YTTRANDE. Datum

Transkript

1 YTTRANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr FN 2019/ Teknik- och fastighetsförvaltningen Josefine Åkerblom Epost: josefine.akerblom@vasteras.se Kommunstyrelsen Samrådsremiss - Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund Dokumentet är väl genomarbetat och beskriver tydligt kopplingen Kvicksund har till Västerås och Eskilstuna som städer samt de kommunala översiktsplanerna. Mål för utvecklingen av Kvicksund har tagits fram i samband med ortsdialoger och historiska analyser som kopplas samman till de båda städernas egna mål och visioner. I de fyra mål som tagits fram har även ett antal strategier för att nå de utsatta målen framtagits, följt av förslag på åtgärder för ett levande Kvicksund. Kvicksund, som har låg andel kommunägd mark, kommer behöva ha fortsatt god dialog med fastighetsägarna för att uppnå de mål som framgår av dokumentet. Teknik- och fastighetsförvaltningen för fastighetsnämnden anser att ortsanalysen och utvecklingsplanen för Kvicksund är riktig och uppfyller dess syften och har inga övriga synpunkter.

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (3) Diarienr FN 2019/ Teknik- och fastighetsförvaltningen Josefine Åkerblom Epost: josefine.akerblom@vasteras.se Kopia till Fastighetsnämnden Samrådsremiss - Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund Förslag till beslut Förlag till yttrande godkänns och överlämnas till byggnadsnämnden. Ärendebeskrivning Ortsanalysen och utvecklingsplanen för Kvicksund är ett samarbete mellan Västerås Stad och Eskilstuna kommun. Projektet startade i maj 2016 efter uppdrag från kommunstyrelserna i de båda kommunerna som tydligt ville lyfta fram strategier för utveckling, både fysisk och social. Syftet med att ta fram en ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund är att; Nå ett samlat och väl förankrat planerings- och kunskapsunderlag för fortsatt arbete med detaljplanering, bygglovhantering och andra utvecklingsfrågor av Kvicksund. Identifiera utvecklingspotential och föreslå utvecklingsstrategier för orten. Det färdiga arbetet ska kunna utgöra inspiration för olika utvecklingsprojekt med olika projektägare. Genom dialog med kvicksundsbor, organisationer och näringsliv öka engagemanget och intresset för ortens utveckling. Teknik- och fastighetsförvaltningen för fastighetsnämnden har i skrivelse daterad den 7 augusti 2019 yttrat sig i ärendet. Beslutsmotivering Framtagandet av dokumentet har skett i dialog med invånarna i Kvicksund genom bl.a. ortsdialoger och undersökningar. Det resulterade i fyra stycken mål med tillhörande strategier som har pekats ut: 1. En attraktiv och mälarnära ort för vistelse och rekreation - Förbättra tillgängligheten till Mälaren genom att skapa attraktiva sammanhängande stråk, offentliga rum och mötesplatser i mälarnära lägen. - Skapa förutsättningar för turism och besöksnäring.

3 VÄSTERÅS STAD Datum Diarienr FN 2019/ Sida 2 (3) - Belys och lyft fram möjligheter till gästhamn, servicefunktioner och besöksnäring kopplade till Mälaren - Förbättra möjligheterna för motion och friluftsliv. 2. En levande och aktiv livsmiljö genom livets alla skeden - Bredda bostadsutbudet med olika boende- och upplåtelseformer. - Utveckla offentliga rum och skapa mötesplatser med aktiviteter för alla åldrar. - Förbättra förutsättningarna för lokal service och handel. - Skapa förutsättningar för lokalt föreningsliv. 3. En mentalt och fysisk sammanhållen ort - Förbättra förutsättningarna för obehindrad rörelse både över sundet och över järn- och riksvägen för att knyta ihop Kvicksund. - Förbättra barns möjligheter att röra sig fritt och säkert. - Underlätta för mellankommunala- och regionala samarbeten och identifiera arbetsmetoder för gemensam utveckling 4. En regional knutpunkt i Mälardalsregionen. - Förbättra möjligheten till pendling och hållbara transporter. - Förbättra förutsättningarna till företagande på orten. Förslag på åtgärder för att nå de ovanstående nämnda målen beskrivs, dessutom beskrivs ett antal fokusområden. Bl.a. den kommunägda fastigheten Stensjö 1:168, växthustomten, pekas ut som lämplig för att utveckla nytt bostadsområde. Utökade byggrätter i befintliga fritidsområden Flertalet fastigheter på Nyckelön (Västerås-sidan) gavs utökade byggrätter i ändrade detaljplaner i början på 2000-talet, vilket resulterade i allt fler permanentboende. Gällande teknisk försörjning är dagvattenhanteringen en allt mer påtaglig fråga som behöver utredas vidare i takt med att fler permanentboende byggs på orten.

4 VÄSTERÅS STAD Datum Diarienr FN 2019/ Sida 3 (3) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Hans Näslund Direktör Josefine Åkerblom Projektledare

5 Samrådshandling ORTSANALYS OCH UTVECKLINGSPLAN FÖR KVICKSUND Fokus Nyckelön, Västerås Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 1

6 Uppdragsgivare: Kommunstyrelserna i Västerås stad och Eskilstuna kommun Beställare: Håkan Svärd, processägare samhällsbyggnad, Västerås och Kristina Birath, samhällsbyggnadsdirektör Eskilstuna Projektledare: Barbro Sollén Wilcox, översiktsplanerare, Stadsbyggnadsförvaltningen, Västerås, Mabel Pena, översiktsplanerare och Magdalenda Lindfeldt, planarkitekt, Eskilstuna Arbetsgrupp: Sandra Vindelstam, översiktsplanerare, Stadsbyggnadsförvaltningen och Karin Nordström, stadsantikvarie, kultur- och idrottsförvaltningen, Västerås samt tjänstepersoner på kommunala förvaltningar och bolag i Eskilstuna och Västerås Styrgrupp: Håkan Svärd, processägare samhällsbyggnad, Tomas Persson, avdelningschef stadsbyggnadsförvaltningen, Hans Näslund, förvaltningsdirektör, teknik- och fastighetsförvaltningen, Anna Jägvald, samhällsplanerarare, stadsbyggnadsförvaltningen, Västerås stad och Kristina Birath, samhällsbyggnadsdirektör och Mats Hällnäs, utvecklingschef, Eskilstuna kommun Kartor: Anna Klasson, Geografisk information, Stadsbyggnadsförvaltningen, Västerås och Sandra Vindelstam, översiktsplanerare, Stadsbyggnadsförvaltningen Referensgrupp: Deltagare i dialogmöten, föreningsträff och näringslivsträff samt större markägare på Nyckelön och i södra Kvicksund Visionsbild/Omslagsbild: Gehl Architects Foto: Foton är tagna av stadsbyggnadsförvaltningen i Västerås, där inget annat anges. Alla flygbilder är tagna 2015 av Bergslagsbild AB. STORT TACK till alla som deltog vid dialogträffarna och bidrog till Kvicksunds utveckling! 2 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

7 4 INTRODUKTION 4 Kvicksund en Mälarort i omvandling 4 Utveckling med gemensamma krafter 4 Hållbar utveckling i Kvicksund 5 UPPDRAGET 5 Bakgrund 5 Syfte 6 Ortsanalysens och utvecklingsplanens geografiska avgränsning 7 Process och metod 8 Dialogprocess 11 KVICKSUND EN ORT MED GYNNSAMT LÄGE 11 Tillväxt och befolkning 12 Kvicksund och omlandet 12 Kvicksund i regionen 14 Koppling till kommunernas visioner 16 Ortsanalysen och utvecklingsplanens koppling till de kommunala översiktsplanerna (ÖP) 19 Relation till FÖP 45 (1995) 22 SAMMANFATTNING AV KVALITETER OCH UTMANINGAR I KVICKSUND 22 Kvaliteter 23 Utmaningar 24 Mål och strategier för ett levande Kvicksund 25 Summerande plankarta- fokus Nyckelön 26 BERÄTTELSEN OM KVICKSUNDS KULTURMILJÖER 26 Kvicksunds framväxt i korthet 28 Särskilt värdefulla kulturmiljöer 31 Inriktning för utpekade kulturmiljöer på Nyckelön 32 KVICKSUNDS NATUR, REKREATION OCH FRILUFTSLIV 34 Landskap och grönstruktur 26 Blå- och grönstrukturen idag 39 Inriktning på fortsatt arbete 40 Förslag på åtgärder 42 KVICKSUND MOT EN SAMMANHÅLLEN ORT TRAFIK, INFRASTRUKTUR OCH RÖRELSEFRIHET 42 Ankomsten till Kvicksund norrifrån 42 Att gå och cykla i Kvicksund idag 43 Järnväg och tågtrafik 44 Riksväg 56 och Nyckelövägen 44 Ansvar för vägnätet på Nyckelön 45 Störningar 45 Pendling och bilinnehav 46 Kollektivtrafik 47 Sjöfart, båttrafik och hamnar 48 Inriktning på fortsatt arbete 49 Förslag på åtgärder 54 ATT LEVA, BO OCH VERKA I KVICKSUND 54 Bostäder och service idag 55 Verksamheter och företagande på Nyckelön 56 Offentlig service 57 Kommersiell service 58 Invånarnas syn på bebyggelseutveckling, service och verksamheter 59 Teknisk försörjning 61 Inriktning på fortsatt arbete 62 Förslag på åtgärder 66 UTVALDA PROJEKTOMRÅDEN 67 Omvandling av fastigheten Stensjö 1:168 ( växthustomten ) 68 Naturstränder på Nyckelön 70 KÄLLOR 71 BILAGOR Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 3

8 INTRODUKTION Kvicksund en Mälarort i omvandling Västerås, Eskilstuna, Enköping och Strängnäs hör till en stark tillväxtregion med sina invånare. Avsiktsförklaringen inom 4 Mälarstäder berör Kvicksund i hög grad, genom målsättningen att skapa förutsättningar för attraktiva och trygga boendemiljöer, variationsrik rekreation, ett rikt natur- och kulturliv med en väl fungerande kollektivtrafik som möjliggör företagsetableringar och arbetspendling. Kvicksund är en nod och serviceort med stor potential som kopplar samman Västerås och Eskilstuna intill Mälaren. Trots att Kvicksund administrativt är uppdelad i två kommuner upplevs och fungerar orten i praktiken som en helhet. Utvecklingsprocessen som inleddes med fördjupningen av översiktsplanerna i kommunerna, FÖP 45 (1995), har skapat nya möjligheter för Kvicksunds utveckling som en sammanhållen ort. Utveckling med gemensamma krafter För att skapa ett livskraftigt Kvicksund krävs samarbete mellan alla berörda, från politiker och tjänstepersoner inom kommunerna, statliga verk och regionen till företagare, fastighetsägare, markägare, föreningsliv och allmänheten. Den mellankommunala samverkan i Kvicksund möjliggör lösningar av gemensamma planeringsfrågor. Samhällsservice, bostadsutveckling, verksamheter, tillgängligheten till Mälaren och naturen ska kunna förklaras i en gemensam visionsbild av det framtida Kvicksund som Eskilstuna kommun och Västerås stad ska sträva efter i horisonten 2030 med utblick mot Hållbar utveckling i Kvicksund Hållbar ortsutveckling skapas tillsammans. Beroende på den frågan så skiftar graden av ansvar och påverkansmöjligheter mellan staten, kommunerna, samfälligheter på orten, privata markägare och aktörer. Genom ökad kännedom om platsens historia och utveckling kan en gemensam bild av ortens utveckling skapas. Genom förståelse, aktivt ansvarstagande och förvaltande kan en ökad känsla av samhörighet och identitet skapas. 4 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

9 UPPDRAGET Bakgrund Ortsanalysen och utvecklingsplanen ska ge en bild av orten Kvicksund och peka på vad som är viktigt att ta fasta på för en positiv utveckling på sikt. Dokumentet ska beskriva ortens historia, identitet, karaktär och fysiska förutsättningar samt tydligt visa på utvecklingsstrategier för framtiden och ge en strukturbild för en sammanhållen ort, som i dag på ett flertal sätt är delad. Det ska sedan fungera som planerings- och kunskapsunderlag för vidare arbete med exempelvis detaljplanering, bygglovhantering och andra utvecklingsfrågor i Kvicksund som i sin tur kan skapa förutsättningar för bland annat fler bostäder och verksamheter, samt fler möjligheter för besöksnäringen. En central del i processen är dialog med de som bor och verkar i Kvicksund, samt med de potentiella framtida boende och verksamma. Projektgruppen har bedömt att en dialog med potentiella framtida boende och verksamma är allt för diffust och svårgripbart för att att vara realistiskt att genomföra och anser att de föreslagna åtgärderna för att säkerställa att orten fortsätter att utvecklas på ett attraktivt och hållbart sätt har till syfte att vara till fördel och nytta även för framtida boende och verksamma. Både Västerås stad och Eskilstuna kommun har tidigare testat arbetssättet med ortsanalys. I en ortsanalys möts tre viktiga delar; analys av platsen, analys av livsmiljön samt analys av ortens roll och förhållande till omgivningen. För arbetet behövs olika metoder av dialog och analyser. Inför arbetet med Kvicksund har båda kommunerna visat på en vilja att tydligare lyfta fram strategier för utveckling, såväl fysisk som social, därför kallas projektet för Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund. Syfte Syftet med att ta fram en ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund är att; Nå ett samlat och väl förankrat planerings- och kunskapsunderlag för fortsatt arbete med detaljplanering, bygglovhantering och andra utvecklingsfrågor av Kvicksund. Identifiera utvecklingspotential och föreslå utvecklingsstrategier för orten. Det färdiga arbetet ska kunna utgöra inspiration för olika utvecklingsprojekt med olika projektägare. Genom dialog med kvicksundsbor, organisationer och näringsliv öka engagemanget och intresset för ortens utveckling. Ortsanalysen och utvecklingsplanen ska bidra till en positiv utveckling av Kvicksund som är till nytta för både invånarna och verksamheterna på orten. Arbetet bidrar även till en positiv utveckling för kommunerna och samarbetet kommunerna emellan. Under arbetets gång har det blivit tydligt att många komplexa frågor, främst kring järnvägsstationen och centrums utveckling, kräver mer tid och resurser. Därför har kommunerna beslutat att ta fram ortsanalysen och handlingsplanen i två steg som redovisas i två delar. Del ett är avgränsad till att behandla dialog, analys och handlingsplan för Nyckelön i Västerås kommun medan del två kommer att innehålla en samlad bild av orten som helhet. Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 5

10 Ortsanalysens och utvecklingsplanens geografiska avgränsning Handlingens första del omfattar den del av Kvicksund som ligger inom Västerås, det vill säga Nyckelön, exklusive vattenyta. Nyckelöns landyta är ca 4,5 kvadratkilometer stort. Som jämförelse är Västerås totala yta, inklusive vattenyta, kvadratkilometer. Kvicksund i sin helhet ± 6 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

11 Process och metod Både Västerås stad och Eskilstuna kommun har tidigare testat arbetssättet med ortsanalys. Kvicksund är den andra orten i Västerås där arbetet med att ta fram en ortsanalys och utvecklingsplan har påbörjats. Första gången det provades var 2016 när byggnadsnämnden godkände en ortsanlys för Skultuna, då med tillägg handlingsplan, som ett planerings- och kunskapsunderlag. I arbetet med Kvicksund vill båda kommunerna tydligare lyfta fram strategier för utveckling, såväl fysisk som social. Därför kallas projektet nu för Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund. Arbetet med ortsanalysen och utvecklingsplanen har präglats av dialog. Kvicksundsbor, föreningslivet, näringslivet och markägare har gett sin syn på orten i dag och delat med sig av sina visioner för Kvicksunds framtid och projektet inleddes med en workshop med tjänstepersoner i båda kommunerna. Invånardialogen ägde rum vid två tillfällen under 2016 och 2017 och under våren 2018 genomförde kommunerna en näringslivsträff och en träff med föreningslivet. Under samma tid genomfördes ett projekt med skolbarn vid Tegelviksskolan, där de fick kartlägga platser och stråk som de upplever som viktiga i sin vardag. Parallellt med dialogträffarna har inventeringar av naturvärden, strandområden och grönområden genomförts samt en analys av kulturhistoriska värden på hela orten. Efter dialogfasen har projektgruppen inlett ett arbete med analys av underlag och inkomna sypunkter, tankar och idéer. Kommunerna har även fortsatt dialog med markägare, Trafikverket och andra parter för att utreda specifika frågor och åtgärder på orten. Åtgärdsvalsstudie Eskilstuna-Västerås (Trafikverket) november 2015 FÖP 45 Kvicksund 1995 Workshop tjänstepersoner januari 2016 Dialog med barn på Tegelviksskolan 2017 Dialogmöte I november 2016 Dialogmöte II januari 2017 Näringslivsträff mars 2018 Föreningsträff april Västerås översiktsplan Processpilen ÖP Eskilstuna 2013 PROJEKTSTART Uppdrag från KS maj 2016 Kvicksund- Analys av kulturhistoriska värden (Västmanlands läns museum) 2016 Strandinventering juni 2017 Västerås översiktsplan 2026 revidering december 2017 Vägplan väg 56 (Trafikverket) oktober 2018 BESLUT OM SAMRÅD FÖR DEL NYCKELÖN VÄSTERÅS KS, MAJ 2019 BESLUT OM SAMRÅD FÖR DEL SÖDRA KVICKSUND ESKILSTUNA KS, MAJ 2019 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 7

12 Dialogprocess Workshop med kommunala tjänstepersoner Inför det kommande arbetet med Kvicksund anordnades en workshop med tjänstepersoner inom Eskilstuna kommun och Västerås stad den 29 januari 2016 i bostadsrättsföreningen Stensjöpärlans samlingslokal i Kvicksund. Deltagarna var indelade i fem grupper med olika tjänstepersoner inom bägge kommunerna. Arbetet utgick ifrån en så kallad SWOT-analysmodell med syfte att identifiera ortens styrkor (Strengths), svagheter (Weaknesses), möjligheter (Opportunities) och hot (Threats). Respektive grupp sammanställde och identifierade nyckelfrågor som återkom i alla kategorier med inbördes rangordning. Mats Johan Lundström från Föreningen för samhällsplanering var moderator och ledde workshoppen. Efter workshoppen togs en sammanställning fram som redovisades som ordmoln Ordmolnen visar de mest vanligt förekommande begreppen i storleksordning. STYRKOR SVAGHETER Sammanfattning av workshop med tjänstepersoner Som avslutning på workshoppen fick respektive grupp sammanfatta fyra viktiga frågor som återkom i gruppdiskussionerna. Kommunikationer Väg 56 och järnvägen pekas ut som en av Kvicksunds stora styrkor med goda pendlingsmöjligheter. Stationens kvarvarande på orten är en särskilt viktig fråga. Bland svagheterna finns barriärer och bullerproblametik som följd av både järnväg, riksväg och farled. Brons kvalitet och broöppningar togs också upp som svagheter på orten. Bostadsbyggande Kvicksunds bostadsutbud är ensidigt med i stort sett endast enbostadshus. En av de stora möjligheterna som pekas ut är att förtäta Kvicksund med fler bostäder, vilket också är en förutsättning för att stationen, handel och service ska kunna vara fungerande i framtiden. En genomtänkt bostadsutveckling ger Kvicksund fler fördelar än bara ökad befolkning, som t.ex. större social mångfald. Eskilstuna kommun och Västerås stad har delvis skilda förutsättningar för bostadsbyggande, där Eskilstuna kommun har mycket kommunal mark som är exploaterbar samtidigt som Västerås stad har ett järnvägsreservat som begränsar möjligheten till kompletterande bostadsutveckling. MÖJLIGHETER HOT Mälaren Mälaren är en stor attraktion som ger många utvecklingsmöjligheter och bidrar till ortens identitet. I dagsläget är strandremsan i hög grad privatiserad och det finns risk för utökad privatisering. Andra positiva aspekter som Mälaren kan föra med sig är turism och friluftsliv. Bland riskerna omnämns översvämning, farliga transporter i farleden och bron som barriär. Möjligheten till strandnära boende och närhet till rekreation ger goda möjligheter för attraktiva bostäder. Sammanställning i ordmoln av SWOT-analys från workshop med tjänstepersoner Kvicksunds geografiska läge Kvicksunds läge mellan två större städer pekas ut som en stor potential, där orten anses ha ett bra läge i en växande region. Samtidigt identifieras en del problematiska aspekter av att orten ligger i två olika kommuner. Det är viktigt med ett sammarbete över kommungränserna gällande skola, äldreomsorg och en gemensam syn om ortens utveckling. 8 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

13 Social hållbarhet Kvicksund är socioekonomiskt homogent och det finns stora möjligheter för ökad mångfald men också risk för ökad segregation. Vissa grupper pratar om en sovstadseffekt, där invånarna bara bor på orten och lokal service, identitet och sammanhållning utarmas. Skolan ses som en mötesplats över kommungränserna med en sammanhållande funktion i och med att barn från bägge sidor av bron går på den gemensamma skolan. Näringsliv, turism och samhällsservice Det är viktigt att bibehålla och utveckla den lokala handeln som finns på orten idag. Ekoturism pekas ut som en möjlighet, som även bidrar till bättre underlag för lokal handel. Kvicksund hade varit en mer komplett ort om det fanns ett större utbud på arbetsplatser på orten. Dialogträff I Den 14 november 2016 bjöds allmänheten in för att diskutera dagens Kvicksund och ortens framtida utveckling tillsammans med bland annat kommunstyrelsernas ordförande Anders Teljebäck och Jimmy Jansson och flera tjänstemän från Västerås stad och Eskilstuna kommun. Mötet anordnades av stadsbyggnadsförvaltningarna i Västerås stad och Eskilstuna kommun. Runt 220 personer kom till Tegelviksskolans samlingssal för att delta i dialogen. Sammanställning av de spännande och givande diskussioner och gruppuppgifter som genomfördes under dialogmötet finns som bilaga 7. Materialet som kom fram vid dialogträffarna har utgjort viktigt underlag i framtagandet av en ortsanalys med utvecklingsplan för Kvicksund. Näringslivsträff Företagarna i Kvicksund bjöds den 6 mars 2018 in till en näringslivsträff. Träffen delades upp i två diskussionspass där de 24 deltagarna diskuterade kring flera olika frågor i grupper. Under det första passet avhandlades frågor som Kvicksunds nuläge, företagsanda, styrkor och svagheter. Under det andra passet diskuterades Kvicksunds framtida möjligheter utifrån näringslivsperspek tivet. Det fanns även möjlighet för deltagarna att få rådgivning av kommunernas respektive klimat- och energirådgivare. Föreningsträff Den 19 april 2018 bjöds föreningar med koppling till friluftslivet in för en träff med tjänstepersoner från kommunerna. Syftet med träffen var att få in mer kunskap om friluftsliv och aktiviteter på orten. Deltagarna satt i två grupper och diskuterade samt ritade på kartor hur Mälaren och naturområden i Kvicksund används, vilka kvaliteter som finns och vad som behöver utvecklas. Fyra föreningar (11 personer) deltog. Träffen gav värdefull information som legat till grund för den fortsatta analysen av Kvicksunds gröna och blåa miljöer. Dialogträff II Den 12 januari 2017 bjöds allmänheten in för att diskutera dagens Kvicksund och ortens framtida utveckling tillsammans med tjänstemän från Västerås stad och Eskilstuna kommun. Under dialogträffen presenterades en återkoppling från föregående dialogträff, presentation av kulturmiljöinventering, information om energikartläggning samt gruppdiskussion rörande bland annat bebyggelseutveckling. Mötet anordnades av stadsbyggnadsförvaltningarna i Västerås stad och Eskilstuna kommun. Runt 100 personer kom till Tegelviksskolans samlingssal för att delta i dialogen. Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 9

14 Barnperspektivet I arbetet med Kvicksunds utveckling har vi även arbetat med barnens perspektiv. En metod kallad för Barnkartor i GIS har använts med syfte att ta reda på hur barnen i Kvicksund använder vägarna till och från Tegelviksskolan samt hur de upplever sina utemiljöer. Barn i årskurs 4 och 5 från Tegelviksskolan har deltagit i arbetet där barnen samlat information på temakartor framtagna i den digitala mjukvaran GIS (Geographic Information Systems). Kartorna visar de viktigaste stråken och platserna som barnen har identifierat och visar platser där barnen vistas utomhus, platser som kan förbättras, favoritplatser och farliga/otrevliga platser och vägar som barnen tar till skolan och vägar de använder på fritiden. ± Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Sverige ratificerade den Varje människa under 18 år räknas som barn. Konventionen innehåller 54 artiklar varav 41 slår fast vilka rättigheter barn ska ha. I den fysiska planeringen är artiklarna 3 och 12 särskilt aktuella: Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Barnkartor i GIS ska: Underlätta för barn och skola att medverka i stadsplanering och vägplanering Underlätta för planerarna att få del av barnens och skolans anspråk på närmiljön Underlätta kommunikation och därmed öka vuxnas respekt för barns erfarenheter och synpunkter Alltså Vara barnvänlig, skolvänlig och planeringsvänlig Favoritplats # Farlig/ otrevlig plats Karta som visar barnens favoritplatser och platser som de upplever som farliga eller otrevliga. Övriga kartor från barn-gis finns som bilagor. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. (Källa: Barnombudsmannen Citat från Guide till Barnkartor i GIS ett verktyg för barns inflytande i stadsoch trafikplanering, Ulla Berglund och Kersting Nordin, SLU, Institutionen för stad och land nr 1/ Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

15 KVICKSUND EN ORT MED GYNNSAMT LÄGE Kvicksund är en ort i Västerås och Eskilstuna kommuner. Läget vid Mälaren, med tillgång till både riksväg och järnväg, är unikt i kommunerna och det geografiska läget är avgörande för ortens attraktivitet. Kvicksund ligger på pendlingsavstånd både från centrala Västerås, dit det är 2,5 mil, och Eskilstuna, dit det är knappt två mil. TÅG MOT VÄSTERÅS Järnvägen Nyckelövägen HALLSTAHAMMAR cirka 2 mil Sandabadet VÄSTERÅS cirka 2,5 mil Väg 56 Pottskär ÁJ Centrum med järnvägsstation Tegelviksskolan Tillväxt och befolkning I Västerås översiktsplan utpekas Kvicksund som en av nio serviceorter i kommunen. Det är i dessa orter som nya bostäder, kollektivtrafik, service och mötesplatser i första hand ska lokaliseras och därmed där som tillväxten på landsbygden bör koncentreras. ± Kvicksund hade 2017 totalt 2025 invånare, jämnt fördelade mellan Nyckelön och södra Kvicksund i Eskilstuna kommun. Fram till 2009 ökade befolkningen stadigt men ökningen har sedan dess planat ut. Totalt ökade befolkningen med 15 personer under Kvicksund har en lägre andel invånare i åldern år än kommunerna som helhet men däremot en högre andel invånare mellan år. Detta indikerar att det finns ett växande behov av boende för äldre på orten. Väldigt få personer som bor i Kvicksund arbetar på orten och ungefär lika många pendlar till annan kommun och län som arbetar där man är folkbokförd. Det senare är naturlig följd av ortens läge på gränsen mellan två kommuner och två län. De arbetsplatser som finns på orten är främst inom tillverknings- och utvinningsindustrin, utbildning, och handel. Dubbelt så många män som kvinnor arbetar eller har företag i Kvicksund och skillnaden i inkomst mellan män och kvinnor är stor. På orten är den öppna arbetslösheten endast 1 % och nästan hälften (46 % år 2017) har en eftergymnasial utbildning. Endast 14 % av de som bor i Kvicksund har utländsk bakgrund, att jämföra med Västerås i sin helhet som har 29 % invånare med utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund menas utrikes födda personer eller personer födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Kvicksunds IP 1 kilometer ESKILSTUNA cirka 2 mil 2 kilometer TÅG MOT ESKILSTUNA Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 11

