Dynglevande skalbaggar (Coleoptera: Scarabaeidae) i skyddsvdrda naturbetesmarker - en inventering.
|
|
- Åke Bo Berglund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dynglevande skalbaggar (Coleoptera: Scarabaeidae) i skyddsvdrda naturbetesmarker - en inventering. STAFFAN WIKTELIUS Wiktelius, S.: Dynglevande skalbaggar (Coleoptera: Scarabaeidae) i skyddsviirda naturbetesmarker - en inventering. [Dung beetles (Coleoptera: Scarabaeidae) in valuable natural pastures - a survey.l - Enl Tidskr. ll9 (2): I 1 l- I I 6. Lund, Sweden ISSN x A relatively large number of species belonging to dung living beetles are red listed. It is likely that a decline in abundance of several species has occurred during this century and that the decline will continue in the nearest future. Important reasons for this decline are a declining number of cattle and changed pasture management. The value of a pasture for conservation aspects is at present mainly decided from it's floristic properties, and dung living beetles can probably be used as complementary indicators for a classification of a pasture. A survey ofdung living beetles in valuable natural pastures was made as a part of a larger study of abundance and diversity in dung living beetles. Out of a total of 1575 specimens, 26 species were found (17 Aphodius, 4 Geotrupes,3 Onthophagus, I Copris and I Oryomus). The richest localities were in eastern Skine and on Gotland. S. Wiktelius, SLIJ, Institutionen fdr entomologi, Box 7044, Uppsala. Bakgrund Spillning frin dnggdjur utgor ett viktigt substrat fdr ett stort antal insektsarter. Detta giiller 6ven i hdgsta grad spillning frin vira husdjur. En rejiil komocka kan innehfrlla hundratals insekter, niistan uteslutande tillhdrande ordningarna Diptera och Coleoptera. Alla dessa insekter anvdnder dock inte spillningen som niiring, utan man hittar 6ven svampdtare och rovdjur inom denna grupp (Skidmore 1985). Inom familjen Scarabaeidae (bladhorningar) finns i Sverige ett sextiotal arter som iir dynglevande (Landin 1957). Flera av dessa arter, varav en del som fordom betecknades som allmiinna, iir i dag mycket siillsynta, och nigra arter anses helt ha fcirsvunnit ur den svenska faunan. Den senaste upplagan av "Riidlistade evertebrater i Sverige" innehiller 27 arter av dynglevande bladhorningar (Ehnstcim et al. 1993). En del av dessa har ytterst lokal utbredning medan andra f6rekommer sparsamt inom ett stcirre omride. Vira kunskaper om nutida f<irekomst och utbredning iir emellertid mycket bristfiilliga och grundar sig till stor del pi insamlingar frin fdre 1950-talet, och flera arters aktuella hotstatus iir osdker. En undersdkning i Finland pivisade att flera arter sannolikt hade fdrsvunnit frin landet under de senaste decennierna, diiribland samtliga arter tillhdrande sliiktet Onthophagus (Bistrdm et al. l99l). Siviil f6rekomst av de siillsynta arterna som artdiversiteten inom gruppen piverkas sannolikt av frirdndringar i betesdriften, sesom uppehall i betet under en tid, fiirkortning av betessiisongen eller minskning av antalet betande djur. Aven iindrade vegetationsfdrhillanden, sisom igenviixning eller en alltfdr nitisk rdjning av buskar, har sannolikt en effekt pi artsammansdttning och diversitet. Ett relativt nytt hot utgcir anviindandet av vissa avmaskningsmedel s.k. avermectiner, 111
2 Staffan Wiktelius vilka medfrir att dyngan frin behandlade djur, itminstone periodvis, blir oliimplig som substrat fcir dynglevande insekters larver (Wiktelius, 1996). Eftersom flera arter dessutom iir beroende av ett visst mikroklimat eller speciella markftirhillanden kan olika Stgiirder pi speciellt gynnsamma lokaler fi en dramatisk och eventuellt irreversibel effekt fcir dessa arter. En mer generell orsak till fdriindringar i den dynglevande skalbaggsfaunan 2ir f6rmodligen den krympande arealen naturlig betesmark. Arealen har i Sverige minskat frin 2 miljoner ha under mitten av 1800-talet till ca ha idag med den starkaste minskningen under de senaste 50 iren (Naturvirdsverket, I 994). Betesmarkernas naturviirde har hittills niistan uteslutande baserats pfl kiirlviixters fcirekomst och utbredning. Insektssamhiillens sammansiittning eller diversitet blir normalt inte beaktade nrir betesmarkerna klassificeras. Dynglevande skalbaggar dr, som ovan ndmnts, i flera fall mycket kiinsliga ftir olika typer av "stdrningar", och denna grupps status