Ifigenia i Aulis. av Euripides, i en version av Jon Fosse

Transkript

1 Ifigenia i Aulis Lärarhandledning av Sara Beer av Euripides, i en version av Jon Fosse Kung Agamemnon Fotograf: Sören Vilks På Unga Dramatens hemsida hittar du mer material, bl a en text om konstens roll i skolan och en enkel modell för eftersamtal. dramaten.se/unga-dramaten/lararmaterial/ Kontakt Unga Dramaten: Mia Hertler mia.hertler@dramaten.se

2 Inspirationsmaterial Det här materialet vänder sig till dig som är pedagog eller kulturombud och vill ha en ingång till föreställningen innan ni ser den med en grupp. Materialet kan också med fördel användas som underlag för en fördjupad diskussion efteråt. Det antika Greklands myter och dramer Teatern i det antika Grekland utvecklades ur de årliga festerna till guden Dionysos ära och fyllde även en religiös funktion. Med teaterns hjälp diskuterades dygder och värderingar som var viktiga för samhället. Till en början hyllades Dionysos med körsång, där kören och en sångare sjöng växelvis. Under årens lopp började körsången alltmer likna det vi skulle kalla teater. Både sångaren och delar av kören övergick till att tala, inta roller och agera. Kören fanns dock alltid kvar i bakgrunden som ett språkrör åt dramatikern. Det kan vara svårt för oss att i dag att förstå de grekiska myterna. Hur kan man lyssna på siare som säger att man måste offra sina barn för att få bättre väder? Hur kan man dra i väg med en hel armé för att någon har träffat en annan, skilt sig och flyttat till en annan stad? Men i grekiska dramer handlar det ofta om dilemman och konflikter som leder till nya konflikter. På många sätt är de grekiska dramerna uppvisningar i mänsklig svaghet och kortsynthet. Euripedes Euripedes levde ca. 480 f.kr. 406 f. Kr och är av en av de tre viktigaste antika grekiska dramatikerna vid sidan av Aischylos och Sofokles. Av hans omkring åttio dramer finns idag arton bevarade, t ex Medea, Elektra och Ifigenia i Aulis. Medan Aischylos och Sofokles skildrade de grekiska gudarna som styrande människans öde, var gudarna i Euripedes dramer förmänskligade. De är ofta hänsynslösa översittare och Euripides sympatiserar med människans kamp för ett bra liv. Därför kan Euripides skildring av moraliska problem i hög grad kännas igen i dag. Många menar att hans tragedier varit en haft ett viktigt inflytande på det europeiska dramat och den psykologiserade dramatiken. Jon Fosse Jon Fosse (född 1959) är en norsk författare och dramatiker. Hans verk är översattatill över 40 språk och hans pjäser har satts upp mer världen över. Hans pjäser rör sig ofta kring relationer inom familjen, mellan föräldrar och barn. Därför är det inte så konstigt att Jon Fosse valt att skriva en version av just Ifigenia i Aulis. Karaktärerna: Agamemnon Greklands kung Menelaos Agamemnons bror, Helenas man Klytaimestra Helenas syster, Agamemnons hustru Dem gamle mannen Agamemnon tjänare, tidigare slav i Klytaimestras familj Ifigenia dotter till Agamemnon och Klytaimestra, Orestes son till Agamemnons och Klytaimestra Akilles den mest berömda krigaren i Agamemnons armé Ifigenia i Aulis - bakgrund, handling och fortsättning Grekerna ligger i krig med Troja. Bakgrunden till kriget är att den trojanska prinsen Paris har förfört och rövat bort den vackra Helena som är gift med den grekiska kungen Agamemnons bror Menelaos. När den omsvärmade Helena valde Menelaos till sin man hade hennes far Tyndareos gjort en överenskommelse med alla hennes friare om att den som blev hennes make skulle få stöd av alla de andra friarna om någon hotade deras äktenskap. Därför har kung Agamemnon lyckats få ihop en stor armé som nu ska förvara Greklands ära mot skymfen att en av deras kvinnor hamnat hos fienden i Troja. När pjäsen börjar har grekernas skepp som är på väg att anfalla Troja tvingats ligga stilla i hamnen i Aulis utan vind. Kung Agamemnon får höra av siaren Kalchas att gudinnan Artemis bara ger honom vind om han offrar sin dotter Ifigenia. Han har redan skrivit ett brev till sin fru och bett henne skicka Ifigenia till Aulis med förevändningen att hon ska gifta sig med Akilles, en av Agamemnons skickligaste krigare och hjältar. Men han har ändrat sig och skrivit ett nytt brev som ska stoppa Ifigenias ankomst. Men Menelaos hindrar budbäraren, den gamle mannen som är Agamemnons tjänare, från att leverera brevet. Ifigenia anländer till Aulis tillsammans med sin mor Klytaimestra och lillebror Orestes. När Klytaimestra får veta vad som egentligen planeras blir hon rasande på sin make, kung Agamemnon. Klytaimestra Under pjäsens gång handlar det mycket om karaktärernas tvekan inför olika beslut. Ska Menelaos verkligen tvinga sin bror att offra sin dotter för att han ska hämnas för att han förlorat sin hustru? Ska Agamemnon till varje pris vinna kriget?

3 Ifigenia, Menelaos, Klytaimestra och Agamemnon Ska Akilles skydda Ifigenia? Ska Ifigenia låta sig offras för landets ära? Fortsättningen på myten om den här familjens öde är också en del av dramat. När Agamemnon kommer hem från det tioåriga kriget mot Troja blir han mördad av sin hustru som hämnd mot hans svek mot familjen. Det leder flera år senare till att Orestes med hjälp av sin syster Elektra hämnas sin far genom att mörda deras mor Klytaimestra. Den här delen av myten kan tolkas som en skildring av de tragedier som går i arv och genomsyrar familjens historia, men även det samhälle de lever i. Berättelserna om det trojanska kriget var välkända i antikens Grekland och nedtecknade i Homeros berömda verk Iliaden, som än idag är en del av vår västerländska litterära kanon. De antika dramerna var aldrig rädda för så kallade»spoilers«utan byggde dramatiken på myter som alla kände till. Därför kan det här materialet vara en ingång om man vill förstå originalpjäsens idévärld. Det är också en tillgång om man vill diskutera just den här specifika uppsättningen, som är en av många tolkningar av det grekiska dramat som bygger på myter och hjältesagor. Att göra & diskutera: 1. Dela upp klassen i grupper och låt dem ta en karaktär var ur pjäsen och söka upp mer om deras historia och betydelse i de grekiska myterna. Låt grupperna göra snabba presentationer för resten av klassen. Disktura sedan hur karaktärerna skildras i pjäsen. Hur ser de ut? Hur ser mask och kostym ut? Beskriv karaktärernas klädsel. Vad säger de om deras roller? Vem har den mest framträdande rollen? Vem har flest repliker? Hur skildras relationen mellan de olika karaktärerna? Hur används scenografi, ljus, ljud, rörelse och projektioner för att skildra karaktärerna? Vem är egentligen dramats huvudperson? Ifigenia eller Agamemnon? Vem är det som står inför avgörande val? 2. Läs texten nedan (tyst för er själva eller låta någon som vill prova läsa högt för klassen). Beskriv språket och plocka ut olika element och konflikter som Agamemnon beskriver i sin replik. AGAMEMNON Jag älskar mina barn annars vore jag galen och måste göra det jag måste det är hemskt för mig och det är hemskt också att inte göra det jag måste kort paus Se på den grekiska hären rustad till krig och se på alla skepp

