Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 94 Västerviks stad, kvarteret Pendeln 2, Västerviks kommun, Kalmar län, Småland.

Transkript

1 Kulturlager och gravhäll Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 94 Västerviks stad, kvarteret Pendeln 2, Västerviks kommun, Kalmar län, Småland. Veronica Palm Rapport 2015 Stiftelsen Västerviks museum

2 - 1 -

3 INNEHÅLL Abstract... 3 Sammanfattning... 4 Topografi & fornlämningsmiljö... 5 Undersökningen... 7 Administrativa uppgifter... 8 Bilagor

4 Abstract Keywords: Västervik, Pendeln, gravestone, cultural layers, 18 th -19 th centuries. In oktober 2014 Västerviks Museum performed a preliminary archaeological investigation at Pendeln 2 in Västervik, northern Kalmar county, Småland, Sweden. This report presents the results of this excavation. The excavation was occasioned by the planning of a new water pipe and the preliminary archaeological investigation covered an area of 35 square meters. The excavation indicated cultural layers from the 18 th to 19 th centuries and on the site pieces of a gravestone was recovered, once relocated from the nearby church. No further archaeological studies are suggests at the site

5 Sammanfattning I oktober 2014 genomförde Västerviks Museum en arkeologisk förundersökning inför nydragning av dagvattenrör inom fastigheten Pendeln 2, Västerviks stad, Småland. Den planerade exploateringen ligger inom fornlämningsområdet RAÄ 94 Västerviks stad, som utgörs av s.k. stadslager, där kulturlager och bebyggelselämningar från medeltid och framåt kan påträffas. Projektledare för undersökningen var arkeolog Veronica Palm, Västerviks Museum. Vid undersökningen upptogs ett ca 40 meter långt schakt på innergården och ut till befintlig brunn i Västra Kyrkogatan. Inom ytan framkom en del störningar efter tidigare ledningsdragningar, särskilt i gatumiljön och schakt för oljetank på innergården. Inom några partier syntes omrörda kulturlager i form av raserings- och utjämningsmassor som kan dateras preliminärt till tal baserat på fyndmaterialet. I tomtens N del framkom en 0,8 x 0,6 m stor och 0,12 m tjock kalkstenshäll, ett fragment av en större gravhäll tillhörande S:ta Gertruds gamla kyrkogård som ligger ca 120 m längre mot N. Kyrkogården avvecklades Oklar datering då endast en mindre del av hällen var bevarad. Den hade skadats vid tidigare nedläggning av telekabel. Hällen flyttades efter samråd med kyrkogårdsvaktmästaren till kyrkoområdet där flera andra bevarade gravhällar ligger. Fig. 1. RAÄ 94 Västerviks stad markeras med blå färg och fastigheten Pendeln 2 med röd stjärna. Utdrag ur FMIS

6 Topografi & fornlämningsmiljö Västervik som ursprungligen låg i nuvarande Gamleby, ca 2 mil västerut i Gamlebyvikens innersta del, växte till en liten köping under tidig medeltid. Staden Västervik flyttades sedan ett par gånger mellan dess nuvarande läge och Gamleby, vilket gör stadshistorien och den arkeologiska bakgrunden komplicerad. Första gången en flytt omtalas är år 1433 då man flyttade staden från Gamleby ut till vikens mynning. Byggnader fanns dock här långt tidigare, där den allra viktigaste var befästningen Stegeholm, uppförd någon gång under talet, med syfte att skydda vikens inlopp. Staden vid dess nuvarande läge eldhärjades totalt fem gånger mellan åren 1452 och 1677 (se bl.a. Sandell 1988 och Lindberg 1933). Den äldsta kartan över Västervik är daterad 1678 och visar den renässansplan som genomfördes efter den sista stadsbranden. Hur den medeltida stadsplanen sett ut är relativt okänt, förutom på ett par punkter. Exempelvis finns en liten gata bevarad strax nordväst om S:ta Gertruds kyrka liksom ett par indikationer i form av huslämningar vid kvarteret Lejonet och kvarteret Skonaren. Jämför man med andra samtida städer i landet och norra Europa bör den tidigurbana stadsplanen ha varit något mer oregelbunden, vilket också indikeras av de nämnda exemplen. Den rätvinkliga stadsplanen genomfördes efter sista stadsbranden såsom 1707 års karta visar (se fig. 2), och dagens gatunät och tomter följer till stor del fortfarande denna plan. På 1707 års karta kan man också få namn på tomternas ägare liksom ledtrådar om tidens verksamheter i staden, men även från den efterreformatoriska perioden finns få arkeologiska belägg och informationen är mycket knapphändig. Det är därför av stor vikt att exploateringar inom fornlämningsområdet utförs under antikvariskt överinseende då flera platser fortfarande har hög vetenskaplig potential, särskilt då tillfälle ges att genomföra kontextuell grävning inom större sammanhängande ytor i kvartersmark. Kunskapsläget och tidigare arkeologiska undersökningar Trots att det gjorts en mängd antikvariska dokumentationer i nuvarande Västervik, har insatserna oftast bestått i profildokumentation i samband med ledningsdragningar, där lager och anläggningar beskrivits men inte närmare daterats och större ytor har sällan plangrävts. Det finns alltså få säkra dateringar på dessa lagerföljder och kunskapen om den medeltida stadsplanen, de huskonstruktioner som funnits och verksamheter i Västerviks stad är fortfarande liten. Detta gäller även efterreformatorisk tid. Det är alltså mycket svårt att idag göra några större tolkningar av den äldre stadsplanen utifrån det man hittills undersökt. Inom och i anslutning till kvarteret Pendeln har ett flertal schaktövervakningar genomförts genomfördes en antikvarisk kontroll i samband med byggnation i kvarteret Prosten 1 (SR77), mitt emot nu aktuell fastighet. Kontrollen omfattade en yta av 600 m 2. Området utgjordes av en rivningstomt som skulle bebyggas. Schaktningen för byggnaderna fördes till ca 1 m dj, med djupgrävning på vissa punkter, men berörde endast raseringsmassor och sterila lager. Tomten verkade ha blivit avbanad i samband med rivningen, då det inte fanns - 5 -

7 rester av tidigare marknivåer. En schaktövervakning gjordes samma år i samband med fjärrvärmedragning till kvarteret Prosten 1 (SR136). Ett ca 25,0 meter långt och 1,5 meter brett schakt upptogs i Västra Kyrkogatan och ut i Storgatan och rundade hörnet av kvarteret Pendeln. På 0,5 meters djup framkom ett 0,2 meter tjockt kulturlager med kraftigt kolinslag följt av steril sand. Lagret var endast synligt i sträckningen på Västra Kyrkogatan och daterades preliminärt till 1600-talet. Kulturlager framkom även vid undersökning för ledningsdragning i Storgatan och in mot fastigheten kvarteret Härvan 9 år 1998 (SR69). Fig. 2. Plan över aktuell fastighet (streckad röd markering) i kvarteret Pendeln 2 samt tidigare undersökningar angivna med SR-nr enligt Stads-GIS

8 Undersökningen Den arkeologiska förundersökning som genomfördes i oktober 2014 föranleddes av att en ny dagvattenledning skulle läggas ned på innergården inom fastigheten Pendeln 2 i Västervik. Syfte och frågeställningar Enligt Länsstyrelsen förfrågningsunderlag skall resultaten från den arkeologiska förundersökningen användas som ett fördjupat kunskapsunderlag inför prövning om eventuella fortsatta insatser enligt 2 kap. 12 KML. Resultaten skall också kunna användas av undersökare vid upprättande av undersökningsplan för fortsatt undersökning om sådan blir aktuell. Syftet angavs vara att avgränsa eventuell fornlämning inom aktuell exploateringsyta, så att det inte råder någon tvekan om vilken/vilka fornlämning som berörs/inte berörs av planerad exploatering. Som målgrupp för den aktuella undersökningen utpekades i första hand Länsstyrelsen och företagaren. Undersökningen Ett ca 40 meter långt schakt upptogs i fastighetens innergård och ut till gatan för anslutning till befintligt avloppssystem. Inom ytan framkom en del störningar efter tidigare ledningsdragningar, särskilt i gatumiljön och schaktning hade tidigare förekommit i samband med nedläggningar av oljetankar på innergården. Inom några partier syntes omrörda kulturlager i form av raserings- och utjämningsmassor ca 0,4-1,0 meter under markytan. Dessa innehöll kol, sot, keramik BIIy, fajans, djurben, kalkbruk, tegelkross och byggnadssten. Inga medeltida indikationer fanns och utjämningslagren dateras preliminärt till tal baserat på fyndmaterialet. I tomtens norra del, på 0,55 meter djup framkom en 0,8 x 0,6 meter stor och 0,12 meter tjock kalkstenshäll, ett fragment av en större gravhäll tillhörande S:ta Gertruds gamla kyrkogård som ligger ca 120 meter norr om fastigheten. Kyrkogården avvecklades Hällen har slipad ovansida och en linjedekor längs kanten samt en mönsterdekor anslutande till den bortslagna delen. Dess undersida var ej slipad. Hällen kan inte dateras då endast en mindre del av hällen var bevarad. Den hade skadats vid tidigare nedläggning av telekabel. Hällen flyttades efter samråd med kyrkogårdsvaktmästaren till kyrkoområdet där flera andra bevarade gravhällar ligger

9 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Västerviks Museums dnr: ARK10/14 Landskap: Småland Kommun: Västervik Socken: Västervik Fastighet: Pendeln 2 Fornlämningsnr: RAÄ 94 Ekonomisk karta: Västervik 7g0j X/Y koordinat: / (SWEREF 99 TM) M ö h: Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 1 mandag Personal i fält: Arkeolog: Veronica Palm Preliminärt fynd nr: - Fynd: - Dokumentation: All dokumentation förvaras på Västerviks Museum och översändes i kopior till ATA. Referenser o Lindberg, F Västerviks historia del I. Västervik o Palm, V Byggnadslämningar i kvarteret Skonaren, RAÄ 94, Västerviks stad, Kalmar län, Småland. Arkeologisk undersökning Rapport Kalmar läns museum. o Sandell, J Gamleby/Västervik Medeltidsstaden 68. Stockholm. Övriga källor: Antikvarisk Topografiska Arkivet ATA Stads-GIS Västerviks stad - 8 -

10 Bilagor 1. Foto 2. Kartor 3. FMIS-blankett: Redovisning av utförd arkeologisk undersökning - 9 -