kan troligen utgcira ett viirdefull t komplement vid naturviirdesbedcimningar av betesmarker. Fdr niirvarande saknas detta instrument pi grund av alltfcir bristfiilliga kunskaper civer de ingiende arternas nutida utbredning och vilken "dignitet" man skall fiista vid olika diversitetsmfltt och,/eller fcirekomst av vissa arter inom gruppen. F0religgande studie utgcir en del av en stdrre undersokning river fdrekomst och utbredning av dynglevande skalbaggar i Sverige. Delstudien har finansierats av Statens Naturvirdsverk. Lokaler Samtliga lokaler tillh<ir vtirdeklass I eller 2 enligt liinsstyrelsernas iings- och hagmarksinventering. Ftiljande lokaler har ingitt i inventeringen: Humlartidshus fzilad (Rikets Niit 1357/6164). Beliigen pi Romeleisen ndra EverlOv i Skine. Hagen sluttar i nordlig riktning och dr bevuxen med ekar och enar. Jorden iir lerig och de l6ga partierna av hagen iir fuktiga. Hagen betas av ndt och hlst. Ent. Tidskr. 119 (1998) Svabesholm (R N 1403/6170). Beliigen vid nedfarten till Stenshuvud i Kiviks kommun i 6stra Skine. En relativt fuktig hage med ett starkt inslag av buskar (mest sl6n) och ekar. Jorden iir lerig. Betas av n6t. Sdndre klack (R N ). Beliigen i Degeberga i 6stra Skine. En glaciofluvialt bildad is med starkt inslag av ren sand. Hagen betas av ncit. En mycket alvarmark som betas av ett relativt litet antal djur (niit). ncit. En sandig gen betas av Diimba gird (R N 1698/6420). Ett mycket varierat ferbete pi Firii som innehiller siviil tallskog som cippna partier. I hagen ingir tiven sj6- och havsstriinder. Beliigen i En varierad hage som inrymmer ett blockigt parti men iiven gammal iker. Jorden Zir lerig. Betas av ndt. Spaneholms ekhage (R N 1559/6552). En stor fuktig ekhage i S0dermanland med inslag av asp och buskar. Betas av not. Metod De insamlade mockorna i denna underscikning var "ndstan f?irska" d.v.s. hade tunn brun skorpa med mjukt innehill. Aldern pi dylika mockbr varierar och beror pi den ridande viiderleken. Vid torr och varm viiderlek uppnir mockorna detta stadium pi ca en dag medan kallt och fuktigt viider innebdr att mockorna kan forbli i ett skenbart fiirskt stadium i flera dygn (Hanski & Kuusela 1983). Vid varje insamlingstillftille insamlades ca l0 mockor. Insamlingen giordes sfl jiimnt cjver hagen som den aktuella mockfdrdelningen vid varje insamlingstillftille tilliit. tt2
3 Ent. Tidskr (1998) Insekterna drevs ut ur mockan med hjiilp av flotation, d.v.s. nedsiinkning av mockan i en hink med vatten. Skalbaggarna fingades upp med en tesil och riverfcirdes tilltovo etanol. Utdrivningen pigick i minst 30 minuter. Under utdrivningen griivdes ca 5 centimeter djupt i jorden drir mockan legat och skalbaggar som p6- trdffades togs till vara. Lodrdta gingar som pitriiffades griivdes ut extra fdr att iiven tiicka in arter som grdver djupare ein 5 cm. Artbestiimningen har skett med hjiilp av Landin (1957) kompletterad med Landin (1959). I vissa fall har artbestiimningarna kontrollerats med hjelp av referenssamlingar vid Institutionen fcir entomologi, SLU och Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. Nomenklaturen fdljer Catalogus Coleopterorum Sueciae (Lundberg & Gustafsson 1995). Resultat och diskussion. Fdrekomst av olika arter vid de olika lokalerna under fdrsommar respektive hcigsommar framgir av tabell l. Nedan friljer en kort redovisning for de olika lokalerna. Efter uppriikning av antalet arter fdr olika sldkten, f<iljer de fem mest talrika arterna inom parentes (i fallande ordning efter hur talrika de var) fdljt av en kort kommentar ftir varje lokal. Humlar0dshus fiilad. Totalt 9 arter av Aphodius (A. haemorrhoidalis, A. fossor, A. rufipes, A. ater A. erraticus). Relativt individfattig lokal. Det klena resultatet beror troligen pi lig betesdjurstathet men dven pi kall och regnig vdderlek vid tvfl av inventeringstillftillena. Svabesholm. Totalt I I arter av Aphodius (A. haemorrhoidalis, A. fossor; A. distinctus, A. erraticus, A. ater). En relativt artrik lokal men med triviala arter. Stindre klack. Totalt 13 arter av Aphodius,3 a* ter av Onthophagus (2 rddlistade i kategori 4 och en i kategori 2), I art av Copris ( C. lunaris iir r6dlistad i kategori 2) samt I art av Geotrupes (A. haemorrhoidalis, A. ater A. fossor, A. pusillus, A. scybalarius). En bide art- och individrik lokal. Bidragande orsaker till detta torde vara Dynglevande skalbaggar den