ATT VÅRDA PATIENTER MED PSYKISK OHÄLSA

Transkript

1 Akademin för hälsa, vård och välfärd ATT VÅRDA PATIENTER MED PSYKISK OHÄLSA Sjuksköterskors upplevelser inom somatisk hälso- och sjukvård AMANDA HOFMEISTER MYRA LARSSON Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Grundnivå 15 hp Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad VAE209 Handledare: Anna Brännback och Heléne Appelgren Engström Examinator: Inger K Holmström Seminariedatum: Betygsdatum:

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och är den främsta orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Patienter med psykisk ohälsa har troligtvis ett större behov av somatisk vård än andra grupper i befolkningen, då många lever med samtidig fysisk ohälsa. Vidare upplever patienter att stigma, tidsbrist samt sjuksköterskors bristande kunskap utgör hinder för god vård inom somatisk kontext. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes utifrån Evans analysprocess. Tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserades och finns presenterade i resultatet. Resultat: Tre teman med två subteman vardera identifierades. De teman som identifierades var; Sjuksköterskors kompetens, Patienters inverkan samt Organisation och struktur. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor upplevde att deras kunskap- och tidsbrist samt patienters bristande delaktighet i vården leder till att behov hos patienter med psykisk ohälsa inte blir tillgodosedda. Nyckelord: Kvalitativ, Psykisk sjukdom, Samsjuklighet, Stigma, Vårdrelation

3 ABSTRACT Background: Mental illness is increasing in society and is the main cause for sick leave in Sweden. Patients with mental illness probably have a greater need for somatic healthcare than other groups in society, as many patients live with contemporary physical illness. Furthermore, patients find that stigma, lack of time and nurses lack of knowledge constitute barriers towards good care in somatic context. Aim: The aim of this study was to describe nurses experiences of nursing patients with mental illness in somatic healthcare. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis according to Evans synthesis process. Twelve qualitative articles were analyzed and are presented in the results. Results: Three themes with two sub themes each were identified. The themes identified were; Nurses competence, Patients impact and Organization and structure. Conclusions: Nurses experience that their lack of knowledge and time together with patients lack of participation has led to the needs of patients with mental illness not being met. Keywords: Caring relationship, Comorbidity, Mental Illness, Qualitative, Stigma

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND Psykisk ohälsa Samsjuklighet vid psykisk ohälsa Stigma Tidigare forskning Patienters upplevelser av vårdrelationer Patienters upplevelser av tids- samt kunskapsbrist Patienters upplevelser av stigma Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv Människa Vårdrelationen Sjuksköterskors ansvar enligt styrdokument och lagar Problemformulering SYFTE METOD Datainsamling och urval Dataanalys och genomförande Etiska överväganden RESULTAT Sjuksköterskors kompetens Upplevelser av okunskap Upplevelser av att ha ett helhetsperspektiv Patienters inverkan Upplevelser av bristande delaktighet i vården Upplevelser av hot och våld Organisation och struktur Upplevelser av bristande miljö Upplevelser av tidsbrist... 16

5 6 DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion Etikdiskussion SLUTSATS FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING REFERENSLISTA BILAGA A. SÖKMATRIS BILAGA B. KVALITETSGRANSKNINGSMATRIS BILAGA C. ARTIKELMATRIS 2

6 1 INLEDNING Detta examensarbete är inspirerat av intresseområdet kulturskillnader i synen på psykisk ohälsa som kommer från en forskargrupp vid MDH/HVV (Care, Recovery & Health). Intresset av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk kontext väcktes i och med den verksamhetsförlagda utbildningen på somatisk vårdavdelning i termin fyra. Redan tidigt under praktiken uppstod en känsla av att det fanns en cementerad, stereotyp bild av patienter med psykisk ohälsa hos sjuksköterskor. Många gånger upplevdes vårdandet vara riktat på den fysiska ohälsan och på det praktiska omvårdnadsarbetet och inte patienten som helhet. Detta ledde till en uppfattning av att helhetsperspektivet uteslöts i vårdandet, vilket i sin tur påverkade vårdprocessen och vårdens kvalitet negativt. Dessutom upplevdes det saknas tid och resurser för att etablera en god vårdrelation där patienter kände sig trygga nog att uttrycka sina behov av vård. Eftersom upplevelser av att vårda är högst individuella uppstod en önskan och ett intresse av att studera sjuksköterskors upplevelser vidare genom en litteraturstudie. Genom att studera sjuksköterskors upplevelser av fenomenet vårdande i somatisk kontext kan ny kunskap genereras, vilket i sin tur kan leda till en ökad förståelse för patienter med psykisk ohälsa och deras behov av vård. 2 BAKGRUND I detta avsnitt tydliggörs begreppen psykisk ohälsa och stigma, följt av en presentation av tidigare forskning relaterat till problemområdet. Därefter beskrivs det vårdvetenskapliga teoretiska perspektivet och styrdokument och lagar som är av betydelse redovisas. Bakgrunden summeras till sist med en problemformulering. 2.1 Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett mångfacetterat begrepp som innefattar både psykiska besvär och psykisk sjukdom. Psykiska besvär är olika tillstånd, bland annat nedstämdhet och sömnsvårigheter. Psykiska sjukdomar diagnostiseras med hjälp av internationella diagnossystem varav ett är WHO:s International Classification of Diseases som förkortas ICD (Folkhälsomyndigheten, 2017a). ICD innefattar psykiska sjukdomar exempelvis tvångssyndrom, depression och schizofreni samt psykiska- och beteendestörningar som orsakas av alkohol- eller drogproblematik (World Health Organization, 2016). I Sverige har var femte person diagnostiserats med depression någon gång i livet (Folkhälsomyndigheten, 2017b) och under de senaste tio åren har psykisk ohälsa, främst depression och ångest ökat i Sverige. Hos unga vuxna är ökningen närmare 70 %, men orsaker till varför psykisk ohälsa ökar är inte fastställt (Socialstyrelsen, 2017a). World Health Organization (2013) även förkortat WHO uppmärksammar den psykiska ohälsan som ett av 1

7 de största folkhälsoproblemen inom Europa och en av de huvudsakliga orsakerna till funktionsnedsättning och förtidspensionering. Folkhälsomyndigheten (2019b) menar att psykisk ohälsa kan ses som en folksjukdom och patienter med psykisk ohälsa sjukskrivs främst för depression, ångest och stressyndrom. Samsjuklighet vid psykisk ohälsa Patienter med psykisk ohälsa har troligtvis större behov av somatisk vård än andra grupper i befolkningen (Socialstyrelsen, 2014). Detta eftersom samsjuklighet vid psykisk ohälsa är vanligt förekommande då många patienter även lever med fysisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2017b). Var tredje patient som söker hjälp inom den somatisk hälso- och sjukvården upplever symtom på eller har psykisk ohälsa och majoriteten av dem söker för fysiska och inte psykiska problem. Den fysiska ohälsan beskrivs främst vara pågående infektioner eller förekomst av smärta. Den näst vanligaste anledningen till att patienter som har psykisk ohälsa söker sig till hälso- och sjukvården är psykiska symtom (Nordström & Bodlund, 2008). Flera psykiatriska diagnoser beskrivs vidare vara förknippade med metabola avvikelser som övervikt, diabetes eller rubbning av blodfetter. Bidragande orsaker till detta anses vara att personer med psykisk sjukdom i många fall har lägre hälsolitteracitet än andra, vilket innebär att förmågan att förstå, förvärva och använda sig av information om hälsa är nedsatt. Vidare kan bidragande orsaker vara att patienter med psykisk ohälsa ofta har sämre kognitiv funktion samt ohälsosamma levnadsvanor än andra grupper i befolkningen. Exempelvis förekommer livsstilsrelaterade riskfaktorer som rökning oftare hos patienter med psykossjukdom än hos andra grupper i befolkningen. Vidare har patienter med psykossjukdom en mycket tydlig överdödlighet i somatiska sjukdomar och den främsta dödsorsaken är ischemisk hjärtsjukdom. Den ökade dödligheten beskrivs bland annat vara relaterad till antipsykotiska läkemedel, metabola avvikelser samt ohälsosamma levnadsvanor. Den ökade dödligheten beskrivs även kunna vara ett tecken på ett sämre omhändertagande av samsjuklighet samt senare upptäckt av fysisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2014). 2.2 Stigma Termen stigma skapades ursprungligen för att benämna det yttre fysiska tecken som skars eller brändes in på slavar, brottslingar eller utsatta personers kroppar. Detta tecken påvisade någonting nedsättande eller ovanligt om en persons moraliska status och gav signal om att undvika bäraren, speciellt på offentliga platser (Goffman, 2014). Idag beskrivs stigma som ett mångfacetterat begrepp som innehåller fördomar, diskriminering och stereotyper samt den stigmatiserades ångest, skam och rädsla för att bli bortstött från omgivningen (Lundberg, 2010). Ytterligare definition av begreppet återfinns i Stigma (1989) där stigma beskrivs innebära ett socialt förakt eller vanära, samt synligt tecken eller symtom på psykisk sjukdom. Vidare beskriver Folkhälsomyndigheten (2019a) att stigma relaterat till psykisk ohälsa innefattar stereotypa bilder av personer baserat på okunskap. Bristen på kunskap leder till fördomar och nedvärderande attityder samt diskriminering av personer med psykisk ohälsa. Stigma bidrar även till att människor inte pratar om sin psykiska ohälsa eller söker hjälp för den, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för både psykisk och fysisk hälsa. 2

8 2.3 Tidigare forskning Nedan redogörs tidigare forskning som anses vara av relevans för examensarbetets syfte. I detta avsnitt presenteras patienter med psykisk ohälsas upplevelser av att ha vårdats i somatisk hälso- och sjukvård. Patienters upplevelser delas in i upplevelser av vårdrelationer, upplevelser av brister i kunskap och tid samt upplevelser av stigma. Patienters upplevelser av vårdrelationer Patienter upplever relationer med sjuksköterskor som viktiga och önskar att sjuksköterskor tar sig tid till att engagera sig i vården och i samtal med dem. Vidare beskrivs patienter uppleva stress i vården relaterat till att kommunikationen med sjuksköterskor upplevs komplicerad. Den komplicerade kommunikationen beskrivs leda till svårigheter att förstå varandra (Kaupi, Hätönen, Adams & Välimäki, 2014). Då patienter upplever bristfällig kommunikation med sjuksköterskor beskrivs det skapa känslor av att vara till besvär (Mellor, Davison, McCabe & George, 2008). Patienter uppger även att de ger olika svar på frågor beroende på hur de blir bemötta. Patienter som blir avbrutna i samtal delger inte all information som de först hade tänkt, vilket gör att deras behov inte blir tillgodosedda (Carson, Katz & Alegría, 2016). Vidare uttrycker patienter att de blir frustrerade när de måste upprepa sig själva och förklara deras beteende för andra. Patienter upplever frustration relaterat till bristen på förståelse i vårdrelationer. Patienter upplever även en känsla av desperation då de vid flera tillfällen känner att de blir behandlade på ett opersonligt sätt. Patienter beskriver vidare att de upplever att de inte får ögonkontakt, återkoppling eller uppmärksamhet i vården (Gaillard, Shattell & Thomas, 2009). Undvikandet av ögonkontakt beskrivs leda till känslor av att patienter inte får sina behov tillgodosedda, då de upplever att ingen ser dem (Harris, Beurmann, Fagien & Shattell 2016). Patienter uppger att de känner sig sårade och missförstådda av vården. Detta beskrivs leda till att patienter upplever sig behöva begränsa sin personlighet och vad de delar med sig i samtal och i vårdrelationer. Vidare upplever patienter att de inte kan vara sig själva för att deras beteende blir associerat med deras psykiska ohälsa. Relaterat till det upplevs ett starkt obehag där patienter är tvingade att skydda sig själva från att bli sårade, vilket skapar känslor av frustration, ilska och obehag. Då patienter upplever att de inte blir förstådda slår dem i bord, gråter och höjer rösten för att uttrycka frustration och ilska. Patienter beskriver även att deras känslor och beteende ofta blir avfärdade med att de bara är överdramatiska eller agerar ut för att få uppmärksamhet (Gaillard et al., 2009). Vidare uttrycker patienter att det är uppenbart att de anses vara galna av vården och att de anses hitta på fysiska symtom med anledning att de saknar sjukdomsinsikt (Happell, Ewart, Bocking, Platania-Phung & Stanton, 2016). Patienter beskriver att deras psykiska ohälsa leder till att de blir sedda som omyndiga av vården och att de skapar känslor av att inte vara i kontroll (Gaillard et al., 2009). 3

