Mötesdeltagarna bogruppsmöte Hej!

Transkript

1 Mötesdeltagarna bogruppsmöte Hej! Jag tycker det blev ett mycket bra och trevligt möte. Ursprungligen planerade vi att hålla ett möte på våren och ett på hösten. Nu känns det som om vi borde träffas ytterligare en gång på våren. Därför har vi bokat in ett nytt möte den 28 mars. Samma tid samma plats! Ni ska också få en hemläxa. Den består i att Ni gemensamt eller var och en för sig, det bestämmer Ni själva, ska gå in på kommunens hemsida och hämta hem det material som Ni behöver för det kommande grupparbetet. Grupparbetet kommer att handla om planläget och tillgänglighetsfrågor i respektive kommundel. Bara gräv, Ni kommer att hitta en hel del om Ni gräver tillräckligt djupt! Ha en fortsatt bra dag...åsså tack för att Ni kom! Med vänlig hälsning Stig Åkesson Bifogas: Bilaga01_Bogruppmöte SPF Samorg_ Bilaga02_deltagarelista Bilaga03_ByggaBo Bilaga04_Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Bilaga05_Prioriterade insatser för perioden Bilaga06_Boendeplanering 2018 Bilaga07_Trafikförjningsprogram -SPFs yttrande Bilaga08_Trafikförjningsprogram - -bilaga Bilaga09_Preliminär beräkning av bostadstillägg _ Pensionsmyndigheten Bilaga10_Kallelse till möte Postadress Telefon Bank Org.nr SPF Samorganisation Sparbanken Skåne i Hässleholm Direkt Swish Rymdv konto , Hässleholm Mobiltelefon Epost Säte: Hässleholm Sweden stig.aakesson@gmail.com

2 1 SPF Samorganisation i Hässleholm Minnesanteckningar från bogruppernas möte Plats Närvarande: Senioren, Hässleholm Enligt bifogad lista 1. Mötet öppnades av SÅ som hälsade alla välkomna 2. Dagordningen: godkändes 3. Historik : Hässleholms bogrupp har funnits i ungefär 10 år och administreras av SPF 159 i Hässleholm 4. Planläget i kommunen : Bordlades och hänsköts till de lokala bogrupperna. TK informerade om att man kan gå in på kommunens hemsida. Där finns det underlag som behövs för att varje enskild bogrupp ska kunna bilda sig en uppfattning om planläget på orten. Stadsbyggnadskontorets planer redovisas på hemsidan under fliken Bygga Bo (skärmdump av sidan bifogas - klicka på de planer som är av intresse) 5. Lagar och regler på bostadsmarknaden: SÅ informerade om bostadsförsörjningslagen. (bifogas) 6. Riktlinjer antagna av KF: SÅ informerade om Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Hässleholms kommun, antagen av Kommunfullmäktige (prioriterade åtgärder bifogas) 7. Förvaltningarnas ansvarsområden: Tk informerade. Omsorgsförvaltningen redovisar sina behov. (se bifogat planeringsdokument) Stadsbyggnadskontoret tar (SBK) fram de strategiska översiktsplaner som är underlag för detaljplaneringen, som SBK också har inom sitt ansvarsområde. Tekniska kontoret har via fastighetsavdelningen ansvaret för kommunens lokalförsörjning. Markförsörjningen handhas av exploateringsavdelningen. Avdelningen kommer att flyttas till kommunledningskontoret. Bostads- och markförsörjningsplaner finns inte, är i planeringsstadiet. 8. Kommande aktiviteter: Bristande tillgänglighet i våra bostadsområden är ett stort problem. De flesta hyreshusen är byggda innan kravet på rullstolstillgänglighet kom. Många bor i villor som ofta är för stora och ofta är i flera plan. Bra kollektivtrafik är också viktigt. TK redovisade vad SPF Skåne gör för att påverka kollektivtrafiken i Skåne (se bifogad remiss) Mao fokus på nya äldre bostäder, förbättringar i det befintliga beståndet och bra kollektivtrafik. 9. Övrigt : Det är många äldre som inte söker KBT trots att de är berättigade till det. SÅ redovisade hur man i Pensionsmyndighetens app enkel kan fylla i sina uppgifter och se om det går att få KBT och i så fall vad KBT:et blir. De som saknar tillräcklig datorvana kan vända sig till kommunens servicekontor och få hjälp. (se vi bifogad beräkning) 10. Nästa möte: SÅ kallar till nytt möte. Tid och plats bestäms i samråd med TK. 11. Avslutning: TK avslutade mötet och tackade för visat intresse Noterat av Stig Åkesson

3 Förnamn Efternamn init E-postadress Mobil Hem Adress Postnr Ort Bogrupp/Övr för Alf Månsson *) AM H Intresseför Ann-Marie Sjölin AS Farstorps-Troedstorp Hästveda SPF Hästveda Bengt Andersson BA Ljungamölla Vankiva SPF Hässleholm Bill Hermansson BH Drottninggatan Hässleholm SPF Vinslöv Birgitta Nilehn BN Frykholmsgatan Hässleholm SPF Hässleholm Erik Berlin EB eric.berlin@telia.com PRO Hästveda Gun Wahlgren GW gun.wahlgren@live.se Karlavägen Hästveda H Intresseför Gunilla Zadig GZ gzsten@gmail.com Hemvärnsgatan Tyringe Tyringe Byalag Ingegärd Bengtsson IB Slättarödsvägen Bjärnum SPF Bjärnum Ingrid Magnusson IM ingrid_magnusson@hotmail.com Plåtvägen Bjärnum SPF Bjärnum Jan Göransson JG kjgoransson@telia.com Opalstigen Tyringe SPF Tyringe Kerstin Göransson KG kerstingoransson1944@gmail.com Dalsjö Bjärnum SPF Bjärnum Kjell Ragnarsson KR kjell.ragnarsson@gmail.com PRO Hästveda Kjell Uno Öhgren KUÖ Skansvägen Vittsjö SPF Verum Krister Persson KP kristerperssonhlm@gmail.com Solbrinken Hässleholm SPF Hässleholm Lars Isaksson LI izak@comhem.se Drottninggatan Hässleholm SPF Hässleholm Lars Olofsson LO larstolofsson@gmail.com Smalgatan Hästveda SPF Hästveda Lennart Martinsson LM lennartirevninge@hotmail.com Rävninge Hästveda SPF Hästveda Roland Eriksson RE lolle.eriksson@tele2.se Skeinge Osby PRO Hästveda Nils Göran Lindqvist NGL Waldausväg Vittsjö SPF Bjärnum Ronny Björklund RB RONNY@RBAB.EU H Intresseför Sivard Strand SS sivard.strand@live.se Perstorp 5127 Vittsjö SPF Vittsjö Stig Åkesson SÅ stig.aakesson@gmail.com Rymdvägen Hässleholm SPF Hässleholm Sven-Erik Johansson SEJ s-e.johansson@hotmail.com Videvägen 12 Hässleholm Hässleholm SPF Hässleholm Tore Kvist TK ark.kvist@gmail.com Nötgatan Hässleholm SPF Hässleholm Bo Anders Friberg BAF bo.anders.friberg@telia.com Johan Ullbergsgatan Tyringe SPF Tyringe Maj Inger Eklöv MIE Algatan 7c Bjärnum SPF Bjärnum Greger Gustafsson GG gregerihlm@gmail.com Svarvaregatan Sösdala SPF Sösdala Kerstin Thånell KT kerstin@thanell.nu Strandgatan Vittsjö SPF Vittsjö *) ej närvarande

4

5 Start / Dokument & lagar / Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar t.o.m. 2013:866 SFS nr: 2000:1383 Departement/myndighet: Näringsdepartementet RSN Utfärdad: Ändrad: t.o.m. 2013:866 Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet) Källa: Fulltext (Regeringskansliet) Innehåll: Övergångsbestämmelser 1 Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Lag (2013:866). 2 Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2013:866). 3 Länsstyrelsen ska lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning mellan kommuner i frågor om

6 bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd. Lag (2013:866). 4 Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 5 plan- och bygglagen (2010:900). Lag (2013:866). 5 En kommun ska lämna regeringen de uppgifter om kommunens bostadsförsörjningsplanering som regeringen begär. Lag (2013:866). 6 Om kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen saknar någon sådan uppgift som avses i 2 första stycket 3, får regeringen förelägga kommunen att anta nya riktlinjer. Lag (2013:866). 7 Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska en kommun anordna bostadsförmedling. Om två eller flera kommuner behöver gemensam bostadsförmedling, ska dessa kommuner anordna sådan bostadsförmedling. Regeringen får förelägga en kommun att anordna kommunal bostadsförmedling enligt första stycket. Lag (2013:866). 8 En kommunal bostadsförmedling som förmedlar lägenheter i turordning efter kötid får, utöver sådan förmedlingsersättning som får tas ut vid yrkesmässig bostadsförmedling enligt 12 kap. 65 a jordabalken, ta ut en avgift för rätten att stå i kö (köavgift) av den hyressökande. Kravet på förmedling efter kötid ska inte hindra att ett begränsat antal lägenheter som är tillgängliga för kön fördelas enligt ett förturssystem. Köavgiften får tas ut för högst ett år i taget. Kommunen får bestämma avgiften och grunderna för hur den ska tas ut. Lag (2013:866). Övergångsbestämmelser 2013: Denna lag träder i kraft den 1 januari Äldre föreskrifter gäller fortfarande för riktlinjer för bostadsförsörjning som antagits före den 1 januari All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.

7

8 Planeringsdokument äldreomsorg Strategisk boendeplanering 2018

9 Innehållsförteckning 1 Inledning Historik ( ) Nuläge Permanentboende och korttid/växelvårdsplatser Parboende Icke verkställda beslut Omsättningens påverkan på antalet som väntar på ledig plats i särskilt boende I väntan på ledig plats Fördelning mellan somatik och demens Väntetid från beslut till verkställighet Dagverksamhet för dementa Växelvård Bosättningskommunens ansvar Framtida behov av äldreboende Befolkningsprognos Prognosticerat framtida behov av särskilt boende Behov per kommundel Kostnadsberäkning av prognosticerat framtida behov Boende enligt LSS för yngre personer med demenssjukdom? Åtgärder för att kunna tillgodose framtida behov av särskilt boende Åtgärder på kort sikt Bugetera för ökade kostnader inom äldreomsorgen Förlängd förhyrning av Linnegläntan korttidsenhet Tillbyggnad av Ekegården Omvandla demensplatser på Ehrenborg till somatik Säkerställa att de privata vårdgivarna inom Hässleholm kommun har full beläggning Utreda framtida användning av avdelning 6 på Högalid Åtgärder på längre sikt Nytt särskilt boende i centrala Hässleholm Utreda möjligheten för en tillbyggnad av Sjögläntan Tillbyggnad Skansenhemmet Utreda behov av LSS bostad för yngre personer med demenssjukdom... 18

10 Diarienummer: OF 2018/441 Dokumentet gäller för: Strategisk boendeplanering av särskilt boende äldreomsorg Giltighetsperiod: Tillsvidare Ersätter: OF 2017/280, antaget av omsorgsnämnden Antagen av omsorgsnämnden:

11 1 Inledning Förvaltningen har reviderat dokument med en ny bedömning av framtida behov av särskilt boende inom äldreomsorgen som sträcker sig fram till Det är många faktorer som behöver vägas samman för att kunna göra en bedömning av framtida behov av särskilt boende inom äldreomsorgen. Vi vet att andelen äldre ökar samtidigt som medelåldern ökar. Men hur påverkas det framtida behovet av att äldres hälsa och bättre tillgänglighet i bostäder? Kommer fler äldre i framtiden att välja att vårdas hemma? Kommer det att ske förändringar i lagstiftningen som innebär att äldre över en viss ålder automatiskt skall ha rätt till ett särskilt boende? Idag har den som blivit beviljad ett särskilt boende, enligt Socialstyrelsen, rätt att tacka nej till erbjuden plats och vänta på sitt önskemål. Kommer det att vara möjligt i framtiden? Förvaltningen har gjort en bedömning av framtida behov utifrån nulägesanalyser, beläggningsstatistik och befolkningsprognoser. Prognosen visar på ett utökat behov med platser per år de närmaste sju åren (medelvärde 11), därefter platser per år mellan åren (medelvärde 16). Fram till 2025 innebär det totalt 95 platser jämfört med Total prognosticerad ökning fram till 2030 jämfört med 2017 är 192 platser, fram till 2035, 284 platser och fram till 2040, 328 platser. Ökningen i modellen förutsätter att lika stor andel av befolkningen i en viss åldersgrupp konsumerar lika många dygn i särskilt boende som Det innebär att prognosen måste ställas i relation till hur framtidens äldre kan förväntas vara i behov av särskilt boende i förhållande till Det har inte tagits någon hänsyn till ett eventuellt minskat behov i redovisade prognoser, men övergripande beräkningar som tidigare gjorts visar att, om behovet skulle minska med ca 1 % per år så kan det framtida behovet av platser bli 30 % lägre på 20 års sikt. En eventuell trend av fortsatt minskat behov bör analyseras noggrant de kommande åren, eftersom det har stor påverkan på prognosen av framtida behov. Klarar Hässleholm kommun inte att tillgodose behovet av boende, så kommer kostnaderna att öka inom hemtjänsten. För den med stora omvårdnadsbehov är bedömningen att behoven bättre kan tillgodoses på ett boende och definitvt till en lägre kostnad än med insatser från hemvården. Annika Andersson Omsorgschef

12 2 Historik ( ) Under perioden 2004 till 2014 skedde det en nettominskning av särskilda boendeplatser med totalt 212 platser, varav 89 platser hos privata vårdgivare. Minskningen föranleddes av ett minskat behov av särskilt boende. Under perioden kan man inte se att det skedde någon ökning av icke verkställda beslut. Söderäng - 8 platser 2003 Lyckebo - 8 platser 2003 Hasselbacken - 8 platser 2003 Bokebergsgården - 30 platser 2006 Andersgården - 18 platser 2007 Klockargården - 37 platser 2009 Sjögläntan + 30 platser 2009 Qvarngården (växelvård) - 16 platser 2009 Vallmogården - 16 platser 2011 Högalidshemmet, avd 7 Köpta platser 12 platser 89 platser 2013 Successivt från 2004 Summa minskning platser Kostnadsanalyser ett antal år tillbaka i tiden visar att en kostnadsförskjutning har skett från särskilt boende till ordinärt boende. Förvaltningens bedömning är att en ökad efterfrågan på hemtjänst har lett till ett minskat behov av särskilt boende. Över tid är förvaltningens bedömning att fler äldre önskar bo kvar i sitt ordinära boende, vilket också har möjliggjorts genom till exempel bättre bostäder, att mer avancerad hälso- och sjukvårdsinsatser kan erbjudas i hemmet. Hässleholms kommun har sedan 2013 använt sig av Kostnad per brukare (KPB) som analysverktyg vilket har möjliggjort djupgående analyser av kostnader och verksamhetsstatistik. Innan 2013 var statistiken bristfällig och analysmöjligheterna färre. Genom KPB kan förvaltningen bland annat följa antalet personer med omfattande omvårdnadsbehov inom hemtjänsten. Dessa analyser (utfall ) visar att Hässleholms kommun har en relativt låg andel ytterfall 1 inom hemtjänsten. År 2017 fanns det utifrån Kostnad per brukare 14 brukare i hemtjänsten över brytpunkten 2 för särskilt boende, en minskning jämfört med Tabell 1 Antal personer inom ordinärt boende som befinner sig över brytpunkten, enligt KPB åren År Antal personer i hemtjänst över brytpunkt Brytpunkten motsvarar i tkr/år Med ytterfall i ordinärt boende menas brukare med insatser som överstiger en kostnad av 600 tkr per år. 2 Brytpunkten visar när det ur en ekonomisk synvinkel är billigare att en brukare bor på ett särskilt boende istället för att använda sig av hemtjänst.

13 Kommunen kan inte avslå en ansökan om hemtjänst med hänvisning att det skulle bli billigare med ett särskilt boende. Den som ansöker om särskilt boende och får avslag på sin ansökan har möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Den kommun som inte har personer som väntar på ledig plats i särskilt boende, har troligtvis för många platser. För Hässleholm kommun bedöms ett rimligt antal personer i väntan på placering ligga i intervallet personer, sett till omsättningen på platser. Förvaltningen har de senaste åren sett en obalans mellan antalet permanenta platser och korttidsplatser, vilket inneburit att många i väntan på en ledig plats vistas på en korttidsplats. Denna obalans påverkar också antalet som väntar på särskilt boende. Omsorgsnämnden beslutade därför 2014 att 32 korttids- och växelvårdsplatser på Ehrenborg skulle omvandlas till 22 demensplatser. I samband med detta beslutade ON även om dubbelbeläggning av tre rum på Lyckåsa för korttidsplatser. Utifrån behov har det bara varit vid enstaka tillfällen som dubbelbeläggningar varit nödvändiga, vilket bör ses som positivt utifrån brukarperspektivet. Beslutet innebar en nettominskning i egen regi och förväntades leda till en ökning av köpta platser, vilket även blev fallet. Antalet köpta korttidsplatser ökade under 2015 och 2016, för att återigen minska i samband med att den egna korttidsenheten Linnégläntan öppnade i juli Då behovet av demensplatser de senaste åren varit större än behovet av somatikplatser har omsorgsnämnden under fattat beslutet att omvandla totalt 46 somatikplatser till demensplatser. Beläggningsgraden, det vill säga hur stor andel av tillgängliga platser som är belagda, är och har varit hög och ligger i nivå med övriga landet. En för låg beläggningsgrad skulle kunna ha tytt på för många särskilt boendeplatser, eller att kommunen haft en ineffektiv boendeplanering. I figur 1 illustreras en jämförelse mellan åren I samband med beslut om avveckling av platser, t ex omsorgsnämndens beslut att avveckla avdelning 7 på Högalid 2012 och beslut om att succesivt avveckla avdelning 6 påverkar beläggningsgraden. 98,0% Beläggningsgrad i genomsnitt per år ,8% 97,2% 97,0% 96,8% 96,8% 97,4% 96,6% 97,0% 96,0% 96,3% 96,7% 95,0% 94,0% Figur 1 Beläggningsgrad för särskilt boende och korttid i egen regi, jämförelse mellan

14 Antalet inkomna lediga platser i särskilt boende har minskade något under åren , för att därefter öka 2017, därmed även omsättningen av platser totalt sett. Analys visar att antalet personer som bor lång tid inom särskilt boende (personer som bott mer än 5 år) minskar, medan ingen tendens till varken ökning eller minskning kan ses hos personer som bott mindre än ett år. Genomsnittlig boendetid 2016 var 2,6 år och var ,9 år. Tabell 2 Omsättning av platser i särskilt boende, egen regi, under åren År Antalet inkomna platser Beläggning motsvarande platser enl KPB Omsättning % 37% 35% 33% 40% Antal avslutade personer som bott mindre än 1 år i särskilt boende Antal avslutade personer som bott mer än 5 år i särskilt boende Medelvärde boendetid, år 2,5 2,1 2,6 2,9

15 3 Nuläge 3.1 Permanentboende och korttid/växelvårdsplatser Omsorgsnämnden har per den 31 mars permanenta platser för särskilt boende, varav 464 platser i egen regi och 50 platser hos privat vårdgivare. Därutöver finns 50 platser för korttid/växelvård varav 4 platser hos privat vårdgivare. Se tabell 3 nedan. Tabell 3 Antal boendeplatser inom äldreomsorg 2018 samt kostnad per plats enligt KPB 2017 Enhetskostnad 4 Fördelning platser exklusive parboendeplatser Boende Somatik Demens Korttid/ växelvård Medelålder (kr/dygn) Särskilt boende Sjögläntan Björkhaga Ehrenborg Högalidshemmet Kaptensgården Ekegården Solgården Nybohemmet Skansenhemmet Hemgården Korttidsvård Lyckåsa Linnegläntan Summa egenregi Köpta platser Totalt Omvandling av korttids- och växelvårdsplatser på Ehrenborg 2014 har medfört att antalet permanenta särskilda boendeplatser ökat inom centrala Hässleholm med 22 platser. 3.2 Parboende Riksdagen beslutade i september 2012 om ändring i socialtjänstlagen (SoL) i enlighet med proposition 2011/12:147 Rätten att få åldras tillsammans. Ändringen i lagen innebär att det i skälig levnadsnivå ingår att kunna sammanbo med make eller sambo när den ena av makarna/motsvarande beviljas bistånd i form av särskilt boende. Lagstiftningen trädde i kraft Sedan 2014 har 13 personer 3 Per i särskilt boende 4 Enligt Kostnad per brukare utfall 2017

16 Antal platser flyttat in i ett parboende då båda har beslut om särskilt boende. Det finns 8 parboenden inom befintliga enheter Icke verkställda beslut Omsättningens påverkan på antalet som väntar på ledig plats i särskilt boende Antalet personer som väntar på ledig plats i särskilt boende låg relativt konstant under flera år, för att öka kraftigt från sommaren I diagrammet nedan (figur 2) åskådliggörs hur omsättningen av platser påverkar hur många som väntar. Antalet inkomna lediga platser per månad illustreras med den röda linjen i diagrammet nedan. Till det behöver ställas hur många nya beslut som fattas om särskilt boende (blå linje). När det beviljas fler platser än det kommer in, dvs när den blå linjen överstiger den röda, ökar antalet som väntar på ledig plats Ej verkställda beslut samt köpta platser Linnégläntan öppnar J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A Antal köpta platser säbo Ej verkställda beslut Inkomna platser Beviljade säbo Antal köpta platser korttid Figur 2 Antal köpta platser jämfört med icke verkställda beslut samt antal inkomna respektive beviljade platser under åren (statistik handläggarkontoret) I väntan på ledig plats I figur 3 redovisas hur många som vistas på korttidsplats respektive i hemmet, i väntan på ledigt särskilt boende. Generellt är fördelningen relativt jämn mellan dem som väntar i hemmet respektive korttidsplats, men det finns perioder då det avviker. Möljligen kan det bero på omvårdnadsbehovet hos de som väntar.

17 Vistelse i väntan på plats till särskilt boende J M M J S N J M M J S N J M M J S N J M M J S N J M M J S N J M Vistas på korttidsplats i väntan på ledigt säbo Vistas i hemmet Figur 3 Antal personer som vistas på korttidsplats respektive i hemmet i väntan på ledigt särskilt boende Fördelning mellan somatik och demens Under åren var icke verkställda beslut flest bland dem som väntade på demensplats. Därför beslutade omsorgsnämnden att under några år omvandla somatikplatser till demensplatser, totalt 46 platser. Sedan mitten av 2016 är antalet som väntar på ledig somatik plats fler än till demensplats, se figur 4 nedan. Icke verkställda beslut J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A Somatik Demens Figur 4 Antal personer med beslut om särskilt boende som väntar på somatik- respektive demensplats

18 3.4 Väntetid från beslut till verkställighet Tillgången på lediga platser i särskilt boende styr väntetiden från beslut till verkställighet. Den genomsnittliga boendetiden för de som avslutades 2017 låg på 2,9 år och låg något högre jämfört med tidigare år. En lägre omsättning, det vill säga färre inkomna lediga platser, är ofta den främsta förklaringen till en tillfällig ökning av antalet icke verkställda beslut. Ett beslut om särskilt boende skall enligt Socialtjänstlagen verkställas inom tre månader, d.v.s. 90 dagar. Hässleholms kommun hade en medelväntetid på strax under tre månader Figuren nedan visar att en ökning av medelväntetiden skedde mellan 2014 och 2015, vilket kan förklaras av en ökning av icke verkställda beslut, för att därefter återigen minska. Under 2017 väntade 36 % mer än 90 dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum var det 28 % och % 5. Flera personer som väntat länge på plats har under väntetiden en eller flera gånger tackat nej till erbjudande om särskilt boende. Den som vistas på en korttidsplats i avvaktan på ledigt permanentboende har inspektionen för vård och omsorg hitintills bedömt ha sitt behov tillgodosett och omsorgsnämnden har inte erhållit särskild avgift 6. Väntetid (medelvärde) i dagar från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum säbo Väntetid från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum Antal verkställda beslut Figur 5 Genomsnittlig väntetid från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum i särskilt boende, ÄO i jämförelse från 2014 till 2017 (Hämtat ur verksamhetssystemet Procapita samt Kolada). 5 Kolada. Väntetider från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, väntat längre än 90 dagar (%). 6 En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap. 1 SoL som någon är berättigad till enligt ett beslut av kommunen, skall åläggas att betala en särskild avgift (sanktionsavgift). Motsvarande finns inom LSS. Sanktionsavgiften tillfaller staten.

19 3.5 Dagverksamhet för dementa 7 Dagverksamheten vänder sig till personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende. Verksamheten syftar till att stimulera och tillvarata de resurser som finns hos var samt ge en trygg och meningsfull dag. Den enskilde ska genom dagverksamhet ges möjlighet att bo hemma längre men ändå få social gemenskap och undvika isolering. Verksamhet ger stöd och avlastning åt anhöriga och därmed fördröja behov av särskilt boende. Den enskilde bestämmer tillsammans med dagverksamhetens personal, hur många dagar per vecka som han/hon kan vistas i verksamheten. Omsorgsnämnden beslutade att samlokalisera alla dagverksamhet för personer med demenssjukdom till Lyckåsa i Bjärnum. Beslutet var verkställt En uppföljning av samlokaliserinen redovisades till omsorgsnämnden i januari 2017 (Dnr 2016/ ). Trettiotvå personer har idag ( ) beslut om dagverksamhet. Två personer finns på väntelista. Det är något färre deltagare totalt sett, jämfört med då dagverksamheten fanns på två platser i kommunen. 3.6 Växelvård 8 Insatsen syftar till att skapa möjlighet för den enskilde att bo kvar i ordinärt boende så länge som möjligt. Växelvårdsplats erbjuds normalt 1 2 veckor i månaden. Vanligast är att den enskilde vårdas två veckor på boendet och två veckor i ordinärt boende. Tiden på boendet får aldrig överstiga tiden i ordinärt boende. Idag verkställs växelvårdsbeslut på Lyckåsa. Det finns 28 verkställda beslut ( ) och 27 av dessa har hemtjänst i hemma-veckorna. Det finns 7 icke verkställda beslut, varav 2 tackat nej men vill bli tillfrågade igen och 1 påbörjar växelvård Av de 4 som återstår har den som väntat längst väntat i en månad. 3.7 Bosättningskommunens ansvar Om en enskild har ett stadigvarande boende i viss kommun kan man utgå ifrån att han eller hon har starkast anknytning till den kommunen. Om folkbokföringsuppgifterna av någon anledning inte överensstämmer med det stadigvarande boendet, det vill säga där personen förlägger sin dygnsvila, bör den enskilde anses ha starkast anknytning till den kommun där han eller hon borde varit folkbokförd, 7 Dagverksamhet beviljas personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende. Insatsen syftar till att stimulera och tillvarata den enskildes resurser. Genom att erbjudas social gemen-skap undviks isolering och brukaren ges möjlighet att bo kvar längre i ordinärt boende. Behov av avlastning för anhörig kan också vara ett skäl att beviljas dagverksamhet. Dagverksamhet erbjuds vardagar. Brukare som vistas på korttidsplats i väntan på särskilt boende har inte rätt till dagverksamhet.(riktlinjer antagna av omsorgsnämnden ) 8 Växelvård beviljas personer som är i behov av stora stadigvarande tillsyns- och omvårdnadsin-satser samtidigt som anhörig är i behov av kontinuerlig avlastning för att få tid för längre vila och återhämtning. Insatsen syftar till att öka den enskildes möjlighet att bo kvar längre i ordinärt boende. Växelvårdsplats erbjuds normalt 1-2 veckor i månaden. Tiden på avlastningsplats får aldrig överstiga tiden i ordinärt boende. Inom enhet för växelvård ansvarar kommunen för hälso- och sjukvård upp till och med sjuk-sköterskenivå samt för arbetsterapi och fysioterapi..(riktlinjer antagna av omsorgsnämnden )

20 enligt 12 folkbokföringslagen. Bosättningskommunen ska anses vara den kommun där det stadigvarande boendet finns, inte folkbokföringskommunen, och det är denna kommun som ansvarar för stöd och hjälp som den enskilde kan behöva (Socialtjänstlagen 2017 års upplaga s 43). Det ligger således i Hässleholms kommuns intresse att säkerställa att andra kommuner inte köper platser hos privata vårdgivare i Hässleholm kommun, för att senare utifrån ovanstående överföra kostnadsansvaret till Hässleholm kommun. Vi ser tendenser hos grannkommun, där man inte kan tillgodose behovet av särskilt boende, att så sker. Har privata vårdgivare låg beläggningsgrad kan det ur ekonomiska skäl vara bättre att köpa platser och vakanshålla i egen regi.

21 4 Framtida behov av äldreboende 4.1 Befolkningsprognos Utifrån de befolkningsprognoser som redovisas fram till 2040 (figur 6) förväntas gruppen >85 år att öka med 64 %, vilket för Hässleholms kommun innebär en ökning med ca 1140 personer. Enligt KPB 2017 så erhöll drygt 79 % av invånarna över 85 år någon form av insats från omsorgsförvaltningen Prognos antal personer > 85 år Figur 6 Prognos förändring antalet personer >85 år Hässleholm kommun 120% Förändring antal personer > 85 per kommundel 100% 80% 60% 40% 20% 0% Hlm stad Vinslöv Hästveda Vittsjö-Bjärnum Sösdala Tyringe Procentuell förändring Procentuell förändring Figur 7 Prognos förändring antalet personer >85 år uppdelat per kommundel

22 4.2 Prognosticerat framtida behov av särskilt boende Utifrån SCB:s befolkningsprognos för Hässleholm kommun och underlag från Kostnad per brukare har en beräkning av framtida behov av särskilt boende inom äldreomsorgen gjorts. Prognosen bygger på 2017 års beläggningsdygn i särskilt boende kopplat till nyttjandegrad per åldersgrupp vilket ger ett säbo-index (dygn/invånare/år). Prognosen tar inte hänsyn till faktorer som äldres hälsa, ökad livslängd, tillgänglighet i bostaden, tillgång till trygghetsboende eller om fler äldre i framtiden själv väljer att bo kvar i ordinärt boende. Andra felkällor som kan finnas i prognosen är att många i nuläget vistas en längre tid i hemmet eller på korttidsplats i väntan på särskilt boende. Dessa personer kommer inte med i statistiken av konsumerade vårddygn som prognosen bygger på. Det innebär att ett mörkertal kan finnas, att faktisk efterfrågan är större än beräknat. Prognosen visar på ett utökat behov med platser per år de närmaste sju åren (medelvärde 11), därefter platser per år mellan åren (medelvärde 16). Fram till 2025 innebär det totalt 95 platser jämfört med Total prognosticerad ökning fram till 2030 jämfört med 2017 är 192 platser, fram till 2035, 284 och fram till 2040, 328 platser. Se figur 8 nedan. Ökningen i modellen förutsätter att lika stor andel av befolkningen i en viss åldersgrupp konsumerar lika många dygn i särskilt boende som Det innebär att prognosen måste ställas i relation till hur framtidens äldre kan förväntas vara i behov av särskilt boende i förhållande till Behov särskilt boende-platser per år Figur 8 Prognosticerat utökat behov av särskilda boende platser per år inom äldreomsorgen från

23 4.3 Behov per kommundel Genom analyser av befolkningsprognoser uppdelat per kommunort har en beräkning gjorts kring en tänkbar fördelning av utökning av platser på såväl kortare sikt (framtill år 2025) som längre sikt (fram till år 2040). Befolkningsprognosen som gjorts baserar sig på invånarantalet inom respektive kommundel. I förra versionen av planeringsdokument för äldreomsorg, var indelningen annorlunda. Där redovisades samtliga invånare som bor på landsbygden, utanför tätorterna, på en rad Övrigt. Nu ingår de personer som hör till de olika kommundelarna, baserat på hemtjänstens områdesindelning, till respektive kommundel. En faktor som även tagits hänsyn till är den nuvarande tillgången på platser i varje kommundel. Tabell 4 visar antalet invånare över 85 år per särskilt boende-plats i respektive kommundel. Vinslöv har exempelvis en lägre tillgång på platser, sett till antal invånare, än Hästveda. Det går fler invånare över 85 år per plats i Vinslöv (3,7) jämfört med Hästveda (2,6). Således borde behovet av platser vara större i till exempel Hässleholms stad och i Vinslöv, där medelvärdet är högt och tvärtom mindre i Hästveda och Sösdala där medelvärdet är lågt. Medelvärdet har ökat över tid, med ca 1-1,5 % per år de senaste fyra åren. Det innebär att behovet har minskat sett till antalet platser i relation till antal invånare över 85 år. Det har inte tagits någon hänsyn till ett eventuellt minskat behov i redovisade prognoser, men övergripande beräkningar som gjorts visar att, om behovet skulle minska med ca 1 % per år så kan det framtida behovet av platser bli 30 % lägre på 20 års sikt. En eventuell trend av fortsatt minskat behov bör fortsatt analyseras noggrant de kommande åren, eftersom det har stor påverkan på prognosen av framtida behov. I tabell 4 redovisas också en tänkbar fördelning av prognosticerat utökat behov av platser per kommundel på kort och lång sikt. Beräkningen baseras både på befolkningsutveckling för respektive kommundel, men utgår även från att tillgången på platser jämnas ut. Fördelningen förutsätter alltså att antalet platser per invånare över 85 år är lika mellan kommundelarna. Tabell 4 Prognosticerat utökat behov av platser på kort och lång sikt per kommundel utifrån antagandet att behovet är lika stort på alla orter. Kommundel Antal inv>85 per säbo- plats 2017 (tätorter) Fördelning av prognosticerade utökade platser 2025 (vid jämn tillgång) Fördelning av prognosticerade utökade platser 2040 (vid jämn tillgång) Hässleholm 4, Vinslöv 3, Hästveda 2,6-9 4 Vittsjö/Bjänum 3, Sösdala 3, Tyringe 3, Summa 3,8 (medel)

24 4.4 Kostnadsberäkning av prognosticerat framtida behov Det prognosticerade utökade behovet med 95 platser motsvarar 64 mnkr högre driftskostnader år 2025 utifrån dagens genomsnittliga kostnad per brukare i särskilt boende. Motsvarande beräkning för 2035 innebär 192 mnkr och för 2040, 222 mnkr. Det förutsätter även stora investeringar pga. ny- och ombyggnation. Det är angeläget att tekniska nämnden utifrån prognosticerat behov tar fram kontreta förslag på ny- och ombyggnation utifrån förvaltningens redovisade förslag. Kostnadsberäkningen är för låg med tanke på att nybyggnation kommer att medföra helt andra lokalkostnadsnivåer jämfört med befintliga äldreboenden. 4.5 Boende enligt LSS för yngre personer med demenssjukdom? Det finns cirka personer med demenssjukdom i Sverige. Demenssjukdomar drabbar inte bara äldre personer. Varje år insjuknar även personer i yrkesverksam ålder. Yngre personer med demenssjukdom och deras närstående är en liten grupp, men problemen som uppstår till följd av sjukdomen är svåra. Gruppen under 65 år är mycket svåra att prognosticera, även om gruppen år är något lättare. Här uppskattas mellan 0,7 till 1 procent vara drabbade. En yngre person, som på grund av demenssjukdom har behov av särskilt boende, bedöms inte få sina behov tillgodosedda på ett bra sätt genom inflyttning till ett äldreboende där medelåldern är hög. Att vara vid god fysik och inte ha några åldersrelaterade krämpor, samtidigt som man blir mer beroende av andra, leder ofta till lägre självkänsla och nedstämdhet. Sett ur ett barnperspektiv kan det orsaka särskilda svårigheter att vara ung eller till och med barn då någon av föräldrarna blir demenssjuk. Barnens reaktioner ser olika ut beroende på ålder, men att besöka en ung förälder på ett äldreboende måste ses som svårt. Yngre person med demenssjukdom kan bedömas omfattas av LSS och tillhöra personkrets 2 och därmed ha rätt till ett boende enligt LSS 9:9. Det finns idag kommuner som har byggt gruppbostäder för yngre personer med demenssjukdom. Det innebär bättre möjligheter till självbestämmande, integritet och möjlighet att leva ett aktivt liv. De ekonomiska fördelarna för kommunen (utifrån LSS utjämningsbidraget) är stora om målgruppen kan erbjudas boende enligt LSS.

25 5 Åtgärder för att kunna tillgodose framtida behov av särskilt boende Tillgången till tillgängliga och trygga bostäder för äldre kommer få stor betydelse för framtida behov av särskilt boende och bedöms därför som en av Hässleholm kommuns viktigaste strategiska fråga. 5.1 Åtgärder på kort sikt Bugetera för ökade kostnader inom äldreomsorgen Utifrån redovisade befolkningsprognoser finns en volymökning att vänta som medför ökade kostnader under lång tid fram över. Huruvida kostnadern kommer att uppstå i egen regi eller som köpt verksamhet är ovisst Förlängd förhyrning av Linnegläntan korttidsenhet Linnegläntan ligger inom Hässleholms sjukhusområde och enheten hyrs av Region fastigheter. I avvaktan på utökat antal permanenta platser kommer Linnegläntan att behövas. Avtalet på Linnégläntan stäcker sig till , vid utebliven uppsägning så förlängs avtalet tre år i taget Tillbyggnad av Ekegården På Ekegården finns otillräckliga personalutrymmen och mycket begränsat med utrymme för aktiviteter för de boende. I tjänsteskrivelse (daterad )föreslår förvaltningen även en tillbyggnad med 1-2 avdelningar. Omsorgsnämnden har vid flera tillfällen tillstyrkt om- och tillbyggnad av Ekegården som tillgodoser brister i arbetsmiljön och i verksamhetslokaler för att kunna erbjuda en demensomsorg av god kvalitet. Baserat på en tidigare förstudie och utifrån redovisade behov fattade kommunfullmäktige , 36, beslut gällande om och tillbyggnad av Ekegården med 20 lägenheter. Arbetet beräknas vara färdigställt i december 2020 med driftstart januari Omvandla demensplatser på Ehrenborg till somatik Med tanke på att det är fler som väntar på ledig somatik plats än demensplats kan det finnas skäl att överväga att omvandla demensplatser på Ehrenborg till somatikplatser.

26 Idag utgår centrums hemtjänst från Ehrenborg och använder 3 lägenheter på första våningen som kontor. Med tanke på behovet av särskilt boende och det faktum att lägenheterna inte är särskilt ändamålsenliga som kontor är det av stor vikt att dessa lägenheter kan användas på annat sätt än idag. I första hand till personer med mindre omvårdnadsbehov Säkerställa att de privata vårdgivarna inom Hässleholm kommun har full beläggning Utifrån det som redovisas i avsnitt 3.7 kring bosättningskommunens kostnadsansvar är det angeläget för omsorgsnämnden att säkerställa att de privata vårdgivarna inte har tomma platser som kan användas av andra kommuner som har platsbrist Utreda framtida användning av avdelning 6 på Högalid Förvaltningen har fått i uppdrag av omsorgsnämnden att utreda framtida användning av avdelning 6. Det finns olika idéer kring framtida användningsområde, men kräver ytterligare utredning utifrån en analys av framtida behov. Omsorgsnämnden har fattat beslut om succesiv avveckling av avdelningen i sin nuvarande form. Då antalet icke verkställda beslut under det senaste året minskat är bedömningen att omsorgsnämnden ska skynda långsamt inför ställningstagande till ändrad inriktning. 5.2 Åtgärder på längre sikt Utifrån utökat behov per kommundel (tabell 4 s 16) bedöms behovet av särskilt boende öka i första hand i Hässleholm, men till viss del även i Vinslöv, Vittsjö/Bjärnum och Tyringe. När det gäller fördelningen av platser i kransorterna i förhållande till Hässleholm stad är det svårt att göra en säker prognos. Om fler väljer att flytta ifrån kransorterna för ett bra boende i centrala Hässleholm, skulle det kunna innebära att även fler äldre i framtiden kommer att efterfråga ett särskilt boende i centrala Hässleholm. En annan avgörande faktor är tillgången till trygghetsboende och andra mellanboendeformer som Susanne Rolfner Suvanto tar upp i sitt betänkande Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21) Nytt särskilt boende i centrala Hässleholm Enligt prognosen som redovisas i tabell 4 s 16 finns ett utökat behov med totalt 62 platser för centrala Hässleholm fram till 2025 och 160 platser till För att kunna klara detta kommer det att krävas ett nytt boende med platser. För att skapa förutsättningar för en effektiv nattbemanning är det önskvärt att det finns minst två avdelningar per plan. Utifrån schemaläggningsaspekter bör avdelningarna inte vara mindre än 10 platser. Det finns mycket att tänka på för att skapa ett tillgängligt och bra boende för äldre personer, både inom hus och utomhus. Det ska vara enkelt att ta sig ut, och enheten bör inte vara i för många plan. Den tekniska utvecklingen skapar möjligheter och måste beaktas. Utemiljön bör planeras så att den

27 skapar möjligheter för aktiviteter i trädgård som kan väcka igenkänning och sinnesstimulering. Det bör även skapas möjligheter för par att åldras tillsammans genom parboende. Boendemiljön ska skapa trygghet och delaktighet för en person som har nedsatt orienteringsförmåga genom att ge förutsättning för igenkänning. Det är viktigt att skapa ett funktionellt boende som förstärker känslan av trygghet, integritet, värme och gemenskap Utreda möjligheten för en tillbyggnad av Sjögläntan Enligt prognosen som redovisas i tabell 4 s 16 finns ett utökat behov med 49 platser i Vinslöv fram till Utifrån verksamhet- och ekonomisk synvikel vore det bästa alternativet en tillbyggnad av Sjögläntan. Här krävs en djupare analys av behov inför ställningstagande till en eventuell tillbyggnad Tillbyggnad Skansenhemmet Skansenhemmet är med sina få platser (20), idag ett av kommunens dyraste äldreboende och med ett utökat antal platser bedöms kostnaden per plats att minska. Skansenhemmet är byggt med tanken att kunna byggas till, därav de överdimensionerade gemensamhetsutrymmena. Utifrån ovanstående kan det vara motiverat att bygga ut Skansenhemmet, men kräver ytterligare analys för att säkerställa ett framtida behov Utreda behov av LSS bostad för yngre personer med demenssjukdom Förvaltningen har idag svårt att bedöma det framtida behovet av gruppbostad för yngre personer med demenssjukdom. Samverkan mellan flera kommuner skulle öka möjligheterna för denna grupp att få ett adekvat boende. För Hässleholms kommun skulle det även vara av stort intresse om någon av de privata vårdgivarna kunde erbjuda boende enligt LSS för denna målgrupp.

28 Hässleholms kommun Stadshuset Hässleholm vx

29 Region Skåne Avdelning för regional utveckling KRISTIANSTAD Yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Skåne SPF Seniorerna Skånedistriktet har tacksamt mottagit Er inbjudan till yttrande över trafikförsörjningsprogrammet för Skåne I samråd med organisationens kommitté för boende och tillgänglighetsfrågor samt CPR-grupp har punkter i programmet diskuterats och SPF Seniorerna Skånedistriktet vill anföra följande. Allmänt Pensionärerna utgör idag ca ¼ av befolkningen och gruppen över 80 år kommer att öka väsentligt inom 15 år. Skall man kunna minska framtida stora kostnadsökningar för vård och omsorg måste vi få mer tillgängliga och äldreanpassade samhällen, vilket också kommer att gynna andra grupper. Äldrevänliga städer är ett initiativ av WHO, som 2010 bildade ett första nätverk av intresserade städer. I Sverige satsar Uppsala, Göteborg, Stockholm och Hallstahammar på äldrevänliga samhällen och flera är på gång. En viktig del i denna planering är att seniorerna är delaktiga på ett tidigt stadium. Se gärna vad Uppsala gjort för äldre bland annat genom en speciell mjuk linje till olika servicefunktioner för äldre. I region Skånes målsättning står det att Skåne ska utveckla välfärdstjänster av hög kvalitet. Långt att gå till bussen innebär en olägenhet för äldre och funktionsnedsatta, med risk för att de tvingas ta bilen och då har vi missat både miljön och säkerheten. Nära busshållplatser gynnar både kommunerna och äldre och innebär att äldre kan klara sig och bo kvar längre i sitt egna boende, om det finns en busshållplats i närheten. Enligt utredningen skall 91,5 % ha max en tim. restid till tillväxtort. Hur är möjligheterna för resterande 8.5 % och hur ser åldersstrukturen ut bland dessa? Förslag Att hela resan från bostad till målpunkt skall räknas som planeringsunderlag och att representanter för pensionärsorganisationerna ingår i en referensgrupp som Skånetrafiken skall samarbeta med. Sida 1 av 4

30 Knutpunkter och mötesplatser Infrastrukturen är en väsentlig del av seniorens vardag. Busshållplatser, perronger och pendlarparkeringar är väl besökta mötesplatser, som tyvärr inte alltid är äldrevänliga. Varje medelstor och större ort bör ha minst en hållplats med dels pendlarparkerings-möjlighet över 24 timmar, dels cykelparkering under tak. Ofta är parkeringarna vid busshållplatser överfulla. Såväl parkeringarna som vägen till buss mm skall vara äldreanpassade. Busshållplatser måste utformas med tanke på äldres säkerhet och ej heller innebära risk för snubbel-skador. Belysning, beläggning och vinterunderhåll skall utföras med tanke på äldre och funktions-nedsatta. Perrongerna är också viktiga och bör även utformas och underhållas med tanke på trygghet och säkerhet. Sida 2 av 4

31 Knutpunkter och mötesplatser (fortsatt) Skånetrafikens vision borde vara att det skall bli tak och vindskydd på alla perronger och att succesivt genomföra detta tillsammans med andra åtgärder för att alla säkert och tryggt skall kunna förflytta sig från bil, buss och taxi tills de sitter på tåget. Skyltars utformning och annan information måste vara tydlig och knutpunkter bör ha väntsalar med bänkar och information om hur lång tid det tar att gå till tågen långt borta. Toaletter på knutpunkter skall vara öppna under trafiktid. Gäller även övriga ansvariga för kollektivtrafik Förslag Att beakta helheten från pendlarparkeringen, bilen mm tills de äldre och funktionsnedsatta sitter på bussen, tåget eller taxin samt att samarbeta med de som har ansvarar för knutpunkter. Biljettsystemet Förslag Att nya biljettsystem anpassas efter äldre och funktionsnedsatta. Att det skall finnas en helhet i systemet vilket innebär samordning med övriga ansvariga för kollektivtrafik (exempelvis Ventrafiken). Att samordning sker med avgifter för pendlarparkering så att färdbiljetten även innehåller parkeringsavgiften. Att giltighetstiden för biljetten utökas med tanke på att äldre och funktionsnedsatta rör sig långsamt och det är ofta stora avstånd. Miljön Enligt kollektivtrafiklagen skall åtgärder vidtags för att skydda miljön. På vissa orter drar Skånetrafiken ned sin service och om avstånden till hållplatserna blir för stora innebär det risk för ökad biltrafik och konsekvenser för miljön. Även framtida drivmedel bör noga övervägas. Sida 3 av 4

32 Övrigt Ett sätt att öka flexibiliteten vore att utnyttja lågtrafiken till anpassad service typ Uppsalas mjuka linje. Kollektivtrafikplaneringen måste också ses som en del av samhällsplaneringen med stort fokus på äldre och funktionsnedsatta, vilket framgår av kollektivtrafiklagen. Höör Genom SPF Seniorerna Skånedistriktets Distriktsstyrelse Västergatan 15 B, Höör Tel , Peter Lindgren May Öberg Ordförande Ledamot samt Ledamot i Regionens Centrala Pensionärsråd, CPR Bilaga: Utdrag ur Kollektivtrafiklagens 2:a kapitel Sida 4 av 4

33 Bilaga Utdrag ur Kollektivtrafiklagens 2:a kapitel Samråd 9 Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län. Samråd ska även ske med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. I de fall ett landsting ensamt är regional kollektivtrafikmyndighet ska samråd även ske med kommunerna i länet. Närmare om innehållet i regionala trafikförsörjningsprogram 10 Ett regionalt trafikförsörjningsprogram ska innehålla en redovisning av 1. behovet av regional kollektivtrafik i länet samt mål för kollektivtrafikförsörjningen, 2. alla former av regional kollektivtrafik i länet, både trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund och trafik som myndigheten avser att ombesörja på grundval av allmän trafikplikt, 3. åtgärder för att skydda miljön, 4. tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning, 5. de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer, samt 6. omfattningen av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. En kommuns uppgifter i vissa fall 11 Varje kommun ska regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram ange omfattningen av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån kommunen inte överlåtit sina uppgifter enligt dessa lagar till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Kommunen ska anta programmet efter samråd med den regionala kollektivtrafikmyndigheten och, i förekommande fall, landstinget.