liitta sandiga jorden med sddersluttningar och relativt hcig betesdjurtiithet. Egby sjiimark. Totalt I I arter av Aphodius och2 arter av Geotrupes (A. haemorrhoidalis, A. fossor, A. scybalarius, A. ictericus, A. rufipes).lokalen iir relativt artrik men individfattig. Detta kan bero pi regnig viiderlek vid tvi inventeringstillf?illen. Det 2ir iiven praxis med ett sent betessliipp, vilket kan inverka pa art- och individsammansdttning. Gtisslunda alvar. Totalt 1l arter av Aphodius och I art av Geotrupes (A. erraticus, A. haemorrhoidalis, A. fossor, A. fimetarius, A. rufipes). Det relativt liga artantalet beror troligen p6 en mycket lig betesdjurstdthet. Intressant att notera iir att nastan hiilften av alla A. ictericus fdr hela inventeringen pitriiffades pfl denna lokal. Landin (1957) beskriver den som en karaktdrsart fcir alvarmark pi bide Oland och Gotland. Diimba gflrd. Totalt 12 arter av Aphodius och en av Onthophagus, Geotrupes och Oryomus (A. scybalarius, A. zenkeri, A. ater A. fimetarius, G. vernalis). Unika arter frir denna lokal var: Aphodius zenkeri (rddlistad i kategori 4), som iir en firspillningsspecialist och Oryomus silvestris som sannolikt ocksfl iir specialist pi fflrspillning. G e otrupe s v e rnalis, vars utbredningsomrflde anses ha minskat drastiskt under de senaste decennierna, var vanlig vid ett insamlingstillfzille. Forshulthagen. Totalt 8 arter av Aphodius och tvi arter av Geotrupes (A. fossor, A. fimetarius, A. scybalarius, A. rufipes, A. erraticus). En relativt artfattig lokal. Detta kan bero pi ett relativt skuggigt liige och hog lerhalt i jorden. Sparreholms ekhage. Totalt 8 arter av Aphodius (A. rufipes, A. fossor; A. scybalarius, A. ater A. erraticus). En relativt artfattig lokal av samma troliga anledningar som foregiende lokal. Ytterligare anledning kan vara en relativt lig betesdjurstiithet. En intressant art var dock A. luridus som dr ny fdr Stidermanland. Den riverlag vanligaste arten vara. haemomhoidalis som var vanlig bide under for- och htig- I 13
4 Staffan Wiktelius Ent. Tidskr. 119 (1998) Tabell 1. Ftirekomst (+) vid olika lokaler underfrirsommar (fs) respektive hdgsommar (hs). Table l. Presence (+) at dffirent localities duing early summer (fs) and mid summer (hs) respectively. Art Humla- Svabes- S<indre rridshus holm klack Egby Gciss- Diimba Forshult Sparresjdmark lunda gird hagen holm Aphodius ater (De Geer) A. depressus (Kugelann) A. distinctus (Miiller) A. erraticus (L.) A. fimetarius (L.) A. foetens (Fabricius) A. fossor (L.) A. hae mo r rho idali s (L.) A. icte ricus (Laicharting) A. luridus (Fabricius) A. paykulli (Bedel) A. prodromus (Brahm) A. pusillus (Herbst) A. rufipes (L.) A. scybalarius (Fabricius) A. sordidus (Fabricius) A. zenkeri Germar Copris lunaris (L.) Ge ot rupe s ste rco rarius (L.) G. spiniger (Marsham) G. stercorosus (Scriba) G. vernalis (L.) fs hs fs hs fs hs fs hs fs hs fs hs fs hs fs hs Onthophagusnuchicornis(L.) O. fracticornis (Preyssler) + - O. similis (Scriba) + - Oryomus silvestris (Scopoli) ma och innehiller rikligt med partier med latta sandiga jordar vilket befriimjar siviil individsom artrikedom. Siirskilt gynniu detta arter sisom de tre Onthophagus-artema och Copris lunaris som graver ner dyngan i gingar under mockan. Tillfiille att grava gynnar sannolikt riven flera Aphodius-arter och man kan hitta en relativt stor andel av dessa strax under mockan vid sandiga lokaler. Det iir sannolikt att dyngbaggefaunan i Sverige genomgir en liknande utveckling som i Finland, d.v.s. att flera arter minskat i antal un- sommar (Tab. 2). Andra vanliga arter var A. fossor, A. rufipes, A. scybalarius, A. ater och A. erraticus. En rikligare fcirekomst under fdrsommar respektive h0gsommar avspeglar sannolikt i vilket stadium arten rivervintrar. Arter som 6vervintrar som vuxna kommer fram tidigt pi s6- songen och fingas siledes i stdrre antal pfl fdrsommaren (t.ex. A. ater) medan arter med larvdvervintring kldcks som adulter senare under sasongen (t.ex. A. scybalarius) (Landin 196l). Den rikaste lokalen var Sdndre klack tiitt fdljd av Diimba gird. Bida dessa lokaler iir vartt4