9 Patienters upplevelser av tids- samt kunskapsbrist Patienter upplever att vården känns forcerad på somatiska akutvårdsavdelningar och tiden inte räcker till. Tidsbristen beskrivs skapa intrycket att sjuksköterskor baserar vården på deras egen förförståelse och därmed inte förstår patienters individuella behov av vård. Patienter beskriver att de känner sig besvärliga när sjuksköterskor uttrycker hur mycket de har att göra (Digel Vandyk, Young, MacPhee & Gillis, 2018). Patienter uppger även att de får sitta ensamma i flera timmar i väntan på hjälp, vilket leder till ökade känslor av ångest (Harris et al., 2016). Vidare beskriver patienter att sjuksköterskor brister i kunskap gällande psykisk ohälsa (Mellor et al., 2008). Den upplevda kunskapsbristen visar sig bland annat genom att patienter blir hänvisade mellan olika professioner utan hjälp eller svar på sina problem (Roberge et al., 2016). Patienters upplevelser av stigma Patienter upplever att deras psykiska ohälsa används som mall för att tolka deras fysiska symtom mot (Björk Brämberg, Torgerson, Norman Kjellström, Welin & Rusner, 2018; Happell et al., 2016). De upplever även att ingen tar sig tid att utvärdera eller överväga de underliggande orsakerna till symtomen (Gaillard et al., 2009; Happell et al., 2016). Patienter beskriver att de inte blir trodda eller tagna på allvar när de söker vård för deras fysiska ohälsa. Detta i kombination med patienters psykiska ohälsa beskrivs göra att de själva tvivlar på om huruvida deras symptom på fysisk ohälsa finns på riktigt. Patienter beskriver vidare att de känner en stor oro för att enbart den psykiska ohälsan ska uppmärksammas när de söker vård för den fysiska ohälsan (Björk Brämberg et al., 2018). Patienter upplever sig bli sedda som ett problem snarare än som en person med individuella egenskaper och behov. Detta leder till känslor av att bli objektifierad då deras faktiska problem inte är i fokus. Vidare upplever patienter även en känsla av desperation då de vid flera tillfällen känner att de blir behandlade på ett opersonligt sätt. Patienter uttrycker att de inte kan vara sig själva på grund av att deras beteende blir associerat med psykisk ohälsa. Relaterat till det upplevs ett starkt obehag där patienter är tvingade att skydda sig själva från att bli sårade, vilket skapar känslor av frustration, ilska och obehag (Gaillard et al., 2009). Vidare beskriver patienter att de känner sig missförstådda på grund av att de inte anses vara vuxna människor med en egen autonomi. De beskriver att de blir sedda som oförmögna att ta ansvar för sig själva och därmed inte kan vara delaktiga i vårdplaneringen, vilket påverkar deras självkänsla och självförtroende negativt (Gaillard et al., 2009). Patienter beskriver att de blir mer uppmärksamma när de besöker den somatiska hälso- och sjukvården eftersom de känner sig sårbara och är rädda för stigmatisering (Happell et al., 2016). Stigma beskrivs leda till att patienter försöker dölja sin psykiska ohälsa vid besök (Björk Brämberg et al., 2018; Chee, Wynaden & Heslop 2019; Mellor et al., 2008; Roberge et al., 2016). Några patienter beskriver att stigmatiseringen i sin tur leder till känslor av ångest (Roberge et al., 2016), vilket gör att vissa patienter väljer att avstå från att söka somatisk hälso- och sjukvård vid behov av vård (Björk Brämberg et al., 2018; Kaupi et al., 2014). 4

10 2.4 Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv Det vårdvetenskapliga perspektivet avser att belysa begreppen människa samt vårdrelationen beskrivet utifrån Erikssons caritativa vårdteori, eftersom tidigare forskning visar att patienter känner sig stigmatiserade samt upplever bristande vårdrelationer. Eriksson (1987) beskriver att det är i vårdrelationen som patienten ska kunna uttrycka sina begär samt upplevelser till vårdaren. När människan upplever svar på sin begäran uppstår känslan av att få vara patient och först då kan människan tillåta sig att bli omhändertagen av vårdaren. I den vidaste bemärkelse innebär att vårda en relation mellan sig själv och andra och genom relationerna förstås människan som helhet. Att förstå vårdandets fenomen är vårdvetenskapens utgångspunkt och bör vara det centrala i sjuksköterskors arbete. Människa Människan i vården har en självmedvetenhet och en medvetenhet som utgör grunden för människans upplevelsevärld och den kan ej förstås eller tolkas av någon annan. Upplevelserna är således människans egna. Det är först när människan upplever ett sant möte med sig själv och sitt innersta väsen, som upplevelsen blir ontologisk. En ontologisk upplevelse förstås som det djup upplevelsen når och det innefattar och engagerar hela människan. En ontologisk upplevelse innebär en helande process för människan och möjliggörs genom ett verkligt möte med någon annan. I detta möte är människan beroende av en gemenskap som ämnar att få den unika individen att känna sig förstådd, accepterad, besvarad samt som en del av en större helhet (Eriksson, 1987). I vårdvetenskapen ses människan ur ett holistiskt perspektiv. Människan ses som en unik enhet bestående av delarna kropp, själ och ande, vilket innebär att människan vårdas som helhet eftersom den utgörs av delar som är ömsesidigt beroende av varandra (Eriksson, 2014). Det är när människan upplever obalans mellan kropp, själ och ande som problem, behov och begär kommer till uttryck (Eriksson, 1987). Begär är människans innersta längtan och önskningar och de mest grundläggande är begäret efter liv och begäret efter kärlek. Behoven utgör begärens objektiva sida och behov som inte blir tillfredsställda skapar en konfliktsituation hos individen. Ett problem är någonting som gör att människan inte förmår att bemästra den aktuella situationen och är något som behöver lösas, ett olöst problem utgör hinder för människan att leva och utvecklas som hel människa. De mest synliga problemen är ofta signaler på djupare problem som otillfredsställda behov och begär. Behov, begär och problem går inte att rangordna eller prioritera olika eftersom de står i relation till varandra. Om vårdaren endast utgår från ett problem i vårdandet så beaktas endast faktorer i utkanten av det mönster som de behov, begär och problem utgör (Eriksson, 2014). En holistisk syn på människan är relativ och tillämpas olika beroende på kontext. Bilden av människan som helhet varierar beroende på individens preferenser, tid och rum. Helheten bör således bedömas utifrån det rådande perspektivet, den aktuella situationen samt människan som det handlar om snarare än utifrån människor som grupp. Vidare borde en holistisk princip samt en helhetssyn på människan omfattas av samtliga inom vården (Eriksson, 2000). Detta då alla aspekter av människan måste tillgodoses i vården oavsett var ohälsan förekommer (Eriksson, 2014). 5

11 Vårdrelationen I grunden innebär begreppet relation en ömsesidighet och ett skeende mellan någonting som står i förhållande till något annat (Eriksson, 1987). Vårdrelationen utgör grunden i vårdandet, och i utrymmet av relationen kan människan träda fram som helhet eller del i förhållande till vårdaren. Vårdrelationen är professionell och grundar sig på kunskap samt de etiska kraven då det syftar till att stödja patientens hälsoprocesser. Genom vårdrelationen ska patienten få utrymme att uttrycka sina begär, behov och problem till vårdaren, samtidigt som vårdaren erhåller optimal kunskap (Eriksson, 2014). Vårdrelationen innebär därmed ett givande och tagande från båda parter vilket är något som aldrig får uppfattas som självklart (Eriksson, 2000). Detta eftersom förmågan att ta emot innefattar konsten att kunna vara ödmjuk, vilket inte alla behärskar och därför kan det antas att det är lika svårt att vara patient som vårdare. Vårdrelationen bygger således på att vårdaren och patienten accepterar relationen och sin roll i den. Vidare skiljer sig vårdrelation från andra relationer då den innefattar vissa begränsningar som medför att total ömsesidighet mellan vårdare och patient aldrig kan uppstå. Dessa begränsningar utgörs av att vårdaren har en högre grad av ansvar utifrån sin profession samt att vårdaren utför en målmedveten påverkan i relationen utifrån patientens begäran. Patientens begär och upplevelser får först möjlighet att uttryckas i en verklig relation (Eriksson, 1987). Den verkliga relationen skiljer sig från en interaktion som beskrivs vara ett utförande av en rad uppgifter eller utbyte av information. Om vårdandet endast utgörs av en interaktion, riskerar vårdandet att reduceras till enbart en tom teknik (Eriksson, 1987; Eriksson, 2014). 2.5 Sjuksköterskors ansvar enligt styrdokument och lagar Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska all vård ges med respekt för människors lika värde, och vården ska ges på lika villkor till hela befolkningen. Allt vårdande ska förebygga ohälsa då målet med vården är en god hälsa. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) fastställer att all vård ska utföras på ett medvetet och kunskapsbaserat sätt. Patienter ska ges och vårdas med omtanke och respekt. Patientlagen (SFS 2014:821) framhäver att patienter ska vara delaktiga i sin egen vård samt att behovet av trygghet och kontinuitet ska tillgodoses. Svensk sjuksköterskeförening (2017a) menar att sjuksköterskors professionella ansvar primärt riktas mot patienter i behov av vård. Dessutom har sjuksköterskor ett ansvar för att upprätthålla sin yrkeskompetens för att vårda på ett evidensbaserat sätt med en utgångspunkt i forskningsbaserad professionell kunskap. Sjuksköterskor ska också uppträda på ett sätt där allmänhetens förtroende ökar samt medverka till att upprätthålla omvårdnadens värdegrund. Vidare belyser Svensk sjuksköterskeförening (2017b) att omvårdnad är sjuksköterskors kompetensområde och att sjuksköterskor ansvarar för att förbättra patienters hälsa. Vidare beskrivs det att vården ska utformas i ett partnerskap mellan sjuksköterskor och patienter. Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver att partnerskapet innebär en ömsesidig respekt mellan patienters kunskap om sin egen sjukdom och sjuksköterskors kunskap om vård. Patienters och sjuksköterskors relationer är asymmetriska, då relationen uppkommit på grund av patienters behov av hälso- och sjukvård. Varje enskild människa har rätten till god 6

12 fysisk och psykisk hälsa och sjuksköterskor har en skyldighet att agera då människors hälsa hotas. Vården ska ges på lika villkor oavsett om patienter söker hälso- och sjukvård för fysisk eller psykisk ohälsa. 2.6 Problemformulering Tidigare forskning visar att patienter med psykisk ohälsa upplever den somatiska hälso- och sjukvården som bristfällig. Patienter upplever att de inte är delaktiga i sin egen vård på grund av bristande kommunikation, tidsbrist samt stigmatisering. Vidare beskriver patienter att de känner sig missförstådda samt misstrodda av sjuksköterskor då de upplever att vården baseras på förförståelsen av psykisk ohälsa snarare än dem som helhet. Patienter upplever att relationen till sjuksköterskor är viktig samtidigt som de upplever att de måste begränsa sin personlighet för att inte bli sårade av stigmatiseringen. Det vårdvetenskapliga teoretiska perspektivet belyser vikten av en holistisk syn på människan i vården. Vidare beskrivs vårdrelationen möjliggöra för vårdaren att se människan som helhet. Lagar och styrdokument tydliggör vikten av en holistisk vård på lika villkor, oavsett vart ohälsan förekommer. Vården ska utföras på ett medvetet och kunskapsbaserat sätt och patienter ska medverka i sin egen vård så långt som möjligt. Trots detta visar tidigare forskning att patienters behov av vård inte blir tillgodosedda på grund av bristen på delaktighet och kunskap, vilket kan leda till att sjuksköterskor riskerar att vårda patienter utifrån enbart den fysiska eller den psykiska ohälsan och inte människan som helhet. Då tidigare forskning enbart beskriver vården utifrån patienters perspektiv, behöver således även sjuksköterskors upplevelser belysas för att erhålla en djupare förståelse för vården av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk kontext. 3 SYFTE Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk hälso- och sjukvård. 4 METOD Detta examensarbete utgår från en induktiv ansats då syftet var att studera fenomenet att vårda utifrån sjuksköterskors upplevelser. Vidare valdes en kvalitativ forskningsansats med en beskrivande syntes utförd enligt Evans (2002) analysprocess. Litteraturstudier med beskrivande syntes förutsätter en kvalitativ ansats, då analysprocessen avser att skapa ökad förståelse för ett fenomen. En beskrivande syntes ämnar att sammanfatta data med ytterst lite omtolkning från tidigare empirisk forskning. Detta för att skapa en beskrivning av fenomenet som helhet utifrån artiklarnas resultat och på så sätt kan processen leda till nya slutsatser inom ämnesområdet. Vidare har den beskrivande syntesen kompletterats med tabulering. Användandet av en beskrivande analys i kombination med tabulering ger den 7

13 mest omfattande sammanfattningen av kvalitativ forskning. Tabulering innebär att presentera egenskaper från artiklar i tabeller (Evans, 2002). Nedan följer en beskrivning av hur datainsamling och urval, dataanalys och genomförande samt hur etiska överväganden gått till. 4.1 Datainsamling och urval Analysprocessen innefattar fyra steg där det första steget innebär att identifiera relevanta artiklar för syftet genom datainsamling (Evans, 2002). För att avgränsa litteratursökningen kan inklusions- och exklusionskriterier fastställas utifrån litteraturstudiens problemformulering samt syfte (Friberg, 2017c). Samtliga inklusions- och exklusionskriterier valdes utifrån relevans för examensarbetets syfte. De inklusionskriterier som valdes innefattade att alla artiklar skulle vara vårdvetenskapliga, av kvalitativ ansats, publicerade tidigast år 2009 samt peer reviewed. Artiklarna skulle även vara skrivna ur ett sjuksköterskeperspektiv där sjuksköterskor vårdar patienter med psykisk ohälsa inom somatisk hälso- och sjukvård. De exklusionskriterier som valdes innefattade kvantitativa studier, studier som är skrivna på ett annat språk än engelska samt specialistsjuksköterskor och psykiatrisk hälso- och sjukvård. Detta för att endast grundutbildade sjuksköterskors upplevelser var av relevans. De artiklar som varit på ett annat språk än engelska har exkluderats för att få en så korrekt översättning som möjligt, då det saknas kunskap för att kunna genomföra översättningar från andra språk än engelska. När inklusions- och exklusionskriterier fastställts valdes sökord utifrån dessa för att kunna identifiera artiklar relaterade till syftet. En boolesk sökteknik har använts vid samtliga sökningar, vilket Östlundh (2017) beskriver innebär att olika sökoperatorer kombineras med sökord för att begränsa eller bredda sökresultatet. Följande sökord i examensarbetet har använts i olika kombinationer med sökoperatorerna AND och OR: Attitude, Care, Care for, Caring, Experience, Experience of nurses, Hospital, Hospitals, Mental health, Mental illness, Nurse, Nurse Attitude, Nurse Attitudes, Patient, Patients, Perspective, Psychiatric Patients, Registered Nurse, Somatic, Somatic Care och Qualitative. Sökoperatoren NOT användes för att utesluta följande termer: Mental Health Nurse och Psychiatric. Dessa termer uteslöts eftersom flertalet sökträffar innehöll exklusionskriteriet specialistsjuksköterskor inom psykiatri eller fokuserade på patienter som vårdades på psykiatriska vårdavdelningar. Vid en del av sökningarna applicerades även citattecken på två eller fler ord, detta för att få fram sökträffar som följer en exakt ordföljd. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL Plus samt PubMed, då båda databaser innehåller vårdvetenskapliga artiklar. Initialt hade samtliga sökningar avgränsningen 10 år för att säkerställa artiklarnas aktualitet. Undantag gjordes på två sökningar där tidsbegränsningen utökades till 15 år för att få fler antal träffar med relevans mot examensarbetets syfte. Vid sökning i CINAHL Plus användes Peer Review som inklusionskriterium, dock kunde inte Peer Review appliceras i PubMed då det inte fanns med som avgränsning. För att kontrollera att artiklarna som inkluderats från PubMed blivit vetenskapligt granskade har tidskrifterna som artiklarna publicerats i kontrollerats i 8

14 Ulrichsweb (2019), vilket är en databas där enbart vetenskapliga tidskrifter förekommer. Valda artiklar för analys samt sökord och sökträffar presenteras översiktligt i en sökmatris (se bilaga A). Under datainsamlingen sker en bedömning av artiklarnas relevans genom att artiklarna granskas utifrån titlar och abstract. Därefter läses och granskas artiklarna i sin helhet för att säkerställa att artiklarna är relevanta för syftet (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2017). Totalt gav sökningarna i CINAHL Plus samt PubMed 367 träffar, där samtliga titlar lästes. Utifrån det ansågs 37 artiklar relevanta för syftet varpå dess abstract lästes. Efter artiklarnas abstract granskats ansågs totalt 20 vara av betydelse för examensarbetet, och dessa artiklar har lästs i sin helhet. När artiklarna lästes upptäcktes fem inte uppfylla samtliga inklusions- eller exklusionskriterier, varpå dessa uteslöts. Samtliga artiklar som inkluderats i granskningen erhöll ett varsitt nummer (1 15). Numret på artikeln bestämdes utifrån författarnas efternamn och sorterades således efter alfabetisk ordning. Detta genomfördes för att underlätta sorteringen i både kvalitetsgranskningsmatrisen och i artikelmatrisen. För att granska artiklarnas kvalitet har en granskningsmall använts som stöd för bedömningen, vilket även säkerställt att samtliga artiklar granskats likvärdigt. Kvalitetsgranskningen innebar att nio stycken kvalitetsfrågor applicerades på varje enskild artikel. Kvalitetsfrågorna har valts med inspiration utifrån Friberg (2017b). De frågor som valdes ansågs vara relevanta till examensarbetets syfte, och omformulerades för att underlätta poängsättning i granskningen. I kvalitetsgranskningen har varje svar JA per fråga genererat ett poäng, och artiklar som fått sju poäng och över har ansetts hålla hög kvalitet. Totalt föll tre stycken artiklar bort i kvalitetsgranskningen. De artiklar som föll bort var nummer 4, 8 och 13, då de inte svarade an på examensarbetets syfte och därmed inte ansågs vara relevanta för vidare analys. Kvalitetsgranskningens frågor och artiklarnas poäng presenteras i kvalitetsgranskningsmatrisen (se bilaga B). Totalt inkluderades 12 artiklar till analysen, varav tre av dessa innefattar fler yrkesgrupper än enbart sjuksköterskor. Dessa inkluderades då det tydligt framkommer vilken yrkesgrupp som sagt vad i resultatdelen. Två av de 12 artiklarna är publicerade innan 2009, men har trots det inkluderats eftersom de ansågs relevanta till syftet samt är kvalitetsgranskade. Samtliga artiklar presenteras översiktligt i artikelmatrisen (se bilaga C). 4.2 Dataanalys och genomförande Efter datainsamlingen genomförs steg två i Evans (2002) analysprocess. Detta innebär att de valda artiklarna ska läsas igenom åtskilliga gånger för att skapa en helhetsbild av artikeln och dess detaljer. Utifrån syftet identifieras sedan det centrala i varje artikel och benämns som nyckelfynd (Evans, 2002). Samtliga artiklars resultat lästes individuellt flertalet gånger, för att kunna urskilja de meningar och delar av text som svarade an på examensarbetets syfte utan yttre påverkan. Dessa benämns som nyckelfynd, och de som återfanns markerades med överstrykningspennor. Därefter diskuterades de funna nyckelfynden gemensamt angående dess relevans mot syftet. Totalt identifierades 104 stycken nyckelfynd och samtliga nyckelfynd ansågs relevanta, varpå dessa skrevs ner på post-it lappar. 9

15 Det tredje steget innebär att samtliga nyckelfynd jämförs med varandra för att identifiera likheter och skillnader för att kunna urskilja gemensamma teman. Därefter sorteras och kategoriseras de olika grupperna av teman utifrån dess likheter. Utifrån de olika grupperna identifieras därefter olika subteman inom respektive tema. När teman och subteman är fastställda, analyseras och tolkas sedan innehållet i respektive tema. Detta innebär att en förståelse av fenomenet gradvis tydliggörs samtidigt som avvikelser identifieras (Evans, 2002). Samtliga post-it lappar med nyckelfynd som identifierats i steg två placerades på ett bord för att få en bättre överblick av samtliga fynd. Post-it lapparna sorterades efter likheter och skillnader, och de med liknande innehåll lades sedan tillsammans på ett A4-papper. Totalt resulterade detta i tre stycken A4-papper med post-it lappar, som sedermera blev resultatets tre teman. När dessa urskilts lästes varsitt tema igenom återigen och två subteman per tema kunde identifieras, som i sin helhet blev sex stycken subteman. Exempel på nyckelfynd, teman och subteman redovisas i tabell ett. Tabell 1. Exempel på nyckelfynd, tema och subteman. Nyckelfynd Tema Subtema Hopelessness was also experienced in the patient s lack of participation in their care. (Zolnierek & Clingerman, 2012, s. 231). The nurses felt that people with mental health problems did not appreciate their care and were likely to be uncooperative and resistive. (Reed & Fitzgerald, 2005, s. 251). I was unable to take any obs or anything because she was punching out at every one and kicking... so I was keeping my distance. (Beks, Healey & Schlicht, 2018, s. 6). Patients were perceived as being uncooperative, being physically and verbally abusive and being difficult to cope with. (Poggenpoel, Myburgh & Morare, 2011, s. 952). Patienters inverkan Upplevelser av bristande delaktighet i vården Upplevelser av hot och våld Det fjärde och sista steget i analysprocessen innebär att teman och subteman skrivs utifrån framtagna nyckelfynd, samtidigt som nyckelfynden kontrolleras mot originalartiklarna. I resultatet som helhet presenteras teman samt subteman och stöds med citat från artiklarna, för att ge förståelse och kunskap om det valda fenomenet (Evans, 2002). Utifrån resultatets teman och subteman sammanställdes sedan nyckelfynden som identifierats. Genomgående under skrivprocessen kontrollerades nyckelfynden mot artiklarna för att erhålla en djupare förståelse av fenomenet. Resultatets innehåll stärktes då nyckelfynd bestående av citat användes, vilket styrkte sjuksköterskors upplevelser. 10

16 4.3 Etiska överväganden Etiska överväganden har en central roll för forskningens kvalitet samt genomförande (Vetenskapsrådet, 2017). Därför har samtliga artiklar som inkluderats till examensarbetet ett godkännande från en etisk kommitté. Detta visar enligt Mårtensson och Fridlund (2017) att ett noggrant etiskt övervägande har gjorts av författarna till de olika artiklarna. Valda artiklar har även blivit peer reviewed, något som Polit och Beck (2016) beskriver styrker att etiska riktlinjer tillämpats. Vidare är examensarbetet utfört genom beskrivande syntes, vilket ämnar att beskriva tidigare forskning med så lite omskrivning av materialet som möjligt för att undvika tolkning eller förvrängning av resultatet. Codex (2019) menar att fabricering, förfalskning eller plagiering av någon annans arbete innebär oredlighet i forskning. Genom att undvika oredlighet upprätthålls en god forskningssed. Högskolelagen (SFS 1992:1434) framhäver att god forskningssed ska värnas om även i högskolor. Valda artiklar i detta examensarbete har därför lästs upprepade gånger, samt översatts gemensamt för att minimera risken för oredlighet. Som stöd i översättningen har Oxford English Dictionary (2019) använts. För att ytterligare minimera risken för oredlighet har samtlig litteratur i examensarbetet refererats till med hjälp av American Psychological Association (2010). Detta för att det noggrant ska framgå vilken källa texten är hämtad från. 5 RESULTAT I detta avsnitt presenteras resultatet utifrån analysarbetet av 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk hälso- och sjukvård. Utifrån nyckelfynden skapades tre teman: Sjuksköterskors kompetens, Patienters inverkan samt Organisation och struktur. Två subteman per tema arbetades fram i analysprocessen. Resultatet presenteras nedan översiktligt i tabell två, samt redovisas i löpande text. Tabell 2: Teman och subteman Tema Subtema Sjuksköterskors kompetens Upplevelser av okunskap Upplevelser av att ha ett helhetsperspektiv Patienters inverkan Upplevelser av bristande delaktighet i vården Upplevelser av hot och våld Organisation och struktur Upplevelser av bristande miljö Upplevelser av tidsbrist 11

