Fastigheten Simrishamn 3:1, Skansenområdet, område A Simrishamn NYBYGGNATION

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning 2017 Fastigheten Simrishamn 3:1, Skansenområdet, område A Simrishamn NYBYGGNATION RAÄ Simrishamn 48, Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2017:9 Lars Jönsson

2

3 Arkeologisk förundersökning 2017 Fastigheten Simrishamn 3:1, Skansenområdet, område A Simrishamn NYBYGGNATION RAÄ Simrishamn 48, Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län

4 Österlenarkeologi Lars Jönsson Bellevuevägen 13A Ystad Tel: E-post: Webb: Arkeologisk förundersökning 2017 Fastigheten Simrishamn 3:1, Skansenområdet, område A, Simrishamn Nybyggnation RAÄ Simrishamn 48, Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2017:9 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Schakt 1 inom fastigheten Simrishamn 3:1. I bakgrunden syns en recent jordhög och bebyggelse i Simrishamn. Foto från söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Österlenarkeologi 2017

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Läge och topografi 6 Fornlämningsmiljö 7 Arkeologisk utredning Syfte och metod 10 C14-analyser 10 Fyndstrategi 10 Undersökningsresultat 11 Schakt 1 12 Schakt 2 13 Schakt 3 14 Schakt 4 14 Fyndmaterial 15 Tolkning 16 Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder 16 Projektorganisation och kvalitetssäkring 16 Referenser 17 Tekniska och administrativa uppgifter 18

6 Figur 1. Skåne med platsen för Simrishamn i sydöstra Skåne särskilt markerad. Figur 2. Simrishamn med platsen för område A inom fastigheten Simrishamn 3:1 markerad med en svart pil och en röd heldragen linje. 4 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9

7 Sammanfattning Med anledning av planerad byggnation inom Skansenområdet i Simrishamn har Österlenarkeologi genomfört en arkeologisk förundersökning inom del av fastigheten Simrishamn 3:1. Områdena söder om Simrishamns stad är mycket fornlämningsrika. I fastighetens närområde finns framför allt hällristningar, men även gravhögar och boplatser. Mindre än 100 meter norr om området är den södra begränsningen för den medeltida staden Simrishamn (RAÄ Simrishamn 25:1). Inför detaljplanearbetet genomfördes en arkeologisk utredning, där planområdet delades in i fyra delområden (område A-D). Vid utredningen påträffades fornlämningar inom två områden (område A och C). Inom delar av område A påträffades boplatslämningar i form av härdar, stolphål och en grop (RAÄ Simrishamn 48). Den aktuella förundersökningen avsåg boplatslämningarna inom område A. Område A var m 2 stort. Vid den arkeologiska förundersökningen inom område A (RAÄ Simrishamn 48) påträffades tre härdar och ett kulturlager. En av härdarna 14 C-daterades till BC (2 sigma), dvs. övergången äldre och yngre bronsålder. I samband med utredningen påträffades två härdar, två stolphål och grop. En av härdarna från utredningen 14 C-daterades till BC (2 sigma), dvs. yngre bronsålder. Dateringen av härdarna tyder på aktiviteter i området under bronsåldern. I kulturlagret påträffades ett blandat fyndmaterial, såsom neolitiskt flintavslag, keramik från romersk järnålder och t.o.m. ett par skärvor av godstypen yngre rödgods från tal. Mycket tyder på att kulturlagret är ganska omrört. Eventuellt har fyndmaterialet, och möjligtvis en del av kulturlagret, deponerats på platsen i samband urschaktningen för det närbelägna bostadsområdet Bruket. Det finns således en del som tyder på att de arkeologiska lämningarna i område A utgör en perifer del av en förhistorisk boplats (RAÄ Simrishamn 48), som eventuellt kan ha legat i det väster om belägna bostadsområdet Bruket. Härdarna som påträffades antyder någon form av eldfängda aktiviteter inom området, dock utan en direkt koppling till en boplats. Boplatsen kan ha legat öster och nordost om markområdena (Rafthögarna och Bonnhögsåker) med de potentiella gravhögarna och norr om hällristningarna i Skansens naturreservat. Sannolikt försvann delar av boplatsen vid byggandet av tegelbruket och senare bostadsområdet Bruket på 1960-talet. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9 5