5 Ent. Tidskr. ll9 (1998) Tabell 2. Det totala antalet individer frdn samtliga lokale r. fs =fdrs ommar : hs = ho I s ommar Table l. Total number of specimen from all localities. fs=early summer; hs=mid summen Art Aphodius haemo rrho idali s A. fossor A. rufipes A. scybalarius A. ater A. erraticus A. fimetarius A. zenkeri A. pusillus A. ictericus A. distinctus A. prodromus Geotrupes spiniger Aphodius luridus A. sordidus Geotrupes vernalis Aphodius foetens O nt hop ha g u s nuc hi c o rni s O. fracticornis Geotrupes stercorosus Aphodius depressus Geotrupes stercorarius Aphodius paykulli Copris lunaris Onthophagus similis Oryomus silvestris Summa fs hs Totalt t32 l5l t l lr t5 t t l0l der de senaste decennierna och att denna minskning pigir fortfarande (Bistrcim et al. l99l). Det tycks dock som om utvecklingen inte kommit lika l6ngt som i virt cistra grannland ddr flera arter sannolikt f6rsvunnit helt (t.ex. alla arter inom sl. Onthophagus) varav fltminstone en del fortfarande finns i Sverige. Det fcirefaller dven vara en viss skillnad i fcirekomst av andra arter mellan Finland och Sverige. A. haemoruhoidalis och A. erraticus som beskrivs som allmdnna av Landin (1957), ett faktum som bekriiftas av fdreliggande inventering, anses vara relativt siillsynta i Dynglevande skalbag gar Finland. Den metod som anvants vid inventeringarna skall ses som semikvantitativ. Utdrivning genom flotation ger si gott som 1007o av de vuxna individer som uppeheller sig i mockorna men dr relativt ineffektiv niir det gziller larver. Griivning i jorden under mockan iir inte fullt si effektiv eftersom en del av individerna hinner rymma. Metoden iir i frirsta hand inriktad pi skalbaggar. Flugor och myggor kan inte registreras med denna metod. Fcir att flugor och myggor skall kunna insamlas kravs fdrmodligen nigon typ av kliickningsfiillor i fiilt, eller att man tar in dynga i laboratoriet ftir kliickning av de vuxna individerna. Valet av "nestan fiirska" mockor vid fcireliggande inventering baserades pi preliminiira underscikningar och litteraturstudier som visat att dessa innehiller flest individer och arter. En mocka kan dock utnyttjas av insekter under en ling period, och det sker en succession av arter under mockans ildrande. Fcir att tiicka in hela artspektrat krdvs dock insamling av en helt annan storleksordning dn vad som fciretogs vid denna inventering. Det iir liven viktigt att pipeka att den anviinda insamlingsmetodiken endast pivisar kolonisationsfasen d.v.s. endast de djur som initialt sciker sig till mockorna fcir att liigga iigg och/eller fcir att stilla sin hunger fis med. Fdr att pflvisa hur stor produktionen av nya individer iir i en hage kriivs iterigen en helt annan insats. Min beddmning iir dock att den anviinda metoden iir tilliimplig fcir att, itminstone relativt grovt kunna klassa hagmarker efter art- och individrikedomen av dynglevande skalbaggar. Wiktelius (i Ekstam & Forshed (1996)) f<rreslog preliminiirt att en beteshage av hdg kvalitet niir det giiller dynglevande skalbaggar bdr innehilla minst 10 arter av sliiktet Aphodius och att fdrekomst av nigon art av sltiktet Onthophagus tyder pi siirskilt h6g kvalitet. Skulle dessa kriterier anviindas pi de understikta hagarna skulle Svabesholm, Sdndre klack, Egby sjtimark, Gcisslunda alvar och Diimba gird falla inom kategorin "hagar av hdg kvalitet med avseende pi dynglevande skalbaggar". Det b6r dock framhillas att detta iir ett prelimindrt fdrslag till bed6mningsgrund. Vira kunskaper rcirande dynglevande skalbaggar iir for bristfiilliga f6r att man skall kunna setta upp nigra absoluta kriterier. l15
6 Staffan Wiktelius Fcir niirvarande pflgir underscikningar av hur olika faktorer, sisom jordart, temperatur och anviindandet av olika strategier frir att minska boskapsparasiter, piverkar sammansettning och individantal av den dynglevande skalbaggsfaunan. Det pigir iiven underscikningar om det finns nigot samband mellan artrikedomen hos olika organismgrupper (dyngbaggar, fjfirilar, figlar och kiirlviixter) i beteshagar av olika beskaffenhet. Avsikten iir iiven att skapa en bild av den nutida utbredningen av olika arter i Sverige, och Entomologisk Tidskrifts liisare inbjuds hiirmed att deltaga i denna underscikning genom att rapportera aktuella fynd till frirfattaren. Tack Jag vill framfrira mitt varma tack till fdljande insamlare och/eller artbestiimmare: Olof Widenfalk, Eric Wiktelius och Daniel Wiktelius. Bengt Ehnstrcim har vilvilligt stallt upp med rid och iiven varit behjalplig vid arlbestimnigen. Underscikningen har finansierats av Statens naturvirdsverk. Ent. Tidskr. I l9 (1998) Ehnstrdm, B.. Giirdenfors, U. & Lindelciw, A. tgg:. R<idlistade evertebrater i Sverige. Uppsala (Databanken fcir hotade arter). Ekstam, U. & Forshed, N Aldre fodermarker. Naturvfu:dsverket F6rlag. 3 l8 pp. Hanski, I. & Kuusela, S Dung beetle communities in the Aland archipelago. - Acta Ent. Fenn. 42: Landin, B-O Lamellicornia. - Svensk Insektfauna 46. Landin, B-O Notes on Onthophagus fracticornis (Preyssler) and O. similis (Scriba) (Col. Scarab.). - Opusc. Ent. 24: Landin, B-O Ecological studies on dung-beetles. - Opusc. Ent. Suppl. 