17 5.1 Sjuksköterskors kompetens Under temat Sjuksköterskors kompetens skildras sjuksköterskors upplevelser av okunskap samt sjuksköterskors upplevelser av att ha ett helhetsperspektiv, vilket presenteras i varsitt subtema. Upplevelser av okunskap Sjuksköterskor upplevde att det var en utmaning att vårda patienter i somatisk hälso- och sjukvård relaterat till bristfällig kunskap om psykisk ohälsa (Beks, Healy & Schlicht, 2018; Plant & White, 2013; Poggenpoel, Myburgh & Morare, 2011; Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happell, 2006; Zolnierek & Clingerman, 2012). Sjuksköterskor upplevde att bristen på kunskap och förståelse om psykisk ohälsa ledde till att patienters behov och problem betraktades som mer komplexa och svåra att förstå, än de behov som patienter med enbart fysisk ohälsa hade (Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskor upplevde även ett mönster av olösta behov hos patienter relaterat till att patienters psykiska ohälsa inte blev uppmärksammad på ett adekvat sätt inom den somatiska hälso- och sjukvården (Poggenpoel et al., 2011; Zolnierek & Clingerman, 2012). En del sjuksköterskor beskrev att de inte fullt ut förstod de långsiktiga effekter och konsekvenser som psykisk ohälsa hade på dessa patienter (Plant & White, 2013). Den bristande förståelsen för psykisk ohälsa gjorde att sjuksköterskor upplevde att vårdandet blev mer fokuserat mot uppgifter som de kände sig mer kompetenta att utföra, exempelvis hygienrutiner (Reed & Fitzgerald, 2005). Den bristande kunskapen bidrog till att sjuksköterskor kämpade med att hjälpa dessa patienter. Majoriteten av sjuksköterskorna uttryckte att de försökte göra sitt bästa, utifrån deras nuvarande kunskap och erfarenheter (Plant & White, 2013). when it s not suicide and it s something more complicated, I find it hard you ll think you ve done a good job and then you ll walk away at the end after being told how you should of handled it mental health is so different (Beks et al., 2018, s. 6). Sjuksköterskor upplevde att de kände sig oförberedda i vården samt saknade förmågan att ta hand om patienter på ett effektivt sätt. De upplevde att detta var relaterat till brist på kunskap samt avsaknad av utbildning i psykisk ohälsa (Zolnierek & Clingerman, 2012). Sjuksköterskor upplevde att de hade ett behov av vidareutbildning för att förbättra vården för dessa patienter (Reed & Fitzgerald, 2005). En sjuksköterska berättade att We are experiencing difficulties nursing these patients because presently I am in the medical ward and I think I need more information or some knowledge. (Poggenpoel et al., 2011, s.955). Bristen på utbildning innebar också att några sjuksköterskor upplevde att de inte behövde vårda patienter med psykisk ohälsa då det inte ingick i deras yrkesroll (Reed & Fitzgerald, 2005). Vidare upplevde sjuksköterskor att den begränsade kunskapen gjorde att de föredrog att vänta med att vårda tills sjuksköterskor med specialistkompetens inom psykiatri kunde erbjuda hjälp (Reed & Fitzgerald, 2005). Vissa sjuksköterskor uttryckte däremot att de inte var medvetna om huruvida det fanns tillgång till annan vårdpersonal med 12

18 specialistkompetens som kunde hjälpa dem att ta hand om patienter (Sharrock & Happell, 2006). Vidare upplevde sjuksköterskor att det var mindre problematiskt att vårda patienter med psykisk ohälsa under dagtid, eftersom vårdpersonal från psykiatrin kunde utföra bedömningar samt planera för vården framåt (Beks et al., 2018; Fontaõ, Rodrigues, Motta Lino, Motta Lino & Kempfer, 2017). En del sjuksköterskor upplevde däremot att oavsett tillgänglighet av sjuksköterskor med specialistkompetens var det deras ansvar att triagera, bedöma och behandla patienter med psykisk ohälsa. Detta utöver ansvaret de hade att vårda patienter med enbart fysisk ohälsa. En sjuksköterska berättade att regardless of having psych services there, you re still the frontline cause you still have to do that initial assessment and then call psych in cause it s never an instant that they re here (Beks et al.,2018, s. 5). Upplevelser av att ha ett helhetsperspektiv Sjuksköterskor beskrev att det var viktigt att den psykiska ohälsan i vården uppmärksammades (Fontaõ et al., 2017). Sjuksköterskor uttryckte att patienter med psykisk ohälsa hade rätt till samma kvalitet av vård som patienter med fysisk ohälsa, samt att det var sjuksköterskors ansvar att förse patienter med den vården (Sharrock, & Happell, 2006). Sjuksköterskor upplevde att det holistiska synsättet gjorde det omöjligt att separera kropp och själ i vårdandet (Marynowski-Traczyk, Moxham & Broadbent, 2017; Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happell, 2006). You can t take the (psychological) component away from someone if they ve got a physical problem, and nor should you have to. I mean it s holistic care. Just because someone's got a broken leg doesn't mean that they re not going to be sitting there paranoid (Reed & Fitzgerald, 2005, s. 12). Sjuksköterskor beskrev att de hade en stark känsla av engagemang, samt ett genuint intresse för sina patienter (Sharrock, & Happell, 2006). Sjuksköterskor beskrev att de hade positiva attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa och upplevde att de vårdade ur ett holistiskt perspektiv (Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happell, 2006). Vidare uttryckte sjuksköterskor att några års erfarenhet av att arbeta på en akutmottagning hade hjälpt dem få en bättre förståelse för hur patienters behov skulle tillgodoses. Detta uttrycktes genom förmågan att se människan i ett större sammanhang samt att vara icke-dömande, vilket hjälpte patienter med psykisk ohälsa att känna sig trygga, bekväma och omhändertagna (Plant & White, 2013). En sjuksköterska beskrev att: When I know my patient is responding in a positive way to my intervention, I feel I am making a difference. I think my nursing experience has helped me to be comfortable working with this population of patients. (Plant & White, 2013, s.6). Sjuksköterskor som upplevde att de hade kontroll tillbringade mer tid till att prata och interagera med patienter i försök till att skapa vårdrelationer. Detta beskrevs som att de mötte sitt ansvar för att ge god vård (MacNeela, Scott, Treacy, Hyde & O Mahony 2012; Reed & Fitzgerald, 2005). 13

19 5.2 Patienters inverkan Under temat Patienters inverkan skildras sjuksköterskors upplevelser bristande delaktighet i vården samt sjuksköterskors upplevelser av hot och våld, vilket presenteras i varsitt subtema. Upplevelser av bristande delaktighet i vården Sjuksköterskor upplevde det svårt att vårda patienter med psykisk ohälsa (Plant & White 2013; Poggenpoel et al., 2011). Svårigheterna grundades i att sjuksköterskor inte fick någon återkoppling eller bekräftelse från patienter (Plant & White 2013; Reed & Fitzgerald 2005) samt för att patienter inte var samarbetsvilliga eller ville delta i vården (Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald 2005; Zolnierek & Clingerman 2012). I just struggle with saying the right thing or not knowing if I am doing the right thing for them [ ] because we don t get many thanks from them [ ] it always makes me wonder if we are doing anything for them. (Plant & White, 2013, s.244). En del sjuksköterskor upplevde att patienter inte uppskattade deras arbete för att involvera dem i vården, men trots det fortsatte sjuksköterskor att anstränga sig för att få patienter att medverka i sin vård (Zolnierek & Clingerman, 2012). Bristen på medverkan och återkoppling gjorde att sjuksköterskor upplevde en brist på professionell tillfredsställelse, vilket resulterade i känslan av att vara ineffektiv eller att inte kunna bidra med förändring för patienter (Beks et al., 2018; Zolnierek & Clingerman, 2012). Sjuksköterskor beskrev att de kände hopplöshet relaterat till upplevelser av att vara ineffektiv (Marynowski-Traczyk & Broadbent, 2011). Sjuksköterskor upplevde även känslor av hopplöshet när patienter inte var delaktiga i sin egen vård (Zolnierek & Clingerman, 2012). Upplevelser av hot och våld Sjuksköterskor upplevde sig rädda, obekväma och hotade i möten med patienter (Beks et al., 2018; Poggenpoel et al.,2011; Reed & Fitzgerald 2005; Weiland, Mackinlay, Hill, Gerdtz & Jelinek, 2011; Zolnierek & Clingerman 2012). Sjuksköterskor har även upplevt brist på säkerhet när patienter med psykisk ohälsa vistats inom den somatiska hälso- och sjukvården (Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald 2005; Zolnierek & Clingerman 2012). Bristen på säkerhet beskrevs härröra från tidigare erfarenheter av patienters verbala och fysiska aggressivitet och oförutsägbara beteenden, vilket även upplevdes utgöra hinder för god vård (Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald 2005). En sjuksköterska berättade att: We had one patient in the ward that looked stable to us and was mingling with other patients with no problem but out of the blue this patient started smashing windows with a chair (Poggenpoel et al., 2011, s.953). Sjuksköterskor undvek och avlägsnade sig från patienter på grund av rädslan för dem, och kunde därför inte utföra sina arbetsuppgifter. Samtidigt uppgav de en oro över att de försummat vård som hade varit gynnsam för dessa patienter (Reed & Fitzgerald 2005). Vissa 14

20 sjuksköterskor upplevde patienter som manipulativa och uttryckte en oro över att de utnyttjat systemet och sjuksköterskor inom den somatiska hälso- och sjukvården (Plant & White 2013). Vidare beskrev sjuksköterskor att upplevelserna lett till att de bemött patienter annorlunda, bland annat genom att vara extra vaksamma och genom att undvika djupa samtal och längre interaktioner då rädslan över att säga något fel hade tagit över (Beks et al.,2018; Reed & Fitzgerald 2005; Zolnierek & Clingerman 2012). En sjuksköterska berättade att: I know I approach them completely different to you know other patient that s not mental health. You re just a bit more wary of the potential for risk I guess (Beks et al., 2018, s. 6). Upplevelsen av rädsla och oro beskrevs ha lett till att sjuksköterskor önskade att vårda patienter med enbart fysisk ohälsa (Poggenpoel et al.,2011). 5.3 Organisation och struktur Under temat Organisation och struktur skildras sjuksköterskors upplevelser av bristande miljö samt sjuksköterskors upplevelser av tidsbrist, vilket presenteras i varsitt subtema. Upplevelser av bristande miljö Sjuksköterskor upplevde att den fysiska miljön inom den somatiska hälso- och sjukvården inte var adekvat anpassad för att vårda patienter med psykisk ohälsa (Fontaõ et al.,2017; Marynowski-Traczyk & Broadbent, 2011; Plant & White, 2013; Poggenpoel et al., 2011). Sjuksköterskor upplevde att byggnaden var anpassad för fysisk omvårdnad och inte för behoven relaterat till psykisk omvårdnad (Reed & Fitzgerald, 2005; Weiland et al.,2011). De flesta rum beskrevs vara isolerade från sjuksköterske-stationen, vilket begränsade möjligheten till observation, samt tillgången till assistans för patienter vid behov (Reed & Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskor beskrev miljön på somatiska akutvårdsavdelningar som hektisk med högt stimuli. Detta upplevdes vara undermåligt för effektiv vård av dessa patienter, då patienter behövde en miljö med lågt stimuli, tystnad samt lugn (Marynowski- Traczyk & Broadbent, 2011). We should have a better environments for this patient. Sometimes it is a patient with suicidal ideation, that still has such ideation, and he sits on a stretcher in the middle of the hallway, in front of everyone. Or sometimes it is a patient who needs to be more recluse, and they stay in the corridor. I think that this environmental issue much influences the patient. (Fontaõ et al., 2017, s.2202). Vidare upplevdes den fysiska miljön vara en viktig faktor som påverkade noggrannheten i bedömningarna av dessa patienter (Gerdtz, Weiland, Jelinek, Mackinlay & Hill, 2012). En sjuksköterska beskrev att: It s not fair on them they need better surroundings, sitting in that waiting room is not a calming experience so they are actually going to get worse (Marynowski-Traczyk & Broadbent, 2011, s. 176). Vidare upplevde sjuksköterskor att rutinen som rådde på somatiska akutvårdsavdelningar begränsade möjligheterna att utföra omvårdnad. När sjuksköterskor inte kunde utföra omvårdnaden upplevdes ett lidande i 15

21 förhållande till professionen (Fontaõ et al.,2017). Upplevelser av tidsbrist Sjuksköterskor upplevde att brist på tid utgjorde ett hinder för att kunna ge patienter god vård (Beks et al., 2018; Fontaõ et al.,2017; Gerdtz et al., 2012; Marynowski-Traczyk & Broadbent 2011; Weiland et al., 2011; Zolnierek & Clingerman 2012). Tidsbristen beskrevs orsakas av hög arbetsbelastning (Fontaõ et al., 2017; Marynowski-Traczyk & Broadbent 2011; Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald 2005). I had a mum bring a young girl in, they had so much trouble getting her here, and it was so busy.... I was so desperate just to get her in the door, just to try and talk with her. I was so upset when they left it is so frustrating. She left because it was so busy, she was just waiting in the waiting room thinking I m not getting any help, I don t want to be here, what s the point. (Marynowski-Traczyk & Broadbent, 2011, s. 176). Vidare beskrev sjuksköterskor att de upplevt att patienter med psykisk ohälsa är mer tidskrävande än patienter med enbart fysisk ohälsa (Gerdtz et al., 2012; Poggenpoel et al.,2011; Zolnierek & Clingerman 2012). Sjuksköterskor beskrev även att andra patienters vård inom den somatiska hälso- och sjukvården uteblev på grund detta (Zolnierek & Clingerman, 2012). En sjuksköterska beskrev att We try [to provide a proper mental health care], but is all very fast, always in a hurry we are already overloaded with other technical stuff [ ] (Fontaõ et al., 2017, s. 2202). Sjuksköterskor uttryckte även att bristen på tid hade lett till känslor av frustration eftersom de inte kunde tillgodose patienters behov (Beks et al.,2018; Marynowski-Traczyk & Broadbent 2011). Sjuksköterskor beskrev att de inte kunde hantera arbetsbelastningen på grund av tidsbrist och bristen på sjuksköterskor, vilket gjorde att vårdrelationen uteblev (Beks et al.,2018; Poggenpoel et al., 2011). 6 DISKUSSION I resultatdiskussionen diskuteras resultatet mot tidigare forskning, vårdvetenskaplig teori samt lagar och styrdokument som tas upp i bakgrunden. Vidare under metoddiskussionen diskuteras begreppen trovärdighet, överförbarhet och giltighet samt analysmetoden som använts. Avsnittet avslutas med en etikdiskussion. 6.1 Resultatdiskussion Syftet med examensarbetet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk hälso- och sjukvård. Under detta avsnitt diskuteras de centrala delar som framkom i resultatet. 16

22 Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde att de hade bristande kunskap om psykisk ohälsa. Detta kan relateras till tidigare forskning där även patienter upplevde sjuksköterskors kunskap om psykisk ohälsa som bristfällig (Mellor et al., 2008). Vidare i resultatet framgick det att sjuksköterskor upplevde ett behov av stöd i vården av annan personal på grund av deras brist på kunskap. Tidigare forskning belyser även detta då patienter beskriver att de uppfattade att kunskapsbristen ledde till utebliven hjälp då de endast blev hänvisade till olika professioner i vården (Roberge et al., 2016). Detta kan relateras till Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) som tydliggör att all vård ska utföras på ett medvetet och kunskapsbaserat sätt, vilket fastställer att sjuksköterskor med bristande kunskap inte arbetar i enlighet med lagen. Även Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver vikten av sjuksköterskors kunskap om vård samt att det kräver en ömsesidig respekt mellan båda parter, då patienter besitter kunskap om sin egen sjukdom. Detta är också något som Eriksson (2014) belyser, då vårdrelationen beskrivs skapa ett utrymme för ett ömsesidig givande och tagande, där sjuksköterskor kan erhålla optimal kunskap om patienter. Vidare beskriver Folkhälsomyndigheten (2019a) att okunskap leder till stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa då den stereotypa bilden bidrar med negativa attityder samt diskriminering. Detta återfinns i Eriksson (2000) som menar att människan som helhet bör bedömas snarare än människor som grupp, vilket kan relateras till tidigare forskning där patienter beskriver att den psykiska ohälsan används som mall för att bedöma symtomen på fysisk ohälsa (Björk Brämberg et al., 2018; Happell et al., 2016). I resultatet framkom det även att sjuksköterskor upplevde patienters behov av vård som mer komplext än behovet som patienter med enbart fysisk ohälsa. Bristen på förståelse ledde till att sjuksköterskor upplevde sig oförberedda i vården av dessa patienter samt att vårdandet blev mer fokuserat mot uppgifter de kände sig mer kompetenta att utföra. Detta kan relateras till Erikssons (1987) beskrivning av interaktioner som innefattar ett vårdande som enbart utgörs av en tom teknik. En verklig vårdrelation skapas först då människan får möjlighet att uttrycka sina begär i relation till vårdaren och utifrån dessa begär kan vårdaren genomföra en målmedveten påverkan på patientens hälsoprocess. Svensk sjuksköterskeförening (2017a) menar att sjuksköterskors professionella ansvar primärt riktas mot patienter i behov av vård. Även Svensk sjuksköterskeförening (2017b) belyser vården som sjuksköterskors kompetensområde samt att sjuksköterskor ansvarar för att förbättra patienters hälsa. Eriksson (2014) beskriver att det är behoven som utgör begärens objektiva sida och behov som inte blir tillfredsställda skapar en konfliktsituation hos individen. Vidare beskriver Eriksson (1987) att patientens begär får först möjlighet att uttryckas i en verklig vårdrelation. Då resultatet visar att sjuksköterskor inte förstår patienters behov av vård, tydliggörs det faktum att sjuksköterskors bristande kunskap och förståelse leder till att patienters behov inte blir tillgodosedda. Resultatet visade även att sjuksköterskor upplevde det lättare att se patienter med psykisk ohälsa ur ett holistiskt perspektiv efter några års erfarenhet. Erfarenheter upplevdes leda till möjligheter att kommunicera och etablera vårdrelationer med patienter. Sjuksköterskor upplevde även att det var omöjligt att separera kropp och själ i vårdandet av patienter samt att det var viktigt för dem att den psykiska ohälsan uppmärksammades i vårdandet. Detta överensstämmer med Svensk sjuksköterskeförening (2016) som beskriver att vården ska ges 17

23 på lika villkor oavsett om patienter söker hälso- och sjukvård för fysisk eller psykisk ohälsa, vilket även Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) belyser. Även Eriksson (2014) framhäver att alla aspekter av människan måste tillgodoses i vården oavsett var ohälsan förekommer. Eriksson (1987) beskriver att det holistiska synsättet innebär att människan vårdas som helhet eftersom den utgörs av delar som är ömsesidigt beroende av varandra. Lagar, styrdokument och en vårdvetenskaplig teoretiker belyser det holistiska synsättet vilket tydliggör vikten av att se hela människan. Sjuksköterskor som utövar ett holistiskt synsätt samt uppmärksammar både fysisk och psykisk ohälsa arbetar därför i enlighet med sin yrkeskompetens, lagar och styrdokument. I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att det var svårt att vårda patienter med psykisk ohälsa, relaterat till att patienter inte upplevdes vara samarbetsvilliga. Sjuksköterskor fortsatte trots det försöka involvera patienter i vården, men bristen på patienters deltagande upplevdes leda till att det inte sker någon förändring hos patienter. Försöken till att involvera patienter i sin vård återfinns i Patientlagen (SFS 2014:821) som framhäver att patienter ska vara delaktiga i sin egen vård. Det är även förenligt med Svensk sjuksköterskeförenings (2016) beskrivning av att sjuksköterskor ansvarar för att förbättra patienters hälsa. Tidigare forskning visar att patienter upplever vårdrelationer som viktiga, samtidigt som kommunikationen med sjuksköterskor upplevs bristfällig (Kaupi et al., 2014). Patienter upplevde även bristande förståelse i vårdrelationen, samt att de blev behandlade på ett opersonligt sätt (Gaillard et al., 2009), där sjuksköterskor undvek ögonkontakt med dem (Harris et al., 2016). Både sjuksköterskor och patienter upplevde därmed att delaktigheten i vården samt i vårdrelationer brister, samtidigt som Eriksson (2000) belyser att vårdrelationen innebär givande och tagande från båda parter. Detta kan även relateras till Erikssons (1987) beskrivning av människan i vården, där människan har en självmedvetenhet och en medvetenhet som utgör grunden för människans upplevelsevärld och den kan ej förstås eller tolkas av någon annan. Tidigare forskning visar att patienter inte upplevde sig trodda eller tagna på allvar när de sökte vård för deras fysiska ohälsa, samt att de själva tvivlar på om huruvida deras symptom på fysisk ohälsa finns på riktigt (Björk Brämberg et al., 2018). Vidare beskrevs detta samt undvikandet av ögonkontakt leda till känslor av att patienter inte får sina behov tillgodosedda, då de upplever att ingen ser dem (Harris, Beurmann, Fagien & Shattell, 2016). I relation till detta beskriver Svensk sjuksköterskeförening (2017a) att sjuksköterskor ska uppträda på ett sätt där allmänhetens förtroende ökar samt medverka till att upprätthålla omvårdnadens värdegrund. Resultatet visade även att sjuksköterskor upplevde sig rädda i möten med patienter vilket relaterades till tidigare erfarenheter av patienters verbala och fysiska aggressivitet. På grund av detta undvek sjuksköterskor patienter med psykisk ohälsa, vilket upplevdes utgöra hinder för god vård. Detta kan relateras till tidigare forskning där patienter förklarar att de höjer rösten och slår i bord på grund av frustrationen som orsakas av att de upplevde sig missförstådda av sjuksköterskor (Gaillard et al., 2009). Patienter beskriver även att deras känslor ofta blir avfärdade och att de blir sedda som omyndiga av hälso- och sjukvården (Gaillard et al., 2009). Enligt både Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2014:821) och Svensk sjuksköterskeförening (2016) ska all vård ges på lika villkor till hela befolkningen vilket inkluderar både fysisk och psykisk ohälsa. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) framhäver 18

24 att alla patienter ska ges och vårdas med omtanke och respekt. Vidare visade resultatet att sjuksköterskor uttryckte att rädslan för patienter med psykisk ohälsa lett till att de önskar att enbart vårda patienter med fysisk ohälsa. Sjuksköterskor som uttrycker dessa känslor och avlägsnar sig från patienter arbetar alltså inte i enlighet med lagar och styrdokument. Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver vidare att sjuksköterskor har en skyldighet att agera då patienters hälsa hotas. Även Eriksson (2014) framhäver att hela människans behov behöver tillgodoses, oavsett var ohälsan förekommer. I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att den fysiska miljön inom den somatiska hälso- och sjukvården inte var adekvat anpassad efter patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskor uttryckte att patienter med psykisk ohälsa behövde en miljö med lågt stimuli, tystnad och lugn vilket var motsatsen till miljön som patienter vårdades i. Vidare beskrivs sjuksköterskors möjligheter till observation av patienter och tillgång till assistans för dem är begränsade på grund av att rummen är isolerade från sjuksköterske-stationen. Patientlagen (SFS 2014:821) beskriver att patienters behov av trygghet ska tillgodoses men sjuksköterskor upplevde att miljön var ett hinder för att utföra god omvårdnad. Patienter i tidigare forskning lyfte däremot inte miljö som aspekt i vården. Resultatet visade även att sjuksköterskor upplevde att brist på tid utgjorde hinder för god vård. Sjuksköterskor uttryckte även att tidsbristen lett till känslor av frustration då de upplevde att patienters behov inte blev tillgodosedda. Detta kan relateras till tidigare forskning där patienter upplever att vården känns forcerad, att tiden inte räcker till (Digel Vandyk et al., 2018), samt att patienter beskriver att de fått sitta ensamma i flera timmar i väntan på hjälp (Harris et al., 2016). Detta skiljer sig från Erikssons (2000) beskrivning av holistisk syn som tydliggör att hela människan alltid ska ses. Eriksson (1987) framhäver att människan är beroende av en gemenskap som får den unika individen att känna sig förstådd och accepterad. I resultatet framkom även att sjuksköterskor upplevde att de inte kunde hantera arbetsbelastningen på grund av tidsbrist, vilket gjorde att vårdrelationen uteblev. Eriksson (2014) beskriver att vårdrelationen utgör grunden i vårdandet, detta relaterat till resultatet gör att en tydlig brist i både vårdrelationen och vårdandet kan urskiljas. 6.2 Metoddiskussion Metoddiskussionen utgår från kvalitetskriterierna; trovärdighet, giltighet samt överförbarhet. Examensarbetet genomfördes med en kvalitativ metod och avsåg att beskriva sjuksköterskors upplevelser för att få en ökad förståelse för fenomenet. Utifrån detta valdes en systematisk litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar enligt Evans (2002) beskrivande syntes. Polit och Beck (2016) menar att trovärdigheten av studien ökar genom att förförståelsen medvetandegörs. Innan datainsamlingen genomfördes, diskuterades därför examensarbetets syfte. Detta på grund av att inte riskera att identifiera nyckelfynd i analysprocessen utifrån den egna förförståelsen. Lundman och Hällgren Graneheim (2017) beskriver att begreppet förförståelse innefattar teoretisk kunskap, förutfattade meningar och tidigare erfarenheter som redan finns av fenomenet som ska studeras. Beaktandet av förförståelsen beskrivs kunna 19