8 Figur 3. Planområdet för Skansenområdet är markerad med blå streckad linje. Det aktuella undersökningsområdet inom fastigheten Simrishamn 3:1 utgörs av område A på figuren. Översiktskarta planprogram för kv. Skansen, Simrishamn, Simrishamns kommun. Inledning Med anledning av att Simrishamns kommun planerar att bebygga Skansenområdet i Simrishamn har Österlenarkeologi genomfört en arkeologisk förundersökning inom del av fastigheten Simrishamn 3:1. Inför detaljplanearbetet genomfördes en arkeologisk utredning, där planområdet delades in i fyra delområden (område A-D). Vid utredningen påträffades fornlämningar inom två områden (område A och C). Inom delar av område A påträffades boplatslämningar i form av härdar, stolphål och en grop (RAÄ Simrishamn 48). Inom område C påträffades hällristningar i form av bl.a. en prickhuggen yta. Den aktuella förundersökningen avsåg boplatslämningarna inom område A. Område A var m 2 stort. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr ). Läge och topografi Simrishamn ligger vid Östersjön i den sydöstra delen av Skåne. Landskapet runt staden präglas i söder och väster av den omgivande Simrishamnsslättens svagt böljande fullåkerslandskap, i norr av ett backlandskap samt närheten till havet. Planområdet, vilket ligger ca 100 meter söder om den medeltida staden Simrishamn, är beläget ca 10 m ö.h. Det aktuella området (område A) avgränsas av järnvägsområdet i norr, fastigheterna Garvaren 3-12 i öster och söder och bostadsområdet Bruket (kv. Stenen) i väster. 6 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9

9 Figur 4. Karta som visar de fornlämningar som ligger närmast Skansenområdet. Planområdet är markerat med en röd heldragen linje, medan undersökningsområdet (område A, RAÄ Simrishamn 48) är markerat med en svart pil och en blå heldragen linje. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). Fornlämningsmiljö Skansenområdet ligger i den östra delen av Simrishamn, endast 200 meter från Östersjöns kust. Mindre än 100 meter norr om planområdet är den södra begränsningen för den medeltida staden Simrishamn, registrerad som RAÄ Simrishamn 25:1. Nedanstående sammanställning är gjord efter uppgifter i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Orten Simrishamn (RAÄ Simrishamn 25:1) omnämns första gången i början av 1100-talet, och då kallas platsen för Svimraros. På ett flertal platser i det medeltida stadsområdet har såväl vikingatida som äldre lämningar påträffats under de kulturlager med lerbottnar som generellt dateras till och 1200-talen. Lämningarna från vikingatiden, vilka i synnerhet utgörs av spridda härdar, gropar och framför allt kulturlager har framkommit i stort sett över hela det gamla stadsområdet. I enstaka fall har grophus konstaterats. I staden har det i samband med arkeologiska undersökningar bl.a. påträffats lerbottnar. Lerbottnarna användes i hanteringen av de stora mängder sill som lastades i fiskelägen och städer under och 1200-talen. I Simrishamn har drygt 400 lerbottnar hittills dokumenterats, vilket innebär att Simrishamn är staden med flest lerbottnar över huvud taget. Urbaniseringsprocessen har relaterats till stadskyrkan S:t Nicolai byggnadshistoria. Redan 1161 omnämns kyrkan i skriftliga källorna. Den äldsta kyrkan var troligen ett kapell, identisk med den nuvarande kyrkans kor. Uppförandet av det nya breda långhuset runt år 1200 kan markera stadens tillblivelse. Men trots att Simrishamn bör ha varit en handelsstad redan under 1200-talet nämns Simrishamn inte förrän 1361 som stad i de skriftliga källorna I urkunder från 1360-talet framgår ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9 7

10 att Simrishamn vid det här laget har täta kontakter med Hansan, och att tyska handelsmän finns i staden. Det tyska inflytandet i Simrishamn kulminerar då tyska köpmän i början av 1400-talet får rätt att bygga ett eget kapell invid Stortorget. Simrishamn är även en av städerna som 1368 intas av Albrekt av Mecklenburg under kriget mellan Valdemar Atterdag och Hanseaterna (Jacobsson 1982; Wallebom 2006; Jönsson 2011, s. 45). I den västra delen av den medeltida stadens begränsning, ca 500 meter nordväst om planområdet, finns en förhistorisk boplats (RAÄ Simrishamn 34:1). I samband med schaktningar inför byggandet av Domus 1965 framkom boplatslager som delvis undersöktes av professor Märta Strömberg. Lämningarna bestod bl.a. av ett 45 cm tjockt kulturlager med mycket sten i. Lagret tolkades som en gammal strandlinje. Fynden bestod bl.a. av en skivyxa, två Limhamnsyxor, en håleggad slipad flintyxa, en stridsyxa, en tunnbladig slipad flintyxa, 15 tvärpilar, 23 skrapor och ornerad keramik. Merparten av materialet daterades till mellanneolitisk trattbägarkultur. Omkring 600 meter väster om planområdet finns uppgifter om en eller flera högar (RAÄ Simrishamn 38:1). På en karta från år 1828 finns ett ca 150x100 meter stort markområde med benämningen Rafthögarna. Största delen av området är bebyggt idag. Drygt 300 meter sydväst om planområdet finns uppgifter om ytterligare en eller flera högar (RAÄ Simrishamn 39:1). På kartan från år 1828 finns ett ca 300x200 meter stort markområde med benämningen Bonnhögsåker. Största delen av området är bebyggt idag. I den södra delen av planområdet finns en hällristning (RAÄ Simrishamn 30:1) i form av en skålgrop som är 5 cm i diameter och 1 cm djup. Skålgropen är belägen på en söndersprängd östsluttande häll. Hällen utgör en del av berg i dagen på strandvall. Terrängen utgörs av betesmark med mindre stenbrott intill industribebyggelse. Omedelbart söder om planområdet, i den norra delen av Skansens naturreservat, finns ytterligare en hällristning (RAÄ Simrishamn 29:1). Denna utgörs av två ramfigurer, 58x38 cm respektive 42x31 cm stora. De är belägna på låg öst-sluttande häll. I den västra delen av Skansens naturreservat finns ett block med tradition, ca 2,7x1,4 meter stor och två meter hög (RAÄ Simrishamn 3:1). Blocket kallas för Tjyvastenen, och enligt tradition skulle tjuvar tidigare ha rannsakats vid stenen. I den sydvästra delen av Skansens naturreservat, ca 200 meter söder om planområdet, finns ännu en hällristning (RAÄ Simrishamn 2:1). Ristningarna, vilka finns på en berghäll invid en sluttning mot öster, består av sex skepp och ett fragment. Samtliga figurer är mycket grunt huggna. I den östra delen av Skansens naturreservat finns ytterligare hällristningar (RAÄ Simrishamn 43-45). RAÄ 43 är en skålgropsförekomst bestående av två skålgropar på en svagt sluttande hällmark vid kusten. RAÄ 44 är en skålgropsförekomst bestående av en skålgrop på samma hällmark. Slutligen är RAÄ 45 en ythuggen skeppsfigur på en svagt sluttande häll. Omkring 30 meter sydväst om RAÄ Simrishamn 43-45, ca 250 meter sydost om planområdet, finns en rund stensättning (RAÄ Simrishamn 1:1), som är ca 7 meter i diameter och 0,3 meter hög. Intill denna finns en skålgropsförekomst (RAÄ Simrishamn 1:2), bestående av en skålgrop. Dessa båda fornlämningar är belägna på en strandvall med berg i dagen, invid en östsluttning mot havet. Och ytterligare ca 1 km söderut finns Horsahallens hällristningsområde, med hällristningslokalerna Jungfrukullen, Yxornas häll och Stenkilsristningen (Skoglund 2016, s. 48ff, Svensson 2011, s. 8ff). 8 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9

11 Figur 5. Översikt på schakten inom område A (fastigheten Simrishamn 3:1). I schakt 10 fanns två härdar, två stolphål och en grop. Arkeologisk utredning 2016 Med anledning av att Simrishamns kommun skulle sammanställa en ny detaljplan för Skansenområdet i Simrishamn utförde Österlenarkeologi år 2016 en arkeologisk utredning inom fastigheten Garvaren 13 samt del av Simrishamn 3:1. Inför undersökningen delades planområdet in i fyra delområden (område A-D figur 3). I ett schakt i den södra delen av område A, i den nordvästra delen av planområdet, påträffades boplatslämningar i form av två härdar, två stolphål och en grop (RAÄ Simrishamn 48). De arkeologiska lämningarna i område A utgör möjligtvis en perifer del av en boplats som eventuellt kan ha legat i det väster om belägna bostadsområdet Bruket. I den norra delen av schakt 4 i område C framkom på en berghäll strax under markytan en yta som uppfattades som prickhuggen, dvs. en hällristning. Den förmodade hällristningen var ca 0,8x0,4-0,5 meter stor, och orienterad i närmast i nordost-sydvästlig riktning. Det verkade som att den prickhuggna ytan fortsatte utanför schaktets begränsning. I den prickhuggna ytan kunde även anas en skålgrop och eventuellt en ringfigur runt denna (Jönsson 2016). I samband med en förundersökning 2017 inom fastigheten Garvaren 13 kunde hällristningsexperter dock konstatera att det inte var en hällristning. Den ristning som observerades i utredningsschaktet visade sig efter noggrann kontroll vara en naturlig bildning i hällytan. De konstaterade även att det var lätt att uppfatta det som en prickhuggen yta, dvs. en hällristning (Broström 2017). Figur 6. En yta i den norra delen av schakt 4 som vid utredningen uppfattades som prickhuggen, dvs. en hällristning. Foto från söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9 9

12 Syfte och metod Figur 7. Ulrika Wallebom från Österlens museum gräver kulturlager i schakt 2. Foto från nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Syftet med förundersökningen var att fördjupa kunskapen om fornlämningen (RAÄ Simrishamn 48). Målsättningen var att klargöra dess omfattning, innehåll, datering och kunskapspotential. Resultatet skulle utgöra ett planerings- och beslutunderlag för Länsstyrelsens vidare handläggning i ärendet, men även utgöra ett underlag för sökandes fortsatta planering. Förundersökningsområdet (område A) var ca m 2 stort. Omkring hälften av ytan undantogs dock vid förundersökningen, då det i den norra delen av område A dels fanns en stor sekundär hög, och dels en gång- och cykelbana. I syfte att klargöra boplatslämningarnas omfattning grävdes fyra schakt i den södra delen av område A med en sammanlagd yta av 73 m 2. Den totala längden på schakten var 61 meter. När schaktningen var genomförd, och fornlämningarna dokumenterade, fylldes schakten igen med matjorden. I syfte att datera några av de arkeologiska lämningarna undersöktes tre härdar med spade och grävsked. Kulturlagret grävdes i en meters rutor med grävsked. Dokumentation av profiler gjordes genom handritning och digitalt fotografi. Profilerna, eller sektionerna, dokumenterades i skala Schaktningen utfördes av JA Markentreprenad AB. Schakten och de arkeologiska lämningarna mättes in med GPS/Nätverks RTK av Simrishamns kommun. C14-ANALYSER I samband med utredningen påträffades två härdar inom område A. Vid förundersökningen förväntades därför ytterligare härdar som kunde vara relevanta att 14 C-datera. Vid förundersökningen framkom ytterligare tre härdar. Träkolsprover från en av härdarna (A6) som framkom vid utredningen och en av härdarna (A3) som påträffades vid förundersökningen 14 C-daterades. Härden A3 14 C-daterades till BC (2 sigma), dvs. övergången äldre och yngre bronsålder (period III-IV), medan härden A6 14 C-daterades till BC (2 sigma), dvs. yngre bronsålder (period V-VI). Syftet med 14 C-analyserna var att försöka datera boplatslämningarna i området och sätta in dem i sin kulturhistoriska kontext. Analyserna utfördes av Raimund Muscheler vid Geologiska Institutionen, Laboratoriet för 14 C-datering, Lunds Universitet. Lab.nr C14 år BP Kal. 1 σ Kal. 2 σ Anl. nr Anl. typ Material LuS ± BC BC A6 Härd Träkol LuS ± BC BC A3 Härd Träkol Tabell C-dateringar, A3 och A6. Lab.nr. i kursiv stil anger datering av härd som framkom i samband med utredningen (Jönsson 2016). BP-värdet är kalibrerat enligt Oxcal v FYNDSTRATEGI Fynden insamlades per stratigrafisk enhet (kontext). Fynden lades därefter i plastpåsar. Samtliga fynd transporterades efter avslutad undersökning till Österlenarkeologis kontor, där de förvaras i ett magasin i väntan på transport till museimagasin. Slutgiltigen kommer fyndmaterialet att fyndfördelas till och förvaras av Lund Universitets Historiska Museum. 10 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9

13 Figur 8. Översikt på schakten inom område A (fastigheten Simrishamn 3:1). De helvita schakten (S10-11) är utredningsschakt, medan schakt 1-4 grävdes vid förundersökningen. Underlag: Fastighetskartan. Skala 1: Undersökningsresultat Förundersökningsområdet (område A) var ca m 2 stort. Omkring hälften av ytan undantogs vid förundersökningen, då det i den norra delen av område A dels fanns en stor sekundär hög, och dels en gång- och cykelbana. I syfte att klargöra boplatslämningarnas omfattning grävdes fyra schakt i den södra delen av område A med en sammanlagd yta av 73 m 2. Den totala längden på schakten var 61 meter. Området är beläget ca 10 m ö.h. I schakt 2 påträffades tre härdar och ett kulturlager. Kulturlagret fortsatte något in i schakt 3. I schakt 1 fanns däremot endast recent material och recenta nedgrävningar. Nedan följer en redovisning av undersökningsresultatet. Anl.typ S1 S2 S3 S4 Summa Kulturlager 1 1 Härdar 3 3 Recenta gropar 2 2 Totalt 6 Tabell 2. Samtliga anläggningar som framkom vid den arkeologiska förundersökningen, fördelade schaktvis (S1-4). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9 11

14 Figur 9. Schakt och anläggningar inom område A (fastigheten Simrishamn 3:1). Schakt 1-4 grävdes vid förundersökningen, medan schakt 10 och 11 grävdes vid utredningen. Härden A6 i schakt C-daterades till BC (2 sigma), dvs. yngre bronsålder, medan härden A3 i schakt 2 14 C-dateras till BC (2 sigma), dvs. övergången äldre och yngre bronsålder. SCHAKT 1 Med utgångspunkt från den norra avslutningen av utredningens schakt 10 grävdes ett 19,60 meter långt och 1,20 meter brett schakt i nordvästlig riktning. Schaktet var ca 0,4 meter djupt. Underlaget var ganska varierat, och bestod av såväl stenig morän som ytor med brungrå sand. Omkring 2,4 meter från schaktets södra begränsning fanns en minst 1,4 x 1,2 meter stor grop (A5). Gropen fortsatte öster och väster om schaktet. I gropen fanns en del modernt tegel. Från fyra till nio meter från schaktets södra begränsning fanns stora mängder sten i moränen. Mellan 9 11 meter från schaktets södra begränsning fanns det mycket tegel i matjorden. Omkring fem meter från schaktets norra begränsning fanns ytterligare en grop (A6) med en del modernt tegel i fyllningen. Gropen var minst 1,3 x 0,6 meter stor, med fortsättning öster om schaktet. I den norra delen av schaktet fanns modernt material i form av plast, snusburkar etc. Materialet i schaktet gav ett mycket omrört intryck. Figur 10. Schakt 1 inom område A (fastigheten Simrishamn 3:1). I förgrunden syns A6, en recent grop. Foto från nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 12 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9

15 SCHAKT 2 Schakt 2 grävdes i den sydvästra delen av område A, ca 6-7 meter väster om utredningschakt 10. Schaktet var ca 29,60 meter långt, 1,20 meter brett och ca 0,35 meter djupt. Schaktet var närmast nordväst-sydostligt orienterat. Underlaget utgjordes av rostbrun sand. I den södra delen av schaktet fanns det spår av senare aktiviteter i form av hjulspår och lerig humus med stort inslag av tegelkross. Mellan 10,40 12,50 meter från schaktets södra begränsning framkom två härdar (A1 och A2). Omkring ca 3,20 meter längre norrut fanns ännu en härd (A3). Den låg i kanten av ett minst 4,40 x 1,20 meter stort kulturlager (A4). A1 Härd Härden framkom ca 10,40 meter från schaktets södra begränsning. Den var ca 0,50 meter i diameter och 0,15 meter djup. Härden var ganska diffus, och det som återstod var enbart botten av härden. Möjligtvis är den västra delen av härden ett stolphål. Fyllningen i härden utgjordes av mörkgrå sandig humus med enstaka inslag av träkol och skörbränd sten. A2 Härd Härden påträffades ca en meter norr om A1. Den var ca 0,80 meter i diameter och 0,10 meter djup. Härden var ganska diffus och det som återstod var enbart botten av härden. Fyllningen i härden utgjordes av mörkgrå sandig humus med enstaka inslag av skörbränd sten. A3 Härd Den tredje härden låg i den södra kanten av kulturlagret, ca 3,20 meter nordväst om A2. Härden var minst 1,25 x 0,60 meter stor. Härden var svår att avgränsa gentemot kulturlagret. Det avgörande var att det på platsen för härden fanns en koncentration av träkol. Härden kan dock även tolkas som en del av kulturlagret. I härden påträffades en skärva förhistorisk keramik (fnr. 14). Keramikskärvan kan inte närmare dateras, men har vissa likheter med några av keramikskärvorna som framkom i kulturlagret. Ett träkolsprov togs från härden och 14 C-analyserades. Härden 14 C- daterades till BC (2 sigma), dvs. övergången äldre och yngre bronsålder (period III-IV) (se tabell 1). Figur 11. Schakt 2 i den sydvästra delen av område A (fastigheten Simrishamn 3:1). Foto från norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 12. Sektion A1 härd i schakt Mörkgrå humös sand. 2. Mörkgrå sandig humus med enstaka inslag av träkol och skörbränd sten. Skala 1:20. Figur 13. Sektion A2 härd i schakt Mörkgrå sandig humus med enstaka inslag av skörbränd sten. Skala 1:20. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9 13

16 Figur 14. Kulturlager i schakt 2 i den sydvästra delen av område A (fastigheten Simrishamn 3:1). Fotokollage. Foto från öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 15. Kulturlager i schakt 2 i den sydvästra delen av område A (fastigheten Simrishamn 3:1). Foto från norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. A4 - Kulturlager I den centrala delen av schaktet fanns ett minst 4,40 x 1,20 meter stort kulturlager. Merparten av lagret, i synnerhet den norra delen, utgjordes av svartgrå sandinblandad, något sotig humus, med inslag av träkol och enstaka skörbränd sten. I den norra delen av lagret fanns även små nedgrävningar med lite träkol i fyllningen. Möjligtvis är det härdbottnar. I den södra delen av kulturlagret fanns inga små nedgrävningar, utan här utgjordes lagret av mer homogen brungrå, sandinblandad humus. Lagret var 0,08 0,12 meter tjockt. Lagret grävdes i fem 1,00 x 0,50 meters rutor, där fyndmaterialet samlades in rutvis (se tabell 3). I den norra delen av lagret (R 0-1 och R 1-2) fanns fyra flintavfall (fnr. 1 och 4), en bränd flinta (fnr. 2) och en mynningsskärva till ett kärl av godstypen yngre rödgods (fnr. 3). I den södra delen av lagret (R 2-3 och R 4-5) fanns två bitar bränd lera (fnr. 5), ett hank till ett kärl av godstypen yngre rödgods (fnr. 6), två flintavfall (fnr. 7), två flintavslag (fnr. 8) samt åtta skärvor förhistorisk keramik, däribland fyra bukbitar (fnr. 9), en bottenbit (fnr. 10) och två mynningsbitar (fnr. 11 och 12). Mynningsskärvorna är daterade till romersk järnålder (muntlig uppgift Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska studier). Det varierade fyndmaterialet i lagret, med både neolitisk flinta, keramik från romersk järnålder och keramik av godstypen yngre rödgods från tidigmodern tid tyder på att lagret är något omrört och därmed svårtolkat. I matjorden från schakt 2 fanns dessutom en keramikskärva av godstypen yngre rödgods, en skärva stengods, flintavfall och ett avslag av bränd flinta. Dessa fynd har inte omhändertagits och registrerats. SCHAKT 3 I syfte att avgränsa kulturlagret i schakt 2 österut grävdes ett ca 5,80 meter långt och en meter brett tvärschakt. Redan efter ca 0,10 meter kunde kulturlagret avgränsas österut. I den övriga delen av schaktet fanns enbart gråbrun sand. SCHAKT 4 Omkring sex meter söder om schakt 3 grävdes ännu ett tvärschakt. Schaktet var drygt sex meter långt och en meter brett. I den västra delen av schaktet kunde en av härdarna (A2) i schakt 2 tas fram i sin helhet. I övrigt fanns det enbart brungrå sand i schaktet. 14 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9

17 FYNDMATERIAL Vid den arkeologiska förundersökningen inom område A (fastigheten Simrishamn 3:1) påträffades sammanlagt 23 fynd, fördelade på 14 fyndnummer (tabell 3). Fynden utgjordes av 9 förhistoriska keramikskärvor, 2 skärvor yngre rödgods, 6 flintavfall, 3 flintavslag, 1 bränd flinta och 2 bitar bränd lera. En av keramikskärvorna (fnr. 14) påträffades i en härd (A3), medan övrigt fyndmaterial fanns i ett kulturlager (A4). Flintmaterialet, som inte har analyserats närmare, har en tydlig neolitisk prägel. Den förhistoriska keramiken har däremot daterats till romersk järnålder (muntlig uppgift Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska studier). I kulturlagret fanns även två skärvor av godstypen yngre rödgods. Sammantaget tyder detta på att kulturlagret är ganska omrört, med material från såväl flera förhistoriska perioder som från tidigmodern tid. Hur detta ska tolkas är oklart. Fyndmaterialet, och möjligtvis en del av kulturlagret, kan möjligtvis ha deponerats på platsen i samband urschaktningen för det närbelägna bostadsområdet Bruket. Fnr. Schakt Anl.nr. Sakord Material Antal Vikt (g) Övrigt 32720:1 2 A4 Lager R 0-1 Avfall Flinta :2 2 A4 Lager R 0-1 Bränd flinta Flinta :3 2 A4 Lager R 1-2 Kärl Yngre rödgods 1 1 Mynning 32720:4 2 A4 Lager R 1-2 Avfall Flinta :5 2 A4 Lager R 2-3 Bränd lera Lera 2 19 En bit lite förslaggad 32720:6 2 A4 Lager R 4-5 Kärl Yngre rödgods 1 5 Hank 32720:7 2 A4 Lager R 4-5 Avfall Flinta :8 2 A4 Lager R 4-5 Avslag Flinta :9 2 A4 Lager R 4-5 Kärl Keramik 4 9 Buk 32720:10 2 A4 Lager R 4-5 Kärl Keramik 1 8 Botten 32720:11 2 A4 Lager R 4-5 Kärl Keramik 1 6 Mynning romersk järnålder 32720:12 2 A4 Lager R 4-5 Kärl Keramik 2 21 Mynning romersk järnålder 32720:13 2 Lager Avslag Flinta :14 2 A3 Härd Kärl Keramik 1 3 Buk Tabell 3. Fyndmaterialet från den arkeologiska förundersökningen inom område A (fastigheten Simrishamn 3:1). Figur 16. Två flintavslag (fnr :8) i kulturlagret (A4, R 4-5) i schakt 2. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 17. En mynningsskärva från ett keramikkärl (fnr :12) från romersk järnålder. Funnen i kulturlagret (A4, R 4-5) i schakt 2. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9 15

18 TOLKNING Vid den arkeologiska förundersökningen påträffades tre härdar och ett kulturlager. En av härdarna (A3) 14 C-daterades till BC (2 sigma), dvs. övergången äldre och yngre bronsålder (period III-IV). I samband med utredningen påträffades två härdar, två stolphål och grop. En av härdarna (A6) från utredningen 14 C-daterades till BC (2 sigma), dvs. yngre bronsålder (period V-VI). Dateringen av härdarna, vilka inte hade redeponerats på platsen, tyder på aktiviteter i området under bronsåldern. I kulturlagret påträffades dock ett blandat fyndmaterial, såsom neolitiskt flintavslag, keramik från romersk järnålder och t.o.m. ett par skärvor av godstypen yngre rödgods från tal. Mycket tyder således på att kulturlagret är ganska omrört. Eventuellt har fyndmaterialet, och möjligtvis en del av kulturlagret, deponerats på platsen i samband urschaktningen för det närbelägna bostadsområdet Bruket. Sammanfattningsvis tyder mycket på att de arkeologiska lämningarna i område A (RAÄ Simrishamn 48) utgör en perifer del av en förhistorisk boplats, som eventuellt kan ha legat i det väster om belägna bostadsområdet Bruket. Härdarna som påträffades antyder någon form av eldfängda aktiviteter inom området, dock utan en direkt koppling till en boplats. Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder Vid den arkeologiska utredningen och förundersökningen framkom sammanlagt fem härdar, två stolphål, tre gropar och ett omrört kulturlager med fyndmaterial från stenålder, romersk järnålder och tidigmodern tid. Stolphålen var dock något diffusa, medan groparna sannolikt var från senare tid. Härdarna och kulturlagret inom område A kan möjligtvis tillhöra en perifer del av en boplats från sten- brons- och järnålder, som kan legat i det väster om belägna bostadsområdet Bruket. Boplatsen har i så fall legat öster och nordost om markområdena (Rafthögarna och Bonnhögsåker) med de potentiella gravhögarna och norr om hällristningarna i Skansens naturreservat. Sannolikt försvann delar av boplatsen vid byggandet av tegelbruket och senare bostadsområdet Bruket på 1960-talet. FÖRSLAG TILL FORTSATTA ÅTGÄRDER Då enbart några härdbottnar samt ett delvis omrört kulturlager framkom vid den arkeologiska förundersökningen är inga ytterligare arkeologiska åtgärder nödvändiga. Resultaten från den arkeologiska förundersökningen gav tillräckligt med kunskap om de perifera boplatslämningarna. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska utredningen inom fastigheten Simrishamn 3:1 bedrevs av Österlenarkeologi med Lars Jönsson som ansvarig. Lars Jönsson var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Han ansvarade även för rapportarbetet. Mätingenjör Mikael Ferngård på Samhällbyggnadsförvaltningen i Simrishamns kommun utförde inmätningen av schakten med RTK/GPS. 16 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9

19 Referenser LITTERATUR Broström, S-G Hällristningar i Simrishamn. Inventering vid Skansen Rapport över inventering av hällristningar i samband med förundersökning inför byggnation, utförd av Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam, i samarbete med och på uppdrag av Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Botarkrapport 2017:21. Arkivrapport. Jacobsson, B Simrishamn. Rapport Medeltidsstaden 37. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska museer. Stockholm. Jönsson, L Tommarp Kunglig produktionsort och klosterstad Lund Studies in Historical Archaeology 13. Licentiatavhandling i Historisk arkeologi. Institutionen för arkeologi och antikens historia. Lunds universitet. Jönsson Skansenområdet, fastigheterna Garvaren 3 m.fl., Simrishamn. Inför detaljplan. Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Österlenarkeologi Rapport 2016:19. Skoglund, P Rock Art Through Time: Scanian rock carvings in the Bronze Age and Earliest Iron Age. Swedish Rock Art Series: Volume 5. Oxford: Oxbow Books. Svensson, A-L Hugget i sten En vägvisare till Österlens hällristningar. Utgiven av Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne. Simrishamn. Wallebom, U Simrishamn Österlens sillastad. Jönsson, L. & Wallebom, U. (red). Tommarp och Simrishamn Österlens medeltida städer. Simrishamn. MUNTLIG UPPGIFT Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska studier. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9 17

20 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer Österlenarkeologis diarienummer... ÖA Arkivnummer... ÖA Län... Skåne Kommun... Simrishamn Socken... Simrishamns stad Fastighet... Simrishamn 3:1 RAÄ-nummer... Ekonomiska kartans blad... 2E1a NÖ (RT90) Koordinatsystem... SWEREF N koordinat E koordinat M ö.h Fältarbetstid Antal arbetsdagar fält... 2 Antal arkeologtimmar fält Exploateringsyta m 2 Undersökt yta m 2 Platschef... Lars Jönsson Personal... Lars Jönsson, Ulrika Wallebom (Österlens museum) Inmätningar... Mikael Ferngård, Simrishamns kommun Uppdragsgivare... Simrishamns kommun LUHMnr: Fynd:... Keramik, flinta Dokumentationsmaterial:... Shp-filer, minnesanteckningar samt digitala foton Beräknade kostnader, arkeologi kr Faktiska kostnader, arkeologi kr 18 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9

21 Österlenarkeologi Rapporter Väster om Ängakåsen, Kivik. Bredband. RAÄ Södra Mellby 122:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Antikvarisk kontroll år Lars Jönsson. 2. Brantevik. Utbyggnad av VA-nätet. Östra Nöbbelövs socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning år Lars Jönsson. 3. Ystads stad. Ledningsschakt. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 4. Mellby 3:145, Kivik. Nybyggnation av bostäder. RAÄ Södra Mellby 65:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning år Lars Jönsson. 5. Mejeriet 7, Ystad. Ny detaljplan. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning år Lars Jönsson. 6. Munka Tågarp 26:1. Enfamiljshus. RAÄ Tosterup 5:1 och 31:1, Tosterups socken i Tomelilla kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning Lars Jönsson. 7. Hagestad 15:4 m fl. Förstärkning av elnätet. RAÄ Löderup 27:1, Löderups socken i Ystads kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning Lars Jönsson. 8. Gärarp 20:8, Gärarps bytomt. Nybyggnation. RAÄ Tosterup 43:1, Tosterups socken i Tomelilla kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning Lars Jönsson. 9. Fastigheten Simrishamn 3:1, Skansenområdet, område A, Simrishamn. Nybyggnation RAÄ Simrishamn 48, Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:9 19