Inledning... 3 Sammanfattning... 5 Prioriterade områden... 9 Miljöframsteg

Transkript

1 Miljöredovisning 2018

2 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 5 Prioriterade områden... 9 Engagera flera... 9 Mål och resultat Hållbar konsumtion Mål och resultat Kostpolicyn & Hållbar mat i Lund Avfallsplan Minskad kemikaliebelastning Mål och resultat Lunds kemikalieplan LundaKem Minsta möjliga klimatpåverkan Mål och resultat Klimatanpassning Mål och resultat Hållbar stadsutveckling Mål och resultat Hållbara resor och transporter LundaMaTs III Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Mål och resultat Grönprogram Friskt vatten och frisk luft Mål och resultat Miljöframsteg

3 Inledning LundaEko II, Lunds kommuns program för ekologiskt hållbar utveckling , är kommunens miljöprogram och det övergripande styrdokumentet för politiker och tjänstemän i arbetet för att nå en ekologisk hållbar utveckling. LundaEko II utgår från Lunds kommuns vision: Lund skapar framtiden med innovation, kunskap och öppenhet samt Brundtlandskommissionens definition av hållbar utveckling: en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. LundaEko II antogs i maj 2014, och aktualiserades av kommunfullmäktige i oktober Programmet innehåller åtta prioriterade områden och 39 delmål. De åtta prioriterade områdena är: Engagera flera Hållbar konsumtion Minskad kemikaliebelastning Minskad klimatpåverkan Klimatanpassning Hållbar stadsutveckling Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Friskt vatten och frisk luft LundaEkoprocessen är den interna process, i Lunds kommuns organisation, som säkerställer att LundaEko II genomförs på ett effektivt sätt. Processen består av en huvudprocess, stödprocesser och delprocesser för att nå de uppsatta målen och delmålen i LundaEko II (se figur 1). Figur 1: LundaEkoprocessen 3

4 Samtliga förvaltningar och bolag arbetar strukturerat med miljöfrågor enligt Lunds kommuns modell för miljöledning. Arbetet utgår ifrån en gemensam kravlista som beskriver hur miljöledningsarbetet ska bedrivas. Kravlistan är utformad i linje med den internationella standarden för miljöledning ISO Miljöledningen i kommunens förvaltningar och bolag är ett viktigt verktyg för att uppnå mål och delmål i LundaEko II samt för att arbeta med andra kommunala planer inom miljöområdet. Miljöredovisningen innehåller en bedömning av delmålen i LundaEko II, en analys av varje prioriterat område samt ett urval av miljöframsteg från det gångna året. I årets miljöredovisning har även enskilda program, planer och policys Avfallsplanen, Kostpolicyn, LundaKem, Grönprogram samt LundaMaTs integrerats för att på ett tydligare sätt visa helheten i kommunens miljöarbete. Dessa är viktiga styrdokument för uppnå mål och delmål i LundaEko II. 4

5 Sammanfattning Lunds kommuns vision ska genomsyra allt kommunen gör och ska leda till ett utökat gränsöverskridande samarbete med alla som kommunen är till för medborgare, besökare, andra organisationer och företag. Lunds kommun strävar efter att vara ett grönt föredöme och målen i LundaEko II, Lunds kommuns program för ekologiskt hållbar utveckling , är högt satta. Lund skapar framtiden med kunskap, innovation och öppenhet. Visionens tre förhållningssätt är att vi ska Lyssna, Lära och Leda. Här följer en sammanfattning av arbetet med LundaEko II under 2018, samt en beskrivning av hur de tre förhållningssätten har genomsyrat arbetet. Lyssna Inom LundaEko arbetet vill kommunen lyssna på såväl forskare och nationella myndigheter som på de tiotusen anställda inom organisationen, på Lunds företag och på enskilda Lundabor. Om vi lyssnar på varandra ökar viljan till delaktighet och engagemang vilket i sin tur skapar trovärdighet för kommunens arbete. Under 2018 bildades Lunds kommuns klimatpolitiska råd. Rådet består av forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Syftet med rådet är att granska och bidra med kunskap i kommunens arbete för att nå klimatmålen. Under året har också en extern utvärdering av LundaEko II påbörjats för att granska arbetet och ge förslag på hur programmet kan bli ännu bättre. För andra året arrangerades ett Climathon i Lund. Climathon är ett globalt 24 timmars klimathackathon som sker samtidigt i över 100 städer runt om i världen. På Climathon har den enskilda invånaren möjlighet att bidra med sin kunskap och sina idéer. Utmaningen för deltagarna 2018 var att minska plastens klimatpåverkan. Climathon 2018 genomfördes i ett samarbete mellan Lunds kommun, Lunds Renhållningsverk, Climate KIC, Sysav och Ideon. På Facebooksidan Hållbara Lund delar kommunen viktiga händelser och arrangemang samt lyssnar och tar emot idéer och tips från Lundabor. Hållbara Lund växer och för varje år får sidan fler följare. Lära Kunskap och lärande är ofta grunden till engagemang. Kommunen arbetar med lärande på många olika sätt. Det tydligaste området är inom ramen för grund och gymnasieskolan. Den svenska läroplanen är tydlig med att skolan har en skyldighet att ge eleverna verktyg för att kunna förstå hur miljö, ekonomi, hälsa och rättvisa hänger ihop. Skolan ska ge eleverna redskap att själva kunna leva och arbeta på ett hållbart sätt. En av de största tillgångarna i Lund, vad gäller lärande för hållbar utveckling, är Lunds Naturskola. Naturskolan är en resurs med uppdrag att stödja och stimulera skolutveckling inom områdena naturvetenskap och lärande för hållbar utveckling. Målsättningen i LundaEko II är att samtliga för och grundskolor i kommunen senast år 2020 ska vara certifierade med Grön Flagg alternativt Skola för Hållbar Utveckling. Det är dock fortfarande många verksamheter som inte kommit igång med arbetet var 53 procent av de kommunala förskolorna och 42 procent av grundskolorna certifierade och målet i LundaEko II riskerar därför inte att nås. 5