25 påverka igenkännandet av fenomenet och på så sätt också påverka resultatets riktning. Dock kan beaktandet av förförståelsen i forskningen ge en djupare förståelse samt ny kunskap upptäckas om fenomenet. Samtlig text i examensarbetet skrevs därför gemensamt för att fortsätta reflektera över förförståelsen inom området, tillämpa ett kritiskt förhållningssätt samt för att inte välja material som enkom gynnat det egna intresset. Giltighet innefattar att litteraturstudiens resultat anses vara sant relaterat till den datainsamling som använts (Polit & Beck, 2016). Då examensarbetet hade för avsikt att få en djupare förståelse för fenomenet vårda ansågs inte en litteraturöversikt vara en adekvat metod. Friberg (2017a) beskriver att litteraturöversikter ämnar att kartlägga ett forskningsområde och inte beskriva fenomenet. En annan metod som kunnat anses som lämplig för att undersöka upplevelser är intervjustudier. Danielsson (2017) beskriver dock att intervjustudier ställer krav på att de som blir intervjuade ges tillräcklig tid att delge sina upplevelser. På grund av att tiden inte hade räckt till att utföra intervjuer valdes metoden bort. Vidare stärks valet av metod av att examensarbetet innefattar 119 deltagare, vilket gett en variation i upplevelser av att vårda. Lundman och Hällgren Graneheim (2017) menar att detta bidrar till att öka giltigheten av resultatet. Den beskrivande syntesen som har valts kompletterades med tabulering. Evans (2002) beskriver att tabulering tillåter läsaren att jämföra resultat mellan studier och formulera egna synpunkter utifrån inkluderade artiklars karaktär. Dessutom kan metoder för datainsamling och dataanalys identifieras lättare av läsaren, kombinationen ger en omfattande sammanfattning. Strategier för val av artiklar anses även vara av betydelse för giltigheten (Polit & Beck, 2016). De strategier som användes för att hitta adekvata artiklar till examensarbetet var val av sökord samt vilka databaser som skulle användas vid sökningarna. Sökorden valdes utifrån examensarbetets syfte och översattes till engelska för större överförbarhet. Utifrån de sökordskombinationer som gjordes med boolesk sökteknik återfanns de inkluderade artiklarna i majoriteten av sökningarna, vilket (Henricsson, 2017) menar stärker resultatens giltighet. Trots upprepade sökningar med olika kombinationer av sökord resulterade det ofta i samma fynd av vetenskapliga artiklar. Detta ökar giltigheten eftersom det visar på att det inte finns fler artiklar av relevans än de som redan inkluderats. Trots upprepade sökningar i databaser framkom samma artiklar oavsett i vilken kombination sökorden användes, vilket genererade att två par artiklar har samma författare. Detta kan ses som en svaghet eftersom författarna till dessa artiklar kan antas ha en förförståelse om fenomenet de avser att studera. Trots det inkluderades artiklarna eftersom syftet och resultatet skiljer sig i de olika artiklarna. Datainsamlingen skedde genom sökningar i databaserna CINAHL Plus samt PubMed och valdes då de innehåller vårdvetenskaplig forskning. Detta menar Henricsson (2017) ökar möjligheten för att identifiera relevanta artiklar och stärker arbetets giltighet. En svaghet i examensarbetet är dock att enbart två databaser användes vid sökningarna. Databasen MEDLINE hade med fördel kunnat användas vid datainsamlingen för att generera mer sökträffar, men exkluderades på grund av tidsbrist. Samtliga sökord och sökvägar presenteras översiktligt i metod samt bilagor. Polit och Beck (2016) menar att samtliga sökvägar i datainsamlingen ska dokumenteras, för att säkerställa att litteraturstudien ska vara reproducerbar. Rosén (2017) framhåller även att samtliga bilagor ska utformas med stor 20

26 noggrannhet, på ett öppet och reproducerbart sätt. Samtliga artiklar som inkluderades till dataanalysen var peer reviewed vilket Henricson (2017) beskriver öka litteraturstudiens giltighet. Vetenskapsrådet (2017) beskriver att peer review innebär att artiklarna blivit granskade utifrån den vetenskapliga kvaliteten samt frågeställningens originalitet. Databasen CINAHL Plus har peer review som avgränsning vilket inte PubMed har. Ulrichsweb användes för att säkerställa att de artiklar som påträffades i databasen PubMed var publicerade i tidskrifter som var vetenskapligt granskade. Östlundh (2017) menar dock att det är av vikt att veta att inte allt innehåll i en tidskrift som är peer reviewed är vetenskapligt, då de även innefattar exempelvis bokrecensioner. Därför kvalitetsgranskades samtliga artiklar i examensarbetet ytterligare. Samtliga sökningar i databaserna hade initialt avgränsningen 10 år för att säkerställa artiklarnas aktualitet. Tidsbegränsningen utökades sedan till 15 år för att fler träffar med relevans mot examensarbetets syfte. Valda artiklar befinner sig inom tidsramen på 10 år, förutom två artiklar som är 13 respektive 14 år gamla. Dessa artiklar inkluderades eftersom de ansågs relevanta till examensarbetets syfte, samt för att deltagarnas upplevelser var förenliga med sjuksköterskors upplevelser i de nyare artiklarna. Mårtensson och Fridlund (2017) framhäver även att upplevelser inte ändras över tid på samma sätt som teknisk utrustning gör. Totalt tolv artiklar användes till resultatet vilket kan ses som en svaghet i och med att resultatet i examensarbetet hade kunnat bli annorlunda om fler artiklar inkluderats. Relaterat till examensarbetets syfte och metod exkluderades vetenskapliga artiklar som använt sig av en kvantitativ metod. Detta då Segesten (2017) beskriver att kvantitativ forskning avser att studera samband mellan variabler. Exkluderandet av kvantitativa artiklar kan ses som en svaghet då arbetet kunnat få ett annat resultat om de inkluderats. Samtidigt var exkluderandet ett medvetet val då syftet var att undersöka upplevelser vilket främst genomförs i kvalitativa metoder. Vidare har primärkällor använts i största möjliga mån eftersom de ger förstahandsinformation samt är mer tillförlitliga än sekundärkällor. Erikson (2015) beskriver att författare till sekundärkällor kan ha gjort avgränsningar och urval som läsaren inte är medveten om. Överförbarhet innebär att resultatet kan appliceras på andra grupper i befolkningen eller situationer (Polit & Beck, 2016). Vid bedömning av överförbarhet är det av vikt att bland annat datainsamling och analys tydligt beskrivits. Läsaren avgör om resultatet är överförbart till annan grupp eller kontext, men för att överförbarhet ska vara möjligt krävs det flera studier med liknande kontext (Lundman och Hällgren Graneheim, 2017). Examensarbetets resultat utgjordes av tolv vetenskapliga artiklar vars ursprung var från Australien, Brasilien, Irland, Sydafrika och USA. Sju av de tolv artiklarna kom från Australien och två av dem från USA. En diskussion kring relevansen att inneha artiklar från andra länder än Sverige har förts då hälso- och sjukvården kan vara utformad på olika sätt och skilja sig mellan länder, vilket kan ses som en svaghet. Trots det har de artiklar som valdes ut liknande resultat av sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska hälso- och sjukvården. För ökad relevans och överförbarhet hade urvalet kunnat begränsats till artiklar endast från Sverige, men på grund av det få antalet svenska artiklar hade trovärdigheten minskat. Engelska var ett inklusionskriterium som valdes för att få en korrekt 21

27 översättning utan tolkning eller förvrängning av texten. Exkluderandet av vetenskapliga artiklar skrivna på ett annat språk än engelska kan ses som en svaghet då artiklar med relevans för syftet kan ha fallit bort. Däremot saknas kunskap att översätta artiklar från annat språk än engelska. Det bör hållas i åtanke att samtliga artiklar översatts från engelska till svenska och därför kan felaktiga översättningar genomförts, trots att Oxford English Dictionary (2019) använts för att minimera risken. Genomgående i skrivprocessen har de vetenskapliga artiklarna diskuterats och översatts tillsammans, vilket minskar risken för att felaktiga översättningar skulle skett. Trots detta togs beslutet att samtliga citat och nyckelfynd skulle behållas på originalspråk så att läsaren fick bilda sin egen uppfattning om innehållet. Då samtliga artiklar som inkluderats till resultatet är skrivna på engelska och har ursprung i olika länder ger det möjligheten att få ett internationellt perspektiv på fenomenet, vilket i sin tur ökar överförbarheten. 6.3 Etikdiskussion Etiska överväganden som inkluderades i examensarbetet innefattar att de vetenskapliga artiklarna hade ett etiskt godkännande. Vidare strävade examensarbetet att hålla en god forskningssed utifrån Vetenskapsrådet (2017). Då examensarbetets syfte var att beskriva fenomenet vårda utifrån sjuksköterskors upplevelser, ansågs det väsentligt att samtliga vetenskapliga artiklar hade ett godkännande från en etisk kommitté. Vetenskapsrådet (2017) beskriver att forskning som rör sig om människor bör erhålla ett godkännande av en etikkommitté för att forskningsetiska regler och lagar ska följas. För att undvika oredlighet samt hålla god forskningssed har samtlig text i examensarbetet utformats samt granskats gemensamt. Genom att kontinuerligt granska texten mot originaltexten samt genom korrekt referenshantering enligt American Psychological Association (2010) under skrivprocessens gång, har risken för tolkning och förvrängning minimerats. Vilket överensstämmer med Kjellström (2017) som belyser vikten av adekvat referenshantering, samt menar att oredlighet innebär att det vetenskapliga arbetet avsiktligt har manipulerats och förvrängts. 7 SLUTSATS Syftet med examensarbetet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk hälso- och sjukvård. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde flertalet brister i vården, som brist på kompetens, delaktighet och tid. Bristen på kompetens beskrevs främst vara relaterad till avsaknad av utbildning i psykisk ohälsa. Vidare upplevde sjuksköterskor att patienter med psykisk ohälsa inte medverkade i sin egen vård och att det skapade känslor av frustration hos dem då de inte kunde tillgodose behovet av vård. Det framkom även att sjuksköterskor kände stort ansvar för vården av patienter med psykisk ohälsa samt att de ville att de skulle få samma kvalitet av vård som patienter med enbart fysisk ohälsa. Vidare upplevde sjuksköterskor rädsla för patienter med psykisk ohälsa på grund av tidigare erfarenheter av hot och våld. Dessa erfarenheter beskrevs bidra till att vårdandet av dessa patienter uteblev, då sjuksköterskor var rädda för att vårda dem. Då okunskap bidrar med en stereotyp bild av patienter med psykisk ohälsa, anses utbildning 22

