Inventering av naturvärdesträd

Transkript

1 På uppdrag av: Västerås stad Beställarens kontaktperson: Kristoffer Jasinski Version/datum: Inventering av naturvärdesträd Vid Kristiansborgsbadet i Västerås stad Calluna AB (org.nr: ) Linköpings slott, Linköping Hemsida: Telefon (växel): Projektledare: Marlijn Sterenborg Författare: Marlijn Sterenborg Kvalitetssäkring: Anna Koffman Intern projektkod: MSG0004 Foton: Calluna AB om inget annat anges Rapporten bör citeras såhär: Sterenborg, M. (2018). Inventering av naturvärdesträd vid Kristiansborgsbadet i Västerås stad. Calluna AB.

2 Bakgrund och uppdragets syfte Västerås stad har efterfrågat en inventering av träd i anslutning till Kristiansborgsbadet (figur 1). I området finns ca 60 träd varav ca 30 av dessa är mer intressanta ut biologisk synvinkel och vilka i första hand ska inventeras för att identifiera eventuell förekomst av insekter, lavar och mossor. Calluna har tagit fram en metod för inventering och inmätning av naturvärdesträd som kan vara passande för detta uppdrag och som kan användas för att identifiera naturvärdesträd och naturvårdsarter i området och för att få en uppfattning om några av träden behöver undersökas mer noggrant med avseende på förekomst av insekter, lavar och mossor. Metoden beskrivs i bilaga 1. Figur 1. Karta över inventeringsområdet i stadsdelen Kristiansborg i Västerås stad. 2

3 Figur 2. Karta över ädellövnätverket i Västerås (Bovin, 2016). Inventeringsområdet omkring Kristiansborgsbadet ligger inom gula cikeln längst upp i figuren. 3

4 Metod Utförande personal och tidpunkt Trädinventeringen utfördes av ekolog Marlijn Sterenborg från Calluna AB. Inventeringen utfördes den 14 augusti Inventering av naturvärdesträd Särskilt i urban miljö har i princip alla uppväxta träd ett bevarandevärde. De skapar stadsgrönska och erbjuder flera reglerande ekosystemtjänster som temperaturreglering, bullerdämpning, flödesutjämning samt kulturella ekosystemtjänster (upplevelsevärden, identitetsskapare i omgivningen) och stödjande ekosystemtjänsten biologisk mångfald. Vid inventering av naturvärdesträd ligger fokus på att identifiera träd av särskild betydelse för biologisk mångfald och ekologisk funktionalitet. SIS standard för NVI SS :2014 hanterar inventering av s.k. värdeelement, vilket definieras som element av positiv betydelse för biologisk mångfald. Träd med särskild betydelse för biologisk mångfald är värdeelement. SIS standard anger dock inga kriterier eller metoder för identifiering av naturvärdesträd. Därför har Calluna beskrivit sin metod, se bilaga 1. I bilagan visas vilka uppgifter som bedömts för varje träd. Ett antal parametrar/ekologiska faktorer har bedömts i fält. För att hålla metoden enkel har möjliga värden angivits till bara 1 (förekomst) eller 0 (avsaknad av förekomst). För att klassas som naturvärdesträd måste som minst en faktor få värde 1. För att ge indikation på grad av naturvärde har en summering gjorts och en summa för de olika ekologiska faktorerna erhållits. De flesta parametrar är tagna från Naturvårdsverkets metod för inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (2009). Fältdatafångsten har gjorts med inmätningsinstrument Zeno20 (Leicas app på ZenoMobile). Noggrannheten i x-y led vid inmätning ligger på ca 0,51 meter, när inmätning inte görs i tät skog. Teknisk beskrivning av trädinmätning i sin helhet finns i bilaga 1. Resultat Allmän beskrivning inventeringsområdet Inventeringsområdet ligger i stadsdelen Kristiansborg i Västerås stad och utgörs av grönområdet omkring Kristiansborgsbadet (figur 1). Grönområdet är av parkkaraktär med kortklippt gräsmatta, några buskar och en cykel- och gångväg. På norra och södra sidan ligger en parkeringsplats. Inom inventeringsområdet står ca 90 uppvuxna träd varav de flesta i sydvästra delen. Största andelen av träd är ädellövträd som ek, lönn och lind. En del av yngre ekarna är rödek (Quercus rubra), ursprungligen ett odlat prydnadsträd. En stor del av skogsekarna är grova och vidkroniga träd. Inventeringsområdet är ca 3,4 ha stort. 4

