Ledning i kvarteret Prosten 11

Transkript

1 Ledning i kvarteret Prosten 11 Arkeologisk förundersökning inom kvarteret Prosten 11, RAÄ 94, Västerviks stad och kommun, Kalmar län, Småland. Veronica Palm Rapport april 2017 Stiftelsen Västerviks museum

2 - 1 -

3 INNEHÅLL Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Topografi & fornlämningsmiljö... 5 Kunskapsläge & tidigare arkeologiska undersökningar... 6 Genomförande & resultat... 8 Administrativa uppgifter Referenser

4 Sammanfattning I samband med ledningsdragning inom kvarteret Prosten 11 i november 2016 påträffades små ytor med bevarade kulturlagersekvenser 0,5-0,8 m tj i form av varviga tunna linser av raseringsmaterial, brandlager och inom ett fåtal ytor rester av bebyggelselämningar i form av fragment av ett brunnet trägolv samt stenläggningar (gata eller gård). I kulturlagren observerades kol, stor mängd tegelkross, keramik BIIy, kakelugnsdelar, enstaka djurben m.m. Lagret framkom ca 0,2-0,8 m u my. I N fanns rester av ett förkolnat trägolv inom en ca 2 m lång yta, dock avskuret av tidigare ledningsdragning. Inom en 12,5 m lång yta i områdets S del framkom flera stenläggningar av rund småknott 0,1-0,15 m st samt storgatsten 0,1-0,2 m st på flera nivåer 0,2-0,6 m u my. Dessa är ej daterade men läget kan indikera att de är äldre än 1677 års stadsbrand. Intill dessa fanns omfattande raseringslager med bl.a. tegelkross. Noterbart är att inga kritpipor påträffades. Senmedeltida indikationer framkom i form av fynd av fragment av en 8-kantig underliggare till handkvarn av kalksten (ref se SHM21172:54) i omrört kulturlager. Preliminär datering tal. Inga ytterligare åtgärder inom förordas inom ärendet. Fig. 1. RAÄ 94 Västerviks stad markeras med blå färg och fastigheten Prosten 11 med röd stjärna. Utdrag ur FMIS

5 Inledning Den arkeologiska förundersökning som genomfördes i november 2016 föranleddes av att man inom fastigheten Prosten 11, Prostgården, i Västervik skulle gräva upp delar av innergården inför anläggandet av nya avloppsledningar, nya dagvattenledningar och brunnar från befintliga hus till Västra Kyrkogatan. Den planerade exploateringen ligger inom fornlämningsområdet RAÄ 94 Västerviks stad, som utgörs av s.k. stadslager, där kulturlager och bebyggelselämningar från medeltid och framåt kan påträffas. Fastigheten ligger också i nära anslutning till S:ta Gertruds kyrka vars äldsta delar är från 1430-talet. Länsstyrelsen beslutade därför att en arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning skulle genomföras i samband med arbetet. Följande rapport är en redogörelse för den arkeologiska förundersökningens resultat. Resultatet ligger till grund för Västerviks Museums åtgärdsförslag och Länsstyrelsens fortsatta handläggning och beslut i ärendet enligt 2 kap. 12 KML. Fig. 2. Vy över undersökningsområdets norra del

6 Topografi & fornlämningsmiljö Staden Västervik, som anlades före 1275, var ursprungligen belägen längst in i Gamlebyviken. Omkring år 1433 flyttades Västervik till sin nuvarande, ur kommunikationssynpunkt, mer strategiska plats närmare vikens mynning. I privilegiebreven framgår att platsen pekats ut av kungens hövitsman på borgen Stäkeholm, som uppfördes på 1360-talet på en holme i direkt anslutning till den nya staden. Stäkeholm var också administrativt centrum i Tjust län. Den nya staden antog namnet Västervik och föregångaren kallades Gamla Västervik fram till 1600-talet, då den enklare namnformen Gamleby började användas. Staden Västervik flyttades sedan ett par gånger mellan dess nuvarande läge och Gamleby, vilket gör stadshistorien och den arkeologiska bakgrunden komplicerad. Staden vid dess nuvarande läge eldhärjades totalt fem gånger mellan åren 1452 och 1677 (se bl.a. Sandell 1988 och Lindberg 1933). Den äldsta kartan över Västervik är daterad 1678 och visar den renässansplan som genomfördes efter den sista stadsbranden. Hur den medeltida stadsplanen sett ut är relativt okänt, förutom på ett par punkter. Exempelvis finns en liten gata bevarad strax nordväst om S:ta Gertruds kyrka liksom ett par indikationer i form av huslämningar vid kvarteren Lejonet och Skonaren. Jämför man med andra samtida städer i landet och norra Europa bör den tidigurbana stadsplanen ha varit något mer oregelbunden, vilket också indikeras av de nämnda exemplen. Den rätvinkliga stadsplanen genomfördes efter sista stadsbranden 1677 och dagens gatunät och tomter följer till stor del fortfarande denna plan. På 1707 års karta kan man också få namn på tomternas ägare liksom ledtrådar om tidens verksamheter i staden, men även från den efterreformatoriska perioden finns få arkeologiska belägg och informationen är mycket knapphändig. Det är därför av stor vikt att exploateringar inom fornlämningsområdet utförs under antikvariskt överinseende då flera platser fortfarande har hög vetenskaplig potential, särskilt då tillfälle ges att genomföra kontextuell grävning inom större sammanhängande ytor i kvartersmark. Den f.d. prästgården, kvarteret Prosten 11, är sedan 1985 byggnadsminnesförklarad. Den nuvarande mangårdsbyggnaden uppfördes på 1750-talet. Den äldsta kända prästgården skall enligt uppgift ha byggts efter 1612 års brand, på samma plats som den nuvarande. Vid 1677 års stora stadsbrand eldhärjades även prästgården och en ny uppfördes. Denna sägs år 1747 ha varit så förfallen att man sedermera beslutade att bygga en ny, d.v.s. den nuvarande byggnaden. Den inglasade verandan på gårdssidan tillkom på 1800-talet. I husets norra del finns en sent tillkommen källare dit befintlig V/A-ledning är indragen

7 Kunskapsläget och tidigare arkeologiska undersökningar Trots att det gjorts en mängd antikvariska dokumentationer i nuvarande Västervik har insatserna oftast bestått i profildokumentation i samband med ledningsdragningar, där lager och anläggningar beskrivits men inte närmare daterats och större ytor har sällan plangrävts. Det finns alltså få säkra dateringar på dessa lagerföljder och kunskapen om den medeltida stadsplanen, de huskonstruktioner som funnits och verksamheter i Västerviks stad är fortfarande liten. Detta gäller även efterreformatorisk tid. Det är alltså mycket svårt att idag göra några större tolkningar av den äldre stadsplanen utifrån det man hittills undersökt. Kvarteret Prosten ligger väst om S:ta Gertruds kyrka, vars äldsta delar uppfördes under 1400-talet. Tidigare undersökningar i kyrkans närhet har visat att det finns bevarade medeltida kulturlager och gravlämningar i området. År 2009 genomfördes en arkeologisk förundersökning i intilliggande kvarteret Prosten 10 (Alering & Palm 2009). Undersökningen visade att det fanns ett nord-sydligt gående dike inom fastigheten, ett bevarat spår av stadens nordvästra gräns, sannolikt tillkommen redan under mitten av 1400-talet. Det är en av de äldsta daterade medeltida strukturerna i Västervik. Undersökningen visade också att gränsen, genom förekomsten av en träsyll i botten av diket, sannolikt markerats med ett tullstaket. Inom kvarteret Prosten 11 har endast en mycket liten del undersökts arkeologiskt föranledde sättningar i marken en mindre undersökning (SR76) strax sydväst om prästgårdens mangårdsbyggnad. Här påträffades endast omrörda fyllnadslager, dock fyndförande med kol, aska, träfragment, tegelkross, djurben, kritpipsfragment och kalkputs, sannolikt tillkomna vid återuppbyggandet av staden efter branden år En bit keramik hittades också, men kunde endast dateras inom intervallet tal. En schaktkontroll (SR82) genomfördes 2006 i samband med ny V/A-anslutning vid den västra husgaveln. Kulturlager syntes i schaktets kanter; överst kullersten från tidigare gårdsplan, följt av ett brandlager och ett lager humus med inslag av sot, kolsplitter, tegelkross och förmultnad träflis. Inga daterande fynd framkom, men sannolikhet härrör brandlagret från någon av stadsbränderna under 1600-talet, då också dåvarande prästgården skall ha eldhärjats. SR-nr År Typ av und. Resultat Schaktkontroll Ett ca 0,4 m tj omrört lager innehållande stenar, kol, aska, träfragment, tegelkross, djurben, kritpipsfragment, kalkputs och keramik. Ca 0,7 m u my vidtog grovt grus och lera (steril nivå) Schaktkontroll Kulturlager i schaktets kanter: ca 0,5 m u my ett brandlager ca 0,1 m tj över ett ca 0,2 m tj lager humus med inslag av sot, kolsplitter, tegelkross och förmultnad träflis. Ca 0,7-0,75 m u my sterilt åsmaterial av sand och grus. Inga daterande fynd. Preliminär datering 1600-tal Förundersökning Beslut daterat att arkeologisk förundersökning skall föregå byggnation på Prosten 11. Meddelande om att FU är avslutad och utförd av KLM. Ingen rapport hittas

8 Fig. 3. Plan över aktuell fastighet kvarteret Prosten 11 samt tidigare undersökningar angivna med SRnr enligt Stads-GIS

9 Genomförande & resultat Den arkeologiska förundersökningen genomfördes som en schaktövervakning. Detta innebar att övervakning, undersökning och dokumentation av eventuell fornlämning skedde i samband med att ledningssträckan och groparna för brunnarna grävdes med grävmaskin. I detta fall fanns få möjligheter att styra schaktdjup och placering. Fig. 4. Arbetsplan kvarteret Prosten 11. Sökandens underlag med aktuella schakt markerade (gul streckad linje) samt de ytor som beräknas som intensiva vad gäller undersökning (röd streckad linje)

10 Förundersökningen genomfördes av Västerviks Museum och exploatören tillhandahöll grävmaskin. Fältarbetet genomfördes löpande under november månad vartefter ledningsdragningen fortskred. Totalt kom ca 105 löpmeter att beröras, fördelat på flera ledningsschakt. Schakten var mellan 0,5-2,5 meter breda och grävdes till ett djup av ca 0,6-1,6 meter. Markytan var omrörd eller utgjordes av påförda massor ned till ca 0,25-0,4 m djup i de delar där bevarade kulturlager fanns. Delar av schaktningen fördes i befintliga schakt. Totalt beräknades den intensiva undersökningsytan omfatta ca 40 m 2 /ca 60 kbm, men till slut omfattade undersökningsytan totalt 54 m 2 /55 kbm. Schakten upptogs med maskin vilket innebar att påförda eller omrörda massor skiktvis togs bort ned till intakt fornlämning, schaktdjup eller till orörd marknivå. I undersökningsplanen avsattes medel för två 14 C-analyser eftersom tidigare undersökningar i Västervik visar att kulturlagren ofta ger få typologiskt daterbara fynd. Något material som lämpade sig för sådan datering fram kom ej. Något material som krävde konservering framkom ej. Syfte och frågeställningar Enligt Länsstyrelsen förfrågningsunderlag skulle ambitionsnivån för den aktuella undersökningen vara medelhög och som målgrupp för den aktuella undersökningen utpekades i första hand Länsstyrelsen och företagaren, men även myndigheter, forskning och allmänhet. Den för den aktuella undersökningen angivna ambitionsnivån gör att frågeställningarna hade karaktär av grundforskning och framför allt var beskrivande: Exempel på frågeställningar som är aktuella i området: Stratigrafiska förhållanden, markförhållanden och utfyllnader Hur omfattande har senare tiders utfyllnadsarbeten varit inom undersökningsytan? Utgörs utfyllnadsmassorna av raseringslager från platsbunden verksamhet eller utgörs de av påförda massor från annan plats? Kan lämningarna ge upplysningar om äldre topografi? Kulturlager och bebyggelselämningar Finns fornlämning bevarad inom ytan? Om så är fallet; vilken typ av lämningar berörs (exempelvis kulturlager, bebyggelselämningar)? Kan dessa dateras och därmed utöka kunskapen om kontext och lagerföljd i denna del av staden? Kan lämningarna ge upplysningar om stadsplanen före 1678 års karta? Kan lämningarna bekräfta arkivuppgifter och äldre kartmaterial för fastigheten? - 9 -

11 Resultat Anläggningar Inom en 20 x 1 meter lång sträcka (1-3) (NV-SÖ) fanns partier med bevarad kulturlagersekvens 0,5-0,8 meter tjockt bestående av något varviga lager av sandlinser, raseringsmaterial och sotig jord innehållande kol, en stor mängd tegelkross, keramik BIIy, kakelugnsdelar, enstaka djurben m.m. Lagret framkom ca 0,2-0,8 meter under markytan. I norr fanns rester av ett förkolnat trägolv inom en ca 2 meter lång yta (2), dock avskuret av tidigare ledningsdragning och endast synligt i det gamla schaktets kanter. I kulturlagren observerades kol, stor mängd tegelkross, keramik BIIy, kakelugnsdelar, enstaka djurben m.m. Inom en 12,5 meter lång yta (1) i områdets S del framkom flera stenläggningar av runda småknott 0,1-0,15 meter stora samt storgatsten 0,1-0,2 meter stora på flera nivåer 0,2-0,6 meter under markytan. Stenläggningarna är ej daterade men läget kan indikera att de är äldre än 1677 års stadsbrand. Schaktet var för smalt för att det skulle gå att avgöra om stenläggningarna hört till en gårdsbeläggning, en gata eller en golvbeläggning i ett hus. Intill dessa fanns omfattande raseringslager med bl.a. tegelkross. Noterbart är att inga kritpipor påträffades. Senmedeltida indikationer framkom i form av fynd av fragment av en 8-kantig underliggare till handkvarn av kalksten (ref se SHM21172:54) i omrört kulturlager. Fig. 5. Sekvenser av kulturlager fanns kvar mellan tidigare och nya ledningsdragningar. Foto från väst

12 Omfattningen av sentida utfyllnader varierade över ytan från 0,2-1,0 meter. Mot norr fanns få spår av kulturlager. Tidigare ledningsschakt har också förstört kulturlagren till viss del. Äldre topografi noterades ej, utom på ett ställe där sand och grus (naturlig) kunde ses på ett djup om 0,5-1,0 meter under markytan. I omrörda lager och utfyllnader fanns en del lösfynd, framför allt av yngre karaktär. Mot uthusets södra del och utgången mot Hospitalsgatan fanns raseringslager som säkerligen härrör från platsen. Här påträffades få daterbara fynd förutom en del av en senmedeltida handkvarn. I samma område kom stenläggningar som kan höra till en äldre gårdsbeläggning eller en del av en tidigare gata. En liknande stenläggning har tidigare framkommit längre mot öst inne i fastigheten Östra kyrkogatan 12. Stenläggningarna är inte daterade, men kan höra till tiden före 1677 års brand. Lagren dateras preliminärt till tiden tal. Framkomna kulturlager och anläggningar är inte avgränsade i dagsläget. 1 Sand 2 Grus, sand och 0,02-0,05 m st stenar. 3 Kolblandad sotig sand. 4 Gråbrun jord och sand. Flammigt. Blandat material. 5 Gråsvart sand, tegel. 6 Kolblandad sotig sand. 7 Gulorange sand 8 Kulturlager med tegelkross 9 Påfört material blandat med humus under sentida stenläggning. Fig. 6. Profilritning (se nr 3 fig. 8). Fig. 7. rest av träläggning på ca 0,4 meters djup. Foto från SÖ

13 (3) Profilritning (2) Rest av trägolv (1) Stenläggningar F1 - handkvarn Fig. 8. Översikt över undersökningsytan och framkomna kulturlager och anläggningar

14 Fig. 9. Sträckan bredvid uthuset, det s.k. Stallet, där flera stenläggningar framkom. Foto från SÖ

15 Fynd Fyndhantering föranledd av arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning är normalt inte aktuell, men fynd skulle samlas in om de ansågs vara av betydelse för tolkningen av platsen och fornlämningen. Fynden förvaras efter avslutad undersökning på Västerviks Museum i väntan på fyndfördelning. I anslutning till stenläggningen framkom ett fragment av en senmedeltida handkvarn, noggrant uthuggen med en 8-kantig form i kalksten. Ett liknande fragment finns bl.a. från Vadstena kloster (SHM inv nr 21172:54). I de omrörda utfyllnadslagren inom sträcka 1 (se fig. 8.) fanns ett flertal fynd av keramik, framför allt glaserat yngre rödgods, en del av ett ugnskakel i rödbrännande lera, samt en skärva vitt stengods. Dessa fynd sparas endast till den pedagogiska verksamheten. Fynd nr Material Typ Beskrivning 1 Malsten Fragment Del av 8-kantig malsten, s.k. handkvarn, av kalksten. 23 x 15 x 8 cm st. Vikt: g. Datering: sen medeltid. 2 Keramik Skärvor 37 st skärvor av keramik: 35 rödgods, 1 stengods, 1 del av ugnskakel. Kasseras. Fig Fynd 1, ett fragment av en 8-kantig handkvarn samt fynd 2, keramikskärvor

16 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Västerviks Museums dnr: ARK6/16 FMIS-anmälan ref nr: 1386 Landskap: Småland Kommun: Västervik Socken: Västervik Fastighet: Prosten 11 Fornlämningsnr: RAÄ 94 Ekonomisk karta: Västervik 7g0j Koordinater: , (SWEREF 99 TM; E,N) M ö h: m ö h Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 3 mandag Personal i fält: Arkeolog: Veronica Palm Preliminärt fynd nr: ARK6/16: 1-2 Fynd: Fynden förvaras på Västerviks Museum i väntan på fyndfördelning. Dokumentation: All dokumentation förvaras på Västerviks Museum och översändes i kopior till Kalmar läns museum

17 Referenser Lindberg, F Västerviks historia del I. Västervik Alering, Å & Palm, V Medeltida stadsgräns i Västervik. Arkeologisk förundersökning Kv. Prosten 10, Västerviks socken, Västerviks kommun, Småland. Arkeologisk rapport 2010:12. Kalmar läns museum. Sandell, J Gamleby/Västervik Medeltidsstaden 68. Stockholm. Övriga källor: Antikvarisk Topografiska Arkivet ATA Stads-GIS Västerviks stad