Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Transkript

1 2000D0115 SV Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B KOMMISSIONENS BESLUT av den 24 november 1999 om definitioner av variablerna, förteckningen över jordbruksprodukter, undantagen från definitionerna samt regioner och distrikt för undersökningarna av företagsstrukturen i jordbruket [delgivet med nr K(1999) 3875] (2000/115/EG) (EGT L 38, , s. 1) Ändrad genom: Officiella tidningen nr sida datum M1 Kommissionens förordning (EG) nr 1444/2002 av den 24 juli 2002 L M2 Kommissionens förordning (EG) nr 2139/2004 av den 8 december L M3 Kommissionens förordning (EG) nr 204/2006 av den 6 februari 2006 L M4 Kommissionens förordning (EG) nr 1792/2006 av den 23 oktober 2006 L Ändrad genom: A1 Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska Unionen och om anpassning av fördragen L

2 2000D0115 SV B KOMMISSIONENS BESLUT av den 24 november 1999 om definitioner av variablerna, förteckningen över jordbruksprodukter, undantagen från definitionerna samt regioner och distrikt för undersökningarna av företagsstrukturen i jordbruket [delgivet med nr K(1999) 3875] (2000/115/EG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 571/88 av den 29 februari 1988 om uppläggningen av gemenskapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket ( 1 ) senast ändrad genom kommissionens beslut 98/377/EG ( 2 ), särskilt artiklarna 8.1 och 15 i denna, och av följande skäl: 1. I enlighet med artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 571/88 skall alla ändringar av förteckningen över undersökningsvariabler samt av definitionerna av undersökningsvariablerna och indelningen i regioner, undersökningsområden och andra geografiska enheter beslutas enligt det förfarande som anges i artikel 15 i förordningen, dvs. genom att kommissionen beslutar efter att ha hört Ständiga kommittén för jordbruksstatistik. 2. Resultaten från gemenskapsundersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket i enlighet med förordning (EEG) nr 571/88 kan överensstämma i hela Europeiska gemenskapen endast om termerna i variabelförteckningen tolkas och tillämpas enhetligt. 3. Förteckningen över undersökningsvariabler ändrades senast genom beslut 98/377/EG inför den grundläggande undersökningen 1999/2000 om företagsstrukturen i jordbruket, och i kommissionens beslut 89/651/EEG ( 3 ), senast ändrad genom beslut 97/418/ EG ( 4 ), anges de definitioner, den förteckning över jordbruksprodukter, de undantag från definitionerna som skall tillämpas i vissa medlemsstater samt de regioner och undersökningsområden som skall användas vid strukturundersökningarna , varför beslut 89/651/EEG måste anpassas och kompletteras. 4. Nya variabler har lagts till variabelförteckningen. Jordbrukets utveckling har gjort det nödvändigt att se över definitionerna av ett antal gamla variabler. Bilaga I till det här kommissionsbeslutet innehåller därför en ny definitionsförteckning för gemenskapens strukturundersökningar efter Den förteckning över jordbruksprodukter som avses i definitionen av jordbruksföretag och förteckningen av undantag från gemenskapens definitioner på grund av särskilda förhållanden i vissa medlemsstater måste också revideras. Dessa reviderade förteckningar över jordbruksprodukter och godkända undantag från definitionsförteckningen utgör bilagorna II och III till detta kommissionsbeslut. ( 1 ) EGT L 56, , s. 1. ( 2 ) EGT L 168, , s. 29. ( 3 ) EGT L 391, , s. 1. ( 4 ) EGT L 177, , s. 26.

3 2000D0115 SV B 6. Det behövs större klarhet om sambandet mellan nomenklaturen över statistiska territoriella enheter (NUTS) och de regioner och distrikt som används vid undersökningarna av företagsstrukturen i jordbruket. Det är lämpligt att dessa regioner och distrikt anges i en särskild bilaga IV till detta kommissionsbeslut. 7. Åtgärderna i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för jordbruksstatistik. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 De gemenskapsdefinitioner som skall användas i gemenskapsundersökningarna efter 1997 om företagsstrukturen i jordbruket i enlighet med förordning (EEG) nr 571/88 anges i bilaga I, tillsammans med relevanta förklaringar och exempel. Artikel 2 Den förteckning över jordbruksprodukter som avses i definitionen av jordbruksföretag i bilaga I anges i bilaga Artikel 3 Med hänsyn till särskilda förhållanden i vissa medlemsstater skall undantag från gemenskapsdefinitionerna godkännas i enlighet med bilaga I Artikel 4 Den förteckning över regioner och distrikt vilka skall användas vid gemenskapens undersökning av företagsstrukturen i jordbruket, som avses i definitionen av undersökningsdistrikt i bilaga I, anges i bilaga IV. Artikel 5 Beslut 89/651/EEG upphävs härmed. Artikel 6 Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

4 2000D0115 SV BILAGA I DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR TILLÄMPLIGA PÅ DEN FÖRTECKNING ÖVER VARIABLER SOM SKALL ANVÄNDAS FÖR GEMENSKAPENS UNDERSÖKNINGAR AV FÖRETAGSSTRUKTUREN I JORDBRUKET M3 M3 (I= Definitioner, II= Förklaringar) JORDBRUKSFÖRETAG I. En teknisk och ekonomisk enhet som har en enhetlig ledning och som producerar jordbruksprodukter eller håller mark som inte längre används för produktion i ett skick som överensstämmer med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt rådets förordning (EG) 1782/2003 ( 1 ). Företaget kan också tillhandahålla andra kompletterande (icke jordbruksrelaterade) varor och tjänster. 1. Ett jordbruksföretag kännetecknas således av följande: 1.1 Framställning av jordbruksprodukter Med Jordbruksprodukter förstås de produkter som förtecknas i bilaga 1.2 Enhetlig ledning Ledningen får anses enhetlig även när den utförs av två eller flera personer som agerar i samförstånd. 1.3 En teknisk och ekonomisk enhet I allmänhet kännetecknas detta av en gemensam användning av arbetskraft och produktionsmedel (maskiner, byggnader, mark osv.) I samband med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2003 infördes kravet att hålla marken i god jordbrukshävd och bevara miljön under begreppet jordbruksverksamhet (artikel 2 i förordning (EG) nr 1782/2003). Jordbrukare behöver inte ha någon annan jordbruksverksamhet än denna för att vara berättigade till samlat gårdsstöd. 2. Specialfall 2.1 a) När ett jordbruksföretag av skatteskäl eller andra skäl är uppdelat på två eller flera personer, men fortfarande har en enhetlig ledning (en gemensam ledning) och därmed kan anses vara en ekonomisk enhet, anses det vara ett enda jordbruksföretag. b) När två eller flera separata jordbruksföretag, som vart och ett tidigare har varit ett självständigt jordbruksföretag, har förenats under ledning av en och samma företagare, skall företagen behandlas som ett enda jordbruksföretag om det har en gemensam ledning eller använder samma arbetskraft och utrustning. 2.2 Om marken förblir i den tidigare företagarens besittning när jordbruksföretaget övergår till hans efterträdare (arvinge, arrendator osv.) a) inräknas den i efterträdarens jordbruksföretag om den brukas tillsammans med företagets öv- ( 1 ) EUT L 270, , s. 1.