4 som ligger stilla som döden och inte kan segla och så säger siaren att hären inte kommer till Troja om jag inte offrar min dotter trotsar jag påbudet från gudinnan Artemis hon som härskar här dotter till Zeus kommer både du och jag och Ifigenia och Orestes att bli dödade nej jag gör inte detta för Menelaos mitt barn och det är inte för hans skull som hären är samlad utan för Hellas det är för landets skull jag måste offra dig det är du som kan göra Hellas fritt mitt barn och jag Fler diskussionsfrågor och teman i Ifigenia i Aulis: Vad är en myt? Vi säger ofta,»det där är bara en myt«och menar att det är ett falskt påstående som många råkar tro på. Men hur fungerar myter för oss när vi ska försöka beskriva vår verklighet. Vilka myter är i dag starka i vårt samhälle? När blir något en myt? Behöver myter vara sanna? Vad är en siare, ett orakel och en profetia? I många myter spelar profetian en avgörande roll för berättelsen. En profetia kan utlösa olika händelser som påverkar människor och deras samhälle på ett djupt plan. I dag skulle vi inte säga att vi tror på siare eller orakel men vi litar ändå på olika experter för att försöka se in i framtiden. Vilka är våra moderna orakel i dag? Varför finns det barnoffer i många myter och religiösa berättelser? Kravet från gudarnakravet från gudarna att en förälder (oftast pappan) offrar sitt eget barn är en stark dramatisk konflikt som i alla tider återkommer i våra berättelser. Jahve kräver att Abraham offrar sin son Isak i bibelns gamla testamente. Stannis offrar sin dotter Shireen i säsong 5 avsnitt 9 i HBO-serien Game of Thrones. Det här är en extrem men tacksam bild av konflikten mellan mänsklig moral och gudomliga eller samhälleliga påbud. Att gå med på att döda sitt barn för att visa sin vördnad eller att rädda landets ära visar sig ofta enbart ha en symbolisk funktion. Gudomen ändrar sig i sista stund och»räddar«barnet. Varför ska människan utsättas för denna prövning? Varför offrar man sitt barn eller låter sig offras? Ifigenia med sin pappa Agamemnon Tre frågor till regissören Nadja Weiss: Hur ser er version av Ifigenia i Aulis ut? Det finns ju tidigare översättningar som gjorts efter originalet av Jan Stolpe som är expert på det antika Grekland. Sen har vi Jon Fosses version där han skalat av mycket från tidigare översättningar och föryngrat texten, till exempel med sina karaktäristiska pauser. Sedan har jag och dramaturgen Irena Krauss gjort en kraftig omarbetning av Fosses pjäs. Det som intresserat mig, förutom att det är en spännande historisk saga, är kriget som pågår ute i världen samtidigt som familjen handskas med sitt eget krig som gått i arv i generationer. Även om man kan läsa pjäsen som en saga med gudar, monster och profetior finns det något som är igenkännbart för mig nu idag. Det är fascinerande att en pjäs som skrevs för tvåtusenfemhundra år sedan fortfarande går att spela nu. Det var en hisnande känsla. Det jag också tycker är intressant är hur den här familjen är påtvingad olika roller, till exempel vad som förväntas av de manliga och de kvinnliga rollerna. Sen kan man gå ännu djupare och se paralleller med hedersmord som fortfarande finns i vår tid eller att man offras eller offrar sig för något som är högre än en själv. Man kan också se en familj med två föräldrar som inte lyckas lösa sina konflikter. I en sådan dysfunktionell familj är det ju barn som blir offer. Vem är huvudperson i pjäsen för dig? För mig är det barnen. Samtidigt finns det inte någon riktig huvudperson i pjäsen. Det är istället handlingen och känslan i familjen. Jag har strukit mycket för att fokusera på familjen och deras konflikter och låtit barnen bli iakttagare. Jag har gjort Orestes till en liten pojke, istället för bara en liten bebis som i Fosses pjäs. Han har inga repliker men han kommer att vara starkt närvarande och det är han som ersätter kören. Det är genom hans ögon vi ser hur de vuxna agerar.

5 Den gamle mannen och Orestes Akilles När utspelar sig er version av Ifigenia i Aulis? Tidsmässigt är det här ett apokalypiskt drama vi lägger det inte i det antika Grekland tidsmässigt utan låter det utspelas i en tidlöshet. Det kan vara för länge sen och det kan vara om tvåtusen år ett framtidsdrama. Uppsättningen handlar på så sätt om alla krig, som uppstår genom tiderna. Produktionsuppgifter: Ifigenia i Aulis Av Jon Fosse efter Euripedes Premiär på Dramaten, Lilla scenen, 12 september 2019 Översättning: Marie Lundqvist Bearbetning: Irena Krauss, Nadja Weiss Regi: Nadja Weiss Scenografi: Johan Engberg Ljus: Raimo Nyman Kostym: Kajsa Larsson Musik: Phillippe Boix-Vives Peruk och mask: Moa Hedberg Video: Emil Klang I rollerna: Agamemnon: Erik Ehn Den gamle mannen: Sten Ljunggren Menelaos: Christoffer Svensson Klytaimestra: Elin Jelinek Ifigenia: Frida Argento Abrahamsson Akilles: Hamadi Khemiri Orestes: Jack Bergenholtz Henriksson och Leonard Eriksson Igou Länkar, film och läsning: Troja, regi Wolfgang Petersen, Hollywood-film som tagit sig en del friheter med den ursprungliga berättelsen i Iliaden men bjuder på stjärnglans med Brad Pitt som Akilles och Orlando Bloom som Paris Slaget om Troja, Theodor Kallifatides, 2018 När bomberna faller i en ockuperad grekisk by under andra världskriget berättar byns lärarinna om ett annat krig, om när grekerna belägrade Troja.