28 kunna leda till att sjuksköterskor kan se dessa patienter som unika individer och inte döma dem på förhand utifrån tidigare erfarenheter. Därmed anses sjuksköterskor vara i behov av utbildning i psykisk ohälsa för att vårda patienter med samsjuklighet i somatisk kontext. Sjuksköterskor upplevde att brist på tid ledde till att vårdrelationer med patienter med psykisk ohälsa uteblev. Vårdrelationen ansågs dock vara en viktig del i vården av både patienter och sjuksköterskor, men trots det upplevde båda parter bristande kommunikation i mötet med varandra. En bristande eller utebliven vårdrelation innebär att patienter inte får möjlighet att delge sina begär, vilket leder till att sjuksköterskor inte kan bemöta eller förstå patienters behov av vård. 7.1 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING I datainsamlingen påträffades ett begränsat antal artiklar som beskrev sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk hälso- och sjukvård. De artiklar som framkom i sökresultatet var främst fokuserade på psykiatrisjuksköterskors upplevelser samt psykisk ohälsa inom psykiatrisk hälso- och sjukvård. Trots att sökningarna innefattade ordet vårdande påträffades dock inga artiklar som berörde både psykisk ohälsa och personcentrerad vård. Detta anses vara en kunskapslucka, då sjuksköterskors kompetensområde innefattar vårdande och därmed även personcentrerad vård. Vidare visar resultatet på brister i sjuksköterskors kunskap om psykisk ohälsa samt att patienter brister på delaktighet i vården. Även om sjuksköterskor ansåg sig ha bristande kunskap om psykisk ohälsa, skulle vårdrelationen kunna bidra med ökad kunskap om den unika individens behov. På så sätt skulle sjuksköterskor få möjlighet att utföra god vård i samråd med patienter och deras behov. Förslag till vidare forskning är därför att undersöka psykisk ohälsa och personcentrerad vård, då sjuksköterskor i sin yrkesroll kommer att vårda patienter med psykisk ohälsa inom både somatisk och psykiatrisk hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor ska vårda varje enskild person ur ett holistiskt perspektiv och applicering av personcentrerad vård möjliggör patienters delaktighet i vården genom ett partnerskap med sjuksköterskor, vilket motiverar förslaget till vidare forskning. 23

29 REFERENSLISTA * = artiklar som används i resultatdel American Psychological Association. (2010). Publication manual of the American Psychological Association. Washington, D.C: American Psychological Association *Beks, H., Healey, C., & Schlicht, K-G. (2018). 'When you're it': a qualitative study exploring the rural nurse experience of managing acute mental health presentations. Rural and Remote Health, 18(3), doi: /RRH4616 Björk Brämberg E., Torgerson, J., Norman Kjellström, A., Welin, P., & Rusner, M. (2018). Access to primary and specialized somatic health care for persons with severe mental illness: a qualitative study of perceived barriers and facilitators in Swedish health care. BMC Family Practice, 19(12), 1-9. doi: /s Carson, N., Katz, A., & Alegría, M. (2016). How patients and clinicians make meaning of physical suffering in mental health evaluations. Transcultural Psychiatry, 53(5), doi: / Chee, G., Wynaden, D., & Heslop, K. (2019). The physical health of young people experiencing first episode psychosis: Mental health consumers experiences. International Journal of Mental Health Nursing, 28(1), doi: /inm Codex (2019). Oredlighet i forskning. Hämtad från Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: fra n ide till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur Digel Vandyk, A., Young, L., MacPhee, C., & Gillis, K. (2018). Exploring the Experiences of Persons Who Frequently Visit the Emergency Department for Mental Health- Related Reasons. Qualitative Health Research, 28(4), doi: / Erikson, M. (2015). Referera reflekterande. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, K. (1987). Pausen: En beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt. Stockholm: Almqvist & Wiksell Eriksson, K. (2000). Vårdandets idé. Stockholm: Liber Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. Stockholm: Liber 24

30 Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretative data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2). Hämtad från Folkhälsomyndigheten. (2017a). Begrepp psykisk hälsa. Hämtad från Folkhälsomyndigheten. (2017b). Depression ett stort folkhälsoproblem som kan förebyggas. Hämtad från Folkhälsomyndigheten. (2019a). Att minska stigma. Hämtad från Folkhälsomyndigheten. (2019b). Vad är en folksjukdom? Hämtad från *Fontaõ, M., Rodrigues, J., Motta Lino, M., Motta Lino, M., & Kempfer, S. (2017). Nursing care to people admitted in emergency for attempted suicide. The Brazilian Journal of Nursing, 71(5), doi: / Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s ). Lund: Studentlitteratur Friberg, F. (2017b). Bilaga III. Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.187). Lund: Studentlitteratur Friberg, F. (2017c). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.37 48). Lund: Studentlitteratur Gaillard, L., Shattell, M., & Thomas, S. (2009). Mental Health Patientes Experiences of Being Misunderstood. Journal of the American Psychiatric Nurses Association 15(3), ( ). doi: /

31 *Gerdtz, M., Weiland, T., Jelinek, G., Mackinlay, C., & Hill, N. (2012). Perspectives of emergency department staff on the triage of mental health-related presentations: Implications for education, policy and practice. Emergency Medicine Australasia, 24(5), doi: /j x Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur Happell, B., Ewart S., Bocking, J., Platania-Phung, C., & Stanton, R. (2016). That red flag on your file : misinterpreting physical symptoms as mental illness. Journal of Clinical Nursing, 25(19), doi: /jocn Harris, B., Beurmann, R., Fagien, S., & Shattell, M Patients experiences of psychiatric care in emergency departments: A secondary analysis. International Emergency Nursing, 26(1), doi: /j.ienj Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: fra n ide till examination inom omvårdnad (s ). Lund: Studentlitteratur Kaupi, K., Hätönen, H., Adams, C., & Välimäki, M. (2014). Perceptions of treatment adherence among people with mental health problems and health care professionals. Journal of Advanced Nursing, 71(4), doi: /jan Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: fra n ide till examination inom omvårdnad (s.57 77). Lund: Studentlitteratur Lundberg, B. (2010). Erfarenheter av stigmatisering och diskriminering bland personer med psykisk sjukdom (Doktorsavhandling). Lunds universitet. Hämtad från Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s ). Lund: Studentlitteratur *MacNeela, P., Scott, A., Treacy, M., Hyde, A & O Mahony, R. (2012). A Risk to Himself: Attitudes Toward Psychiatric Patients and Choice of Psychosocial Strategies Among Nurses in Medical Surgical Units. Research in Nursing & Health, 35(2), doi: 1002/nur *Marynowski-Traczyk, D., & Broadbent, M. (2011). What are the experiences of Emergency Department nurses in caring for clients with a mental illness in the Emergency Department? Australasian Emergency Nursing Journal, 14(3), doi: /j.aenj

32 *Marynowski-Traczyk, D., Moxham, L., & Broadbent, M. (2017). Emergency Department Registered Nurses conceptualisation of recovery for people mental illness. Australasian Emergency Nursing Journal, 20(2), doi: /j.aenj Mellor, D., Davison, T., McCabe, M., & George, K. (2008). Professional carers knowledge and response to depression among their aged-care clients: The care recipient's perspective. Aging and Mental Health, 12(3), doi: / Mårtensson, J., & Fridlund (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: fra n ide till examination inom omvårdnad. 2: a upplagan. Lund: Studentlitteratur Nankivell, J., Platania-Phung, C., Happell, B., & Scott, D. (2013). Access to Physical Health Care for People with Serious Mental Illness: A Nursing Perspective and a Human Rights Perspective-Common Ground? Issues in Mental Health Nursing, 34(6), doi: / Nordström, A., & Bodlund, O. (2008). Every third patient in primary care suffers from depression, anxiety or alcohol problems. Nordic Journal of Psychiatry, 62(3), doi: / Oxford English Dictionary. (2019). Hämtad från *Plant, L., & White, J. (2013). Emergency Room Psychiatric Services: A Qualitative Study of Nurses Experiences. Issues in Mental Health Nursing, 34(4), doi: / *Poggenpoel, M., Myburgh, C.P.H., & Morare M.N. (2011). Registered nurses' experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg. Journal of Nursing Management, 19(7), doi: /j x Polit, D. F. & Beck, C. T. (2016). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer *Reed, F., & Fitzgerald, L. (2005). The mixed attitudes of nurse's to caring for people with mental illness in a rural general hospital. International Journal of Mental Health Nursing, 14(4), doi: /j x Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur 27

33 Roberge, P., Hudon, C., Pavilanis, A., Beaulieu, M-C., Benoit, A., Brouillet, H., Vanasse A. (2016). A qualitative study of perceived needs and factors associated with the quality of care for common mental disorders in patients with chronic diseases: the perspective of primary care clinicians and patients. BMC Family Practice 17(11), doi: /s y Segesten, K. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ forskning. I. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s ). Lund: Studentlitteratur SFS 1992:1434. Högskolelag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. *Sharrock J, & Happell B. (2006). Competence in providing mental health care: a grounded theory analysis of nurses experiences. Australian Journal of Advanced Nursing, 24(2), Hämtad , från =ehost-live&scope=site Skärsäter, I. (2014). Förstämningssyndrom. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa - på grundläggande nivå. (s ). Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen. (2014). Öppna jämförelser. Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom. Hämtad från 26.pdf Socialstyrelsen. (2017a). Kraftig ökning av psykisk ohälsa hos barn och unga vuxna. Hämtad från ochungavuxna Socialstyrelsen. (2017b). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom - stöd för styrning och ledning. Hämtad från 4.pdf Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017). Vår metod. Kapitel 5 Bedömning av en studies relevans. Hämtad från: 28

34 Stigma. (1989). I svenska akademins ordbok. Hämtad från Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Svensk sjuksköterskeförening (2017a). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Ulrichsweb. (2019). Global Serials Directory. Hämtad från Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från: -forskningssed_vr_2017.pdf *Weiland, T., Mackinlay, C., Hill, N., Gerdtz, M., & Jelinek, G. (2011). Optimal management of mental health patients in Australian emergency departments: Barriers and solutions. Emergency Medicine Australia, 23(6), doi: /j x World Health Organization. (2008). Policies and practices for mental health in Europe. Meeting the challenges. Hämtad frånhttp:// World Health Organization. (2013). The European Mental Health Action Plan Hämtad från World Health Organization. (2016). International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10th Revision. Hämtad från *Zolnierek, C., & Clingerman, E. (2012). A Medical Surgical Nurse s Perceptions of Caring for a Person with Severe Mental Illness. Journal of the American Psychiatric Nurses Association, 18(4), doi: / Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.59 82). Lund: Studentlitteratur. 29

35 BILAGA A. SÖKMATRIS Databas Sökdatum Sökord Urval Antal träffar Antal lästa abstract Antal kvalitetsgranskade Valda artiklar för kvalitetsgranskning CINAHL Plus Mental Illness AND Caring AND Experience of Nurses , Peer Review What are the experiences of Emergency Department nurses in caring for clients with a mental illness in the Emergency Department? (5) A Medical Surgical Nurse s Perceptions of Caring for a Person with Severe Mental Illness. (11) Attitudes of psychologists and nurses toward suicide and suicide prevention in Ghana: A qualitative study. (14) 'When you're it': a qualitative study exploring the rural nurse experience of managing acute mental health presentations. (1) CINAHL Plus Registered Nurse AND Experience AND Attitude AND Mental Health AND Care , Peer Review Emergency Department Registered Nurses' conceptualisation of recovery for people experiencing mental illness. (6) PubMed PubMed CINAHL Plus Nurse AND Perspective AND attitude AND experience AND "mental health" AND care AND qualitative "Mental Health" AND Patients AND Hospitals AND Nurse Attitude AND "care for" Nurse Attitude AND Caring AND Mental Illness AND Hospital , Peer Review Registered nurses' experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg. (8) Perspectives of emergency department staff on the triage of mental health-related presentations: Implications for education, policy and practice. (3) Optimal management of mental health patients in Australian emergency departments: Barriers and solutions. (12) The mixed attitudes of nurse's to caring for people with mental illness in a rural general hospital. (9) Emergency Room Psychiatric Services: A Qualitative Study of Nurses Experiences. (7)

36 CINAHL Plus CINAHL Plus PubMed CINAHL Plus PubMed CINAHL Plus CINAHL Plus Nurse AND Attitude AND Mental Health AND Somatic Care Nurse Attitudes OR Experience OR Perspective AND Psychiatric Patients AND Somatic Nurse Attitude OR Experience AND Psychiatric Patient AND Somatic care AND Qualitative Nurse Attitudes AND Psychiatric Patients AND Care AND Qualitative Registered Nurse AND Attitude AND Experience AND Mental Illness AND Mental Health AND Patients AND Care AND Qualitative Mental Illness AND Caring AND Experience of Nurses Mental Health OR Mental Illness AND Nurse Attitudes AND Care AND Qualitative NOT Psychiatric NOT Mental Health Nurse , Peer Review , Peer Review , Peer Review , Peer Review , Peer Review A Risk to Himself: Attitudes Toward Psychiatric Patients and Choice of Psychosocial Strategies Among Nurses in Medical Surgical Units. (4) Nurses attitudes and beliefs to attempted suicide in Southern India. (15) Creating a safety net for patients with depression in primary care; a qualitative study of care managers' experiences. (13) Competence in providing mental health care: a grounded theory analysis of nurses' experiences. (10) Nursing care to people admitted in emergency for attempted suicide. (2)