5 2000D0115 SV riga mark och om man i allmänhet använder samma arbetskraft och produktionsmedel som för resten av jordbruksföretaget, b) räknas den in i den tidigare företagarens jordbruksföretag om den normalt brukas med det jordbruksföretagets arbetskraft och produktionsmedel. 2.3 Följande räknas som jordbruksföretag såvida de uppfyller de ovannämnda kriterierna för definitionen av ett jordbruksföretag: a) Avelsstationer för tjurar, galtar, baggar och bockar samt stuterier och äggkläckningsanläggningar. b) Jordbruksföretag som tillhör forskningsinstitut, sanatorier och konvalescenthem, religiösa samfund, skolor och fängelser. c) Jordbruksföretag som utgör en del av industriföretag. d) Allmänningar bestående av betesmark, trädgårdsodling eller annan mark, under förutsättning att sådan mark brukas som ett jordbruksföretag av den berörda lokala myndigheten (t.ex. genom att djur tas emot för betesgång mot ersättning). Följande beaktas inte här: Utdelade allmänningar (C/3). Allmänningar som arrenderats ut (C/2). 2.4 Följande räknas inte som jordbruksföretag, med mindre än att de har andra verksamheter som motiverar att de räknas med: a) Ridstall, tävlingsstall och galoppstall (dvs. mark som används för träning av tävlingshästar) utan avelsverksamhet. b) Kennlar. c) Marknader, slakterier osv. (utan djuruppfödning). 2.5 Fristående jordbruksföretag kan slå samman sina resurser till ett särskilt jordbruksföretag som drivs separat från de jordbruksföretag som står bakom dem (moderföretagen). Dessa företag kan vara t. ex. gemensam trädgårdsodling, gemensamma inhägnader, gemensamma ladugårdar. Det är ett fall av partiell fusion och dessa gemensamma företag kallas här En företagsgrupp med framställning av en enda produkt. En företagsgrupp med framställning av en enda produkt räknas som jordbruksföretag som är självständiga från de anknutna företagen om de huvudsakligen använder sina egna produktionsmedel och inte huvudsakligen förlitar sig på moderföretagens produktionsmedel. A. JORDBRUKSFÖRETAGETS GEOGRAFISKA LÄGE Jordbruksföretaget och alla uppgifter om det hänförs till det undersökningsområde och den kommun eller del av ett undersökningsområde där jordbruksföretaget har sitt brukningscentrum (A/1). Jordbruksföretagets brukningscentrum definieras enligt medlemsstaternas egna dokumenterade bestämmelser. Om jordbruksföretaget endast delvis är beläget i en viss typ av område (t.ex. mindre gynnat område), klassificeras det i enlighet med detta område om den större delen av marken som tillhör företaget eller jordbruksföretagets brukningscentrum är beläget i detta område. Ett av dessa

6 2000D0115 SV alternativ bör väljas och tillämpas på alla jordbruksföretag och på varje rubrik A/1 till A/3. A/1 Undersökningsområde I. Varje jordbruksföretags geografiska läge skall beskrivas med en kod för land, region och undersökningsområde. M2 A/1 a) Kommun eller nivå under undersökningsområdet I. Det geografiska läget anges med en kod som visar kommunen eller nivån under undersökningsområdet, så att det går att sammanställa resultaten för olika slags områden på regional nivå. Koderna för kommun eller nivå under undersökningsområdet skall överensstämma med nivåerna 4 eller 5 i nomenklaturen över statistiska territoriella enheter (NUTS). M2 A/2 Mindre gynnade områden I. Områden som vid undersökningsdatumet klassificerats som mindre gynnade i den bemärkelse som avses i artiklarna 18, 19 och 20 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 ( 1 ), (och i förekommande fall i den senaste lagstiftningen), och som är upptagna på gemenskapsförteckningen över mindre gynnade jordbruksområden enligt medlemsstaternas uppgifter som lämnats i enlighet med nämnda förordning. De mindre gynnade områdena omfattar bergsområden (A/2 a), områden med särskilda svårigheter samt övriga mindre gynnade områden. A/2 a) Bergsområde I. Områden som vid undersökningsdatumet klassificerats som bergsområde i den bemärkelse som avses i artikel 18 i förordning (EG) nr 1257/1999 (och i förekommande fall i den senaste lagstiftningen), och som är upptagna på gemenskapsförteckningen över mindre gynnade jordbruksområden enligt medlemsstaternas uppgifter som lämnats i enlighet med nämnda förordning. A/3 Jordbruksområden med miljöbetingade restriktioner I. Områden som vid undersökningsdatumet klassificerats som jordbruksområde med miljöbetingade restriktioner i den bemärkelse som avses i artikel 16 i förordning (EG) nr 1257/1999 (och i förekommande fall i den senaste lagstiftningen). Jordbrukare kan få ersättning för kostnader och förlorade intäkter som beror på miljöbetingade restriktioner på deras jordbruksområden. Dessa restriktioner skall ha uppkommit på grund av begränsningar av jordbruksdriften till följd av tillämpningen av gemenskapsbestämmelser på miljöskyddsområdet. Områden vars restriktioner endast grundar sig på nationella eller regionala bestämmelser omfattas inte. Områdena kan tillhöra mindre gynnade områden. Det rör sig huvudsakligen om Natura 2000-områden, dvs. särskilda skyddsområden och bevarandeområden med hotade livsmiljötyper och arter, i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, , s. 7-50). ( 1 ) EGT L 160, , s. 80.