16 Kvicksund och omlandet Kopplingen till Västerås och Eskilstuna Mälaren är det gemensamma landskapselement som binder samman Kvicksund med Västerås, Eskilstuna och övriga Mälardalen. Det är en farled för sjöfart och en resurs för dricksvatten, rekreation och biologisk mångfald. Mälaren uppskattas av boende i hela Mälardalen. I frågor om bevarande, utveckling och hantering av Mälaren och det omgivande landskapet har tätorterna och Kvicksund gemensamma intressen. Mälardalens högskola i Västerås och Eskilstuna finns inom pendlingsavstånd från Kvicksund. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor med studenter och medarbetare. På högskolan finns ett stort utbud av utbildningar koncentrerat på fyra utbildningsområden: ekonomi, hälsa och välfärd, lärarutbildning samt teknik- och ingenjörsutbildning. Samarbetet mellan kommunerna fick samlingsnamnet Fyra Mälarstäder. Utgångspunkter för samarbetet är att det ska stärka de fyra städerna i regionsamarbetet och skapa mervärde för de samverkande städerna, dess invånare, företagare och besökare. Med avsiktsförklaringen som grund arbetar kommunerna under 2019 med att ta fram en gemensam utvecklingsplan, som visar hur det är att leva, verka och bo i Fyra Mälarstäder år Den gemensamma utvecklingsplanen ger kommunerna vägledning kring samarbetet, och bidrar till att utveckla kommunernas attraktionskraft och tillväxt. Utvecklingsplanen beräknas bli antagen vid årsskiftet 2019/2020. Målbilden för utvecklingsplanen är att vi når längre när vi agerar i samverkan då det skapar mervärden och genomslagskraft. Närheten till Västerås och Eskilstuna medför också att Kvicksund får tillgång till en större och mer varierad arbetsmarknad än orten i sig kan erbjua. Kvicksund är ett populärt boendealternativ också för de som arbetar i Västerås eller Eskilstuna och även i viss mån Örebro. Kvicksund i regionen Kvicksund ligger i Stockholm-Mälardalsregionen. Regionen utgörs av Stockholms län, Uppsala län, Västmanaland län, Örebro län och Södermanlands län. Regionen har genomgått en dramatisk regionförstoring de senaste åren. Mindre lokala arbetsmarknadsregioner har knutits samman till en ny större region. Detta mycket beroende på utbyggnaden av Svealandsbanan, Mälarbanan och den regionala tågtrafiken. För att stärka såväl livskvalitet som tillväxt i regionen runt Mälaren tecknade kommunstyrelserna i Enköping, Eskilstuna, Strängnäs och Västerås kommun år 2011 en avsiktsförklaring om fördjupat samarbete mellan städerna för att utveckla gemensamma intressen. Tillsammans har kommunerna idag drygt invånare och företag men Mälardalsregionen växer mer än riksgenomsnittet och de fyra städerna beräknas ha invånare år KVICKSUND De fyra mälarstäderna i relation till Kvicksund 12 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

17 Fokusområden Fyra Mälarstäder- Mälaren som utgångspunkt Samarbetet mellan de fyra kommunerna har läget vid Mälaren som utgångspunkt. Målet är att stärka förbindelserna mellan kommunerna och även binda ihop Mälaren i ett sammanhängande stråk. Bostäder En av Sveriges mest expansiva regioner kräver också en expansiv bostadspolitik. Tillsammans med våra länsstyrelser delar vi kunskap och erfarenheter med varandra. Vi arbetar också intensivt för att öka tillgängligheten till hyresrätter för invånarna i och utanför regionen. Klimat Fyra Mälarstäder verkar aktivt för att minska klimatpåverkan och för att effektivisera energianvändningen. Vi ser till att öka förutsättningarna för att i större utsträckning nyttja återbrukade varor, samt verka för en ökad resurshållning. Genom offentlig upphandling kan vi ställa hårda krav på att våra leverantörer bidrar till en hållbar offentlig konsumtion. Infrastruktur och logistik Fyra Mälarstäder ska samarbeta och se varandras olikheter som tillgångar för att nå en större gemensam helhet. Tillsammans skapar vi en gemensam logistiknod. För att nå dit satsar vi på moderna och ambitiösa satsningar på infrastruktur. Bland annat stärker vi transportnätet på samtliga större riksvägar och utvecklar tågtrafik och spår. Följ arbetet med Fyra Mälarstäder och fördjupa dig i den framtagna Mälardalskartan här: Västerås vasteras-utvecklas/fyra-malarstader.html Besöksnäring Känn historiens vingslag i Mälardalen. En rik och spännande historia med allt från vikingatiden och kungaätter till dagens levande kulturliv. Vi samverkar och förbättrar för att ge invånarna förutsättningar för en rik och minnesvärd upplevelse. Detta sker bland annat genom att göra turistmål tillgängliga för alla. Det ska vara lätt att besöka vårt fantastiska landskap genom vattenleder, gästhamnar, cykel- och vandringsleder. Näringsliv och arbetsmarknad Tillsammans kan vi stärka och öka kompetensförsörjningen i regionen. Därför satsar vi gemensamt på att öka antalet utbildningsplatser inom områdena teknik, bygg, IT och vård och omsorg, där det finns ett uppdämt behov av kompetent personal. Vi lägger också en stor vikt på att attrahera både människor och näringsliv som tillsammans kan bidra till Mälarregionens utveckling. Allt utifrån ett integrations- och mångfaldsperspektiv. Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 13

18 Koppling till kommunernas visioner Västerås 2026 staden utan gränser Visionen för Västerås togs fram 2010 och är på en övergripande nivå som omfattar hela kommunen. Några delar av visionen har större betydelse gällande utvecklingen av Kvicksund än andra. Tillsammans för Västerås En viktig del i ortsanalysen och utvecklingsplanen är dialogen med de som bor och verkar på orten. Dialogprocessen ska möjliggöra möten mellan människor och skapa en vilja till att delta och bidra, vilket ligger i linje med visionen. Västerås i världen Världen i Västerås Ortsanalysen bygger på ett samarbete mellan kommuner där administrativa gränser inte ska utgöra något hinder för framtida utveckling. Goda kommunikationsmöjligheter är en central fråga i arbetet, liksom mellankommunala samarbeten. Handlingskraft och stolthet. Ett mål med arbetet är att hitta ortens själ och identitet som kan stärkas med utvecklingen av orten vilket också kan bidra till ökad gemenskap och stolthet. Den Mälarnära staden Kvicksunds läge ger förutsättningar för en postitiv ortsutveckling och attraktiva bostadsområden med närhet och tillgänglighet till vatten och natur. 14 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

19 Vårt Eskilstuna 2030 Vi är modiga, jämställda och har tillit till varandra Vi har kunskap, jobb och är attraktiva i en global värld Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Vi upplever, utvecklar och inspirerar. Vi gör Eskilstuna tillsammans. Målbild 2030 Året är I Eskilstuna leder vi vägen till det miljösmarta och jämställda livet i våra trygga, vackra städer, trivsamma samhällen och levande landsbygd. Våra hållbara städer har vuxit, stadsdelarna binds samman av rekreationsområden, mötesplatser och nya bostadsområden. Här utvecklas barnen, här trivs studenterna, här växer näringslivet, här hittar vi balansen mellan arbete och fritid, här är det gott att åldras. Här har vi mod och framtidstro, här gör vi evolution tillsammans. En hållbar livsstil Det är ingen tillfällighet att Eskilstuna är en global ledstjärna inom miljöområdet. Eskilstuna är platsen där det är lätt att leva klimatsmart och ha en medveten livsstil. Våra modiga innovationer för hållbar utveckling exporteras världen över och vi är en del av ett internationellt centrum för förnybar energi. Här möter vi pulserande, vackra och grönskande städer med Eskilstunaån som livsnerv. Vår industri arv går hand i hand med nyskapande arkitektur och miljöer som skapar rum för oväntade, spännande möten och stimulerar hållbart och innovativt företagande. Landsbygden innebär handlingskraft, gröna näringar och närodlat tillsammans med naturupplevelser och artrikedom. Här finns attraktiva boendemiljöer vid Mälaren och Hjälmaren och du lever ett både uppkopplat och avkopplat liv. Som jämställd, välkomnande och inkluderande stad tror vi på alla människors förmågor och vi bygger Eskilstuna på den grundstenen. Här har barn och unga alla möjligheter att skapa och förverkliga framtidsdrömmar, här har vi arbetsglädje och fritid, här har vi en aktiv och trygg ålderdom. Här har vi nära till varandra, här känner vi tillit, gemenskap och framtidstro. Ett aktivt och modigt näringsliv Det är ingen tillfällighet att Eskilstuna har ett öppet och modigt näringslivsklimat. Vi tar avstamp i vår enastående historia som Fristad med entreprenörskap och innovationer och bildar modell för omvärlden för hur vi tillsammans skapar ett framgångsrikt, modernt och hållbart näringsliv. I universitetsstaden Eskilstuna utvecklar vi våra förmågor genom hela livet, från förskola till yrkesutbildningar och akademiska studier, i inspirerande lärmiljöer utifrån våra egna förutsättningar. Vi har en hög utbildnings- och kunskapsnivå som möter näringslivets kompetensbehov och tillför utvecklingskraft. Vi tillvaratar förmågor och alla kan hitta sin plats i ett aktivt arbetsliv. Här finns drivkraft och här är det självklart att bidra med sin kunskap och sitt arbete. Eskilstuna är en attraktiv del av Stockholm Mälardalen och en ledande aktör i regionen. Våra goda och hållbara kommunikationer gör att fler väljer att bosätta sig i Eskilstuna samtidigt som vi Eskilstunabor arbetar såväl lokalt som globalt. Ett gott liv Det är ingen tillfällighet att vi trivs i Eskilstuna och har kul tillsammans. Vår idrottsoch kulturstad har ett starkt föreningsliv samt nöjen och evenemang som berikar oss Eskilstunabor och lockar besökare nationellt och internationellt. I våra sammanflätade, trivsamma, trygga stadsdelar och samhällen skapar vi tillsammans upplevelser för alla sinnen från myllrande gatuliv till platser för lekfullhet, rekreation och bildning där vi möts, gläds och utvecklas som människor. Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 15

20 Ortsanalysen och utvecklingsplanens koppling till de kommunala översiktsplanerna (ÖP) Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Översiktsplanen är ett av de styrande dokumenten för hur kommunen ska växa och utvecklas och som i sitt innehåll utgår från visionen för Västerås. Frågor som planen tar upp är var och hur kommunen ska utvecklas och bevaras genom nya bostäder, platser för näringsliv, gröna områden för rekreation, jordbruksmark och kommunikationer. I översiktsplanen står bland annat att en hållbar utveckling i kommunen bygger på att både land och stad utvecklas. Serviceorter på landsbygden Arbetet med ortsanalyser är en del i Västerås stads rullande översiktsplanering. Dessa analyser avser i första hand serviceorterna, där Kvicksund är en av dem. Serviceorterna är särskilt utpekade för att stärka en levande landsbygd. Det är i serviceorterna om nya bostäder, busslinjer, service och mötesplatser i första hand ska lokaliseras. Samtliga orter ska ges en tydlig egen identitet och attraktionskraft godkände byggnadsnämnden i Västerås Ortsanalys för Skultuna med fördjupat underlag för planering och byggande och i april 2018 beslutade byggnadsnämnden att stadsbyggnadsförvaltningen skulle genomföra ortsdialoger i resterande sju serviceorter (Tortuna, Orresta, Tillberga, Barkarö, Dingtuna, Irsta och Gäddeholm) under Ortsdialogerna ska resultera i ett planeringsunderlag för varje ort. Planeringsunderlagen är tänkta att vara ett underlag för framtida insatser och ge kunskap om orterna. Till skillnad från ortsanalysen och utvecklingsplanen för Kvicksund och ortsanalysen för Skultuna, med den tillagda handlingsplanen, så kommer inte planeringsunderlagen för övriga serviceorter att innehålla några utvecklingsförslag, utan i dessa ligger fokus på hur den fysiska miljön upplevs och fungerar idag. Utpekade serviceorter i Västerås översiktsplan Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

21 Strategier för hållbar utveckling Det övergripande målet för Västerås är att staden ska vara attraktiv och att utvecklingen ska vara ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar. För att uppnå målet finns det i översiktsplanen 13 övergripande strategier. Alla strategier utom Levande innerstad har bäring på Kvicksunds framtida utveckling och för Kvicksund sammanfattas dessa huvudsakligen i strategin livskraftig landsbygd med starka serviceorter. Livskraftig landsbygd med starka serviceorter Planeringen i Västerås ska stärka serviceorternas utvecklingsmöjligheter, erbjuda varierade boendemiljöer och ge goda förutsättningar för det lokala näringslivet. Det innebär till exempel: Ökad mångfald och vitalisering av landsbygden genom komplettering och förnyelse av bebyggelsen inom eller i anslutning till serviceorterna. Planera för en väl utbyggd infrastruktur såsom bredbandsanslutning för att skapa förutsättningar för bra boende, entreprenörskap och företagande på landsbygden. Öka tillgängligheten med kollektivtrafik och cykel för att lättare nå besöksmål och friluftsområden samt för att skapa bättre förutsättningar för boende i serviceorter och de mindre orterna i kommunen. Ett syfte med ortsanalysen och handlingsplanen är att genom dialog stärka Kvicksund som ort, där utbudet av offentlig och kommersiell service utgör en viktig del. Fler platser för möten, aktiviteter och tillgång till närströvområden samt bättre förutsättningar för hållbart resande är avgörande för att stärka ortens livskraft och ge förbättrade förutsättningar för ett kreativt näringslivsklimat. Ett varierat utbud av bostäder bidrar till att människor kan bo kvar på orten och kan även öka ortens attraktionskraft för en bredare befolkning vilket bidrar till jämlika och rättvisa förutsättningar för alla. Kvalitativ teknisk infrastruktur såsom vatten- och avlopp och utbyggnad av stadsnätet i Mälardalen är viktiga åtgärder för att förbättra förutsättningarna för permanent boende, entreprenörskap och företagande i Kvicksund. Kulturarv och utveckling i samklang Kvicksunds historia som badort och semesterdestination är särskilt påtaglig i de sekelskiftesvillor, sportstugor och karaktäristiska bryggor som finns kvar på orten. Större markägare och gårdar som Stensjö gård, Ramsjö gård och Sundbyvik sätter också sin prägel på orten och bidrar till dess attraktivitet. I takt med ortens omvandling och utbyggnad av nya bostadsområden och centrumförtätning är det viktigt att också värna om ortens unika identitet och kopplingar tillbaka i historien. Grön och blå identitet Kvicksunds läge vid Mälaren är en styrka för fortsatt utveckling. Att säkerställa allas tillgång till vattnet, skogspartier, parker, och det småbrutna jordbrukslandskapet stärker ortens sociala hållbarhet och förutsättningarna för förbättrad hälsa och trivsel. Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 17

22 Ett förbättrat utbud och högre kvalitet på parker, naturområden samt ytor för lek, idrott och odling kommer att ha stor betydelse för invånarnas livskvalitet. Kollektivtrafiknätet som ryggrad Läget i Mälardalsregionen och mellan två stora städer gör att goda kollektiva kommunikationsmöjligheter starkt kan bidra till en positiv utveckling av orten. Ortens identitet som stationssamhälle med goda tågförbindelser och förbättrade kommunikationsmöjligheter till och från stationen bidrar till dess attraktivitet och möjligheterna till ortens hållbara utveckling. Enkelt att gå och cykla Gång och cykelvägnätet i Kvicksund behöver förbättras för att göra det mer attraktivt, enklare och säkrare att välja dessa färdsätt, framför allt till viktiga målpunkter som tågstationen, busshållplatser, skola, förskola och framtida äldreboende, livsmedelsbutik och service, lekplatser och badplatser och övriga rekreations- och naturområden. Balanserad komplettering En balanserad komplettering med ny bebyggelse inom den redan byggda orten kan skapa en blandad ort som kännetecknas av mångfald och där marken utnyttjas mer effektivt samtidigt som natur- och jordbruksmark sparas. Vid allt omvandling och komplettering ska en bra blandning mellan nya bostäder, arbetsplatser, skolor, mötesplatser och områden skapas. Målet bör också vara att oönskade barriärer byggs bort och ortens olika delar kopplas samman. säkerställa tillförlitliga ledningsnät och en hållbar avfallshantering. Ett väl fungerade vatten- och avloppsledningsnät är avgörande för Kvicksunds utveckling samtidigt som en hållbar lokal dagvattenhantering- och rening minimerar negativ påverkan på Mälarens vattenkvalitet och ökar landskapets motståndskraft för översvämningar. Attraktiv regionstad Kvicksund har ett strategiskt läge som attraktiv serviceort i Mälardalsregionen och bidar till i Västerås fortsatta utveckling som attraktiv regionstad. Eskilstuna översiktsplan 2030 Eskilstunas översiktsplan är under omarbetning med planerat samråd under Resurshushållning och klimatanpassning Vattnet är en viktig resurs för biologisk mångfald och har unika värden som rekreationsmiljö. Att vi värnar vårt vatten är också viktigt för framtida dricksvattenförsörjning. Klimatförändringen berör många verksamheter inom samhällets olika sektorer. Mälarens vattennivå påverkas liksom nederbördsmönster och flödesvariationer. Risken för skyfall ökar. Ökad temperatur påverkar bl.a. människors hälsa, dricksvattensystem och jordbruket. Att verka för att skydda Mälaren och dess stränder i Kvicksund bidrar till att stärka ortens motståndskraft för framtida klimatförändringar och ökar möjligheterna för utveckling av ekosystemtjänster. Livsmedels- och energiproduktion bör prioriteras på ortens brukningsvärda mark, till exempel i form av närodling i nya bostadsområden. Det är också viktigt att resurshushålla med gemensam teknisk infrastruktur och att 18 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

23 Relation till FÖP 45 (1995) I Eskilstuna har översiktsplan 2030 ersatt tidigare översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner, inklusive Fördjupad översiktsplan för Kvicksund från 1995, FÖP 45. Västerås översiktsplan 2026 har däremot inte formellt ersatt Fördjupad översiktsplan från Kvicksund för de delar av orten som ligger inom Västerås, det vill säga Nyckelön. Gemensamt för de båda kommunerna är beslutet att Ortsanalysen och utvecklingsplanen för Kvicksund ska vara ett planeringsunderlag som i stora drag uppdaterar de viljeinriktningar som beskrevs i FÖP 1995 utifrån gällande ÖP och dagens behov. Sedan mitten av 90-talet har utbyggnaden av vatten och avlopp på Nyckelön fortsatt med allt fler anslutna. I november 2007 tog länsstyrelsen beslut om att Flintaviks V & R:s verksamhetsområde skulle omfatta samtliga fastigheter på Nyckelön. Därefter ökade anslutningstakten. Sedan år 2011 ingår Nyckelön i Mälarenergis verksamhetsområde för vatten och spillvatten men reningsverket på Nyckelön har nått sitt kapacitetstak och är i stort behov av renovering. Området runt järnvägsstationen i södra Kvicksund pekades redan i FÖP 45 ut som ett strategiskt läge för att möjligöra nya verksamheter, vilket bekräftat platsen som Kvicksunds naturliga centrum. Idag finns där, förutom ICA, bland annat ett gym, restauranger och en frisörsalong. Vad har hänt sedan 1995? Planeringsförutsättningarna har förändrats under de år som gått sedan Kvicksunds FÖP 45 antogs. Det mellankommunala samarbetet har bidragit till en positiv utveckling av Kvicksund med större tillgång till samhällsservice och utökade möjligheter för permanent boende på orten. Kvicksunds utveckling från 1995 tills idag ställer allt högre krav på planeringen. Att arbeta utifrån strategier som leder till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet ses idag allt tydligare som en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Fördjupad översiktsplan för Kvicksund, FÖP 45 (1995) förutsätter en omvandling av befintlig fritidshusbebyggelse till året-runt-bostäder. Denna omvandling har fortsatt till idag i måttlig takt. På Nyckelön pågår omvandlingen till allt mer permanent boende främst tack vare detaljplaner som ändrats mellan 1995 och 2006 och som medger utökade byggrätter. Skolan beskrevs i FÖP 45 som det viktigaste tillskottet som skulle kunna ge samhället livskraft. Skolan kom på plats 1998 och är en utav de stora framgångarna på orten. Tillkomsten av skolan är en avgörande faktor till invånarnas bild av Kvicksund som en sammanhållen ort. Skolan är också en mötesplats för hela orten med förskola och grundskola från förskoleklass till årskurs nio. Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 19

24 !!!!! Markanvändningskartan i fördjupad översiktsplan för Kvicksund (1995) ± Översiktsplan för Kvicksund FÖP 45!! Plangräns Befintlig bostadsbebyggelse Planerad bostadsbebyggelse Fritidshus med begränsad byggrätt Planerat område för skola/ stadsdelshus (alt. områden) Befintliga verksamheter Planerat område för verksamheter Planerat område för verksamheter/ bostäder Handel Område för bad, båt och friluftsliv Område för sport Närströvområde/ jord- och skogsbruk Jordbruk Utrymme för våtmark Område för väg/ järnväg/ övergripande försörjningssystem Planerad väg!!!!!! Planerad gång- och cykelväg Översiktsplan för Kvicksund 20 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

25 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 21

26 SAMMANFATTNING AV KVALITETER OCH UTMANINGAR I KVICKSUND Kvaliteter i Kvicksund Starkt föreningsliv Nära naturen Strategisk placering vid Mälaren Samverkan för samhällsservice Järnvägsstation med möjlighet till pendling 22 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

27 Utmaningar i Kvicksund Liten variation i bostadsutbudet Begränsad allmän tillgång till stranden Järnvägen och väg 56 är barriärer Bristande gångoch cykelkopplingar Saknas offentliga mötesplatser Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 23

28 Mål och strategier för ett levande Kvicksund Av kommunerna utpekade mål och strategier; En attraktiv och mälarnära ort för vistelse och rekreation Förbättra tillgängligheten till Mälaren genom att skapa attraktiva sammanhängande stråk, offentliga rum och mötesplatser i mälarnära lägen. Skapa förutsättningar för turism och besöksnäring. Belys och lyft fram möjligheter till gästhamn, servicefunktioner och besöksnäring kopplade till Mälaren. Förbättra möjligheterna för motion och friluftsliv. En levande och aktiv livsmiljö genom livets alla skeden Bredda bostadsutbudet med olika boende- och upplåtelseformer. Utveckla offentliga rum och skapa mötesplatser med aktiviteter för alla åldrar. Förbättra förutsättningarna för lokal service och handel. Skapa förutsättningar för lokalt föreningsliv. En mentalt och fysiskt sammanhållen ort Förbättra förutsättningarna för obehindrad rörelse både över sundet och över järn- och riksvägen för att knyta ihop Kvicksund. Förbättra barns möjligheter att röra sig fritt och säkert. Underlätta för mellankommunala- och regionala samarbeten och identifiera arbetsmetoder för gemensam utveckling. En regional knutpunkt i Mälardalsregionen Förbättra möjligheten till pendling och hållbara transporter. Förbättra förutsättningarna till företagande på orten. 24 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

29 Summerande plankarta - Fokus Nyckelön Åholmen bevaras Buffertzon för översvämning Rekreationsområde Utredningsområde för bostäder, förskola och natur Framtida utredningsområde för bostäder ± Buffertzon för översvämning Rekreationsområde Reviderad detaljplan Sandabadet upprustas Våtmark bevaras och utvecklas Utredningsområde för bostäder och förskola Möjligt utredningsområde för bostäder Passage under väg 56 Verksamhetsområde Planerad ny detaljplan för bostäder Verksamhetsområde Se över möjligheter till kommunalt huvudmannaskap för stränder och närströvområde Svinskärsberget bevaras Backa blir grannskapspark Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 25

30 BERÄTTELSEN OM KVICKSUNDS KULTURMILJÖER Kvicksunds framväxt i korthet Kvicksund delas i mitten av ett sund i Mälaren. Nyckelön har under äldre tider varit en del av Södermanlands fastland. Nyckelön skiljs från fastlandet i norr av Mellansundet och det var här den stora segelleden mellan de två fjärdarna Galten och Blacken gick. Några större gårdar i området har en historia långt bakåt i tiden. I södra Kvicksund finns Sundbyvik, platsen finns omnämnd redan på 1300-talet, samt Väsby gård från 1800-talet. Ramsjö gård på Nyckelön omtalas redan på tidigt 1500-tal och var senare en utgård till Stensjö gård. Stensjö gård har anor från 1500-talet och landsvägen från norr till söder gick över gårdsplanen på Stensjö gård. I början av 1900-talet köptes gården av en skogspatron Patron Andersson som kom att spela en stor roll för Nyckelöns bebyggelseutveckling. Redan 1877 anlades en järnvägsbro över sundet som en del av utbyggnaden av järnvägen mellan Grängesberg och Oxelösund. Järnvägsbron var den första bron över sundet och tåget stannade vid Stora Sanda, vid turisthotellet och vid Kvicksund station. Före 1925 skedde landsvägstrafik via färja. Den nuvarande bron, med den röda manöverbyggnaden, tillkom Efter att järnvägen byggts började Kvicksunds samhälle att växa fram. Industrin i Eskilstuna blomstrade vid sekelskiftet 1900:s början. Kvicksund blev ett populärt mål för sommargäster. Mer bemedlade klasser i samhället byggde de s.k. grosshandlarvillorna och sommarnöjena. På den norra sidan uppfördes 1902 Kvicksunds turisthotell och ett varmbadhus revs det före detta turisthotellet efter att byggnaden brunnit och sålts vid flera tillfällen infördes den lagstadgade semestern om två veckors betald ledighet och möjlighet till fritid blev större för fler mäniskor. Friluftslivet främjades också av allemansrätten som definierades 1940 men anses ha varit i bruk redan på tidigt 1900-tal. Den dåvarande ägaren av Stensjö gård, Anders Rickard Andersson, i folkmun kallad Patron Andersson, var ägare till i stort sett hela Nyckelön. Patron Andersson lät med början på 1930-talet bygga fritidshus, så kallade sportstugor, och lät stycka av mark från stamfastigheten för stora tomter. På södra sidan av sundet började hela strandkanten bebyggas med fritidshus under 1940-talet. Enkla stugor, nära vatten, uppfördes av arbetare. De flesta av de tidiga sportstugorna var placerade längre bort från kommunikationer än de finare villorna och ofta fanns det inte ens en väg till platsen. Verksamheten i Kvicksund har historiskt varit fiske. Det var ett kronofiske som ägdes av staten och kungen. Det var utarrenderat till den som betalade bäst för rätten att driva fiske. I arrendet ingick att hålla Kungsådran ren och öppen för båtarnas passage i sundet. Ett tegelbruk har funnits på södra sidan sedan tidigt 1900-tal men produktion av tegel i området är belagd med kartor från åtminstone 1700-talet. På södra Nyckelön har det funnits handelsträdgårdar och under 1930-talet byggdes en cementfabrik där. På norra Nyckelön startades större verksamheter som Sedenborgs Metallgjuteri, Flinta konstbetong och Båt-Sam efter mitten av 1900-talet Vykort från 1925, ur Västmanlands läns museums arkiv Kvicksund har haft en begränsad mängd fastboende befolkning under 1900-talet. Service med skola och kommunalt vatten och avloppsnät byggdes ut på södra sidan under slutet av 1900-talet. Detta gjorde att södra Kvicksund snabbt övergick till att bli permanentboende. På norra Nyckelön drogs kommunalt vatten och avlopp fram först under 2000-talet vilket senarelade utbyggnaden av fritidshusområdena till permanentboende där. 26 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

