Skärpe förskola. Möjligheternas förskola - en förskola att längta till!

Transkript

1 Skärpe förskola Möjligheternas förskola - en förskola att längta till! Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

2 Innehållsförteckning Grunduppgifter.3 Utvärdering.4 Främjande insatser...5 Kränkandebehandling...5 Kön..6 Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning...7 Funktionsnedsättning..8 Sexuell läggning..9 Kartläggning 10 Ekan 1-2 år Skutan 2-3 år...10 Skeppet 3-5 år...11 Jollen 3-5 år..13 Förebyggande åtgärder...14 Ekan 1-2 år Skutan 2-3 år Skeppet 3-5 år...15 Jollen 3-5 år.. 16 Rutiner för akuta situationer 17 Begrepp...18 Diskriminering 18 Trakasserier och kränkande behandling.19 Diskrimineringsgrunder...20 Kön.20 Könsidentitet eller könsuttryck..20 Etnisk tillhörighet...21 Religion eller annan trosuppfattning..21 Funktionsnedsättning.22 Sexuell läggning.23 Ålder

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Hela arbetslaget och förskolechef Tuovi Silvola. Vår vision Förskolan ska vara en trygg miljö där alla barn känner sig lika välkomna och respekterade för den de är. Inget barn ska bli trakasserat, diskriminerat eller utsatt för kränkande behandling. Möjligheternas förskola - en förskola att längta till! Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet Vi har tagit med de äldre barnen i vårt arbete genom intervjuer gällande trivsel, trygghet och kompisskap. De yngsta barnen (1-2 år) har inte varit delaktiga. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna kommer att få information om arbetet kring planen på v-klass. De kommer att få möjlighet att läsa och komma med synpunkter innan planen fastställs. Vårdnadshavarna har fått svara på en enkät gällande trygghet och trivsel på förskolan. Personalens delaktighet Avdelningsvis genomfördes kartläggningar och åtgärder diskuterades. Planen ska finnas med som ett levande dokument på alla avdelningar. Planen mot diskriminering och kränkande behandling kommer att vara en stående punkt på arbetsplatsträffar och reflektionstid. Förankring av planen Alla i arbetslaget får ett exemplar. Det är viktigt att nyanställda pedagoger informeras om innehållet i Skärpes plan mot diskriminering och kränkande behandling. Den färdiga planen kommer att finnas tillgänglig för vårdnadshavarna på kommunens hemsida och ett exemplar kommer att hänga i hallen på respektive avdelning. Det är viktigt att nya familjer som börjar i vår verksamhet under läsåret får ta del av innehållet i planen. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska presenteras för barnen genom att man visar och samtalar om dess innehåll. De äldre barnen utarbetar med hjälp av personal avdelningens egna likabehandlingsplan som utgår från denna plan. Innehållet i planen ska genomsyra hela årets verksamhet. 3

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen mot diskriminering och kränkande behandling utvärderades på respektive avdelnings reflektionstid i maj. Varje avdelning gjorde också en utvärdering av arbete med planen som vårdnadshavarna fick ta del av i juni. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla i arbetslaget. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Detta framkom av utvärderingen: Kartläggningsmetoderna intervjuer, sociogram, barnintervjuer, rumsobservationer och observationer har gett oss ett bra underlag för kartläggningen. Några avdelningar vill börja använda sig av filmning som en kartläggningsmetod. Positivt att de äldre barnen gjort sin egen likabehandlingsplan. De yngre barnen har det här läsåret fått tagit del av planens budskap samt avdelningarnas egna uppsatta mål genom olika babblar sagor som pedagogerna skapat själva. Något som vi behöver utveckla är att erbjuda barnen mer lekmaterial och litteratur som visar på olika kulturer och etniskt ursprung. Vi behöver ser över vårt utbud av böcker som belyser olika familjekonstellationer. Tack vare pedagogernas medvetna förhållningsätt så ser vi att alla barn oavsett kön blir bemötta för den de är. Vi uppmärksammar ofta att alla människor är lika mycket värda och att olikheter mellan individer är något vi kan lära oss av. Alla avdelningar förstår sin plan men det efterfrågas diskussioner kring planen på arbetsplatsträffar. I utvärderingen framkom det att planen behöver tas med oftare på avdelningarnas reflektioner. De arbetslag som har haft behov av extra stöd har fått det. Ett av arbetslagen känner att de inte fick hjälp på en gång samt att de saknat bättre uppföljningar med specialpedagog och förskolechef. Vårdnadshavarna fick bra information via en Power Point presentation på föräldramötet. De har även fått hem planen för påseende där de fick komma med åsikter innan planen fastställdes. De har även fått information om var de kan hitta den på nätet samt att det hänger en plan i respektive avdelnings hall. På Skeppet och Jollen har barnen själva varit med och jobbat fram sin egen plan. Pedagogerna har visat barnen att det finns en likabehandlingsplan för hela förskolan. På Skutan och Ekan har barnen informerats om att det finns en likabehandlingsplan och vad den innebär. Alla avdelningarna diskuterar planen på reflektionsmöten men det kan utvecklas ytterligare i form av en stående punkt på dagordningen. Det som behöver utvecklas vidare är utvärderingen av förskolans främjande insatser. 4

5 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas på varje enskild avdelning. Alla insatser och åtgärder ska utvärderas. Detta görs på avdelningarnas reflektionstid i maj. Förskolans gemensamma utvärdering sker på arbetsplatsträffen. Vid utvärderingen måste vi vara tydligare på att redogöra för vilka mål som inte uppnåtts och varför. Ansvarig för att årets plan utvärderas Hela arbetslaget och förskolechef Främjande insatser Namn Förebygga diskriminering och kränkande behandling. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Vi vill att alla barn ska känna sig trygga på förskolan och vara respekterad för den de är. Ingen ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling från barn eller vuxna. Pedagogerna följer upp detta på arbetsplatsträffar och reflektionsmöten. Insats Vi pedagoger ska öka vår kunskap kring vad en kränkande handling kan vara. Vi diskuterar i arbetslagen kring hur vi ska bemöta och förhålla oss till varje enskilt barn på bästa sätt. Vi pratar mycket med barnen om hur vi ska vara mot varandra, och hur de utvecklar sin empatiska förmåga. Vi strävar efter ett gemensamt förhållningssätt bland personalen utifrån värdegrunden i förskolans läroplan. Ansvarig Hela arbetslaget. Datum när det ska vara klart

6 Namn Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön Mål och uppföljning Vi vill att barnen ska bli bemött utifrån sin individ inte utifrån sitt kön. Pedagogerna följer upp detta på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats Pedagogerna ska vara goda föredömen och ha ett bra förhållningssätt. Vi försöker att ge alla barn lika mycket taltid och vuxenkontakt. Flexibel planering som ändras utifrån barngruppens behov. Vi ser kontinuerligt över barnens lek- och lärandemiljö. Ansvarig Hela arbetslaget. Datum när det ska vara klart

7 Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning. Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Alla barn ska känna sig välkomna och respekterade i förskolan oavsett kulturell bakgrund, annan religion och trosuppfattning. Pedagogerna följer upp detta på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats Vi gör barnen uppmärksamma på att det är värdefullt och berikande med mångfald och alla människor har rätt att vara den man är. Vi har en öppen dialog med vårdnadshavarna och tar hänsyn till deras önskemål då vi planerar vår verksamhet. När det kommer upp en fundering från barnen så pratar vi om det på ett öppet och ärligt sätt. Vi ska ha lekmaterial och litteratur som visar på olika kulturer och etniskt ursprung. Ansvarig Hela arbetslaget. Datum när det ska vara klart

8 Namn Främja likabehandling oavsett funktionshinder. Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla barn ska känna sig respekterade för den de är och kunna vara delaktig i verksamheten på ett likvärdigt sätt. Pedagogerna följer upp på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats Förskolechef och arbetslag ser till att miljön anpassas efter behov för att barnet ska kunna vara delaktig i verksamheten. Pedagogerna måste skaffa sig kunskap om det funktionshinder det gäller. Vi gör barnen uppmärksamma på att olikheter är naturliga och finns överallt. Vi har en öppen dialog med vårdnadshavarna och tar hänsyn till deras önskemål då vi planerar vår verksamhet. Ansvarig Hela arbetslaget. Datum när det ska vara klart

9 Namn Främja likabehandling av barn till vårdnadshavare med annan sexuell läggning. Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål och uppföljning Alla barn ska känna sig välkomna och respekterade oavsett vilka familjeförhållande de kommer ifrån. Pedagogerna följer upp på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats Vi bemöter alla utifrån behov och situation oavsett familjeförhållanden. Vi samtalar med barnen om att det finns olika familjeförhållanden, att familjer kan se olika ut. I barnens rollek kan vi på ett naturligt sätt visa på att det finns olika typer av familjekonstellationer. Vi måste se till att det finns böcker på förskolan där man kan läsa om olika familjekonstellationer. Pedagogerna ska skaffa sig ökad kunskap och föra diskussioner kring detta område. Ansvarig Hela arbetslaget. Datum när det ska vara klart

10 Kartläggning Ekan 1-2 år Kartläggningsmetoder Observationer av barngruppen Diskussioner i arbetslaget. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Vårdnadshavarna har varit delaktiga i kartläggningen genom den dagliga kontakten där pedagogerna får ta del av föräldrarnas barnens upplevelser av vistelsen på förskolan. Föräldrarna informeras om planen och kartläggningen på föräldramötet. Hur personalen har involverats i kartläggningen På arbetslagets reflektionstid bestämdes vilken kartläggningsmetod som skulle användas. Pedagogerna har sedan varit ansvariga för kartläggningen. Resultat och analys Resultat av kartläggningen: Barnen behöver stöd/hjälp med: Visa empati Turtagning Dela med sig Socialt samspel barn-barn Analys av kartläggningen Vi pedagoger ska vara delaktiga och utmana barnen i deras lek. Skutan 2-3 år Kartläggningsmetoder Observationer av barngruppen Diskussioner i arbetslaget Barnintervjuer. 10

11 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Genom den dagliga kontakten där pedagogerna får ta del av vårdnadshavares/barns upplevelser av vistelsen på förskolan Vårdnadshavarna kommer att informeras om planen och kartläggningen på föräldramötet i oktober. Vi har intervjuat de äldsta barnen kring trygghet och trivsel. Hur personalen har involverats i kartläggningen På arbetslagets reflektionstid bestämdes vilka kartläggningsmetoder vi skulle använda. Pedagogerna har sedan varit ansvariga för kartläggningen. Resultat och analys Resultat av kartläggningen: Barnen behöver stöd/hjälp med: Turtagning Dela med sig Våga ta för sig Våga säga ifrån Analys av kartläggningen Vi ska vara närvarande, utmanande och delaktiga i barnens lek. Skeppet 3-5 år Kartläggningsmetoder Observationer av lekmiljöerna både inne och ute. Barnintervjuer Sociogram Observationer i barngrupp Trygghetsvandring Observationer av pedagogerna vid samlingar Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. 11

12 Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Barnen har intervjuats kring kamratskap och lekmiljöer. Barnen har i små grupper gått på trygghetsvandring ute tillsammans med en pedagog. Syftet var att få en uppfattning om hur och vad barnen leker utomhus. Vårdnadshavarna har varit delaktiga i kartläggningen genom den dagliga kontakten där pedagogerna får ta del av vårdnadshavares/barns upplevelser av vistelsen på förskolan. Vårdnadshavarna informeras om planen på föräldramötet. Hur personalen har involverats i kartläggningen På arbetslagets reflektionstid har pedagogerna samtalat om kartläggningsmetoder. Alla pedagoger har sedan varit ansvariga och delaktiga i kartläggningen. Vi har observerat varandra i samlingssituationer för att se hur vi fördelar taltid samt tillsägelser bland barnen. Resultat av kartläggningen Skeppet På Skeppet i år har vi 23 härliga barn varav 14 är pojkar och 8 är flickor. Utav dessa är det 10st som är nya från och med denna höststart. Vi har barn som behöver lyftas/stärkas i barngruppen. Vi behöver arbeta med empati och kamratskap för att främja ett gott klimat. Vi upplever att barnen känner sig trygga av att ha fasta platser vid samlingar och matsituationer. Utifrån våra observationer har vi sett att en del av våra rum inte är så inbjudande och utmanande. Utifrån våra barnintervjuer ser vi att barngruppen trivs och känner sig trygga här på förskolan. Vi har observerat att när vi pedagoger har möjlighet att vara närvarande i barnens lek så skapas det ett lugnt klimat i barngruppen. Analys av kartläggningen Skeppet Vi kommer att starta upp ett arbete kring barnens egna likabehandlingsplan Vi lånar boklådor som är anpassade utifrån barnens behov. Vi pedagoger kommer även i fortsättningen vara uppmärksamma på vårt förhållningssätt gentemot barnen och varandra. Vi kommer att ha fler aktiviteter kring kamratskap Det är viktigt på att vi pedagoger tänker på att vara närvarande i barnens lek både ute och inne. Vi vuxna måste tillsammans med barnen se över innemiljön så att alla rum blir inbjudande till lek och lärande. Vi har tänkt att göra ett nytt sociogram längre in på terminen för att se om vi får ett annat resultat. Vi kommer att dela barngruppen vid olika tillfällen under dagen. 12

13 Jollen 3-5 år Kartläggningsmetoder Observationer av lekmiljöer ute och inne Barnintervjuer Observationer i barngrupp Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Hur barn och vårdnadshavare involverats i kartläggningen Barnen har intervjuats kring lekmiljöer och kamratskap. Vi har gjort en trygghetsvandring. Vårdnadshavarna har blivit informerade via V-klass om att vi påbörjat likabehandlingsarbetet med kartläggning. De har även varit delaktiga i kartläggningen genom den dagliga kontakten där pedagogerna får ta del av vårdnadshavares/barns upplevelser av vistelsen på förskolan. Hur personalen involverats i kartläggningen På arbetslagets reflektionsträffar har personalen samtalat och beslutat vilka kartläggningsmetoder som ska användas. Sedan har pedagogerna ansvarat för kartläggningen. Resultat av kartläggningen Vi har lekande, empatiska och hjälpsamma barn som är bra på att samarbeta med varandra. Gruppen består 23 barn, varav 15 flickor och 8 pojkar. 9 av dessa barn är nya i gruppen från och med denna höststart. Vi har några barn som på olika sätt behöver lyftas/stärkas i barngruppen. Barnen har alla uppgett att de inte är rädda någon gång när de vistas inne eller ute på förskolan. Det pågår lek i alla våra olika lekmiljöer inne. Attraktiva rum är stora rummet med måleri och skapande och vårt bygg- och konstruktionsrum. Alla barnen är trygga vid måltiderna i matsalen. Några barn tycker att det är jobbigt vid toalettbesöken, då de upplever att de inte får vara i fred. Uteleken upplevs rolig. Gungor, sandlådan, cyklar och leken vid stora stenen är det som barnen nämner. Det har även framkommit att några barn upplever att cyklandet på gården är rörigt. Analys av kartläggningen Vi ska fortsätta att kontinuerligt observera barns lek i våra olika lekmiljöer för att uppmärksamma och stödja barnen. Vi ska göra barnen delaktiga i fortsatt utformning av lekmiljöer inne på Jollen så alla rum upplevs roliga och utmanande. Vi utvecklar även våra läsmiljöer så att de ska kännas attraktiva, lustfyllda och tillgängliga inne på Jollen. Vi pedagoger måste vara delaktiga och närvarande med barnen i våra olika rum för att uppmuntra till samspel. 13

14 Förebyggande åtgärder Ekan 1-2 år Namn Socialt samspel Områden som berörs av kartläggningen Kränkande behandling Mål och uppföljning Stödja och hjälpa barnen i deras samspel. Alla barn ska känna sig trygga. Åtgärd: Vi pedagoger ska vara närvarande, lyhörda, utmanande och delaktiga i barnens lek. För att kunna hjälpa barnen med samspel och svåra diskussioner behöver vi pedagoger vara där barnen är. Vi pedagoger skall hjälpa barnen att själva sätta ord på sina känslor och handlingar. Använda oss av uttrycket mjuka sköna händer och stopphanden. Motivera åtgärd Alla åtgärder gör vi för att skapa en trygg och självständig barngrupp. Ansvarig Hela arbetslaget Datum när det ska vara klart Skutan 2-3 år Namn Socialt samspel mellan barnen. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Vårt mål är att stödja barnen i deras samspel med varandra. Alla barn ska känna sig trygga under sin vistelse på förskolan. 14

15 Åtgärder Vi ska vara där barnen är för att hjälp dem i samspelet med varandra Vi pedagoger ska vara närvarande, lyhörda, utmanande och delaktiga i barnens lek. Vi använder oss av stopphanden och använder uttrycket sköna händer Vi bekräftar och hjälper barnen att sätta ord på deras känslor Vi hjälper barnen i att våga säga ifrån och att stärka deras självkänsla. Motivera åtgärd För att förbygga kränkningar och konflikter mellan barnen. Vi hjälper barnen att utveckla sin självkänsla. Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor Vi bekräftar barnen när de gjort rätt Ansvarig Hela arbetslaget Datum när det ska vara klart Skeppet 3-5 år Namn Socialt samspel barn mot barn Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Målet är att skapa en väl fungerande barngrupp utifrån de sociala spelreglerna. Åtgärd Att göra barnens egna likabehandlingsplan som de själva är delaktiga i. Där vi lägger fokus på de grundläggande delarna som t.ex. dela med sig, vänta på sin tur, säga/göra förlåt. Dela in dem i mindre grupper under dagen. Använda oss av aktivitetskort där syftet bl.a. är att barnen skall få tillfälle att leka med nya kompisar. Lära barn och vuxna att använda sig av stopphanden Pedagogerna finns delaktiga i barnens lek för att ge stöd i den mån det är möjligt. Vi vill utveckla och förändra lek och lärandemiljön utifrån barnens intressen och behov. Motivera åtgärd Alla åtgärder gör vi för att skapa en trygg och harmonisk barngrupp. 15

16 Ansvarig Hela arbetslaget Datum när det ska vara klart Jollen 3-5 år Namn Socialt samspel Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Åtgärd Vi vill att alla barn ska känna sig trygga. Vi vill att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda. Vi vill att barnen ska känna sig trygga med oss vuxna. Vi vill att barnen ska uppleva att de har kamrater att leka med och att de blir inbjudna av andra att delta i rolig lek. Viktigt att vi utvecklar normer för vårt arbete och samvaron i vår barngrupp. Vi ska kontinuerligt förändra och förbättra våra lekmiljöer så att de uppfattas som roliga och utmanande av barnen. Vi vill att miljöerna ska vara inbjudande och ska uppmuntra till möten mellan barnen. Eftersom vi har många barn i barngruppen i år kommer vi att under olika tider under dagen att dela in barnen i mindre grupper. Likabehandlingsarbetet kommer att mynna ut i barnens egna likabehandlingsplan där barnen själva kommer att delta i utformningen. Vi pedagoger ska delta i lek och aktiviteter i våra olika lekmiljöer för att uppmuntra till samspel mellan barnen. Vi lägger stort fokus på att skapa förtroendefulla relationer till barn/vårdnadshavare som är nya den här höststarten. Vi kommer att även den här höststarten använda tio små kompisböcker som verktyg för samtal och rollspel kring kamratskap. Lärdom från förra året var att likabehandlingsarbetet måste genomsyra hela läsåret, inte bara under höstens uppstart. Vi kommer också att komplettera underlaget till vårens utvecklingssamtal med några av frågorna från kartläggningsintervjun kring trygghet och trivsel. Vi ska regelbundet observera och samtala tillsammans med våra barn kring kamratskap och samspel. 16

17 Motivera åtgärd Våra åtgärder görs för att alla barn ska känna sig trygga och få en lustfylld och lärande vistelse på Jollen. Ansvarig Hela arbetslaget Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy På Skärpe förskola ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna är närvarande, observanta och aktiva i barnens lek. Pedagogerna har daglig kontakt med vårdnadshavarna. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Jollen: Skeppet: Skutan: Ekan: Förskolechef Tuovi Silvola, , Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Vi tar hand om barnet/barnen som blivit utsatt, även den/de som utfört den kränkande handlingen. 2. Vi utreder och dokumenterar det inträffade och våra iakttagelser diskuteras i arbetslaget. 3. Vårdnadshavarna (både till den utsatte och den som utsatt) kontaktas av förskolepersonalen eller vid behov förskolechef. 4. Pedagogerna anmäler utan dröjsmål till förskolechef muntligt och via blankett för Anmälan om kränkande behandling. 5. Förskolechefen anmäler utan dröjsmål till huvudmannen som rapporterar det till nämnden, samtidigt som förskolechef återkopplar till personal som anmält för att starta utredning med påföljande åtgärder för att förhindra ytterligare kränkande behandling. 17

18 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Förskollärare, barnskötare eller annan personal får kännedom om att barn utsatts för kränkande behandling av vuxen och fyller i en OSIS blankett. 2. Personal anmäler utan dröjsmål till förskolechef muntligt och via blanketten för Anmälan om kränkande behandling. 3. Förskolechef anmäler utan dröjsmål till huvudmannen som rapporterar till nämnden, samtidigt som förskolechef återkopplar till personal som anmält för att starta utredning med påföljande åtgärder för att förhindra ytterligare kränkande behandling. Rutiner för uppföljning Efter utredning och åtgärd återrapporterar förskolechef till huvudmannen för att meddela hur utfallet av åtgärderna blev, förskolechef och berört arbetslag följer upp åtgärderna. Hela det berörda arbetslaget har ansvar för att uppföljning ska ske. Rutiner för dokumentation Kommunens ärendegång för kränkande behandling används för att dokumentera upptäckt, utredning, åtgärder samt uppföljning. Dokumentationen sparas hos ansvarig förskolechef. Ansvarsförhållande Personal upptäcker och meddelar kränkande behandling till förskolechef. Förskolechef rapporterar till huvudman och startar samtidigt en utredande insats tillsammans med personalen och finner åtgärder för att förhindra att kränkande behandlingen upprepas. Förskolechef återkopplar till huvudman efter åtgärderna har följts upp om hur arbetet fortlöper. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Ett barn kan bli diskriminerad om barnet blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis barnets kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. 18

19 Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, samt ålder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Både skolpersonal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det kan även vara fråga om utfrysning eller att någon visslar, stirrar eller gör kränkande gester och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. 19

20 Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med kön. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett kön. Exempel på diskriminering och trakasserier som har samband med kön En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skyddet omfattar de barn med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från samhällets könsnormer. Begreppet Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Vem omfattas? Diskrimineringsgrunden könsidentitet eller könsuttryck omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt inte följer samhällets normer kring könsidentitet eller könsuttryck. Transpersoner bryter mot tvåkönsnormen och föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. 20

21 Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med könsidentitet eller könsuttryck Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn som deltar eller söker till verksamheten oavsett etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Diskrimineringsskyddet gäller även när ett barn utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med nära anhörigs etniska tillhörighet. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Arbeta mot rasism Förskolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn som deltar eller söker till verksamheten oavsett religion eller annan trosuppfattning. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier på grund av en nära anhörigs religionstillhörighet eller trosuppfattning. 21

22 Begreppen religion och trosuppfattning Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för förskolan att respektera alla dessa rättigheter. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas enligt diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Begränsningen av funktionsförmågan ska till följd av en sjukdom eller skada vara medfödd eller förvärvad. Begränsningen ska därutöver vara varaktig, det vill säga bestå över en längre tid. Begränsningar till följd av en skada eller sjukdom som är av övergående natur omfattas alltså inte. Exempel på vanliga funktionsnedsättningar är allergier, hörsel- och synskador, Aspergers syndrom, ADHD och dyslexi och olika variationer av rörelsehinder. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med en nära anhörigs funktionsnedsättning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med funktionsnedsättning Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] 22

23 Sexuell läggning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell läggning. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett sexuell läggning. Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med nära anhörigs sexuella läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Barn i förskolan får inte utsättas för diskriminering och trakasserier som har samband med ålder. Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder om särbehandlingen gäller tillämpning av bestämmelse i skollagen. Exempel på händelser som kan trakasserier som har samband med ålder: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 23