7 2000D0115 SV B. JORDBRUKSFÖRETAGETS RÄTTSLIGA FORM OCH LEDNING (på undersökningsdagen) B/1 och B/2 Den person som juridiskt och ekonomiskt ansvarar för jordbruksföretaget (företagaren) I. Jordbruksföretagets företagare är den fysiska person, grupp av fysiska personer eller juridiska person i vars namn företaget drivs och som är juridiskt och ekonomiskt ansvarig för företaget, dvs. den som bär de ekonomiska riskerna för företaget. Företagaren kan antingen äga jordbruksföretaget, arrendera det, inneha ett ärftligt arrende på lång tid, inneha nyttjanderätt eller förvalta det. Det juridiska och ekonomiska ansvaret definieras i enlighet med medlemsstaternas egna dokumenterade bestämmelser. Företagaren kan ha delegerat en del av eller hela beslutsbefogenheten rörande de normala dagliga ekonomiska och produktionsrelaterade driftsrutinerna i företaget till en driftsledare. Om det gäller andelsbrukad jordbruksmark (se rubrik C/3 a) anges andelsarrendatorn, inte ägaren, som företagare. Endast de delägare i ett jordbruksgruppföretag som deltar i jordbruksarbetet (se L/1-L/6) på företaget kan betraktas som företagare. B/1 a) och b) Fysisk person I. En fysisk person kan avse antingen en individ (ensamföretagare) eller en grupp av individer (delägare i ett jordbruksgruppföretag). Frågan huruvida en företagare är en fysisk eller juridisk person är viktig för att klassificera jordbruksföretagen i någon av följande grupper: Jordbruksföretag där företagaren är a) en fysisk person och ensam företagare vid ett oberoende jordbruksföretag, b) en grupp av fysiska personer som är delägare i ett jordbruksgruppföretag, c) en juridisk person. Lagen i vissa medlemsstater behandlar i skatte- och/eller rättshänseende en juridisk person (bolag) som om den vore en fysisk person eller en grupp av fysiska personer. Detta gäller vanligtvis alla bolagsformer där en eller alla av bolagsmännen har obegränsat personligt ansvar för bolagets skulder. I sådana fall får medlemsstaterna klassificera en sådan juridisk person som ensamföretagare eller gruppföretagare. Detta får endast göras mot bakgrund av dokumenterade bestämmelser som är uttryckliga och konsekventa. B/1 a) En fysisk person som är ensam företagare vid ett oberoende jordbruksföretag I. En enskild fysisk person som är företagare vid ett jordbruksföretag som inte är knutet till andra företagares jordbruksföretag, vare sig genom gemensam ledning eller liknande åtgärder. Denna företagare kan själv fatta alla beslut som rör jordbruksföretaget. Äkta makar eller nära familjemedlemmar som äger eller arrenderar ett jordbruksföretag tillsammans skall normalt anses ha ett oberoende jordbruksföretag som leds av en ensam företagare. Två personer som sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden utan att vara gifta skall också behandlas

8 2000D0115 SV som makar, om de erkänns rättsligt som sådana i den berörda medlemsstaten. Bland andra följande skall betraktas som ensamma företagare: syskon, testamentstagare till samma testamente eller delägare i ett dödsbo osv., om de inte har slutit ett avtal och/eller i rättsligt hänseende betraktas som en grupp av ägare eller som en juridisk person enligt medlemsstatens lag. Om ett företag (en juridisk person) ägs av endast en fysisk person och betraktas som en fysisk person av medlemsstaten (se definitionen av fysisk person ), anses det vara ett jordbruksföretag med en enda företagare. Om endast en person har det fulla juridiska och ekonomiska ansvaret för jordbruksföretaget anses han/hon vara ensam företagare, även om jordbruksföretaget i övrigt uppfyller kriterierna på ett jordbruksgruppföretag. B/1 b) En eller flera fysiska personer som är delägare i ett jordbruksgruppföretag I. Med delägare i ett jordbruksgruppföretag avses fysiska personer som äger, arrenderar eller på annat sätt gemensamt förvaltar ett jordbruksföretag eller gemensamt förvaltar sina enskilda jordbruksföretag som om dessa vore ett företag. Samarbetet måste genomföras i enlighet med antingen lag eller ett skriftligt avtal. Om ett bolag (en juridisk person) ägs av mer än en fysisk person och betraktas som en fysisk person av medlemsstaten, anses det vara ett jordbruksgruppföretag. De medlemsstater som valt att inte registrera uppgifter om jordbruksgruppföretag skall samla alla uppgifter om alla jordbruksföretag där företagarna är fysiska personer under rubriken B/1 a, oavsett om dessa är jordbruksgruppföretag enligt definitionen ovan. Om det på ett jordbruksföretag är två eller flera fysiska personer som utför företagarens uppgifter, skall endast en av dem registreras som sådan (t.ex. den som bär den största ekonomiska risken eller den som sköter större delen av ledningen av jordbruksföretaget. Om dessa kriterier inte räcker för att bestämma en individ bör valet baseras på något annat kriterium, exempelvis ålder.) Alla uppgifter som krävs för företagare skall redovisas för denna person. Personen i fråga kommer även att betraktas som jordbruksföretagets driftsledare. Alla andra som arbetar på jordbruksföretaget skall redovisas som L/4, Arbetskraft som inte är familjemedlemmar, oavsett vad de har för relation till företagaren. B/1 c) Juridisk person I. En juridisk enhet som inte är en fysisk person men som har en enskilds normala rättigheter och skyldigheter, såsom möjlighet att föra talan eller bli stämd inför rätta (en generell egen rättskapacitet). Juridiska personer kan vara offentliga eller privata, bl.a.: Stat, regioner, kommuner osv. Kyrkor och tillhörande institutioner. Andra liknande institutioner av offentlig eller halvoffentlig karaktär. Alla kommersiella företag utom de som anges under B/1 a eller b, i synnerhet bolag med begränsat ansvar, inbegripet dylika kooperativa bolag. Alla aktiebolag. Stiftelser (organ som förvaltar donerade medel för vissa ändamål som ofta är sociala eller filantropiska). Andra bolag än aktiebolag med begränsat ansvar.

