Årsredovisning Oscars församling

Transkript

1 Årsredovisning Oscars församling org.nr Innehåll: Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Noter 10 Underskrifter 17

2 Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Oscars församlings ( ) grundläggande uppgift är, enligt lag om Svenska kyrkan och kyrkoordningen för Svenska kyrkan, att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen. Församlingen har sitt säte i Stockholms kommun. I årsredovisningen anges belopp i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Organisation: Kyrkofullmäktige är församlingens högsta beslutande organ och sammanträder minst två gånger per år. Kyrkorådet är församlingens verkställande organ (styrelse) som ansvarar för den löpande verksamheten och förvaltningen. Kyrkorådet sammanträder ca tio gånger per år. Kyrkorådet har fyra utskott; arbetsutskottet, barn- och ungdomsutskottet, diakoniutskottet och musik- och internationella utskottet. Dessa har enligt kyrkorådets arbetsordning till uppgift att följa och inspirera verksamheten inom sitt respektive område, att fatta beslut enligt delegation samt att förbereda förslag och ärenden till kyrkorådet. Dessa sammanträder sammanlagt ca fyrtio gånger per år. Utöver gällande lagstiftning och förordningar, tillämpar församlingen inomkyrkliga regelverk och dokument såsom kyrkoordningen (KO), Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB), Kyrkostyrelsens redovisningsråd för Svenska Kyrkan (KRED):s rekommendationer, församlingsinstruktion och medelsförvaltningspolicy. Inom personalområdet tillämpar församlingen Svenska kyrkans kollektivavtal. Församlingen har även upprättat olika typer av policys för t.ex. jämställdhet, inköp och arbetsmiljö. Främjande av ändamål: Ändamålet främjas genom att det i församlingen firas gudstjänst minst en gång i veckan. Därutöver bedrivs ett stort antal aktiviteter, exempelvis själavårdssamtal, konfirmandundervisning, barn- och ungdomsgrupper, samtals- och sorgegrupper, besöksverksamhet, kör- och biblioteksverksamhet, för att uppfylla den grundläggande uppgiften. Verksamhetsinformation Antal gudstjänstdeltagare Antal deltagare i kyrkliga handlingar Antal dopgudstjänster Antal konfirmander Antal begravningsgudstjänster Antal vigselgudstjänster Fasta grupper Antal deltagare i barn- och ungdomsverksamheten antal körmedlemmar barn och ungdom Antal deltagare i vuxenverksamhet antal körmedlemmar vuxna Antal körer Antal körmedlemmar totalt Öppen verksamhet Antal deltagare i barn- och ungdomsverksamheten Antal deltagare i vuxenverksamhet Antal enskilda personer som besökts i den diakonala verksamheten