37 BILAGA B. KVALITETSGRANSKNINGSMATRIS Bilagan är utförd med inspiration av Friberg (2017b). Kvalitetsgranskningsfrågor Artikel Finns det ett tydligt problem formulerat? Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ NEJ JA NEJ JA JA NEJ NEJ JA JA NEJ NEJ NEJ JA JA Finns det ett tydligt syfte? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Finns det en tydlig metodbeskrivning? Är informanterna tydligt beskrivna? Finns det en metoddiskussion? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Svarar resultatet på syftet? JA JA JA NEJ JA JA JA NEJ JA JA JA JA NEJ JA JA Framförs resultatet på ett tydligt sätt? Förs det ett etiskt resonemang? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Kvalitetsnivå 8/9 HÖG 8/9 HÖG 9/9 HÖG 7/9 HÖG 9/9 HÖG 9/9 HÖG 8/9 HÖG 7/9 HÖG 9/9 HÖG 9/9 HÖG 8/9 HÖG 8/9 HÖG 7/9 HÖG 9/9 HÖG 9/9 HÖG

38 BILAGA C. ARTIKELMATRIS Artikel Författare, årtal, tidskrift, land Titel Syfte Metod/Urval Resultat Beks, H., Healey, C., & Schlicht, K. (2018). Rural and Remote Health. Australien Fontaõ, M., Rodrigues, J., Motta Lino, M., Motta Lino, M., & Kempfer, S. (2017). The Brazilian Journal of Nursing. Brasilien. Gerdtz, M., Weiland, T., Jelinek, G., Mackinlay, C., & Hill, N. (2012). Emergency Medicine Australasia. Australien 'When you're it': a qualitative study exploring the rural nurse experience of managing acute mental health presentations. Nursing care to people admitted in emergency for attempted suicide Perspectives of emergency department staff on the triage of mental healthrelated presentations: Implications for education, policy and practice Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att akut vårda patienter med psykisk ohälsa på sjukhus utan psykiatriska avdelningar på landsbygden. Syftet var att undersöka sjuksköterskors omvårdnad och uppfattning av patienter som inkommer till akutmottagningen på grund av självmordsförsök. Syftet var att undersöka vårdpersonal på akutmottagningens uppfattningar om vilka faktorer som påverkar noggrannheten i triagering av patienter med psykisk ohälsa. Kvalitativ metod utförd genom enskilda semistrukturerade intervjuer med 13 sjuksköterskor. Induktivt och tematiskt tillvägagångssätt har använts för analys av data. Kvalitativ metod med beskrivande och utforskande tillvägagångssätt. Utförd genom enskilda semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor och åtta undersköterskor. Innehållsanalys har använts för analys av data. Kvalitativ metod med beskrivande och utforskande tillvägagångssätt. Utförd genom enskilda semistrukturerade intervjuer med 16 sjuksköterskor och 20 läkare. Framework Method enligt Ritchie och Spencer har använts för analys av data. Fyra teman visades i resultatet; vi är frontlinjen, vi gör vårat bästa för att ge vård, komplexitet i att navigera i systemet och tanke på förändring. Sjuksköterskorna uttryckte att det på landsbygden inte finns tillräckligt med personal, samt att lokala psykiatriska klinker erbjöd begränsat stöd. Antalet patienter som söker hjälp för psykisk ohälsa ökar och sjuksköterskorna känner att deras kompetens inte är tillräcklig för att de ska ge bästa möjliga vård. Resultatet visades i tre kategorier: omvårdnad till patienten med självmordsförsök, akutmottagningens roll i att vårda patienter med psykisk ohälsa och permanenta utbildningsbehov inom psykisk ohälsa. Sjuksköterskor uttryckte att de kände sig oförberedda att vårda patienter med psykisk ohälsa, att det inte fanns tid till att bilda en vårdrelation samt att akutmottagningens miljö inte är optimal för en patient med psykisk ohälsa. Fyra faktorer visades i resultatet påverka noggrannheten i triageringen av patienter med psykisk ohälsa; miljöfaktorer, policy och utbildning, patientfaktorer och personalfaktorer. Sjuksköterskor uttryckte att det inte fanns tillräcklig med tid att adekvat kunna triagera en patient med psykisk ohälsa, då det tar längre tid än med en patient med fysisk ohälsa. Sjuksköterskorna framförde även att den största svårigheten med psykisk ohälsa är att de själva saknar kompetens. 1

39 MacNeela, P., Scott, A., Treacy, M., Hyde, A & O Mahony, R. (2012). Research in Nursing & Health. Irland Marynowski-Traczyk, D., & Broadbent, M. (2011). Australasian Emergency Nursing Journal. Australien Marynowski-Traczyk, D., Moxham, L., & Broadbent, M. (2017). Australasian Emergency Nursing Journal. Australien Plant, L., & White, J. (2013). Issues in Mental Health Nursing. USA Poggenpoel, M., Myburgh, C.P.H., & Morare M.N. (2011). Journal of Nursing Management. Sydafrika A Risk to Himself: Attitudes Toward Psychiatric Patients and Choice of Psychosocial Strategies Among Nurses in Medical Surgical Units What are the experiences of Emergency Department nurses in caring for clients with a mental illness in the Emergency Department? Emergency Department Registered Nurses conceptualisation of recovery for people experiencing mental illness Emergency Room Psychiatric Services: A Qualitative Study of Nurses Experiences Registered nurses experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg Syftet var att undersöka om sjuksköterskor har stereotypa uppfattningar om patienter med psykisk ohälsa på medicinska och kirurgiska avdelningar. Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa på en akutmottagning. Studien syftar till att få en förståelse om sjuksköterskors uppfattning av patientens återhämtning i relation till psykisk ohälsa. Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagningen. Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda och möta patienter med psykisk ohälsa på somatiska avdelningar. Kvalitativ metod där 13 sjuksköterskor fick svara på fyra olika simulerade patientfall. Analys av data har utförts genom innehållsanalys samt genom tematiskt tillvägagångssätt enligt Braun och Clarke. Kvalitativ metod med fenomenologiskt tillvägagångssätt enligt Heidegger. Utförd genom semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor. Tematisk analys har använts för analys av data. Kvalitativ metod med fenomenologiskt tillvägagångssätt enligt Marton. Utförd genom semistrukturerade intervjuer med 14 sjuksköterskor. Kvalitativ metod med fyra fokusgrupper med totalt 10 sjuksköterskor. Utförd enligt Krueger and Casey s tillvägagångsätt för analys av data. Kvalitativ metod med fenomenologiskt tillvägagångssätt, utförd genom individuella djupintervjuer med 8 sjuksköterskor. Techs metod har använts för analys av data. Resultatet visade två olika uppfattningar från sjuksköterskorna; stereotypa beskrivningar av risker samt sårbarhet. Sjuksköterskorna beskrev vårdandet som resultatinriktat istället för personcentrerat, och det stereotypa tankesättet hindrade goda patientrelationer inom vårdandet. Resultatet visade sig i tre teman; tid, miljö samt att förstå patienters personliga resa. Antalet patienter med psykisk ohälsa som söker hjälp på akutmottagningen ökar. Sjuksköterskor ansåg att tidsbegränsningar och miljön på akutmottagningen inte är en optimal vårdplats för patienter med psykisk ohälsa. Resultatet visade sig i olika teman: återhämtning förekommer inte, att söka hjälp på akutmottagningen, att ta sig igenom den akuta fasen av psykisk ohälsa, hänvisning till andra områden inom psykiatri, införa strategier för pågående vård och att leva i gemenskap. Sjuksköterskor har begränsad kunskap gällande återhämtning när det är relaterat till psykisk ohälsa. Resultatet visades i fyra teman: möta utmaningen, kämpa med utmaningen, oflyttbara hinder och att sjunka ned i hopplöshet och att hitta en lösning. Sjuksköterskorna uttrycker en rädsla i möten med patienter med psykisk ohälsa, samt att kunskapen brister både i information om olika psykiatriska sjukdomar samt gällande psykofarmaka. Sjuksköterskorna önskar därför att de hade mer kunskap, samt att det skulle finnas en specialist i psykiatri på akutmottagningen. Resultatet visade att sjuksköterskor känner frustration och rädsla samt uppfattar fara i möten med patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskors upplevelser beskrivs därför främst som negativa, då deras okunskapen leder till dessa känslor. 2

40 Reed, F., & Fitzgerald, L. (2005). International Journal of Mental Health Nursing. Australien Sharrock, J., & Happell, B. (2006). Australian Journal of Advanced Nursing. Australien Weiland, T., Mackinlay, C., Hill, N., Gerdtz, M., & Jelinek, G. (2011). Emergency Medicine Australia. Australien. Zolnierek, C., & Clingerman, E. (2012). Journal of the American Psychiatric Nurses Association. USA The mixed attitudes of nurse s to caring for people with mental illness in a rural general hospital Competence in Providing Mental Health Care: A Grounded Theory Analysis of Nurses Experiences Optimal management of mental health patients in Australian emergency departments: Barriers and solutions A Medical Surgical Nurse s Perceptions of Caring for a Person with Severe Mental Illness Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ta hand om patienter med psykisk ohälsa, problem som uppstått samt effekten av utbildning, erfarenhet och stöd. Syftet var att undersöka och beskriva sjuksköterskornas erfarenhet vid vårdande av patienter med psykisk ohälsa på allmänsjukhus. Syftet var att beskriva de upplevda barriärer som akutmottagningar ställs inför kring bedömning och hantering av patienter med psykisk ohälsa. Syftet var även att undersöka de upplevde strategier som finns för att optimera vården för patienter med psykisk ohälsa. Syftet var att undersöka en sjuksköterskas erfarenhet av att ta hand om en patient med psykisk ohälsa på en medicinsk- och kirurgisk avdelning. Kvalitativ metod utförd genom semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor. För analys av data har beskrivande tillvägagångssätt enligt Sandelowski använts. Kvalitativ metod utförd genom semistrukturerade djup-intervjuer med fyra sjuksköterskor. Grounded Theory enligt Strauss och Corbin, samt Glaser and Strauss har använts för analys av data. Kvalitativ metod med beskrivande och utforskande tillvägagångssätt. Utförd genom semistrukturerade intervjuer med 20 läkare och 16 sjuksköterskor. Framework Method enligt Ritchie och Spencer har använts för analys av data. Kvalitativ metod utförd genom semistrukturerad intervju med en sjuksköterska. För analys av data har beskrivande induktivt tillvägagångssätt enligt Sandelowski använts. Resultatet visade att upplevelser skilde sig mellan sjuksköterskorna, och hälften av dem hade en negativ inställning mot psykisk ohälsa. Majoriteten av sjuksköterskorna önskade ökad kunskap inom området för att i framtiden kunna vårda patienterna på bästa sätt. Resultatet visade att sjuksköterskor som inte är vidareutbildade inom psykiatri och vårdar patienter med psykisk hälsa upplever svårigheter att vårda patienter. Sjuksköterskorna önskar därför att de hade mer kompetens. Resultatet visades i olika teman: miljö, personalfaktorer och patientfaktorer, där samtliga bidrar till svårigheter att på ett adekvat sätt vårda patienter med psykisk ohälsa. Flera sjuksköterskor uttryckte att de saknade kompetens för att kunna triagera patienter med psykisk ohälsa, samt att ett stort hinder för att utföra god vård är att det inte finns tillräcklig utbildning om psykiatri och psykiatriska sjukdomar i grundutbildningen till sjuksköterska. Resultatet visades i fyra kategorier: obehag, spänning, okunskap och svårigheter. Sjuksköterskan kände sig oförberedd att vårda en patient med psykisk ohälsa då hon själv ansåg att hon saknade kompetens och erfarenhet. Sjuksköterskan kände även obehag kring att hon var oförberedd. 3

41

42 Box 883, Västerås Tfn: Box 325, Eskilstuna Tfn: E-post: Webb: