Kandidatarbete vs projektarbete

Transkript

1 Välkomna! Kandidatarbete I-data TDDD83 Aseel Berglund Kandidatarbete vs projektarbete 1

2 Integrera sina kunskaper förvärvade under studie7den, främst inom mjukvaruutveckling och industriell ekonomi skaffa och dokumentera erfarenheter från mjukvautveckling Kandidatarbetets sy-e Projektarbetets sy-e genomföra mjukvaruprojekt Syfte Utveckla e+ webbaserat affärssystem: e- bu7k. Skriva en kandidatrapport inklusive marknasföringsplan för e+ tänkt, fungerande system. 2

3 Anvisning för exjobbsrapporter Johan Åberg Anvisning examensarbete vid IDA OM DENNA ANVISNING Denna anvisning går igenom vilka kapitel och stycken som ska finnas i en exjobbsrapport och ger viktiga tips om själva innehållet. Avslutningsvis finns en tabell som går igenom skillnaderna mellan ett exjobb på grundnivå och avancerad nivå. Läs denna anvisning noga innan exjobbet påbörjas och ha den alltid till hands under själva skrivandet. RAPPORTSTRUKTUR En exjobbsrapport ska innehålla följande kapitel/stycken. Notera att rapporten även vid behov kan innehålla andra kapitel/stycken, så nedanstående lista ska ses som en miniminivå. Sammanfattning Inledning Bakgrund (optional) Teori Metod Resultat Diskussion Slutsatser Referenser Dessa kapitel beskrivs nu i mer detalj. SAMMANFATTNING En sammanfattning ska kort och koncist beskriva och motivera det studerade problemet, metoden samt resultat och slutsatser. Arbetets bidrag till huvudområdet ska tydligt framgå. Vad är det rapporten säger om huvudområdet som vi inte visste tidigare? Exempel på bidrag kan vara vilken effekt en specifik algoritm eller programutvecklingsmetod får i en specifik tillämpning. Normalt ska en sammanfattning vara högst 150 ord, och inte innehålla några referenser eller radbrytningar. INLEDNING Inledningen ska delas in i följande stycken. Motivering Här ska det studerade problemet översiktligt beskrivas och sättas in i ett sammanhang som gör det tydligt att det är intressant och viktigt att studera närmare. Målsättningen är att göra läsaren intresserad av arbetet och skapa en vilja att läsa vidare. Syfte Vad är det som examensarbetet ska leda till? Här ska de specifika frågeställningarna beskrivas. Det ska vara regelrätta frågor som avslutas med frågetecken. Ofta kommer en rapport att innehålla flera olika frågeställningar som hänger ihop. I vanliga fall brukar det vara två till fyra frågor. Exempel på vanliga typer av frågeställningar (förenklade och generaliserade): Kan man använda tekniken X för att få effekten Y? Hur kan ett system (eller en lösning) för X realiseras så att effekten Y uppstår? Vilka alternativ finns för att åstadkomma X och vilket alternativ ger bäst effekt avseende Y och Z? (Denna frågeställning bryts lämpligtvis ner i två separata frågor.) Observera att en väldigt specifik frågeställning nästan alltid ger ett bättre examensarbete än en generell frågeställning (det är helt enkelt mycket svårare att göra något vettigt av en generell frågeställning). Det bästa sättet att få till en riktigt bra och specifik frågeställning är att göra en noggrann teorigenomgång och sätta sig in i relaterad forskning och praktik. Då får man idéer och terminologi på köpet vilket gör att man kan uttrycka sig precist och även ha något vettigt att säga i diskussionen. Och har man väl hittat fram till en detaljerad frågeställning så blir det lättare att arbeta sig fram till en bra metod och man kan genomföra själva arbetet mycket snabbare än om man jobbar med vaga formuleringar. Det brukar alltså löna sig i längden att lägga lite extra tid i början på att göra en ordentlig teorigenomgång. Handledaren är behjälplig med att bedöma när frågeställningen är tillräckligt specifik. Avgränsningar Här beskrivs kortfattat de viktigaste avgränsningar som medvetet gjorts. Det kan till exempel gälla att man fokuserat arbetet på en viss tillämpningsdomän eller målgrupp. I normalfallet behöver avgränsningarna inte motiveras Problem Effektmål Systembeskrivning U=all från utvärderingen Metod Förstudie Implementa0on Utvärdering Resultat Analys Koppling 0ll syaet Teknik Process Slutsatser 3

4 formulera frågeställningar Probleminventering Relaterat arbete Ta del av andra har gjort Venetenskapliga och industriella referenser Anvisning examensarbete vid IDA Exempel på vanliga typer av frågeställningar (förenklade och generaliserade): Kan man använda tekniken X för att få effekten Y? Hur kan ett system (eller en lösning) för X realiseras så att effekten Y uppstår? Vilka alternativ finns för att åstadkomma X och vilket alternativ ger bäst effekt avseende Y och Z? (Denna frågeställning bryts lämpligtvis ner i två separata frågor.) Observera att en väldigt specifik frågeställning nästan alltid 4

5 Ex. 1 Hur ska en e-shop för försäljning av högkvalita=va smycken, väskor och skor implementeras för ab den ska vara användbar? en är för generell! Ex. 1 forts Hur ska en e-shop för försäljning av högkvalita=va smycken, väskor ochskor implementeras för ab den ska vara användbar med avseende på navigerbarhet, läsbarhet och enkelhet samt ge förtroende hos dess besökare? en är specifik! 5