6 Flera gymnasieskolor har under 2018 utvecklat sitt arbete inom hållbar utveckling. Som exempel på detta har Katedralskolan aktiva miljögrupper både bland elever och personal och har under året genomfört en mängd olika studiebesök, exkursioner och temaveckor med fokus på hållbar utveckling. Gymnasieskolan Spyken har under två läsår samarbetat med Naturskyddsföreningen i projektet Hållbara tillsammans med syfte att främja skolans arbete med lärande för hållbar utveckling. Spyken har inkluderat hela skolan i arbetet skolledning, lärare, elever och annan skolpersonal. Under året fick 15 årige Luca Berardi, elev på ISLK (International School of Lund Katedralskolan), kommunens miljöpris. Några månader senaste fick Luca även världsnaturfonden WWF:s nyinstiftade unga miljöhjältepris. Leda Under 2018 antog kommunfullmäktige i Lund nya fokusområden och utvecklingsmål för kommunens verksamheter. Ett av de fyra fokusområdena är att Lund ska vara Ett grönt föredöme det vill säga en föregångskommun för hållbar utveckling. De priser och utmärkelse som kommunen har mottagit under året speglar tydligt denna ambition. Under 2018 hamnar Lund på en sjätte plats, av 290 deltagare, i årets kommunrankning av tidningen Aktuell Hållbarhet och för tredje året i rad utsågs Lund till bästa kommunen i Sverige på hållbara transporter i SHIFTs kommunranking. Lund placerade sig återigen högt på listan över årets cykelkommun och fick 2018 en andraplatsplacering. Lund kom även på en delad andraplats i WWFs stadsutmaning One Planet City Challenge. Lunds kommun har sedan början av 2000 talet varit en av de ledande kommunerna i Sverige vad gäller inköp av ekologiska livsmedel. Under 2018 var andelen ekologiska livsmedel i kommunen 82 procent och Lund kom på en andraplats i den svenska Ekomatligan. Lika viktigt som att köpa ekologiskt är att köpa svekologiskt, Lund kom på delad första plats avseende svekologiskt med 48 procent inköp av svenskproducerade ekologiska livsmedel. Mycket av det framgångsrika arbetet beror på engagerade medarbetare inom kommunens kök. I Lilla Ekomatliga där landets förskolor, skolor, centralkök och kök inom äldreomsorgen rankas fick två kök från Lund delad förstaplats, Reveljens förskola och Bys Ansvarsområde som redovisade 98 procent ekologiska inköp vardera. Ytterligare en stor satsning där Lunds kommun visar ledarskap, är att Kraftringen bygger världens största lågtempererade fjärrvärmesystem på Brunnshög. Kraftringen tar tillvara den lågtempererade restvärmen från bland annat MAX IV laboratoriet och låter stora delar av Brunnshög få sitt värmebehov tillgodosett av återvunnen värme. Restvärmen kommer även att kunna användas till sådant som vi inte använder energi till i dag. Exempelvis till uppvärmda busshållplatser och halkbekämpning med markvärme istället för med sand eller grus. Genom att ta tillvara på restvärme som annars skulle gå förlorad så sparar vi på andra resurser och bidrar till att minska klimatpåverkan. 6

7 Når vi målen i LundaEko II? Trots ett mycket framgångsrikt arbete under året så behöver tempot öka för att uppnå Lunds kommuns miljömål. LundaEko II innehåller åtta prioriterade områden och 39 delmål. Bedömningen av delmålen (se figur 2) visar att: 11 mål kommer att klaras 18 mål osäkert om de klaras 8 mål riskerar att inte klaras 2 mål går inte att bedöma Exempelvis krävs mer arbete för att minska utsläpp av växthusgaser från transportsektorn och jordbrukssektorn. Även de indirekta utsläppen som uppstår på grund av vår konsumtion behöver minskas. Under de senaste tjugo åren har andelen utsläpp som sker i andra länder, som orsakats av vår svenska konsumtion, ökat med nästan femtio procent. Ett annat område som kräver ökade samhällsinsatser är arbetet för att minska avfallen. Även om avfallen har minskat per person i Lunds kommun så behöver insatserna öka för att nå delmålen i LundaEko II. Mycket återstår också att göra vad gäller miljö och hälsofarliga kemikalier i kommunens verksamheter som rör barn och ungdomar. Det samma gäller läckage och förebyggande arbete kring mikroplastproblemet. Trots att arbete pågår i kommunens skolor och förskolor kring kemikalier, samt för att minska läckage av mikroplaster från konstgräsplaner är det mycket svårt att bedöma om vidtagna åtgärder har gett effekt. Uppföljning och miljöövervakning behöver förbättras och insatserna öka på alla samhällsnivåer för att uppnå kemikaliemålen. Vattenfrågan har under 2018 varit högaktuell. Inga ytvatten, det vill säga sjöar och vattendrag, i Lunds kommun når upp till god ekologisk eller kemisk status. Den enskilt största källan för läckage av kväve och fosfor i avrinningsområdet är jordbruket. Klimatförändringarna, med mer extremväder som exempelvis torka, kan i framtiden leda till att dricksvattenresurserna kan behöva omfördelas och nya täkter tas i bruk vilket kommer att kräva omfattande utredningar och stora investeringar. 7

8 Bedömning av delmål Engagera flera 2018 Trend Bidra med kunskap och verktyg för hållbar utveckling Ökat samarbete och dialog kring hållbar utveckling Lärande för hållbar utveckling i grund och förskolor Hållbar konsumtion 2018 Trend Cirkulära flöden i resurssnåla och giftfria kretslopp Hållbarhetskrav i upphandlingar Krav på miljö och hälsofarliga ämnen i upphandlingar Sociala och etiska krav i upphandlingar Ekologiska inköp Rättvisemärkta inköp Minskad avfallsmängd Ökad andel utsorterat avfall Minskad kemikaliebelastning 2018 Trend Utsläpp, emissioner och urlakning av miljö och hälsofarliga ämnen, inklusive mikroplaster Ingen kemikalieexponering av barn och unga Ekologiskt odlad jordbruksmark Spridning av avloppsslam på åkermarker Minsta möjliga klimatpåverkan 2018 Trend Minskade direkta utsläpp med 80 procent till 2030 Minskade indirekta utsläpp från konsumtion - Fossilbränslefri kommunal organisation år 2020 Minskad primärenergianvändning i kommunens lokaler Ökad produktion av förnybar el, värme och drivmedel Ökad biogasproduktion Avveckla kommunens placeringar i fossilbränslebolag Klimatanpassning 2018 Trend Ta fram en kommunövergripande klimatanpassningsplan Integrering av klimatanpassning i processer och planer Hållbar stadsutveckling 2018 Trend Nya hållbara metoder och spjutspetsprojekt Teckenförklaring Kommer att klara målet Målet är uppnått/kommer att uppnås inom angiven tidsplan. Åtgärderna bedöms som tillräckliga. Indikatorer visar positivt resultat. Det är möjligt att nå målet, men ytterligare åtgärder eller resurser krävs för att nå målet inom angiven tidsplan. Oförändrade resultat av indikatorer. Riskerar att ej klara målet Målet kommer troligtvis inte att uppnås inom angiven tidsplan. För få eller inga åtgärder. Negativa resultat av indikatorer. Går ej att bedöma Av en eller flera faktorer går målet inte att bedöma. Främja kopplingar mellan stads och landsbygdsområden Restriktiv exploatering av brukningsvärd jordbruksmark Förebygga hälsoskadligt buller Minska exponeringen för skadlig strålning Klimatsmart livsstil och vardag genom fysisk planering Biologisk mångfald och ekosystemtjänster 2017 Trend Tillgodose behov av och rätt till gröna miljöer Skydda, sköta och utveckla ekosystemtjänster Verka för att öka antalet naturreservat eller motsvarande Grön infrastruktur och stärkt biologisk mångfald Etablering av täktverksamhet som hotar värdefull natur Friskt vatten och frisk luft 2017 Trend God ekologisk och kemisk status i ytvatten God kemisk och kvantitativ status i grundvatten - Långsiktigt skydd av yt och grundvattenförekomster Partiklar, bensen, kvävedioxid och marknära ozon i luft Figur 2 8

9 Prioriterade områden Engagera flera För att nå målen i LundaEko II behöver alla som bor och verkar i Lunds kommun engagera sig och agera för en hållbar utveckling. Att skapa engagemang, såväl internt som externt, är något samtliga förvaltningar och bolag arbetar med inom ramen för de olika prioriterade områdena i LundaEko II. Under året har en rad insatser genomförts med fokus på ökad kunskap, engagemang och dialog samt för att sprida goda exempel och verktyg. Många olika samarbeten pågår både inom kommunen och med universitet, företag och organisationer. Här beskrivs ett urval av aktiviteter som har genomförts. Då det prioriterade området Engagera flera genomsyrar hela LundaEko II rapporteras aktiviteter som syftat till att skapa engagemang inom ett specifikt delmål också under andra prioriterade områden. Ett årligen återkommande evenemang är Lunds hållbarhetsvecka som genomfördes i maj i samarbete med Lunds universitet. Hållbarhetsveckan engagerade ett stort antal organisationer, företag och myndigheter, liksom Lundabor och andra i regionen som arbetar för en hållbar framtid. Under veckan hölls ett 50 tal olika arrangemang, däribland en avslutande hållbarhetsfestival med workshoppar, föreläsningar, föreställningar och en marknad med information av föreningar och försäljning av hållbara produkter. Ett annat stort återkommande arrangemang är Skördefesten i Stadsparken som hölls i september med information, utställningar och försäljning av närodlade och ekologiska produkter. Skördefesten lockade drygt hundra mindre företag, föreningar, organisationer och verksamheter som utställare och fler än tiotusen besökare under de båda dagarna. Samma månad genomfördes också Trafikantveckan. Två gator i centrala Lund stängdes av under en vecka och kommun och föreningar arrangerade olika aktiviteter på temat den hållbara staden. Handlare och näringsidkare uppmuntrades att flytta ut delar av sin verksamhet på gatan under veckan. Trafikantveckan syftar till att pröva ett mer hållbart transportmönster i stadskärnan. Genom att stänga av gator för bilar uppmärksammas även frågor om hur vi ska utveckla staden till att bli mer attraktiv och hållbar. Under byggtiden för spårvägen arbetar kommunen aktivt med att uppmuntra Lundabor och verksamma i Lund att välja hållbara transportalternativ gång, cykel och kollektivtrafik. Kommunen erbjuder arbetspendlare som bor eller arbetar i Lund att prova på elcykel under tre veckor eller att resa kollektivt i två veckor. Åtgärden har varit framgångsrik och många väljer att fortsätta att cykla mer och åka kollektivt. Under 2018 gjordes en extra satsning på att göra energi och klimatrådgivningen mer känd och erkänd bland allmänheten. Bland annat genom egen produktion av 15 filmklipp med energispartips som delats på Facebook, reklamfilm på lokalbussarna och redaktionell annons i Sydsvenskan. Satsningen har gett tydliga resultat i en stor ökning av antalet besökare till hemsidan och fler som tar kontakt för rådgivning. Flera matsvinnsprojekt har genomförts, till exempel har Järnåkraskolan i samarbete med Miljöbron och högskolestudenter undersökt elevers attityder och beteenden kring matsvinn. 9

10 Matsvinn var också en del av den temakväll om framtidens livsmedel som kommunen arrangerade under Almedalen. Biblioteken har under året fortsatt med sina publika miljösatsningar med bland annat ett gediget program med föreläsningar som lyfter ämnen som behandlar flertalet av LundaEko IIs prioriterade områden för miljöarbete och når en bred och stor publik. Återbrukssatsningen FixaTill har under året etablerats på Norra Fäladen i samverkan med Svenska kyrkan. Här kan kommuninvånarna reparera olika saker och delta i workshoppar. Även på Stenkrossen arrangeras workshoppar med fokus på återbruk. Att engagera barn och ungdomar är prioriterat i Lunds kommun och alla förskolor och skolor arbetar med lärande för hållbar utveckling i enlighet med läroplanen. Flera gymnasieskolor har under 2018 utvecklat sitt arbete inom hållbar utveckling. Exempelvis har Katedralskolan anställt en förstelärare med särskilt utvecklingsuppdrag inriktat mot hållbar utveckling. Skolan har även aktiva miljögrupper både bland elever och personal och har under året genomfört en mängd olika studiebesök, exkursioner och temaveckor med fokus på hållbar utveckling. Spyken har under två läsår samarbetat med Naturskyddsföreningen i projektet Hållbara tillsammans med syfte att främja skolans arbete med lärande för hållbar utveckling. Spyken har inkluderat hela skolan i arbetet skolledning, lärare, elever och annan skolpersonal. En av de största tillgångarna i Lund, vad gäller lärande för hållbar utveckling, är Lunds Naturskola. Naturskolan är en resurs med uppdrag att stödja och stimulera skolutveckling inom områdena naturvetenskap och lärande för hållbar utveckling. Under hösten arrangerande Naturskolan i samarbete med elever från Spyken, Sveriges årliga nationella konferens inom nätverket lärande för hållbar utveckling. Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling var i fokus under konferensen med temat Cirkulär ekonomi miljard eller miljöfråga? och 235 deltagare kom till Lund från hela Sverige. Naturskolan har under året drivit ett aktivt arbete för att öka andelen grundskolor och förskolor som har en utmärkelse för lärande för hållbar utveckling. Det är dock fortfarande många verksamheter som inte kommit igång med arbetet med Grön Flagg alternativt Skola för Hållbar Utveckling och bedömningen är därför att målet om 100 procent certifierade grund och förskolor till år 2020 riskerar att inte nås. Under 2018 var 53 procent av de kommunala förskolorna och 42 procent av skolorna certifierade. Mål och resultat Delmål Bedömning Trend 1.1 Lunds kommun ska, utifrån samtliga prioriterade områden i LundaEko II, bidra med kunskap, information, goda exempel och verktyg för att göra det enkelt att välja hållbara alternativ. 1.2 Lunds kommun ska, utifrån samtliga prioriterade områden i LundaEko II, öka kunskapen samt utveckla samarbetet och dialogen kring hållbar utveckling inom organisationen samt med företag, universitet, organisationer och medborgare. 1.3 Andelen grundskolor och förskolor med utmärkelser för lärande för hållbar utveckling ska öka till 100 procent Kommer att klara målet Kommer att klara målet Riskerar att ej klara målet 10

11 Hållbar konsumtion En växande befolkning och ökad ekonomisk aktivitet förbrukar jordens resurser allt snabbare. Samhället behöver en ekonomi som bygger på kretslopp en cirkulär ekonomi med giftfria cirkulära flöden. För att verka mot detta pågår en rad olika satsningar, små som stora, inom kommunens verksamheter. Ett pågående projekt är Rest till Bäst som har som målsättning att omvandla samhällets organiska restprodukter, såsom slam, till nyttiga, säkra och rena produkter. Restprodukterna genomgår en pyrolysprocess där föroreningar avlägsnas och resultatet blir biokol. Detta har flera goda användningsområden som jordförbättring och odlingssubstrat, dessutom fungerar det som en koldioxidsänka då biokolet långtidslagras i marken. Ett annat viktigt område för att stimulera cirkulära flöden är teknikåtervinning. Under året tecknade Lunds kommun ett nytt avtal med IT företaget Atea. Avtalet innebär att kommunen säljer tillbaka uttjänt IT utrustning till Atea, vilka sedan ger de återtagna produkterna ett andra liv eller skickar dem till materialåtervinning. I Lund skapas en rad cirkulära flöden genom industriell symbios där en aktörs avfall blir en annans resurs. Ett exempel på detta är Kraftringens byggnation av världens största lågtempererade fjärrvärmenät på Brunnshög. Här används restvärme från forskningsanläggningen MAX IV. Restvärmen i lågtemperaturnätet kommer att värma upp bostäder och verksamhetslokaler, men kommer också kunna nyttjas inom nya innovativa användningsområden. Till exempel kan mark vid hållplatser och torg samt gång och cykelbanor värmas på vintern och minska behovet av snöskottning och risken för halka. För att nå delmålen som rör kommunens upphandlingar krävs att kommunen ställer krav vid samtliga upphandlingar av produkter och tjänster, vilket inte görs idag. Dessutom ska andelen upphandlingar där krav ställs utöver basnivån kontinuerligt öka. Risken bedöms som stor att målen inte nås till Genom inköp av livsmedel kan kommunen stimulera hållbar konsumtion, det finns flera aspekter av detta varav en är inköp av ekologiska livsmedel där andelen ökar stadigt i kommunen. Under 2018 ökade andelen inköpta ekologiska livsmedel med 8 procentenheter från föregående år, från 74 procent till 82 procent (se figur 3). Trots det goda resultatet så bedöms målet att uppnå 100 procent ekologiskt 2020 som osäkert, vilket bland annat beror på olika faktorer som kan påverka tillgången och pris på ekologiska produkter. Lund kom på delad första plats med 48 procent avseende svekologiskt inköp, det vill säga svenskproducerade ekologiska livsmedel. Mycket av det framgångsrika arbetet beror på engagerade medarbetare inom kommunens kök. I Lilla Ekomatliga där landets förskolor, skolor, centralkök och kök inom äldreomsorgen rankas fick två kök från Lund delad förstaplats, Reveljens förskola och Bys Ansvarsområde som redovisade 98 procent ekologiska inköp vardera. Lunds kommun arbetar brett med livsmedel och måltider inom ramen för kommunens kostpolicy som är ett viktigt styrdokument för att uppnå mål och delmål i LundaEko II. Även inköpen av rättvisemärkta produkter fortsätter att öka. Kommunen har lyckats nå 100 procent rättvisemärkt kaffe, och te och 91 procent rättvisemärkta bananer. För att nå delmålet behöver kommunen kontinuerligt öka andelen produkter vilket innebär att fokus framöver behöver ligga på att hitta nya rättvisemärkta produkter 11

12 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel inköp av ekologiska livsmedel Mål 2020 Figur 3: Andelen ekologiska livsmedel i Lunds kommun. Avfall är ett annat viktigt perspektiv av hållbar konsumtion. Under 2018 slängde Lundaborna i genomsnitt 464 kilo avfall per person och trenden är att mängden avfall per person i kommunen minskar (se figur 4). Trots en minskning av avfall per invånare riskerar vi att inte nå delmålet om två procents minskning av den totala mängden avfall per år från utgångsåret Då uppgick den totala mängden avfall till ton och år 2018 uppgick den totala mängden avfall i kommunen till ton vilket innebär att kommunen totalt genererar ungefär samma mängd avfall 2018 som år För att nå delmålet krävs stora samhällsinsatser på flera områden och ett ökat fokus på att förebygga avfall redan i första ledet. Lunds kommun arbetar brett med avfallsfrågan inom ramen för kommunens avfallsplan som är ett viktigt styrdokument för att uppnå mål och delmål i LundaEko II. 12

13 600 Avfall från hushåll i Lunds kommun (kg/inv och år) Återvinningscentral Kompostmaterial Skrot Förpackningar Returpapper/wellpapp Matavfall Restavfall Figur 4: Mängden avfall från hushåll i Lunds kommun. Mål och resultat Delmål Bedömning Trend 2.1 Lunds kommun ska verka för cirkulära flöden i slutna resurssnåla och giftfria kretslopp. 2.2 Vid alla Lunds kommuns upphandlingar av varor, produkter och tjänster ska det finnas hållbarhetskrav lägst enligt upphandlingsmyndighetens baskriterier eller motsvarande. Andelen upphandlingar där krav ställs, utöver basnivån, ska kontinuerligt öka. 2.3 Varor, produkter och tjänster som upphandlas och köps av kommunen ska innehålla, eller ge upphov till, så lite som möjligt av miljö och hälsofarliga ämnen, exempelvis mikroplaster. 2.4 Vid alla Lunds kommuns upphandlingar där det föreligger risk för brott mot grundläggande arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i leverantörskedjan ska sociala och etiska krav ställas och följas upp. Kommer att klara målet Riskerar att ej klara målet 2.5 År 2020 ska 100 procent av inköpskostnaden för livsmedel gälla ekologisk mat. 2.6 Lunds kommun ska kontinuerligt öka andelen upphandlade och inköpta produkter som är etiskt/rättvisemärkta. 2.7 År 2020 har den totala mängden avfall minskat genom årlig minskning med 2 procent sedan Riskerar att ej klara målet 2.8 Andelen utsorterat avfall ur restavfallet ska öka till 65 procent Riskerar att ej klara målet 13

14 Kostpolicyn & Hållbar mat i Lund Lunds kommun arbetar holistiskt med mat och måltidsfrågor inom ramen för kostpolicyn och konceptet Hållbar mat i Lund vilket är viktiga för att uppnå flera mål och delmål i LundaEko II. Enligt kostpolicyn ska mat och måltider bidra till matglädje, medverka till en god folkhälsa, bidra till goda matvanor och stimulera matlusten. Dessutom ska livsmedlen som köps in i Lund så långt som möjligt vara klimatsmart producerade, gynna den biologiska mångfalden, produceras utan kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel, samt odlade och tillverkade med goda arbetsvillkor. Måltidsservice är den enhet inom Lunds kommun som tillagar och levererar måltider till de flesta grundskolor i Lunds kommun, gymnasieskolor och en del förskolor. Drygt en tredjedel av all mat som produceras slängs i världen. Ett projekt har genomförts i alla Måltidsservicekök i syfte att minska matsvinnet vid servering av skolmåltider. Studenter vid högskolan i Kristianstad har undersökt elevers attityder och beteenden kring matsvinn. Måltidsservice använder nu en applikation för att registrera tallriks och serveringssvinn i samtliga tillagningskök. Kommunen följer sedan år 2015 upp klimatpåverkan från sina livsmedelsinköp. Köttprodukter och mejeriprodukter är de varugrupper som bidrar med störst klimatpåverkan. Sammantaget uppgår klimatpåverkan från Lunds kommuns livsmedel till 1,85 kg koldioxidekvivalenter per kg livsmedel år Kommunen arbetar aktivt med att byta ut kött mot baljväxter, grönsaker, frukt och spannmål. Måltidsservice har vid ett flertal tillfällen under 2018 arrangerat workshops för kommunens kockar inom förskola och skola med temat Klimatväxla ditt kök. För att engagera medarbetare kring hållbar mat har kommunen genomfört många olika insatser under året. Nyhetsbrevet Hållbar Mat i Lund publicerades vid sex tillfällen under 2018 med syfte att kunskapshöja, inspirera och ge verktyg för att skapa en hållbar måltid både för gäst och klimat. Måltidsservice har varit delaktiga i att initiera projekt för att förbättra måltidsmiljön på flera skolor i kommunen och initierat och utrett förslag om att implementera en matavfallsomvandlare (Greenbox) i kommunens storkök. Måltidsservice deltog också under Musikhjälpen, som arrangerades i Lund i december, för att servera Mellis gjort på ekologiska livsmedel med kort bäst före datum som skänkts av olika leverantörer. Samtidigt samlades önskemål in från besökarna om vegetariska rätter, vilket är ett sätt att uppmuntra ungdomar att bli mer delaktiga och göra sin röst hörda kring skolmåltider. Avfallsplan Avfallsplanen utgör en viktig del i processen att uppnå målen i LundaEko II. Förutom de delmål rörande avfall som finns i LundaEko II, och som redovisas under Hållbar konsumtion Trend och Analys, innehåller Avfallsplanen tre fokusområden och sju mål som är mer detaljerade än delmålen i LundaEko II. Lunds Renhållningsverk bedriver ett samarbete med Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF, och Human Bridge gällande fastighetsnära insamling av textilier. Detta samarbete leder till att det årligen sorteras ut drygt 200 ton textilier. De plockanalyser som har genomförts på villor och flerfamiljshus visar att det finns mellan 1,5 3 procent textil kvar i restavfallet. Underlaget från plockanalyserna är dock för litet och fler prover under längre tid skulle behövas för att få en mer tillförlitlig siffra på den mängd som finns kvar i restavfallet. Då det inte finns en huvudman utsedd för textilavfallet på riksnivå är det svårt att bedöma de totala mängderna då ett antal organisationer står för insamlingen. Ett producentansvar övervägs. Målet i avfallsplanen bedöms som att det ej går att bedöma. 14

15 Målet om att 58 procent av matavfallet ska vara utsorterat ur Lundabornas restavfall är uppfyllt med råge och de 63 procent som är målet 2020 är inom räckhåll. Plockanalyser på avfallet från hushållen i Lund visar att andelen förpackningar och tidningar i Lundabornas restavfall 2015 var 30 procent och procent. Det innebär att utsorteringen har ökat med 3 procent men en halvering bedöms som svårt att nå. Lunds renhållningsverks senaste kundundersökning visade på ett mycket högt förtroende för hur avfallshanteringen sköts. Över 90 procent var nöjda och målet om ett ökat förtroende för avfallskedjan bedöms som att det kommer nås. För att minska nedskräpningen har kampanjer och aktiviteter genomförts såsom Nikotinkaninen, BigBelly och skräpplockardagar. En nollmätning av nedskräpning på torg och park gjordes under Någon uppföljande mätning är ännu inte gjord och därav bedöms målet som att det ej går att bedöma. Sysav har tillsammans med sina ägarkommuner under året drivit en uppmärksammad kampanj för att minska det farliga avfallet. Sedan slutet av 2016 har Lunds renhållningsverk kört fossilbränslefritt och målet bedöms som uppfyllt. Under 2018 har det köpts in två el kranar och ett antal el fordon. Avfallsplanens mål med resultat Mål avfallsplanen År 2020 är den totala mängden textilavfall i restavfallet halverad jämfört med år 2015 År 2018 är 58 % av matavfallet utsorterat och behandlat biologiskt så att växtnäring och energi tagits tillvara, år 2020 är nivån 63 %. År 2020 är mängden förpackningar och tidningar i restavfallet halverad för respektive material jämfört med år 2015 År 2020 är nedskräpningen mindre än år 2016 År 2020 är mängden farligt avfall i restavfallet noll År 2020 är avfallstransporterna fossilbränslefria År 2020 är våra intressenters förtroende för hela avfallskedjan större än år 2016 Bedömning Går ej att bedöma Kommer att klara målet Går ej att bedöma Går ej att bedöma Kommer att klara målet Kommer att klara målet 15

16 Minskad kemikaliebelastning Både regeringen och Länsstyrelsen Skåne bedömer miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som svårt att nå till 2020 med beslutade styrmedel och åtgärder. För att uppnå Giftfri miljö krävs internationella överenskommelser, lång återhämtningstid, miljötekniska innovationer samt en ökad ambitionsnivå i samhället. Kunskapen om miljö och hälsofarliga ämnen i samhället har ökat, men är fortfarande otillräcklig. För att öka kunskapen har Lunds kommun under 2018 arbetat inom ett regionalt projekt med målsättning att ta fram webbplatsen Sidan är öppen för alla och är en kunskapsresurs för en sundare miljö i förskolan, skolan och hemmet. Här samlas information till pedagoger, skolpersonal och vårdnadshavare så att vi tillsammans kan skapa en kemikaliesmartare miljö med fokus på barns och ungdomars hälsa och välbefinnande i hela Skåne. När det gäller det första delmålet inom detta prioriterade område, om att minska mängden miljö och hälsofarliga ämnen samt mikroplaster som läcker ut från kommunens byggnader och anläggningar, pågår en rad åtgärder och satsningar. Under året antogs Lunds kommuns kemikalieplan, LundaKem, med åtgärder för att bidra till måluppfyllnad. Planen har fokus på barn och ungdomar. För att nå delmålet om att miljö och hälsofarliga ämnen inte ska förekomma i verksamheter som rör barn och unga krävs mycket stora insatser. Miljö och hälsofarliga ämnen finns i många av de vardagsprodukter som omringar oss i hemmet, förskolan, på skolan och våra arbetsplatser. Några svenska kommuner har genomfört analyser på material från sina förskolor och skolor, vilka påvisar miljö och hälsofarliga ämnen i många material och leksaker. Slutsatsen är att så också är fallet i Lunds kommuns verksamheter. Under året har barn och skolförvaltningen genomfört en satsning på inventering och utrensning av material i sina verksamheter, men det finns fortfarande mycket kvar att göra på flera av kommunens förvaltningar. Trots det arbete som pågår i kommunen är det mycket svårt att bedöma om vidtagna åtgärder har gett tillräcklig effekt. Mycket återstår att göra vad gäller miljö och hälsofarliga kemikalier och mikroplaster. Uppföljning och miljöövervakning behöver förbättras och insatserna öka på alla samhällsnivåer för att uppnå delmålen i LundaEko II. Länsstyrelsen Skåne har i sin uppföljning av miljömålen utpekat en omställning till ekologiskt jordbruk och minskad slamspridning som viktiga åtgärder för att nå målet om en giftfri miljö. Den ekologiska odlingen inom kommunen visar en svag positiv trend från 13,2 procent år 2014, till 15,4 procent år Målvärdet som Sveriges regering har satt upp till 2030 är att 30 procent av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt i Sverige. Snittet i landet är nu 22 procent. Lunds kommun äger i dagsläget cirka hektar mark, främst för exploateringssyfte, varav 960 hektar är jordbruksmark. Den ekologiska andelen på kommunens egenägda mark motsvarar 3 procent, eller 25 hektar, vilket är en ökning från föregående år då det var 1 procent. Anledningen till den låga andelen ekologisk odlad jordbruksmark är att marken ägs i syfte att kunna exploateras, och därmed vill inte kommunen skriva långa arrendeavtal. Detta ger i sin tur inte jordbrukare incitament att ställa om till ekologisk produktion då en omställning tar flera år. Under 2018 genomfördes en analys av situationen inom jordbrukssektorn som pekar på att jordbruksfrågan är i behov av ökat fokus för att lösa de målkonflikter som råder. Dessutom behöver kommunen i större utsträckning samarbeta med jordbrukssektorn som utgör en av kommunens största och viktigaste näringar. Enlig samma analys sprids inget slam på kommunens egna åkermarker. Spridningen på övrig jordbruksmark i kommunen är förmodligen liten då Svenska Kvarnföreningen tagit ett policybeslut att inte köpa in spannmål från mark gödslad med slam och det mest odlas spannmål med kvarnkvalitet i Lunds kommun. I nytecknande av arrendeavtalen mellan Lunds kommun och arrendatorerna skrivs ett förbud in mot spridning av slam på kommunens egna mark. 16

17 Mål och resultat Delmål Bedömning Trend 3.1 Utsläpp såsom emissioner och urlakning av miljö och hälsofarliga ämnen, inklusive mikroplaster, från byggnader och anläggningar i Lunds kommun ska minska. 3.2 Det ska inte förekomma miljö och hälsofarliga ämnen i Lunds kommuns verksamheter som rör barn och unga. Riskerar att ej klara målet 3.3 Öka andelen ekologiskt odlad jordbruksmark i Lunds kommun. Kommer att klara målet 3.4 Avloppsslam från reningsverk ska inte spridas på kommunens egna åkermarker och kommunen ska verka för att avloppsreningsslam inte sprids på åkermark i kommunen. Kommer att klara målet Lunds kemikalieplan LundaKem Under 2018 har LundaKem en kemikalieplan för Lunds kommun blivit antagen av kommunfullmäktige ( ). Kemikalieplanen utgör en viktig del i processen att uppnå målen i LundaEko II och anger åtgärder som ska genomföras av kommunens nämnder. Under året har Miljöförvaltningen på Lunds kommun medverkat i olika engagemang för att sprida kunskap om LundaKem, dess syfte och åtgärder. LundaKem innebär bland annat att kommunen tillsvidare inte får anlägga några nya konstgräsplaner samt ska minska inköp av granulat till konstgräsplanerna och i stället öka återanvändning av redan befintlig granulat. Under 2018 har två kommunövergripande arbetsgrupper bildats med fokus på konstgräsplaner och gummiasfalt på lekplatser. Konstgräsgruppen ska ta fram rutiner för minimering av spridning av gummigranulat i kommunen, undersöka alternativa material och diskutera insatser för att minska spridning av gummigranulat. Gummiasfaltgruppen har påbörjat en gemensam materialvalsguide som ska underlätta vid val av material till kommunens lekplatser och skolgårdar. Under 2019 kommer LundaKem implementeras i sin helhet i kommunens styr och ledningssystem för att säkerställa att de antagna åtgärderna genomförs och för att kunna följa upp hur arbetet går. Ett lokalt projekt med förskolor kommer att genomföras samt ett nationellt projekt med varutillsyn i samarbete med Kemikalieinspektionen (KEMI). 17

18 Minsta möjliga klimatpåverkan Kommuner och städer är viktiga aktörer i arbetet för att nå de globala klimatmålen. Lunds kommun fortsätter att ta ansvar och visa ledarskap i detta arbete. Lunds kommun har målet att utsläppen av växthusgaser i kommunen, utifrån jämförsåret 1990, ska minska med 50 procent till år 2020, 80 procent till 2030 och vara nära noll år Flera milstolpar på väg mot målet är uppnådda. Utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun minskar stadigt. Enligt den senast tillgängliga statistiken från SMED (Svenska miljöemissionsdata) hade utsläppen av växthusgaser 2016 minskat med 45 procent jämfört med 1990 (se figur 5). Kraftringens arbete för fossilbränslefri fjärrvärmeproduktion är starkt bidragande till minskningen. Elproduktionen, och kollektivtrafiken i Lunds kommun är nu fossilbränslefria, vilket gett betydande minskningar av utsläppen Växthusgasutsläpp i Lunds kommun (ton CO 2 -ekv/år) Avfall & avlopp Jordbruk Produktanv Arbetsmaskiner Industri El & värme Transporter Mål 2020Mål 2030 Figur 5: Växthusgasutsläpp per sektor i Lunds kommun (ton CO2 ekv/år). Två stora utmaningar för att nå klimatmålen är kommunens bristande rådighet över utsläppen från transportsektorn och jordbrukssektorn. Hittills har utsläppen från transportsektorn minskat med bara sex procent, och ytterligare åtgärder kommer att behövas för att nå delmålet. Även jordbrukssektorn är en stor utmaning där det krävs ytterligare åtgärder. Lunds kommun arbetar brett med transportfrågan inom ramen för Lunds strategi för Hållbart transportsystem, LundaMaTs III, vilket utgör en viktig del i processen att uppnå flera mål och delmål i LundaEko II. Under 2018 har ett förslag till ny energiplan arbetats fram. Förslaget förväntas antas under 2019 och innehåller åtgärder som kommer att ha stor betydelse för kommunens förmåga att nå målet att minska utsläppen av växthusgaser med 80 procent till

19 Under 2018 bildades Lunds kommuns klimatpolitiska råd. Rådet består av forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Rådet kommer att stötta kommunens arbete för att nå klimatmålen, bland annat genom att publicera en årlig rapport med en bedömning av hur kommunens arbete fortlöper. Första rapporten kommer i mars Ett nytt delmål för att minska konsumtionens miljö och klimatpåverkan antogs i samband med aktualiseringen av LundaEko II i slutet av Under 2018 har arbetet med delmålet inletts och fokus har varit att hitta metoder för att följa upp och mäta klimatpåverkan från den kommunala konsumtionen. I nuläget finns data för vissa enskilda produktgrupper, till exempel livsmedel, men för de flesta områden saknas detaljerad kunskap om både vilka varor och tjänster kommunen köper, och vilken klimatpåverkan de har. Slutsatsen av det inledande arbetet är bland annat att det behövs ett inköpsanalyssystem för att möjliggöra uppföljning. Ett sådant system bidrar samtidigt till att förbättra den ekonomiska uppföljningen av kommunens inköp. Lunds kommun och nio andra skånska kommuner har under flera år samarbetat för att nå fossilbränslefrihet. Arbetet har sin grund i Klimatsamverkan Skånes utmaning om fossilbränslefrihet, och även Kraftringen, LKF och Region Skåne verkar för att nå målet. Inom det skånska samarbetet har kommunerna följt upp sin fossilbränsleanvändning med en gemensam metod och arbetat för att fasa ut fossila bränslen från fordonsflottan och tjänsteresor samt från el och uppvärmning. Den senaste gemensamma rapporten beskriver läget 2017, då Lund låg bra till jämfört med övriga kommuner med 100 procent förnybar el, 97 procent förnybar värme, 54 procent förnybara tjänsteresor och 78 procent förnybara drivmedel. Eftersom energianvändningen i kommunens byggnader är mycket större än i fordonsflottan var den sammanvägda fossilfriheten 97 procent. Det är främst resor med egen bil i tjänsten och flygresor som är svåra att få helt fossilbränslefria. Enligt utmaningen om fossilbränslefrihet är det som sista alternativ godkänt att klimatkompensera/klimatväxla, om organisationen inte lyckas bli helt fossilbränslefri. Från och med 2016 har en koldioxidavgift för transporter och en klimatfond införts inom Lunds kommun, vilket innebär att kommunen kan klimatväxla för den lilla mängd fossilbränsle som bedöms finnas kvar Under 2018 beviljades sex projektansökningar till klimatfonden om cykelfrämjande insatser, vindkraft, energieffektivisering och distansmöten. Den lokala produktionen av förnybar el har ökat med ungefär 300 GWh sedan 2013, medan produktionen av förnybara drivmedel endast har ökat marginellt. Utvecklingen av solenergi har en positiv trend, och kommunen och dess bolag har själva investerat i nya solceller. Via kommunens energirådgivning, solkartan (kartläggning av solcellspotentialen) och samverkan med andra aktörer bidrar kommunen till att fler solceller sätts upp. Trots detta går det för långsamt för att uppnå de 700 GWh som är angivna i delmålet. Statistiken visar också att den förnybara fjärrvärmeproduktionen i kommunen inte har ökat som förväntat. Det är tydligt att mer måste till för att delmålet ska nås. Mot bakgrund av det ökande eleffektbehovet, bland annat till följd av elektrifiering i transportsektorn, bör förnybar elproduktion prioriteras. Under 2018 har arbete genomförts för koppla på Veberöds avloppsvatten till Källby reningsverk, vilket kan komma att möjliggöra en ökning av biogasproduktionen till Delmålet bedöms därmed som att det kommer att klaras. Generellt är dock biogasområdet svårarbetat och långa tillståndsprocesser gör att en ny anläggning är svår att få till innan 2020 även om en intresserad aktör skulle identifieras under

20 Mål och resultat Delmål Bedömning Trend 4.1 Utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun ska minska med minst 80 procent till 2030 jämfört med Utsläppen av växthusgaser som uppstår vid produktion av varor och tjänster, som Lunds kommun köper, ska minska till Går ej att bedöma Den kommunala organisationen ska vara fossilbränslefri senast Kommer att klara målet 4.4 Primärenergianvändningen per kvadratmeter i Lunds kommuns lokaler och bostäder ska minska med 45 procent till 2020 jämfört med Den lokala produktionen av el, värme och drivmedel från förnybara källor ska öka med 700 GWh till år 2020 jämfört med Kommer att klara målet 4.6 Till 2020 ska biogasproduktionen i kommunen öka. Kommer att klara målet 4.7 Lunds kommun ska senast 2017 ha avvecklat sina investeringar i företag som ägnar sig åt prospektering, exploatering, utvinning eller vidareförädling av fossila energikällor. Kommer att klara målet 20

21 Klimatanpassning Klimatförändringarna är ett faktum. Även om de globala utsläppen skulle minska i framtiden så har vi människor redan påverkat klimatsystemet, och klimatet kommer att fortsätta att förändras framöver. Klimatanpassning innebär att vidta åtgärder för att anpassa samhället till klimatförändringarna samt minska risken för negativa konsekvenser. Översvämningar och stormar är exempel på händelser som redan i dag drabbar många människor världen över och som är ekonomiskt kostsamma för samhället. Enligt klimatscenarier som tagits fram av SMHI kan årsmedeltemperaturen i Skåne öka med upp emot fem grader till år Årsmedelnederbörden och antalet tillfällen med extrem nederbörd förväntas också öka. Under det prioriterade området klimatanpassning finns två delmål, ett som innebär att en förvaltningsövergripande klimatanpassningsplan ska tas fram senast 2018, och ett nytt delmål som innebär att klimatanpassning ska integreras i kommunens processer och planering i alla berörda verksamheter. Integrering av klimatanpassning innebär att åtgärder för att skydda oss mot ett förändrat klimat ska arbetas fram och implementeras på rätt nivå i organisationen. Klimatanpassning är en komplex fråga som måste arbetas med kontinuerligt, och genom att integrera frågan i ordinarie planer och processer säkerställs att hänsyn till klimatrelaterade risker kontinuerligt beaktas i kommunens olika verksamheter. En stor utmaning i arbetet är därmed att kartlägga den breda samlingen av processer och planer som berörs av begreppet klimatanpassning, och identifiera eventuella brister i dessa processer. Målåret 2018 har redan passerat, vilket innebär att delmålet inte är nått, men arbete pågår och planen kommer att färdigställas under Det klimatpolitiska rådet, som har inrättats i Lunds kommun, kommer bland annat utvärdera kommunens klimatanpassningsarbete. Mål och resultat Delmål Bedömning Trend 5.1 Lunds kommun ska ta fram en klimatanpassningsplan som hanterar förvaltningsövergripande klimatanpassningsfrågor senast Klimatanpassning ska integreras i kommunens processer och planering i alla berörda verksamheter. Riskerar att ej klara målet 21

22 Hållbar stadsutveckling Trenden med växande städer pågår över hela världen, så också i Lund. Sverige är ett av de länder i Europa där urbaniseringen sker snabbast. Som en expansiv kommun i en växande region står Lunds kommun inför en omfattande utveckling av nya verksamheter och ny bebyggelse, vilket ställer stora krav på en hållbar stadsplanering. På 1950 talet bodde det människor i Lund. Femtio år senare, år 2000, hade mängden fördubblats. Idag har Lund drygt invånare. I genomsnitt växer Lund med tusen invånare per år och inte sedan början av 1970 talet har det byggts så mycket i Lund som nu. Totalt påbörjades bostäder under 2018 varav 870 bostäder färdigställdes. Lunds kommun har allt fler spjutspetsprojekt, där man testar nya metoder och tvärdisciplinärt samarbete. Inom utvecklingen av den nya stadsdelen Brunnshög har kommunen ambitionen att vara ett internationellt föredöme inom hållbart stadsbyggande. Kommunen har tagit fram ett hållbarhets PM för Brunnshög vilket används i dialog med byggherrar och bland annat resulterat i åtta tecknade hållbarhetsöverenskommelser. Inom den nya stadsdelen Västerbro pågår arbete, i samverkan med fastighetsägare, med att ta fram ett program för området. Programmet ska svara på en rad frågor kring vad det innebär att stadsdelen ska bli hållbar. Utgångspunkten för arbetet är den fördjupade översiktsplan för området som antog av kommunfullmäktige hösten Ett annat spjutspetsprojekt som har pågått sedan 2014, och som ska avslutas under 2019, är CITyFiED som är ett EU finansierat projekt. I projektet har Lunds kommun i samarbete med LKF, Kraftringen, Svenska Miljöinstitutet (IVL) testat lösningar för att energieffektivisera och renovera befintliga stadsdelar så att de möter samma energikrav som gäller för nya bostäder. I Lund renoveras ett område i stadsdelen Linero vilket går ut på att visa hur man på ett hållbart och varsamt sätt kan energieffektivisera ett miljonprogramsområde. Innovationsplattformen Future by Lund har fortsatt under året, och samlar både nya och etablerade aktörer för att skapa framtidens smarta och hållbara städer. En bärande idé inom projektet är att kommunen inte kan lösa alla utmaningar själv, utan de som bor och verkar i kommunen spelar en avgörande roll för hur den fungerar. Future by Lund delfinansieras av Vinnova och består av Lunds kommun och partners från Lunds universitet, organisationer och näringsliv. I Future by Lund har utmaningarna samlats till fem fokusområden: Digital Humans, Moving Things & People, Future Living & Spaces, Human Centric Light samt Creatives and Changemakers. Inom fokusområdena skapas olika pilotprojekt och testmiljöer. Exempel på projekt är Smarta offentliga miljöer och Lunds öppna sensornätverk. Delmålet som rör att kommunen ska vara restriktiv mot exploatering av brukningsvärd jordbruksmark bedöms som svårt att uppnå. I förslag till ny Översiktsplan 2018 visas på förtätning av bostäder och lokaler, och att lokalisering av industri i stället sker i större utsträckning på det som i dag är jordbruksmark. Arealen exploaterad jordbruksmark klass 8 10 var ,4 hektar, ,9 hektar och för ,4 hektar. När det gäller markexploatering och förtätning så råder det flera målkonflikter. En växande befolkning och ett ökat exploateringstryck innebär, inte enbart att värdefull jordbruksmark tas i anspråk utan också att det blir fler som ska samsas om de gröna miljöerna och att ytan minskar för den biologiska mångfalden samtidigt som förtätningen kan leda till risk för ökat buller. Delmål för buller och strålning bedöms båda som osäkra om de nås. Det pågår arbete med att minska antal människor som utsätts för buller inom ramen för kommunens bullerprogram, men det är oklart i vilken grad bullerproblematik beaktas vid beslut om och planering av förtätning och placering av ny bebyggelse och verksamheter. För att minska UV strålningen genomför kommunen diverse riktade åtgärder. Barn och skolförvaltningen har inventerat solskydd på förskole och skolgårdar och har upprättat en handlingsplan. Miljöförvaltningen bedömer exponering av skadlig strålning från bland annat 22