicinteknik Kommunikation Förbättring och utveckling Ekonomi Patientsäkerhet FoU Kunskapsstöd Uppföljning och analys

80 Version 1.1: Modell för kvalitetsdriven verksamhetsutvecklingett lärande system Lokalt LOKALA STÖDFUNKTIONER Lokalt processteam Lokalt processteam Regionalt REGIONALA STÖDFUNKTIONER Uppföljning och analys Regionalt processteam KOL Regionalt processteam Förbättring och utveckling Kunskapsstöd Läkemedel/ Medicinteknik Regionalt programområde Lung- allergisjukdomar Regionalt programområde FoU Framtidens vårdinformationsmiljö Ekonomi Regional samordning Program och prioriteringsrådet (Vårdkommittén) Kommunikation Patientsäkerhet Koncernledningsgruppen Nationellt STÖDFUNKTIONER Nationella samverkansgrupper Nationellt programområde Nationellt programområde

81 Regionalt programområde De regionala programområdena arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören med att säkerställa att framtagna kunskapsunderlag tas omhand och genom det gemensamma lärandet omsätts till regionalt anpassade processer samt att lokal och regional kunskap och erfarenheter förmedlas till nationellt programområde leda och styra de regionala processteamen för att säkerställa processernas patientupplevda och medicinska kvalitet och effektivitet rapportera måluppfyllelse och avvikelser till Program- och prioriteringsrådet (Vårdkommittén) Regionalt programområde Programområdeskoordinator Verksamhetsansvariga Akademirepresentanter Programområdesordförande Regionala stödfunktioner

82 Regionalt processteam Det regionala processteamets består av 8-12 personer och har i uppdrag att skapa regionala tillämpningar av kunskapsunderlag och beslutsstöd samt genom gemensamt lärande överföra dessa till de lokala processteamen aktivt inhämta, sammanställa och utvärdera kunskap och erfarenheter från de lokala processteamen och förmedla dessa till det regionala programområdet rapportera måluppfyllelse och avvikelser till det regionala programområdet Regionalt processteam Processledare Processteamskoordinator Processteamsmedlemmar Programområdeskoordinator Regionala stödfunktioner

83 Data och analys Sara Ribacke, statistiker Bill Hesselmar, medicinsk rådgivare Kristina Narbro, regionutvecklare Niklas Wallmark, IT-projektledare Martin Nicander, IT-projektledare Anders Saeland Jannesson, IT-arkitekt Martin Strandvik, systemutvecklare RC Ann Ekberg Jansson, registerhållare Kerstin Fjällman Schärberg, bitr registerhållare Processteam KOL Anders Ullman, processledare specialistläkare Folke Nilsson, processledare PV, specialistläkare Solbrith Wachsmann, koordinator, astma/kol-sjuksköterska Teammedlemmar Christer Andersson, vårdcentralschef Jan-Erik Varildengen, överläkare Anders Planck, överläkare Josefine Lingvall, sjuksköterska Anne-Marie Grönberg, dietist Agneta Ronstad, arbetsterapeut Monica Arvidsson, sektionschef Filip Bergdahl, logistiker Metodstöd Lena Jansson, regionutvecklare Innovationsplattform Erik Djäken, projektledare Kunskapsstöd/ adm/ekonomi Mia Isacson, regionutvecklare Terapigrupp/RMR Digitala tjänster Patrik Mattson, projektledare, enhetschef e-hälsa Ingela Jägerstedt, objektledare VGR-IT FoU Leo Fabri, gästprofessor, KOL-centrum Projektledare rehab Agneta Ronstad Ekonomi?

84 Linjen och kunskapsorganisationen Linjeorganisationerna har budgetansvar samt ansvarar för organisation och resultat. Kunskapsorganisationen stödjer linjeorganisationerna. Resurserna till kunskapsorganisationen kommer till stor utsträckning från vårdgivarnas linjeorganisation. För ett effektivt samarbete möts linjeorganisationen och kunskapsorganisationen i forum och arbetsgrupper på olika nivåer, t.ex. i programområdena, processteamen och Program- och prioriteringsrådet (Vårdkommittén).

85 Ny kunskapsorganisation Anpassad till en nytt nationellt system En del i ett lärande system Medicinska sektorsråden ombildas till regionala programområden Regionala och lokala processteam skapas Kraftfullt och samordnat regionalt stöd Kunskapsstöd Stöd för uppföljning & analys Stöd för utveckling En Vårdkommitté ersätter PPR (Program- och prioriteringsrådet)

86 Plan för ny kunskapsorganisation Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Programområde Lung- och allergisjukdomar och Processteam KOL (piloten) Programområden etableras Ett antal processteam etableras Stödfunktioner, Regional samordning och Vårdkommitten Regional modell ver 2.0 Införande av ny kunskapsorganisation och ständiga förbättringar Kommunikation och förankring

87 Beslut HSS Beslutar om etablering av föreslagen regional modell för lärande system. uppdrag att genomföra ovan föreslagna beslut under Uppdrag att införa en strategisk regionövergripande funktion för stöd till kvalitetsutveckling Godkänner förslaget till strategisk plan för utbildning i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. uppdrag att utifrån principerna beskrivna i den strategiska planen för utbildning i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling ta fram en konkret plan för genomförande och återkomma till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för beslut

88 Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika!

89 Läkemedelslistor på sjukhuset Styrgrupp Vårdsamverkan Skaraborg Annette Trenge Jarlshammar, chefläkare SkaS

90 Fokusområde: Trygg och säker vårdövergång 100% 90% Andel korrekta läkemedelslistor hos personer som tas emot av sjuksköterska i kommunen efter vårdperiod på sjukhus Andel personer som hade korrekt läkemedelslista från sjukhuset 80% 70% 60% 61% 68% 57% 65% 55% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vår 2013 Höst 2013 Vår 2014 Höst 2014 Vår 2015 Höst 2015 Höst 2016 Höst 2017 Källa: Mål och mått. Mätning utförd av sjuksköterskor i kommunerna

91 Samlad bild över andel medicinska vårdplaner och korrekt läkemedelslista Skaraborg År Totalt patientunderlag Antal personer från sjukhus Antal korrekta läkedelslistor* Vår Höst Vår Höst Vår Höst Höst Höst Antal medicinska vårdplaner* * 100% 80% 60% 40% 20% 0% Diagramrubrik 68% 61% 65% 57% 55% 31% 25% 13% 14% 18% 18% 11% 13% Vår 2013 Höst 2013 Vår 2014 Höst 2014 Vår 2015 Höst 2015 Höst 2016 Höst 2017 Medicinsk vårdplan Andel personer som hade korrekt läkemedelslista av de som kom från sjukhus *Andel korrekt läkemedelslista beräknas på antal patienter som kommit hem från sjukhus under mätperioden **Andel medicinska vårdplaner beräknas på total patientunderlag, dvs antal inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård Källa: Mål och mått. Mätning utförd av sjuksköterskor i kommunerna

92 Avvikelser från kommun och primärvård till SkaS - stor andel gäller icke kompletta/korrekta läkemedelslistor

93 Sökord Läkemedelsavstämning finns i mallar för Läk Besök och Läk Inskrivning Dokumentera under sökordet Läkemedelsavstämning vilka åtgärder som vidtagits och planerats, kvarvarande oklarheter samt vilka källor som använts. Tillämpa denna rutin!

94 Utskrift av läkemedelslista från Melior 1. Läkemedelslista ska lämnas till patient vid utskrivning 2. Innan utskrift ska inaktuella läkemedelsordinationer sättas ut 3. Välj vid behov annat datum innan utskrift 4. Läkemedelslista skrivs sedan ut via Aktuella ordinationer av utskrivande läkare som signerar pappersutskriften (två exemplar). Ett ex till patienten, det andra bifogas slutanteckningen till nästa vårdgivare Reviderad rutin i Barium (styrdokument) mars

95 Dosdispenserade läkemedel - Pascal Ett vanligt fel är att läkemedelslistan i Pascal inte synkroniseras med Meliors Utbildningsinsats planeras under hösten för sjukhusets läkare