5 Resultat trädinventering Inventeringen visade att det finns 47 naturvärdesträd inom inventeringsområdet. Av dessa träd är de flesta grova ekar, en del lönnar, två sälgar, ett äppleträd, en hästkastanj och en lind och tre lärkar (figur 2 och 3). Fem ekar och 2 sälgar är jätteträd, grövre än 1 m i brösthöjdsdiameter. Ytterligare 34 träd är grova träd och av dessa är sex 60 cm), en en. Inga träd är hålträd. Alla träd är friska (> 50% av kronan vital), förutom en lärk som är klart försämrad (2050% av kronan vital). 21 träd är vidkroniga, varav två sälgar och en 18 m). En lönn har mulm och två ekar sockel. 26 träd har död ved och en ek har svampangrepp. Denna ek har fyra ektickor på stammen vilken är en rödlistade art. Två sälgar och en lönn har mistel. Fem träd är flerstämmiga och 17 träd är solexponerade. 30 träd får poäng för att vara bärande eller/och pollinerare, varav två sälgar, ett äppleträd och 27 ekar. Alla poäng har summerats och de flesta träd får 2 eller 3 poäng (figur 2 och 4). Dessa är främst grova träd med en bred krona eller död ved. Träd som uppfyller kriterier för skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverket metod är de träd som i All information om naturvärdesträden finns även i trädtabellen i bilaga 2. Figur 2. Cirkeldiagram över fördelning av trädart (t.v.) och summa poäng (t.h.) (Antal träd inom parantes). 5

6 Figur 3. Naturvärdesträd visualiserat på trädart. Id nummer är samma som id nummer använd i trädtabellen i bilaga 2. 6

7 Figur 4. Naturvärdesträd visualiserad på summa poäng. Desto mörkare desto högre värde för biologisk mångfald trädet har. Id nummer är samma som id nummer använd i trädtabellen i bilaga 2. 7

8 Artobservationer På träden har inga insekter eller insektaktivitet i form av gnag anträffats. En del träd i området var måttligt till rikligt täck med lavar och mossar. Dessa arter var vanliga arter som vägglav och slånlav (figur 5). Inga rödlistade arter eller signalarter hittades. Callunas inventering var dock inte inriktad på att eftersöka svårbestämda skorplavar eller mossor, varför denna utredning inte kan garantera att det inte finns rödlistade lavar eller mossor. Från artuttag från Artportalen och ArtDatabanken kom inga observationer från insekter, lavar eller mossor knutna till träd fram. Figur 5. Till vänster: vägglav (Xanthoria perietina) är en lav som gynnas av nitrat- och fosforhaltig damm och är därför vanlig längs vägar (Moberg och Holmåsen, 1982). Till höger: slånlav (Evernia prunastri). Under inventeringen hittades mistel på tre olika träd och fyra ektickor på en ek (figur 4). Europeisk mistel (Viscum album) anträffades på två sälgar nordöst i området och en lönn i södra delen av området. Mistel är en halvparasit som växer på träd. Fast att den har eget fotosyntes, är den beroende på värdträdet för vatten och näring. Mistel är fridlyst enligt 8 i hela Sverige vilket betyder att man inte får ta bort eller skada mistel men även att man inte får skada värdträdet. I Sverige är mistel sällsynt men förekommer i stora antal i och runt Västerås. Ektickorna (Phellinus robustus) hittades på en grov ek nära badet (figur 6). Ekticka är knuten till gamla och senvuxna ekar och är rödlistade som Nära Hotad (NT). 8