6 Ex. 2 Hur kan man skapa en interak7v tjänst som ger åtkomst 7ll e; stort antal bilder med en hög upplevelse? en är för generell! Ex. 2 Hur kan man skapa en interak7v tjänst som ger åtkomst 7ll e; stort antal bilder med en intresseväckande visuell upplevelse? en är specifik! 6

7 Ex. 3 How to implement an e-service for food with minimal loading >me? Ex. 4 Hur ska en tjänst för uthyrning av kommersiella lokaler och fas=gheter utvecklas så a? den är responsiv? 7

8 Sträva e(er a) ha så få frågeställningar som möjligt, helst 1 Utgå ifrån frågorna Vilka effektmål finns? Vem ärkunden? Vad är viktig för kunden? (Behov) Vad är viktig för affären? (Behov) Hur kan effektmålen realiseras? Hur kan detta omsättas i ett IT-system? Tidigare forskning! 8

9 Referenser minst 25 vetenskapliga referenser relevanta för forskningsomrhåde, som beskriver relevant teori, tekniker och forskningsmetoder. konferens/>dsskri? ar>klar doktorsavhandlingar 9

10 10

11

12 12

13 Vetenskapliga kvalitetsbegrepp Validitet Mäter man det man vill mäta? Reliabilitet Tillförlitlighet: skulle man få samma resultat om man mätte igen, oberoende av vem som skötte mätningen? Replikerbarhet Är en studie så väl beskriven och någon kan göra om samma studie? Referenshantering Tidskrift Nosek, J. T. (1998). The case for collaborative programming. Communications of the ACM, 41(3), pp Konferens Plonka, L., Sharp, H., & van der Linden, J. (2012). Disengagement in pair programming: does it matter? In Proceedings of the 34 th International Conference on Software Engineering (ICSE), pp IEEE. Workshop Samma som för konferens Avhandling/uppsats Furulund, M.K. (2007). Empirical Research on Software Effort Estimation Accuracy, Master Thesis, Department of Informatics, University of Oslo. Bok Ford, N. (2008). The productive programmer. O'Reilly Media, Inc. 13

14 Referenshantering olika format IEEE referenserna anges i texten med siffror i hakparentes i den ordning de uppträder första gången i texten. 14

15 APA American Psychological Associa1on hänvisningar i den löpande texten skrivs inom parentes med informa1on om förfa<are och publiceringsår. h<p:// 15

16 Oxford = fotnotssystemet används bl.a. inom juridik och humaniora. I den löpande texten använder man siffror som en fotnot längst ned på varje sida, i slutet på varje kapitel eller i slutet av boken. 16

17 Använd e( verktyg för referenshantering Mendeley, word, LaTex Zotero, Word JabRef - Java-based BibTeX reference manager Reference management tools for LaTeX Problem Effektmål Systembeskrivning U=all från utvärderingen Metod Förstudie Implementa0on Utvärdering Resultat Analys Koppling 0ll syaet Teknik Process Slutsatser 17

18 Metod Visar hur arbetet fak2skt genomförts Replikerbarhet Forskningsmetod Utvecklingsmetod Forskningsmetod Explora3v fallstudie: e9 enskilt fall studeras på djupet Datakällor: Kvan3ta3va (ex. laddnings3der, enkäter) Kvalita3va (ex. reflek3oner, deskrip3v undersökning, explora3v utvärdering: fokus grupper, intervjuer) 18

19 Itera4v Utvecklingsprocess Roller Utvecklingsmetod den behöver inte täckas i rapporten i detalje Problem Effektmål Systembeskrivning U=all från utvärderingen Metod Förstudie Implementa0on Utvärdering Resultat Resultat Koppling 0ll syaet Teknik Process Resultat Analys Slutsatser 19

20 Problem Effektmål Systembeskrivning U=all från utvärderingen Metod Förstudie Implementa0on Utvärdering Resultat Koppling 0ll syaet Teknik Process Analys Resul tat Resul tat Slutsatser Problem Effektmål Systembeskrivning U<all från utvärderingen Metod Förstudie Implementation Utvärdering Resultat Analys syaet Teknik Process Slutsatser 20

21 Marknadsföringsplan iden0fiera intressanta och vik0ga kundsegment för e- bu0ken och deras behov (och kopplar 0ll hur ni vill posi0onera er) samt hur erbjudandet 0ll marknaden ska u?ormas (inkl en marknadsmix) och hur skiljer det sig från vad konkurenterna erbjuder. Storlek och poten0al på den valda marknaden/segmentet samt konkurrenssitua0onen ska också behandlas. NABC-analysen är en del av marknadsföringsplanen. Granskas av Thomas Rosenfall, IEI Sagt om kursen från en student som gick den 2017 Skulle vilja ly;a hur mycket jag uppska>ade kandidatkursen när jag gick den förra året. Det är få kurser som inspirerat och utvecklat en lika mycket. De>a genom a> bli utkastad Dll en helt ny värld a> ueorska Dllsammans med inspiradon och stöd från kursledning/handledare samt starta och arbeta nära i e> IT-projekt Dllsammans med blandade typer av människor med olika intresse. Kommentar för en kandidatstudent

22 Frågor? 22