3 Resultat och ställning Resultatet för 2018 blev ett överskott på tkr. Budgeterat årsresultat var ett överskott på tkr, vilket gör att en differens mot budget uppstod på tkr. Denna differens beror i sin helhet på lägre kostnader än budgeterat, se nedan. Församlingen följer det nya redovisningsregelverket K3 från och med den 1 januari 2017, vilket gör att årets jämförelsesiffror med föregående år är upprättat enligt samma regelverk. Resultaträkning Verksamhetens totala intäkter uppgick till tkr, vilket motsvarar 100 % av årets budgeterade belopp på tkr. Nettoomsättningen underskred budget med 255 tkr pga lokalhyrorna för det nyrenoverade garaget överskattades vid budgeteringstillfället. Samtidigt överskred övriga verksamhetsintäkter budget med 492 tkr, vilket motsvarar under året erhållna försäkringsersättningar. Verksamhetens kostnader uppgick till tkr, vilket motsvarar 97 % av budgeterade kostnader på tkr. Den största differensen mot budget återfinns på raden personalkostnader, vilka uppgick till tkr, vilket var tkr under budgeterat belopp. Detta beror på en lägre lönekostnad och sociala avgifter för ordinarie personal främst förorsakad av vakanshållning, föräldraledigheter och tjänstledigheter. Övriga externa kostnader överskred budget med 441 tkr, vilket motsvarar 102 % av budgeterat belopp. Kostnaderna för församlingens fastigheter inkl kyrkor uppgick till 12,5 mkr, vilket var 1,9 mkr över budget. Kostnaderna för det löpande och planerade fastighetsunderhållet uppgick till tkr jämfört med tkr i budget, vilket förklarar den uppkomna budgetdifferensen. Att utfallet ligger högt beror främst på att vattenskador inträffade i tre fastigheter. Dels gick stammar sönder i fastigheten Hornblåsaren, vilket medförde att dessa behövde relinas och berörda lägenheter renoveras. Kostnaderna för detta uppgick till tkr. En vattenskada i fastigheten Stångkusken och en i Djurgårdskyrkan uppgick sammanlagt till 291 tkr. Samtidigt blev vissa planerade underhållsarbeten försenade och uppskjutna till kommande år. Övriga externa kostnader som inte var fastighetskostnader hade ett utfall som var 1,5 mkr lägre än budget, främst på förbrukningsmaterial och information. Balansräkning Tillgångarna ökade med tkr sedan förra årsskiftet och uppgår till tkr per årsskiftet. De materiella anläggningstillgångarna ökade med tkr under året. Det förklaras av ett aktiverat renoveringsprojekt på Stångkusken (806 tkr) och aktiverade kostnader för pågående arbeten (1 123 tkr). Årets avskrivningar på byggnader uppgick till 382 tkr. Årets inköp av inventarier uppgick till 144 tkr (bl a en digital utomhustavla) och avskrivningarna uppgick till 286 tkr. Övriga fordringar ökade med tkr under året, vilket huvudsakligen förklaras av att banktillgodohavandet hos fastighetsförvaltningsbolaget ökade med detta belopp. 3

4 Summeras raden kassa och bank med detta belopp, uppgår de likvida tillgångarna till tkr, vilket motsvarar 68 % av de totala bokförda tillgångarna. Det balanserade resultatet på tkr överstiger målkapitalet, vilket är satt till tkr. Till detta kommer årets resultat på tkr, vilket ger ett utgående eget kapital på tkr. Soliditeten (utgående eget kapital dividerat med totala tillgångar) uppgår till 76 %. Avsättningar till kompletterande ålderspension avser framtida ej ännu fakturerade kostnader för förmånsbestämd ålderspension inklusive löneskatt på dessa (löntagare födda före 1959). Återstående reserv sparas eftersom prognoser från Kyrkans pensionskassa visar att reserven kommer att förbrukas inom två år. Löntagare födda 1959 och framåt har övergått till ett pensionssystem med avgiftsbestämd pension. Målkapital Församlingens mål för det egna kapitalets storlek har fastställts till tkr ( tkr). Eget kapital överstiger fastställt målkapital med tkr ( tkr). Flerårsöversikt Allmänna förutsättningar Tillhöriga per den 31 december (antal) Tillhöriga per den 31 december (andel av invånarna, %) 61,5 62,3 63,8 64,8 65,4 Antal aktiva inträden Antal aktiva utträden Kyrkoavgift exkl. stiftsavgift. (%) 0,66 0,66 0,66 0,66 0,66 Medelantalet anställda Resultat (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens resultat Resultat från finansiella investeringar Årets resultat Kyrkoavgift exkl. stiftsavgift. (tkr) varav slutavräkning (tkr) Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%) 53,4 54,5 53,6 50,1 50,8 Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) 1,2 0,9 1,2 1,2 1,3 Ekonomisk ställning Fastställt mål för det egna kapitalets storlek (tkr) Eget kapital (tkr) Soliditet (%) 76,0 74,1 62,6 61,7 55,1 Värdesäkring av eget kapital (%) 10,5 3,1 5,7 21,4 3,3 Likviditet (%) 309,3 312,0 396,2 394,9 318,7 Kyrkoavgift (%) - Anges i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Varav slutavräkning För förklaring se Redovisningsprinciper. Personalkostnader/verksamhetsintäkter (%) - Uppgiften beräknas som resultaträkningens personalkostnader dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter. Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) - Uppgiften beräknas som resultaträkningens av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar dividerat med resultaträkningens Summa verksamhetens intäkter. Soliditet (%) - Uppgiften beräknas som utgående eget kapital dividerat med balansomslutningen (totala tillgångar i balansräkningen). Värdesäkring av eget kapital (%) - Uppgiften beräknas som årets resultat dividerat med ingående eget kapital. Likviditet (%) Uppgiften beräknas som utgående omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder 4

5 Väsentliga händelser under räkenskapsåret Inga större väsentliga händelser har inträffat under året. Finansiella instrument Församlingens riktlinjer för kapitalförvaltningen regleras i ett av kyrkofullmäktige fastställt medelsförvaltningsreglemente. Gällande reglemente antogs under år Vid utgången av 2018 hade församlingen långfristiga värdepappersinnehav ett marknadsvärde om tkr (6 871 tkr). Dessa värdepapper härstammar från Wennerbergs kvarlåtenskap. I hans testamente föreskrivs att tillgångarna ska placeras i inflationsbeständig egendom, t ex. aktier. Framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer tkr Plan 2021 Plan 2020 Beslutad 2019 Utfall 2018 Förändring mellan 2018 och 2019 (%) Kyrkoavgift ,3 Ekonomisk utjämning ,6 Nettoutbetalning ,6 Kyrkoavgiften ökade med tkr sett på helåret jämfört med 2017 och uppgick till tkr. Den ekonomiska utjämningen ökade med tkr till kr, vilket innebar att 37 % av medlemmarnas avgifter betalades in direkt till utjämningssystemet. Netto blev det kr kvar, vilket är 73 tkr över budget och en ökning på tkr jämfört med förra året. Avgiften för ekonomisk utjämning till rikskyrkans utjämningssystem är den enskilt största kostnadsposten för församlingen ( tkr) efter personalkostnader ( tkr), och den kan inte påverkas av församlingen. En ny modell för utjämning införs succesivt under åren och effekten av detta blir en ökad kostnad med drygt tkr per år när modellen är helt genomförd. Kommande års minskning av intäkterna men den fortsatt ökade utjämningsavgiften gör att nettoutbetalningen sjunker både 2019 och 2020, se tabellen ovan. Utvecklingen inför framtiden innehåller flera osäkerhetsfaktorer. En är ovisshet om hur antalet tillhöriga kommer att utvecklas, vilket direkt påverkar intäkterna av kyrkoavgiften. De senaste åren har andelen tillhöriga av befolkningen i Oscars församling minskat med ca en procentenhet per år, vilket är en utveckling som måste följas nogsamt. Antalet medlemmar uppgår till ca per årsskiftet, vilket kan jämföras med medlemmar för 10 år sedan. Under denna tidsperiod har dock befolkningen ökat med personer, vilket gör att andelen medlemmar sjunkit från 72 % till 62 %. Svenska kyrkan på nationell nivå har ett ansvar för att möta, påverka och motverka denna utveckling. Både rikskyrkan och Stockholms Stift agerar för att åstadkomma detta med attitydpåverkan i en mängd olika kanaler bland annat via media, och genom egen forskning. Församlingen har ansvar för att påverka medlemsutvecklingen. Vi står naturligtvis inte opåverkade av generella tendenser i samhället i stort, men det finns också sådant där ansvaret vilar på oss som enskild församling inom Svenska Kyrkan. Lokalt vill vi att församlingen skall framstå som en relevant part med låga trösklar att nå fram till. 5

6 Detta manifesteras i medvetet generöst öppethållande av kyrkorna med gott om tider för dop, vigslar och begravningar samt beredskap för extraordinärt öppethållande och närvaro vid kriser. Församlingen arbetar också långsiktigt och uthålligt med att nya generationer skall välkomnas att vara medlemmar i kyrkan. Oscars församling har en högre andel konfirmerade än många andra församlingar både i storstad och i hela riket. Denna satsning gör vi väl medvetna om hur angeläget det är att ungdomar skall få insikt i de värden kyrkan kan ha för dem. Vi vet också att sannolikheten för att föräldrar skall döpa sina nyfödda barn är avsevärt högre om föräldrarna eller en av dem är konfirmerade. Vår breda barnverksamhet är likaså ett sätt att skapa vägar in till församlingen. Nya bostäder kommer de kommande åren att byggas inom församlingen vilket förhoppningsvis kommer att medföra ett ökat antal medlemmar men även behov av planering för verksamhet, inte minst för dem som flyttar in i nybyggda bostadsområden i hamnområdet. Under våren 2018 erhöll församlingen uppdaterade och kvantifierade vård- och underhållsplaner för alla fastigheter. Betydande belopp kommer under de närmaste åren att behöva investeras i underhåll av församlingens kyrkor och övriga fastigheter, exempelvis för färdigställandet av fasaden på fastigheten Stallmästaren och stambytet i fastigheten Stångkusken. Tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken Församlingen bedriver ingen enligt miljöbalken tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet. Kollekter Kollekter (tkr) Förmedlade rikskollekter Förmedlade stiftskollekter Förmedlade församlingskollekter Församlingskollekter till egen verksamhet Summa kollekter Kollekter tas upp i samband med offentlig gudstjänst eller andaktsstund. En riks- eller stiftskollekt tas upp till samma ändamål och på samma dag i hela landet/hela stiftet. Kollektändamål och dagar fastställs av kyrkostyrelsen respektive domkapitlet. Församlingskollekter beslutas av kyrkorådet. Församlingskollekt kan tas upp till förmån för en annan juridisk person. Sådana förmedlade kollekter ingår inte i församlingens resultaträkning. Förvaltade stiftelser Församlingen förvaltar 12 (12) stiftelser med ett totalt utgående eget kapital om tkr ( tkr). Under året delades tkr (2 552 tkr) ut till ändamål av diakonal och social karaktär. 6

7 Resultaträkning Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Kyrkoavgift Ekonomisk utjämning Erhållna gåvor Erhållna bidrag Nettoomsättning Övriga verksamhetsintäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar Övriga verksamhetskostnader - - Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens resultat Resultat från finansiella investeringar 7 Resultat från finansiella anläggningstillgångar 7 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Skatt på näringsverksamhet 0 0 ÅRETS RESULTAT

8 Balansräkning TILLGÅNGAR, tkr Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

9 EGET KAPITAL OCH SKULDER, tkr Not Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver - - Avsättningar Långfristiga skulder Övriga skulder - - Summa långfristiga skulder - - Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Villkorade bidrag Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Eget kapital Effekt av ändrade redovisningsprinciper* Omföring av föregående års resultat Årets resultat Eget kapital Eget kapital Omföring av föregående års resultat Årets resultat Eget kapital * Vid övergången till K3 har posten Ändamålsbestämda medel analyserats och den del av posten som enligt K3:s regelverk inte uppfyller kraven för Villkorade bidrag har överförts till Balanserat resultat. 9

10 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Församlingens årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Kyrkostyrelsens redovisningsråd för Svenska kyrkan, KRED. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Kyrkoavgift Svenska kyrkans huvudintäkt utgörs av kyrkoavgiften. I enlighet med lag om avgift till registrerat trossamfund får Svenska kyrkan statlig hjälp med uppbörd, taxering och indrivning av kyrkoavgiftsmedlen. Det slutliga utfallet av kyrkans avgiftsunderlag erhålls först två år efter avgiftsgrundande år och därför är Svenska kyrkan berättigad att uppbära ett förskott från staten, fördelat med en tolftedel per månad. Samtidigt med utbetalningen av förskottet sker en avräkning av det slutliga avgiftsunderlaget två år tillbaka. Kyrkoavgiften intäktsredovisas i takt med utbetalningarna från staten. Erhållna gåvor och bidrag Erhållna gåvor redovisas som intäkt i den period de mottagits. Bidrag och offentliga bidrag intäktsredovisas efter hand som villkor som är förknippade med bidragen uppfylls. Bidrag till anläggningstillgångar har reducerat anskaffningsvärdet på anläggningstillgångarna. Ersättning till anställda Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster. Eftersom alla pensionsförpliktelser klassificeras som avgiftsbestämda redovisas en kostnad det år pensionen tjänas in. Inkomstskatt Församlingens inskränkta skattskyldighet regleras i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). I den mån församlingen bedriver näringsverksamhet är huvudregeln att näringsverksamheten är skattepliktig. Näringsverksamhet kan undantas från skatteplikt om den har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet eller är hävdvunnen finansieringskälla. Även normalt sett skattepliktig näringsverksamhet kan i vissa fall undantas från beskattning om huvudsaklighetsprincipen är tillämplig. Vid fastighetsinnehav kan fastighetsinkomsten undantas från beskattning om fastigheten till mer än 50 % används för att främja det allmännyttiga ändamålet alternativt att hyresinkomsterna har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet. Församlingen är befriad från inkomstskatt i sin ideella verksamhet eftersom den uppfyller kraven som samhällsnyttig enligt skattelagstiftningen. 10

11 Skattepliktig näringsverksamhet Församlingen bedriver, förutom sin ideella verksamhet, näringsverksamhet som är skattepliktig. Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvittning. Aktuell skatt, liksom, i förekommande fall, förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten är hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital, då skatteeffekten redovisas där. Materiella anläggningstillgångar I församlingen finns materiella anläggningstillgångar redovisade enligt två olika definitioner i K3. Som grundregel gäller att en materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång som innehas för att bedriva näringsverksamhet (ge ekonomiska fördelar/kassaflöde). För ideell sektor gäller att materiell anläggningstillgång också omfattar fysisk tillgång som innehas för det ideella ändamålet även om grundregeln inte är uppfylld. De flesta anläggningstillgångar har klassificerats utifrån den senare regeln då församlingens ändamål är religiös verksamhet. Nedskrivningsprövning sker alltid för sådana tillgångar som inte längre uppfyller något av kraven ovan för att definieras som materiella anläggningstillgångar. Inventarier med ett anskaffningsvärde under 50 % av prisbasbeloppet har utifrån väsentlighetsbedömning redovisats som kostnad. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Bidrag som avser förvärv av materiell anläggningstillgång reducerar tillgångens anskaffningsvärde. En materiell anläggningstillgång som har betydande komponenter där skillnaden i förbrukning förväntas vara väsentlig, redovisas och skrivs av som separata enheter utifrån varje komponents nyttjandeperiod. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används. Mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader Fibernät och belysning Flygel Viss digital utrustning och stolar Övriga inventarier, installationer och verktyg år 10 år 20 år 3 år 5 år 11

12 Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar När det finns en indikation på att en materiell anläggningstillgångs värde har minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. För tillgångar som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Materiella anläggningstillgångar skrivs ned enligt två huvudmetoder beroende på grunden för klassificering som materiell anläggningstillgång. Materiella anläggningstillgångar som används för att ge ekonomiska fördelar/kassaflöde skrivs ned enligt reglerna i K3, kapitel 27. De materiella anläggningstillgångar som innehas för det ideella ändamålet skrivs ned enligt kapitel 37, där det finns en grund- och en förenklingsregel. Tillämpad metod för nedskrivningar beskrivs i not i förekommande fall. Finansiella instrument Finansiella instrument redovisas i enlighet med reglerna i K3, kapitel 11, vilket innebär att värdering sker utifrån anskaffningsvärdet. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder och låneskulder. Instrumenten redovisas i balansräkningen när församlingen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och församlingen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört. Långfristiga värdepappersinnehav post för postvärdering Innehaven i posten innehas på lång sikt och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde. I efterföljande redovisning värderas posten fortsatt till anskaffningsvärde, dock med avdrag för nedskrivning när värdet på balansdagen är lägre än redovisat värde. Nedskrivning redovisas i resultaträkningsposten Resultat från finansiella anläggningstillgångar. Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för aktier och andelar och enskilda finansiella anläggningstillgångar som är väsentliga. Kundfordringar och övriga fordringar Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Låneskulder och leverantörsskulder Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas. 12

13 Avsättningar Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet. Not 2 Ekonomisk utjämning Alla församlingar och pastorat omfattas av ett inomkyrkligt utjämningssystem. Syftet med utjämningen är att omfördela en del av kyrkoavgiften och därigenom bibehålla en rikstäckande kyrklig verksamhet. Kyrkomötet beslutar om kriterierna för utjämningen. Not 3 Erhållna gåvor Gåvor redovisade i resultaträkningen Församlingskollekter till egen verksamhet 5 1 Gåvor till verksamheten Summa Gåvor som inte redovisats i resultat- och balansräkningen Församlingen har inte erhållit några gåvor. Gåvor i form av tjänster Församlingens verksamhet bygger till viss del på ideella arbetsinsatser. Totalt har ca 130 personer varit engagerade i olika delar av verksamheten på ideell basis. Not 4 Erhållna bidrag Bidrag redovisade i resultaträkningen Kyrkoantikvarisk ersättning Driftbidrag till kyrkans förskola Övriga bidrag Summa Not 5 Nettoomsättning Hyresintäkter Clearingintäkter Deltagaravgifter Entréavgifter Övriga intäkter Summa

14 Not 6 Personal Medelantalet anställda Kvinnor Män Totalt medelantal anställda I medelantalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp kr ( kr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2006:11 Könsfördelningen i kyrkorådet och bland ledande befattningshavare 2018 Antal på balansdagen 2017 Antal på balansdagen Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kyrkorådsledamöter Ledande befattningshavare Löner, arvoden och andra ersättningar tkr Ledamöter i kyrkoråd samt kyrkoherde Anställda Arvoden till förtroendevalda i kyrkofullmäktige, kyrkoråd, utskott m.fl. organ redovisas i resultaträkningen på raden Personalkostnader. Ersättning till ordföranden i kyrkoråd tkr Till ordföranden i kyrkorådet har ersättning utgått med Pensionskostnader och andra sociala avgifter tkr Pensionskostnader exkl. särskild löneskatt Andra sociala avgifter enligt lag och avtal Utfästelser om avgångsvederlag eller liknande till förmån till personer i ledande ställning Församlingen har inga övriga utfästelser om pensioner eller avgångsvederlag till personer i ledande ställning. Not 7 Resultat från finansiella investeringar Resultat från finansiella anläggningstillgångar Utdelning 7 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntor

15 Not 8 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Not 9 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar - 73 Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Not 10 Pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde 74 0 Utgifter under året Under året färdigställda tillgångar Utgående redovisat värde Pågående nyanläggning avser modernisering av ventilationssystemet i Olaus Petrikyrkans församlingslokaler (328 tkr), renovering av fasaden Stallmästaren (304 tkr), stenarbeten Oscarskyrkans kontrefort (378 tkr)och Djurgårdskyrkans nya orgel (187 tkr). Ventilationsarbetet och kontreforten beräknas bli färdigställa under 2019, övriga arbeten under Under året färdigställdes utbyte av hissmaskineri och renovering av hissarna i församlingslokalerna i Olaus Petrikyrkan. 15

16 Not 11 Värdepappersinnehav Långfristiga värdepappersinnehav Anskaffningsvärde Redovisat värde Marknadsvärde Noterade aktier (1 675) (1 675) (3 366) Noterade aktiefonder (2 000) (2 000) (3 505) Onoterade långfristiga placeringar 170 (170) 170 (170) 0 (0) Summa värdepappersinnehav (3 845) (3 845) (6 871) Förändring av långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärden Investeringar under året 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående redovisat värde Not 12 Villkorade bidrag Ingående balans Omklassificering* Erhållet under året Ianspråktaget under året Summa utgående balans Specifikation av utgående balans Bidrag till anläggningstillgångar Skuldförda bidrag till verksamheten Summa *Till följd av ändrade redovisningsprinciper vid övergången till K3 har Ändamålsbestämda medel omklassificerats till Villkorade bidrag 16

17

18

19