9 2000D0115 SV Alla andra företag av liknande karaktär. B/2 Jordbruksföretagets driftsledare I. Den fysiska person som ansvarar för det berörda jordbruksföretagets normala dagliga ekonomiska och produktionsrelaterade drift. Driftsledaren är vanligtvis men inte alltid samma person som företagaren om denne är en fysisk person. I fall där företagaren inte också är driftsledare har han/hon gett någon i uppdrag att driva jordbruksföretaget. Detta kan till exempel vara en familjemedlem (B/2 a) eller make/maka (B/2 b), men kan också vara någon som inte är företagarens familjemedlem. Det kan bara finnas en driftsledare som redovisas på jordbruksföretaget. Alla uppgifter om jordbruksgruppföretag som krävs för driftsledare redovisas för den delägare som anses vara företagare. B/2 a) Familjemedlemmar I. I allmänhet är företagarens familjemedlemmar make/maka, släktingar i uppstigande eller nedstigande led (inbegripet ingifta och adopterade) samt företagarens eller hans/hennes makas/makes syskon. Företagarna själva räknas inte in bland familjemedlemmarna. B/3 Driftsledarens lantbruksutbildning Endast en nivå (den högsta) redovisas för varje person. Endast praktisk lantbrukserfarenhet I. Erfarenhet som erhållits genom praktiskt arbete på ett jordbruksföretag. Grundläggande lantbruksutbildning I. Alla kurser som fullgörs på en lantbruksskola eller en institution som är specialiserad på vissa ämnen (inbegripet trädgårdsodling, vinodling, skogsbruk, fiskodling, veterinärmedicin, lantbruksteknik och närliggande ämnen). Fullgjord lantbrukspraktik anses som grundläggande utbildning. Högre lantbruksutbildning I. Varje kurs motsvarande minst två års utbildning på heltid efter avslutad obligatorisk skolgång (se L/1-L/6 om skolavslutningsålder), vilken fullgörs vid en lantbruksskola, ett universitet eller en annan institution för högre utbildning inom lantbruk, trädgårdsodling, vinodling, skogsbruk, fiskodling, veterinärmedicin, lantbruksteknik eller närliggande ämnen. C. BRUKNINGSFORM OCH JORDBRUKSSYSTEM C/1-C/3 Utnyttjad jordbruksareal I. Den totala areal som utgör åkermark eller vall- och ängsmark eller används för fleråriga grödor och köksträdgårdar. C/1 Jordbruksareal som brukas med äganderätt I. Den del av jordbruksarealen på ett undersökt jordbruksföretag som tillhör företagaren eller brukas av denne under långfristigt ärftligt arrende eller någon motsvarande form av nyttjanderätt. Skiften som står till en jordbruksarbetares förfogande (för egen odling) som en del av hans lön hänförs till det jord-

10 2000D0115 SV bruksföretag som tilldelar honom marken, såvida inte jordbruksarbetaren använder egna produktionsmedel. Mark som förblir i den tidigare företagarens besittning (se Jordbruksföretag, punkt 2.2) hänförs till det jordbruksföretag tillsammans med vilket marken i fråga normalt brukas och där normalt samma arbetskraft och produktionsmedel används som för resten av jordbruksföretaget. Betesgång på allmän betesmark räknas emellertid inte in, exempelvis på en allmänning tillhörande en församling eller ett kooperativ (då sådana områden inte ingår i ett jordbruksföretag omfattas de inte av denna undersökning). C/2 Jordbruksareal som brukas som arrende I. Mark som arrenderas av jordbruksföretaget mot fast, i förväg överenskommet arrende (kontant, in natura eller annat), och för vilken det finns ett (muntligt eller skriftligt) arrendeavtal. Ett markområde hänförs till endast ett jordbruksföretag. Om ett markområde arrenderas ut till flera jordbruksföretag under referensåret hänförs det normalt till det jordbruksföretag som det varit knutet till längst tid under referensåret. Den arrenderade marken kan bestå av ett helt jordbruksföretag, enstaka skiften. Arrenderad mark kan inte betraktas som en del av ägarens jordbruksföretag, utan betraktas alltid som en del av arrendatorns jordbruksföretag. Alla djur på markområdet anses tillhöra det jordbruksföretag som äger djuren. Skiften eller jordbruksföretag som arrenderas av företagaren från familjemedlemmar omfattas, om denna mark brukas som en del av det undersökta jordbruksföretaget. Även sådan mark inräknas som tillhör ett annat jordbruksföretag men som brukas av det undersökta jordbruksföretaget i utbyte mot ett visst antal timmars arbete, dock inte mark som ställs till jordbruksarbetarens förfogande som en form av lön. (Till skillnad från mark som ställs till en jordbruksarbetares förfogande som en form av lön, varvid marken i allmänhet ingår i jordbruksföretagets växelbruk, anges i den typ av arrendeavtal som här avses inte endast markens storlek utan även var den är belägen och de exakta gränserna för den.) Arrenderad mark som har blivit utarrenderad i andra hand till en tredje part skall hänföras till denne tredje parts jordbruksföretag, eftersom den inte utgör en del av det undersökta jordbruksföretaget. C/3 Jordbruksareal som andelsbrukas eller brukas under andra former C/3 a) Andelsbrukad jordbruksmark I. Mark (som kan utgöra ett helt jordbruksföretag) som brukas gemensamt av ägaren och andelsarrendatorn enligt ett skriftligt eller muntligt andelsbrukskontrakt. Avkastningen (ekonomisk eller fysisk) från den andelsbrukade marken delas mellan de två parterna enligt överenskommelse. Dessa former omfattar bland andra: Colonia parziaria av fullständiga jordbruksföretag. I fråga om colonia parziaria avseende fullständiga jordbruksföretag överlåter donatorn en gård till en familjs överhuvud, som åtar sig att med hjälp av familjemedlemmarna (den brukande familjen) utföra allt nödvändigt arbete på jordbruksföretaget, att själv dela utgifterna och att dela gårdens avkastning med donatorn i fastställda proportioner.

11 2000D0115 SV C/3 b) Jordbruksareal som brukas under andra former I. Andra brukningsformer som inte omfattas av C/1-C/3 a. Dessa former omfattar bland andra: 1. Mark som företagaren förfogar över på grund av sitt innehav av en särskilt tjänst (skogvaktare, präst, lärare osv.), tilldelning av församlingen eller någon annan organisation, t.ex. allmän betesmark som fördelas efter areal (till skillnad från mark där alla har rätt till fri betesgång). 2. Mark som jordbruksföretaget brukar vederlagsfritt (t.ex. markområden tillhöriga övergivna jordbruksföretag som brukas av det undersökta jordbruksföretaget). 3. Colonia parziaria av enstaka skiften. I fråga om colonia parziaria avseende enstaka skiften överlåter donatorn endast ett eller flera skiften, vilka brukas enligt samma villkor som i a. C/5 Jordbrukssystem och praxis C/5 a), d) och e) Ekologisk produktion I. Uppgifter skall samlas in om huruvida jordbruksföretaget bedriver jordbruk i enlighet med vissa fastställda standarder och bestämmelser i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 ( 1 ), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 473/2002 ( 2 ), eller i förekommande fall den senaste lagstiftningen om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel, och/eller motsvarande bestämmelser i medlemsstaterna om ekologisk produktion. I och med förordningen inrättas en harmoniserad ram för märkning, produktion och kontroll av jordbruksprodukter som förses eller skall förses med uppgifter avseende ekologiska produktionsmetoder. I enlighet med förordningen måste produktionen ske på ett sådant sätt att markområden samt produktions- och lagringsanläggningar tydligt kan särskiljas från dem vid andra enheter där produktionen inte sker i enlighet med bestämmelserna om ekologiskt jordbruk. I de fall där ekologiska produktionsmetoder endast tilllämpas på en del av jordbruksföretagets utnyttjade jordbruksareal eller djurbesättning skall endast dessa särskilda arealer och djurbesättningar redovisas här. C/5 a) Den del av jordbruksföretagets utnyttjade jordbruksareal där ekologiskt jordbruk bedrivs I. Den del av jordbruksföretagets utnyttjade jordbruksareal där produktionen helt uppfyller principerna för ekologisk produktion på lantgård i bilaga I i förordning (EEG) nr 2092/91. I förordningen görs en åtskillnad mellan arealer som helt uppfyller de fastställda kraven och de som fortfarande befinner sig i en övergångsperiod. Endast jordbruksprodukter från arealer som helt uppfyller principerna för ekologisk produktion får förses med en märkning som hänvisar till ekologisk produktion. Under denna rubrik skall endast de arealer redovisas som har genomgått hela övergångsperioden (se C/5 d). ( 1 ) EGT L 198, , s. 1. ( 2 ) EGT L 75, , s. 21.