31 Fornlämningar Kvicksund har anor så långt tillbaka som till järnåldern och samhällets historia och spåren efter den mänskliga aktivitet som pågått här avspeglas i fornminnena på orten. På Nyckelön finns ett fåtal fornlämningar registrerade. Främst är det lämningar som har med de äldre kommunikationslederna att göra som enstaka vägmärken, brolämningar och rester av sjöfart och båttrafik. Hela Stensjö gård, på norra delen av Nyckelön, är också markerad som fornlämning. I Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök finns både karta och beskrivning av alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige, både på land och i vatten. Kvicksunds årsringar i bebyggelseutvecklingen Kartan nedan visar en sammanfattning av Kvicksunds bebyggelseutveckling och de årsringar i bebyggelsen som är synliga i Kvicksund idag. Kvicksunds bebyggelse kan delas in i fyra perioder eller årsringar enligt följande: Äldre gårdar (med omgivande mark) som härstammar från 1800-talet eller tidigare Bebyggelse från sekelskiftet 1900 i centrala Kvicksund,främst så kallade sommarnöjen. Bebyggelsen från talen (1970), främst sommarstugor vid Mälaren men även industri och bostadshus kopplad till denna. Bebyggelse från 1970-talet och framåt, främst bostadshus för permanentboende efter dragning av vatten- och avloppsnät. Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen. Läs mer om vad det innebär på Riksantikvarieämbetets hemsida: fornlamningar/ Länsstyrelsen i Västmanland har tillsyn och ansvar för fornlämningar och fornfynd i länet. Vänd dig till dem om du har frågor eller till exempel planerar ett arbete vid en fornlämning. samhallsbyggnad/kulturmiljo/fornlamningar-och-fornfynd.html Kulturhistoriska bebyggelsemiljöer och byggnader Ett nytt kunskapsunderlag för kulturmiljövärdena i hela Kvicksunds serviceort togs fram 2016 av Västmanlands läns museum med namnet Kvicksund-Analys av kulturhistoriska värden. I rapporten finns både enskilda byggnader med särskilt kulturhistoriskt värde samt hela bebyggelsemiljöer med kulturvärden utpekade. Av totalt 2901 inventerade byggnader i Kvicksund har 289 pekats ut som kulturhistoriskt värdefulla, vilket är ca 10 % av bebyggelsen. Byggnaderna och deras kulturhistoriska värden finns beskrivna i en databas framtagen av länsmuseet i Västmanland som är knutet till ett kunskapsunderlag. Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 27

32 Särskilt värdefulla kulturmiljöer Följande områden, numrerade 1-7 (se karta till höger), är områden som bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde i Kvicksund. Värdet är kopplat till området som en sammanhållen bebyggelse och visar en samhällsförändring, en företeelse eller en arkitektonisk stil. På Nyckelön finns fyra områden som är särskilt utpekade. 1 ± Tandläkardiket (nr 1) Foton: Västmanlands läns museum 2016 Kulturhistorisk värdering: Området Tandläkardiket består av tre fastigheter. Två med större fritidshus från 1920-talet och en med en sportstuga från sent 1930-tal. De tre fastigheterna var allihop sommarbostäder för tandläkare med praktik i Västerås. Området får sitt höga kulturhistoriska värde främst genom sin socialhistoria där de blir ett pedagogiskt exempel på hur övre samhällsklasser semestrade tillsammans. De två husen som är uppförda på 1920-talet, ett tiotal år innan semesterlagstiftningen trädde i kraft 1938, visar att semester fortfarande var en förmån för övre samhällsklasser. Kontrasten mellan de större sommarhusen från 1920-talet och den enklare sportstugan från 1930-tal visar också de olika idealen i sommarhusbyggandet i början på 1900-talet. Tomterna är även ett exempel på den udda tradition som finns på flera håll i Kvicksund där järnvägen blir en barriär mellan sommarhusen och Mälaren. Värdebärare: Socialhistoriskt intressant genom att namnet är kopplat till de ursprungliga fastighetsägarnas yrken, vilket visar på tidens sociala skillnad. Den tidstypiska arkitekturen från 1920-talets villaarkitektur och Särskilt värdefulla kulturmiljöer Kulturhistorisk värdering är en metod för att belysa kulturuttryck att bevara för eftervärlden och skapa förståelse för omgivningens historiska bakgrund. Allt som skapats av människan har ett kulturhistoriskt värde. Värdet är tidsbundet då det kan variera genom att öka eller minska i förhållande till människans syn på historia, samtid och framtid. Exempelvis kan byggnader, samhällsförändringar eller arkitektoniska stilar vara kulturhistoriskt värdefulla. 28 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

33 1930-talets sportstuge- och naturvurm. Kontrasterna i arkitekturen mellan de tre byggnaderna som visar hur synen på fritid gestaltas i byggnaderna, från sommarnöje till sportstuga. Ramsjö gård från 1700-talet (nr 3) Skydd i befintlig detaljplan eller områdesbestämmelse saknas. Stensjö gårdsmiljö från 1700-talet (nr 2) Foton: Västmanlands läns museum 2016 Kulturhistoriskt värde: Stensjö gård har en historisk roll som huvudgård till större delen av marken på Nyckelön. Stensjö gård hörde ursprungligen till Strömsholm slott men blev säteri år köptes gården av Anders Rickard Andersson, (kallad Patron Andersson). Han sålde senare av tomter att bygga sommarstugor på en bit in på 1900-talet. Mangårdsbyggnaden är Nyckelöns huvudbyggnad historiskt sett. Den väl sammanhållna herrgårdsmiljön med mangårdsbyggnadens herrgårdsarkitektur med flyglar från samma tid och de välbevarade ekonomibyggnaderna med kvarnen och de äldre timrade bostadshusen är värdebärare. Värdebärare: Mangårdsbyggnadens genomförda herrgårdsarkitektur och dess historiska roll som huvudgård till större delen av marken av Nyckelön. Den välbevarade sammanhållna herrgårdsmiljön, med flyglar från samma tid som huvudbyggnaden. De välbevarade ekonomibyggnaderna, särskilt kvarnen, som visar på äldre tiders åkerbruk. De timrade husen. Skydd i befintlig detaljplan eller områdesbestämmelse saknas. Foton: Västmanlands läns museum 2016 Kulturhistorisk värdering: Mangårdsbyggnaden har en traditionell placering på en höjd omgiven av jordbruksmark. Både mangårdsbyggnaden och stallet har höga värden på grund av sin höga ålder. Mangårdsbyggnadens utformning har tydlig 1700-talskaraktär med det brutna taket över en våning och sparsam fönsterplacering. Närmiljön på gårdstunet är viktig för upplevelsen och de äldre byggnaderna. Värdebärare: Mangårdsbyggnadens traditionella placering på en höjd, vilket gör den väl synlig från omgivningen. Mangårdsbyggnadens 1700-talsmässiga utformning, enkupigt lertegel på brutet tak, låg och bred byggnadskropp samt sparsam fönsterplacering Stallets ålderdomliga utseende med rödfärgat liggtimmer, enkupigt lertegel på sadeltak och tjärade portar. Stallets miljöskapande placering vid vägen. Skydd i befintlig detaljplan eller områdesbestämmelse: I områdesbestämmelser för Nyckelön 1:445, Ramsjö Gård, daterad och betecknad OB1466 är den kulturhistoriskt intressanta mangårdsbyggnaden och kulturmiljön runt den skyddad med bestämmelsen forn och q, dock utan närmare beskrivning av bestämmelsernas innebörd eller vilka särdrag som ska bevaras eller bibehållas till sin utformning. Tolkningen av bestämmelserna ska ske enligt de vid tiden gällande riktlinjerna (Detaljplan och områdesbestämmelser 2002 år revidering, Boverket). Det är brukligt att bestämmelsen forn endast sätts på områden eller byggnader som redan är en registrerad fornlämning enligt Riksantikvariets bedömning. Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 29

34 Fastigheten Nyckelön 1:445 Ramsjö gård är dock idag inte en registrerad fornlämning men i områdesbestämmelserna från 2003 bedöms gården ha medeltida anor vilket borde ha renderat platsen, eller kanske bytomten uppmärksamhet i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister och att man därmed från arkeologiskt perspektiv kan misstänka att det finns kulturlager eller nu dolda anläggningar i form av byggnader, varför det inför eventuella markarbete i områdesbestämmelserna rekommenderas en kontakt med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. q-bestämmelsen innebär enligt gällande vägledning att det avgränsade området bedöms som särskilt värdefullt och inte får förvanskas. Förbudet mot förvanskning gäller generellt även om inget särskilt har bestämts om detta i planen. bebyggelsens ålder De ursprungligt stora, ostyckade tomterna som tillhör de äldsta husen i området Att tillgången till vattenlinjen fortfarande är tillgänglig är viktig för förståelsen av Kvicksund som badort. Skydd i befintlig detaljplan eller områdesbestämmelse saknas. Södra Nyckelön med bostadshus och sommarnöjen (nr 4) Foton: Västmanlands läns museum 2016 Brygga med badhytter och avskärmningar. Foto: Västmanlands läns museum 2016 Kulturhistorisk värdering: Området består av ett bostadsområde med sommarnöjen från sekelskiftet och fritidshus från senare tid. Sommarnöjena från 1900-talets början uppfördes i samband med ortens popularitet som badort. Byggnaderna ligger i sluttningen mot Mälaren och i vattenlinjen finns bryggor och badhytter. Det kulturhistoriska värdet ligger i att dessa sommarnöjen uppvisar tidstypisk arkitektur från år Storleken och placeringen av tomterna visar att de som uppförde dem tillhörde samhällets övre skikt och är viktiga påminnelser om en tid då semester bara fanns för de priviligierade. Värdebärare: Den tidstypiska arkitekturen från 1900-talets början, småspröjsade fönster med korspost, snickarglädje vid gavelröstet, brutet tak och torn De många äldre, oförändrade bodarna och uthuset som visar på 30 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

35 Inriktning för utpekade kulturmiljöer på Nyckelön Kulturvärden är ett allmänt intresse enligt plan- och bygglagen. I nuläget finns få bestämmelser i detaljplan som skyddar kulturvärdena, utöver det skydd som kulturmiljölagens skydd av fornlämningar utgör. Byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilt höga kulturvärden har dock pekats ut i länsmuséets analys av kutlurhistoriska värden och utpekade värden får inte förvanskas enligt PBL 8 kap 13, alltså förvanskningsförbudet, oavsett om den har skydd i plan eller områdesbestämmelser eller inte. Strategier för kulturmiljöer vid bygglovsprövning och fortsatt planering I samband med detaljplaneläggning och bygglovgivning ska hänsyn tas till de i kunskapsunderlaget beskrivna och utpekade särskilt värdefulla byggnaderna och miljöerna. För att omhänderta kulturvärden på lång sikt kan det i framtiden vara viktigt att se över detaljplanernas bestämmelser som rör skydd och varsamhet av befintliga byggnader, bebyggelseområden och tomter. Ändringar ska göras med varsamhet. Vad detta innebär i varje specifikt fall måste prövas i t ex ett bygglovärende och vid eventuell planläggning. Påverkas kulturvärden ska konsekvenserna för kulturvärdena studeras närmare. I område 4 på Nyckelön bör inte planeras för utökade byggrätter för att på så sätt bibehålla områdets karaktär med stora, ostyckade villatomter och mälarkontakt. Äldre vykort, ur Västmanlands läns museums arkiv Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 31

36 KVICKSUNDS NATUR, REKREATION OCH FRILUFTSLIV Landskap och grönstruktur Grön- och blåstruktur är ett begrepp som används inom planeringssammanhang för att beskriva den helhet som sammankopplade gröna områden och vatten i städer, tätorter och på landsbygden bildar, det vill säga en grön eller blå struktur. Grönområden kan exempelvis vara trädgårdar, parker eller skogar. Blåa områden kan vara sjöar, våtmarker, vattendrag och diken. Gröna och blå strukturer i landskapet bidrar till hållbar utveckling genom att tillhandahålla tjänster som ger oss ett gott klimat, bättre luftkvalitet, fördröjning och infiltration av vatten, motståndskraft mot klimatförändringar och goda livsmiljöer för djur och växter. De gröna och blå strukturerna bidrar också till förbättrad folkhälsa genom att ge utrymme för motions- och rekreationsmöjligheter, mötesplatser och upplevelsevärden. Landskapsbild I Landskapskaraktärsanalysen för Västmanlands län från 2012, som utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket går att läsa om landskapet på Västmanlandssidan utifrån en regional skala. Nyckelön tillhör två av de utpekade landskapstyperna, Sjönära landskap samt Åsar och ådalar. Landskapet vid Mälaren är gammal sjöbotten som rest sig efter isens avsmältning. De uppodlade delarna har tydliga landskapsrum med växlande öppenhet. Vid kusten består rummen av vikar, öar och skär. Landskapet saknar tydlig riktning vilket gör att landskapselement som till exempel alléer med riktningar blir synliga i landskapet. Där Strömsholmsåsen passerar, på Nyckelöns västra sida, kallas landskapstypen Åar och ådalar. Åsen skär tvärs genom det sjönära landskapet och blir riktningsgivande samtidigt som den binder ihop de olika landskapstyperna med varandra. Även järnvägen och Nyckelövägen går i åsens riktning. Det sjönära landskapet består av en rik blandning av biotoper till exempel strandängar, strandskogar, lövskogar, åkerholmar, lövbryn, gamla lövträd och alléer. Värdekärnor i landskapet är de äldre, stora ädellövträden, främst bestående av Klippor vid Svinskär 32 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

37 ekar och de strandnära biotoperna. Landskapstypen sjönära landskap är därmed väldigt artrik. Vid sjön ger herrgårdar, kungsgårdar och slott landskapet dess karaktär. På Nyckelön är Stensjö gård och Ramsjö gård med sina omgivande jordbrukslandskap ett uttryck för den här karaktären. Markerna ner mot vattnet har förr varit öppna men nu varierar detta. Den sydöstra delen består av berg och storblocking morän med övervägande barrskog på bergskrönen och lövträd på sluttningarna. På den västra sidan Nyckelön finns sandstränder med begränsad vassvegetation och här förekommer också klippstränder vid Mellansundet, Roparudden och i sydväst. Övriga strandområden är huvudsakligen steniga eller dyiga med riklig vassvegetation och i Mellansundet finns även sjögull. Nyckelöns inre delar är låglänta och består främst av lera som bitvis är mycket sanka. Det småbrutna jordbrukslandskapet odlas idag främst för vall medan fuktigare marker ligger i träda. På åkerholmarna i jordbrukslandskapet dominerar ädellövskogen, med stora inslag av ek. Höjdskillnaderna inom orten är stora. Vegetationen på Strömsholmsåsen består främst av bland- och barrskog, mest tall som trivs på den väldränerade åsen. Mälaren, odlingslandskapet och de varierade skogarna är kvalitéer som gör att trycket på att bebygga landskapet och omvandla fritidshus till permanent bebyggelse är stort runt Mälaren, vilket är tydligt i Kvicksund. Blå- och grönstrukturen är en viktig del av det som gör Kvicksund attraktivt att bo och verka i samt att besöka. Närheten till Mälaren är en av Kvicksunds främsta kvaliteter och tillsammans med närheten till skog och småbrutna jordbrukslandskap ger detta orten många fina möjligheter till rekreation och naturupplevelser. Strövområden finns på Åholmen och i södra Kvicksund, men nära bostadsbebyggelsen på Nyckelön är det ofta de stora villaträdgårdarna som bidrar till upplevelsen av lummighet och grönska. De skogar och närströvområden som finns i anslutning till bebyggelsen är privat ägda och saknar tydliga stråk och elljuspår. Den kommunala badstranden vid Sanda och den vid Pottskär i södra Kvicksund är mycket populära men tillgängligheten till Mälaren och stränderna är generellt begränsade. Det är stor brist på parkområden och allmänna friytor för lek och umgänge och de som finns har ofta eftersatt underhåll. Hästar vid Ramsjö gård Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 33

38 Blå- och grönstrukturen på Nyckelön idag ± Sandabadet 2. Åholmen 3. Backa 4. Bergskogen (Ramsjöberget) 5. Svinskärsberget 6. Matkullen 7. Mellansundet 8. Åkerholmar med ädellövskog och lundflora Grön- och blåstruktur Bad Friluftsliv (privat) Lek (Kommunal) Natur och friluftsliv Naturreservat Värdefull natur Farled för sjöfarten Båttrafik Vattendrag Grön- och blåstruktur 34 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

39 Naturvärden Länsstyrelsens naturvårdsplan för Västmanlands län 2015 pekar ut tre värdefulla områden i norra Kvicksund. Planen beskriver länets kända oskyddade naturvårdsoch friluftslivsvärden och ska komplettera de områden som är skyddade genom till exempel Natura 2000, naturreservat eller biotopskydd. De tre områdena är Matkullen, ett område mitt på Nyckelön samt Åholmen (Med Bondholmen och Mellansundet). Matkullen beskrivs som ett utflyktsmål med skog som har ädellövinslag och delvis lundflora, där lövvegetationen bör bevaras. Området mitt på Nyckelön består av åkerholmar med ädellövskog och delvis lundflora. Det ädellövskogsdominerade kulturlandskapet i detta område är en viktig del av landskapsbilden. Åholmen med Bondholmen är även det ett värdefullt utflyktsmål bestående av ädellövskog med lundvegetation, betade strandängar, rikt fågelliv och insektsfauna. Området ska, enligt länsstyrelsen, bevaras med natur- och kulturvårdande skötsel, gärna med betande djur på strandängarna. När strandinventeringen (2017) gjordes runt Nyckelön så noterades en sammanhängande naturlig strandmiljö i Mellansundet. Området består av sumpig madmark (blöt ängsmark). Närmast vattnet flyter madmarken nästintill på vattenytan, området består främst av bladvass men innehåller i vissa delar även växter som kråkklöver, sjöfräken och kärrbräken. Delar av madmarken har myrkaraktär med vitmossa. Längre upp från vattnet blir vassen till videsnår och sedan alsumpskog. De här miljöerna samt en bit på Nyckelöns östra sida har ett värde för att växtligheten här har fått utvecklas på ett naturligt sätt. Rekreation och friluftsliv När Kvicksunds anda och identitet diskuterades under det första dialogmötet så kom närheten till Mälaren och naturen upp som en viktig del av ortens identitet. Någon nämnde också att det är många som motionerar i Kvicksund. Näst efter skolan ses Mälaren som Kvicksunds främsta styrka, tätt följt av nära till naturen på en tredjeplats. Närheten till sjön är även det som klassas högst för vad som kännetecknar ett attraktivt boende i Kvicksund. Riksintresse 4 kap 2 miljöbalken pekar ut några områden i landet där rörligt friluftsliv och turism ska prioriteras särskilt. Nyckelön ingår i ett av dessa områden Mälaren med öar och strandområden. Enligt Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 ska Turism och friluftsliv med bevarande av natur- och kulturmiljövärden prioriteras inom det mälarnära området och på Mälarens öar. Inriktningen är att öka tillgängligheten till Mälaren och Mälarens stränder för allmänheten. (Bilaga till Västerås översiktsplan 2026, sid 39). Därmed är riksintresset tillgodosett enligt översiktsplanen. Kvicksund är en viktig plats för de värden som beskrivs i riksintresset. På vintern används flera platser längs med stranden som startplats för issegling, isjakt och långfärdsskridskor och på sommaren används platser på båda sidor om sundet som startplats för kanot och kajak. En del av Mellansundet och Åholmen är också utpekat som riksintresse för friluftsliv enligt 3 kapitlet Miljöbalken, som en del av Strömsholmsområdet. Se bilaga 5 för karta över riksintressena för friluftsliv. Allmän tillgång till stranden Samtidigt som Mälaren ses som en stor styrka så ses en bristande tillgänglighet till sjön som den tredje största svagheten på orten. Längs Mälarstranden finns det ont om tillgängliga öppningar mot vattnet och stora delar är privatiserade eller svårframkomliga på grund av den vegetation som finns där. Aktiviteter knutna till Mälaren kräver tillgänglighet till stranden. Den dåliga tillgängligheten begränsar möjligheterna att komma ut på Mälaren och de platser som finns är små vilket medför att tillgängligheten behöver öka, bland annat för att tillgodose riksintresset. I vår dialog med allmänheten om friluftslivet har ett behov av platser för jollar och kanoter påtalats. Korttidsparkering medan de aktiva är ute på sjön ses också som önskvärt. Sandabadet är den plats som idag har flest parkeringsplatser men parkeringarna är långt från vattnet, vilket är ett problem för de som vill ta sig ut med kanot/kajak eller jolle. Både järnväg och bilväg behöver passeras för att ta sig till Sandabadet från parkeringen. Andra släpp som finns mot vattnet är privatiserade och/eller så är skötseln eftersatt. För segling av olika slag så behövs det startplatser i olika väderstreck för att bäst kunna anpassa startplats efter de vindar som råder. Sandabadet anses inte optimalt som startplats för segling eftersom att Matkullen stoppar vindarna. Start vid Sandabaden innebär också att man under vintertid inte kan ta sig vidare på Mälaren mot Västerås eller Eskilstuna då farleden i sundet måste hållas öppen för sjöfarten vilket omöjliggör framkomlighet för skridskoåkare. Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 35

40 Rekreationsstråk Väg 56 och järnvägen gör att tillgängligheten till de rekreationsområden som finns på Nyckelön begränsas. Dessa barriärer gör det även svårt att skapa längre sammanhängande stråk för rekreation. Det är möjligt att korsa under väg 56 i två tunnlar, norr och söder om Båt-Sam. Mitt på ön korsar man över vägen men riskerna är stora. Barn kan inte röra sig fritt från den östra sidan till den västra där badplatsen och den enda kommunala lekplatsen finns. Även om tunnlarna används så finns inte gång- och cykelvägar vidare till badplatsen och lekplatsen. När väg 56 görs mötesfri så kommer svårigheterna och riskerna med att korsa vägen att bli ännu påtagligare. De stråk som används för motion på Nyckelön går främst längs med bilvägar som i de flesta fall saknar plats för gång- och cykel. Motionsspår finns i södra Kvicksund i anslutning till idrottsplatsen och på vintern finns skidspår på golfbanan. ± Aktiviteter året runt Det råder aktivitet i och kring Kvicksund under hela året. Detta bidrar till ortens attraktivitet och är något att ta tillvara. Bad- och båtliv är populärt under sommarhalvåret och PRO har ett sommarhem på Nyckelön med mycket aktiviteter sommartid. Under vinterhalvåret tar isseglare, isjakter och skridskoåkare över Mälaren. Vattnet kring Kvicksund var plats för SM i iskappsegling Möjligheterna för att utöva rekreation och friluftsliv kan dock förbättras både sommar- och vintertid. Vintertid önskar många åretruntdass vid Sandabadet och Pottskär. Det finns bara toaletter på sommaren idag. På sommaren önskas även möjligheter för sjösättning och förvaring av jollar, kanoter och kajaker. Det finns även önskemål om tillgängliga förrådsutrymmen för att kunna bedriva ungdomsverksamhet i segling även under sommaren. Andra aktiviteter/föreningar säger sig behöva platser för att förvara material och utrustning. Det finns inte några belysta motionsslingor i Kvicksund idag, vilket begränsar motionsmöjligheterna under de mörkare årstiderna. Detta är något som noterades redan när FÖP 45 togs fram 1995 och som lyftes under dialogerna som förts i detta arbete. Parker och grönområden Som en del av arbetet med att kartlägga Kvicksunds blå- och grönstruktur har tjänstepersoner från båda sidor av kommungränsen genomfört inventeringar av ett antal grönområden. Några av de saker som bedömdes var upplevelsevärden, vegetationens typ och karaktär, lekvänlighet, trygghet och tillgänglighet. När det gäller upplevelsevärden så användes de åtta park- och naturtyperna som även används i Västerås stads grönstrukturplan för att bedöma grönområdenas upplevelsekvalitéer. Se faktaruta på sida 37. Stråk från föreningsträff Kartan visar rekreationsstråk som pekades ut på föreningsträffen, de stråk som är utpekade på golfbanan är skidspår. Av de åtta karaktärerna finns på Nyckelön flera grönområden där karaktärerna Det vilda, Artrikedomen, Rofylldheten och Skogskänslan går att finna. De flesta av dessa områden ligger dock på privatägd mark. Även om det i inventeringarna går att se att det finns platser för att uppleva rofylldheten så kan dessa platser stärkas ännu mer för att få upplevelsen av ro genom en bättre ljudmiljö. Buller från både väg 56 och järnvägen är svårt att komma undan idag. Skogskänslan finns även den att uppleva i Kvicksund men ett av kriterierna för den karaktären en känsla av oändlighet, vilket alla grönområden på Nyckelön är för små för att helt kunna tillfredsställa. Ofta går närmsta hus att skymta även när man strövar i naturen. 36 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

