Testinstruktion ERTMS Testbana Katrineholm - Åby

Transkript

1 TESTINSTRUKTION 1 (27) Dokumenttitel Ärendenummer Testinstruktion ERTMS Testbana Katrineholm - Åby Versionshistorik Version Beskrivning Datum Ändrad av 0.1 Dokumentet skapat Håkan Älvegran 0.2 Uppdaterat efter kommentarer från Sweco Uppdaterat efter möte med TL Norrköping 0.5 Uppdaterat efter granskning enligt protokoll ERTMS Uppdaterat efter ytterligare granskning enligt ERTMS v Dokumentet fastställt av Kenneth Nordstrand, PRert Håkan Älvegran Håkan Älvegran Håkan Älvegran Håkan Älvegran Håkan Älvegran

2 TESTINSTRUKTION 2 (27) Innehållsförteckning 1 INLEDNING Syfte och Omfattning Läsanvisning Dokumentunderhåll Allmänt Definitioner, akronymer och förkortningar TESTSTRÄCKA Allmänt Provkörning Testfordon Hastighet Passage av optiska signaler Passage av signalpunktstavlor Vägskydd TESTORGANISATION Beskrivning av roller och ansvar Testledare Teststöd Systemexpert Övriga Systemexperter (vid behov) Lokförare Tågvägsläggare ERTMS Fjärrtågklarerare Underhållspersonal Geografisk placering Teknikhus Simonstorp Ombord Spårområde Norrköping Stockholm TESTÖVERSIKT Allmänt Tidplan Uppstartsmöte Systembeskrivning Olycka och tillbud Systemuppdateringar Testutförande Avvikelserapportering Kommunikation Villkor för start av test Säkerhetsbevisning från systemleverantörer Testspecifikationer Testplanering Testfordon Aktivering av ERTMS Tillfälliga hastighetsnedsättningar Tester med två eller fler fordon INSTRUKTIONER OCH RUTINER Aktivering/avaktivering av ERTMS Aktivering Testbanan Avaktivering Testbanan Val av aktivt system mot relägränssnitt Val av aktivt system mot fiktivt vägskydd Hantering av fel vid aktivering/avaktivering Provkörning Tågvägsläggning... 19

3 TESTINSTRUKTION 3 (27) Återtagande av lagd tågväg Nödsituation Provfärd Tester med två eller flera fordon Avslut av test REFERENSER... 24

4 TESTINSTRUKTION 4 (27) 1 INLEDNING 1.1 Syfte och Omfattning Syftet med de instruktioner och rutiner som beskrivs i detta dokument är att stötta de olika användarkategorierna i utförandet av sina respektive arbetsuppgifter under genomförandet av testkampanjer på ERTMS Testbana Katrineholm Åby. Instruktionerna vänder sig särskilt till testledare, fjärrtågklarerare och lokförare. Testerna bedrivs som Provkörning på spår fritt från annan verksamhet. Provkörning hanteras enligt TDOK 2015:0430, ref [3]. Läsaren av detta dokument förväntas vara bekant med regler kring provdrift och detta kommer inte beskrivas vidare i detta dokument. Läsaren förväntas även ha grundläggande förståelse för järnväg och signalsystem, läsa och förstå en enkel planskiss, förstå signaltekniska termer etc. Slutligen förväntas testledare vara bekant sedan tidigare med provkörning/tester med fordon. 1.2 Läsanvisning Kap 1 Introduktion till dokumentet och allmän beskrivning av testbanan Kap 2 Beskrivning av teststräckans utbredning och hantering vid provkörning Kap 3 Testorganisation, roller och ansvar Kap 4 Testöversikt och villkor som kan kontrolleras innan teststart Kap 5 Innehåller de instruktion och rutiner som skall användas vid provkörningstillfället. Kap 6 Referenser 1.3 Dokumentunderhåll Dokumentet ägs och förvaltas av Testbaneprojektet ERTMS testbana och kommer uppdateras vid behov (t.ex. nya uppkomna risker, ändrade förutsättningar på testbanan, felrättning etc). Vid kommande uppdateringar skall alltid dokument Testbana K-Åby Hazard log TE16-022, ref [4] beaktas. Vissa hazarder för testbanan stängs med denna testinstruktion och vid uppdatering måste hazarderna fortfarande vara omhändertagna. Hazarder som stängs med denna instruktion är: Hazard ID Behandling i kapitel Avaktivering av Testbanan Provfärd Provfärd Tillfälliga hastighetsnedsättningar Test systemgräns Åby Tågvägsläggning Avslut av test

5 TESTINSTRUKTION 5 (27) Hazard ID Behandling i kapitel Tester med två eller flera fordon Vägskydd Syfte och Omfattning 1.4 Allmänt Stora Projekt ERTMS uppdrag är att färdigställa utvecklingen av systemen som ingår i ERTMS-utrullningen via sina utvecklingsprojekt, överlämna dessa till förvaltning och ansvara för införandet av ERTMS i Sverige. Trafikverket avser använda produkter (RBC/ställverk/manöversystem mm) från de två leverantörerna Ansaldo och Bombardier. För att klara införandeplanen för ERTMS och säkra integrationen av marksystem och ombordutrustning har Trafikverket infört en testbana. Testbanan skall säkerställa att kommande ERTMS-marksystem och ombordutrustning fungerar tillsammans. Syftet med testbanan är att kunna testa ERTMS-funktionalitet i en verklig miljö under realistiska förhållanden. Dessutom skall detta ske med så liten trafikpåverkan på ordinarie trafik som möjligt. På dubbelspårsträckan mellan (Katrineholm) Åby, införs en funktion som möjliggör att på ett enkelt sätt aktivera ett lyssnande ERTMS L2 system parallellt med befintligt system H. Tester genomförs på uppspåret, som provkörning, samtidigt som ordinarie trafik trafikerar nedspåret. Funktionen realiseras med en teknisk lösning och operativa regler. Den tekniska lösningen, även kallad Superswitch, är en reläbaserad lösning i kombination med andra tekniska lösningar i ytteranläggningen för att möjliggöra tester och säkerställa att den normala driften inte påverkas. Villkor för testerna och hur det skall gå till specificeras i detta dokument. K Stö51 ( ) Strångsjö (Stö) Simonstorp (Smt) Åby Nedspår Uppspår ( ) CDGF ( ) RBC/RBC ( ) ( ) CDGF ( ) Åby51 ( ) ( ) Nr Figur 1 Översikt Testbana ERTMS (blått=ertms, svart=system H)

6 TESTINSTRUKTION 6 (27) 1.5 Definitioner, akronymer och förkortningar Testsystem E2 RBC IL CDGF ETCS RAkvB EHA EHB TC BUP TL TLS GSM-R Gemini Smt Stö Ansaldo Bombardier Tågskyddssystem Testkampanj Testfordon ERTMS L2 system från någon av leverantörerna Ansaldo eller Bombardier Radio Block Central Interlocking, Ställverk Plankorsning, Ljus- och ljudsignal med gångfålla European Train Control System, en europeisk standard för ATP (Automatic Train Protection) Reläkrets i CDGF anläggning Gränssnitt RBC-RBC Gränssnitt Ställverk-Ställverk Trafikcentral BanUtnyttjandePlan Trafikledning Tågledningssystem GSM (Globalt System för Mobil kommunikation) avsett för järnvägskommunikation Trafikverkets IP-nät Simonstorp Strångsjö Ansaldo STS Sweden AB Bombardier Transportation (Signal) Sweden HB Benämns i detta dokument för ombordsystem (ETCS-ombordsystem En sammanhållen period med en flera dagars tester Fordon som används vid tester av mark- eller ombordsystem

7 TESTINSTRUKTION 7 (27) 2 TESTSTRÄCKA 2.1 Allmänt Teststräcka ERTMS-kontrollerat område (figur 2), Stö infsi 51 Åby infsi 51. Inom denna sträcka får testfordon körbesked från ERTMS-systemen. Notera att optiska signaler alltid gäller, även då testfordonet får körbesked från ERTMS-systemet. Testområde Utöver det ERTMS kontrollerade området behövs teknisk utrustning, i form av baliser, placerad utanför teststräckan. Detta för att testfordon skall koppla upp sig mot ERTMS (RBC) och kunna göra nivåskifte (ATC->E2) i fart. Även vändning av testfordon behöver ibland ske utanför ERTMS-området i Åby och Katrineholm. K Stö51 ( ) Strångsjö (Stö) Simonstorp (Smt) Åby Nedspår Uppspår ( ) CDGF ( ) RBC/RBC ( ) ( ) CDGF ( ) Åby51 ( ) ( ) Nr Figur 2 Teststräcka ERTMS, Stö51 Åby51 (blått = ERTMS-kontrollerat område, rött=område för uppkoppling till ERTMS) Åby K msi 33 Nr K Infsi 24 Stö 51 Åby 51 msi 61 Figur 3 Testområde, (Katrineholm) Åby 2.2 Provkörning Tester med fordon på testbanan kommer bedrivas som Provkörning. Provkörning hanteras i TDOK 2015:0430, ref [3]. Ansökan och medgivande av provkörning hanteras enligt gällande regler och rutiner Testfordon Provkörning kommer förekomma med både godkända och icke godkända ombordsystem. Testfordonen skall dock alltid vara godkända för framförande i provkörning. Testfordonen kommer utgå från Åby eller Katrineholm vid tester.

8 TESTINSTRUKTION 8 (27) Hastighet Provfärdens största tillåtna hastighet (sth) är maximalt enligt gällande linjehastighet för bansträckningen. Föraren skall aldrig framföra testfordonet i högre hastighet än gällande linjehastighet Passage av optiska signaler Optiska signaler kommer vara verksamma och gällande vid tester. Passage av optisk signal får endast ske om signalbilder tillåter det, alternativt att förare inhämtat tillstånd från fjtkl för passage av signal i stopp, enligt gällande rutiner. Vid ev. stoppassage skall dialog mellan testledare och fjtkl föras Passage av signalpunktstavlor Signalpunktstavlor kommer inte installeras på testbanan. Signalpunkterna sammanfaller med optiska signaler och dessa skall betraktas som signalpunktstavlor vid testkörning i ERTMS. 2.3 Vägskydd På teststräckan finns två stycken befintliga CDGF anläggningar (Plankorsning, Ljus- och ljudsignal med gångfålla) på km och Dessa kommer inte modifieras. Kontroll av att CDGF anläggningen är aktiverad (RAkvB relä) sker i ERTMS-systemet innan tekniskt körbesked kan skickas till testfordon. På teststräckan kommer dessutom tre fiktiva vägskydd installeras. Dessa kommer inte finnas fysiskt ute på banan utan endast på kretsnivå i ERTMS-systemet. Tavlor finns dock uppsatta vid spåret för att visa var vägskydden skulle funnits vid spåret. De fiktiva vägskydden har således ingen påverkan på ordinarie trafik i system H och ingen säkerhetspåverkan i ERTMS-systemet vid provkörning.

9 TESTINSTRUKTION 9 (27) 3 TESTORGANISATION Nedanstående kapitel beskriver vilka roller som behövs och deras ansvar/mandat vid en testkampanj. Figur 4 Organisationsstruktur Testledaren har ansvaret för genomförandet av testerna och ansvarar för sin organisation (vita rutorna i figur ovan) och samspelet mellan dem. Fjärrtågklareraren har det trafikala säkerhetsansvaret på banan. Lokföraren ansvarar för provfärden. 3.1 Beskrivning av roller och ansvar Av rollerna nedan är följande obligatoriska för att kunna genomföra en testkampanj: Testledare Fjärrtågklarerare Lokförare Tågvägsläggare ERTMS Teststöd ombord Övriga roller deltar vid behov om testledaren anser att de behövs Testledare Testledaren är ansvarig för genomförandet av testerna och skall alltid finnas på plats i Simonstorp. Denne skall se till att: alla förutsättningar för tester är uppfyllda hålla kontakt och informera alla inblandade parter (fjtkl, lokförare, testpersonal etc.) leda testerna stämma av planerade testfall (tågvägar) med fjtkl

10 TESTINSTRUKTION 10 (27) Testledaren skall ha: God kunskap om regelverk för Provkörning Kunskap om system H Genomfört tester med fordon tidigare Stor ERTMS-kunskap (även kunskap om ombordsystem) Testledaren har mandat att avbryta testerna om inte alla villkor är uppfyllda eller denna anser att risk finns att testerna inte kan ske på ett säkert sätt Teststöd Teststöd skall assistera testledaren under testerna. Skall finns på plats i Simonstorp. Denna skall: dokumentera testutfall vid behov kunna agera tågvägsläggare för ERTMS Teststöd skall ha: God ERTMS-kunskap Teststöd ombord Teststöd ombord på testfordon skall kontrollera ERTMS-systemets funktion. Skall alltid finnas med ombord vid tester. Denna skall: Kontrollera ERTMS-funktionalitet i ombordsystemet Teststöd ombord skall ha Stor ERTMS-kunskap (både ombord och mark) Systemexpert Marksystemexpert från systemleverantörer eller Trv skall vid behov finnas på plats i Simonstorp. Systemexperterna skall bistå testerna med: Loggar och analys Systemkunskap Uppdatera SW vid behov

11 TESTINSTRUKTION 11 (27) Övriga Systemexperter (vid behov) Resurser från ombordsystemleverantör o Systemkunskap o Loggar och analys Placering: fordon Trv resurser o GSM-R o Gemini Placering: Simonstorp Lokförare Förare av testfordon skall förutom behörighet att framföra fordonet på Trafikverkets infrastruktur även ha god kännedom om ERTMS. ERTMS-utbildad (resurs från operatör) Lokföraren har alltid mandat att avbryta testerna om inte alla villkor är uppfyllda/oklara eller denna anser att testfordonet inte kan framföras på ett säkert sätt Tågvägsläggare ERTMS Tågvägsläggare för ERTMS-systemet skall ha god kunskap om ERTMS och manöversystemen. Kan vara någon av befintlig testpersonal (testledare, teststöd, systemexpert etc.) eller en egen resurs. Tågvägsläggare för ERTMS-systemet är placerad i Simonstorp Fjärrtågklarerare Fjtkl i Norrköping skall lägga tågvägar i system H för testfordonen enligt normala rutiner, se vidare kap Fjtkl Norrköping skall även ge medgivande till testledare för start av test. Detta görs via manöverpanel i TC Norrköping, se vidare kap Underhållspersonal Underhållspersonal kan komma att behöva närvara vid vissa tester. Detta beroende på vilka tester som skall genomföras. Behövs vid test av felmoder etc (t.ex. simulering spårledningsfel, fel i utdelar) Simulering av felmoder kommer endast ske i testsystemet (ERTMS-systemet) och inte i den permanenta anläggningen. Vid tester som kräver simulering skall en riskanalys genomföras innan teststart. Testledaren är ansvarig för att detta sker.

12 TESTINSTRUKTION 12 (27) 3.2 Geografisk placering Teknikhus Simonstorp Den huvudsakliga placeringen för testpersonal kommer vara i nybyggd testcentral i Simonstorp. Där finns centralutrustning och lokamanöversystem för ERTMS-systemen. Från testcentralen styrs all testverksamhet Ombord På testfordon kommer förare och testpersonal att finnas. Testfordon startar/avslutar normalt i Åby eller Katrineholm Spårområde Vid vissa tillfällen kan det finnas testpersonal i närhet av spårområde (i teknikhus/kiosker, dock ej i spår). Detta vid felavhjälpning eller vid testfall som kräver simulering i utdelssystemet, t.ex. spårbeläggning, kommunikationsbortfall etc. Endast behörig personal får vistas i spårområdet Norrköping Fjärrtågklarerare för teststräckan, (Katrineholm) Åby Stockholm Fjärrtågklarerare för Katrineholm är placerad i Stockholm. Denne behöver lägga tågvägar vid in- och utpassage till/från Katrineholm. Tågvägar läggs enligt bokade tåglägen. Kontakt med fjtkl Stockholm sköts av fjtkl Norrköping och lokförare (ej testledare).

13 TESTINSTRUKTION 13 (27) 4 TESTÖVERSIKT 4.1 Allmänt Testerna kommer att ledas och övervakas från testcentral i Simonstorp. Testledaren har det övergripande ansvaret för testerna. 4.2 Tidplan Tester på testbanan kommer pågå under många år. Planen är att utföra testkampanjer under en till tvåveckorsperioder och sedan ha uppehåll tre till fem veckor. För aktuell tidplan, se projektspecifikation TE och BUP-tider. 4.3 Uppstartsmöte Inför varje testkampanj kommer det hållas uppstartsmöte med alla inblandade parter. Där skall testledaren gå igenom vilka tester som skall genomföras och när. Deltagande från TL Norrköping (i första hand produktionsledare) samt lokförare är obligatoriskt. Testledaren kallar till detta möte. 4.4 Systembeskrivning Detaljerad beskrivning av testbanan och dess uppbyggnad finns i dokument TE16-008, ref [2]. 4.5 Olycka och tillbud Vid händelse av olycka eller tillbud skall Trafikverkets regler för hantering av olyckor och tillbud enligt TDOK 2014:0088, ref [5] och underliggande dokument tillämpas. Upptäcker testledare/testorganisation olycka eller tillbud skall fjtkl kontaktas för vidare hantering. 4.6 Systemuppdateringar Systemuppdateringar av ERTMS-systemen kommer ske många gånger under hela testbanans livslängd. Uppdatering av mjukvaruversioner i centralutrustning (RBC/IL/Manöversystem) kommer att kunna ske under en pågående testkampanj. Dessa uppdateringar kommer att göras i samarbete med systemleverantörerna. 4.7 Testutförande Tester genomförs enligt dedikerade testspecifikationer framtagna inför respektive testkampanj, se vidare

14 TESTINSTRUKTION 14 (27) 4.8 Avvikelserapportering Avvikelsehantering i ERTMS systemen skall ske enligt ERTMS-projektets rutiner och hantering, ETMS13-091, ref [6]. Vid eventuella problem i banan (inom testområdet) skall detta meddelas fjtkl för vidare åtgärd enligt normala rutiner. 4.9 Kommunikation Kommunikation mellan de inblandade parterna under testning sker primärt genom mobiltelefon. Både MobiSIR och vanlig mobiltelefon kommer utnyttjas. Aktuella listor med kontaktinformation till all inblandad personal skall finnas inför varje testkampanj. För att nå testpersonal ombord kan även textmeddelande skickas av testpersonal från manöversystemet till ETCS-ombordsystem. Textmeddelanden skall endast nyttjas för teständamål och ej säkerhetsrelaterad information. Kommunikation testledare -> fjtkl sker enligt ordinarie fjtkl nummer Villkor för start av test Nedanstående förutsättningar måste vara uppfylld för att start av tester skall kunna ske Säkerhetsbevisning från systemleverantörer Den trafikala säkerheten vid tester på testbanan ligger i system H. Föraren kör alltid enligt optisk signalering och skall inte förlita sig på ERTMS-systemet. Utifrån detta ställs det inga formella krav på säkerhetsbevisning från systemleverantörerna. Systemets ingående komponenter (mjuk- och hårdvara) skall dock ha en fastställd och entydig status i fastlagda dokument inför varje testkampanj. Beroende på testernas karaktär kan det ställas olika krav från Testbaneprojektet på systemen som skall testas vad gäller funktion och kvalitet Testspecifikationer Dedikerade testspecifikationer kommer användas beroende på vilka tester som skall genomföras. Kan vara systemleverantörernas egna testfall eller testfall specificerade av Trafikverket. Specifikationerna skall vara godkända och frisläppta Testplanering Inför varje testkampanj skall testfallen prioriteras och planeras för att kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt på testbanan. Denna planering skall finnas framtagen och granskad av testledaren innan start av tester. Testledaren skall granska planeringen utefter säkerhet och effektivitet. Vid planering av testfall skall dessutom dokument Särskilda förutsättningar, ref [8] beaktas.

15 TESTINSTRUKTION 15 (27) Typer av tester som kan komma att utföras: Systemtester Integrationstester mark-mark (EHA, EHB) Kompatibilitetstester mark-ombordsystem Testfordon Fordon som skall användas vid tester på testbanan skall vara godkända för att framföras i provkörning. ETCS-utrustningen behöver inte ha ett godkännande för kommersiell trafik Aktivering av ERTMS Aktivering av ERTMS för test skall vara utfört innan testerna kan starta. Aktiveringen skall ske enligt rutin beskrivet i kap Tillfälliga hastighetsnedsättningar Testledaren måste kontrollera om det finns tillfälliga hastighetsnedsättningar på banan innan start av tester kan ske. Finns det hastighetsnedsättningar så skall då även dessa läggas in i ERTMS-systemen. Föraren på testfordon ansvarar alltid för att ta ut tågorder innan teststart. Testledare stämmer av med fjtkl angående eventuella nedsättningar Tester med två eller fler fordon Tester med två eller flera fordon är ej tillåtet på testbanan.

16 TESTINSTRUKTION 16 (27) 5 INSTRUKTIONER OCH RUTINER Nedanstående kapitel innehåller de instruktioner och rutiner som skall användas vid genomförande provkörning. Dessa instruktioner berör flera olika roller. Tabellen nedan listar vilka roller som berörs av respektive instruktioner. Kapitel Aktivitet Fjtkl Testledare Lokförare Aktivering Testbanan X X Avaktivering Testbanan X X Val av aktivt system mot relägränssnitt X Val av aktivt system mot fiktivt vägskydd X Hantering av fel vid aktivering/avaktivering X Tågvägsläggning X X Återtagande av lagd tågväg X X Nödsituation X X 0 Provfärd X X Tester med två eller flera fordon X X 5.3 Avslut av test X Vid eventuella problem med att följa instruktionerna (felaktiga, oklarheter, situationer som inte täcks etc) skall provkörningen stoppas och situationen redas ut innan provkörningen kan återupptas. 5.1 Aktivering/avaktivering av ERTMS Inför varje test måste testbanan aktiveras för att ERTMS-testerna skall kunna utföras. Det som i praktiken gör att testbanan aktiveras är att kodarstyrda baliser aktiveras med telegram som gör att ETCS-utrustade fordon kopplar upp sig mot RBC. Detta görs i två steg via manöverpaneler i TC Norrköping respektive testcentral Simonstorp. TLS och/eller automater på teststräckan skall stängas av under tiden tester pågår.

17 TESTINSTRUKTION 17 (27) Aktivering Testbanan Berör roller: Fjtkl och Testledare. 1. Testledaren initierar kontakt med fjtkl och begär aktivering av testbanan 2. Fjtkl stänger av automater/tls på teststräckan 3. Fjtkl spärrar växlar mellan upp- och nedspår, vxl stö101, stö134, smt101, smt Fjtkl Nr för dialog med fjtkl K om Provkörning (förslag påminnelsespärr i K) 5. Fjtkl Nr frigör manöverpanel med K15-nyckel och ställer vippbrytare Tillåt aktivering i läge Till o Diod Tillåt aktivering lyser grön 6. Testledare i Smt frigör manöverpanel med K15-nyckel och ställer vippbrytare Aktivera testbanan i läge Till o Diod Testbanan aktiv lyser grön (i Smt och Nr) 7. Testbanan aktiverad för Provkörning 8. Fjtkl Nr och Testledare stämmer av att provkörningen kan starta OBS! Genomförda åtgärder, enligt lista ovan, antecknas i checklista av fjtkl Norrköping. Se vidare Bilaga A, för layout och flödesschema av manöverpanel Avaktivering Testbanan Berör roller: Fjtkl och Testledare. 1. Testledare i Smt ställer vippbrytare Aktivera testbanan till läge Från och låser manöverpanel med K15-nyckel 2. Testledare kontaktar fjtkl och meddelar att testbanan kan återtas för normal trafik 3. Fjtkl ställer vippbrytare Tillåt aktivering i läge Från och låser manöverpanel med K15-nyckel 4. Fjtkl Nr för dialog med fjtkl K om att Provkörning är avslutad 5. Fjtkl häver spärrar i växlar mellan upp- och nedspår 6. Fjtkl aktiverar automater/tls på teststräckan 7. Testbanan återlämnad för ordinarie trafik 8. Fjtkl meddelar testledare att testbanan är återlämnad. OBS! Genomförda åtgärder, enligt lista ovan, antecknas i checklista av fjtkl Norrköping. Fjtkl kan alltid avaktivera testbanan, oavsett aktuellt läge ( aktiv eller aktivering tillåten ), genom att ställa vippbrytare Tillåt aktivering i läge Från Se vidare Bilaga A, för layout och flödesschema av manöverpanel.

18 TESTINSTRUKTION 18 (27) Val av aktivt system mot relägränssnitt Berör roller: Testledare. För att kontrollera order från testställverk till angränsande system måste manuell omkoppling göras för att välja aktivt utdelssystem (Ansaldo eller Bombardier). Denna omkoppling kan göras i förväg utan att ordinarie trafik påverkas. Omkopplingen görs i respektive driftplats datorhus, på Y-plintar som återfinns på gränssnittsstativets reläsida. De sitter till höger på andra raden nerifrån (rad +H8, plats 14). Plintar att skifta framgår av tabellen. Funktion Relägränssnitt Driftplats Strångsjö Simonstorp Y-plintar Plintarnas läge avgör till vilken leverantörs utdelssystem anslutning finns enligt: Slutna i övre läge: Anslutning till Ansaldo (kiosk 21 respektive 23) Slutna i nedre läge: Anslutning till Bombardier (kiosk 22 respektive 24) Val av aktivt system mot fiktivt vägskydd Berör roller: Testledare. På testbanan finns det tre fiktiva vägskydd. Dessa är gjorda som simulatorer placerade i datorhusen i Strångsjö och Simonstorp. För att koppla dessa till det aktiva utdelssystemet (Ansaldo eller Bombardier) måste manuell omkoppling göras. Omkopplingen görs i respektive driftplats datorhus, på Y-plintar som återfinns på gränssnittsstativets reläsida. De sitter till höger på andra raden nerifrån (rad +H8, plats 14). Plintar att skifta framgår av tabellen: Funktion Fiktiva vägskydd Driftplats Strångsjö Simonstorp Y-plintar Plintarnas läge avgör till vilken leverantörs utdelssystem anslutning finns enligt: Slutna i övre läge: Anslutning till Ansaldo (kiosk 21 respektive 23) Slutna i nedre läge: Anslutning till Bombardier (kiosk 22 respektive 24) Hantering av fel vid aktivering/avaktivering Berör roller: Testledare. Vid eventuella problem vid in- och urkoppling skall normala underhållsentreprenören tillkallas för felsökning.

19 TESTINSTRUKTION 19 (27) 5.2 Provkörning Tester som utförs på testbanan kommer ske som Provkörning med tåglägen på spår fritt från annan trafikverksamhet. Fjtkl skall alltid lägga en tågväg i system H först för att sedan tågvägsläggare ERTMS speglar denna tågväg i testsystemet Tågvägsläggning Berör roller: Fjtkl och Testledare (tågvägsläggare). Följande rutin skall användas vid tågvägsläggning. 1. Fjtkl och testledare stämmer av vilken tågväg som skall läggas (på normalhuvudspår, avvikande huvudspår etc) 2. Fjtkl lägger den bestämda tågvägen i system H 3. Tågvägsläggare ERTMS speglar lagd tågväg i testsystemet (ERTMS) på uppmaning av testledare. Den speglade tågvägen skall vara kortare eller lika lång som lagd tågväg i system H OBS! ERTMS-tågväg skall aldrig vara längre än tågväg i system H Återtagande av lagd tågväg Berör roller: Fjtkl och Testledare (tågvägsläggare). Om fjtkl behöver återta en lagd tågväg (ej vid fara) skall följande instruktion användas: 1. Fjtkl kontaktar alltid förare 2. Fjtkl kontaktar testledare 3. Testledare meddelar förare och ser till att tågväg i ERTMS dras tillbaka 4. Fjtkl återtar tågvägen i system H Tågväg i testsystemet (ERTMS) kan alltid tas tillbaka utan att fjtkl behöver meddelas Nödsituation Berör roller: Fjtkl och Testledare. Vid händelse att fordon på testbanan omedelbart måste stoppas (spårspring, hinder på banan etc) skall följande rutin användas: 1. Fjtkl hanterar enligt normala rutiner, checklista 2014:0089, ref [7] 2. Fjtkl kontaktar testledare och meddelar vad som hänt 3. Testledare nödstoppar fordon i ERTMS (nödstoppsområde eller direkt till fordon) om fjtkl anser att behov fortfarande finns

20 TESTINSTRUKTION 20 (27) Provfärd Berör roller: Lokförare. Vid färd med testfordon gäller följande: Optiska signaler gäller alltid. Skall signal i stopp passeras måste föraren inhämta tillstånd från fjtkl. Provfärdens hastighet får aldrig överskrida banans största tillåtna hastighet (sth) Test systemgräns Strångsjö Berör roller: Lokförare och Testledare (tågvägsläggare). Vid tester av systemgräns in i Strångsjö (från Katrineholm) skall följande utföras: 1. Tågvägsläggare ERTMS ställer minst en tågväg från signal Stö 51 Vid tester av systemgräns ut från Strångsjö (mot Katrineholm) skall följande utföras 1. Tågvägsläggare ERTMS ställer tågväg fram till signal Stö U42 2. I händelse att ombordsystem inte byter till ATC övervakning vid passage av si Stö U42 skall lokförare omedelbart stanna och välja ATC (STM) manuellt. Om det inte går skall föraren kontakta fjtkl Nr för kunna fortsätta sin färd mot Katrineholm Vid tester av systemgräns vid Strångsjö kommer testfordon ibland behöva passera in och ut i Katrineholm. Systemgränsen E2/System H ligger på linjen mellan Katrineholm och Strångsjö, men för att kunna göra en riktig passage av gränsen i max sth samt att inte få problem med riktningen på hybridlinjeblocket behöver provfärden vända/starta inne i Katrineholm (på driftplats). Vid färd från Strångsjö mot Katrineholm och då nivåskifte till STM/ATC övervakning inte sker vid gränspassage skall testfordonet omedelbart stanna och föraren meddela detta till testledaren, då detta endast sker om det är något fel i mark- eller ombordsystemet. Lokförare skall kontakta fjtkl innan vidare färd sker.

21 TESTINSTRUKTION 21 (27) Figur 5 Systemgräns Strångsjö Test systemgräns Åby Berör roller: Lokförare och Testledare (tågvägsläggare). Vid tester av systemgräns in i Åby skall följande utföras: 1. Tågvägsläggare ERTMS ställer tågväg fram till signal Åby I händelse att ombordsystem inte byter till ATC övervakning vid passage av si Åby 51 skall lokförare omedelbart stanna och välja ATC (STM) manuellt. Om det inte går skall föraren kontakta fjtkl Nr för kunna fortsätta sin färd in i Åby. Vid tester av systemgräns ut från Åby skall följande utföras 1. Testledare säkerställer att testfordon startar upp framför balisgrupp eller Tågvägsläggare ERTMS ställer tågväg från signal Åby U42 Vid tester av systemgräns i Åby kommer testfordon behöva passera in och ut i Åby. Vid start av testfordon inne i Åby skall starten ske så att testfordonet läser balisgrupp (spår 2, km ) eller (spår 1, km ) när det börjar köra. Detta för att testfordonet skall ringa upp RBC och vara förberett för nivåskifte när det kommer in på ERTMS kontrollerat område.

22 TESTINSTRUKTION 22 (27) Figur 6 Balisplacering Åby Vid färd från Simonstorp in till Åby och nivåskifte till STM/ATC övervakning inte sker vid gränspassage (signal Åby51) skall testfordonet omedelbart stanna och föraren meddela detta till testledaren, då detta endast sker om det är något fel i mark- eller ombordsystemet. Lokförare skall kontakta fjtkl innan vidare färd sker Test RBC/RBC gräns Berör roller: Testledare (tågvägsläggare). Vid tester av RBC/RBC gräns skall tågvägsläggare ERTMS göra följande: 1. Lägga tågvägar på ömse sidor om RBC/RBC gräns Vid provkörning över RBC/RBC gräns behövs inga särskilda åtgärder utföras. För att en passage skall kunna ske måste dock tågvägar låsas i ERTMS-systemen på ömse sidor om gränsen. Passage av RBC/RBC-gräns är tekniskt komplex och därmed är det inte osannolikt att detta inte fungerar i alla sammanhang. I händelse av problem för testfordonet att få tekniskt körbesked över gränsen kan testledaren medge körning på förenklad tågväg i kombination med att föraren väljer passera stopp i panelen. Detta förutsätter som vanligt att system H ger körsignal för den aktuella tågfärden.

23 TESTINSTRUKTION 23 (27) Figur 7 RBC/RBC gräns Tester med två eller flera fordon Tester med två eller flera fordon är ej tillåtet på testbanan. 5.3 Avslut av test Berör roller: Testledare. Vid avslut av tester skall testledaren se till att följande görs: 1. Se till att teststräckan är tom på testfordon, alternativt meddela fjtkl om uppställda fordon på sträckan. 2. Avaktivering av ERTMS enligt rutin beskrivet i kap Kontakta fjtkl och meddela eventuella avvikelser i anläggningen. 4. Se till att alla nödvändiga loggar är sparade från centralutrustning och fordon. 5. Se till att inga tågvägar ligger kvar i ERTMS-systemen. 6. Koppla bort GSM-R förbindelse till RBC (ISDN-anslutning).

24 TESTINSTRUKTION 24 (27) 6 REFERENSER Referens Titel Dok.nr [1] Projektspecifikation ERTMS Testbana TE [2] Beskrivning av system och testkoncept för testbana ERTMS Åby-Katrineholm. TE [3] Provkörning i Trafikverkets spåranläggning TDOK 2015:0430 [4] Testbana K-Åby Hazard log TE [5] Hantera larm vid olycka, tillbud och avvikelse på järnväg [6] Validering och hantering av systemavvikelser inom ERTMS-projektet [7] Hantera larm vid olycka, tillbud och avvikelse på järnväg, checklista [8] Särskilda förutsättningar för drift och underhåll av omkopplingsanordning på sträcka Katrineholm-Åby TDOK 2014:0088 ERTMS TDOK 2014:0089 ERTMS17-547

25 TESTINSTRUKTION 25 (27) Bilaga A Layout och flödesschema manöverpanel. Layout manöverpanel TC Norrköping Layout manöverpanel testcentral Simonstorp

26 TESTINSTRUKTION 26 (27) Testledare (Testcentral Simonstorp) Aktivering av testbana Fjärrtågklarerare (TC Norrköping) Avstämning att testbanan kan aktiveras Avstämning att testbanan kan aktiveras Frigör manöverpanelen med K15-nyckel Testbana status: Tillåt aktivering: (Inaktiv) (Från) Vippbrytare Tillåt aktivering ställs i läge Till Aktivering tillåten: Tillåt aktivering: (Till) Frigör manöverpanelen med K15-nyckel Aktivera testbanan: Norra systemgränsen: Södra systemgränsen: (Från) (Inaktiv) (Inaktiv) Vippbrytare Aktivera testbanan ställs i läge Till Aktivera testbanan: Norra systemgränsen: Södra systemgränsen: (Till) (Aktiv) (Aktiv) Testbana status: (Aktiv) Testdrift pågår Testdrift pågår

27 TESTINSTRUKTION 27 (27) Testledare (Testcentral Simonstorp) Avaktivering av testbana Fjärrtågklarerare (TC Norrköping) Testdrift pågår Testdrift pågår Vippbrytare Aktivera testbanan ställs i läge Från Aktivera testbanan: Norra systemgränsen: Södra systemgränsen: (Från) (Inaktiv) (Inaktiv) Testbana status: (Inaktiv) Lås manöverpanelen med K15-nyckel Avstämning att testbanan kan återtas för normal trafik Avstämning att testbanan kan återtas för normal trafik Vippbrytare Tillåt aktivering ställs i läge Från Aktivering tillåten: Tillåt aktivering: (Från) Lås manöverpanelen med K15-nyckel Normal trafik återupptagen