9 Figur 6. Ektickor på en grov ek nära Kristiansborgsbadet. Slutsatser Träden inom inventeringsområdet är främst ädellövträd som ek och lönn. De flesta av träden är grova träd (för ädellövträd: stamdiameter 60 cm) och några även jätteträd (stamdiameter 100 cm). Död ved, främst i form av större döda grenar, finns i många av dessa träd. Ädellövträd är viktiga för biologiska mångfalden och död ved för insekter, mossor och lavar som lever på död ved. I detta område handlar det främst om död ved i träden eftersom största delen av gräsmattan är välskött så att ingen död ved finns liggande på marken. Området ligger inom ädellövnätverket och är del av ett möjligt kärnområde för skalbaggar knuten till äldre ädellövskog. Inga insekter eller spår av insektgnag har anträffats på träden. Många träd har död ved högre upp i träden och en lönn hade synlig mulm vilket ger förutsättningar för insekter som är beroende av död ved. Skalbaggens aktivitet och artrikedom är associerat med värme vilket syftar på vikten av solbelysta träd. En del träd inom området vid kantarna är solbelysta, men en del träd står i skuggan av de andra träd eller stora kronorna. Eftersom det finns jätteekar i området, kan det finnas en del intressanta insekter. Att det inte hittades håligheter i träd gör att insektsfauna förmodligen är en lite fattigare än när det finns håligheter. Man kan dock tänka sig att det kan finnas några ovanliga eller rödlistade arter och om man vill vara säker kan man göra en insektsinventering. Lavar och mossor finns på träd i olika mängd och artantal i inventeringsområdet. Grova träd och träd som lind och lönn har goda förutsättningar för lavpåväxt. Området omkring Kristiansborgsbadet ligger inom stadsmiljö och är omgiven av bilvägar och E18 inom 500m norr om badet. Många lavar och mossar är känslig för luftföroreningar vilket gör att det finns troligt främst vanliga arter inom stadsmiljöer. Rödlistade arter och signalarter är även sannolikt mer svårtspridda vilket gör det ännu svårare att sprida sig inom ofta fragmenterade stadsmiljöer (Johansson och Ranius, 2007). Mistel hittades på tre träd. Eftersom mistel är fridlyst får dessa träd inte fälla utan särskilt dispens. 9

10 Referenser Bovin, M. (2016). Ekologiska samband för äldre tall- och ädellövträdsmiljöer i Västerås. Calluna AB. Johansson, V., Ranius, T. (2007). Lavar knutna till gamla ekar. SLU. Moberg, R., Holmåsen, I. (1982). Lavar, en fälthandbok. Interpublishing AB. 10

11 Bilaga 1. Metod trädinmätning och inventering naturvärdesträd 1 Inventering och inmätning av naturvärdesträd Version: Metod för inventering av naturvärdesträd Särskilt i urban miljö har i princip alla uppväxta träd ett bevarandevärde. De skapar stadsgrönska och erbjuder flera reglerande ekosystemtjänster som temperaturreglering, bullerdämpning, flödesutjämning, samt kulturella ekosystemtjänster (upplevelsevärden, identitetsskapare i omgivningen). Träden utgör också den stödjande ekosystemtjänsten biologisk mångfald och dessutom kan flera träd ha kulturmiljövärden. Inventering av naturvärdesträd avser dock endast värden för biologisk mångfald. SIS standard för NVI SS :2014 hanterar inventering av s.k. värdeelement, vilket definieras som element av positiv betydelse för biologisk mångfald. Träd med särskild betydelse för biologisk mångfald är värdeelement. SIS standard från 2014 anger dock inga kriterier eller metod för identifiering av naturvärdesträd. Därför har Calluna tagit fram en metod som nästan helt baseras på referenser från redan framtagna inventeringsmetoder samt befintliga definitioner av ekologiska faktorer. De flesta kriterierna följer anvisningar i Naturvårdsverkets manual för inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Naturvårdsverket 2009) och Skogsstyrelsens handbok för nyckelbiotopsinventering (Skogsstyrelsen 2013). Andra referenser som granskats och använts är Standard för trädinventering i urban miljö Östberg, J och SS : Trädvård Termer och definitioner. Inventeringsmetoden är framtagen för att fungera såväl i kulturlandskapet, stadslandskapet som i skogen. Med en inventering som utförs enligt Calllunas metodbeskrivning så är det möjligt för en användare (granskare, beställare, markägare etc) att på ett enkelt sätt för varje enskilt träd i inventeringsresultatet förstå varför just det trädet anses vara ett naturvärdesträd. Användaren får också en indikation på grad av naturvärde. Metoden är en relativt snabb inventeringsmetod anpassad för inventering av naturvärdesträd i urban miljö, skog eller kulturlandskap. Grundläggande uppgifter som noteras för alla inventerade naturvärdesträd är: inventerare, datum, trädslag, hålstadium, stamdiameter och krondiameter och vitalitet, solexponering (se tabellen nedan). (Grundläggande uppgifter har markerats med grå rubrik i tabellen med ekologiska faktorer.) Ett fält finns också för att notera eventuella behov av skötselåtgärder. Dessutom bedöms ett ganska stort antal ekologiska faktorer som används för att identifiera om trädet är ett naturvärdesträd, se tabellen nedan. (Blå rubrik i tabellen med ekologiska faktorer anger de fält som kan fyllas i genom att söka ut information från de grundläggande uppgifterna, grå rubrikfärg. Orange rubrik i tabellen anger att inventeraren måste bedöma parametern i fält.) I enkelt utförande av metoden så är möjliga poäng bara 1 eller 0. För att vara naturvärdesträd måste minst innebär att de bara får bedömas om en annan ekologisk faktor som inte är stödfaktor, är uppfylld. För att ge indikation på grad av naturvärde görs summering av poäng för de ekologiska faktorerna som erhållits. Metoden kan utföras i ett mer komplext utförande där möjliga poäng för vissa av de ekologiska faktorerna inte bara är 0 eller 1 utan en skala 11

12 för enkelt utförande (poäng 0 eller 1). Resultaten av summeringen kan bearbetas vidare för att definiera olika naturvärdesklasser för trädet. Instruktioner för detta är inte med i den här metodbeskrivningen Urval från inventeringsresultat visar träd som uppfyller kriterier i medvetet som bredare samlingsnamn på träd med naturvärde. Metoden fångar in fler träd än Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Naturvårdsverket 2009). Från inventeringsresultaten kan enkelt urval göras för att identifiera träd som uppfyller kriterierna i Naturvårdsverkets metod. Nedan citeras kriterierna för Naturvårdsverkets två klasser (Särskilt skyddsvärt och övrigt skyddsvärt träd). Med särskilt skyddsvärda träd avses följande enligt Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet: Jätteträd; träd 1 meter i diameter på det smalaste stället upp till brösthöjd (brösthöjd=1,3 m över marken) Mycket gamla träd; gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. Grova hålträd; träd 0,4 meter på det smalaste stället upp till brösthöjd med utvecklad hålighet i stam (eller gren) Observera att även dött träd som dessa kriterier är särskilt skyddsvärda träd. Övriga skyddsvärda träd (vilka inte uppfyller kriterierna för särskilt skyddsvärda) utgörs av: Döda stående/liggande träd 0,4 meter på det smalaste stället upp till brösthöjd alt. från stambas. (För liggande avbrutna stammar gäller 0,4 meter vid brottställe.) Döda liggande träd ska ej registreras om veden är så murken att man vid mätställe utan ansträngning kan trycka in hela bladet på en morakniv (=10 cm). Hamlade träd Vidare kan även efterträdare till jätteträd (även kallat blivande jätteträd) väljas ut från inventeringsresultatet. Länsstyrelserna (ex referens Västra Götaland, Inventering av Skyddsvärda träd 2006:61) använder att efterträdare ska finnas inom 500m från ett jätteträd. Efterträdare är cm i diameter (Personlig kommunikation Karin Sandberg angående reviderad manual inventering särskilt skyddsvärda träd) Grundläggande inventeringsuppgifter och de ekologiska faktorerna - Attributfält som registreras, i fält, i appen Collector eller ZenoConnect: 12

13 Referens: Naturvårdsverket Inventering av skyddsvrda trd i kulturlandskapet 16 Version 1:0: och utkast Referens: Naturvårdsverket Inventering av skyddsvrda trd i kulturlandskapet 16 Version 1:0 :

14 Referens: Naturvårdsverket Inventering av skyddsvrda trd i kulturlandskapet 16 Version 1:0: Troligen kommer skala med klasser i Naturvärdsverkets manual. Nedan visas skalan från manual fr som Naturvårdsverket beslutat att revidera och som inte används längre. Används inte i Callunas metod. 14