41 Upplevelsevärden åtta kriterier för rekreation Det vilda Artrikedomen Rofylldheten Skogskänslan Festparken Vildvuxenhet, stora stenar, slingrande stigar och mystik. Mångfald, myller, träd, blommor, insekter, fåglar, samla. Tystnad, stort område, kulturpräglad, historia, klippt gräs, städad, välskött. Känsla av oändlighet, enhetlighet, täthet, bra gångvägar, kuperad, promenadvänlig, skogsdofter- och ljud som fågelsång eller rinnande vatten. Folkliv, nöjen, café/kiosk, belysning, välskött, liv även kvällstid. Prydnadsvärdet Kultur, minnesmärken/statyer, offentlig konst/skulpturer, blomsterarrangemang, vackra rabatter, fontän. Lekvänligheten Robust, intim, oömma växter, plats för fantasi och förändring. Idrotten Större öppna ytor, klippt gräs, lövvegetation Det finns flera anlagda ytor för organiserade aktiviteter på orten. Det finns en golfbana i Sundbyvik. Kvicksunds IP (där sportklubben håller till) har många fotbollsplaner, fritidsgård etcetera. På Nyckelön finns lekvänlighet och idrotten på några ställen, Sandabadet och Backa. I området som kallas Backa finns en kommunal lekplats och i anslutning till den har det tidigare funnits möjlighet till olika bollspel och idrott. Dessa planer är idag till stor del igenvuxna. Platsen är också mycket bullerstörd från väg 56. I övrigt finns flera platser på privatägd mark som används för lek ute i naturen t.ex. Svinskärsberget, Bergskogen (Ramsjöberget) och en sumpmark på östra sidan Nyckelövägen vid Sandabadet. Varken festparken eller prydnadsvärdet finns att uppleva på någon allmän plats i Kvicksund. Det finns däremot många stora och vackra villaträdgårdar som gör att det känns lummig, grönt och välordnad. Vilket kan ge en del av karaktären prydnadsvärdet. I Kvicksund saknas idag en anlagd park. Området där lekplatsen ligger, Backa, ägs av kommunen men klassas inte som park i Handlingsplanen för parker (Antagen av tekniska nämnden ). På Nyckelön saknas en självklar mötesplats. En plats för folkliv, där det finns något för alla åldrar och som känns trygg att vara på alla tider på dygnet. I södra Kvicksund finns viktiga samlingspunkter för unga på skolan och Kvicksunds sportklubb, en annan viktig samlingspunkt är ICA. Självklara mötesplatser som inte är knutna till organiserade aktiviteter eller begränsade till affärens öppettider och kommersiell handel saknas på orten. De flesta grönområden är kuperade och utan anlagda stigar/vägar vilket gör att tillgängligheten blir dålig för de med olika funktionsnedsättningar. Tillgängligheten till grönområdena är också starkt begränsad på grund av att de är privatägda eller på grund av olika trafikbarriärer. Brister på belysta och välskötta grönområden gör det svårt att hitta platser som känns trygga under de mörkare tiderna på dygnet. Målpunkter för barn och ungdomar, så som Sandabadet och Backa går inte att ta sig till på ett tryggt och säkert sätt till fots eller med cykel vilket begränsar barnens rörelsefrihet. Naturlek på Svinskärsberget Lekplatsen på Backa Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 37

42 Närhet till parker och grönområden Enligt gällande Grönstrukturplan (september 2004) är 5-10 minuters promenad det avstånd som människor är beredda att gå till ett grönområde för att använda det ofta, vilket motsvarar cirka 300 meter. Att ha natur nära bostaden är viktigt för den vardagliga motionen och upplevelsen av grönska. Grönområden med fler upplevelsevärden och större möjlighet till motion kan ligga 800 meter från bostaden. Ett större strövområde bör finnas inom 3 kilometer från bostaden. De som bor på Nyckelön har flera större strövområden inom 3 kilometers avstånd, både Åholmen och strövområden i södra Kvicksund. De allra flesta har även ett grönområde inom 800 meter. Natur inom 5-10 minuters promenad (300 meter) finns inte i hela Kvicksund. De bostäder som har längre än 300 meter har istället nära till Mälaren men eftersom att stranden inte är allmänt tillgänglig så är det inte möjligt att använda den som rekreation för alla. Svinskärsberget och Bergskogen (Ramsjöberget) är viktiga för att ge närhet till grönområden för boende på Nyckelön. Grönområden som ligger nära bostäderna är främst på privat mark och den kommunala marken på Backa är dåligt underhållen. De stora barriärerna som finns inom orten gör att avstånden till naturen blir längre. Hot och möjligheter Översvämningsrisker och skyfall Framtida klimatförändringar innebär bland annat att Mälarens vattennivå påverkas, att det blir ändrade nederbördsmönster och flödesvariationer samt att risken för skyfall ökar. Dessa förändringar medför att åtgärder måste vidtas för att minimera risk för skador på fastigheter och egendom. Ett skydd från ytterligare strandnära bebyggelse längs med Mälarens stränder och vattendrag på Nyckelön bidrar till att stärka ortens motståndskraft för framtida klimatförändringar och minimerar risk för skador, samtidigt som möjligheterna för rekreation och friluftsliv kan utvecklas. Jordbruksmark Nyckelöns kvarvarande jordbruksmark bör om möjligt användas för livsmedelsproduktion, till exempel i form av närodling i nya bostadsområden. Sjögull En aspekt som minskar tillgången till Mälaren och hotar den biologiska mångfalden är förekomsten av vattenväxten sjögull. Sjögull är en främmande, invasiv art. Detta betyder att den inte hör hemma i vår inhemska flora och att den konkurrerar ut befintliga arter där den får fäste. På sikt minskar därmed den biologiska mångfalden. Sjögull är också ett problem för människor genom att växten försvårar rekreation, och yrkesfiske. De första observationerna av sjögull i Mälaren gjordes någon gång på 2000-talet och den hade då spridit sig från sjön Väringen uppe i Arbogaåns vattensystem där ned planterades in på 1930-talet, via Arbogaån och ut i Mälaren. Kommunerna runt Mälaren har gjort en utredning om sjögullets potentiella utbredning och den har stor potential att sprida sig om vi inte bekämpar den. I dagsläget finns de största förekomsterna av sjögull i Mälaren i Kungsörs kommun. Ett bekämpningsprojekt med statligt stöd pågår sedan några år tillbaka där Eskilstuna kommun, Kungsörs kommun och Västerås stad samarbetar och flytande ramar läggs ut över sjögullsbestånden för att få bort dem. Kända förekomster av sjögull i Kvicksund finns framför allt i Mellansundet norr om Nyckelön samt i mindre spridda bestånd längs västra delen av ön. Ett litet bestånd finns också på öns sydöstra sida. Dessutom finns sjögull vid Småholmarna sydväst om kvicksundsbron. Bekämpning av sjögull pågår vid samtliga kända bestånd, men projektet avslutas Fortsatt bekämpning är nödvändigt om sjögullet inte ska komma tillbaka. Vad kan du som privatperson göra för att bekämpa sjögull? Inte köra båt med motor igenom bestånden, eftersom växten slås sönder av propellern och växtdelarna riskerar att etablera sig på nya ställen. Om man bekämpar sjögull genom att slå den, måste alla växtdelar samlas in och tas upp på land, annars riskerar de att etablera sig på nya ställen. Helst bör flytande ramar eller annan typ av skuggning användas. Rapportera till Mälarens vattenvårdsförbund ( eller aktuell kommun om man hittar nya bestånd av sjögull, så att vi kan ha kontroll över den aktuella utbredningen. 38 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

43 Inriktning på fortsatt arbete När Kvicksundsborna som deltagit i dialogen får rangordna ortens möjligheter så ligger bättre motionsmöjligheter i topp, gästhamn på en andraplats och ökad tillgänglighet till Mälaren på en tredje. Den blåa och gröna strukturen är en viktig del av Kvicksund och har en stor roll i ortens utveckling, både för hur Kvicksund har utvecklats fram till idag men även för hur orten kommer att utvecklas i framtiden. Åtgärder som görs för en bättre tillgänglighet till vattnet och naturen samt för att förbättra möjligheterna till motions och friluftsliv kommer att bidra till att ge en mer levande och aktiv livsmiljö för de boende i Kvicksund, genom att skapa nya mötesplatser, förbättra befintliga mötesplatser och ge bättre förutsättningar för lokalt föreningsliv. En förbättrad tillgång till vattnet och naturen samt utvecklade motionsmöjligheter bidrar till flera av målen som den här ortsanalysen och utvecklingsplanen har tagit fram för orten men främst En attraktiv och mälarnära ort för vistelse och rekreation. Målet om En mentalt och fysiskt sammanhållen ort och En levande och aktiv livsmiljö genom livets alla skeden påverkas också. Strategier för att nå utsatta mål är bland annat: Förbättra tillgängligheten till Mälaren genom att skapa attraktiva sammanhängande stråk, offentliga rum och mötesplatser i mälarnära lägen. Skapa förutsättningar för turism och besöksnäring. Belys och lyft fram möjligheter till gästhamn, servicefunktioner och besöksnäring kopplade till Mälaren. Förbättra möjligheterna för motion och friluftsliv. Förbättra barns möjligheter att röra sig fritt och säkert. Utveckla offentliga rum och skapa mötesplatser med aktiviteter för alla åldrar. Skapa förutsättningar för lokalt föreningsliv. Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 39

44 Förslag på åtgärder Bevara och utveckla våtmarker och vattendrag Åholmen bevaras Ädellövsvegetation på Nyckelön bevaras och möjlighet till nya naturstigar Passage under utreds väg 56 Bevara och utveckla våtmark och vattendrag Ädellövsvegetation på Matkullen bevaras Upprustningar och kompletteringar på Sanda och Backa Allmän tillgång till natur och stränder Svinskärsberget bevaras 40 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

45 Åtgärder för att förbättra möjligheterna till motion och friluftsliv Utred möjligheterna till elljusspår. I medborgardialogen har man haft önskemål om elljusspår i anslutning till idrottsplatsen Utred möjligheter till naturstig i Bergskogen (även kallat Ramsjöberget) med förlängning till centrala delarna av Nyckelön och möjlighet att i framtiden knyta ihop de östra och västra delarna av ön under väg 56. Utred möjligheterna till kommunalt huvudmannaskap i Bergsskogen (Ramsjöberget) Utreda möjligheter för året- runt-toaletter vid de kommunala badplatserna, för att förbättra förutsättningarna för friluftsliv och föreningsliv på vintern. För att kunna förbättra möjligheterna till motion så behöver det skapas sammanhängande rekreationsstråk som går över barriärerna, väg 56 och järnvägen. Det är viktigt för friluftslivet men även för känslan av Kvicksund som en sammanhållen ort. Det sker idag aktiviteter i Kvicksund under hela året men förutsättningarna kan förbättras. Det behöver skapas förutsättningar för att motionera utomhus under dygnets mörka timmar. Åtgärder för att förbättra tillgången till Mälaren och skapa mälarnära mötesplatser på Nyckelön Utred möjligheten till kommunalt huvudmannaskap för utpekade natur stränder på Nyckelöns östra sida. Skydda kvarvarande strandlinje från privatisering och öka tillsynen av strandskyddade områden. Fortsatt bekämpning av sjögull Åtgärder för att utveckla offentliga rum och skapa mötesplatser med aktiviteter för alla åldrar. Rusta upp ytor vid parkområdet Backa och utred möjligheterna till en ny multiaktivitetsyta. Förbättra skötsel av naturmarken i de norra delarna. Utred om lekplatsen kan uppgraderas till stadsdelslekplats och om Backa kan klassas som grannskapspark. Gör Backa tillgängligt från norra Nyckelön. Rusta upp cykelparkeringar vid Sandabadet och öka tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- och synförmåga. Ekologi och klimatåtgärder Fortsatt bekämpning av sjögull för att förbättra Mälarens ekologiska livsmiljöer. Bevara den naturliga strandmiljön i Mellansundet och i anslutning till vattendrag på Nyckelöns västra och östra sida för att säkerställa landskapets motståndskraft vid klimatförändringar. Bevara områden med ädellövsvegetation på Nyckelön, Matkullen och Åholmen. Säkerställ hållbart lokalt omhändertagande av dagvattnen i bygglovprövning och planering för att minimera negativ påverkan på Mälarens kvalitet och risker för översvämning. Utveckla våtmarker på Nyckelön för att öka motståndskraften vid översvämningar och förbättra möjligheterna till naturlig rening av dagvatten. Våtmarkerna kan även förses med spänger för att öka rekreationsmöjligheterna och upplevelsevärdena på platsen. Mälaren behöver föras närmare alla kvicksundsbor, även de som inte har sjötomt. För att åstadkommadet behöver tillgängligheten till Mälaren förbättras. Det kan uppnås genom att skydda kvarvarande strandlinje från ytterligare privatisering och säkerställa att det finns allmänna öppningar ner mot vattnet, samt genom att fortsätta bekämpningen av sjögull. En gästhamn i södra Kvicksund skulle också förbättra tillgången till Mälaren. Åtgärderna skulle även gynna besöksnäringen och bidra till att orten blir en ännu viktigare knutpunkt i regionen och Mälaren samt skapa fler möjligheter till företagande, service och handel, på orten. Bekämpning av sjögull Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 41

46 KVICKSUND MOT EN SAMMANHÅLLEN ORT TRAFIK, INFRASTRUKTUR OCH RÖRELSEFRIHET Ankomsten till Kvicksund norrifrån Ankomsten till Kvicksund norrifrån med tåg sker längs med strandlinjen och genom bebyggelsen på Nyckelön. Resan ger en tydlig bild av ortens koppling till Mälaren och karaktären som badort med äldre fritidshus under omvandling till permanenta bostäder, lummig grönska och de karaktäristiska bryggorna ut i vattnet. Ankomsten till Kvicksund med bil norrifrån sker antingen via väg 56 eller via Nyckelövägen. Intrycket av orten och det omgivande landskapet skiljer sig markant längs med de olika vägsträckningarna. Ankomsten via väg 56 sker i hög fart över Mellansundet och genom det småbrutna jordbrukslandskapet med rika biologiska miljöer som åkerholmar, lövskogar och bryn. Kommer man istället in på Nyckelön via Nyckelövägen möts man först av en stor del barrskogsvegetation, främst tall, med utsikt ner mot Mälaren. Bebyggelsen längs med vägen blir successivt tätare och är en blandning av större äldre villor, mindre fritidshus och nybyggda villor. Bilister som åker längs väg 56 får en mer plötslig ankomst till tätorten närmare sundet. Från jordbrukslandskapet är det första mötet med orten bensinstationen, pizzerian och Båt-Sam med en större båtuppställningsplats och viss utsikt mot Mälaren. De två vägarna går sedan ihop och det tydligaste landmärket som markerar ankomsten till orten är Kvicksundsbron med dess karaktäristiska röda torn. Att gå och cykla i Kvicksund idag Idag är det generellt stor brist på separerade gång- och cykelvägar och säkra passager i Kvicksund. På Nyckelön, öster om riksväg 56 rör sig oskyddade trafikanter i blandtrafik med låga hastigheter och här finns även en sträcka gång- och cykelväg från Båt-Sam och till bron över till södra Kvicksund. Under riksvägen finns en passage för gående och cyklister mellan Västra Rasholmsvägen och Småbåtsvägen men på den västra sidan saknas gång- och cykelbana helt längs med den statliga Nyckelövägen, där hastigheten ökar från 40 km/h i söder till 60 km/h i höjd med Kolbottenstigen och från 60 km/h till 70 km/h strax efter avfarten mot Sandavägen och badplatsen. Riksväg 56 är en stor barriär för rörelser i öst-västlig riktning på Nyckelön. Idag kan man passera över den tvåfiliga vägen vid Vassviksvägen men det är en riskfylld passage som i och med utbyggnaden av riksvägen till mötesfri landsväg med mitträcke och en hastighet i detta läge på 100 km/h istället för 90 km/h i stort sett kommer att bli omöjlig. Längs med Nyckelövägen finns i dag ingen separerad gång- och cykelväg och hastigheten varierar mellan 40 och 70 km/timmen. Detta gör gång- och cykeltrafik längs med vägen mycket otrygg, särskilt för barn. Det går att ta sig från södra delarna av ön till Sandabadet genom att delvis röra sig genom bostadsområden väster om vägen men någon tydlig vägvisning för gående och cyklister finns inte och kräver lokalkännedom. En annan felande länk för gående och cyklister på Nyckelön är mellan bostadsområdet Stensjö Hagar och områdena söderut samt till bron över sundet och målpunkter som tågstationen, livsmedelsbutik och skola. Idag tar sig gående och cyklister från området på en åkerstig till Vassviksvägen, som vår och höst ofta är för blöt för att använda och inte är tillgänglig vintertid. En del cyklister ger sig också ut på en riskfylld färd längs med den i dag smala vägrenen på riksväg 56. Den stora bristen på säkra gång- och cykelvägar i Kvicksund gör det svårt att välja gång och cykel som transportmedel, särskilt för barn och unga, och detta bidrar därför till det stora bilberoendet på orten då barn skjutsas till och från skolan och till fritidsaktiviteter. 42 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

47 Järnväg och tågtrafik På Nyckelön ligger järnvägen i en gammal sträckning med många kurvor och äldre delar som är i behov av upprustning. Sträckan är enkelspårig mellan Kvicksunds station och Strömsholm. Passager På Nyckelön finns idag 11 stycken plankorsningar över järnvägsspåren och på vissa platser har även informella passager skapats. Plankorsningarna uppfyller i de flesta fall inte de krav som ställs idag i gällande riktlinjer. Plankorsningsolyckor är, enligt Trafikverket, en av de vanligaste olyckstyperna som leder till omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstrafiken. En av de viktigaste delarna i Trafikverkets säkerhetsarbete är därför att minska antalet plankorsningar och öka säkerheten vid de kvarvarande korsningarna. Utredningskorridor för järnvägsreservat på Nyckelön Trafikverkets åtgärdsvalstudie för sträckan Västerås - Eskilstuna från 2015 förordar en ny sträckning öster om riksväg 56 mellan Dingtuna och Kvicksund. Ortsanalysen och utvecklingsplanen tar inte ställning i frågan om utredningsområdet för järnvägskorridor. En närmare avgränsning av området för ny järnväg är mycket angelägen. Trafikverket ansvarar för det fortsatta utredningsarbetet, vilket förutsätts ske i dialog med kommunen. Frågan bör hanteras inom ramen för kommande översiktsplan för Västerås för att klargöra framtida förutsättningar för utvecklingen av Nyckelön. Kartan visar de vägar i Kvicksund som barn på Tegelviksskolan använder till och från skolan och på fritiden. Vägar till skolan Vägar på fritiden ± Plankorsning över järnvägen mot Sandabadet, en helbomsanläggning som uppfyller dagens regelverk Utredningskorridror järnvägsreservat Nyckelön och norrut i Västerås (från Trafikverkets åtgärdsvalsstudie 2015) Järnvägsreservat Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 43

48 Riksväg 56 och Nyckelövägen På Nyckelön är Trafikverket väghållare för riksväg 56 och Nyckelövägen. Riksväg 56 är ett riksintresse för kommunikationer på väg mellan Norrköping och Gävle. Vägen skär igenom Kvicksund i nord-sydlig riktning och är en primär transportled för farligt gods. Trafikverket fastställde vägplanen för riksväg 56 mellan Kvicksund och Västjädra. Vägplanens genomförande innebär en ombyggnad av väg 56 till mötesfri landsväg mellan Kvicksund (från Nyckelön, norr om Rasholmsvägen och Båt-Sam) till Västjädra, en sträcka på ca 14 km. Ombyggnaden innebär att befintlig väg breddas och förses med mitträcke. Vägen utformas generellt med omväxlande en och två körfält (en så kallad 2+1-väg). Vägsträckan förses inte med separerad gång- och cykelbana. Där cykelturistleden Mälardalsleden passerar väg 56 anläggs en kortare gång- och cykelväg för att underlätta passage men Trafikverket anser att det saknas tillräckligt starka motiv för att det ska vara ekonomiskt försvarbart att anlägga en gångoch cykelbana längs med hela sträckan. Byggstart planeras ske Ekonomin i projektet har varit vägplanens prioriterade mål. För godstransporter är väg 56 mellan Eskilstuna och Västerås en del av den så kallade räta linjen ; ett nationellt prioriterat stråk för godstransporter. Godstransporter förekommer även på järnvägen längs med sträckan men inte för transporter med både start och mål mellan Eskilstuna och Västerås. Konflikter och framkomlighet Kvicksundsborna har i dialogarbetet lyft att de upplever stora problem med framkomlighet för bilar vid några utfarter längs med väg 56. Främst gäller det vid in- och utfart vid tågstationen och ICA i södra Kvicksund och vid vänstersväng ut på riksvägen från Rasholmsvägen på Nyckelön. Hastigheten på väg 56 är vid Rasholmsvägen idag 60 km/h. Belysningen av vägarna i Kvicksund ses som bristfällig på vissa sträckor och snöröjningen på Nyckelövägen bedöms också av de boende som dåligt skött. Svårigheter med parkering upplevs av Kvicksundsborna främst vid Sandabadet men även vid Svinskär på Nyckelön. Svinskär är inte en kommunal badplats men många badar spontant och på egen risk vid klipporna som förvaltas av Svinkärs vattenförening. De som besöker Svinskär förväntas ta sig till platsen gående eller med cykel då de få parkeringsplatser som finns vid Svinskär är avsedda för gäster till fastighetsägarna i närheten och förvaltas av vägföreningen. Vid Sandabadet ansvarar Västerås stad, genom kultur- och fritidsförvaltningen, för eventuella förbättringar av bil- och cykelparkeringar. Utöver befintliga bilplatser finns här problem med att parkering sker på gångbanan längs med Nyckelövägen samt privata parkeringsplatser och blockerar infarter till privata fastigheter. De cykelställ som finns vid badet är äldre, enkla ställ i metall som inte är väderskyddade. Kvicksundsbron är den tydligaste flaskhalsen i Kvicksund där broöppningar hämmar framkomligheten och påverkar restiden negativt för både väg och järnväg. Ansvar för vägnätet på Nyckelön Eftersom Västerås stad inte är väghållare för någon del av vägnätet på Nyckelön är det staten respektive de enskilda vägsamfälligheterna som ansvarar för detta. Trafikverket är som väghållare ansvarig för drift och underhåll av Nyckelövägen och riksväg 56. Länsstyrelsen i Västmanland ansvarar för hastighetsreglering på vägar utanför tätbebyggt område på Nyckelön och Västerås stad inom tätbebyggt område. Det innebär att Västerås stad ansvarar för att reglera hastigheten på Nyckelövägen från Sandabadet söderut och på riksväg 56 ungefär från Båt- Sam söderut fram till Kvicksundsbron. För drift och underhåll av det lokala vägnätet på Nyckelön ansvarar gemensamhetsanläggningar. Nyckelöns vägförening förvaltar vägar och grönområden på båda sidor av riksväg 56 inom gemensamhetsanläggningen Nyckelön g:a 8. I samverkan med fastighetsägaren är vägföreningen ansvarig för slyröjning i grönområdena medan fastighetsägaren ansvarar för skogsbruket. Vägföreningarna har lagt ut underhåll och snöröjning av det lokala vägnätet på Nyckelön på entreprenad. Se bilaga 1 och 2 för karta över väghållaransvar och gemensamhetsanläggningar. 44 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

49 Störningar En konsekvens av att orten ligger vid större transportleder är störningar i form av buller från trafiken och risker med transporter med farligt gods. Buller från väg 56 I dialog med kvicksundsborna påpekas att man upplever en bullerstörd boendemiljö i områden i direkt anslutning till riksväg 56 på Nyckelön nära Kvicksundsbron. har en arbetspendling som är tre gånger så stor. Fler personer som bor i Kvicksund pendlar till en arbetsplats utanför orten än till en arbetsplats som är belägen här. Det är betydligt fler familjer i Kvicksund som har två bilar eller fler än i Västerås och Eskilstuna totalt. I Kvicksund äger 39 % två bilar eller fler, att jämföra med totala Västerås 18 %. De bullerskyddsåtgärder som Trafikverket redovisar i vägplanen för ombyggnation av Väg 56 (2018) utgår från riktvärden motsvarande nybyggnadskrav, det vill säga tuffare krav jämfört med dagens situation. Om det inte är tekniskt möjligt att uppnå samtliga riktvärden eller om kostnaderna för åtgärder bedöms som orimliga ska alternativa åtgärder övervägas. Bullerplank har, enligt Trafikverket, visat sig vara ekonomiskt lönsamt på del av den sydvästra sidan av Nyckelön, där det finns ett större område samlad bebyggelse. Övriga utredda förslag på bullerplank har av Trafikverket inte bedömt som ekonomiskt lönsamma. Med de skyddsåtgärder som redovisas i vägplanen kommer samtliga berörda byggnader inom området för vägplanen, norr om Kvicksundsbron, att klara det ekvivaleta riktvärdet om 30 dba inomhus. Transporter med farligt gods Riksväg 56 och järnvägen genom Kvicksund är utpekade leder för transporter av farligt gods. Den fastställda vägplanen för väg 56 innebär att farligt gods kan transporteras på ett trafiksäkrare sätt på den aktuella sträckan då vägbanan breddas och utformas som en så kallad 2+1-väg. Trafikverkets påbörjade översyn av järnvägssträckan Kvicksund Västjädra har också som ett mål att öka trafiksäkerheten och därmed minska riskerna med transporter av farligt gods. Pendling och bilinnehav Eskilstuna och Västerås är idag två stora kommuner i Mälardalsregionen med en total befolkning på över personer. Trots att det är mindre än fem mil mellan städerna är utbytet och arbetspendlingen mellan städerna begränsad. Norrköping-Linköping, som är jämförbara i fråga om storlek och inbördes avstånd, Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 45

50 Kollektivtrafik Tåg- och busstidtabeller Kvicksundsborna anser att tågavgångar på kvällar och helger borde utökas för att kunna ta sig fram och tillbaka till Västerås och Eskilstuna tätorter och dess större utbud av restauranger och nöjesliv. Tåg- och busstiderna i södra Kvicksund anses inte heller synkade, vilket gör det svårt att byta mellan olika kollektiva transportmedel. Tågtrafik Järnvägen trafikeras av SJ som en del av sträckan Sala Västerås Linköping, generellt med entimmestrafik under hela dagen. På vardagar trafikeras sträckan två gånger per timme i rusningstid och på helger med trafik varannan timme. Restider i minuter med bil respektive tåg och buss. Bilrestider uppskattade med Eniro med målpunkter i centrala delar av respektive stad. (Källa: Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för Eskilstuna - Västerås) Den till synes kortare restiden för järnvägen är missvisande om man ser till den totala restiden för många resor, dvs restiden från dörr till dörr. Då blir restiden med tåg längre eftersom den för många kräver anslutande gång, cykel, buss eller bilresa vid start- och eller/målpunkten. Bussar i linjetrafik och hållplatser Någon linjetrafik med buss mellan Västerås och Kvicksund finns inte i dag utan resenärer som vill resa kollektivt Västerås-Kvicksund hänvisas till tåget eller högskolans buss. Högskolans buss Mälardalens högskola har säte både i Västerås och Eskilstuna och har med anledning av detta handlat upp ett eget busskoncept med tio turer per dag, en buss per timme. Den körs inte kvällar och helger. Restiden Eskilstuna till campus Västerås är 45 minuter och Eskilstuna Västerås Centralstation 50 minuter. Busslinjen är tillgänglig för alla, men är idag inte sökbar via exempelvis Resrobot och Samtrafikens tidtabeller. Studenter och medarbetare på högskolan åker gratis på bussarna medan övriga betalar 50 kr för en enkelresa och 850 kr för ett 30-dagarskort. Bussen är idag en direktbuss som inte stannar i Kvicksund och körs av Axelssons buss. Brukslinjen Några kvicksundsbor har uttryckt en önskan om att den så kallade Brukslinjen ska återinföras. Trafiken för Brukslinjen upphörde till hösten 2016 efter att gällande avtal med Björks buss gick ut i augusti Detta var ett beslut i tekniska nämndens arbetsutskott i Västerås. Brukslinjen utfördes av dåvarande Västmanlands Lokaltrafik/VL. Trafiken var avgiftsfri och gav därför inga intäkter, samtidigt som sträckningen bedömdes ha mycket lågt resande. Några initiativ eller beslut att återuppta trafiken finns inte i dagsläget. Skolskjuts Alla boende på Nyckelön, Västerås, kan ansöka om skolskjuts till Tegelviksskolan i Eskilstuna, men alla får inte automatiskt skolskjuts. Enligt reglementet måste ett visst avstånd vara uppnått för att beviljas skolskjuts, eller att det föreligger en särskilt besvärlig trafiksituation. Avståndet mäts den faktiska vägen som eleven ska förflytta sig mellan hemmet och skolan. Avståndet mäts av skolskjutshandläggaren på Västerås stad i ett särskilt program framtaget för detta ändamål. Avstånd som gäller för att beviljas skolskjuts: Årskurs F-3: 2 kilometer Årskurs 4-6: 3 kilometer Årskurs 7-9: 4 kilometer 46 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

51 Sjöfart, båttrafik och hamnar Mälarfarleden (från Köping till Västerås och vidare österut till Östersjön) korsar väg- och järnvägsstråket vid Kvicksund. Sjöfarten i farleden är av riksintresse, Riksintresset syftar till att säkerställa att viktiga hamnfunktioner och transporter till och från hamnarna i Västerås och Köping inte hindras och är överordnat regionala och kommunala intressen. Det är Trafikverket som ansvarar för att peka ut riksintressen för sjöfarten medan Sjöfartsverket har det operativa ansvaret. Mälarfarleden minskar behovet av vägtransporter och innebär därmed en minskning av utsläpp och risker för olyckor förorsakade av tunga vägtransporter. Den minskar även behovet av järnvägstransporter på det hårt belastade järnvägsnätet i Stockholm-Mälardalen. Kvicksundsbron är egentligen två broar i form av en landsvägs- och järnvägsbro som byggdes 1976 för att ersätta den tidigare kombinerade svängbron. Orten präglas av broöppningar sas det på dialogträffarna som genomfördes och trafikanter över sundet påverkas också av planerade avstängningar och olyckor. Vintertid medför isbrytningen i farleden att skridskoåkare inte har möjlighet att ta sig genom sundet från västra delen av Mälaren till den östra eller tvärtom. Båt-Sam på Nyckelön är en kommersiell båtanläggning med försäljning av begagnade båtar, fyrhjulingar, vattenskotrar m m, verkstad, sjömack och vinterförvarning av båtar. Anläggningen har egna bryggor vid Mälarstranden i direkt anslutning till väg 56. Båt-Sam har sedan starten 1961 varit en viktig del av näringslivet på orten och vars verksamhet påtagligt påverkar upplevelsen av den norra infarten på Nyckelön. Det saknas en kommunal gästhamn i Kvicksund, vilket begränsar möjligheterna för turism och båtliv på Mälaren med koppling till orten. Sommaren 2017 stängdes vägbron under fyra veckor för underhållsarbete medan tågtrafiken fungerade som vanligt och båttrafiken fick passaera i en smalare passage. En personfärja gjorde det möjligt för gående och cyklister att ta sig över sundet även under brostängningen och många har på dialogträffarna vittnat om att brostängningen 2017 ökade sammanhållningen på orten då man möttes på färjan och hjälptes åt med transporter och övernattningar på respektive sida av sundet. I april 2018 genomfördes muddring av farleden och byte av broarnas styr- och reglersystem. Under denna tid testades broöppning, bommar, larm och andra funktioner vilket medförde längre tid för broöppningar och fördröjningar i vägtrafiken. För fritidsbåtstrafik i sundet öppnas Kvicksundsbron i nuläget ungefär en gång i timmen under tiden 1 maj 15 oktober, 10 minuter per gång. Som ett led i att förbättra framkomligheten över bron öppnas dock inte bron vid peaktider för pendlingstrafik för väg (mellan ). Andra tider öppnas bron vid behov och med anrop av brovakt. Vision över gästhamn i Kvicksund Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 47

52 Inriktning på fortsatt arbete De mål för ett levande Kvicksund som främst påverkas av åtgärder inom mobilitet, infrastruktur och kommunikation är En mentalt och fysiskt sammanhållen ort, En regional knutpunkt i Mälardalsregionen samt En attraktiv och mälarnära ort för vistelse och rekreation. Strategier för att nå utsatta mål är bland annat: Förbättra förutsättningarna för obehindrad rörelse både över sundet och över järn- och riksvägen för att knyta ihop Kvicksund. Förbättra barns möjligheter att röra sig fritt och säkert. Förbättra möjligheten till pendling och hållbara transporter. Belys och lyft fram möjligheter till gästhamn, servicefunktioner och besöksnäring kopplade till Mälaren. 48 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

53 Förslag på åtgärder Ombyggnation av riksväg 56 enligt fastställd vägplan Framtida gång- och cykelpassage Hastighetsöversyn Länsstyrelsen i Västmanland Gång- och cykelväg till Stensjö hagar Framtida länk för gång och cykel Trafikverket har inlett en översyn av passager och järnvägsspår Hastighetsöversyn Västerås stad Översyn belysning och utformning av passager under väg 56 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 49

54 Åtgärder för att förbättra rörelsefriheten i Kvicksund Anlägga en passage för gående och cyklister under riksväg 56 vid Vassviksvägen på Nyckelön. Förbättra belysning och siktlinjer vid passagerna under riksvägen mellan Västra Rasholmsvägen och Småbåtsvägen samt Nyckelövägen och Kvicksundsvägen. En gång- och cykelväg mellan Gärdesvägen och Vassviksvägen på Nyckelöns östra sida. En gång- och cykelväg mellan Stensjövägen och det kommunala parkområdet Backa på Nyckelöns västra sida. Genomför en hastighetsöversyn på Nyckelövägen. Uppgradera plankorsningar över järnvägen på Nyckelön. Anläggandet av en passage för gående och cyklister under riksväg 56 vid Vassviksvägen är en mycket angelägen åtgärd för att förbättra rörligheten på Nyckelön som helhet, särskilt ur ett barnperspektiv. Att sträva efter att barn fritt ska kunna ta sig trafiksäkert från sin bostad till den kommunala badplatsen vid Sanda borde vara en självklarhet. En sådan passage bör ingå i Trafikverkets åtgärdsplan som en prioriterad åtgärd, överordnad till exempel gångbroar över järnvägen där det redan idag finns plankorsningar som visserligen kan förbättras säkerhetsmässigt men som redan idag möjliggör passage för oskyddade trafikanter. Trafikverket har i samband med framtagandet av vägplan för väg 56 inte bedömt behovet av ytterligare en passage för gång- och cykeltrafikanter som tillräckligt ekonomiskt motiverad och hänvisar till passagerna under riksvägen mellan Västra Rasholmsvägen och Småbåtsvägen samt Nyckelövägen och Kvicksundsvägen. Förbättrad belysning och tydligare siktlinjer vid dessa passager skulle öka upplevelsen av trygghet och säkerhet. Trafikverket ansvarar för en översyn av utformningen av passagerna och en åtgärdsplan för belysningen. Ett sätt att i framtiden kunna förbättra gång- och cykeltrafikens förutsättningar väster om riksväg 56 vore en länk mellan Stensjövägen och det kommunala lekoch parkområdet Backa. Om det i detta område skulle kunna planeras för tillkommande bostadsbebyggelse skulle en gång- och cykelsträckning ha potential att förbättra för rörligheten i området, särskilt som det bör vara möjligt att koppla denna länk till befintliga bostadsområden via till exempel Backastigen, Björkebovägen och Enviksvägen. En sådan gång- och cykelväg skulle även förbättra tillgängligheten norr- och västerifrån till den kommunala förskolan på Backsastigen. I samband med en eventuell exploatering norr om Backa ansvarar stadsbyggnadsförvaltningen och teknik- och fastighetsförvaltningen för att, i samråd med markägaren, säkerställa en sådan gång- och cykellänk. Någon cykelväg mellan Kvicksund och tätorterna Västerås och Eskilstuna finns inte idag och det finns inga planer på att anlägga en sådan i framtiden heller. Trafikverkets argument för att inte anlägga en separerad gång- och cykelväg till centrala Västerås är, enligt vägplanen för ombyggnad av Väg 56 Kvicksund-Västjädra (fastställd 2018), att avståndet mellan de stora städerna Eskilstuna och Västerås (cirka 45 km) är för långt för daglig arbetspendling med cykel, undantaget är ett fåtal snabbcyklister. Trafikverkets bedömning är också att trafiksäkerheten, trots detta, förbättras då utrymmet för oskyddade trafikanter breddas till en meter. Turistleden Mälardalsleden är huvudsakligen inte heller en separerad cykelväg. I arbetet med att ta fram en Ortsanslys och utvecklingsplan för Kvicksund har vägsektionen för Nyckelövägen studerats översiktligt för att utreda möjligheterna att göra en separerad gång- och cykelbana längs med vägen, något som pekades ut som en åtgärd redan i FÖP 45 (1995). En gång- och cykelbana skulle göra det möjligt för oskyddade trafikanter att säkert kunna färdas på Nyckelövägen mellan målpunkter som Åholmen, Sandabadet och bron över till järnvägsstationen, centrum och Tegelviksskolan i södra Kvicksund. Teknik- och fastighetsförvaltningen på Västerås stad bedömer dock att vägsektionen på större delen av vägsträckan är för smal utifrån de funktioner som måste rymmas i vägområdet (vägbana, sidoområden för snöupplag etc). En sammanhållen, separerad gång- och cykelväg kan därför vara tekniskt svår att genomföra men Trafikverket bör utreda frågan vidare och ta ställning till hur Nyckelvägen kan förbättras för att säkerställa trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter längs sträckan. En konkret genomförbar åtgärd på Nyckelövägen är att göra en hastighetsöversyn. Länsstyrelsen ansvarar för en hastighetsöversyn på sträckan norr om Sandabandet, där de har ansvar för reglering av hastigheterna och där hastigheten idag huvudsakligen är bashastigheten 70 km/h. Kommunen har ansvar för hastighetsreglering från Sandabadet och söderut till Kvicksundsbron och kommungränsen. 50 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

55 Här bör också en översyn ske på den del av sträckan som är reglerad till 60 km/h. Förbättrad vägvisning för gående och cyklister till Sandabandet skulle också förenkla möjligheten att ta mindre vägar till Sandabadet. Västerås stad och Trafikverket är överens om en samfinansiering av en gång- och cykelväg mellan Gärdesvägen och Vassviksvägen som Trafikverket kommer att anlägga i samband med genomförandet av vägplanen för väg 56 och som sedan vägsamfälligheten i Stensjö Hagar övertar ansvaret för. Förhandlingar om sträckning och övriga överenskommelser pågår mellan kommunen, Trafikverket, markägarna och vägsamfälligheten för Stensjö Hagar. Även med föreslagna åtgärder ser vi tyvärr att det i framtiden kommer att råda stor brist på säkra gång- och cykelvägar på Nyckelön, vilket gör det svårt att välja gång och cykel som transportmedel. Detta bidrar därför till ett stort bilberoende på orten och begränsad rörelsefrihet, särskilt för barn. Under 2019 planerar Trafikverket att samråda med boende längs med sträckan gällande de föreslagna åtgärderna på järnvägssträckan. Dessa tas fram i samråd med berörda kommuner. I Kvicksund kommer åtgärderna främst att beröra Nyckelön. Åtgärder för bättre möjligheter till pendling med hållbara transportmedel Tätare och snabbare tågtrafik till och från Kvicksund Översyn av skydd vid plankorsningar Förbättrade parkeringsmöjligheter för bil och cykel i anslutning till järnvägsstationen Högskolans buss stannar i Kvicksund Tätare och snabbare tågtrafik till och från Kvicksund Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för Eskilstuna - Västerås 2015 genomförde Trafikverket en åtgärdsvalsstudie som omfattade trafikslagen väg, järnväg och sjöfart. Syftet med åtgärdsvalsstudien var att identifiera åtgärder för att nå effektiva och hållbara pendlings- och transportmöjligheter som kan förbättra utvecklingen av en gemensam region. Åtgärdsvalsstudiens mål är att identifiera effektiva och långsiktigt hållbara lösningar som bidrar till att öka trafiksäkerheten, förbättra tillgängligheten samt minska transporternas klimatpåverkan i stråket mellan Eskilstuna och Västerås. De identifierade lösningarna ska, enligt Trafikverket, skapa förutsättningar för att Eskilstuna kommun och Västerås Stad kan samverka och utvecklas mot en region med gemensam arbetsmarknad, högskola och handel. Översyn av skydd vid plankorsningar Som en följd av åtgärdsvalsstudien har Trafikverket påbörjat ett arbete med ta fram beslutsunderlag gällande befintliga plankorsningar och kapacitetshöjande åtgärder längs med sträckan Kolbäck Rekarne i form av en funktionsutredning. Syftet med utredningen är att se över hur skyddet vid plankorsningar på sträckan kan uppgraderas för att uppnå en ökad säkerhet samt bidra till minskade störningar i järnvägstrafiken. Ett syfte med utredningen är också att undersöka möjligheten att höja hastigheten på sträckan kopplat till kommande spårbyte och utredda korsningsåtgärder. Det skulle kunna leda till tätare och snabbar tågtrafik mellan Eskilstuna och Västerås, med stopp i Kvicksund. Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 51

56 Högskolans buss stannar i Kvicksund Det vore önskvärt om Högskolans buss stannade i Kvicksund, med tanke på den framtida utbyggnaden av service och bostäder i centrum som skulle öka ortens attraktionskraft även för studenter men det är Mälardalens högskola som ansvarar för bussens tidtabell. Från Mälardalskort till Movingo Trafikplan 2017 innehöll även planer på ett pendlarkort, Mälardalskort, som skulle vara gemensamt för hela trafiksystemet. Med detta pendlarkort skulle resenären, förutom regionaltågen även få tillgång till den lokala kollektivtrafiken. Försäljningen av biljetter ska vara gemensam oavsett operatör på de olika linjerna, så att resenärer kan byta mellan buss, tunnelbana och pendeltåg utan hänsyn till vilken operatör som kör trafiken. Som en följd av detta lanserades i oktober 2017 pendlarbiljetten Movingo, som är ett samarbete mellan de kollektivtrafikansvariga i Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län. Movingo gäller på SJs tågavgångar med Movingo-giltighet, Trosabussen, Tåg i Bergslagen inom Västmanlands-, Örebro- och Östergötlands län samt i all lokaltrafik i Mälardalen som bedrivs av SL, Sörmlandstrafiken, UL, VL, Länstrafiken Örebro och Östgötatrafiken. Det gäller även på lokaltrafiken som ansluter till regionala bussar och tåg. Under kommer regionen att få 33 nya moderna dubbeldäckade tåg som profileras under varumärket Mälartåg och kommer att trafikera fyra linjer, bland annat Linköping-Norrköping-Eskilstuna-Västerås-Sala. Dessa tåg kommer bland annat att ha rullstolsplatser och plats för cyklar vilket kommer att förbättra tillgängligheten och möjligheterna att cykelpendla till och från tåget. Infrastrukturåtgärder för att förbättra förutsättningarna för turism och besöksnäring i Kvicksund De ovan nämnda åtgärderna för att förbättra säkerhet och tillgänglighet på berörda väg- och järnvägssträckor bedöms kunna ha en positiv inverkan även på förutsättningarna för turism och besöksnäring i Kvicksund. Utöver dessa åtgärder så skulle en gästhamn för fritidsbåtar i södra Kvicksund förbättra möjligheterna för alla båtägare att angöra orten från vattnet och bidra till kundunderlag för kommersiell service som livsmedelsbutiken, restauranger, kaféer etc. En gästhamn kan utrustas med en serviceanläggning och till exempel latrintömning och sophantering, vilket skulle förbättra möjligheterna till ett hållbart båtliv och bidra till att minska föroreningsbelastningen på Mälaren. Det är förbjudet att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag. Förbudet gäller alla fritidsbåtar, förutom de som är K-märkta. Hela Sveriges sjöterritorium omfattas av förbudet (Transportsstyrelsens författningssamling, TSFS 2010:96) Eskilstuna samarbetar med Trafikverket om konkreta planer på förbättrade parkeringsmöjligheter för bil och cykel i anslutning till tågstationen. Dessa förbättringar, samt ett utökat serviceutbud i centrum, bedöms ytterligare bidra till att öka tågpendlingens attraktionskraft. 52 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

57 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 53

58 ATT LEVA, BO OCH VERKA I KVICKSUND Bostäder och service idag Kvicksund är en ort i omvandling, från sitt ursprung som ort med huvudsakligen fritidshus till allt mer permanent boende. Redan i FÖP 45 (1995) beskrivs att det finns begränsade möjligheter till bostadsutveckling på Nyckelön med hänsyn till behovet av strövområden, områden för att hantera dagvatten och skyfall samt de begränsningar som störningar från väg 56 respektive det utpekade järnvägsreservatet utgör. På Nyckelön domineras bostadsutbudet idag av småhus i form av äganderätter (88 %) med ett litet inslag av bostadsrätter i flerbostadshus. Det finns inga hyresrätter på Nyckelön och väldigt få marklägenheter. På den västra sidan om väg 56 finns fortfarande ett relativt stort inslag av fritidshus, vilket främst beror på att dessa områden inte har getts utökade byggrätter i nya detaljplaner. Utökade byggrätter i befintliga bostadsområden Trots de begränsningar som finns på Nyckelön så har det skett stora förändringar eftersom ÖP 45 (1995) har en inriktning som anger en möjlig övergång till mer året-runt-boende genom att nya detaljplaner upprättas eller att större byggrätter medges (under förutsättning att gemensamt avlopp anordnas). Utgångspunkten, och det är en viktig sådan, var dock att Kvicksunds karaktär ska bevaras och bedömningen var därför att alltför små fastigheter inte borde tillåtas (minst 1500 kvm). En bidragande orsak till Nyckelöns omvandling är alltså att bostadsområden både öster och väster om väg 56 gavs utökade byggrätter i ändrade detaljplanerna, främst mellan , vilket påverkar utvecklingen mot en växande andel året-runt-bostäder. Backa-Högåsen planerades som ett fritidshusområde och byggdes ut huvudsakligen i slutet av 70-talet men ändrade detaljplaner har tagits fram i området som medger utökade byggrätter och även möjlighet att använda del av bostaden som kontor och/eller hantverk samt även ger plats för en förskola där Kvicksunds förskola nu är byggd (ÄDp 1267 (1995), 1578 (2005) och 1633 (2006). Dessa ändrade förutsättningar har medfört en succesiv förtätning i området i form av större enbostadshus men även en del parhus. Detaljplanen för bostäder inom Sandtäppan, dp 1592, norr om Backa, antogs Planen möjliggör nybyggnation av friliggande småhus och detta område är fortfarande under utbyggnad. I samma plan gavs 11 befintliga fastigheter efter Backatorpsvägen utökade byggrätter. Mycket av ortens attraktionskraft ligger i närheten till vatten, upplevelsen av lummiga, lugna bostadsområden och de många äldre, karaktärisktiska villorna. På Nyckelön blir konsekvenserna av att många fastighetsägare nu kan bygga 300 m2 (mot tidigare = 100 m2 respektive =150 m2) allt mer tydlig i området. Karaktären av sommarstugeområde försvinner allt mer och stora villor ersätter de enkla sommarhusen medan tomterna ofta omvandlas från stora naturtomter till villaträdgårdar med mer hårdgjorda ytor och prydnadsplanteringar. Fler permanent boende på orten innebär ett ökat behov och efterfrågan på kommunal service som skola, förskola och äldreboende och ett ökat behov av närhet till närströvområden, motionsspår, lekplatser etc. Det är en delikat uppgift för kommunen att tillåta allt mer permanent boende på orten och att samtidigt möta det växande behovet av fungerande kommunikationer, service och tillgång till allmänna platser som detta medför. Bilaga 3 visar gällande och pågående detaljplaner i Kvicksund. Utredning om gemensam bostadskö för Eskilstuna och Västerås I 4 Mälarstäders handlingsplan för Boende anges aktiviteten Utreda möjligheten att utveckla gemensamma sök/kösystem för hyresrätter, något som potentiellt skulle kunna gynna Kvicksunds utveckling som sammanhållen ort. En tidig förstudie av WSP Analys & Strategi, daterad , genomfördes av kommunerna i Eskilstuna, Stängnäs, Västerås och de kommunala bostadsbolagen i respektive kommun. Enköping hade i detta skede redan valt att ingå i Uppsalas bostadsförmedling och efter att förstudien togs fram valde även Strängnäs att 54 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

59 inte fortsättningsvis delta i arbetet. I augusti 2017 tecknade Eskilstuna kommun och Västerås stad en gemensam avsiktsförklaring med syfte att undersöka förutsättningar för en gemensam sök- och köfunktion för hyresrätter i Västerås och Eskilstuna föreslog Mimers VD till bolagets styrelse att besluta om en målbild som istället för att ha som mål inrätta en separat organisation för en gemensam kö som bekostas med köavgifter fortsätta arbetet med målbilden att inrätta en gemensam digital plattform (portal) dit hyresvärdarna anmäler lediga lägenheter. Tanken var att hyresvärdarna skulle anmäla lediga lägenheter för intresseanmälan till portalen men att lägenheterna sedan hyrs ut genom respektive fastighetsägare. Styrelsen för Bostads AB Mimer beslutade dock att avslå detta förslag och istället ge VD i uppdrag att avsluta Mimers medverkan i projektet samt föreslå att det läggs ner i sin helhet. Andra större verksamheter som sätter sin prägel på Nyckelön är Ramsjö gårds lantbruksfastighet där Jörgen Carlström driver hästverksamhet med namnet Equi Rehab samt skogsförvaltningen på ön och arrendatorsverksamheten för jordbruk kring Stensjö Gård som drivs av Björn Gjörwell. Equi Rehab och dess hyresgäster och samarbetspartners på Ramsjö gård har idag ca 16 årsarbetstillfällen inom friskvård, butik och träning för hästar samt konferensvåning med övernattningsmöjligheter. Verksamheten är beroende av att ha tillgång till vallodling, hästhagar och träningsmöjligheter på ön, vilket bör tas i beaktande i framtida planering. Övriga kända verksamheter på Nyckelön är till exempel Xtreme Cargo Kvicksund, Perneheim Skyltdesign och Flinta Konstbetong. Markägoförhållanden Marken på Nyckelön är huvudsakligen privatägd. Björn Gjörwell, tillsammans med sin syster Birgitta Hellencreutz-Gjörwell, är de enskilt största markägarna och har en viktig del i öns framtida utveckling. Västerås stad äger förhållandevis lite mark men har idag rådighet över marken längs med de södra delarna av riksväg 56, park- och skogsområdet Backa väster om riksväg 56, strandpartiet som utgör Sandabadet samt fastigheten Stensjö 1:168 (den så kallade växthustomten ). Bilaga 4 visar kommunägda fastigheter Verksamheter och företagande på Nyckelön Byggverksamhet, företagstjänster och tillverkning/utvinning är idag de dominerande näringsgrenarna i Kvicksund men bland de små företag som finns på Nyckelön är bredde n stor. Någon företagarförening finns inte på orten och många som har konsultföretag är verksamma någon annanstans än Kvicksund. Sedenborgs Metallgjuteri är med sina drygt 40 anställda den enda verksamheten på Nyckelön som har fler än tio anställda. En detaljplan, dp 1380, antogs 2003 som gjorde det möjligt för den befintliga industriverksamheten inom fastigheten, AB Sedenborgs Metallgjuteri, att utöka sin verksamhet och skapa skyddszoner mot angränsande bostadsbebyggelse. Området fick bestämmelsen J1, Industri med tillhörande bostad samt BK, Bostad/Kontor. Flygbild över Båt-Sam och väg 56, Nyckelön Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 55

60 Både på den östra och västra sidan om riksväg 56 på Nyckelön finns områden där det är möjligt att etablera verksamheter. På den västra sidan finns redan idag en pizzeria och på den östra sidan är Båt-Sam och bensinstationens verksamheter som sätter stark prägel på Nyckelön. Här stannar även bokbussen och bidrar till att denna sida upplevs som Nyckelöns centrum. På näringslivsträffen 2018 bekräftade företagarna bilden av en ort där många bor men få verkar. Det är närheten till Mälaren och läget som attraherar ensamföretagare och konsulter att bosätta sig i Kvicksund. Som ortens fördelar för företagare nämndes det stora regionala upptagningsområdet och närheten till många större städer. En väl fungerande kollektivtrafik bedömdes därför som avgörande för ortens utveckling, både för företagande och boende. Det finns önskemål om företagshotell och mötesplatser där kluster och företagssamverkan, som i stort sett saknas idag, kan skapas och det fanns även önskemål om mer mark för verksamhetsändamål, särskilt i södra Kvicksund. För att underlätta för företagande på orten önskades även möjlighet till mer fritidsaktiviteter på orten och en vårdcentral, för att minska på skjutsande och åkande till de större städerna. Företagarna framförde en stor vilja att delta i ortens utveckling men upplevde samtidigt att de hamnar lite på sidan av i kommunernas planering och satsningar och efterlyste bättre stöd och kommunikation. Besöksnäring och turism För besökare till Nyckelön är det främst närheten till Mälaren som lockar. Sandabadet med dess sandstränder har många besökare sommartid och kajak- och båtlivet drar också till sig besökare till ön. Vintertid är det också Mälaren som är attraktionen men då är det isarna och möjligheterna till skridskoåkning och issegling som utgör lockelsen. Några övernattningsmöjligheter för gäster finns i dag inte på Nyckelön och båthamn utgörs av Båt-Sam som är en privat anläggning. På träffen med näringslivet 2018 lyftes behovet av övernattningsmöjligheter på båda sidor bron och en större satsning på att utveckla ortens attraktivitet för besökande genom att skapa attraktiva miljöer, anlägga en gästhamn där även båtturer kan lägga till samt förbättra tillgängligheten till Mälaren både sommar och vinter. Idag finns få verksamheter på orten som fokuserar på turism och friluftsliv. Offentlig service Utbudet av offentlig service i Kvicksund varierar. För barn och ungdomar finns skola och förskola men det saknas äldreboende och vårdcentral, vilket gör det svårt för en åldrande befolkning att bo kvar på orten. Mötesplatser saknas för alla kategorier och lokaler för andra fritidsaktiviteter än sport finns knappast. Förskola På Nyckelön finns den kommunala förskolan Kvicksunds förskola. Förskolan byggdes 2006 och startade sin verksamhet samma år. Förskolan har två avdelningar - Trossen och Bojen för åldern 1 5 år. Förskolan har nära till skog och natur vid Backa och att vara ute är en viktig del av verksamheten. Idag har verksamheten ca 43 barn inskrivna. 10 barn boende på Nyckelön går i förskola på Eskilstunasidan och två barn omvänt. Det ger en differens på 8 barn som har rätt till förskoleplats i Västerås. Med en fortsatt utbyggnad av Kvicksund och fler barnfamiljer på Nyckelön finns en uppenbar risk att förskolan inte har tillräcklig kapacitet om plats önskas i den kommunala förskolan på Nyckelön. Det väcker en fråga om möjligheterna att utöka verksamheterna i framtiden. Skola Tegelviksskolan, Kvicksunds gemensamma grundskola, finns i södra Kvicksund. Äldreboende Något äldreboende finns idag inte i Kvicksund och det är stor brist på lägenheter, framför allt hyresrätter. Vårdcentral Det saknas en vårdcentral i Kvicksund idag och avsaknaden av denna service är något som ofta påtalades i dialogen med boende och företagare på orten. Bibliotek och allaktivitetshus Biblioteksfilial saknas i Kvicksund men Västerås stadsbiblioteks bokbuss stannar till vid Båtsam på tisdagar jämna veckor samt vissa tisdagsmorgnar även vid Kvicksunds förskola på Nyckelön. På måndag förmiddag stannar Eskilstuna stadsbiblioteks bokbuss vid ICA och Laxvägen i södra Kvicksund. Något regelrätt allaktivitetshus finns inte men Tegelviksskolans lokaler i södra Kvicksund har till viss del en 56 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

61 sådan funktion. Bostadsrättsföreningen Stensjöpärlan vid Kvicksundsbron hyr ut sin samlingslokal även till utomstående. Återbruk och källsortering VafabMiljö har inget Återbruk för källsortering av avfall på Nyckelön. Det närmaste Återbruket i Västerås finns på Bäckby. Bruna avfallspåsar för matavfall kan hämtas på Båt-Sam. Räddningstjänsten/ambulans Fram till 2015 fick boende i Kvicksund vänta på att närmaste räddningsstyrka från Eskilstuna eller Kolbäck i Västerås kommit vid en brand eller olycka. I invånardialogen uttrycktes även en viss oro och missnöje med hur räddningstjänsten fungerar. Förskola Genom ett unikt projekt mellan räddningstjänsten i Eskilstuna och Mälardalens Brand- och Räddningsförbund (MBR) i Västerås, startades i oktober 2015 en gemensam snabb resurs i form av en första insatsperson (FIP9). Fem personer som bor och arbetar i Kvicksundsområdet har fått en special-anpassad utbildning, för att någon av dessa alltid ska vara beredd att rycka ut. Personerna har ett mindre räddningsfordon med nödvändig utrustning i sin närhet, och kan därför bege sig snabbt mot olycksplatsen. Vid larm är den huvudsakliga uppgiften att komma tidigt på plats, förmedla information till övriga räddningsstyrkor, och om möjligt utifrån den egna säkerheten göra en första skadebegränsande insats. På så sätt kan dessa första insatspersoner göra en värdefull insats i väntan på att övriga räddningsstyrkor anländer. Genom att fem jourhavande brandmän nu finns på plats bedöms hjälp komma fram snabbare. Verksamheter och handel Förskola J Centrum med järnvägsstation och livsmedelsbutik Tegelviken skola och förskola Kommersiell service Den kommersiella servicen på orten består främst av en livsmedelsbutik, kiosk, frisör samt några restauranger och ett gym. Kvicksunds kommersiella funktioner är främst lokaliserade till södra Kvicksund, i närheten av järnvägsstationen och påfarten till väg 56. På Nyckelön finns ett visst utbud samlat på båda sidor av väg 56 nära bron; en pizzeria, Ok/Q8 med drivmedel och kiosk samt Båt-Sam. Utöver dessa två områden är utbudet av kommersiell service mycket begränsat. Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 57

62 Invånarnas syn på bebyggelseutveckling, service och verksamheter Under invånardialogerna diskuterades framtida bebyggelseutveckling i Kvicksund. Mötesdeltagarna markerade på kartor vilka områden som de ansåg lämpliga för ny bebyggelse och var sådan bör undvikas. Kartan till höger visar ett urval av de områden som Kvicksundsborna samtalade kring under dessa diskussioner. Både positiva och negativa aspekter inom dessa områden lyftes fram. Under invånardialogen uttrycktes behov av ett mer varierat bostadsutbud med fler lägenheter, radhus och parhus. Framför allt behövs boende för ungdomar och för äldre så att det är möjligt att flytta hemifrån eller flytta från sin villa och ändå stanna på orten. Invånarna anser att det som gör det attraktivt att bo i Kvicksund framför allt är närheten till Mälaren och rekreationsmöjligheter i naturen. De stora villatomterna och det lugna lilla samhället med närhet till större städer bidrar också till att man vill bo i Kvicksund. ± Vilka platser i Kvicksund vore lämpliga för större bebyggelseområden? Samanställning av dialogkarta Var finns mindre obebyggda platser i Kvicksund som kan kompletteras med bebyggelse? Vilka platser bör inte bebyggas i Kvicksund? I invånardialogerna och i diskussionerna med näringslivet om utvecklingsmöjligheter för samhällsservice och näringsliv framfördes behov av en vårdcentral, ett allaktivitetshus och företagshotell i Kvicksund. Gästhamn, konstmuseum, övernattningsmöjligheter (Bed & Breakfast), bankomat, bageri, restauranger och kafé var andra typer av service och verksamheter som invånarna anser saknas på orten. På Nyckelön pekades PRO s sommarhem Björknäs ut som en möjlig plats att utveckla till allaktivitetshus på Nyckelön. Avgörande för ortens framtid anses vara väl fungerande kommunikationer; tåg som har synkade tidtabeller, går senare på kvällarna och oftare på helger, bussar vars tidtabeller synkar med tågen samt bättre påfarter på väg Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

63 Teknisk försörjning Vatten och avlopp VA-utveckling på Nyckelön, Flintaviks vatten och reningsverk ekonomisk förening började bedriva VA-verksamhet på Nyckelön Sedan mitten av 90-talet har utbyggnaden av vatten och avlopp på Nyckelön fortsatt med fler anslutna och ökad andel permanentboende. I november 2007 tog länsstyrelsen beslut om att Flintaviks V & R:s verksamhetsområde skulle omfatta samtliga fastigheter på Nyckelön. Därefter ökade anslutningstakten. Det var under början av 2000-talet återkommande diskussioner om Flintaviks V&R skulle övergå i kommunal regi. Sedan år 2011 ingår Nyckelön i Mälarenergis verksamhetsområde för vatten och spillvatten. På Nyckelön är ca 1200 personer anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Reningsverket på Nyckelön har nått sitt kapacitetstak och är i stort behov av renovering. Den framtida avloppshanteringen för Nyckelön har utretts av Mälarenergi och Eskilstuna Energi & Miljö (EEM). En avsiktsförklaring håller på att tas fram mellan Mälarenergi och EEM för anslutning av spillvatten från Nyckelön till Ekeby reningsverk i Eskilstuna. En anslutning till ett större reningsverk ger en långsiktigt säker avloppshantering för Nyckelön och möjliggör fortsatt utbyggnad och befolkningsökning. Eftersom det varit problem med vattenkvaliteten i området beslutade Mälarenergi att vatten ska köpas in från EEM. Sedan 2016 köper Mälarenergi vatten från Eskilstuna till Nyckelön. Det tidigare vattenverket är nedlagt. Sedan Mälarenergi tog över VA-anläggningen har de flesta fastigheter anslutits i en etappvis utbyggnad av ledningsnätet. Under 2019 planeras att kvarstående fastigheter blir anslutna. VA-försörjning och Kvicksunds framtida utveckling Planerad utveckling i Kvicksund måste beaktas för att få en helhetsbild av Eskilstunas framtida åtaganden för att VA-försörja såväl kommuninvånare i Södra Kvicksund som på Nyckelön. Eskilstuna Energi & Miljö genomförde därför en kapacitetsutredning 2018, med fokus på påverkan av planerad utveckling i södra Kvicksund. Utredningen visar på att ett antal åtgärder krävs som förutsättning för att Nyckelöns avloppsvatten ska kunna anslutas till södra Kvicksund, bland annat byte av pumpar, anläggning av utjämningsmagasin och ombyggnation av en pumpstation. Dagvatten Dagvatten på Nyckelön har direkt påverkan på Mälaren. Det finns inte något ledningsnät för dagvatten på Nyckelön utan dagvatten omhändertas lokalt på fastigheter och i vägdiken. Då de flesta fastigheter är stora med möjlighet för eget omhändertagande bedömer Mälarenergi att det inte finns något behov av avledning av dagvatten på Nyckelön. En risk kan dock vara att omvandlingen från fritidshusbebyggelse till mer permanent boende och större byggrätter kommer att innebära att större ytor hårdgörs på enskilda fastigheter och att detta får en negativ inverkan på möjligheten att infiltrera dagvatten på den egna fastigheten. Frågan måste därför bevakas i kommande bygglovhantering i de områden som sedan 2000-talet har ökade byggrätter. Några av de övergripande målen i Västerås policy är: Dagvattenflöden till Mälaren minimeras. Grundvattenbalansen bibehålls. Övergödning och föroreningar orsakade av dagvatten minimeras i grundvatten, sjöar och vattendrag. Dagvatten ses som en resurs vid utbyggnad av staden. Skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och anläggningar. Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas. Dagvatten är tillfälligt ytligt avrinnande regn- och smältvatten. Dagvatten är en allt viktigare fråga i samhället då det ställs högre krav på våra vattenmiljöers kvalitet. Även klimatförändringarna kommer att medföra mer och kraftigare nederbörd som vi måste ta hänsyn till och hantera. Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 59

64 Uppvärmning och energianvändning 2015 genomförde Västerås energi- och klimatrådgivare en översiktlig kartläggning av uppvärmningssystemen i Kvicksund, som presenterades på workshopen som arrangerades med kommunernas tjänstepersoner. Resultatet av kartläggningen bearbetades i ett beräkningsprogram. Resultaten av kartläggningen och databearbetningen visar att de huvudsakliga uppvärmningsformerna i Kvicksund är värmepumpar, direktverkande elvärme eller biobränsle som till exempel pellets, ofta i kombination med vedeldning i braskamin. Goda förutsättningar finns att anordna uppvärmning genom sol, till exempel kombination med ved- eller pelletseldning eller värmepump. Utbyggnad av det kommunala fjärrvärmenätet är inte planerad. Det finns mycket fastighetsägare kan göra för att minska energianvändningen och många åtgärder är både enkla och billiga. Stor potential finns att genomföra klimatsmarta lösningar och till exempel använda solvärme för att värma upp vatten eller solceller för att producera el. El, tele, bredband På den östra sidan Nyckelön är det kommunala stadsnätet nyligen utbyggt och i stort sett alla fastigheter är anslutna. Under 2018 genomförde Fibra en kampanj för utbyggnad av det kommunala stadsnätet även på Nyckelöns västra sida och i Mellansundet, med målet att utbyggnaden skulle vara färdigställd under sommaren samma år. Fibra byggde alltså bara på Västeråssidan i detta projekt. I kampanjen som genomfördes fick Fibra in 45 stycken avtal varav 5 stycken återstår att ansluta På de sträckor där Fibra bygger har de förberett med kanalisation till samtliga fastigheter så det blir enkla anslutningar i framtiden om fler fastighetsägare vill ansluta sig till stadsnätet. I projektet ingick även en samförläggning av kanalisation med IP-Only så nu finns möjlighet att bygga ihop fibernätet på Nyckelön med övriga Västerås och skapa så kallad redundans. Idag sker anslutningen endast via Eskilstuna. Skapandet av redundansen ses som en säkerhetslina, om t ex fibern till Kvicksund blir avgrävd kommer kommunikationen fortfarande fungera eftersom försörjning sker från två håll. Vattenfall är elleverantör på Nyckelön. Du kan få rådgivning i energi- klimat och transportfrågor Hos de kommunala klimat- och energirådgivarna kan du få opartisk rådgivning i energi- klimat och transportfrågor utan kostnad. Mer information hittar du här: I Västerås: I Eskilstuna: 60 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

65 Inriktning på fortsatt arbete Det mål för ett levande Kvicksund som främst påverkas av åtgärder för att förbättra förutsättningar att leva, bo och verka i Kvicksund är i första hand En levande och aktiv livsmiljö genom livets alla skeden. Strategier för att nå utsatta mål är bland annat: Bredda bostadsutbudet med olika boende- och upplåtelseformer. Förbättra förutsättningarna för lokal offentlig och kommersiell service. Förbättra förutsättningarna för företagande på orten. Skapa förutsättningar för turism och besöksnäring Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 61

66 Förslag på åtgärder Utredningsområde för bostäder, förskola och natur ± Framtida utredningsområde för bostäder Reviderad detaljplan Utredningsområde för bostäder och förskola Verksamhetsområde Möjligt utredningsområde för bostäder Verksamhetsområde Planerad ny detaljplan för bostäder 62 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

67 Åtgärder för att bredda bostadsutbudet i Kvicksund och förbättra förutsättningar för service Nya utredningsområden för bostäder och samhällsservice Förutom fokusområdet Stensjö 1:168 ( växthustomten ) finns begränsade möjligheter till ytterligare utbyggnad av bostäder och verksamheter på Nyckelön. För att knyta samman de olika delarna av ön bättre bedömer vi det dock som lämpligt att utreda möjligheten att planera för viss bostadsbebyggelse norr om parkområdet Backa, väster om väg 56 samt söder om Stensjö Hagar på den östra sidan vägen. Om dessa områden kopplas samman med ett gång- och cykelstråk genom bostadsområdena, under väg 56 och genom det kommunala parkområdet Backa skulle det också väsentligt förbättra rörligheten på öns centrala delar. Här är det också lämpligt att pröva möjligheten till en ny förskola för att täcka upp framtida behov på Nyckelön då befintlig förskoletomt bedöms som för liten för en utbyggnation. I området finns höga naturvärden, främst åkerholmar med ädellövträd, och dessa värden måste beaktas i fortsatt planering och bevaras i största möjliga mån. Landskapet har även ett upplevelsevärde för rekreation och friluftsliv och i direkt anslutning till Stensjö gård så ny bebyggelse bör inarbetas varsamt. Bymiljöerna i Lospånga by och Åkesta kan till exempel tjäna som inspiration för nybyggnation i lantlig miljö med möjlighet till odling m m. Eventuella nya detaljplaner bör erbjuda ett bredare utbud att bostadstyper som t ex radhus, parhus, kedjehus och mindre flerbostadshus. Det finns ett intresse hos markägarna att utöka bebyggelsen i anslutning till de befintliga bostadsområdena i sydöst runt Bergsskogen och Trollskogen. I vår avvägning mellan behovet av fler bostäder och behovet av närströvområden och gröna ytor för de som redan bor och verkar på Nyckelön bedömer vi dessa möjligheter som mycket begränsade, särskilt som större delen av befintliga fastigheter i området redan fått utökade byggrätter vilket medför en ökande fast befolkning på orten med ett växande behov av närströvområden. Förutsatt en framtida revidering av järnvägsreservatet på den östra sidan Nyckelön bör bostadsbebyggelse i vissa delar norr och väster om Ramsjövägen samt uppe på höjden i Trollskogen utredas vidare. Området vid Ramsjövägen kan också vara en lämplig alternativ placering av en utbyggd förskola. I fortsatt utredning bör man ha i åtanke att grönytan vid Trollskogen även har en viktig funktion som fördröjningsyta för regnvatten och tillgängligheten till höjden via befintligt vägnät kan visa sig vara problematisk. Det bedöms som olämpligt att ge fastigheter som ingår i de äldre detaljplaneområdena längs med järnvägen utökade byggrätter på grund av de störnings- och olycksrisker som järnvägen medför. Inte heller bedöms det som lämpligt att medge större byggrätt för de fastigheter som ingår i den kulturhistoriskt högt värderade bebyggelsen inom Sjövreten-Udden, där tomternas storlek och utrymmet mellan byggnaderna starkt påverkar upplevelsen av miljöerna. Detta område bör även undantas från möjligheten att bygga så kallade Attefallshus utifrån de känsliga bebyggelsevärdena. Strand- och vattenområdena runt Nyckelön bör fredas från ytterligare privatisering och istället utvecklas som rekreations- och naturområden som bidrar till en hållbar utveckling av orten genom att erbjuda tjänster som renande våtmarker, och strandängar, dagvattenfördröjning och översilningsytor vid översvämning. Vid eventuella ändringar av befintliga detaljplaner i Kvicksund och framtagande av nya bör användningen bostad även omfatta en möjlighet att anordna kontor, hantverk och förskola i en del av bostaden. Inspirationsbilder Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 63

68 Fastigheten Stensjö 1:168 är utpekat som ett utvalt projektområde för bebyggelseutveckling på Nyckelön då kommunen redan har idag äger fastigheten och står i begrepp att utveckla den. Lämpliga strategier för utvecklingen beskrivs mer i detalj under rubriken Utvalda projektområden. Kulturmiljöanalysen identifierar höga kvaliteter i bebyggelsemiljöerna från de olika tidsepoker då Kvicksund har utvecklat sin bostadsbebyggelse. Bostadsområdena berättar en viktig historia men är också är ett bevis på hur samhällsintressen och arkitektoniska ideal förändras över tid. Detta måste vara en utgångspunkt när Kvicksund ska ta ett kliv framåt och bostadsutbudet breddas framöver. Ett bredare utbud av bostadstyper och en mer varierad lokal arbetsmarknad skulle kunna medverka till en ökad inflyttning på orten och en socialt mer hållbar ort, där en större mångfald av människor kan bo, mötas och verka. Åtgärder för att förbättra förutsättningarna för lokal service Handel och service i centrum Att ha kvar möjligheten till olika typer av verksamheter, främst i de södra delarna av Nyckelön, bedöms som önskvärt även i framtiden men planeringsinriktningen är att Kvicksunds huvudsakliga centrum, med dess utbud av handel och service, koncentreras och utvecklas i stationsnära lägen i södra Kvicksund. Förskola på Nyckelön Fastigheten Nyckelön 1:396 ägs av Arosmotet Fastigheter AB och kommunen hyr lokalerna för förskolan. För området gäller ändrad detaljplan för del av Backa- Högåsen, dp 1633 som vann laga kraft 2006 och medger förskola och gruppbostad på fastigheten. Fastigheten är del av gemensamhetsanläggningen Nyckelön GA:8, det vill säga Nyckelöns vägsamfällighet. Fastighetens totala area är 3271 och befintlig byggnad upptar 360 kvadratmeter av fastigheten. Möjligheterna att bygga ut förskolan på denna fastighet är därmed begränsad med tanke på behovet av en avgränsad förskolegård av tillräcklig storlek för ett ökat antal barn. Några fördelar med förskolan som verksamheten ser ut idag är de små förskolegrupperna, närheten till bostadsområden, den lummiga fastigheten och närheten till det kommunalt ägda natur- och parkområdet Backa. Frågan om en utbyggd eller ny förskola på Nyckelön måste utredas vidare. Olika scenarior för detta finns. Ett scenario är att bygga ut befintlig förskola eller återöppna verksamhet på en tidigare nedlagd förskola, alternativt hitta en ny tomt på Nyckelön för helt ny förskola med något större kapacitet än dagens. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det naturligtvis bättre om förskoleplatser kan erbjudas geografiskt nära de boende på Nyckelön. Barn- och utbildningsförvaltningen på Västerås stad ansvarar för frågan att utreda behov och konsekvenser av olika framtidsscenarior i samråd med stadsbyggnadsförvaltningen. Alternativa lokaliseringar för en ny förskola kan vara antingen i anslutning till Bergsskogen, vid Ramsjövägen eller som en del av ett nytt utbyggnadsområde norr om parkområdet Backa, väster om riksväg 56. Skola Tegelviksskolan är även i framtiden ortens gemensamma skola. Dess behov av utveckling hanteras i gemensamt samarbete mellan kommunerna. Skolans funktion som allaktivitetshus bör kunna stärkas vid en framtida utbyggnad, alternativt att detta blir en del av en framtida biblioteksfilial. Äldreboende Ett kommunalt behovsprövat äldreboende bör utvecklas i ett samarbete mellan berörda nämnder i Västerås och Eskilstuna. Den lämpligaste placeringen för ett behovsprövat äldreboende bedöms, efter dialog med berörda förvaltningar, vara i ett kollektivtrafiknära läge i Södra Kvicksund. Vårdcentral I samband med en utveckling av ett äldreboende bör frågan om en vårdcentral utredas, även det som ett gemensamt samarbete mellan berörda landsting i Västmanland och Sörmland. Bibliotek och allaktivitetshus Biblioteksservice i Kvicksund består idag av bokbussar vars tider gör att målgruppen främst riktar sig till daglediga. I ett utbyggt centrum nära järnvägsstationen i södra Kvicksund bör finnas utrymme för en icke-kommersiell mötesplats som ett bibliotek kombinerat med allaktivitetshus, föreningslokaler och utställningsmöjligheter. Även detta bör utvecklas som ett mellankommunalt samarbete. En sådan större kommunal mötesplats skulle kunna bidra till en förbättrad social hållbarhet 64 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

69 på orten genom att möjliggöra ett större utbud av fritidsaktiviteter än sport och friluftsliv. Åtgärder för att förbättra förutsättningarna för företagande, turism och besöksnäring Lokal för näringslivet Ett kontorshotell eller annan form av arena för nätverkande och möten skulle kunna utvecklas i ett framtida utbyggt centrum i södra Kvicksund och utreds i fortsatt planering. Besöksnäring och turism Vid dialogmötet med föreningslivet bjöd PRO in alla som närvarade att besöka sommarserveringen på sommarhemmet Björknäs på Nyckelön. Kanske kan verksamheten på sommarhemmet öppna upp för fler så att detta kan bli en mötesplats och destination i Kvicksund för fler än PRO s medlemmar? Det bör finnas goda förutsättningar för att starta verksamheter som möjliggör övernattning i Kvicksund, t ex bed and breakfast i centrum- och kollektivtrafiknära lägen. En ändring av ändamål från t ex bostad till bed and- breakfast-verksamhet i del eller hela bostaden kan dock medföra krav på bygglov eller bygganmälan. För större hotellverksamheter på orten krävs planändring. Björknäs, PROs sommarhem. Foto: Västmanlands läns museum 2016 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 65

70 UTVALDA PROJEKTOMRÅDEN ± Naturstränder på östra Nyckelön Omvandling av fastigheten Stensjö 1:168 ( växthustomten ) 66 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

71 Omvandling av fastigheten Stensjö 1:168 ( växthustomten ) Bakgrund och förutsättningar 2016 köpte Västerås stad den cirka 2,4 hektar stora fastigheten Stensjö 1:168 (även kallad växthustomten) av Sjövretens handelsträdgård som lagt ned sin verksamhet. På fastigheten fanns då åtta växthus, en panncentral och en relativt ny flispanna. Fastigheten har sedan inköpet sanerats och förberetts för nybyggnation. Till fastighten är servis för kommunalt vatten och spillvatten framdragen och i området finns även en pumpstation. De befintliga ledningarna inom fastigheten kan behöva flyttas i samband med exploatering och finansieringen av detta bekostas av exploatören. Det omgivande bostadsområdet består huvudsakligen av friköpta enbostadshus i ett till två våningsplan. Det kulturhistoriskt högt värderade bostadsområdet med huvudsakligen sommarnöjen och fritidshus från 1900-talets början (nr 4) ligger i direkt anslutning till fastigheten i sydöst vilket bör beaktas i fortsatt planering. Frågan om den här fastigheten skulle vara lämplig för kommunal förskola bör tas med i framtida detaljplanering. Byggnation av bostäder inom den här fastigheten skulle bli ett välbehövligt komplement till bostadsutbudet på Nyckelön och möjliggöra för ändrade familjeförhållanden bland invånarna och en större demografisk spridning på orten. Området är enligt gällande Byggnadsplan för Sjövreten-Udden, BPL 737 (1980) planlagd för handelsträdsgårdsändamål i ett våningsplan. Det krävs alltså en ny detaljplan för området för att kunna bygga bostäder här. Fastighetsägaren, det vill säga Västerås stad genom teknik- och fastighetsförvaltningen, ansvarar för ansökan om detaljplaneändring. Omvandlingsförslag Fastigheten bedöms lämplig att utveckla för kompletterande bostadsbebyggelse, till exempel mindre flerbostadshus i två våningar eller radhus, parhus eller kedjehus i två-tre våningar. En del av bostäderna skulle kunna markanvisas med förutsättningen att de ska upplåtas som hyresrätter för att förbättra utbudet av hyresrätter på Nyckelön. Mark bör även avsättas för gemensamma grönytor för fri lek och samvaro. Antalet lägenheter som kan byggas på fastigheten är beroende av vilken typ av bebyggelseform som planeras. Vår bedömning är dock att det skulle kunna vara möjligt att bygga cirka 50 lägenheter i området om bebyggelsen blir mindre flerbostadshus men fortsatt planering måste utreda lämpligt antal närmare. Frågan om att bygga ett äldreboende på fastigheten har utretts men ett äldreboende på den här fastigheten bedöms inte som lämplig då ett sådant boende bör placeras nära kollektivtrafik och gärna nära service och centrum. Under arbetet med ortsananalysen och handlingsplanen har det framkommit att det kan finnas ett framtida behov av en större kommunal förskola på Nyckelön. Del av fastigheten Stensjö 1: 168 före sanering (2016) Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 67

72 Naturstränder på Nyckelön Önskemålen från dialogen har varit fler allmänna ytor vid vattnet, gärna där det finns möjligheter att lämna bilen. Mälaren används bland annat för skridsko, issegling, kanot och bad, inte bara av Kvicksundsborna utan även av besökare. Vintertid medför isbrytningen i farleden att skridskoåkare och isjakter inte har möjlighet att ta sig genom sundet från västra delen av Mälaren till den östra eller tvärtom. Möjligheterna att ta sig ut på isen på den östra sidan via allmänna stränder och bryggor är en åtgärd som på ett relativt enkelt sätt kan förbättra förutsättningarna för det rörliga friluftslivet på orten. En plats som kommit upp i dialogen är en naturstrand i närheten av bron på den östra sidan. Idag är platsen privatägd men förslaget är att kommunen tar över huvudmannaskapet. Platsen har fina kvaliteter med bestånd av äldre tallar och ett centralt läge i Kvicksund. Platsen sluttar skarpt ner mot vattnet, vilket är en utmaning när det gäller att tillgängliggöra platsen men sluttningen bidrar samtidigt med att avskärma ytorna vid vattnet från väg 56. Förbi platsen passerar en gångoch cykelväg som leder över bron, det ger stranden möjligheter att i framtiden bli en bra mötesplats för gående och cyklister som av olika anledningar passerar över bron. Genom att anlägga enklare bryggor, ytor att dra upp sin kanot, grillplats, väderskydd, möjlighet till hundbad samt parkeringar för bil och cykel skulle det ges förutsättningar för stranden att bli en mötesplats för Kvicksundsborna och besökare. 68 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

73 Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 69

74 KÄLLOR Ulla Berglund, Kerstin Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Instutitionen för stad och land, Guide till Barnkartor i GIS - ett verktyg för barns inflytande i stads- och trafikplanering, nr 1/2010 Sara Bäckman, Anders Frid, Eller Holterman Wiig, Västmanlands läns museum, Kvicksund - Analys av kulturhistoriska värden, Antikvarisk utredning 2016 Eskilstuna kommun, Eskilstuna Översiktsplan 2030, 2013 Fyra Mälarstäder, Gemensam utvecklingsplan för Enköping, Eskilstuna, Strängnäs och Västerås, remisshandling, Statistiska Centralbyrån, BEFPAK Folkmängd, BEFPAK Befolkningsförändringar, AMPAK, INKOPAK, Ohälsodata, 2017 Västerås stad, Västerås Översiktsplan med utblick mot 2050, 2017 Västerås stad, Eskilstuna kommun, Översiktsplan för Kvicksund, Öp 45 respektive Öp 5025, 1995 Västerås stad, Konsultcenter, Statistik över bostadsbestånd och bostadsbyggande - områdesfakta Kvicksund, 2017 Västerås stad, Stadsbyggnadskontoret, Grönstrukturplan för Västerås tätort, 2004 Västerås stad, Teknik. och fastighetsförvaltningen, Strandinventering, Nyckelön, 2017 Länsstyrelsen i Västmanland, Naturvårdsplan för Västmanlands län, 2015 Länsstyrelsen i Västmanland, Riksantikvarieämbetet, Trafikverket, Landskapskaraktäranalys för Västmanlands län, 2016:08 Trafikverket, Åtgärdsvalsstuide Eskilstuna - Västerås, Södermanlands och Västmanlands län, 2015 Trafikverket, Fastställandehnadling, Väg 566 Kvicksund - Västjädra, Västerås kommun, Västmanlands län, Vägplansbeskrivning med miljöbeskrivning, Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

75 BILAGOR Bilaga 1 - Karta över väghållaransvar på Nyckelön Bilaga 2 - Karta över gemensamhetsanläggningar på Nyckelön, mark och vägnät Bilaga 3 - Gällande detaljplaner i Kvicksund Bilaga 4 - Kommunägda fastigheter i Kvicksund Bilaga 5 - Riksintressen friluftsliv Bilaga 6 - Strandskydd Bilaga 7 - Sammanställning av dialogträff I Bilaga 8 - Sammanställning av dialogträff II Bilaga 9 - Sammanställning av näringslivsträff Bilaga 10 - Sammanställning av föreningsträff Bilaga 11 - Sammanställning av kommunal workshop 29 januari 2016 Bilaga 12 - Barnkarta (Barn-GIS) Platser där förbättringar kan göras i utemiljön Bilaga 13 - Barnkarta (Barn-GIS) Vägar till skolan, vägar på fritiden Bilaga 14 - Lista över ansvarsfördelning, åtgärdsförslag Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås 71

76 Stadsbyggnadsförvaltningen Kontaktcenter Stadsbyggnadsförvaltningen Kontaktcenter Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund, fokus Nyckelön, Västerås

77 Samrådstid: 10 juni - 15 september Dnr: KS 2015/01298 ORTSANALYS OCH UTVECKLINGSPLAN FÖR KVICKSUND Inbjudan till Samråd Fokus Nyckelön och Fokus södra Kvicksund Välkomna till ett samrådsmöte och öppet hus om Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund. När? Onsdag den 19 juni klockan 18:00-19:30 Var? Tegelvikens skola, Sundbyviksvägen 2, Kvicksund Vi börjar kvällen med en kort introduktion och sedan finns möjlighet att diskutera olika frågor med tjänstepersoner från båda kommunerna. Föranmäl dig gärna till översiktsplanerare Barbro Sollén Wilcox, Västerås stad, barbro.sollen.wilcox@vasteras.se, eller översiktsplanerare Mabel Peña, Eskilstuna kommun, mabel.pena@eskilstuna.se. Vad är en ortsanalys och utvecklingsplan? Ett samlat och väl förankrat planerings- och kunskapsunderlag för fortsatt planering och utveckling av Kvicksund. I Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund identifieras ortens potential och föreslås strategier för utveckling. Det färdiga arbetet ska också kunna fungera som inspiration för olika utvecklingsprojekt med olika initiativtagare. Handlingen har tagits fram i dialog med kvicksundsbor, föreningar och företagare och ska öka engagemanget och intresset för Kvicksunds utveckling. Läs hela handlingen på Västerås stads hemsida: HAR DU FRÅGOR KONTAKTA Barbro Sollén Wilcox, Västerås stad barbro.sollen.wilcox@vasteras.se, Kontaktcenter Mabel Pena, Eskilstuna kommun mabel.pena@eskilstuna.se,

78 Tyck till om förslaget! Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund är utsänd för samråd mellan 10 juni och 15 september Senast söndag 15 september 2019 vill vi ha dina synpunkter. De kan skickas via vår hemsida, per post eller digitalt via e-post: Postadress: Västerås stad, Stadsbyggnadsförvaltningen, Stadshuset, Västerås. Via e-post: Ange Remiss Kvicksund på ämnesraden. På Västerås stads hemsida: Vad händer sen? Efter den 15 september kommer vi att samla alla synpunkter och med hjälp av dem justeras och komplettera Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund. När arbetet är klart är ambitionen att vi har en gemensam handling för hela Kvicksund. Den slutliga handlingen ska godkännas av kommunstyrelserna i Västerås och Eskilstuna. STORT TACK till alla som deltog vid dialogträffarna och bidrog till Kvicksunds utveckling!

79 Från: Stadsbyggnadsförvaltningen myndighetsbrevlåda Skickat: den 7 juni :06 Till: 'vastmanland@lansstyrelsen.se'; sodermanland@lansstyrelsen.se; 'info@eskilstuna.se'; 'kundcenter@hallstahammar.se'; trafikverket@trafikverket.se; sjofartsverket@sjofartsverket.se; 'region@regionvastmanland.se'; 'registrator.mitt@polisen.se'; mbr@mbrf.se; registrator@mdh.se; Barn- och utbildningsförvaltningen; Vård och Omsorgsförvaltningen; Styrelsen för Västerås stad Vård och Omsorg myndighetsbrevlåda; Tekniska nämndens myndighetsbrevlåda; Kulturnämnden; Nämnden för idrott- fritid och förebyggande; Fastighetsnämndens Myndighetsbrevlåda; 'meremisser@malarenergi.se'; info@vafabmiljo.se; post@mimer.nu Ämne: Samrådsremiss Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund Bifogade filer: Ortsanalys och utvecklingplan för Kvicksund, fokus Nyckelön Samrådshandling minskad.pdf; Bilagor till Ortsanalys och utvecklingsplan Kvicksund, fokus Nyckelön_komplett - minskad.pdf; Inbjudan Samråd Kvicksund.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Hej, Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund Fokus Nyckelön skickas ut för samråd mellan 10 juni och 15 september Västerås stad och Eskilstuna kommun arbetar tillsammans för att utveckla Kvicksund. Vi vill att boende och verksamma på orten, och alla invånare som är måna om ortens framtid, ska vara med och bidra till Kvicksunds utveckling. Onsdagen den 19 juni hålls ett samrådsmöte klockan på Tegelvikens skola, Sundbyviksvägen 2, Kvicksund. Med vänlig hälsning Katarina Daun Nämndsekreterare/registrator Västerås stad Stadsbyggnadsförvaltningen Västerås Telefon direkt: Kontaktcenter: katarina.daun@vasteras.se Besöksadress: Stadshuset

80 BILAGOR ORTSANALYS OCH UTVECKLINGSPLAN FÖR KVICKSUND Fokus Nyckelön, Västerås Samrådshandling

81 BILAGOR Bilaga 1 - Karta över väghållaransvar på Nyckelön Bilaga 2 - Karta över gemensamhetsanläggningar på Nyckelön, mark och vägnät Bilaga 3 - Gällande detaljplaner i Kvicksund Bilaga 4 - Kommunägda fastigheter i Kvicksund Bilaga 5 - Riksintressen friluftsliv Bilaga 6 - Strandskydd Bilaga 7 - Sammanställning av dialogträff I Bilaga 8 - Sammanställning av dialogträff II Bilaga 9 - Sammanställning av näringslivsträff Bilaga 10 - Sammanställning av föreningsträff Bilaga 11 - Sammanställning av kommunal workshop 29 januari 2016 Bilaga 12 - Barnkarta (Barn-GIS) Platser där förbättringar kan göras i utemiljön Bilaga 13 - Barnkarta (Barn-GIS) Vägar till skolan, vägar på fritiden Bilaga 14 - Lista över ansvarsfördelning, åtgärdsförslag

82 Bilaga 1 - Karta över väghållaransvar på Nyckelön ± Väghållare Enskild Kommunen Staten

83 Bilaga 2 - Karta över gemensamhetsanläggningar på Nyckelön, mark och vägnät ± Gemensamhetsanläggningar

84 Bilaga 3 - Gällande detaljplaner i Kvicksund ± Detaljplaner Pågående plan Plan ändrad efter 1995, endast Västerås Plan från 1995 och nyare Plan äldre än 1995

85 Bilaga 4 - Kommunägda fastigheter i Kvicksund ± Kommunägda fastigheter

86 Bilaga 5 - Riksintressen friluftsliv ± Riksintressen Friluftsliv Rörligt friluftsliv

87 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Bilaga 6 - Strandskydd!!!! ± Strandskyddsområde 100m Utvidgadat strandskyddsområde 300m

88 Bilaga 7 - Sammanställning av dialogträff 1 Sammanställning Dialogmöte gustaf.nyman@eskilstuna.se mikael.forsberg@vasteras.se Dialogträff ortsanalys med utvecklingsplan för Kvicksund Dialog i Kvicksund - sammanställning av mötesmaterial Den 14 november 2016 bjöds allmänheten in för att diskutera dagens Kvicksund och ortens framtida utveckling tillsammans med bland annat kommunstyrelsernas ordförande Anders Teljebäck och Jimmy Jansson och flera tjänstemän från Västerås stad och Eskilstuna kommun. Mötet anordnades av stadsbyggnadsförvaltningarna i Västerås stad och Eskilstuna kommun. Runt 220 personer kom till Tegelviksskolans samlingssal för att delta i dialogen. Ett uppföljande möte kommer äga rum 12 januari kl 18:00 i samlingslokalen i Tegelvikens skola. Dialogträff 2 kommer bl.a. att innehålla en återkoppling från föregående dialogträff, presentation av kulturmiljöinventering samt gruppdiskussion rörande bl.a. bebyggelseutveckling. Heltäckande program kommer att läggas upp på hemsidorna efter nyår. Anmälan görs till Gustaf Nyman, , gustaf.nyman@eskilstuna.se eller Mikael Forsberg, , mikael.forsberg@vasteras.se senast den 8e januari. Det finns plats för ca 100 personer på dialogträffen, om fler än 100 personer anmäler sitt intresse så anordnas ytterligare en dialogträff för att så många som möjligt ska kunna delta. Följande sidor är en sammanställning av de spännande och givande diskussioner och gruppuppgifter som genomfördes under stormötet. Materialet kommer först och främst användas i framtagandet av en ortsanalys med utvecklingsplan för Kvicksund. STORT TACK till alla som deltog den 14e november och bidrog till Kvicksunds utveckling!

89 Gruppdiskussion 1: Kvicksunds anda och identitet Under det första diskussionspasset avhandlades Kvicksunds anda och identitet. Varje grupp fick utifrån tre frågeställningar diskutera och sammanfatta sin bild av Kvicksund som bostadsort. Nedan sammanställs utvalda citat som sammanfattar gruppdiskussionerna. Hur är er bild av Kvicksund? Hur är det att leva och bo här? Alla säger hej när man möts, fast man inte känner varandra. Det finns bra grannsämja och skön natur. Alla hälsar på varandra, gammal som ung. Nära till allt. Dåliga kommunikationer efter kl 22. Två kategorier boende, mest fast bosatta men även sommargäster. Nära till vatten och naturen. Lugnt och fridfullt Inget busliv Låg kriminalitet Pendlarort. Sommarstugeområde i omvandling, tryggt område. Vad är ortens karaktär och identitet? Vilken mentalitet råder i Kvicksund? Skolan har bundit orten samman på ett mycket bra sätt. Orten präglas av broöppningar. Gemenskap, engagemang och trygghet. Engagerade invånare, samarbetsvilliga människor. Många som motionerar, isjakt, kajakuthyrning och KSK. Närhet till vattnet, känns som en ort på landet fast med bra förbindelser till Eskilstuna/Västerås. Lugn sovstad, välkänd ort med gott rykte. Ses Kvicksund som en och samma ort, eller uppdelad i två orter? Skolan har bundit samman sidorna. För ca 25 år sen var gränsen mer markant. Vägen delar oss och det kan vara besvärligt att ta sig dit man vill. Delad i fyra delar, RV56 och järnvägen delar öster-väster, bron delar i söder-norr. En ort. Affär, skola och kommunikation bidrar till detta. Har förändrats MYCKET i och med skolan, nu är Kvicksund ETT samhälle. Delad.

90 Gruppdiskussion 2: Styrkor och svagheter m.m. Under det andra diskussionspasset avhandlades Kvicksunds främsta styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Varje grupp fick lista 5 aspekter för att besvara de fyra frågorna. I pausen fick alla deltagare sedan individuellt rösta på de viktigaste punkterna genom att klistra på klistermärken på topplistorna. Utifrån denna omröstning har sedan de vanligast förekommande aspekterna sammanställts till de fyra listor som syns nedan: Styrkor: Skolan (43 st) Mälaren (41 st) Nära till naturen (39 st) Närhet till större städer (36 st) Trygg, lugn boendemiljö (26 st) Handel (25 st) Tågstationen (18 st) God stämning (12 st) Kommunikationer (7 st) Fritidsaktiviteter/föreningsliv (4 st) Möjligheter: Bättre motionsmöjligheter (47 st) Gästhamn (34 st) Ökad tillgänglighet till Mälaren (23 st) Kommunikationer (22 st) Äldreboende/seniorboende (22 st) Vårdcentral (12 st) Bättre underhåll av offentliga miljöer (10 st) Centrumutveckling (9 st) Gång- och cykelbanor (8 st) Utökat näringsliv (8 st) Svagheter: Bristande kommunikationer (62 st) Brist på hamn och gästhamn (57 st) Bristande tillgänglighet till Mälaren (55 st) Brister i belysning (24 st) Ensidigt bostadsbestånd/boendeformer (18 st) Avsaknad av senior/äldreboende (19 st) Bristande motionsmöjligheter (15 st) Buller från Riksväg 56 (15 st) Bristande centrummiljö (13 st) Brist på bostäder (13 st) Hot: Försämrad handel/service (47 st) Okänslig exploatering (39 st) Försämrad kollektivtrafik (30 st) Trafikbuller från Riksväg 56 (30 st) Att skolan blir för liten (22 st) Att räddningstjänst/ambulans glöms bort (13 st) Dålig samsyn mellan kommunerna (12 st) Utsläpp av farligt gods i farleden (8 st) Privatisering av strandremsan (6 st) Bostadsbrist (5 st)

91 Gruppdiskussion 3: Framtida utveckling Under det tredje diskussionspasset delades grupperna in efter sex olika teman; boende, service, näringsliv och turism, utemiljöer, kommunikationer och delaktighet och engagemang. Varje grupp blev tilldelade två teman att diskutera utifrån ett antal frågeställningar. Nedan sammanställs slutsatserna från gruppdiskussionerna indelade efter frågeställning. Delaktighet och engagemang Hur träffar man folk i Kvicksund? Kvicksunds SK (10 st) ICA (8 st) Skolan (6 st) Gymmet (5 st) Restaurang Papa Jun (4 st) Badplatserna (3 st) Båtklubben (2 st) Hemma hos någon (2 st) Tågstationen (2 st) Golfbanan (2 st) Var finns de viktigaste mötesplatserna i Kvicksund? Finns ingen naturlig träffpunkt Hemma hos varandra Borde bli fler gemensamma arrangemang Förskolan/skolan Svenska kyrkan/öppen förskola Hur ser möjligheterna att engagera sig i ortens utveckling ut? Dagens övning, mycket positivt, men dåligt med tillfällen i övrigt. Aktiviteter som dialogträffen är bra. Men det har varit tyst i många år.. Svårt när det är två kommuner Dålig information på Eskilstuna kommuns hemsida. Driv sånna här träffar vidare. Facebookgrupper finns. Förslag till förbättringar? Allaktivitetscentrum med fika och affärer. Attraktivt centrum. Idrottsnaläggning med elljusspår, men gärna en bra hall och skidspår också. Fler möten - mer delaktighet från båda kommunerna. Bättre samhällsinformation, ex vid broavstängning och vägbyggen. Ett gemensamt utskick i brevlådan så man vet vad man kan välja på, finns en del på anslagstavlan vid Ica, men det är för lite. Kvidksundsråd borde finnas - skapa ett råd!

92 Gruppdiskussion 3: Framtida utveckling Boende Vad kännetecknar ett attraktivt boende i Kvicksund? Närhet till Mälaren (6 st) Närhet till naturen (2 st) Bra promenadvägar och rekreationsmöjligheter (2 st) Stora tomter (2st) Bra tillgång till bensinmack och service (2 st) Litet samhälle Buss- och tågförbindelser Lugn och ro Blandat med permanent- och fritidsbostäder Nära city Bra närmiljö Vilken typ av boende behövs? Lägenheter (5 st) Parhus, radhus (4 st) Seniorbostäder (4 st) Äldreboende (2 st) För ungdomar (2 st) Blandning Var kan ny bebyggelse lokaliseras? Tegelbruksområdet På båda sidor om RV56 mot Västerås På åkrar runt skolan Det får inte byggas överallt, anpassning och varsamt. Mellan Stensjö hagar och båtsam Vid Sanda, öster om Nyckelövägen Munkhammar Sundbyvik Växthustomten på Nyckelön

93 Gruppdiskussion 3: Framtida utveckling Grönska och utemiljöer Vilka områden för utevistelse kan utvecklas och hur? Väster om södra brofästet - gånstråk, utsiktsplatser och café. Strandpromenad från centrum till Pottskär. Sundbyvik - golfbanen, skidspår och elljusspår. Finns gröna områden som är viktiga att bevara som de är? Pottskär Åholmen som naturreservat Bevara öarna för bad och rekreation Sanda Gruppdiskussion 3: Framtida utveckling Service Vilken typ av service saknas? Vårdmottagning (6 st) Gästhamn (3 st) Äldreboende (2 st) Bankomat (2 st) Motionsspår (2 st) Bageri/café (2 st) Hur kan förutsättningarna att behålla och stärka servicen förbättras? Företagshotell Samordning mellan kommunerna Samordning/dialog med näringsidkare Att invånare använder den lokala servicen Ge tips på tillgängliga lokaler Viktigt med skolan Seniorbostäder

94 Gruppdiskussion 3: Framtida utveckling Näringsliv och turism Hur kan Kvicksund utvecklas för att utveckla näringslivet? Företagshotell Avsätt områden för näringsverksamhet Pendlingsmöjligheter Företagarföreningar - drar nytta av kunskaper Ökad turism - ger möjlighet till affärer Gästhamn Värdshus Vad ställer näringslivet för anspråk på den fysiska miljön? Mark att bygga på Etableringar vid avfarter till Södra Kvicksund, väster om RV56 Bättre kommunikationer Företagshotell, nära tågstationen Hur skulle fler arbetstillfällen kunna skapas lokalt på orten? Turism Gästhamn BnB Värdshus Restauranger Butiker Allaktivitetshus Konstmuseum Dykmöjligheter Äldreomsorg Bilservice

95 Gruppdiskussion 3: Framtida utveckling Kommunikationer Gång- och cykel Fler cykelbanor behövs GC-väg behövs längs RV56 Sydvästra Kvicksund saknar cykelbana Sydöstra Kvicksund saknar cykelväg Nyckelövägen saknar GC-bana mot sandabadet Boende på Stensjö hagar måste ut på RV56 Finns bara en separat GC-bana, väldigt många väggrenar Dåligt (både för gående och cyklister) Fler parkbänkar behövs GC-bana finns inte till någon stad Tåg och buss Tågavgångar på kvällar och helger borde utökas Tåg- och busstider är ej synkade - svårt med tågbyten Fler p-platser vid stationen Inga bussar till tågen från Nyckelön Återinför brukslinjen (och synka med tågen) Hur man tar sig till stationen Ingen buss till Västerås, dålig förbindelse till Eskilstuna Ungdomar kan inte åka till den andra kommunen än där de bor för ex idrottsaktiviteter Saknas busstrafik som kan ta hand om landsbygden Drift och underhåll Det saknas belysning Augeustendal har endast grusväg Snöröjning på Nyckelövägen är dåligt skött Övrigt Det fungerar bra med bil Otroligt bilberoende på Västerås-sidan (2 st) Trafikkaos vid rusning och broöppning Trångt vid infarten till Ica, från båda hållen Dålig tillgång till Mälaren Trafiklösning på Nyckelön, lättare att ta sig över vägen Katastrof ner mot Munkhammar, och mot Sanda

96 Övriga synpunkter: Frågor till kommunen: Under mötet lyftes även mer specifika frågor och synpunkter kring olika områden i Kvicksund. Dessa frågor skickas vidare till berörda tjänstemän och politiker inom kommunen. Fler aktiviteter, främst på vintern Skridskorink Utegym Eljusspår Utnyttja skolsköterska även för vanliga besök Distriktsköterska Större skola Förbättringar i skolsskjuts; gratis busskort till barn i bägge kommunerna och möjlighet till skolskjuts för barn som bor på bägge sidor Företagshotell Tomter för näringsverksamhet Återvinningsstation på Västerås-sidan Kommunalt väghållarskap Förbättrade grönområden Bättre parkeringsmöjligheter vid Sanda-badet Aktivitetshus eller samlingslokal för alla, såväl gamla som unga Anpassa kollektivtrafik efter skolans tider Bättre och fler gång- och cykelbanor Samverkan mellan kommunerna gällande kollektivtrafik Sjögull i Mälaren Kommunalt avlopp på Västerås-sidan Bättre kommunikation mellan Stensjö hagar och centrum Bilvårdsanläggning Samordning mellan kommunerna för att fortsätta servicen Bokbuss Buss eller tåg efter 21:35 Västerås-Kvicksund Högskolebussen kan vara en del av ortens kommunikationer Båttaxi till Västerås och Sundbyholm Båtar att hyra En informativ hemsida

97 Övriga synpunkter: Synpunkter gällande RV56: I det sammanställda materialet finns en stor mängd synpunkter gällande Riksväg 56. Eftersom Trafikverket är väghållare för RV56 så har kommunen inte ensam rådighet över åtgärder. Synpunkterna kommer föras vidare till Trafikverket under det fortsatta arbetet. Viltstängsel Avfartsfil vid Ica Rondell vid Ryttenekorset Rondell vid OK/Q8 Fler av- och påfarter Bullerskärmar Minskad tung trafik Broöppningar Sänkt hastighet Hög bro Tunnel Dubbelfil Fler förbindelser över RV56 Gångbro Tyst asfalt Synpunkter gällande enskilda anläggningar : I det inkomna materialet finns även ett antal synpunkter gällande drift och underhåll på enskilda vägar och anläggningar. På Västerås-sidan har kommunen ingen drift av vägnätet och på Eskilstunasidan har enbart ett ytterst fåtal av vägarna kommunal drift. Kommunen har därför begränsad rådighet i dessa frågor och dessa synpunkter behöver tas upp i de enskilda samfällighetsföreningar som finns på orten. Papperskorgar Bättre underhåll av lekplatser Bättre belysning Större engagemang i vägföreningarna Bättre underhåll av grönytor Utegym Lekparker på Västmanlandssidan

98 Bilaga 8 - Sammanställning av dialogträff I1 Sammanställning Dialogmöte 2 gustaf.nyman@eskilstuna.se mikael.forsberg@vasteras.se Dialogträff 2 ortsanalys med utvecklingsplan för Kvicksund Dialog i Kvicksund - sammanställning av mötesmaterial Den 12 januari 2016 bjöds allmänheten in för att diskutera dagens Kvicksund och ortens framtida utveckling tillsammans med tjänstemän från Västerås stad och Eskilstuna kommun. Under dialogträffen presenterades en återkoppling från föregående dialogträff, presentation av kulturmiljöinventering, information om energikartläggning samt gruppdiskussion rörande bl.a. bebyggelseutveckling. Mötet anordnades av stadsbyggnadsförvaltningarna i Västerås stad och Eskilstuna kommun. Runt 100 personer kom till Tegelviksskolans samlingssal för att delta i dialogen. Följande sidor är en sammanställning av de spännande och givande diskussioner och gruppuppgifter som genomfördes under stormötet. Materialet kommer först och främst användas i framtagandet av en ortsanalys med utvecklingsplan för Kvicksund. STORT TACK till alla som deltog i dialogen och bidrog till Kvicksunds utveckling!

99 Gruppdiskussion 1: Framtida bebyggelseutveckling Under det första diskussionspasset avhandlades Kvicksunds framtida bebyggelseutveckling. Varje grupp fick utifrån tre frågeställningar diskutera och sammanfatta på kartor sin bild av Kvicksunds framtida bebyggelseutveckling. Frågorna som ställdes var: 1. Vilka platser i Kvicksund är lämpliga för nya större bebyggelseområden? 2. Var finns mindre obebyggda platser i Kvicksund som kan kompletteras med bebyggelse? 3. Vilka platser bör inte bebyggas i Kvicksund? Områdena märktes ut på karta tillsammans med kommentarer och förtydliganden. Övriga tankar om bebyggelseutvecklingen i Kvicksund sammanfattas nedan. En sammanställning av de kartor som sammanställdes finns på nästa sida. Kommentarer och önskemål gällande framtida bebyggelseutveckling: Äldreboende och lägenheter vid gamla växthuset Fria områden vid Mälaren, fortsatt tillgång till vattnet Varsamt! Viktigt med en rondell vid Båtsam Max 3 våningar Inte positiva till exploatering Villasamhälle - ej höghus Bevara karaktären av villabebyggelse Exploatera med varsam hand Enplans radhus och seniorbostäder Många bor i Kvicksund för miljöns skull Låt Kvicksund växa fram på ett naturligt sätt Skärgårds/mälarstad bevaras Mälaren kommer att höjas Radhusområde önskas Offentlig lokal önskas Enkel industriverksamhet önskas Bygg ut centrum Bebygg sjönära Bebygg inte vid stränder Bebygg inte hagarna vid Stensjö Mangård Bebygg inte på Ramsjöberget/skogen Bebygg inte på strandängarna, Högholmen Bebygg inte Sandbankarna

100 Vilka platser i Kvicksund vore lämpliga för större bebyggelseområden? Var finns mindre obebyggda platser i Kvicksund som kan kompletteras med bebyggelse? Vilka platser bör inte bebyggas i Kvicksund? Utpekade stråk Bevara Stensjö Hagar: Förtätningsområde villabebyggelse Bygg ihop med villor Bevara Sanda Hästrehab Handel/näringsliv - Företagshotell - Näringsliv Eljusspår Allaktivitets -hus bevara skogen badplats Äldreboende Villabebyggelse Hamn Allaktivitets -hus Fiskyngel Allmäning Värdefull sandstrand Offentlig mötesplats även på Västmanlands sida av Kvicksund? badplats Promenadstråk Strandpromenad Inget mer längs stranden! Alla befintliga allmänna strandkanter är idag anekterade! badplats Strandpromenad Strandskydd Gästhamn - Servicecenter Bro - Äldreboende - Mixad bebyggelse Inte villabebyggelse - Knyt ihop övrig Äldreboende bebyggelse Övergång All-aktivitetshus Bättre belysning Tennisbana Sundbyvik: Fler villor Dock inga lägenheter Naturtomt Lekplatsen Sänk fart Säkra påfarten Villabebyggelse Villabebyggelse Företagsetablering Förtätning Villabebyggelse Övriga synpunkter: Bevara områdets karaktär av villabebyggelse Emot okänslig och stor exploatering med höghus Exploatera med varsam hand Belysning Kommunalt övertagande av vägnät Ingen gästhamn, däremot ordentliga anläggningsmöjligheter i anslutning till Centrum-känsla runt Ica Mer engagemang ang idrottsplats och dess möjligheter Utbyggnad av idrottshall till fullstorlek Inga platser är lämpliga för större bebyggelseområden Ingen förtätnings önskas 2-våningshus för pensionärer Radhus

101 Gruppdiskussion 2: Övriga utvecklingsfrågor Under det andra diskussionspasset fanns möjlighet att under fria diskussioner framföra övriga viktiga frågor för Kvicksunds framtida bebyggelseutveckling som kan bäras med under det framtida arbetet med Kvicksund. Synpunkterna har nedan sammanställts och indelats efter olika teman. Övrigt Kommunerna måste samarbeta även med Trafikverket Vill träffa politikerna. Problematiskt när man vill komma i kontakt med Räddningstjänsten eller sjukvården. När man ringer från Nyckelön hamnar man i Eskilstuna. Ambulansen kommer från fel Landsting o.s.v. Infrastruktur, kommunikationer Kollektivtrafik för buss, fler linjer Möjlighet att lägga till med båt Hastigheter för båttrafiken Behåll tågstoppet. Reglerad broöppning, specifikt på eftermiddagar för fritidsbåtar Tillfälligt trafikljus på Södra Kvicksundsvägen under broreparering för mötande trafik. Framtidsplanerad trafiklösning med den ökade och tunga trafiken. Förhindra olyckor med farligt gods på tåg och fartyg. Tunnel under väg 56 även för bilar. Rondell vid båtsam, Stensjö hagar och Ryttenekorset. Tunnel under sjön istället för bro och järnväg. Järnvägsstation på Västeråssidan. Kultur, fritid och turism Gästhamn Dansbana på Pottskär Mat, dryck och shopping Isplan/tennisbana/paddel Mer aktiviteter för barn/ungdomar Bryggorna under bron bör vara kvar efter broreparationen för gästhamn, räkbåt etc. Offentliga toaletter vid utkiksplatsen samt picnic-bord. Fler lekplatser Utveckla KSK och en engagerad förening med stöd av både Eskilstuna och Västerås kommun. Viktigt för aktiviteterna på orten är en fullstor idrottshall. Området mellan Tegelviken och Pottskär bör göras tillgänlig genom ett helhetsgrepp. Drift, underhåll m.m. Upprustning av Sanda och Pottskär. Soptunnar på öarna Bebyggelseutveckling Effekten av strandskydd. Landskapet Säkerställ att ortens karaktär kvarstår. Typen av bostäder påverkar mycket. För mycket hyresbostäder är inte önskvärt.

102 Bilaga 9 - Sammanställning av näringslivsträff Sammanställning Näringslivsträff mabel.pena@eskilstuna.se barbro.sollen.wilcox@vasteras.se Näringslivsträff ortsanalys med utvecklingsplan för Kvicksund Dialog i Kvicksund - sammanställning av mötesmaterial Den 6 mars bjöds företagare in för att, tillsammans men tjänstemän från Västerås stad och Eskilstuna kommun, diskutera dagens Kvicksund och näringslivets möjligheter i framtiden. Det fanns även tillfälle att får rådgivning av kommunernas klimat- och energirådgivare. Under dialogträffen presenterades projektledarna samt en beskrivning av hur processen med utvecklingsplanen ligger till. Mötet anordnades av stadsbyggnadsförvaltningarna i Västerås stad och Eskilstuna kommun. Totalt 24 personer kom till Stensjöpärlan samlingslokal för att delta i dialogen. Följande sidor är en sammanställning av de spännande och givande diskussioner och gruppuppgifter som genomfördes under mötet. Materialet kommer först och främst användas i framtagandet av en ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund. STORT TACK till alla som deltog i dialogen och bidrog till Kvicksunds utveckling!

103 Gruppdiskussion 1: Nuläge. Företagsanda, styrkor och svagheter Under det första diskussionspasset avhandlades Kvicksunds nuläge, företagsanda, styrkor och svagheter. Varje grupp fick 7 frågeställningar att diskutera. Frågorna som ställdes var: 1. Hur är er bild av företagsandan i Kvicksund? 2. Finns en lokal företagsanda och identitet? 3. Vad är Kvicksunds främsta styrkor som företagsort? 4. Vad skulle kunna bli bättre i Kvicksund som företagare? 5. Hur fungerar Kvicksund för anställda? 6. Finns det god samverkan mellan företagen på orten? 7. Hot som kan motverka en positiv utveckling Kommentarer och önskemål gällande företagsandan och nuläge: 1. Hur är er bild av företagsandan i Kvicksund? - Många bor här få som jobbar här - Stort intresse av att skapa möjlighet till utveckling - Många småföretag - Avsaknad av företagarförening - Bra på att hjälpa varandra - God anda, boende med resurser - Många små och stora företagare. Inget synligt nätverk, inget osynligt. 2. Finns en lokal företagsanda och identitet? - Nej/ Väldigt begränsad/ Ja, har stärkts på senaste tiden - Många små företag som inte i alla lägen känner till varandra - Många små nätverk - Stolthet att bo och verka i Kvicksund - Grundar sig i att man vill bo här 3. Vad är Kvicksunds främsta styrkor som företagsort? - Stort upptagningsområde med tillgång till både Västerås och Eskilstuna - Närhet till Mälaren (läget) med omnejd - Läget - Nära till arbetet - Logistiken - Järnvägsalternativ - Skola - Affär - 56:an - Westerkvarn

104 Gruppdiskussion 1: Nuläge. Företagsanda, styrkor och svagheter Kommentarer och önskemål gällande företagsandan och nuläge: 4. Vad skulle kunna bli bättre i Kvicksund som företagare? - Viktigt med kollektiva trafiklösningar. Tåget måste vara kvar. - Fler och bättre busstider - Vårdcentral på orten - Företagshotell - Tågen till/ från Kvicksund ej synkade med tåget till/ från Eskilstuna och Västerås - Identifiera industrimark (planlagd) - Kontorshotell - Avfarter - Bättre kommunikationer buss, tåg. Gå längre på kvällar. Omstigning mellan lokalbussar och tåg kan förbättras synkning av tider. 5. Hur fungerar Kvicksund för anställda? - Det finns boende och transporter - Eskilstuna kommun, hur bidrar de? - Dyrt att flytta hit - Svårt att pendla in med buss som ej går över bron - Tågen är ej synkade - Svårigheter att ta sig ut på 56:an - Dåligt med transporter och tillfälliga boenden (märktes tydligt vid broreperationen) 6. Finns det god samverkan mellan företagen på orten? - Nej/ Ja - Vi saknar mötesplatser. - Företagshotell 7. Hot som kan motverka en positiv utveckling - Det måste finnas ett intresse från politiker och tjänstemän. Vem bestämmer? - Vi har missat flera tusen jobb för att politiker och tjänstemän har dragit ut på svar - För långa beslutsvägar - Prioriteringar i beslutsordningen - Försämringar i lokaltrafiken - Brons problem - Bristande planberedskap - Brist på helhet och samordning - Trafikinfarkter

105 Gruppdiskussion 2: Kvicksunds framtida utveckling utifrån näringslivsperspektivet Under det andra diskussionspasset avhandlades Kvicksunds framtida möjligheter utifrån näringslivsperspektivet.varje grupp fick 6 frågeställningar att diskutera. Frågorna som ställdes var: 1. Vad finns det för möjligheter som kan bidra till att gynna näringslivet och främja en positiv utveckling? 2. Vad krävs för ett välmående näringsliv i Kvicksund? 3. Vad ställer näringslivet för anspråk på den fysiska miljön (mötesplatser, service, lokaler)? 4. Hur får vi fler att besöka Kvicksund? Hur kan turismnäringen utvecklas? 5. Övriga tankar om lokal utveckling 6. Är det något mer som vi borde ta med oss i vårt fortsatta arbete om Kvicksund? Kommentarer och önskemål gällande framtida utvecklingen: 1. Vad finns det för möjligheter som kan bidra till att gynna näringslivet och främja en positiv utveckling? - En stark relation måste etableras mellan näringsliv och kommuner - Bygg ut kollektivtrafiken - Bra politiska beslut - En medveten vilja och strategi för att utveckla Kvicksund ur ett helhetsperspektiv för bägge kommunerna 2. Vad krävs för ett välmående näringsliv i Kvicksund? - Att kommunerna underlättar och skapar/ möjliggör för processen. - Goda förutsättningar för etablering - Företagshotell, gemensamma lokaler, skapa kluster 3. Vad ställer näringslivet för anspråk på den fysiska miljön (mötesplatser, service, lokaler)? - Det som saknas är att underlätta för utveckling - Vi saknar helhetssyn - Svårt att utveckla befintlig verksamhet då den är inbyggt av bostäder idag begränsad marktillgång - Avfarter - Planlagt mark för näringslivsutveckling/ etablering - VA- frågan på Västerås sidan

106 Gruppdiskussion 2: Kvicksunds framtida utveckling utifrån närigslivsperspektivet Kommentarer och önskemål gällande framtida utvecklingen: 4. Hur får vi fler att besöka Kvicksund? Hur kan turismnäringen utvecklas? - Ta hand om de som vill komma hit - Vart kan man köpa en glass? - Skapa en miljö som är attraktiv - Gästhamn, fler båtplatser, tillgänglighet från sjön - Isjaktscentrum - Större serviceutbud - Sportcentrum för både Eskilstuna och Västerås - Möjligheter till övernattning - Handelshus och företagshotell - Hotell/ pensionat - Båtturer - PROs hus i Kvicksund borde kunna användas bättre 5. Övriga tankar om lokal utveckling - Vi hamnar lite på sidan här ute - Vi vill vara med i utvecklingen 6. Är det något mer som vi borde ta med oss i vårt fortsatta arbete om Kvicksund? - Vi ligger mycket attraktivt till. Tänk Amason och tänk andra industrier. - Markägarträffar - Helhetssyn - Livstilsboende - Fritidsaktiviteter på orten (slippa skjutsa)

107 Bilaga 10- Samman ställning av föreningsträff Sammanställning Föreningsträff Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund Föreningsträff - sammanställning av mötesmaterial Den 19 april bjöds föreningar i Kvicksund in för att diskutera hur de använder Mälaren och naturområden på orten samt diskutera utvecklingsmöjligheter för friluftslivet och aktiviteter. Träffen anordnades av Eskilstuna kommun och Västerås stad. Syftet med träffen var främst att inhämta kunskap om hur grönstrukturen och Mälaren används i Kvicksund idag men även att skapa en arena för möten och samtal. Några frågeställningar som diskuterades: Vad är bra som det är och vad behöver utvecklas? Vilka aktiviteter finns idag och finns det möjligheter för fler i framtiden? Genom diskussionerna på denna träff, övriga synpunkter som kommit in samt platsbesök och inventeringar som tjänstemän och sakkunniga genomfört ska användningen av Kvicksunds gröna och blåa miljöer kunna kartläggas och analyseras. Fyra föreningar (11 personer) deltog på träffen. Nedan följer en sammanställning av de givande och mycket entusiastiska samtal som fördes under kvällen. Materialet kommer att användas i framtagandet av en ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund. STORT TACK till alla er som deltog i dialogen denna fina vårkväll!

108 Dialog och gemensamt arbete Varje förening fick på en karta märka ut vilka platser de använder idag, både platser och stråk som används i föreningsverksamheten men också som deltagarna använder enskilt. Föreningarna fick även svara på följande frågor: 1) Vad är huvudsyftet med din förening? 2) Vad finns för aktiviteter i din förening? 3) Markera aktiviteter på kartan - Vad fungerar bra? - Vad fungerar mindre bra? - Förslag på förbättringar i befintliga område? 4) Förslag på nya områden (markera på kartan) 5) Hur ser framtiden ut för föreningslivet i Kvicksund? Här följer en sammanställning av era svar på frågorna: 1) Vad är huvudsyftet med din förening? Social samvaro Rekreation Scouting Friluftsliv Is segling Lära ut is och snö segling (skridskosegling), kitesegling, utveckla ungdomsverksamheten gärna lokalt Vi har idag vår huvudverksamhet inom fotbollen men jobbar aktivt för att bredda oss och därmed kunna erbjuda alla i Kvicksund en aktiv fritid under hela livet. Året om livet ut! På vår egen anläggning. 2) Vad finns för aktiviteter i din förening? Boule Promenader Bingo Underhållning Cirkelverksamhet Minigolf Balansgympa Allt som har med friluftsliv att göra learning by doing Samarbete och lära känna sig själv Arrangerar kappsegling på is och snö (SM 2017) Utbildning inom kitewing och kitesegling

109 Ungdomsverksamhet Prova på verksamheten Vi vill utveckla även sommaraktiviteter som kajakpaddling, vindsurfing (Övriga tankar) Fotboll Pingis Löpning Skidspår Utegym Skogsbingo Bilbingo Valborgsfirande Midsommarfirande Lokal för aktiviteter (fest, kurs, dans etc.) Fritidsgård Företagargrupp Kvicksundscuppen (fotboll lag) 3) Markera aktiviteter på kartan - Vad fungerar bra? Pottskär, grillning + övrig verksamhet Sanda, isinfo, bad, övrig verksamhet Tegelviken, delvis vinteraktiviteter inomhus, pulka Fornborgen i Tumbo - grillning + övrig verksamhet + klättring Väsbyladan, grillning + övrig verksamhet Åholmen - naturkunskap, vårtecken Vi åker till olika scoutstugor på Eskilstunasidan, vi har stort samarbete med alla scoutkårerna i Eskilstuna. Vi har även stadsorientering i Kvicksund och i Hällby Vi åker även till Ekeby våtmark sen åker vi på olika studiebesök på olika arbetsplatser. I övrigt många aktiviteter i naturområden tex Fagersta, Norberg, Köping, Näshulta mm. Oftast bra isförhållanden p g a begränsat djup och relativt stilla vatten Egen anläggning 12,5ha Samarbete med skolan Aktiv ungdomsverksamhet Stort medlemsengagemang - Vad fungerar mindre bra? Ha tillgång till uppvärmd stuga/plats. Idag har vi ett litet förråd på Tegelviken, problemet är att vi inte har fri tillgång utan vi måste alltid boka att vi vill komma in via Eskilstuna Fritid och då får vi betala hyra. Ha tillgång till ett förråd som är frostfritt för lägermaterial c:a 35m². Vårt lägermaterial har vi utlokaliserat till Skogstorp i Eskilstuna 2,5 mil enkelresa. Ingen spolad is 2018 varken på Eskilstunasidan eller Västeråssidan. Fina dagar är det problem med parkering vid framförallt vid Svinskär Problem med ekonomi och bemanning av egen ägd anläggning Problem med vildsvin

110 - Förslag på förbättringar i befintliga område? Saknar seglingsmöjligheter i Kvicksund med optimistjolle. Vi får ta oss till Sjöscouterna i Eskilstuna. Åretruntdass på Pottskär och Sanda finns bara på sommaren Röjning allmänning (vid sommarhemmet, PRO) Tillgänglighet till strandkanten vid Västmanlandssidan/Västra Galten då vindarna ligger på västligt ca 75% om året. På sommaren jollesegling, vindsurfing, kajakpaddling Belysning på elljusspår Ny tillfart till området (KSK), slippa åka genom villa och skolområde 4) Förslag på nya områden (markera på kartan) Vi utnyttjar allemansrätten så mycket vi kan Allaktivitetshus för skola-idrott-näringsliv-socialt 5) Hur ser framtiden ut för föreningslivet i Kvicksund? För oss scouter ser vi att vi kommer att finnas kvar. Vi behöver tillgång till skogen, grillplatser, vandringsleder Förhoppningsvis utvecklande Förhoppningsvis positivt Erbjuda fler aktiviteter för alla i Kvicksund med omnejd oavsett ålder En naturlig samlingsplats för alla Minska behovet att resa till Eskilstuna/Västerås för aktiviteter

111 Karta - Aktiviteter och Stråk Föreningsträff Kvicksund Naturkunskap, vårtecken, utflykt, sevärdhet Kajak/Kanot Kajak/Kanot Båt Bad, issegling, isjakt, kajak/kanot, skridsko Båt Kojbygge, ugglespaning Promenad, Lek, kojbygge (bollspel), öppen yta Förskola Issegling, isjakt, båt Bad, issegling, isjakt, utsikt Promenad, lek Båt Båt PRO (café, bingo, grillning, underhållning, boul med mera) Isfiske Båt Bad, Grillplats Fågelskådning Båt Båt Startplats kajak/kanot Båt Båt Båt Lek Ispromenad Lek Fritidsgård Pingis, Fotboll Motionsspår Utegym KSK fotboll Golf, skidspår Grillplats scouterna Hundskola Fornborg Valborg, övernattning scouterna

112 Cykelbana/trottoar Karta - Önskemål/Idéer Föreningsträff Kvicksund Året runt dass Cykelbana/trottoar Parkeringsproblem vid allmänningar som kan användas som startplatser för olika aktiviteter på Mälaren Parkeringsproblem Röjning Jolleramp? Se över trafiksäkerheten Farlig övergång Utveckla för kanot/jolle? Året runt dass Se över trafiken, många kör denna väg till skolan från Nyckelön. Bättre om de tar nästa avfart på 56:an. Allaktivitetshus Ny avfart Gör den tillfälliga parkeringen som fanns vid broreparationen permanent

113 Bilaga 11 - Sammanställning av workshop med tjänstepersoner Sammanställning av Workshop Kvicksund 29/1 2016

114 Deltagarförteckning Amal Mayoufi SBF Planavdelningen Eskilstuna kommun Anna Götzlinger Kultur- och fritidsförvaltningen, museér Eskilstuna kommun Arne Johansson SBF Bygglovsavdelningen Eskilstuna kommun Hans Ollman Mark- och exploateringsenheten KLK Eskilstuna kommun Gustaf Nyman SBF Planavdelningen Eskilstuna kommun Johan Forsberg SBF Planavdelningen, ekolog Eskilstuna kommun Johan Örn SBF Planavdelningen, trafikplanerare Eskilstuna kommun Joakim Persson KLK, förorenade områden Eskilstuna kommun Linus Andersson SBF Planavdelningen, trafikplanerare Eskilstuna kommun Marie Wallin Barn- och utbildningsförvaltningen Eskilstuna kommun Per Haupt SBF Utvecklingsavdelningen, stadsarkitekt Eskilstuna kommun Pernilla Lindström SBF Utvecklingsavdelningen Eskilstuna kommun Sabine Hedlund Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Eskilstuna kommun Torsten Gustafsson KLK, Fastighetsplanerare Eskilstuna kommun Anna Jägvald Stadsbyggnadsförvaltningen, strategiska Västerås stad Anna Malmström Stadsbyggnadsförvaltningen, strategiska Västerås stad Barbro Sollén Wilcox Stadsbyggnadsförvaltningen, plan Västerås stad Ingrid Legrell Chrona Stadsbuggmadsförvaltningen, strategiska Västerås stad Isa Brisby Tekniska kontoret, gata Västerås stad Jan Melander Kultur, idrotts och fritidsförvaltningen Västerås stad Karin Nordström Stadsbyggnadsförvaltningen, bygg Västerås stad Kenneth Hammström Mälarenergi Västerås stad Kris Jasinski Tekniska kontoret, grönstruktur Västerås stad Maria Lundin Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Västerås stad Mikael Forsberg Stadsbyggnadsförvaltningen, strategiska Västerås stad Mikael Söderberg Mimer Västerås stad Mona Fors Fastighetskontoret Västerås stad Roland Axelsson Barn- och utbildningsförvaltningen Västerås stad Ylva Vretås Stadsledningskontoret hållbar utveckling Västerås stad

115 Inledning - Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund Uppdragets syfte är att ta fram en ortsanalys och utvecklingsplan som ska fungera som planerings- och kunskapsunderlag för fortsatt arbete med exempelvis detaljplanering, bygglovshantering och generell utveckling av Kvicksund. Arbetet ska skapa förutsättningar för en positiv utveckling av Kvicksund, vilket ska vara till nytta för invånarna och verksamheterna på orten. Projektet är ett samarbete mellan Eskilstuna kommun och Västerås stad. I projektledningsgruppen ingår Gustaf Nyman och Pernilla Lindström för Eskilstuna kommun samt Mikael Forsberg och Anna Jägvald för Västerås stad. Om workshoppen Workshop med tjänstemän inom Eskilstuna kommun och Västerås stad ägde rum 29/ i Stensjöpärlan i Kvicksund. Deltagarna var indelade i 5 grupper med olika tjänstemän inom bägge kommunerna. Arbetet utgick ifrån att identifiera styrkor (strength), svagheter (weaknesses), möjligheter (opurtunities) och hot (threats) gällande kommande arbete i Kvicksund. Respektive grupp sammanställde och identifierade nyckelfrågor som återkom i alla kategorier med rangordning. Stort tack till alla som deltog och bidrog i workshoppen! Mats Johan Lundström från föreningen för samhällsplanering var moderator och ledde workshoppen. Nedan finns en sammanställning redovisad där resultatet redovisas i ordmoln där de mest vanliga förekommande begreppen och orden redovisas i rangordning efter storlek. Kommande arbete. Efter den inledande workshoppen med tjänstemän påbörjas arbete med invånardialog. Ambitionen är att ha en bred dialog med såväl invånare, näringsliv, föreningsliv, barn- och ungdomar. En liknande workshop kommer genomföras med invånare i Kvicksund där senare resultaten jämförs med resultatet från workshoppen med tjänstemän. Vidare kommer dialog inom olika fokusområden fortlöpande genomföras inom kommunorganisationerna, t.ex. inom trafik, kulturmiljö, naturvärden, skola m.m.

116 S - styrkor Järnvägsstationen och läget vid Mälaren identifieras av samtliga grupper som Kvicksunds största styrkor. Läget mittemellan Eskilstuna och Västerås och närhet till Stockholm identifieras också som en stor styrka. Många andra styrkor kan härledas till dessa. Begrepp som vacker miljö, natur och båtliv är styrkor starkt kopplade till Mälaren. Det finns dock en del motsättningar i materialet. Kvicksund uppfattas av vissa grupper som identitetslöst, anonymt och den delade orten ses som en av de största svagheterna samtidigt som ortens historia och egna identitet återkommer som en styrka. En svaghet som framförallt många tjänstemän från Västerås åberopar är bristen på exploaterbar mark, samtidigt som utbyggnadsmöjligheterna ses som en av de stora styrkorna. Överlag finns en bild av Kvicksundsbon som nöjd och företagsam. I anteckningsmaterialet speglas en bild från tjänstemännen av att Kvicksundsborna är nöjda, företagssamma, lokalpatriotiska och positiva för utveckling av orten, dock visar högt billinnehav och hög energiförbrukning på att det finns potential i att minska ortens ekologiska fotavtryck.

117 W - svagheter Den största svagheten som identifieras av grupperna är det ensidiga bostadsbeståndet som i stort sett enbart består av enbostadshus vilket är kopplat till en socioekonomiskt homogen befolkning. Samtidigt som Mälaren ses som den största styrkan är tillgängligheten till Mälaren en av de största svagheterna. Strandremsan är till stora delar privatiserad och svårtillgänglig för större delen av befolkningen. Här finns stor förbättringspotential. Både bron och Mälaren delar orten, och den delade orten ses både som en administrativ svaghet och en svaghet i övrigt. Förvisso ses skolan på orten som en styrka men i övrigt omnämns en bristande samhällsservice som en stor svaghet, framförallt avsaknaden av äldreboende och brist på andra institutioner som vårdcentral och bibliotek. Svagt kulturliv omnämns i olika former, det finns en brist på aktiviteter. De offentliga rum som finns i Kvicksund är bristfälliga och det saknas tydliga mötesplatser. Andra styrkor som riksvägen, järnvägen, bron och Mälaren ses även som en svaghet i form av de barriärer de skapar. Utan järnvägsstationen identifieras järnvägen som en svaghet med buller, farligt gods och barriärer som svagheter för orten. Från tjänstemän från Västerås så omnämns dåliga bussförbindelser och bristande GC-nät som en stor svaghet, samtidigt som Eskilstunas tjänstemän ser bussförbindelserna som en viss styrka. Av vissa grupper uppfattas Kvicksund även som anonymt, avlägset och perifert i relation till centralorterna. Aspekter som är besvärliga vid nyexploatering identifieras så som föroreningar, farligt gods, riksintressen och dåliga markförhållanden. Även om handeln på orten i sig är en styrka så är den kommersiella servicen på orten bristfällig och begränsad.