19. Lundberg, S. & Gustafsson, B Catalogus Coleopterorum Sueciae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska frireningen i Stockholm. Naturvi.rdsverket Biologisk mingfald i Sverige. Naturvi.Lrdsverket Frirlag. 280 pp. Skidmore, P Insects of the British cow-dung community. Field Studies Council. 166 pp. Wiktelius, S Ivermectin bot eller hot? - Svensk Veteri nartidning. 48 : Litteratur Bistrcim, O., Silfverberg, H. & Rutanen, I Abundance and distribution of coprophilous Histerini (Histeridae) and Onthophagus and Aphodias (Scarabaeidae) in Finland (Coleoptera). - Ent. Fenn. 27: sar-rbs E. Reitter "Fauna Germanica, l-5: Kiifer." Pris 1200:- eller till h6gstbjudande. Entomologisk Tidskrift kompletta irgingar. Pris 300:- fcir samtliga Eva Carlberg Eriksson, Malungsviigen 9, 192 7l Sollentuna, Tel l16
Ent. Tidskr. 127 (2006) Dyngbaggar i häst- och kospillning Dyngbaggar i häst- och kospillning och användande av avmaskningsmedel
Ent. Tidskr. 127 (2006) Dyngbaggar i häst- och kospillning Dyngbaggar i häst- och kospillning och användande av avmaskningsmedel David Isaksson & Karolina Vessby Isaksson, D. & Vessby, K.: Dyngbaggar i
Dyngbaggar (coteoptera: scarabaeidae) pfl kustniira betesmarker i mellersta Halland
Dyngbaggar (coteoptera: scarabaeidae) pfl kustniira betesmarker i mellersta Halland GUNNAR GUSTAVSSON Gustavsson, G.: Dyngtraggar (coleoptera: scarabaeidae) pi kustniira betesmarker i mellersta H-alland.
Länsstyrelsen Östergötland, Linköping. Nicklas Jansson, Kjell Antonsson. Länsstyrelsen Östergötland
LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Dyngbaggar i Östergötlands län Staffan Carlsson Länsstyrelsen Östergötland www.lansstyrelsen.se/ostergotland Länsstyrelsen
Inventering av dyngbaggar på Gotland
Inventering av dyngbaggar på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2006: 5 Streckdyngbagge starkt hotad (EN) Joannas dvärgdyvel sårbar (VU) Inventering av dyngbaggar på Gotland en metodstudie HÅKAN
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Dynglevande skalbaggar i Tämta, Västra Götalands län. Jessica Nilsson. en jämförelse av dyngbaggefaunan på två olika habitat
Dynglevande skalbaggar i Tämta, Västra Götalands län en jämförelse av dyngbaggefaunan på två olika habitat Jessica Nilsson Dynglevande skalbaggar i Tämta, Västra Götalands län en jämförelse av dyngbaggefaunan
Abstract. Ent. Tidskr. 96:97-115, BzTRANowSI(r, R. Some contributions to the knowledge of the beetle faurra at the lower parl of River Daliilven. 1.
Abstract BzTRANowSI(r, R. Some contributions to the knowledge of the beetle faurra at the lower parl of River Daliilven. 1. - Ent. Tidskr. 96:97-115, 1975. The beetle fauna of the area surrounding the
BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET
Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...
(2015:XX) om behandling av personuppgifter och journalforing i hiilso- och
Till Socialstyrelsen Stockholm 2015-09-01 Svensk sj ukskdterskeforening Dnr 121 1 81 1 5 Remiss avseende lorslag - Socialstyrelsens foreskrifter och allmiinna rid (2015:XX) om behandling av personuppgifter
TENDENSER I ABUNDANS OCH UTBREDNING HOS DYNGLEVANDE BLADHORNINGAR OCH DERAS SLÄKTINGAR I SVERIGE SÅDANA DE AVSPEGLAS I SAMLINGAR OCH LITTERATUREN
FÖRÄNDRINGAR I DYNGBAGGEFAUNAN TENDENSER I ABUNDANS OCH UTBREDNING HOS DYNGLEVANDE BLADHORNINGAR OCH DERAS SLÄKTINGAR I SVERIGE SÅDANA DE AVSPEGLAS I SAMLINGAR OCH LITTERATUREN Mattias Forshage Institutionen
ffilsl',mn' =dfg. setffixbaollahi Socialsekreterare Enheten for Forsorjning och Stod Individ och familj eomsorgen Gotland Kommun 0498-263328
=dfg. ffilsl',mn' I (1) Socialfdrvaltningen I ndivid- och familjeomsorg Abdollahi Setare Tel: 0498 269000 Avierfiird, Urban Salomon Jungmansgatan 953tr, 62152 VISBY Hej Urban! Oversiinder utredningen till
Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Rapportera riidlistade arter till Artdatabanken!
Rapportera riidlistade arter till Artdatabanken! BENGT rhxsrnou, uln GARoENFoRS, ANNA LEJFEIiTsAuIEN a Are lwosldw Ehnstriim, B., Giirdenfors, U., LejfeltSahl6n, A. & Lindetdw, A. Rapportera r6dlistade
Spillningslevande Bladhorningar Version 1: Landskap
Spillningslevande Bladhorningar 1 Programområde: : Jordbruksmark Landskap Spillningslevande bladhorningar Mål och syfte med undersökningstypen Syftet är att övervaka förändringar av artantal och individtäthet
IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7
IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 Datum 2012-09-16 Till Kommunstyrelsen ivara Kommun Larv Ldngjum Fibervillmed detta brev informera Erom pi hurforeningen ser pa kontakterna med Era tjdnstemin
7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010
Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska
Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Bevarandeplan för Natura 2000-område
SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.
Till Ministern fijr forskning och hrigre utbildning
Till Ministern fijr forskning och hrigre utbildning Helene Hellmark Knutsson Utbi ldningsdepartementet I nfor rege ri ngens fors kn i ngspropositio n 201,6-2020 overld m na r Svens k sjukskdterskeforening
Arsredovisning. Stiftelsen fdr njursjuka 802425-9171. Rdkenskapsiret. f6r
? t ; Arsredovisning f6r Stiftelsen fdr njursjuka 802425-9171 Rdkenskapsiret 2013 [ ^ Stiftelsen fdr njursjuka 1(7) Styrelsen fdr Stiftelsen fdr njursjuka fir hdrmed avge irsredovisning fdr rdkenskapsiret
Lflnghorningen Tetropium aquilonium (Coleoptera, Cerambycidae) funnen i Sverige, med uppgifter om dess biologi
Lflnghorningen Tetropium aquilonium (Coleoptera, Cerambycidae) funnen i Sverige, med uppgifter om dess biologi STIG LUNDBERG Lundberg, S.: Llnghomingen Tetropium aquilonium Plavilstshikov funnen i Sverige,
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Dagordning Medlemsmiite Piratpartiet Stockholms liin 9:e Maj 2012 l. M<jtets dppnande 2. Faststiillande av rdstliingd 3. Mdtets behorighet 4.
Dagordning Medlemsmiite Piratpartiet Stockholms liin 9:e Maj 2012 l. M
Välkommen till Naturpunkt Betesmarken
Välkommen till Naturpunkt Betesmarken Helsingborgs stad arbetat aktivt med att utveckla och göra i ordning nya naturbetesmarker. Idag sköts och betas över 100 hektar (ungefär 200 stora fotbollsplaner)
& eo., Wollgrasweg 41, D-7000 Stuttgart 70, BRD. ISBN 3-8001-3307-5. Pris 88 DEM.496 f?irgfotografier, 396 utbredningskartor.
Westrich, P. 1989. D i e W i ldbi e ne n B ade n-w ilrte.mbe r g s. I. Allgemeiner Teil: Lebensriiume, Verhalten, Okologie und Schutz, sid. 1-431. II. Spezieller Teil: Die Gattungen und Arten, sid. 437-972.
7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Inventering av dyngbaggar i Örebro län förekomst av streckdyngbagge Aphodius merdarius. Publ.
Inventering av dyngbaggar i Örebro län 2008 - förekomst av streckdyngbagge Aphodius merdarius www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2009:39 Inventering av dyngbaggar i Örebro län 2008 - förekomst av streckdyngbagge
Asp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Konsten att konstruera bestfimningsnycklar
Konsten att konstruera bestfimningsnycklar Giirdenfors, Ulf.: Konsten att konstruera bestamningsnycklar. [The art of constructing identification keys.l - Ent. Tidskr. I l2: 53--58. Umefl, Sweden 1991.
Biologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson
Biologisk mångfald på spåren Magnus Larsson, Sofia Larsson Faunistica Specialister inom miljö och naturvård Bredd Verksamhet Naturinventering Fysisk planering Utbildning och coachning Projektet Syfte Påvisa
FORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL
NARNGSLVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSNDUSTRERNA SVENSK HANDEL FORSLAG 2013-tr-21 Fiirslag till miite med Alliansgruppen i Riksdagens Trafikutskott: Ta fram alternativa ltisningar till att kraftigt
Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad
Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Rapport 2008-07-07 Naturvårdskonsult Gerell Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Sammanfattning et noterade arter och individer av fladdermöss är överraskande
De svflrmande grfishoppornas biologi, utbredning och ekonomiska betydelse
De svflrmande grfishoppornas biologi, utbredning och ekonomiska betydelse Gunnarsson, S.: De svlrmande grishoppornas biologi, utbredning och ekonomiska betydelse. [Biology, distribution and economic importance
PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20
PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning
Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening. 76960t-62s7. Riikenskapsiret. fdr
\- Arsredovisning fdr \, Legevind Ekonomisk Fiirening 7696t-62s7 Riikenskapsiret 26 L Legevind Ekonorn isk Forening 76961-6257 1(6) Styrelsen for Legevind Ekonomisk Forening far hiirmed avge Arsredovisning
Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner
Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat Göteborgs och Partille kommuner Pro Natura Thomas Appelqvist Rickard Gimdal Mikael Finsberg 1997 Bakgrund
WfYm,, AhIKOfu4 2008-03- 0 +
WfYm,, Datum 2408-02-29 VAr beteckning BTN 2007-0719 I (3) Stads byg g nadskontoret Plan- och bygglov G6ran Nimmersj6 Delegationsbeslut B 086 Protokoll ftirt dver iirenden handlagt enligt 6 kap 33 $ kommunallagen
Dyngbaggar i Blekinge
2009:10 Dyngbaggar i Blekinge - inventering av dyngbaggefaunan i Blekinge 2007 Gary Clark/distr. Bulls Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Sammanfattning Dyngbaggefaunan har vid tre
Inventering av dagfjärilar vid ängs- & hagmarker i Höörs kommun 2001
Inventering av dagfjärilar vid ängs- & hagmarker i Höörs kommun 2001 1. Inledning Roine Strandberg Många dagfjärilsarter har höga krav på den miljö de lever i och är därmed bra indikatorarter för skyddsvärda
projekt roslagshagar
projekt roslagshagar C M Y CM MY CY CMY K Interreg_skargarden.pdf 15.2.2005 18:19:39 Tack till alla som bidragit till finansieringen av projekt Roslagshagar! Innehåll Ett fungerande samarbete 3 Vad bidrar
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat
Hiinsynsregleri MB kdver att prospektdrenmed sdkerhetskall visa att glillandebullerkravuppfulls i Naturvfrrdsverkets
VKS Vindkraft SverigeAB Strandv2igen 169 59146 Motala Samrldssvar anqiende vindkraftsproiekt Hultema KRAV att all prospekteringav mildfarlig Vi k6ver, som ombudfdr personerenligt bilagd sakdgarfdrteckning,
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Tips till blivande amatdrdipterister
Tips till blivande amatdrdipterister Struwe, I.: Tips till blivande amatordipterister. [Hints for prospective amateur dipterists.]- Ent. Tidskr. 105:65-69. Uppsala, Sweden 1984. ISSN 0013-886x. The author
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet
1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012
Asymmetri hos insekter: f,r symmetriska individer mer framgflngsrika?
Asymmetri hos insekter: f,r symmetriska individer mer framgflngsrika? MER OTRONEN Otronen, M.: Asymmetri hos insekter: iir symmetriska individer mer framgflngsrika? [Asymmetry in insects: are symmetrical
Under sommaren 2005 inventerade jag
Finnögontrösten i Uppland och Västmanland Martin Schmalholz har inventerat förekomsterna av finnögontröst i Uppland och Västmanland. De som växte i rika och täta bestånd satte fler frön än de som växte
KOMMENTAR TILL STADGARNA
KOMMENTAR TILL STADGARNA Vid hiinvisning till lagrum avser SFL lagen (1973:1$$ om f6rvaltning av samfalligheter. Till ingressen Till s I Till s 2 Till s 3 Till s 4 SFL innehaller tvingande regler frir
Litteratur Vattenkvalster (Acari: Hydrachnellae) i skogssjiin
Faunistik - Biogeografi 225 Litteratur Bagge, P. 1968. Ecological studies on the fauna of subarctic waters in Finnish Lapland. - Ann. Univ. Turku. A, II:40 (Rep. Kevo Subarctic Sta. 4):28-79. - 1979. Vattenkvalster
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014
2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen
Fladdermöss. www.o.lst.se. i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004. Rapport 2005:58
Rapport 2005:58 Fladdermöss i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004 www.o.lst.se Fladdermöss i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004 Rapport 2005:58 PRODUKTION Naturvårdsenheten
FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.
Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen
Protokoll ftirt vid Styrelsemtite med Scenkonstbolaget i Ostergiithnd AB 25 september 2015.
I (s) 2015-09-25 $$41-s6 Protokoll ftirt vid Styrelsemtite med Scenkonstbolaget i Ostergiithnd AB 25 september 2015. Tid: fredagen den 25 september 2015 kl. 10.30-12.30 Plats : Ostgdtateaterns kanslilokaler,
BAKGRUND. Sid 04 INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002.
INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002. BAKGRUND Denna inventering av fjärilar har utförts på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län och utgör ett led i länsstyrelsens
Gamla lepidopterologer som jag kiint
Gamla lepidopterologer som jag kiint INGVAR SVENSSON Svensso_n, L: Gamla lepidopterologer som jag kent. [otd lepidopterists whom I have known.l - Ent. Tidskr. l l9 (3-4): 163-190. Lund, Sweden rs9s. tssn
Naturvärdesinventering (NVI)
Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning
Morakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE
UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE 2009-11 - 25 Beställning Beställarens namn Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 Omslagsfoto: Vedkyrkogård vid Sickla
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Svenska namn på inhemska bladhorningar
Svenska namn på inhemska bladhorningar MATTIAS FORSHAGE Forshage, M.: Svenska namn på inhemska bladhorningar. [Swedish names for Swedish lamellicorn beetles (Coleoptera: Scarabaeoidea).1 -EntomologiskTidskrifl
Jordstjärnor i Sverige
Jordstjärnor i Sverige 4. Fransig jordstjärna, säckjordstjärna, mörk jordstjärna, rödbrun jordstjärna och kragjordstjärna Arterna i denna kvintett kan vara svåra att skilja åt. De växer ofta i skog och
Svar på skrivelse från patientnämnden om fast vårdkontakt 2014-0051A
MISSIV 1(1) 2014-10-30 LJ2014/440 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse från patientnämnden om fast vårdkontakt 2014-0051A Bakgrund Patientnämnden i Landstinget i Jönköpings
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
N A T U R. Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet 2010. Karl-Olof Bergman 2010:4 I LINKÖPING
N A T U R I LINKÖPING 2010:4 Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet 2010. Karl-Olof Bergman Dårgräsfjärilen är det östgötska eklandskapets egen dagfjäril. Den flyger i lummiga ekhagar rikligt beströdda
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Drakamöllan och Kumlan. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Riskklassificering främmande arter
Juni 8, hearing: Riskklassificering främmande arter Riskklassificering främmande arter Mora Aronsson ArtDatabanken Definitioner och screening November 2016 start av arbetet utifrån inspiration från Norges
Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.
Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund
@Anticimex' ATT FOR BYCCA OCH SKYDDA
@Anticimex' ATT FOR BYCCA OCH SKYDDA Marie Sjoberg, Bengt-Olof Karlsson Slittervdigen 109 35253 Viixjo Anticimex overlatelsebesiktning av smahus for BesiKningsnummer MS5706{142 Besiktning 20070103 av fastigheten
Bokskogens hotade vedskalbaggar: 1. Bokblombocken Anoplodera scutellata (Cerambycidae)
Bokskogens hotade vedskalbaggar: 1. Bokblombocken Anoplodera scutellata (Cerambycidae) SVEN G. NILSSON & RICKARD BARANOWSKI Nilsson, S.G. & Baranowski, R.: Bokskogens hotade vedskalbaggar: 1. Bokblombocken
Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna?
Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Restaureringsersättningen bidrar tydligt till miljömålsuppfyllelsen för fäbodar, ljunghedar och betesmarker i Norrland.
En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland
En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland Ivan Kruys Kruys. I.: En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland. [A pile
Fiirflndringar i utbredning av sydliga vedkniippare (Coleoptera: Elateridae och Lissomidae) i Sverige
Fiirflndringar i utbredning av sydliga vedkniippare (Coleoptera: Elateridae och Lissomidae) i Sverige SVEN G. NILSSON & RICKARD BARANOWSKI Nilsson, S.G. & Baranowski, R.: Fdriindringar i utbredning av
Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Resultat från inventeringar av björn i Sverige 2005 Sammanställning från Rovdjursforum
Resultat från inventeringar av björn i Sverige 2005 Sammanställning från Rovdjursforum 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METODER...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 Utgivningsdatum:
Lilnsstyrelsen Jlmdands lin
Lilnsstyrelsen Jlmans lin BESLUT Datum 2015-05-22 Dnr (anges vi skiftvlxling) 258-5410-14 Ostersuns kmmun Milj 6- ch Samhallsntimnen 831 82 Ostersun Fartbe griinsnin g pi Strsj 6n. Ostersuns krnmun Dnr:
Program vid. Arsstamma
Program vid Arsstamma i Tranemo den 12 maj 2013 Hymn till Viistergiitland Text: Paul Nilsson Musik: Ivar Widden 1. Jagh[lsar dig, Viistgcitarike, i morgonens gyllene glans, ty soktes kring jorden din like,
BILAGA 1 NATURVÄRDEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,
afi-fi-25 { Goran Lidstrdm E ! PA kompletterande yttrande 24 nov, budget 201s.pdf / Uploaded File (74K) orru++uwrutd(oldmun Kommunstyrelsen
Utskrivet av: Ulrika Osterstrdm Namn: kompletterande yttrande PA int6r Budget 2015 : Vilhelmina den 25 november 2014 O7i1O:41 Sidan I av 1 Frin: Arende: Ti :!Tommy Streling kompletterande yttrande PA infdr
Protokoll fran ordinarie stdmma for Skredsviks fiber ek. fcir.
Protokoll fran ordinarie stdmma for Skredsviks fiber ek. fcir. Tid och plats: sdndagen den 19 apr1l2015 i bygdens hus, Skredsvik. $1. Miitets iippnande Frireningens ordforande Kj ell-ake Karlsson cippnar
Åtgärdsprogram för dynglevande skalbaggar
Åtgärdsprogram för dynglevande skalbaggar 2007 2011 Månhornsbagge (Copris lunaris) Oxhorndyvel (Onthophagus illyricus) Köldyngbagge (Aphodius arenarius) Fyrfläckig dyngbagge (Aphodius quadriguttatus) Streckdyngbagge
4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha
4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220
2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Övervakning av Öländsk tegellav
Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Rapport 2008:09 DYNGBAGGAR i Västra Götalands län. Streckdyngbagge - Aphodius merdarius.
Rapport 2008:09 DYNGBAGGAR i Västra Götalands län Streckdyngbagge - Aphodius merdarius www.o.lst.se DYNGBAGGAR i Västra Götalands län Rapport 2008:09 PRODUKTION Länsstyrelsen i Västra Götalands län Naturvårdsenheten
Ett litet stycke stäpp
Ett litet stycke stäpp Skalbaggar på Lyngsjö-sandstäpp Christoffer Sjöholm, Malmö 2010 Ett litet stycke stäpp Skalbaggar på Lyngsjö-sandstäpp Konsultuppdrag utfört 2010 av Christoffer Sjöholm, Malmö Handledare:
13 praktiska allmänna skötselråd
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning