Dagvattenutredning. Del av Huvudsta 4:17, Solna stad

Transkript

1 Dagvattenutredning Del av Huvudsta 4:17, Solna stad

2 I Uppdrag: Dagvattenutredning Del av Huvudsta 4:17 Uppdragsnummer: 1497 Status: Slutversion Uppdragsgivare: JM Entreprenad AB Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Granskare: Structor Uppsala AB Jessica Stålheim Josef Nordlund, Structor Vatten & Miljö Jessica Stålheim Erika Hagström Josef Nordlund, Structor Vatten & Miljö STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

3 II SAMMANFATTNING Inom planområdet Del av Huvudsta 4:17 planerar JM AB att bygga företagskontor i flera plan och Solna stad planerar för en ny lokalgata för anslutning till företagskontoren. Planområdet är drygt m² stort och består i dagsläget av en parkeringsyta, grusplan samt grönområde. Structor har fått i uppdrag att upprätta en dagvattenutredning med syfte att säkerställa att dagvatten kan omhändertas enligt Dagvattenstrategi för Solna stad. Efter exploatering kommer öppen dagvattenhantering eftersträvas där dagvatten från takytor och övrig gårdsyta fördröjs lokalt inom fastigheten. Dagvatten ska omhändertas och renas lokalt så nära källan som möjligt och med bästa möjliga teknik. Dagvattenhanteringen ska utformas på sådant sätt att en nederbördsmängd på minst 20 millimeter vid varje givet nederbördstillfälle fördröjs och renas. Dagvatten som avleds till recipient måste vara så rent att det inte ger negativ påverkan på levande organismer och får inte medföra att gällande miljökvalitetsnormer för vattenkvaliteten i stadens sjöar, havsvikar och vattendrag inte kan följas. För att kunna uppnå fördröjnings- och reningskrav kommer växtbäddar anläggas på torg- och takyta och gröna tak anläggas på takyta. En skiss över vilka volymer som åstadkoms på respektive yta i relation till kraven på fördröjning har tagits fram. Kommunal gata rekommenderas att anläggas med växtbäddar mellan parkering och trottoar för fördröjning och rening av vägdagvattnet alternativt en kombination av växtbäddar och skelettjordar för att uppnå tillräcklig rening. Föroreningsberäkningarna indikerar att föroreningsbelastningen på årsbasis minskar för samtliga ämnen för både kvartersmark och allmän platsmark, om dagvatten från allmän platsmark renas i växtbäddar som har en mycket hög reningseffekt för alla ämnen. För att inte utläckage av näringsämnen ska ske från de föreslagna gröna taken så är det viktigt att minimera onödig gödsling av dessa och inte gödsla precis innan nederbörd. Detta bör säkerställas genom en skötselplan för de planerade dagvattenåtgärderna. Gröna tak fördröjer nederbörd och kan ge fler positiva effekter som till exempel ökad biologisk mångfald, upptag av luftföroreningar samt höga upplevelsevärden. Marken inom planområdet är idag förorenad, vilket kan bidra till föroreningstransport till recipienten om jorden lakas ur. Marken inom planområdet kommer att saneras i samband med realiseringen av planen vilket bedöms leda till en minskad risk för urlakning av föroreningar i och med realisering av planen. Med rekommenderade åtgärder för den planerade exploateringen bedöms planen inte riskera att försvåra möjligheten att uppnå recipientens miljökvalitetsnormer. Föreslagna åtgärder beräknas uppfylla aktuella fördröjnings- och reningskrav genom öppna dagvattenlösningar inom kvartersmark såväl som kommunal gata och torg. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

4 III 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund Krav på dagvattenhantering Områdesbeskrivning Markförutsättningar och föroreningar Recipient Befintlig situation Befintliga ledningar Befintligt va-nät och dagvattenhantering Flödesberäkningar befintlig situation Situation efter exploatering Flödesberäkningar efter exploatering Erforderlig fördröjningsvolym Fördröjnings- och reningsåtgärder Växtbäddar Gröna tak Trädplantering i skelettjord Garage Föroreningsberäkningar Föroreningar i mark Alternativa dagvattenlösningar Extrema regn Dagvattenhantering under byggskede Bilagor Referenser STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

5 Sida 1 av BAKGRUND JM AB planerar att exploatera Del av Huvudsta 4:17 med en ny kontorsbyggnad vilket innebär behov av ny detaljplan. Planförslaget är i enighet med Solna stad Översiktsplan 2030, där syftet är att skapa goda förutsättningar för företag att etablera sig och växa i staden genom att erbjuda attraktiva etablerings- och expansionsmöjligheter samt god service. Structor har fått i uppdrag att upprätta en dagvattenutredning för planområdet med syfte att beskriva befintlig situation samt de förändringar som uppstår till följd av planerad exploatering. Figur 1-1. Översiktsbild, geografisk lokalisering av detaljplaneområde. Kartbild från maps.google.se. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

6 Sida 2 av KRAV PÅ DAGVATTENHANTERING I december 2017 antog kommunstyrelsen en ny dagvattenstrategi för Solna Stad. Framtagandet av strategin har skett i samarbete med Solna Vatten med syfte att skapa förutsättningar för hållbar dagvattenhantering inom staden. Dagvattenstrategin kan sammanfattas i ett antal riktlinjer: Dagvatten ska omhändertas och renas lokalt så nära källan som möjligt och med bästa möjliga teknik. Dagvattenhanteringen ska utformas på sådant sätt att en nederbördsmängd på minst 20 millimeter vid varje givet nederbördstillfälle fördröjs och renas. Dagvatten ska inte medföra att gällande miljökvalitetsnormer för vattenkvaliteten i stadens sjöar, havsvikar och vattendrag inte kan följas. Dagvatten ska inte medföra att vattenkvaliteten i stadens grundvatten försämras eller att grundvattennivåer ändras. Från vägar ska staden i takt med stadens ut- och ombyggnad se till att rening av dagvatten sker före utsläpp till ytvattenrecipient eller grundvatten. Byggnads- och anläggningsmaterial innehållande miljöstörande ämnen, som koppar och zink, ska undvikas. Bebyggelse, infrastruktur och dagvattenhantering ska höjdsättas och utformas så att dagvatten inte riskerar att orsaka skadliga översvämningar, varken inom eller utom planområdet, varken nu eller i ett framtida förändrat klimat Dagvatten ska användas om en resurs vid stadens utbyggnad för att skapa attraktiva och funktionella inslag i stadsmiljön Dagvatten ska beaktas i varje skede av stadsbyggnadsprocessen. Dagvattenhanteringen ska systematiskt ses över och åtgärdas när åtgärder i den befintliga staden genomförs, såsom ombyggnad av stadens vägar, gator och torg. All typ av dimensionering inom ramen för denna utredning har utgått från Svenskt Vattens publikation P110. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

7 Sida 3 av 30 2 OMRÅDESBESKRIVNING Planområdet är drygt 7800 m² och beläget mellan Essingeleden och Karlsbergs slott i Huvudsta, sydvästra delen av Solna. Markanvändningen idag består av parkeringsplats, grusplan samt grönområde. Figur 2-1 visar planområdet med rosa markering. Planområdets västra sida begränsas även geografiskt av tunnelbanans blå linje belägen under markytan. Vid lokalisering av byggnad har hänsyn tagits till skyddsavstånd till tunnelbanan. I övrigt bedöms inte planerad exploatering att påverkas av tunnelbanan då den är belägen djupt ner i marken. Figur 2-1: Översiktsbild över dagens markanvändning. Planområdesgräns visas i rosa. Karta erhållen från Bing. 2.1 MARKFÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRORENINGAR En geoteknisk utredning har utförts av ELU Konsult AB, med syfte att översiktligt beskriva de geotekniska förhållandena och ge rekommendationer inför kommande projekteringar. Utredningen beskriver planområdet som relativt plant, där västra delen av området utgörs av en höjd med högsta nivå ca +11,0 meter (RH2000) och den grusade ytan varierar mellan +8,0 meter och +8,9 meter. Sondering visar att den naturliga jordlagerföljden utgörs av torrskorpelera på lera på friktionsjord på berg. Utförd sondering visar att på den avgrusade ytan överlagras torrskorpeleran av fyllning med en mäktighet mellan cirka 1 till 2 meter. Torrskorpelerans mäktighet varierar mellan 2 till 3 meter. Lerans mäktighet varierar mellan 0 till 3 meter. I sonderingspunkter där djupet till berg är större än 3 meter varierar friktionsjordens mäktighet mellan 2 till 4,5 meter. I punkter med mindre djup till berg är det ett tunt lager, cirka 0 till 0,5 meter, friktionsjord på berg. Djupet till berg varierar mellan 2 och 12 meter i utförda sonderingspunkter vilket motsvarar nivå +6,2 och -4,1. Inga uppgifter om grundvattennivån har hittats, men antas korrespondera med Mälarens medelvattenstånd +0,9 m (ELU Konsult AB, 2018). Enligt Miljöinventering-förorenad mark, del av Huvudsta 4:17, Solna av WSP daterad 2015 har en industrideponi funnits på området vilket kan innebära att marken har förorenats. Planområdet ligger även nära ett militärt övningsområde som kan ha en förorenade effekt samt en jordbruksfastighet där bekämpningsmedel kan ha använts. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

8 Sida 4 av 30 En markmiljöundersökning på totalt 12 provpunkter utfördes av Structor Miljöbyrån den 4:e januari Undersökningen påvisade ca 1 meter fyllnadsmaterial underlagrad av torrskorpelera. En hel del byggrester i form av tegel i fyllningsjord påträffades. Inget grundvatten påträffades i provpunkterna. Fem av provpunkterna innehöll haltnivåer av värden som överskrider generella riktvärden för kontorsanvändning (MKM), se röda markeringar i Figur 2-2. Bland de överskridna värdena erhölls PAH, koppar, zink och bly. Alla prover utom ett innehöll även värden överskridandes generella riktvärden för bostadsanvändning (KM). Dessa värden var främst tungmetaller såsom arsenik, kadmium, kobolt, koppar, kvicksilver, bly och zink, men även PAH:er samt oljekolväten i form av alifater. Figur 2-2: Markmiljöundersökning utförd av Structor Miljöbyrån STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

9 Sida 5 av RECIPIENT Dagvattnet från området leds direkt ut till Ulvsundasjön/Karlbergskanalen och vidare till Karlbergsjön. Mälaren-Ulvsundasjön är ett samlingsnamn för Ulvsundasjön, Karlbergskanalen och Karlbergssjön. Recipienten är en vattenförekomst (Mälaren-Ulvsundasjön, SE ) som omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten. Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) har Mälaren- Ulvsundasjön statusklassningen Måttlig ekologisk status samt Uppnår ej god kemisk status. Det är främst problem med övergödning och syrefattiga förhållanden p.g.a. av hög belastning av näringsämnen. Ulvsundasjöns miljöproblem är sammanfattade i tre punkter: Övergödning på grund av belastning av näringsämnen Miljögifter, baserat på att prioriterade ämnen såsom kvicksilver, tributyltenn (TBT) och bly m.fl. överskrider aktuella gränsvärden. Tidsfristen för att uppnå god ekologisk status har förlängts till 2021 på grund av orimliga kostnader samt mycket tids- och resurskrävande åtgärder. Gällande övergödning av sjöar är det utsläpp av näringsämnen såsom kväve och fosfor som är av stor betydelse, vilket bland annat kan ha ursprung i dagvatten från urbana miljöer. För att uppnå god kemisk ytvattenstatus har undantag getts i form av mindre stränga krav för kvicksilver och bromerade difenyletrar (PBDE) på grund av att det anses omöjligt att sänka dessa halter till de nivåer som motsvarar god status. För antracen, bly och TBT har tidsfristen för att uppnå god status förlängts till 2027 eftersom påverkansbilden är mycket komplex för dessa föroreningar och det kommer ta lång tid för att sänka halterna. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

10 Sida 6 av 30 3 BEFINTLIG SITUATION 3.1 BEFINTLIGA LEDNINGAR Befintliga ledningar i anslutning till planområdet är el; belysning, mellan- och lågspänning, samt opto och tele. Aktuella ledningsägare utgörs av Solna stad (belysning), Vattenfall elnät (el), Skanova (opto/tele), Stokab (opto) och Trafikverket (opto). Inom planområdet finns mellanspänningsledning i områdets norra del samt belysning och lågspänning i områdets södra del, se Figur 3-1. Figur 3-1. Befintliga ledningar inom och runt planområdet. 3.2 BEFINTLIGT VA-NÄT OCH DAGVATTENHANTERING Enligt uppgifter från Solna Vatten AB finns inga kommunala VA-ledningar inom planområdet 1. Det finns befintliga VA-ledningar i Karlbergs Slottsväg samt dagvattensystem längs de stora trafiklederna. Privatägda VA-ledningar kan förekomma inom planområdet, dock har inga sådana kunnat identifieras i erhållet underlag. I dagsläget avvattnas planområdet troligen med självfall ytledes mot recipient; Ulvsundasjön/Karlbergskanalen utan kända fördröjnings- eller reningsåtgärder, alternativt via befintlig dagvattenledning i Karlbergs slottsväg. 1 Frida Jidetorp, Projektchef, Solna Vatten AB, mailkonversation STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

11 Sida 7 av FLÖDESBERÄKNINGAR BEFINTLIG SITUATION Avrinningsberäkningar har utförts med rationella metoden för dagvattenflöde; Q baseras på indata som anges i Tabell 3-1. Områdets rinntid är satt till 10 minuter på grund av att trög avledning för befintlig markanvändning saknas. Dimensionerande regnvaraktighet bestäms utifrån områdets rinntid och är således 10 min. Tabell 3-1. Indata för flödesberäkningar, redovisad regnintensitet för 10-årsregn baseras på data över kortvariga regn från Stockholmsregionen enligt P110. Dimensionerande 10-årsregn Återkomsttid 120 mån Varaktighet 10 min Regnintensitet 236 l/s ha Resultat från beräkningarna sammanställs i Tabell 3-2 och Tabell 3-3. Avrinningen för planområdet i befintlig situation är totalt 63 l/s varav 28 l/s från kvartersmark och 35 l/s från kommunal gata (öster om fastighetsgräns). Tabell 3-2. Flödesberäkningar från kvartersmark i befintlig situation. Kvartersmark Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 10 år [l/s] Asfalt 800 0, Grusyta 490 0, Grönyta , Totalt Tabell 3-3: Flödesberäkningar från kommunal gata i befintlig situation. Kommunal gata Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 10 år [l/s] Asfalt , Grusyta 360 0, Grönyta 860 0, Totalt STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

12 Sida 8 av 30 4 SITUATION EFTER EXPLOATERING Inom planområdet planeras en byggnad i olika nivåer för företagsverksamhet, en torgyta och en kommunal gata. Huset kommer att innehålla kontorslokaler, restauranger, caféer och garage under markplan, se Figur 4-1. Infart till garage kommer ske från ny kommunal gata. Den kommunala gatan kommer att anläggas med trottoar på bägge sidor, parkering och trädplanteringar på delar av gatans västra sidan. Förslag till tvärsektion för utformning av kommunal gata visas i Figur 4-2. För att minska behov av fördröjning i underjordiska dagvattenmagasin bör andelen hårdgjord yta begränsas och istället ge plats åt genomsläppliga material och grönytor. LOD-lösningar bör anläggas för att förlänga systemets rinntid och jämna ut flödestoppar som uppstår i samband med kortvariga intensiva regn. Hårdgjorda ytor och tak ska i största möjliga mån avvattnas mot grönytor såsom gräsoch planteringsytor samt växtbäddar så att en trög avledning erhålls och rening kan ske på naturlig väg. Fördröjning av dagvatten bör ske i öppna anläggningar i så stor utsträckning som möjligt. Anslutningspunkter för planområdet till Solna Vattens VA-nät kommer att bestämmas i senare skede av exploateringsprocessen då det inte är utrett om Solna Vatten AB har några ledningar inom området i dagsläget. Inget kommunalt VA-nät är i dagsläget planerat, men enligt mailkonversation med Frida Jidetorp på Solna Vatten AB kan detta bli aktuellt i ny lokalgata. Detta skulle innebära att en anslutningspunkt för VA kan placeras på lämpligt ställe längs östra delen av planområdet i ny lokalgata. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

13 Sida 9 av 30 Figur 4-1. Situationsplan från Wingårds arkitekter, daterad Figur 4-2. Förslag till gatusektion för ny kommunal gata. Skiss från Wingårdhs daterad STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

14 Sida 10 av FLÖDESBERÄKNINGAR EFTER EXPLOATERING De beräkningar som utförts på situation efter exploatering baseras på dimensionerande regn enligt Tabell 4-1. Enligt Svenskt Vatten Publikation P110 bör dagvattensystemet för affärs- och centrumområden dimensioneras för ett 10-årsregn. En klimatfaktor på 1,25 har inkluderats för att ta höjd för ökad nederbörd i samband med pågående klimatförändring. För att uppfylla kommunens krav på dagvattenhantering inom utredningsområdet krävs lokala fördröjningsåtgärder med kapacitet att fördröja 20 mm nederbörd. Vid anläggning av lokal fördröjning förlängs systemets totala rinntid på grund av att fördröjningsmagasinens uppfyllnadstid inkluderas. Rinntiden, och därmed också varaktigheten, vid hänsyn till fördröjning förlängs därför till 33 minuter (uppfyllnadstiden för magasin redovisas i Figur 1.24 i P110). Ett 10-årsregn med varaktigheten 33 minuter genererar en regnintensitet på 158 l/s ha inklusive klimatfaktor (Tabell 4-1). Tabell 4-1. Indata för flödesberäkningar efter exploatering, redovisad regnintensitet för 10-årsregn baseras på data över kortvariga regn från Stockholmsregionen inklusive klimatfaktor på 1,25 enligt P110. Dimensionerande regn 10-årsregn utan fördröjning med fördröjning Återkomsttid 120 mån 120 mån Regnvaraktighet 10 min 33 min Regnintensitet 236 l/s ha 126 l/s ha Klimatfaktor 1,25-1,25 - Regnintensitet (inkl. klimatfaktor) 294 l/s ha 158 l/s ha I beräkningarna är torgytan inkluderad i kvartersmarken. Huruvida torget blir kvartersmark eller kommunal mark är dock inte helt bestämt, därför har flödena och fördröjningsvolymen för torget brutits ut i Tabell 4-2 nedan så att detta kan hanteras separat om nödvändigt. Resultat från flödesberäkningarna visar att dagvattenflödena uppgår till 88 l/s för kvartersmark och 66 l/s för kommunal gata efter exploatering utan hänsyn till fördröjning. Efter anläggandet av fördröjningsåtgärder uppgår flödet ut från området istället till 47 respektive 35 l/s, se Tabell 4-2 och Tabell 4-3. Totalt ger detta ett flöde på 82 l/s för hela planområdet, jämfört med 63 l/s i befintlig situation och 79 l/s i ett nollalternativ (befintlig situation med klimatfaktor). Observera att dessa flöden uppkommer vid olika dimensionerande regn. För befintlig situation och nollalternativ är dimensionerande regn ett 10-årsregn med 10 min varaktighet vilket motsvarar ca 14 mm nederbörd, och för planerad situation är dimensionerande regn ett 10-årsregn med 33 min varaktighet vilket motsvarar ca 21 mm nederbörd. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

15 Sida 11 av 30 Tabell 4-2. Flödesberäkningar från kvartersmark efter exploatering. Kvartersmark Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 10 år [l/s] Q 10 år [l/s] med fördröjning Takyta (glasat tak) 630 0, Grönt tak sedum , Genomsläpplig yta 70 0, Grönytor 730 0, Takterrass , Torg 710 0, Totalt Tabell 4-3: Flödesberäkningar från kommunal gata efter exploatering. Kommunal gata Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 10 år [l/s] Q 10 år [l/s] med fördröjning Asfalt , Totalt Enligt beräkningarna kommer flödet vara detsamma före och efter exploatering för den kommunala gatan efter fördröjning (inklusive klimatfaktor för planerad situation men ej befintlig situation). För kvartersmark beräknas flödet öka från 28 l/s (eller 35 l/s för nollalternativ) till 47 l/s vid de olika dimensionerande regnen inklusive fördröjningsåtgärder. De fördröjningsåtgärder som föreslagits som är i linje med fördröjningskravet på 20 mm innebär en sänkning av flödet efter exploatering för kvartersmark från 88 l/s till 47 l/s och för gatan från 66 l/s till 35 l/s jämfört om exploateringen skulle genomföras utan fördröjningsåtgärder. Anslutningspunkter för planområdet till VA-nät kommer att bestämmas i senare skede av exploateringsprocessen då Solna Vatten AB inte har några ledningar inom området i dagsläget. Det är viktigt att säkerställa att kapaciteten är tillräcklig i det system som ska leda bort vattnet från planområdet. 4.2 ERFORDERLIG FÖRDRÖJNINGSVOLYM Enligt Solna stads dagvattenstrategi från december 2017 måste 20 mm nederbörd fördröjas och renas innan utsläpp får ske till kommunalt dagvattennät eller ytledes direkt till recipienten. Baserat på detta uppgår den totala erforderliga fördröjningsvolymen till 82 m 3 för hela takytan. Vid beräkning av denna volym är hänsyn ej tagen till att planerade grönytor redan omhändertar dagvatten som faller på dessa. Detta enligt beräkningsmetodiken i dagvattenstrategin. Den erforderliga fördröjningsvolymen beräknas för den reducerade arean (area multiplicerad med avrinningskoefficient). För de ytor som planeras användas för dagvattenhantering används avrinningskoefficienten 1,0 eftersom allt vatten som faller på denna yta också måste omhändertas inom ytan. För detta område har därför ytorna för sedumtak och växtbäddar (inkluderar både regnbäddar, planteringsytor 200 mm och mm) tilldelats avrinningskoefficient 1,0 vid beräkning av den totala fördröjningen som behöver uppnås. Grönytorna kan sen ta hand om sitt eget dagvatten, samt omhänderta ytterligare dagvatten från omgivande ytor men detta diskuteras vidare i avsnitt 4.3 nedan. För torgytan uppgår den erforderliga fördröjningsvolymen till 11 m 3 och för gatan 45 m 3. I beräkningarna av erforderlig volym har hela ytan för torg och gata antagits hårdgjord. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

16 Sida 12 av FÖRDRÖJNINGS- OCH RENINGSÅTGÄRDER Samtliga åtgärdsförslag i denna PM förutsätter att detaljprojektering av planområdets dagvattenhantering sker i kommande skeden av exploateringsprocessen. Eventuella förändringar i höjdsättning, lokalisering av hus och infrastruktur samt förändrad markanvändning etc. kan påverka genomförbarheten i föreslagna åtgärder. Eventuell förgårdsmark bör eftersträva lokalt omhändertagande av dagvatten samt öppna bortledningsstråk där dagvatten kan bli en del av gestaltningen för området, se exempel i Figur 4-3. Föreslagna dagvattenåtgärder presenteras i Figur 4-5. Figur 4-3: Avledning i öppna diken i Solparken Råsunda. Bild från Dagvattenstrategi För Solna Stad, STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

17 Sida 13 av 30 Kvartersmark För husbyggnaden föreslås gröna tak som inte kräver gödsling, gröna ytor/semi-intensiva gröna tak på takterrasserna samt växtbäddar för fördröjning och rening av takvatten, se Tabell 4-5 och illustration i Figur 4-5. En kompletterande lösning som inte har illustrerats eller som tagits med i beräkningarna skulle kunna vara att samla takvattnet från den glasade ljusgården till tunnor för att kunna använda dagvattnet till bevattning av exempelvis planteringsytor eller odlingslådor (Figur 4-4). Figur 4-4. Stuprännan leder dagvattnet till en tunna där det samlas upp. Dagvattnet kan sedan användas för exempelvis bevattning. Kommunal gata STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

18 Sida 14 av 30 Rening och fördröjning av dagvatten i kommunal gata föreslås ske i växtbäddar längs gatan eller på torget. Skelettjordar är vanligtvis en lämplig åtgärd längs trafikerade gator på grund av att de är mycket yteffektiva, i detta fall behövs dock den höga reningseffekten i växtbäddarna för att klara det så kallade icke försämringskravet. I Tabell 4-4 redovisas olika förslag för dagvattenhanteringen, samt erforderliga areor. En alternativ lösning skulle kunna vara en kombination av skelettjordar och växtbäddar, detta fall har dock inte beräknats inom ramen för denna utredning. Tabell Erforderlig fördröjningsvolym samt åtgärdsförslag. Erforderlig fördröjning (m 3 ) Förslag Takyta 82 Se figur 8, Total volym: 84 m 3 Torg 11 Olika alternativ: Skelettjord (1 m djup porvolym 0,2): 55 m 2 Växtbäddar (0,5 m djup, porvolym 0,15, uppdämningsdjup 0,05 m): 88 m 2 Växtbäddar (0,5 m djup, porvolym 0,15, uppdämningsdjup 0,1 m): 63 m 2 Gata 45 Växtbäddar (0,5 m djup, porvolym 0,15, uppdämningsdjup 0,1 m): 260 m 2 (Skelettjord (1 m djup porvolym 0,2): 225 m 2 ) Totalt 138 Total fördröjd volym: 140 m 3 Tabell 4-5. Förslag på dagvattenhantering för taket. Med dessa förslag uppnås fördröjningskravet 20 mm. Yta Förslag på förutsättning Ger fördröjning Grönt tak, sedum Anlägg ett grönt tak med kapacitet att omhänderta 29,3 m 3 20 mm nederbörd, exempelvis sedum eller mosssedum från Vegtech (total höjd 40 mm) Regnbädd Utforma med ett totalt djup på 0,5 m plus 33,6 m 3 uppdämningsdjup på 0,1 m Växtbäddar 200 mm Porvolym minst 0,3 12,3 m 3 Växtbäddar mm Porvolym minst 0,3 9,3 m 3 Totalt 84,5 m 3 STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

19 Sida 15 av 30 Figur 4-5. Idéskiss för takytan som beskriver vilka volymer som erhålls om en viss areal av en specifik dagvattenåtgärd används. Val av dagvattenåtgärd kan komma att ändras. Det är viktigt att den totala volymen fortfarande överstiger erforderlig fördröjningsvolym. Bilden återfinns också i större format i bilaga A. Figur 4-5 visar en idéskiss för takytan. Figuren innehåller tidiga förslag på lösningar och ger en uppfattning om hur stora volymer som åstadkoms med respektive dagvattenlösningar utifrån vilken lösning som väljs och vilken yta som avsetts. Det är inte helt fastställt i vilken omfattning respektive dagvattenlösning kommer att anläggas. Det viktiga är att den totala fördröjningsvolymen som fås av de dagvattenlösningar som genomförs inte understiget den erforderliga fördröjningsvolymen. Figur 4-6 visar situationsplanen i sin helhet där även tänkt trädplantering i gatan visas. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

20 Sida 16 av 30 Figur 4-6: Illustrationsplan med åtgärdsförslag för Huvudsta 4:17 med gröna tak, grönytor, växtbäddar och skelettjord Växtbäddar Växtbäddar är biofilter i form av planteringsytor som används för att infiltrera och rena dagvatten som kommer från närliggande hårdgjorda ytor. Växterna som planteras i en växtbädd bör klara av både torka samt högre vattennivåer. Efter ett regn bör vattnet hinna infiltrera inom de närmaste 36 timmarna för att undvika problem med myggor och lukt (Svenskt Vatten, 2011). Hur stor fördröjande effekt en växtbädd har beror framför allt på uppdämningsdjupet, porvolymen i materialet och STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

21 Sida 17 av 30 infiltrationskapaciteten växtjorden. Om växtjorden har låg infiltrationskapacitet kan denna vara begränsande, det vill säga att vattnet inte hinner infiltrera så att alla porer inte kan utnyttjas för fördröjning. Upphöjda växtbäddar kan användas för att samla upp takvatten för byggnader på bjälklag. Samtliga växtbäddar inom Huvudsta 4:17 bör utformas med dräneringsrör i botten för vidare bortledning av dagvattnet till kommunalt nät. Principskiss för upphöjd växtbädd med dräneringsledning i botten visas i Figur 4-7. I växtbäddar kan infiltrationskapaciteten vara en begränsande faktor vilket bidrar till att större volym måste fördröjas än om allt skulle fördröjas i ett fördröjningsmagasin. Det är därför viktigt att växtbäddarna underhålls med jämna mellanrum så att god infiltrationskapacitet erhålls. Underhållet i en växtbädd kan jämföras med en motsvarande planteringsyta. Det är viktigt att inte växtjordens yta kompakteras av vattnet så att infiltration försvåras. På takytan har fördröjningskapacitet i föreslagna upphöjda växtbäddar baserats på uppdämningsdjup på 10 cm (se markering h8 i figur 4-7) och en genomsnittlig porvolym på 0,3, samt att hälften av porvolymen är dränerbar och därmed kan utnyttjas till fördröjning. Figur 4-7: Principskiss växtbädd för takavvattning med tät botten och dräneringsrör. Växtbädden har även bräddfunktion Gröna tak Extensiva gröna tak föreslås på delar av takytan. Sedumtak ökar den biologiska mångfalden samt har en fördröjande och reducerande effekt på avrinningen på årsbasis. Fördröjningskapaciteten varierar med olika faktorer, bl.a. lutning på taken och tjocklek av torv. Flackare tak och tjockare torv ger en större fördröjning. Rekommenderad maxlutning på taket är 25 grader. Tunna sedumtak eller kombination sedum-mossa kan fördröja betydande mängder nederbörd. Antaget i beräkningarna är att det gröna sedumtaket kan fördröja 20 mm nederbörd, det finns flera exempel på sådana tak på marknaden idag. Extensiva tak är den vanligaste typen av sedumtak och föredras anläggas på ytor där människor sällan vistas. Dessa tak har mindre skötselbehov och består till stor del av mossor, sedumväxter och härdiga vilda blommor och har ett substratdjup på mm. Semi-intensiva tak är lite mer skötselkrävande än de enklare extensiva taken och kan bestå av ett bredare urval av växter, exempelvis prydnadsgräs, vedartade örter, marktäckare och vissa buskar och har ett substratdjup på mm (klimatanpassningsportalen, 2015). Exempel på extensivt och semi-extensivt grönt tak visas i Figur 4-8. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

22 Sida 18 av 30 Figur 4-8: TV: Extensivt grönt tak. TH: Semi-intensivt grönt tak. Källa Klimatanpassning, Foto: Jonatan Malmberg. En ytterligare aspekt som styr valet av gröna tak är att de måste vara brandklassade för att vara möjliga att anlägga. Enligt en av leverantörerna av gröna tak är det endast ört-sedum och sedumtak som är brandklassade 2. Det kan vara möjligt att använda sig av ej brandklassade tak om de inte är sammanhängande över en större takyta Trädplantering i skelettjord Skelettjordar är en variant på perkolationsmagasin som framförallt är praktiskt intill hårdgjorda ytor där tillräcklig jordvolym för träden inte kan avvaras. Vid nya trädplanteringar i lokalgatan kan plantering av träd i skelettjordar bli aktuell. Skelettjordarna förses med dränledning i botten för bortledning av dagvatten som ej tagits upp av trädrötterna. Biokol kan blandas in i makadamen i skelettjorden för att öka reningseffekten i dagvattenlösningen. Biokol har hög porositet vilket innebär stora ytor för föroreningar att fastläggas på. Typritning för trädplantering i skelettjord finns i ritningsbilaga THVB006 - LOD-träd i hårdgjord yta med skelettjord, (Stockholm stad, 2009). Dimensionering Skelettjordar anges som en alternativ åtgärd för kommunal gata för rening och fördröjning av dagvatten. Fördröjningen i skelettjord är beroende av hur mycket växtjord som spolas i skelettjorden. Utan växtjord räknar man ofta på en porvolym på 0,3 och med växtjord nedspolad kan man räkna med en porvolym från 0,1 upp till 0,3. I detta fall har 0,2 använts. Ju mer växtjord som spolas ner desto högre reningseffekt, men desto lägre fördröjningsvolym. Med en genomsnittlig porvolym på 0,2 ger skelettjordarna en fördröjningsvolym på 2 m³ per 10 m³ skelettjordsvolym. För att uppnå 45 m³ fördröjningsvolym behövs då 225 m 2 skelettjord, givet ett djup på 1 meter. Förslag på utformning av gatusektion visas i Figur 4-9 och har utgått från gatusektion från Wingårdhs. För att öka tillförseln av dagvatten till skelettjordarna bör gatan anläggas utan kantsten och/eller med dagvattenbrunnar i gata med anslutning till skelettjordarna. Ytlig avrinning till skelettjord är att föredra från reningssynpunkt för att vattnet ska passera genom det översta jordlagret med växter. Enbart skelettjord som reningsåtgärd ger inte fullgod rening för den kommunal gatan, enligt genomförda beräkningar. I de 2 Enligt telefonkontakt med Veg Tech AB. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

23 Sida 19 av 30 redovisade resultaten från beräkningarna har istället enbart växtbäddar antagits som reningsåtgärd, se avsnitt 4.4. En kombination mellan dessa åtgärder skulle också kunna vara ett alternativ. Skelettjord Figur 4-9: Förslag till utformning av kommunal gata med skelettjordsplantering inom de två meter som är avsatta för trädmöbelzon Garage Det planerade garaget bör inte utrustas med några möjligheter för att omhänderta regn- och smältvatten från fordon (till exempel golvbrunnar) då det uppskattningsvis kommer vara mycket små flöden. Man vill också undvika att föroreningar som finns i smält- och regnvatten från fordon sprids till avloppsverk eller dagvattenrecipient. Regn- och smältvatten som samlas i garaget får då istället dunsta bort och rengöring bör ske genom sopning eller på likvärdigt sätt. Uppsopat damm och smuts omhändertas som farligt avfall. Förslagsvis kan en lågpunkt eller låglinje i garaget även fånga upp överskottsvatten. Uppsamlingspunkten töms vid behov av slambil. En dagvattenränna kan anslutas till in- och utfartsrampen för omhändertagande av regn och smältande snö som skakas av fordon när de kör in i parkeringsgaraget. Smält- och regnvatten som omhändertas i rännan kan behöva renas i en oljeavskiljare innan det leds ut på det kommunala ledningsnätet. 4.4 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR Mälaren-Ulvsundasjön omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för ytvatten och en detaljplan får inte medföra att möjligheten till att uppnå MKN försämras. Solna stad har som mål att minska föroreningsbelastningen till recipienterna runt Solna för att kunna förbättra deras ekologiska status vilket medför att dagvattnet behöver renas innan anslutning till kommunalt nät. På grund av att markanvändningen förändras och hårdgörandegraden ökar i samband med exploatering så ökar även föroreningsmängderna inom planområdet och rening krävs. Dagvattens kemiska egenskaper och föroreningshalter varierar beroende vilken typ av yta avrinningen sker från. Generellt sett har dagvatten från vanliga tak låga föroreningshalter medan trafikerade hårdgjorda ytor såsom gator och parkeringsytor kan urlaka höga halter. Gröna tak riskerar också att urlaka näringsämnen om dessa inte sköts på rätt sätt. Föroreningsberäkningar i denna utredning har utförts med dagvattenmodellen StormTac baserat på schablonvärden för föroreningar i dagvatten och dataserier för årsnederbörd. Schablonvärdena är STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

24 Sida 20 av 30 baserade på antalet indata och variationen av indata vilket medför en viss osäkerhet i beräkningarna och resultatet av beräkningarna. StormTac klassificerar tre nivåer av osäkerhet för varje ämne, hög säkerhet, medelhög säkerhet och låg säkerhet. Samma nivåer av osäkerhet finns även för dagvattenreningsanläggningar och reningseffekterna, se resultat av reningseffekterna och respektive osäkerhet i Tabell 4-6 och 4-7. Nivåerna utgår från data där variationskoefficienten (CV) är <0,5 (hög säkerhet), 0,5 1,25 (medelhög säkerhet), >1,25 (låg säkerhet), (StormTac, 2016). StormTac tar hänsyn till områdets markanvändning och årsavrinning. Vid beräkning av föroreningsbelastning efter exploatering har föroreningsmodellen delats upp kvartersmark samt kommunal gata. Torget inkluderas i kvartersmarken. Föroreningsberäkningarna baseras på föreslagna åtgärder som beskrivs i avsnitt 4.1, det vill säga att alla takytor leds till växtbäddar för rening med undantag för sedumtaket längs kanten som inte genomgår ytterligare rening än fördröjning i själva taket. Dagvatten från gata och torg föreslås också renas i växtbäddar på grund av växtbäddarnas höga reningseffekter. Beräknade föroreningsmängder i kg/år redovisas i Tabell 4-6 och 4-7 nedan och föroreningshalter redovisas i Tabell 4-8 och 4-9. Tabell 4-6: Beräknade föroreningsmängder på årsbasis för kvartersmark för befintlig situation samt efter exploatering föreoch efter rening. Ämne Befintlig Situation [kg/år] Efter exploatering Innan rening [kg/år] Efter exploatering Efter rening [kg/år] Förändring jämfört med bef. situation [%] Klassificering av säkerhet markanv.* /reningseffekt Fosfor 0,11 0,27 0,091 17% Låg/Låg Kväve 1,9 4,2 1,8 5% Medel/Låg Bly 0,015 0,0048 0, % Låg/Hög Koppar 0,023 0,023 0,011 52% Låg/Medel Zink 0,075 0,059 0,013 83% Låg/Hög Kadmium 0, ,0011 0, % Medel/Hög Krom 0,0072 0,0076 0, % Hög/Hög Nickel 0,0071 0,0079 0, % Medel/Medel Kvicksilver 0, , , % Låg/Låg SS % Medel/Medel Olja 0,41 0,15 0,092 78% Låg/Hög PAH 16 0,0018 0,0017 0, % Låg/Låg BaP 0, , , % Låg/Låg *Avser markanvändning efter exploatering STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

25 Sida 21 av 30 Tabell 4-7: Beräknade föroreningsmängder på årsbasis för kommunal gata för befintlig situation samt efter exploatering föreoch efter rening. Ämne Befintlig Situation [kg/år] Efter exploatering Innan rening [kg/år] Efter exploatering Efter rening [kg/år] Förändring jämfört med bef. Situation [%] Klassificering av säkerhet markanv. /reningseffekt Fosfor 0,14 0,22 0,057 59% Hög/Låg Kväve 2,5 3,2 1,2 52% Medel/Låg Bly 0,027 0,0048 0, % Medel/Hög Koppar 0,038 0,033 0, % Medel/Medel Zink 0,13 0,022 0, % Medel/Hög Kadmium 0, , , % Medel/Hög Krom 0,013 0,011 0, % Medel/Hög Nickel 0,013 0,0091 0, % Låg/Medel Kvicksilver 0, , , % Medel/Låg SS % Hög/Medel Olja 0,72 1,2 0,33 54% Medel/Hög PAH 16 0,0032 0, , % Låg/Låg BaP 0, , , % Låg/Låg *Avser markanvändning efter exploatering Tabell 4-8: Beräknade föroreningshalter på årsbasis för kvartersmark för befintlig situation samt efter exploatering före- och efter rening. Ämne Befintlig Situation [µg/l] Efter exploatering Innan rening [µg/l] Efter exploatering Efter rening [µg/l] Fosfor Kväve Bly 13 2,1 0,55 Koppar ,8 Zink ,7 Kadmium 0,24 0,47 0,071 Krom 6,1 3,3 1,5 Nickel 6 3,4 1,7 Kvicksilver 0,0035 0,01 0,0059 SS Olja PAH 16 1,5 0,75 0,17 BaP 0,025 0,0088 0,0033 STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

26 Sida 22 av 30 Tabell 4-9: Beräknade föroreningshalter på årsbasis för kommunal gata för befintlig situation samt efter exploatering föreoch efter rening. Ämne Befintlig Situation [µg/l] Efter exploatering Innan rening [µg/l] Efter exploatering Efter rening [µg/l] Fosfor Kväve Bly 23 2,9 0,69 Koppar ,7 Zink ,9 Kadmium 0,35 0,25 0,072 Krom ,7 Nickel 11 5,5 1,5 Kvicksilver 0,062 0,076 0,029 SS Olja PAH 16 2,7 0,069 0,023 BaP 0,046 0,0096 0,0029 Föroreningsberäkningarna indikerar att den årliga föroreningsmängden för alla ämnen kommer att minska för både kvartersmark och kommunal gata efter rening jämfört med befintlig situation. Detta innebär, enligt detta resultat, att exploateringen med den föreslagna dagvattenhanteringen inte riskerar att försämra recipientens möjlighet att uppnå uppsatta miljökvalitetsnormer. Det bör dock understrykas att beräkningarna innehåller betydande osäkerheter och bör ses som indikation på hur föroreningsbelastningen kan ändras, och inte som definitiva siffror. För att minimera risken för utläckage av näringsämnen från de gröna taken bör gröna tak väljas som kräver så lite tillskott av näringsämnen som möjligt. Om taket behöver gödslas någon gång per år bör detta inte ske direkt innan det förväntas regna. Gröna tak kan ha fler positiva effekter som till exempel ökad biologisk mångfald, upptag av luftföroreningar samt höga rekreationsvärden. Reningseffekten är beroende av att grönytor anläggs till den omfattning som omnämns i denna utredning och att ytorna utformas så att dagvattnet kan passera genom dem. I beräkningarna har det antagits att takvattnet renas i två steg på de delar av taket där det höjdmässigt är möjligt. Att rena allt takvattnet i två steg är att föredra. Det kan göras genom att ta ner takvattnet i biofilter på torget eller i gatan efter att det lämnar taket. Det kan dock innebära att man måste göra en uppdelning av ansvar gällande underhåll, mellan kommunen och fastighetsägaren, för de anläggningar som tar emot takvattnet. En fullgod rening för den kommunala gatan kommer dock att säkerställas genom att biofilter/växtbäddar, som genom infiltration avskiljer högre andel näringsämnen, kommer att anläggas i gatan och/eller i torgytan. Höjdsättningen gör det möjligt att leda vatten från gatan till torget för rening. 4.5 FÖRORENINGAR I MARK Marken inom planområdet är idag förorenad enligt markundersökning beskriven i kapitel 2.1, vilket kan bidra till föroreningstransport till recipienten om jorden lakas ur. Marken inom planområdet kommer att saneras i samband med realiseringen av planen vilket bedöms leda till en minskad risk för urlakning i och med realisering av planen. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

27 Sida 23 av ALTERNATIVA DAGVATTENLÖSNINGAR Dagvattenlösningarna på taket, gröna tak och växtbäddar, kan kombineras på olika sätt för att uppnå erforderlig fördröjning och tillräcklig rening. Ett alternativ som kommer utredas är att ta tillvara på regnvatten (allt eller delar av) som landar på takytan för att använda till exempelvis för spolning av toaletter samt bevattning av växter. JM utreder detta parallellt i ett annat pågående projekt. Systemet bygger på att regnvatten samlas upp från hustaket i takbrunnar och leds till ett utjämningsmagasin för att sedan pumpas till mindre tank och vidare i ett separat vattenledningssystem till exempelvis wc-stolar. 5 EXTREMA REGN Inför detaljprojektering av planområdet är det viktigt att även planera för hantering och avledning av extrema regn. Flödesberäkningar för extremregn med återkomsttid på 100 år har utförts med rationella metoden med varaktighet 10 min och klimatfaktor 1,25, se Tabell 5-1 för indata. Beräkningsresultat redovisas i Tabell 5-2 för hela detaljplaneområdet. I beräkningarna har alla avrinningskoefficienter satts till 0,9 eftersom det vid ett 100-årsregn antas att alla ytor är mättade och allt dagvatten rinner av på ytan. Vid extrema regn eller skyfall är det viktigt att sekundära avrinningsvägar eller kontrollerade översvämningsytor finns. En kontrollerad översvämning innebär att vatten samlas i en lågpunkt där det inte orsakar skador på byggnader eller infrastruktur. För att minimera risken för skador på byggnader är det viktigt att höjdsättning av hus och gator sker på ett genomtänkt sätt. Byggnader bör höjdsättas så att de ligger högt och att avledning av dagvatten kan ske bort från hus och via gator och grönytor ledas mot avsedda översvämningsytor eller diken. Tabell 5-1: Indata för flödesberäkningar efter exploatering, redovisad regnintensitet för 100-årsregn baseras på data enligt Dahlström (2010) inklusive klimatfaktor 1,25 enligt P110. Dimensionerande 100-årsregn Återkomsttid 1200 mån Blockregnsvaraktighet 10 min Blockregnsintensitet 489 l/s ha Klimatfaktor 1,25 - Blockregnintensitet (inkl. klimatfaktor) 611 l/s ha Tabell 5-2: Flödesberäkningar för hela planområdet vid extrema regn med återkomsttid på 100 år. Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 100 år [l/s] Glastak 630 0, Grönt tak sedum , Genomsläpplig yta 70 0, Grönytor 730 0, Takterrass , Torg 710 0, Kommunal gata , Totalt Vid höga vattennivåer i Mälaren kan sjön bli dämmande vid tillrinning i sjönära områden. Länsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för nivåer där byggnader inte bör placeras med tanke på med risk för översvämningar. För Mälaren är denna nivå +2,7 m (RH2000). Marknivåerna inom planområdet är idag kring + 8 m och Ekelundsvägen som ligger mellan planområdet och Mälaren har höjden omkring STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

28 Sida 24 av m (enligt den geotekniska utredningen) vilket innebär att planområdet inte kommer att drabbas av översvämningar på grund av Mälaren i en situation där vattnet stiger till + 2,7 m i Mälaren. Planområdet lokalisering tillsammans med lägsta grundläggningsnivå visas figur 5-1. Planområdet för Huvudsta 4:17 riskerar inte att översvämmas enligt lågpunktskarteringen 3 (Stockholms län, 2010), se figur 5-1. Det finns dock en flödesackumulationslinje i södra delen av planområdet som kommer att brytas av vid byggnation. Flödesackumulationslinjer visar flödeslinjer för ytavrinning där linjerna ackumuleras ju större area som avvattnar till linjen (Länsstyrelsen Stockholm, 2015). Höjdsättning bör utföras så att detta vatten avledas förbi planområdet, antingen på ny kommunal gata eller på västra sidan om planområdet i naturmark för att inte riskera att skada byggnaden eller människor som vistas inom planområdet. Figur 5-1: Områden som riskerar att översvämmas i samband med dämning av Mälaren nedströms. Blåa områden visar instängda områden då ledningsnätet står fullt. Planområdets lokalisering visas med svart cirkel. Karta hämtad Stockholms läns WebbGIS DAGVATTENHANTERING UNDER BYGGSKEDE Under byggskedet kan det urlakas suspenderat material och föroreningar i dagvattnet. Sprängning genererar kvävehaltigt vatten, byggtrafik orsakar oljespill och suspenderat material. För att inte riskera att recipienterna påverkas negativt är dagvattenhanteringen viktig att etablera redan vid byggstart, framförallt i form av sedimentering och oljeavskiljning. Att möjliggöra och planera för rening under byggskedet tidigt i processen är en viktig åtgärd. Antingen kan permanenta dagvattenanläggningar anläggas tidigt i byggskedet eller så kan temporära eller mobila dagvattenanläggningar upprättas för att uppnå en godtagbar föroreningsnivå i dagvattnet innan utsläpp till recipient. Länshållningsvatten i samband med eventuell sprängning kontrolleras efter innehåll av kväve och fosfor. Kan inte fullgod rening understigande naturligt förekommande nivåer av föroreningar uppnås vid byggskedet bör dagvattnet under byggskedet antingen renas via separat dagvattenanläggning eller renas från suspenderade material och pumpas till spillvattennätet. 3 Analys av lågpunkter omfattar primärt GIS-analyser av lågpunkter i terrängen med hjälp av höjddata. De visar var vatten kan samlas (volymer, djup och utbredning) utan hänsyn till permeabilitet och ledningssystem. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

29 Sida 25 av 30 Vid omhändertagande av länshållningsvatten bör en dialog ske med miljöförvaltningen på Solna stad. Ska länsvatten släppas på spillvattennätet krävs godkännande från Solna Vatten AB. 6 BILAGOR Bilaga A Idéskiss med volymer Bilaga B Resultatrapport från StormTac STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

30 Sida 26 av 30 7 REFERENSER Solna stad, Strategi för en hållbar dagvattenhantering i Solna stad. [pdf] Tillgänglig via: pdf Svenskt Vatten, Publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten. Svenskt Vatten, Publikation P105 Hållbar dag-och dränvattenhantering. Stockholm: Svenskt Vatten. VISS, Mälaren Ulvsundasjön. [online] Tillgänglig via: < [Hämtad den 9 januari 2017]. Stockholm stad, Växtbäddar i Stockholm stad En handbok. [pdf] Tillgänglig via: <file:///c:/users/jessica.stalheim/downloads/tk_vaxtbaddar_stockholmsstad.pdf> [Hämtad den 12 januari 2017] Klimatanpassningsportalen, Gröna tak, fördjupning. [online] Tillgänglig via: [Hämtad den 13 januari 2017] Stockholms län, Länsstyrelsens WebbGIS. Tillgänglig via: < [Hämtad den 12 januari 2017] Länsstyrelsen Stockholm, PM lågpunktskarta och flödesackumulation. [pdf] Tillgänglig via: < [Hämtad den 18 januari 2017] ELU Konsult AB, PM geoteknik. [pdf] Göteborg: ELU Konsult AB. Structor Miljöbyrån Stockholm AB, 2018., Översiktlig miljöteknisk markundersökning inför samråd Huvudsta 4:17. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA V:\1497_Huvudsta\10_Leveranser\ \Dagvattentredning Huvudsta docx Tel

31 Vi ser möjligheter i nya projekt, medarbetare, bolag och samarbeten. Vi drivs av att utveckla våra kunders projekt och visioner. Vår organisation är under ständig utveckling med nytt kunnande, nya bolag och nya kunder. Vi ser en styrka i att alltid erbjuda kunden det bästa teamet om det är så är med egna eller externa samarbetspartners. Structor Uppsala AB 0rg. Nr Dragarbrunnsgatan UPPSALA

32 Situationsplan - tak Bilaga A Upphöjda regnbäddar Antag djup: 0,5 m Antag porvolym 0,3, varav hälften är dränerbar Uppdämningsdjup: 10 cm Ger fördröjning: 175 l/m2 A=110 m2 Total fördröjning: 19,3 m3 Sedumtak <50 mm A=500 m2 Antagen fördröjning: 20 l/m2 Total fördröjning: 10 m3 Öppen ljusgård, Förslag sedumtak <50 mm A=260 m2 Antagen fördröjning: 20 l/m2 Total fördröjning: 5,2 m3 REGNBÄDDSPLANTERINGAR +35,50 Upphöjd takyta, Växtbäddar 200 mm A=170 m2 Antag porvolym 0,3, varav hälften är dränerbar. Ger fördröjning: 30 l/m2 Total fördröjning: 5,1 m3 SOLCELLER (+37,00) +35,50 SPÅ ÖPPEN LJUSGÅRD NG +33,50 +33,50 VÄXTHUS ODLING UTEGYM GLASAD LJUSGÅRD Takterrass, Växtbäddar 200 mm A=130 m2 Antag porvolym 0,3, varav hälften är dränerbar. Ger fördröjning: 30 l/m2 Total fördröjning: 3,9 m3 +35,50 Teknikyta, Växtbäddar 500 mm A=120 m2 Antag porvolym 0,3, varav hälften är dränerbar. Ger fördröjning: 75 l/m2 Total fördröjning: 9 m3 Upphöjd takyta, Växtbäddar 200 mm A=110 m2 Antag porvolym 0,3, varav hälften är dränerbar. Ger fördröjning: 30 l/m2 Total fördröjning: 3,3 m3 Total erhållen fördröjningsvolym: 84 m3 3 Erforderlig fördröjningsvolym: 82 m JM HUVUDKONTOR - LANDSKAP JMHK KARLBERG TAKLANDSKAP IDÉSKISS TAK OCH MARK Sedumtak <50 mm A=700 m2 Antagen fördröjning: 20 l/m2 Total fördröjning: 14 m3 Upphöjda regnbäddar Antag djup: 0,5 m Antag porvolym 0,3, varav hälften är dränerbar Uppdämningsdjup: 10 cm Ger fördröjning: 175 l/m2 A=80 m2 Total fördröjning: 14 m3

33 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 0.28 ha Rinnsträcka s 600 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.00 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten (ha) Grundvatten (ha) ha ha ha Parkering Grusyta Blandat grönområde Totalt Reducerat avrinningsområde Utredn. omr. (dim. flöde) (ha) Urban area * 0.20 ha urbant (Volym) avrinningskoefficient för beräkning av årligt flöde och föroreningsbelastning, endast urbana areor * 0.69 Urbant reducerad avrinningsyta * 0.14 ha red,urbant 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot l/s Basflöde, årsmedel Q b 170 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 1000 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 1200 m 3 /år Medelavrinning Q m 0.46 l/s Dim. flöde Q dim 34 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 10 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/11

34 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats 2. Transport och flödesutjämning 2.1 Indata Dagvattenledning Lutning Material Betong, gjutjärn, stål Flödesutjämning Maximalt utflöde Q out2 200 l/s Magasinfyllning, andel av porer 1 Reducerad flödesfaktor f Qred 0.67 Klimatfaktor 1.00 Reducerad infiltrationsområde 1 Exfiltrationshastighet 0 mm/h Anläggningens längd 48 m Anläggningens bredd 24 m Anläggningens djup 1.5 m 2.2 Utdata Dagvattenledning Ledningsdimension 1200 mm Ledningskapacitet Q cap 2800 l/s Flödesutjämning Erforderlig anläggningsvolym V d 0 m 3 Total erforderlig anläggningsvolym V d,tot 0 m 3 Utformad anläggningsvolym 1700 m 3 Exfiltrationsutflöde 0 l/s Dim. varaktighet vid dim. V d t r 3.0 min 2/11

35 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på Markanvändning Faktor* Parkering 5.0 Grusyta Blandat grönområde 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Parkering Grusyta Blandat grönområde Markanvändning Oil PAH16 BaP Parkering Grusyta Blandat grönområde /11

36 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Parkering SD nd nd Grusyta SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Blandat grönområde SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Markanvändning Oil PAH16 BaP Parkering SD 290 nd nd Grusyta SD nd nd nd Blandat grönområde SD nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 4/11

37 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Dagvattenhalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Basflödesmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Dagvattenmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP /11

38 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats Föroreningshalter (ug/l) (dagvatten+basflöde) utan rening Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Beräkning C Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (kg/år) (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Områdets acceptabla belastning och reningsbehov (kg/år) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Områdets acceptabla belastning nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Områdets reningsbehov nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Föroreningsmängder (kg/ha/år) (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP /11

39 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Parkering Grusyta Blandat grönområde Markanvändning Oil PAH16 BaP Parkering Grusyta Blandat grönområde Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Parkering Grusyta Blandat grönområde Markanvändning Oil PAH16 BaP Parkering Grusyta Blandat grönområde /11

40 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Parkering Grusyta Blandat grönområde Markanvändning Oil PAH16 BaP Parkering Grusyta Blandat grönområde Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Parkering Grusyta Blandat grönområde Markanvändning Oil PAH16 BaP Parkering Grusyta Blandat grönområde /11

41 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats 5. Recipient 5.1 Indata Avrinningsområde Avrinningsarea Grundvattenarea ha ha Villaområde Radhusområde Flerfamiljshusområde Skogsmark Ängsmark Våtmark Totalt exkl. recipient Totalt exkl. recipient, endast urbana areor * Totalt inkl. recipient Urbant reducerad avrinningsyta * 39 ha red,urbant (Volym) avrinningskoefficient för beräkning av årligt flöde och föroreningsbelastning 0.15 (Volym) avrinningskoefficient för beräkning av årligt flöde och föroreningsbelastning, endast urbana areor * 0.25 * Specifikt värde för de urbana (antropogent påverkade) areorna som exkluderar naturmark såsom skogsmark, ängsmark och våtmark etc. Recipient Typ av recipient Sjö / havsvik Recipientens vattenyta A rec ha Recipientens vattenvolym V rec m Utdata Föroreningshalter i recipient Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning/mätdata C rec Halt efter rening C rec,after Riktvärde C cr,rec Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning/mätdata C rec Halt efter rening C rec,after Riktvärde C cr,rec /11

42 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats Föroreningsmängder till recipient P N Pb Cu Zn Cd kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Total belastning L in Acceptabel belastning L acc Reningsbehov L Avskiljd mängd L Återstående reningsbehov L Cr Ni Hg SS Oil PAH16 kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Total belastning L in Acceptabel belastning L acc nd nd Reningsbehov L 0 0 nd 0 0 nd Avskiljd mängd L Återstående reningsbehov L2 0 0 nd 0 0 nd BaP kg/år Total belastning L in Acceptabel belastning L acc Reningsbehov L Avskiljd mängd L1 0 Återstående reningsbehov L /11

43 Powered by TCPDF ( Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats Massbalans P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Belastning dagvatten L Belastning atmosfärisk deposition L a Belastning basflöde L b Belastning utflöde från recipienten Punktflöde från tex. andra sjöar, industriella utsläpp etc. Nettobelastning till (+) / från (-) sedimenten L out L point L netsed Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Belastning dagvatten L Belastning atmosfärisk deposition L a Belastning basflöde L b Belastning utflöde från recipienten Punktflöde från tex. andra sjöar, industriella utsläpp etc. Nettobelastning till (+) / från (-) sedimenten L out L point L netsed Vattenbalans Utflöde från recipient Q out m 3 /år Totalt inflöde till recipient Q in m 3 /år Dagvattenflöde Q m 3 /år Basflöde Q b m 3 /år Atmosfärisk flöde Q a m 3 /år Avdunstning från recipienten Q e m 3 /år Punktflöde från tex. andra sjöar, industriella belastningar etc. Q point 0 m 3 /år 11/11

44 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 0.28 ha Rinnsträcka s 600 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.00 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten (ha) Grundvatten (ha) ha ha ha Parkering Grusyta Blandat grönområde Totalt Reducerat avrinningsområde Utredn. omr. (dim. flöde) (ha) Urban area * 0.20 ha urbant (Volym) avrinningskoefficient för beräkning av årligt flöde och föroreningsbelastning, endast urbana areor * 0.69 Urbant reducerad avrinningsyta * 0.14 ha red,urbant 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot l/s Basflöde, årsmedel Q b 170 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 1000 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 1200 m 3 /år Medelavrinning Q m 0.46 l/s Dim. flöde Q dim 34 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 10 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/11

45 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats 2. Transport och flödesutjämning 2.1 Indata Dagvattenledning Lutning Material Betong, gjutjärn, stål Flödesutjämning Maximalt utflöde Q out2 200 l/s Magasinfyllning, andel av porer 1 Reducerad flödesfaktor f Qred 0.67 Klimatfaktor 1.00 Reducerad infiltrationsområde 1 Exfiltrationshastighet 0 mm/h Anläggningens längd 48 m Anläggningens bredd 24 m Anläggningens djup 1.5 m 2.2 Utdata Dagvattenledning Ledningsdimension 1200 mm Ledningskapacitet Q cap 2800 l/s Flödesutjämning Erforderlig anläggningsvolym V d 0 m 3 Total erforderlig anläggningsvolym V d,tot 0 m 3 Utformad anläggningsvolym 1700 m 3 Exfiltrationsutflöde 0 l/s Dim. varaktighet vid dim. V d t r 3.0 min 2/11

46 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på Markanvändning Faktor* Parkering 5.0 Grusyta Blandat grönområde 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Parkering Grusyta Blandat grönområde Markanvändning Oil PAH16 BaP Parkering Grusyta Blandat grönområde /11

47 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Parkering SD nd nd Grusyta SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Blandat grönområde SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Markanvändning Oil PAH16 BaP Parkering SD 290 nd nd Grusyta SD nd nd nd Blandat grönområde SD nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 4/11

48 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Dagvattenhalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Basflödesmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Dagvattenmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP /11

49 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats Föroreningshalter (ug/l) (dagvatten+basflöde) utan rening Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Beräkning C Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (kg/år) (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Områdets acceptabla belastning och reningsbehov (kg/år) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Områdets acceptabla belastning nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Områdets reningsbehov nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Föroreningsmängder (kg/ha/år) (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP /11

50 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Parkering Grusyta Blandat grönområde Markanvändning Oil PAH16 BaP Parkering Grusyta Blandat grönområde Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Parkering Grusyta Blandat grönområde Markanvändning Oil PAH16 BaP Parkering Grusyta Blandat grönområde /11

51 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Parkering Grusyta Blandat grönområde Markanvändning Oil PAH16 BaP Parkering Grusyta Blandat grönområde Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Parkering Grusyta Blandat grönområde Markanvändning Oil PAH16 BaP Parkering Grusyta Blandat grönområde /11

52 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats 5. Recipient 5.1 Indata Avrinningsområde Avrinningsarea Grundvattenarea ha ha Villaområde Radhusområde Flerfamiljshusområde Skogsmark Ängsmark Våtmark Totalt exkl. recipient Totalt exkl. recipient, endast urbana areor * Totalt inkl. recipient Urbant reducerad avrinningsyta * 39 ha red,urbant (Volym) avrinningskoefficient för beräkning av årligt flöde och föroreningsbelastning 0.15 (Volym) avrinningskoefficient för beräkning av årligt flöde och föroreningsbelastning, endast urbana areor * 0.25 * Specifikt värde för de urbana (antropogent påverkade) areorna som exkluderar naturmark såsom skogsmark, ängsmark och våtmark etc. Recipient Typ av recipient Sjö / havsvik Recipientens vattenyta A rec ha Recipientens vattenvolym V rec m Utdata Föroreningshalter i recipient Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning/mätdata C rec Halt efter rening C rec,after Riktvärde C cr,rec Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning/mätdata C rec Halt efter rening C rec,after Riktvärde C cr,rec /11

53 Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats Föroreningsmängder till recipient P N Pb Cu Zn Cd kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Total belastning L in Acceptabel belastning L acc Reningsbehov L Avskiljd mängd L Återstående reningsbehov L Cr Ni Hg SS Oil PAH16 kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Total belastning L in Acceptabel belastning L acc nd nd Reningsbehov L 0 0 nd 0 0 nd Avskiljd mängd L Återstående reningsbehov L2 0 0 nd 0 0 nd BaP kg/år Total belastning L in Acceptabel belastning L acc Reningsbehov L Avskiljd mängd L1 0 Återstående reningsbehov L /11

54 Powered by TCPDF ( Filnamn: - A2 Befintlig situation: allmän plats Massbalans P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Belastning dagvatten L Belastning atmosfärisk deposition L a Belastning basflöde L b Belastning utflöde från recipienten Punktflöde från tex. andra sjöar, industriella utsläpp etc. Nettobelastning till (+) / från (-) sedimenten L out L point L netsed Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Belastning dagvatten L Belastning atmosfärisk deposition L a Belastning basflöde L b Belastning utflöde från recipienten Punktflöde från tex. andra sjöar, industriella utsläpp etc. Nettobelastning till (+) / från (-) sedimenten L out L point L netsed Vattenbalans Utflöde från recipient Q out m 3 /år Totalt inflöde till recipient Q in m 3 /år Dagvattenflöde Q m 3 /år Basflöde Q b m 3 /år Atmosfärisk flöde Q a m 3 /år Avdunstning från recipienten Q e m 3 /år Punktflöde från tex. andra sjöar, industriella belastningar etc. Q point 0 m 3 /år 11/11

55 Bilaga: Föroreningsberäkningar efter exploatering kvartersmark Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Avrinningsområden Volymavrinningskoefficienter ᵩv och area per markanvändning (ha). Markanvändning ᵩv ᵩ A3 Efter exploatering: Torg A5 Efter exploatering: Tak A6 Efter exploatering: grönt tak ej rening Tot Torg Takyta Grönt tak Totalt Reducerad avrinningsyta (hared) Reducerad dim. area (hared) Rinnsträcka, rinnhastighet och dimensionerande regnvaraktighet A3 Efter exploatering: Torg A5 Efter exploatering: Tak Klimatfaktor fc Rinnsträcka m Rinnhastighet m/s Dim. regnvaraktighet min A6 Efter exploatering: grönt tak ej rening 1.2 Utdata Flöden Tot. avrinning. årsmedel Tot. avrinning. årsmedel A3 Efter exploatering: Torg A5 Efter exploatering: Tak A6 Efter exploatering: grönt tak ej rening m 3 /år l/s Medelavrinning l/s Dim. flöde l/s Tot

56 # 2. Föroreningstransport 2.1 Utdata Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningsmängder (kg/år). Komme ntar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP A3 Torg A5 Tak A6 Grönt tak ej rening Total Föroreningsmängder (kg/ha/år) (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde # Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP A3 Efter exploatering: Torg A5 Efter exploatering: Tak A6 Efter exploatering: grönt tak ej rening Total Riktvärde Transport och flödesutjämning 3.1 Indata A3 A5 A6 Klimatfaktor

57 4. Föroreningsreduktion 4.2 Utdata Reningseffekter (%) # Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP A3 Efter exploatering: Torg A5 Efter exploatering: Tak A6 Efter exploatering: grönt tak ej rening Summa belastning kg/år efter rening Jämförelse mot acceptabel belastning där gråmarkerade celler visar överskridelse. # Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP A3 Torg A5 Tak A6 Grönt tak ej rening Total Summa föroreningshalt ug/l efter rening # Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP A3 Efter exploatering: Torg A5 Efter exploatering: Tak A6 Efter exploatering: grönt tak ej rening Total Riktvärde

58 Filnamn: Huvudsta 2 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 0.28 ha Rinnsträcka s 600 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.25 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten (ha) Grundvatten (ha) ha ha ha Väg Totalt Reducerat avrinningsområde Utredn. omr. (dim. flöde) (ha) Urban area * 0.28 ha urbant (Volym) avrinningskoefficient för beräkning av årligt flöde och föroreningsbelastning, endast urbana areor * 0.85 Urbant reducerad avrinningsyta * 0.24 ha red,urbant 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot l/s Basflöde, årsmedel Q b 120 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 1500 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 1600 m 3 /år Medelavrinning Q m 0.68 l/s Dim. flöde Q dim 64 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 10 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/15

59 Filnamn: Huvudsta 2 2. Transport och flödesutjämning 2.1 Indata Dagvattenledning Lutning Material Betong, gjutjärn, stål Flödesutjämning Maximalt utflöde Q out2 200 l/s Magasinfyllning, andel av porer 1 Reducerad flödesfaktor f Qred 0.67 Klimatfaktor 1.25 Reducerad infiltrationsområde 1 Exfiltrationshastighet 0 mm/h Anläggningens längd 48 m Anläggningens bredd 24 m Anläggningens djup 1.5 m 2.2 Utdata Dagvattenledning Ledningsdimension 1200 mm Ledningskapacitet Q cap 2800 l/s Flödesutjämning Erforderlig anläggningsvolym V d 35 m 3 Total erforderlig anläggningsvolym V d,tot 35 m 3 Utformad anläggningsvolym 1700 m 3 Exfiltrationsutflöde 0 l/s Dim. varaktighet vid dim. V d t r 30 min 2/15

60 Filnamn: Huvudsta 2 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på Markanvändning Väg 1 0 Faktor* * Vägar: faktor = trafikintensitet = Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Vägar Markanvändning Oil PAH16 BaP Vägar /15

61 Filnamn: Huvudsta 2 Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg SD nd Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg SD 1300 nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 4/15

62 Filnamn: Huvudsta Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Dagvattenhalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Basflödesmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Dagvattenmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP /15

63 Filnamn: Huvudsta 2 Föroreningshalter (ug/l) (dagvatten+basflöde) utan rening Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Beräkning C Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (kg/år) (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Områdets acceptabla belastning och reningsbehov (kg/år) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Områdets acceptabla belastning nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Områdets reningsbehov nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Föroreningsmängder (kg/ha/år) (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP /15

64 Filnamn: Huvudsta 2 Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg /15

65 Filnamn: Huvudsta 2 Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg /15

66 Filnamn: Huvudsta 2 4. Föroreningsreduktion 4.1 Indata Vald reningsanläggning: Biofilter Andel av reducerad avrinningsyta n % Utflöde, max Q out 16 l/s Tjocklek, tom yta h mm Tjocklek, växtbädd h mm Tjocklek, grov sand h 3 50 mm Tjocklek, makadam h mm Tjocklek, skelettjord h 5 0 mm Tjocklek, underbyggnad/undergrund/terrass h mm Avstånd vattengång dräneringsrör till undergunden h mm Avstånd vattengång bräddbrunn till den övre bäddens yta h mm Porandel, växtbädd n Porandel, makadam n Hydraulisk konduktivitet, växtbädd k mm/h Hydraulisk konduktivitet, makadam k mm/h Hydraulisk konduktivitet, underbyggnad/undergrund/terrass k mm/h Släntlutning övre, 1:z 2 z 2 0 Släntlutning undre, 1:z 1 z 1 0 Anläggningens längd L 0 m Är marken förorenad? Nej Tillsats av biokol (utan gödningsmedel)? Nej 4.2 Utdata Anläggningens yta A stf 190 m 2 Totalt anläggningsdjup exkl. underbyggnad H tot m Dimensionerande erforderlig utjämningsvolym V d3 +V d4 57 m 3 Dim. varaktighet vid dim. V d t r2 35 min Tillgänglig total utjämningsvolym V stftot 49 m 3 Dimensionerande regndjup. 20 (10-25) mm rekommenderas generellt. rd 20 mm Dimensionerande uppehållstid vid max flöde td, max 0.85 h Dimensionerande uppehållstid vid medelavrinning. td, mean 20 h Är anläggningen tillräckligt stor avseende flödesutjämning? Nej Behövs tätning runt anläggningen? Nej 9/15

67 Filnamn: Huvudsta 2 Reningseffekter (%). SD = Standard Deviation (standardavvikelse). nd = no data (ingen data) Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Uträknat SD Ämne Hg SS Oil PAH16 BaP Uträknat SD nd nd nd Ämne: Parametern Minsta möjliga utloppshalt har minskat beräknad reningseffekt. Ämne: Max reningseffekt har uppnåts (röd kantlinje) Minsta möjliga Max reningseffekt Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet Föroreningshalter (ug/l) (dagvatten+basflöde) efter rening Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Beräkning C re Riktvärde C cr,sw Hg SS Oil PAH16 BaP Beräkning C re Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (kg/år) (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Föroreningsbelastning Avskiljd mängd Hg SS Oil PAH16 BaP Föroreningsbelastning Avskiljd mängd /15

68 Filnamn: Huvudsta 2 h mm h mm z 2 1:0 Växtbädd h mm Grov sand h 3 50 mm Makadam h mm h mm Underbyggnad / undergrund / terrass h mm L 0 m Biofilter (regnbädd/växtbädd) 11/15