Årsrapport för biverkningar 2018

Transkript

1 Årsrapport för biverkningar 2018 Enheten för läkemedelssäkerhet Postadress: Box 26, Uppsala Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon:

2 Sammanfattning Under år 2018 tog Läkemedelsverket emot totalt biverkningsrapporter. Av dessa rapporter kom 71 % från den svenska hälso- och sjukvården och 29 % var konsumentrapporter som oftast skickas av patienter eller anhöriga. Läkemedelsverket sammanfattar biverkningar om veterinärmedicinska läkemedel i en separat rapport. De tre vanligast förekommande läkemedelssubstanserna i allvarliga biverkningsrapporter från hälso- och sjukvården, var apixaban, intrauterina preventivmedel med gestagen och warfarin. I allvarliga biverkningsrapporter från konsumenter var de två vanligast förekommande läkemedlen levotyroxin och intrauterina preventivmedel med gestagen. Vid bedömning av minskad eller ökad rapporteringsfrekvens måste antalet rapporter alltid sättas i relation till hur stor läkemedlets användning är i befolkningen. Läkemedelsverkets biverkningsdatabas som består av spontanrapporter kan inte användas som en källa för incidenssiffror. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...4 Biverkningsstatistik för år Vem rapporterar?...6 Ålders- och könsfördelning...7 De vanligast förekommande läkemedelssubstanserna i allvarliga biverkningsrapporter under år De vanligaste allvarliga biverkningsrapporterna från hälso- och sjukvården för barn och ungdomar...11 De vanligaste allvarliga biverkningsrapporterna från konsumenter för barn och ungdomar...11 Hälso- och sjukvårdens biverkningsrapportering per län år Resultat av signalarbete under år Slutsatser

4 Inledning Biverkningsrapporter inkommer till Läkemedelsverket från hälso- och sjukvården samt från konsumenter och registreras i den svenska databasen. Information om biverkningar överförs till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s 1 biverkningsdatabas. Dessa rapporter ingår i den europeiska säkerhetsövervakningen av läkemedel och även i det globala biverkningsarbetet inom WHO. Idag innehåller den svenska biverkningsdatabasen över rapporter (se Figur 1). EMA:s databas innehåller över 14 miljoner biverkningsrapporter. Figur 1. Det kumulativa antalet av samtliga 2 biverkningsrapporter årsvis från hälso- och sjukvården samt konsumenter under åren Biverkningsrapportering sker både elektroniskt via Läkemedelsverkets webbplats och via vanlig post. I första hand ska rapporteringen ske elektroniskt via Läkemedelsverkets e-tjänst och i andra hand via pappersblanketter. Dessa e-tjänster och blanketter finns på Läkemedelsverkets hemsida. 1 European Medicines Agency 2 Både allvarliga och icke allvarliga rapporter 4

5 Figur 2 visar det totala antalet biverkningsrapporter per år från hälso- och sjukvården samt från konsumenter, uppdelat mellan allvarliga och icke allvarliga rapporter. Då det under åren 2015 och 2016 inkom sjukvårdsrapporter som resultat av retrospektiva journalgenomgångar, var dessa års siffror något högre än under år 2017 och Det förekommer att biverkningshändelsen ligger flera år bakåt i tiden från rapporteringstillfället. Figur 2. Biverkningsrapporter från hälso- och sjukvården och konsumenter under åren Antalet allvarliga biverkningsrapporter inklusive dödsfall visas i Tabell 1 för de senaste fem åren. Under år 2018 inkom 119 rapporter 3 där biverkningen var angiven som misstänkt dödsorsak. Detta utgör cirka 3,6 % av de allvarliga rapporterna vilket motsvarar de tidigare årens statistik. De flesta dödsfallen gäller personer över 55 år och avser antikoagulantia och allvarliga blödningar. Tabell 1. Antalet allvarliga biverkningsrapporter inklusive dödsfall för år Allvarliga rapporter inklusive dödsfall Dödsfall Biverkningsstatistik för år 2018 Biverkningsrapporter indelas efter allvarlighetsgrad. En allvarlig biverkning är en sådan som är livshotande, leder till döden, orsakar eller förlänger sjukhusvård, leder 3 Fem av dessa var konsumentrapporter. 5

6 till invalidisering, medför medfödd missbildning eller bedöms som en annan medicinskt viktig händelse. Under år 2018 var det totala antalet inkomna rapporter varav 43 % bedömdes som allvarliga. Antalet rapporter måste alltid sättas i relation till hur stor användningen av det aktuella läkemedlet är i befolkningen vid bedömningen av minskad eller ökad rapporteringsfrekvens. Läkemedelsverkets biverkningsdatabas som består av spontanrapporter kan inte användas som en källa för incidenssiffror. Vem rapporterar? Figur 3 visar antalet allvarliga biverkningsrapporter under år 2018 uppdelade per rapportörsgrupp. Sjukvårdens rapporter som utgör 71% av det totala antalet rapporter kom till största delen från läkare. Från farmaceuter på apotek kom det 75 rapporter och 46 skickades av kliniska farmaceuter. Rapporter från konsumenter motsvarar cirka 17 % av det totala antalet allvarliga rapporter. Figur 3. Antal allvarliga biverkningsrapporter år 2018 indelat per rapportörsgrupp. 6

7 Ålders- och könsfördelning Figur 4 visar ålders- och könsfördelningen för patienter och konsumenter i allvarliga rapporter. En liten del av rapporterna saknar uppgift om åldern. För sju rapporter saknas uppgift om kön och de visas därför inte i figuren. Figur 4. Ålders- och könsfördelning för patienter i allvarliga rapporter år 2018 från hälso- och sjukvården respektive konsumenter. Barn och ungdom: 0 17 år, vuxen: år, äldre: 65 år. I allvarliga biverkningsrapporter från hälso- och sjukvården är patienternas könsfördelning 57 % för kvinnor och 43 % för män. Fördelningen i allvarliga konsumentrapporter visar en större skillnad: 73 % gäller kvinnor och 26 % män. 7

8 Figur 5 visar allvarliga biverkningar från både hälso- och sjukvård samt patienter och konsumenter år 2018 grupperade enligt systemorganklass, SOC 4. Tre SOC med färre än tio fall uteslöts (Social circumstances, Surgical and medical procedures och Congenital, familial and genetic disorder). De tre mest rapporterade biverkningarna relaterade till Nervous system disorders var yrsel, huvudvärk och hjärnblödning. Figur 5. Rapporterade allvarliga biverkningar år 2018 grupperade enligt systemorganklass. De vanligast förekommande läkemedelssubstanserna i allvarliga biverkningsrapporter under år 2018 De vanligast förekommande läkemedelssubstanserna i allvarliga biverkningsrapporter från hälso- och sjukvården visas i Tabell 2. Den visar också de vanligast rapporterade biverkningarna för respektive substans. Tre av fyra av de mest rapporterade substanserna var apixaban, warfarin och rivaroxaban vilka alla är antikoagulantia (s.k. blodförtunnande läkemedel). Det är välkänt att den här typen av läkemedel kan orsaka blödningar i olika organ. Med utebliven effekt avses här i huvudsak trombosfall hos antikoagulantiabehandlade 4 SOC-klassificering enligt MedDRA (Medical Dictionary for Regulatory Activities). 8

9 patienter. Hormonspiraler var de näst mest rapporterade produkterna under år Oönskade graviditeter och extrauterina graviditeter var de vanligaste rapporteringsorsakerna för dem och oftast anges också utebliven effekt som en biverkning i dessa fall. Det fanns 43 rapporter för enalapril varav 28 rapporter gällde angioödem, en välkänd biverkning för ACE-hämmare. Tabell 2. De vanligast förekommande substanserna i allvarliga biverkningsrapporter från hälso- och sjukvården år 2018 och de vanligaste biverkningarna i dessa rapporter. Läkemedelssubstans (ATC-kod) Biverkning (antal) 5 Antal rapporter apixaban (B01AF02) 128 cerebral blödning (42), hematuri (12), utebliven effekt (10) intrauterint preventivmedel med gestagen (G02BA03) 121 utebliven effekt (96), ektopisk graviditet (62), graviditet (43) warfarin (B01AA03) 89 cerebral blödning (15), gastrointestinalblödning (12) rivaroxaban (B01AF01) 64 utebliven effekt (9), hematuri (7), gastrointestinalblödning (7) enalapril (C09AA02) 43 angioödem (28) infliximab (L04AB02) 42 autoimmun hepatit (4) atorvastatin (C10AA05) 39 leverenzymsökning (5), rabdomyolys (5) vaccin mot fästingburen encefalit (J07BA01) 39 huvudvärk (6) järn, parenterala preparationer (B03AC) 36 anafylaktisk chock eller reaktion (12), dyspné (8) vaccin mot difteri, Haemophilus influenzae B, kikhosta, polio, stelkramp och hepatit B (J07CA09) 35 granulom på vaccinationsstället (5), feber (4) 5 Varje rapport kan innehålla flera biverkningsdiagnoser/symtom. 9

10 Den 1 juni 2018 drogs Alvedon 665 mg tillbaka från marknaden, se nyhet på Läkemedelsverkets hemsida. År 2017 bedömde Enheten för läkemedelssäkerhet 44 biverkningsrapporter från Giftinformationscentralen med detta läkemedel. Den här typen av händelser är ett exempel på hur biverkningsrapporter även kan gälla överdosering, missbruk, felanvändning och intoxikationer. Det är också viktigt att samla in biverkningsrapporter angående yrkesexponering för läkemedel, felaktig läkemedelsanvändning samt bristfällig eller utebliven effekt. De vanligast förekommande läkemedelssubstanserna i allvarliga biverkningsrapporter från konsumenter år 2018 visas i Tabell 3. Den visar också de vanligast rapporterade biverkningarna för respektive substans. Läkemedelsverket tog emot 68 rapporter med levotyroxin, 32 med hormonspiraler och 16 rapporter med influensavaccin (sex av dem rapporterades på Pandemrix). I konsumentrapporter gällande levothyroxin ser man ofta utebliven effekt som inrapporterad biverkning. Tabell 3. De vanligast förekommande substanserna i allvarliga biverkningsrapporter från konsumenter år 2018 och de vanligaste biverkningarna i dessa rapporter. Läkemedelssubstans (ATC-kod) Biverkning (antal) 6 levotyroxin (H03AA01) 68 trötthet (37), huvudvärk (17), hjärntrötthet (16) intrauterint preventivmedel med gestagen (G02BA03) 32 utebliven effekt (6), vaginal blödning (6) vaccin mot influensa (J07BB02) 16 värk i extremitet (3) sertralin (N06AB06) 12 oro (2), blindhet (2), bröstsmärta (2), diarré (2), yrsel (2), trötthet (2), huvudvärk (2), illamående (2) vaccin mot fästingburen encefalit (J07BA01) 11 trötthet (4), huvudvärk (3) enalapril (C09AA02) 10 hosta (3) Antal rapporter 6 Varje rapport kan innehålla flera biverkningsdiagnoser/symtom. 10

11 De vanligaste allvarliga biverkningsrapporterna från hälso- och sjukvården för barn och ungdomar Under året tog Läkemedelsverket emot 257 allvarliga biverkningsrapporter från hälso- och sjukvården som gällde barn och ungdomar yngre än 18 år. Tabell 4 visar de mest rapporterade läkemedelssubstanserna för barn och ungdomar samt de vanligast rapporterade biverkningarna för dessa substanser. Tabell 4. De vanligast förekommande substanserna i allvarliga biverkningsrapporter från hälso- och sjukvården för barn yngre än 18 år och de vanligaste biverkningarna. Läkemedelssubstans (ATC-kod) Biverkning (antal) 7 Antal rapporter vaccin mot difteri, H. influenzae B, kikhosta, polio och stelkramp, hepatit (J07CA09) 35 granulom på vaccinationsstället (5), feber (4) vaccin mot rotavirus (J07BH01) 23 kräkning (5), diarré (4) vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (J07BD52) 22 feber (3) vaccin mot difteri, kikhosta, polio och stelkramp (J07CA02) 19 erytem (5) vaccin mot pneumokocker (J07AL02) 18 granulom vid vaccinationsstället (3), klåda vid vaccinationsstället (3) vaccin mot humant papillomavirus (J07BM01) 14 yrsel (2) De vanligaste allvarliga biverkningsrapporterna från konsumenter för barn och ungdomar Under år 2018 tog Läkemedelverket emot 35 allvarliga rapporter från konsumenter angående barn och ungdomar (under 18 år). Vaccin mot fästingburen encefalit var den mest rapporterade med fyra rapporter. 7 Varje rapport kan innehålla flera biverkningsdiagnoser/symtom. 11

12 Hälso- och sjukvårdens biverkningsrapportering per län år 2018 Tabell 5 visar länsfördelningen av allvarliga biverkningsrapporter från hälso- och sjukvården under 2018 samt rapporteringssätt. Man kan se att den anmodade elektroniska rapporteringen används i olika grad i olika län. Detta illustreras i de cirkeldiagram som finns i Figur 6. En rapport kan ha fler än ett rapporteringssätt, om den t.ex. innehåller uppföljande information. Därför är vissa totala antal mindre än summan av kolumnerna i Tabell 5. Med pappersblankett menas biverkningsrapportering med hjälp av Läkemedelsverkets pappersblankett. Under kategorin Övriga finns framför allt inskickade journalkopior utan någon medföljande blankett samt enstaka rapporter som inkommit som e-post eller brev. Tabell 5. Allvarliga biverkningsrapporter från hälso- och sjukvården länsvis under år 2018, uppdelat på rapporteringssätt. 12

13 Figur 6. Cirkeldiagram med antal rapporter och rapporteringssätt för de åtta län med flest biverkningsrapporter. Resultat av signalarbete under år 2018 Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ansvarar för koordinering av EU:s säkerhetsövervakning av läkemedel. De olika medlemsländernas nationella myndigheter, däribland Läkemedelsverket ingår i detta samarbete. EMA har genom EU:s nätverk en kontinuerlig övervakning och kan, i samverkan med de nationella myndigheterna, agera om man upptäcker att nytta-riskbalansen har ändrats sedan läkemedlet godkändes. De olika nationella myndigheterna i Europa detekterar och utreder potentiella signaler om säkerhetsproblem med läkemedel. Dessa potentiella signaler om exempelvis nya läkemedelsbiverkningar skickas från de nationella myndigheterna till EMA:s säkerhetskommitté PRAC som rekommenderar regulatoriska åtgärder för bekräftade signaler. Från och med 2018 kan även MAH (innehavare av marknadsföringstillstånd) använda sig av samma regulatoriska system och skicka detekterade signaler till PRAC. I de allvarligaste fallen kan ett läkemedel dras in från marknaden. Vanligare är att ny information förs in i produktinformationen (Summary of Product Characteristics, SmPC) i form av kontraindikationer, varningar och/eller uppdatering av biverkningsprofilen. Exempel på läkemedel som dragits in under 2018 pga. rapporterade säkerhetsproblem är Alvedon 665 och Zinbryta (se Läkemedelsverkets nyhetsarkiv). Indragningen av Alvedon 665 berodde på svårigheter med att behandla överdosering. För Zinbryta som använts för multipel skleros gjordes indragningen pga. risk för allvarliga och potentiellt dödliga immunreaktioner med påverkan på hjärna, lever och andra organ. 13

14 I Tabell 6 visas 38 signaler där PRAC rekommenderade ändringar i produktinformationen under 2018 för läkemedel som finns på den svenska marknaden. Dessa signaler har huvudsakligen sitt ursprung i internationell biverkningsrapportering, inklusive rapporter från Sverige, samt medicinsk litteratur. Den europeiska biverkningsdatabasen är tillgänglig för allmänheten ( Tabell 6 visar att det europeiska signalarbetet har fångat upp och bekräftat signaler för både nya läkemedel och läkemedel som funnits länge på marknaden. Sverige initierade signalutredningen om nabumeton och läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (Drug Reaction with Eosinophilia and Systemic Symptoms, DRESS). Tabell 6. Signaler där PRAC rekommenderade ändringar i produktinformationen under år 2018 för läkemedel på den svenska marknaden. Substans Alemtuzumab Amitriptylin Antiretrovirala läkemedel Apixaban; edoxaban Baricitinib Certolizumab pegol; etanercept; golimumab; infliximab Dasatinib Dimetylfumarat (Tecfidera) Direktverkande antivirala medel (DAAV) indicerade för behandling av hepatit C Dolutegravir Dulaglutid Dulaglutid; exenatid; liraglutid Duloxetin Filgrastim; lenograstim; lipegfilgrastim; pegfilgrastim Fluorokinoloner för systemisk och inhalerad användning Hormonella preventivmedel Humant normalt immunglobulin för intravenös administrering Hydroklorotiazid Hydroxikarbamid Signal Infektion med cytomegalovirus Torra ögon Autoimmun hepatit Läkemedelsinteraktion mellan apixaban eller edoxaban och selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och/eller serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) som leder till ökad blödningsrisk Pneumonia Lichenoida hudreaktioner Reaktivering av cytomegalovirus (CMV) Immunologisk trombocytopen purpura och trombocytopeni Dysglykemi Utvärdering av preliminära data från en observationsstudie om födelseresultat hos kvinnor som smittats med humant immunbristvirus (HIV) Gastrointestinal stenos och obstruktion Diabetesketoacidos Interstitiell lungsjukdom Aortit Aortaaneurysm och -dissektion Självmordsbenägenhet med hormonella preventivmedel enligt en ny publikation Lupusliknande syndrom och relaterade termer Hudcancer Kutan lupus erythematosus 14

15 Ipilimumab Substans Kanagliflozin; dapagliflozin; empagliflozin; ertugliflozin Lapatinib Lenalidomid Lenograstim; lipegfilgrastim; pegfilgrastim Metotrexat Nabumeton Norepinefrin Pembrolizumab Pemetrexed Perindopril Ritonavir; lopinavir, ritonavir; ombitasvir, paritaprevir, ritonavir; levotyroxin Takrolimus (systemisk beredning) Teriflunomid Tiamazol Tiamazol Vareniklin Vortioxetin Xylometazolin Gastrointestinal infektion med cytomegalovirus Signal Fourniers gangrän Pulmonell hypertension Progressiv multifokal leukoencefalopati (PML) Pulmonell blödning Pulmonell alveolär blödning Läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS) Stresskardiomyopati Aseptisk meningit Nefrogen diabetes insipidus Raynauds fenomen Interaktion kan leda till minskad verkan av levotyroxin och till hypotyreos Hepatit E-infektion Dyslipidemi Ny information om den kända risken för missbildningar och neonatala rubbningar vid exponering under graviditeten Pankreatit Medvetandeförlust Angioödem och urtikaria Allvarlig ventrikulär arytmi hos patienter med långt QTsyndrom 15

16 Slutsatser Biverkningsrapporteringen från den svenska hälso- och sjukvården samt från patienter/konsumenter är en viktig del i det EU-gemensamma underlaget för säkerhetsuppföljningen av godkända läkemedel. Biverkningsrapporterna är ett viktigt verktyg för att identifiera tidigare okända potentiella risker med läkemedel. De svenska biverkningsrapporterna i den europeiska databasen EudraVigilance har under 2018, tillsammans med övriga rapporter, bidragit till upptäckten av signaler med åtföljande regulatoriska säkerhetsåtgärder. Fördelningen av rapportörstyp samt ålder och kön i biverkningsrapporterna följer samma mönster som under de senaste årens rapportering. Den enligt aktuell föreskrift anmodade elektroniska rapporteringen av biverkningar till Läkemedelsverket används i olika grad i olika län. 16

17 17