12 2000D0115 SV C/5 d) Den del av jordbruksföretagets utnyttjade jordbruksareal som håller på att övergå till ekologiskt jordbruk I. Den del av jordbruksföretagets utnyttjade jordbruksareal där ekologiskt jordbruk bedrivs men där den övergångsperiod som behövs innan den helt kan anses uppfylla principerna för ekologisk produktion på lantgård i bilaga I i förordning (EEG) nr 2092/91 ännu inte har fullföljts. M2 Under denna rubrik skall endast de arealer redovisas som inte har genomgått hela övergångsperioden (se C/5 a). C/5 e) Jordbruksföretag som även bedriver ekologisk djuruppfödning I. Jordbruksföretag där hela eller delar av animalieproduktionen helt uppfyller principerna för ekologisk produktion på lantgård i bilaga I i förordning (EEG) nr 2092/91 eller som befinner sig i övergångsperioden för att uppfylla kraven. I förordningen fastställs att all djuruppfödning vid ett jordbruksföretag normalt sett måste uppfylla bestämmelserna om ekologisk produktion. Endast i sådana fall där byggnader, jordlotter och arter hålls klart åtskilda får en del av djuren födas upp på annat sätt. C/5 c) Stöd till miljövänligt jordbruk I. Allt stöd till jordbruksföretaget från ett program i en medlemsstat i enlighet med artiklarna i förordning (EG) nr 1257/1999, eller i förekommande fall den senaste lagstiftningen. Stöd till liknande program som grundar sig på äldre gemenskapslagstiftning omfattas också. Stöd till enbart ekologiskt jordbruk ingår inte. Enligt förordning (EG) nr 1257/99 kan stöd beviljas för produktionsmetoder inom jordbruket som skyddar miljön och bevarar landskapet (miljövänligt jordbruk) genom att jordbruksmark används på ett sätt som är förenligt med skydd och förbättringar av miljön, landskapet med dess särdrag, naturresurserna, jorden och den genetiska mångfalden, mer extensivt jordbruk och skötsel av lågintensiva betessystem främjas, hotade höga naturvärden i jordbruksmiljöer bevaras, landskapet och historiska särdrag på jordbruksmark bibehålls, miljöplanering i jordbruket används. Stöd kan beviljas till jordbrukare som åtar sig att under minst fem år bedriva ett miljövänligt jordbruk (eller under en längre tid om det visar sig nödvändigt). Ett åtagande att bedriva miljövänligt jordbruk skall sträcka sig utöver normal tillämpning av god jordbrukarsed och omfatta tjänster som inte tillgodoses genom andra stödåtgärder, som t.ex. marknadsstöd eller kompensationsbidrag. Stödet beräknas på grundval av inkomstbortfall, extrakostnader till följd av åtagandet samt behovet av stimulansåtgärder. Liknande stödordningar har inrättats i enlighet med tidigare gemenskapslagstiftning. Med tanke på de långsiktiga åtaganden som görs i och med dessa program kan de gälla under många år. Dessa stöd skall också redovisas under denna rubrik. C/05 Jordbrukssystem och praxis 1. C/5 f) Investeringsstöd under de senaste fem åren I. Allmänt investeringsstöd rör åtgärder som omfattas av förordning (EG) nr 1257/1999 om landsbygdens utveckling.

13 2000D0115 SV M2 Direkt innebär att variabeln inte omfattar investeringsstöd som inte betalas direkt till företaget utan som ges på en högre nivå (region eller grupp), även om företaget skulle ha fått detta stöd indirekt. Exempel på investeringar som inte omfattas är tillhandahållandet av tjänster för att ombesörja de grundläggande behoven för landsbygdens ekonomi och befolkning, utveckling och förbättring av infrastrukturer som har samband med lantbrukets utveckling, etablering av avbytartjänster samt företagsledningstjänster avseende jordbruksföretag, saluföring av kvalitetsprodukter från lantbruket, markförbättringar omarrondering. Inte heller ingår stöd och åtgärder enligt förordning 1257/1999 som inte hänförs till investeringar av följande slag: Kompetensutveckling (kapitel III). Förtidspensionering (kapitel IV). Mindre gynnade områden och områden med miljöbetingade restriktioner (kapitel V). Miljövänligt jordbruk (kapitel VI). 2. C/5 f i Stöd inom ramen för produktionsinvesteringar I. Produktionsinvesteringar berör i förordning (EG) nr 1257/1999: Artikel 4: Investeringar i jordbruksföretag. Artikel 8: Startstöd till unga jordbrukare. 3. C/5 f ii Stöd inom ramen för åtgärder för landsbygdens utveckling I. De åtgärder för landsbygdens utveckling som omfattas av denna fråga är vissa åtgärder som faller under artikel 33 i förordning (EG) nr 1257/1999: Restaurering och utveckling av byar samt skydd och bevarande av kulturarvet på landsbygden. Diversifiering av verksamheter inom och med anknytning till jordbruket, i syfte att skapa alternativa verksamheter eller kompletterande inkomster. Främjande av verksamhet inom turism och hantverk. Skydd av miljön i samband med jordbruk, skogsbruk och bevarande av landskapet, samt med förbättringen av djurens välfärd. Finansieringslösningar. Dessutom investeringar i skogsbruk (kapitel VIII). C/06 Avsättning för jordbruksföretagets produktion 4. C/6 a Ägarhushållets konsumtion M3 Gåvor till familj och släkt utan ersättning bör betraktas som hushållskonsumtion. Slutproduktionen följer den produktion som används i redovisningen, dvs. produktion som används som intag för annan produktion, t.ex. fodergrödor för djurproduktion, bör inte beaktas i den totala produktionen. Naturligtvis bör 50 % inte betraktas som en exakt tröskel utan är endast till för att ge en uppfattning om storleken.

14 2000D0115 SV M2 5. C/6 b Direkt försäljning till konsumenter 50 % bör naturligtvis inte betraktas som en exakt tröskel utan endast ge en uppfattning om storleken. D-H. TOTAL AREAL I. Jordbruksföretagets totala areal (D-H) utgörs av den jordbruksareal som utnyttjas av jordbruksföretaget (D-G) samt övrig mark (H). I avsnitt I finns mer ingående information om hur vissa arealer som redan tagits upp under avsnitten D-H skall behandlas. Arealer som redovisats i avsnitt I får alltså inte läggas till andra arealer, eftersom det skulle medföra att de redovisades två gånger. De jordbruksarealer som utnyttjas till odling omfattar den areal som nyttjas för de huvudgrödor som skördas under året för undersökningen. Vid fördelningen av den totala arealen efter utnyttjande skall varje areal anges endast en gång. Fleråriga grödor och odlingar (t.ex. sparris, jordgubbar eller buskar) skall räknas med från och med det år de planteras, även om de ännu inte ger någon avkastning. Odlad svamp (I/2) ingår inte i den totala arealen. I fall med samodlade grödor (I/5) skall den utnyttjade jordbruksarealen fördelas proportionellt mellan grödorna med hänsyn till arealanvändningen. Jordbruksareal kombinerad med skogsmark delas upp på motsvarande sätt. Denna princip gäller inte blandade grödor (grödor som odlas och skördas tillsammans på samma mark, t.ex. blandsäd) eller på varandra följande grödor (t.ex. klöver insådd i korn för senare skörd). I fall med samodlade grödor där den ena grödan inte har någon betydelse för jordbruksföretaget skall denna gröda inte redovisas i markfördelningen. Undantag från principen om en proportionell fördelning får göras när resultatet annars inte skulle bli tillfredsställande, under förutsättning att de bestämmelser som fastställts av medlemsstaterna i samråd med kommissionen följs. Sekundära, på varandra följande grödor redovisas endast under rubrik I/1. Under rubrikerna D-G skall arealen för de olika på varandra följande grödorna inte beräknas, utan arealen hänförs till endast en gröda som bedöms vara huvudgrödan. Om det under ett skördeår odlas flera på varandra följande grödor på en areal är huvudgrödan den gröda som har det högsta produktionsvärdet. Om det inte går att avgöra vilken som är huvudgrödan med ledning av produktionsvärdet, anses huvudgrödan vara den gröda som upptar marken under längst tid. D. ÅKERMARK I. Mark som brukas (plöjs eller bereds) regelbundet, i allmänhet genom växelbruk. Växelbruk innebär att grödorna på en viss åker följer andra grödor enligt en i förväg fastställd ordning. Normalt byts grödorna ut varje år, men det kan även ske med flera års mellanrum. För att skilja åkermark från fleråriga grödor (G) eller vall- och ängsmark (F) finns en gräns på fem år. Detta innebär att om en åker används för en och samma gröda i fem år eller mer utan att den föregående grödan avlägsnas och ersätts med en ny, betraktas det inte som åkermark.

15 2000D0115 SV M3 D/1-D/8 Vissa grödor som i regel betraktas som grönsaker, prydnadsväxter eller industrigrödor (t.ex. sparris, rosor, prydnadsbuskar som odlas för sina blommor eller blad, jordgubbar, humle) ingår dock i denna kategori, även om de upptar marken i mer än fem år. Åkermark omfattar grödor enligt kategorierna D/1 D/20 och D/23 D/35, mark i träda för vilken inga bidrag ges (D/21) samt mark för vilken bidrag för arealuttag ges, och som inte ger någon ekonomisk avkastning (D/22). Areal med industrigrödor som odlas på uttagen mark införs under respektive rubrik, men redovisas också under rubrik I/8 b. Spannmål för produktion av säd (inklusive utsäde) Utom spannmål som skördas innan den gått till mognad eller grönskördas eller används som grönfoder. Dessa redovisas under D/18. D/1 Vanligt vete och spelt I. Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol., Triticum spelta L. samt Triticum monococcum L. D/2 Durumvete I. Triticum durum Desf. D/3 Råg I. Secale cereale L. D/4 Korn I. Hordeum vulgare L. D/5 Havre I. Avena sativa L. Inbegripet blandningar av råg och annan höstsäd. Inbegripet blandningar av havre och annan vårsäd. D/6 Majs I. Majs (Zea mays L.) som skördas till spannmål. D/7 Ris I. Oryza sativa L. Majs som skördas för hand, majsplockningsmaskin, majsskalningsmaskin eller skördetröska, oavsett användning, inbegripet spannmål för ensilering. Även spannmål som skördas tillsammans med delar av kolven, men med en fukthalt högre än 20 % och som används för ensilering (s.k. Corn-Cob-Mix, CCM) ingår här. Sockermajskolvar som används som människoföda redovisas under D/14. D/8 Övrig spannmål för produktion av säd I. Spannmål som renbestånd, som tröskas mogen, och som inte redovisas någon annanstans under D/1-D/7. De grödor som skall redovisas här är bland annat durra (Sorghum bicolor Sorghum sudanense), rågvete (Triticosecale Wittmack) och hirs (Panicum miliaceum L.). Bovete (Fagopyrum esculentum) och kanariegräs (Phalaris canariensis L.) ingår också här, eftersom de odlas och bearbetas på samma sätt som spannmål. D/9 Proteingrödor för spannmålsproduktion (inklusive utsäde och blandningar av baljväxter och spannmål) I. Grödor som sås och skördas främst för sitt proteininnehåll.