15 15

16 * 16

17 17

18 Visualisering av inventeringsresultat och leverans Inventeringen av naturvärdesträd presenteras med kartor som är speciellt framtagna för att fungera väl i kommunikation med stadsplanerare, markägare, och personal inom kommunal förvaltning av grönområden. En karta med träden visualiserade på trädart tas fram och en karta med träden visualiserade på summering av naturvärdespoäng (se figur #). Har även en NVI gjorts med avgränsning av naturvärdesobjekt så är det lämpligt att visualisera på samma karta. Kartan ger en bra bild av naturvärden knutna till träd. I stadsbyggnadsprojekt är det lämpligt att ta fram en karta visualiserad på krondiameter, gärna med skyddszon på 2 m runt kronan (se figur 2). Om uppgift även finns om trädens höjd (ex genom att nyttja laserscanning) kan träden även visualiseras i 3D, med både rätt höjd och kronbredd. En lista/tabell med naturvärdesträd träd-id och alla attribut levereras samt summa poäng. GIS med trädpunkter med attributdata levereras. Det ska finnas en karta med träd-id så att trädpunkterna kan kombineras med attributdatatabell. 1.2 Teknisk utrustning vid inmätningen Calluna har legat i frontlinjen vad gäller att utarbeta effektiva metoder för fältinventering och GIS-leveranser. Calluna köpte inmätningsinstrumentet Zeno20 av Leica Geo-systems i januari 2017 och har sedan dess använt Zeno20 vid trädinmätning, och vid avgränsning av ytobjekt och punkter i naturvärdesinventering. Tekniska uppgifter om Callunas Zeno20 Inmätning kan göras i fältappen Collector som är producerad av Esri eller i Leicas app ZenoMobile. Noggrannheten i x-y led vid inmätning ligger på ca 0,5 1 meter vid åtkomst av minst 7 satelliter och när inmätning inte görs i tät skog eller med störning från höga byggnader. Vid trädinmätning ska det data som levereras till kund vara så noggrant så att man kan förstå vilket träd som avses vid återbesök i fält. Undantaget är dock när trädkronor växer in i varandra och stammarna står nära varandra i slutet krontak. Då är det svårare att garantera att närstående träd ska kunna åtskiljas när inmätningen används vid återbesök i fält. Calluna kan leverera i shapeformat, geodatabas och dwg. I detta uppdrag är det shape-format för GIS och dwg för CAD. I ZenoMobile kan man mäta in z-värden. Man kan ange hur lång tid som medelvärdet för satellitpositionerna ska räknas på. Längre tid innebär större precision eftersom sannolikheten 18

19 att samma mätvärde för en punkt upprepas. Ett tidsspann på 20 sekunder är lämpligt vid inmätning med höga krav på noggrannhet, exempelvis vid trädinmätning till detaljplaner. En lämplig gräns för tillåten noggrannhet är minst 5 meter i x- och y-led och 1 meter i z-led. Om satellitmottagningen ger sämre värden så kan inte en mätpunkt tas. I appen ZenoMobile kan angivet i meter. Med den utrustning som inmätningen gjorts med kan accuracy inte väntas blir mindre än ca 0,5 m. Vid trädinmätning tänker den som mäter in på följande: Man står på södra sidan om trädet om det inte är specifika skäl som gör att det är olämpligt. Detta eftersom det är större chans att få åtkomst till många satelliter om man står på södra sidan. Om det finns en lucka i grenverket är det lämpligt att söka sig till fri sikt. Om inmätningen, för att få så god tillgång som möjligt till fri sikt uppåt, görs ett antal meter från trädstammen så skriver inmätaren hur många meter och i vilket väderstreck från stammen som inmätningen gjordes. Sedan flyttas punkten i Desktop GIS. I DesktopGIS kontrolleras punkterna mot ortofoto med god upplösning och god lägesnoggrannhet, om det finns att tillgå. Detta för att upptäcka om det är någon punkt som uppenbarligen hamnat fel. Punkten flyttas då till så rätt läge som möjligt utifrån ortofotot. Om sådana justeringar gjorts så beskrivs de i kommentarsfält i attributdatat. 19

20 Bilaga 2. Trädtabell 20

21

22

23

24

25

26