16 2000D0115 SV Proteingrödor som skördas omogna redovisas under D/14 eller D/18, beroende på vad de används till. Dessa grödor består huvudsakligen av baljväxter. D/9 e) Ärter, bondbönor och lupiner I. Pisum sativum L., Vicia faba L., Lupinus spp. som renbestånd, som skördas mogna till spannmål. D/9 f) Linser, kikärter och vicker I. Lens culinaris, Cicer arietinum, Vicia pannonica Crantz eller Vicia varia som renbestånd, som skördas mogna till spannmål. D/9 g) Övriga proteingrödor som skördas torra I. Grödor som sås och skördas mogna till spannmål, främst för sitt proteininnehåll, och som inte nämns någon annanstans. D/10 Potatis (inbegripet tidig potatis och utsädespotatis) I. Solanum tuberosum L. D/11 Sockerbetor (exklusive betor för fröproduktion) I. Beta vulgaris L. avsedd för sockerindustrin och alkoholframställning. D/12 Foderrotfrukter (exklusive utsäde) I. Foderbetor (Beta vulgaris L.) och arter av kål (Brassicae) avsedda för foder och andra växter som odlas främst för sina rötter till foder och som inte nämns någon annanstans. Alla arter inom Brassicae-släktet avsedda för foder ingår under denna rubrik, oberoende av om det är deras rot eller stjälk som används till foder. Andra exempel är jordärtskocka (Helianthus tuberosus L.), sötpotatis (Ipomoea batatas (L.) Lam.), palsternacka (Pastinaca sativa L.), jams (Discorea spp.) och maniok (Manihot esculenta Crantz). D/23-D/35 Industrigrödor I. Växter som normalt inte säljs direkt till konsumenten eftersom de behöver förädlas industriellt innan de når slutanvändaren. Inklusive utsäde till oljefröväxter, men exklusive utsäde och sättplantor till fiberväxter, humle, tobak och andra industrigrödor. D/23 Tobak I. Nicotiana tabacum L. D/24 Humle I. Humulus lupulus L. D/25 Bomull I. Gossypium spp. D/26 Raps och rybs I. Brassica napus L. och Brassica rapa som odlas för oljeproduktion och skördas mogna. D/27 Solrosfrö I. Helianthus annuus L. D/28 Sojabönor I. Glycine max L. D/29 Linfrö (oljelin) I. Linum usitatissimum L., olika sorter som odlas främst för oljeframställning.

17 2000D0115 SV D/30 Andra oljefröväxter I. Andra växter som odlas främst för sitt oljeinnehåll, skördas mogna och som inte nämns någon annanstans. Exempel på sådana kan vara senap (Sinapis alba L.), vallmo (Papaver somniferum L.), sesamfrö (Sesamum indicum L.), jordmandel (Cyperus esculentus L.) och jordnöt (Arachis hypogea). D/31 Lin I. Linum usitatissimum L., olika sorter som odlas främst för fiberframställning. D/32 Hampa I. Cannabis sativa L. D/33 Övriga textilväxter I. Andra växter som odlas främst för sitt fiberinnehåll och som inte nämns någon annanstans. Hit hör t.ex. jute (Corchorus capsularis), manillahampa (Musa textilis), sisalhampa (Agave sisalana) och kenaf (Hibiscus cannabinus). D/34 Aromatiska växter och medicinalväxter De huvudsakliga aromatiska växterna och medicinalväxterna är: Angelica (Angelica spp.), belladonna (Atropa spp.), kamomill (Matricaria spp.), kummin (Carum spp.), digitalis (Digitalis spp.), gentiana (stålört) (Gentiana spp.), isop (Hyssopus spp.), jasmin (Jasminum spp.), lavendel (Lavandula spp.), mejram (Origanum spp.), citronmeliss (Melissa spp.), mynta (Mentha spp.), vallmo (Papaver spp.), vintergröna (Vinca spp.), psyllium (Psyllium spp.), saffran (Curcuma spp.), salvia (Salvia spp.), ringblomma (Calendula spp.), vänderot (Valeriana spp.) m.fl. D/35 Industrigrödor som inte nämns någon annanstans I. Andra industrigrödor som inte nämns någon annanstans. Hit hör t.ex. cikoria (Cichorium intibus L.) och sockerrör (Saccharum officinarum L.). D/14 och D/15 Färska grönsaker, meloner, jordgubbar Odlad svamp (I/2) ingår inte. D/14 Färska grönsaker, meloner, jordgubbar på friland eller under lågt (som inte ger tillträde) skydd D/14 a) I kombination med jordbruksgrödor I. Grönsaker, meloner, jordgubbar odlade i växelbruk med andra jordbruksgrödor. Grönsaker i kombination med jordbruksgrödor är mestadels - men inte alltid - avsedda för industriell förädling snarare än att släppas ut direkt på marknaden. Här utgår man ifrån jordbruksföretagets växelbruk. Om de arealer där grönsaker odlas växlas med andra grödor än trädgårdsgrödor (D/14 och D/16) sker detta i kombination med jordbruksgrödor. D/14 b) Handelsträdgårdsodling I. Grönsaker, meloner och jordgubbar odlade i växelbruk med andra trädgårdsgrödor (D/14 och D/16). Grönsaker från handelsträdgårdar är ofta - men inte alltid - avsedda direkt för marknaden snarare än för industriell förädling. Här utgår man ifrån växelbruket på åkern. Om de arealer där grönsaker odlas endast växlas med andra trädgårds-

18 2000D0115 SV grödor (D/14 och D/16) anses denna mark vara en handelsträdgårdsodling. D/15, D/17 och G/7 Odling under glas eller högt (åtkomligt) skydd I. Grödor vilka under hela odlingsperioden eller under större delen av den odlas i växthus eller annat fast eller rörligt högt skydd (glas eller styv eller böjlig plast). Detta omfattar inte plastfilm som läggs direkt på marken, eller mark under glaskupor eller tunnlar som man inte kan stå rak i, samt flyttbara glastäckta bänkar. För flyttbara växthus eller annat högt skydd är den areal som anges den totala areal som faktiskt är täckt under de föregående tolv månaderna (de läggs ihop för att beräkna den totala täckta arealen), inte bara den areal som täcks av anläggningen vid någon tidpunkt. Arealer med grödor som odlas dels under glas och dels på friland anses vara odlade under glas, såvida inte perioden under glas är mycket begränsad. Om samma areal under glas används mer än en gång anges den endast en gång. För växthus med odling i våningar räknas endast basytan. D/16 Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor), på friland eller under lågt täckande skydd (som inte ger tillträde) D/17 Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor) under glas eller annat skydd (som inte ger tillträde) D/18 Foderväxter I. Alla gröna jordbruksgrödor som är avsedda att användas till foder och som odlas i växtföljd och upptar samma mark kortare tid än fem år (ettåriga eller fleråriga foderväxter). Dessa gröna (till skillnad från dem som skördas mogna till spannmål) grödor används i regel som betesmark eller skördas i grönt tillstånd, men kan även skördas i torrt tillstånd, t.ex. torkat hö. I regel skördas hela växten, utom rötterna, och används till foder. Hit hör även sådana grödor som inte används av jordbruksföretagen själva utan säljs - antingen för att användas direkt av andra jordbruksföretag eller till industrin. Spannmål, industrigrödor och andra jordbruksgrödor som skördas och/eller konsumeras omogna som foder ingår. Foderrotfrukter (D/12) ingår inte. D/18 a) Slåtter- och betesvall på åker I. Gräsväxter för bete, hö eller ensilage som ett led i normal växtföljd, som varar under minst ett och högst fem skördeår och som besåtts med gräs eller gräsblandningar. Arealen bryts upp genom plöjning eller annan markberedning, eller också förstörs växterna på annat sätt, t.ex. med herbicider, innan arealen sås på nytt. Hit hör blandningar av huvudsakligen gräsväxter och andra fodergrödor (vanligen baljväxter), för bete eller som skördas omogna eller som torkat hö. Ettåriga gräsväxter (som varar mindre än ett skördeår) ingår inte. D/18 b) Andra grönfoderväxter I. Andra huvudsakligen ettåriga foderväxter (t.ex. vicker, fodermajs, spannmål som skördas och/eller konsumeras omogen som foder, baljväxter). D/18 b) i) G r ö n f o d e r m a j s ( m a j s f ö r e n s i l a g e ) I. Majs (Zea mays L.) som odlas för ensilage.

19 2000D0115 SV Alla former av fodermajs som inte skördas till spannmål (helkolv, delar av eller hela växten). Detta omfattar omogen majs som konsumeras direkt av djur (utan ensilage) och hela kolvar (frö + stam + täckblad) som skördas till foder eller ensilage. D/18 b) iii) Ö v r i g a f o d e r v ä x t e r I. Andra jordbruksgrödor som är avsedda att användas till foder, skördas i omoget tillstånd och som inte nämns någon annanstans. Hit hör olika klöverarter, ettåriga eller fleråriga, t.ex. blodklöver (Trifolium incarnatum L.), rödklöver (T. pratense L.), vitklöver (T. repens L.), alexandrinerklöver (T. alexandrinum), doftklöver (T. resupinatum) samt olika slags luserner. Hit hör även blandningar av huvudsakligen baljväxter (vanligtvis > 80 %), fodergrödor och gräsväxter som skördas omogna eller som torkat hö. Vidare omfattas följande: ettåriga grödor såsom spannmål, ettåriga rajgräs, ettårig durra, vissa ettåriga växter som vitgröe (Poa annua L.), växter tillhörande andra familjer, t.ex. korsblommiga växter, som inte nämns någon annanstans (raps m.fl.) samt honungsfacelia (Phacelia tanacetifolia Benth), om de skördas i omoget tillstånd. Grönfodermajs ingår inte. D/19 Utsäde och sättplantor på åkermark I. Arealer som producerar utsäde och sättplantor för avsalu, med undantag av spannmål, ris, baljväxter, potatis och oljefröväxter. Utsäde och sättplantor för jordbruksföretagets egna behov (t.ex. kål- eller salladsplantor) redovisas under tillämplig rubrik. Utsäde till grönfoderväxter ingår. D/20 Övriga grödor på åkermark I. Grödor på åkermark som inte tagits med under D/1-D/19 eller under D/21-D/35. Till denna rubrik hör endast grödor med ringa ekonomiskt värde och bör endast omfatta växter som inte kan sorteras in under någon annan rubrik. Blandningar av grödor bör i möjligaste mån redovisas under en annan rubrik, antingen enligt definitionen under respektive variabel eller, om ingenting nämns där, under den gröda som har det högsta ekonomiska värdet. Om en gröda inte kan redovisas separat bör den sammanföras med liknande grödor snarare än med grödor i en annan kategori. Exempelvis bör små arealer med oljelin inte tas upp här utan under andra oljefröväxter. D/21 och D/22 Träda Träda får inte förväxlas med efter varandra följande grödor (I/1) eller outnyttjad jordbruksareal (H/1). Det som särskilt kännetecknar träda är att marken får återhämta sig, normalt i ett helt skördeår. Träda kan vara 1. mark helt utan grödor, 2. mark med naturlig växtlighet som kan användas till foder eller plöjas ned, 3. mark som besås uteslutande för produktion av gröngödsel (grönträda). D/21 Träda för vilken inga bidrag ges I. All mark som ingår i växtföljden, oavsett om den brukas eller inte, men som inte producerar någon skörd under ett

20 2000D0115 SV M3 helt skördeår och för vilken inga ekonomiska bidrag eller stöd utbetalas. D/22 Träda för vilken bidrag ges och som inte ger någon ekonomisk avkastning I. Mark som inte längre används för produktion och för vilken företaget är berättigat till ekonomiskt stöd. Detta inkluderar mark som, enligt förordning (EG) nr 1782/2003 (eller i förekommande fall den senaste lagstiftningen), inte längre används för produktion, som hålls i god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden och som berättigar till samlat gårdsstöd eller till bidrag för arealuttag. Om det finns liknande nationella program skall mark som omfattas av dessa också räknas in under denna variabel. Mark som har tagits ur produktion i mer än fem år, enligt system som inte kräver att den håller god jordbrukshävd eller goda miljöförhållanden, bör anges i H/1 + H/3. Åkermark som omfattas av program där annan produktion än livsmedelsproduktion är tillåten och faktiskt odlas enligt avtal redovisas på annat håll under D/1-D/20 eller D/23-D/35. E. KÖKSTRÄDGÅRDAR I. Arealer avsedda för odling av jordbruksprodukter som huvudsakligen skall förbrukas av företagaren och dennes hushåll. Köksträdgårdar är i regel avskilda från resten av jordbruksarealen och igenkännliga som köksträdgårdar. Jordbruksföretaget säljer endast enstaka överskottsprodukter från denna areal. Alla arealer vars produkter genomgående saluförs hör hemma under andra rubriker, även om en del av produkterna förbrukas av företagaren och dennes hushåll. Arealer där djurfoder produceras - även om djuren i sin tur konsumeras av företagaren och dennes familj - hör hemma under respektive rubrik. En köksträdgård kan bestå av både åkermark och fleråriga grödor. Här ingår inte: Prydnadsträdgårdar (parker och gräsmattor) (H/3). Arealer som odlas av kollektiv, t.ex. forskningsinstitutioner, religiösa samfund, internatskolor, fängelser osv. Dessa arealer anses tillhöra ett jordbruksföretag om de samtidigt som de är knutna till ett kollektiv sköts på ett sådant sätt att de uppfyller de övriga kriterierna för ett jordbruksföretag. Dessa arealer klassificeras enligt användningen på samma sätt som arealerna i ett jordbruksföretag. F. VALL- OCH ÄNGSMARK I. Mark som utnyttjas permanent (under fem år eller mer) till att odla fodergrödor genom odling (insådd) eller naturligt (självsådd) och som inte ingår i växtföljden på jordbruksföretaget. Marken kan användas för bete eller slås till ensilage eller hö. F/1 Vall- och ängsmark exklusive naturlig betesmark I. Permanent betesmark på goda eller medelgoda marker. Dessa marker kan i regel användas till intensiv betesgång. Följande ingår inte: