Regionala utvecklingsnämnden

Transkript

1 Kallelse Regionala utvecklingsnämnden Datum: Tid: 10:00-15:00 Plats: Huseby Bruk, Stallet Ledamöter Thomas Ragnarsson (M), ordförande Anna Johansson (C), vice ordförande Joakim Pohlman (S), 2:e vice ordförande Bo Frank (M) Soili Lång Söderberg (M) Patrik Davidsson (C) Bengt Germundsson (KD) Maria Grans (L) Helen Bengtsson (S) Tony Lundstedt (S) Martina Gustafsson (S) Andreas Eidevåg (S) Matthias Sjöberg (V) Ted Strand (SD) Heino Johannesson (SD) Ersättare Ingemar Swalander (M) Stefan Willforss (C) Patrik Åkesson (KD) Ola Sennehed (L) Conny Simonsson (S) Emelie Öberg (S) Lars-Olof Petersson (S) Robin Berg (SD) Övriga kallade Christel Gustafsson, Regional utvecklingsdirektör Andreas Liljenrud, Biträdande regional utvecklingsdirektör Lena Eriksson, Ekonomichef

2 Kallelse 1 Justering av protokoll Sammanfattning Föreslås att regionala utvecklingsnämnden utser Joakim Pohlman att jämte ordförande justera protokollet. Justering sker 19 juni. 2 Fastställande av dagordning Sammanfattning Föreslås att regionala utvecklingsnämnden fastställer dagordning i enlighet med utsänd kallelse Tema: Region Kronobergs bolag inom näringslivsområdet Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Region Kronoberg medverkar som ägare i ett antal bolag som arbetar med företagsfrämjande och utveckling av små och medelstora företag i Kronoberg. Bolagen arbetar utifrån skilda uppdrag med varierande inriktning och bidrar till företagens utveckling i olika skeenden av deras utvecklingsprocess. Tillsammans bildar de ett samlat regionalt utvecklingsstöd som bidrar till stärkt konkurrenskraft och tillväxt i regionens små och medelstora företag. De företag som ägs eller delägs av Region Kronoberg är AB Destination Småland (helägt), IT-Plattform Småland & Öland AB (50 procents ägarandel), ALMI Företagspartner Kronoberg AB (49 procents ägarandel) och Företagsfabriken i Kronoberg AB (33,3 procents ägarandel). I egenskap av ägare styr Region Kronoberg genom ägardirektiv och bidrar med driftsmedel i samtliga bolag. Därutöver bidrar Region Kronoberg med driftsmedel till vissa företagsfrämjande aktörer i regionen utan att medverka som ägare i

3 Kallelse organisationen, bl.a. Coompanion och Ung företagsamhet, och genom projektfinansiering till ALMI Invest AB. Den styrning som sker från Region Kronoberg sker i huvudsak via avtal. 4 Almi Invest Småland och Öarna Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde lämnas en rapport om Almi Invest Småland och Öarna av Fund Manager Tarja zu dem Berge. Almi Invest är Sveriges mest aktiva investerare i startups. Deras bästa innehav har förvärvats av bl a Google, Microsoft, Qlik och Apple eller noterats på olika börser. Almi Invest är ett riskkapitalbolag inom Almi-koncernen. Föredragande Tarja zu dem Berge 5 Rapporter från externa uppdrag Sammanfattning Regionala utvecklingsnämndens ledamöter rapporterar från externa uppdrag. 6 Regionala utvecklingsdirektörens lägesrapport Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Regionala utvecklingsdirektören lämnar en aktuell lägesrapport.

4 Kallelse 7 Översyn av Miljö- och Byggsamverkan (19RGK1050) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar följande: 1. Region Kronobergs inriktning är att överlämna samordningsfunktionen till annan aktör. 2. Regionala utvecklingsdirektören ges i uppdrag att utreda Region Kronobergs fortsatta medverkan i eller utträde ur Miljö- och Byggsamverkan och dess konsekvenser. 3. Inriktningsbeslutet, via styrgruppen, för Miljö- och byggsamverkan ska kommuniceras till övriga medlemmar. Sammanfattning Samverkan kring miljöfrågor finns sedan 2003 i form av Miljösamverkan Blekinge Kronoberg i de båda länen och sedan 2012 finns även byggsamverkan mellan parter i Kronoberg och Blekinge. Under 2018 inledde Region Kronoberg tillsammans med övriga medlemmar en översyn av organisation och arbetsformer och i september 2018 gavs Sweco uppdraget att genomföra en utredning av verksamheten och där redovisa bl.a. uppdrag, verksamhet, ekonomi, styrning och resultat, ge förslag på möjliga samordningsansvariga organisationer för samverkan samt göra en konsekvensanalys av föreslagna samordningsorganisationer. I uppdraget ingick att lämna minst två förslag med varsin SWOT-analys, vilka skulle bedömas verksamhetsmässigt och ekonomiskt. I bifogat beslutsunderlag redovisas en kort sammanfattning av Swecos rapport samt en analys av konsekvenserna för Region Kronoberg och för verksamheten utifrån de alternativa handlingsvägar som redovisas i utredningen. Beslutsunderlag Förslag till beslut Översyn av Miljö- och Byggsamverkan Miljö- och Byggsamverkan Kronoberg-Blekinge samordningsansvar, organisation och styrning Miljö- och Byggsamverkan 2019-Rapport Sweco

5 Kallelse 8 Inspel till nytt nationellt program för ESF (19RGK1031) Sammanfattning Svenska ESF-rådet har fått regeringens uppdrag att ta fram ett förslag till ett nationellt program utifrån EU-kommissionens förslag till ESF+ för perioden Det första steget i arbetet är att göra en omvärldsanalys. Resultatet av en omvärldsanalys ska redovisas senast den 1 oktober. Inför rapporteringen vill ESF-rådet ha synpunkter på inriktningen till ett nytt nationellt socialfondsprogram. Svaret från regionen behöver skickas senast den 28 juni. Det nuvarande socialfondsprogrammet genomförs i geografin Småland och Öarna där ingår fyra län: Kronoberg, Kalmar, Jönköping och Gotland. Programmets budget uppgår till 428 miljoner kronor och medel beviljas till projekt som syftar till att stimulera kompetensutveckling som stärker deltagande kvinnors och mäns ställning på arbetsmarknaden, förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, öka övergångarna till arbete bland kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden, och underlätta unga kvinnors och mäns etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning. Kompetensförsörjning är ett kärnområde inom det regionala utvecklingsarbetet, i linje med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt. Sedan 2010 har regionerna genom sitt mål-och villkorsbeslut haft i uppdrag att bedriva ett regionalt kompetensförsörjningsarbete i syfte att skapa en bättre överensstämmelse mellan behov och utbud av utbildning. Det regionala utveckligansvaret som från den 1 januari 2019 samtliga regioner har i Sverige innefattar också ett uppdrag att organisera och fastställa målsättningar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Den 25 april 2019 godkände regionala utvecklingsnämnden Region Kronobergs svarsskrivelse till Näringsdepartementet angående analys och prioriteringar avseende det framtida regionala tillväxtarbetet (18RGK1826). Där beskriver man bl.a. de utmaningar i länet som gäller kompetensförsörjning och matchning. Utgångspunkt i skrivande av Region Kronobergs inspel till ESF-rådet är svarsskrivelse till Näringsdepartementet angående analys och prioriteringar avseende det framtida regionala tillväxtarbetet (18RGK1826) som regionala utvecklingsnämnden godkände den 25 april I skrivelsen berättar man bl.a. de utmaningar i länet som gäller kompetensförsörjning och matchning. Dessutom den 10 juni hålls en workshop för att inhämta inspel från kompetensförsörjningsarbete i länet. Ett utkast av inspel till ESF-rådet skrivs efter workshoppen. Den

6 Kallelse 26 juni hålls ett möte med ESF-rådets kontor i Jönköping för att eventuellt komplettera svaret. Beslutsunderlag Förslag till beslut Inspel till nytt nationellt program för ESF Sammanfattning av inspelen från Skåne/Blekinge och de fyra Norrlandslänen gällande Socialfonden Region Kronobergs redovisning av analys och identifierade prioriteringar avseende det Inspel till nytt nationellt program för ESF Inriktningsbeslut kring Mot nya höjders framtid (19RGK958) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar följande: 1. Mot nya höjder permanentas och att verksamheten utgår från regional utvecklingsavdelningen inom ramen för kommande budget. 2. Noderna förbli självständiga verksamheter, enligt inspel från förstudiens alternativ Regionala utvecklingsdirektören ges i uppdrag att arbeta fram ett förslag på den regionala strukturen inspirerad av Mot nya höjders arbetssätt hittills samt ta del av det inspel som förstudien förslår gällande variant 1. Sammanfattning Den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025 pekar på att en central utmaning för länet är den kopplad till kompetensförsörjning och matchning. Region Kronoberg äger utifrån sin kompetensförsörjningsstrategi en rad satsningar kopplade till att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen, Mot nya höjder (MNH) är en av dem. MNH syftar att öka intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och programmering samt att bygga broar mellan skolan och arbetslivet. Mot nya höjder har gett resultat, lärdomar, samverkan och nya idéer under de nästan fyra år verksamheten har pågått. Projektet har dessutom blivit ett varumärke kopplat till länet och ett kännetecken på länets unika samverkan. Inom kort kommer det regionala projektet (MNHLab) att

7 Kallelse avslutas och med det delar av resurserna i satsningen. Därför är en diskussion kring vilken inriktning MNH kommer att ha framöver högst aktuell. MNHs framtid kan diskuteras utifrån två enkla vägar: att avsluta eller att fortsätta efter att projekttiden är över. Det finns dock flera olika sätt att kunna fortsätta projektet på. Dessa utgår bl.a. från utredningen Etablering av Science center i Kronobergs län av Månsson&Nilsson AB, 23 maj Beslutsunderlag Förslag till beslut - Inriktningsbeslut kring Mot nya höjders framtid Inriktningsbeslut kring Mot nya höjders framtid - tjänsteskrivelse 10 Återrapportering - Skog- och träcentrum syd (17RK996) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skogs- och träcentrum syd (STCS) har sitt ursprung i motionen som föreslog Region Kronoberg samlar olika intressenter för att inleda en process mot ett sammanhållet sydsvenskt skogligt- och skogsindustriellt kompetenscentrum, där Linnéuniversitetet och SLU Alnarp är naturliga hörnstenar. Region Kronoberg har finansierat STCS med kr/år STCS verkar inom tre olika huvudområden inom den sydsvenska skogsforskningen genom: - Kompetensförsörjning, - Forskning - Innovation STCS ska samordna och kommunicera aktiviteter som sker i samarbete med olika medverkande organisationer. STCS är paraplyet för flera olika satsningar inom den sydsvenska skogsforskningen som t.ex. SLU:s och Linnéuniversitetets gemensamma masterutbildning på distans med start 2020, forskningsprojektet Fras återfinns under STCS och förstudien Hållbara utvecklingsstrategier (HUS) inom Skogssektorn. Finansieringen från Region Kronoberg har bidragit till en kraftsamling där personella och kommunikativa resurser har kunnat fokusera arbetet till att skapa STCS. Nästa steg i STCS är att ansöka om ett

8 Kallelse genomförandeprojekt inom Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, benämnt KVIST, baserat på förstudien HUS. Beslutsunderlag Förslag till beslut Återrapportering Skog- och träcentrum Syd Återrapportering Skog- och träcentrum Syd Föredragande Jenny Fröberg 11 Skogens mångbruk Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde lämnas en information om en kommande projektansökan från LRF angående Skogens mångbruk. Idag saknas stöd för små mångbruksföretag att utvecklas och förbättra förutsättningar för att bo, leva och verka på landsbygden. Projektets mål är att organisera befintliga och nya mångbrukare med skogen som bas. Målet ska nås genom att skapa ett branschnätverk som ska ha ansvar och förmåga att genomföra insatser för att öka kunskaper, färdigheter och förmågor, utveckla förmågan till produkt och tjänsteinnovation på en professionell nivå hos branschföretagen. Preliminär budget för projektet är ca 6,7 milj kr på tre år. Finansiering söks från ERUF och regionerna ( kr/år/region). Föredragande Magnus Hellgren 12 Trafikförsörjningsprogram Kronobergs län (19RGK393) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Region Kronoberg trafikförsörjningsprogram för antogs av regionfullmäktige i december 2015 och ska, enligt nuvarande program, aktualitetsprövas vart fjärde år. Istället för en revidering av nuvarande

9 Kallelse program föreslås att ett nytt trafikförsörjningsprogram arbetar fram för perioden Målhorisonten för programmet bör vara 2030, med utblick framåt. Trafikförsörjningsprogrammet är styrande för trafiknämndens verksamhet. Länstrafiken Kronoberg har till uppgift att utföra den trafik som beskrivs i programmet och tillse att målen som finns i programmet uppfylls. Detta görs i en strategiplan som tydliggör hur målen i TFP ska kunna förverkligas, samt i Länstrafikens budget. Föredragande Martin Hedenmo 13 Hållbar mobilitet (17RK517) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i maj lämnades en redogörelse över verksamheter och resultat i projektet Hållbar mobilitet. Vid dagens sammanträde fortsätter lägesrapporten med en ekonomisk redovisning samt diskussion. Föredragande Maria Persdotter Isaksson 14 Rapportering av uppdrag, projekt och processer. (17RK1590) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde lämnas en aktuell rapportering av hur regionala utvecklingsförvaltningen förverkligar det regionala utvecklingsuppdraget i uppdrag, projekt och processer. En aktuell översikt finns i Insatsrapporten för 2018 som finns med i handlingarna (till RUNS sammanträde). På mötet presenteras statliga uppdrag, regionala uppdrag, fullmäktigeuppdrag, projekt och verksamhet som har utvärderats det senaste 6-12 månaderna.

10 Kallelse Beslutsunderlag Rapportering av uppdrag, projekt och processer Insatsrapport_2018 Föredragande Christel Gustafsson och Robin Rikardsson 15 Kurs och konferens 2019 (politik) (19RGK70) Beslutsunderlag Save the date! Inbjudan- Platsens betydelse för regional tillväxt Redovisning av delegeringsbeslut Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar delegationsbesluten till protokollet. Sammanfattning Följande delegationsbeslut redovisas för regionala utvecklingsnämnden. Delegationsbeslut 19RGK Regional utvecklingssamordnare - näringsliv- Delegationsbeslut nr 1/ RGK Regional utvecklingssamordnare - näringsliv - Delegationsbeslut nr 2/ RGK Regional utvecklingssamordnare - näringsliv - Delegationsbeslut nr 3/ RGK Regional utvecklingssamordnare - näringsliv - Delegationsbeslut nr 4/ RGK Regional utvecklingssamordnare - näringsliv - Delegationsbeslut nr 5/ RGK Regional utvecklingssamordnare - näringsliv - Delegationsbeslut nr 6/ RGK Regional utvecklingssamordnare - näringsliv - Delegationsbeslut nr 7/ RGK Regional utvecklingssamordnare - näringsliv - Delegationsbeslut nr 8/2019

11 17 Övriga ärenden Kallelse

12 Översyn av Miljö- och Byggsamverkan 7 19RGK1050

13 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1050 Handläggare: Anders Unger Datum: Regionala utvecklingsnämnden Översyn av Miljö- och Byggsamverkan Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar följande: 1. Region Kronobergs inriktning är att överlämna samordningsfunktionen till annan aktör. 2. Regionala utvecklingsdirektören ges i uppdrag att utreda Region Kronobergs fortsatta medverkan i eller utträde ur Miljö- och Byggsamverkan och dess konsekvenser. 3. Inriktningsbeslutet, via styrgruppen, för Miljö- och byggsamverkan ska kommuniceras till övriga medlemmar. Sammanfattning Samverkan kring miljöfrågor finns sedan 2003 i form av Miljösamverkan Blekinge Kronoberg i de båda länen och sedan 2012 finns även byggsamverkan mellan parter i Kronoberg och Blekinge. Under 2018 inledde Region Kronoberg tillsammans med övriga medlemmar en översyn av organisation och arbetsformer och i september 2018 gavs Sweco uppdraget att genomföra en utredning av verksamheten och där redovisa bl.a. uppdrag, verksamhet, ekonomi, styrning och resultat, ge förslag på möjliga samordningsansvariga organisationer för samverkan samt göra en konsekvensanalys av föreslagna samordningsorganisationer. I uppdraget ingick att lämna minst två förslag med varsin SWOT-analys, vilka skulle bedömas verksamhetsmässigt och ekonomiskt. I bifogat beslutsunderlag redovisas en kort sammanfattning av Swecos rapport samt en analys av konsekvenserna för Region Kronoberg och för verksamheten utifrån de alternativa handlingsvägar som redovisas i utredningen. Thomas Ragnarsson Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilagor: Beslutsunderlag. Miljö- och Byggsamverkan Kronoberg-Blekinge samordningsansvar, organisation och styrning. Sida 1 av 1

14 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1050 Handläggare: Anders Unger, Datum: Miljö- och Byggsamverkan Kronoberg-Blekinge samordningsansvar, organisation och styrning Ärende Bakgrund Samverkan kring miljöfrågor finns sedan 2003 i form av Miljösamverkan Blekinge Kronoberg i de båda länen, med syfte att effektivisera tillsynen i länen inom förvaltningarnas uppdrag. Genom samverkan ska möjligheter skapas för gemensamma kompetensinsatser, erfarenhetsutbyten och effektiv tillsyn inom miljö- och livsmedelsfrågor. Verksamheten startade som ett projekt finansierat via Finansdepartementet men drivs numera som en kontinuerlig verksamhet. Vid projektets start lades samordningsansvaret på dåvarande Kommunförbundet Kronoberg och projektledaren placerades där. Samordningsansvaret har därefter överförts till Regionförbundet södra Småland 2007 och Region Kronoberg 2015, där det ligger kvar idag. För närvarande ingår samtliga kommuner i Kronoberg och Blekinge samt de båda länsstyrelserna och regionerna i samverkan. Region Blekinge kommer dock att lämna samverkan vid kommande årsskifte. Sedan 2012 finns en byggsamverkan mellan parter i Kronoberg och Blekinge som etablerades utifrån ett behov hos kommunerna i Kronobergs län, där man hos plan- och byggkontoren på kommunerna såg möjligheter att driva en verksamhet liknande miljösamverkan inom plan- och byggområdet. I dag ingår de åtta kommunerna i Kronoberg, Region Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län samt Ronneby kommun som medlemmar. Översyn Under 2018 inledde Region Kronoberg tillsammans med övriga medlemmar en översyn av organisation och arbetsformer. I september 2018 fick Sweco uppdraget att utreda frågan och i detta fokusera på följande: - Kartlägga olika alternativ för samordning av Miljö- och Byggsamverkan. - Val av organisation. - Samordningsansvarets omfattning. - Konsekvensanalys av olika alternativa driftsformer. Uppdragsrapporten ska innehålla beskrivningar av och förslag enligt följande: - uppdrag, verksamhet, ekonomi, styrning och resultat. - förslag på möjliga samordningsansvariga organisationer för samverkan. - konsekvensanalys av föreslagna samordningsorganisationer. - minst två förslag med varsin SWOT-analys, vilka ska bedömas verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Undersökningen har genomförts främst genom dokumentstudier och intervjuer med medlemmar i Miljö- och Byggsamverkan och med samordnare i

15 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1050 Handläggare: Anders Unger, Datum: miljösamverkan i Jönköpings län och Miljösamverkan Sydost (Kalmar och Gotlands län). Verksamhet, organisation, styrning och finansiering Verksamheten består i huvudsak av nätverksarbete, handläggar- och politikerträffar, informationsmaterial eller andra gemensamma underlag, kompetenshöjande insatser samt projekt som rör tillsyn. Arbetet inom samverkan leds och samordnas av en samordnare med Region Kronoberg som arbetsgivare. Tjänsten är placerad på avdelningen för Hållbar tillväxt inom Regionala utvecklingsavdelningen. Samordnaren är sammankallande och adjungerad till styrgruppen, och ansvarar för rapportering av verksamheten till styrgruppen. Samverkan regleras via avtal mellan Region Kronoberg och samtliga medlemmar enskilt. Avtalstiden är löpande, med en uppsägningstid på 18 månader. Det politiska ansvaret för Miljö- och byggsamverkan ligger på regionala utvecklingsnämnden i Region Kronoberg. Samverkan bedrivs som en självständig verksamhet som själv beslutar om innehåll och aktiviteter, utgifter och intäkter. Återrapportering till medlemmarna sker genom verksamhetsredovisning i samband med delårs- och årsrapportering, vilket även gäller återrapporteringen till regionala utvecklingsnämnden. Styrgruppen är kombinerad med chefsnätverk och består av chefer på samtliga kommuners miljö- och byggkontor och länsstyrelserna samt representanter för Region Kronoberg och Region Blekinge. Ordförandeskapet i styrgruppen fungerar genom att en styrgruppsledamot vid varje möte utses till ordförande för tiden t.o.m. nästa möte, med uppgift att bidra till förberedelser för detta möte. Budgeten innefattar kostnader för bl.a. lön inklusive sociala avgifter, IT-kostnader, kostnader för aktiviteter. Region Kronoberg står för kostnader för kontorsplats och interna administrativa kostnader. Övriga kostnader täcks av avgifter och bidrag från medlemmarna. Den årliga avgiften för miljösamverkan, per medlem, fördelas i övrigt enligt följande för 2019: Kommuner och Region Blekinge: kr Länsstyrelserna: kr Totalt: kr För byggsamverkan är motsvarande siffror: Kommuner och Länsstyrelsen i Kronobergs län: kr Totalt: kr Båda verksamheterna har därutöver överskott från 2018 som förts över till 2019.

16 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1050 Handläggare: Anders Unger, Datum: Utredningen, dess slutsatser och rekommendationer Utifrån genomförda dokumentstudier och intervjuer redovisar utredaren analyser och ger rekommendationer inom flera olika områden. Dessa redovisas kort nedan. Framtiden för Miljö- och Byggsamverkan Slutsatsen avseende miljösamverkan är entydig och innebär att verksamheten bör fortsätta. För byggsamverkan är bilden mer komplicerad med en mindre medlemskrets och tveksamhet hos vissa medlemmar om fortsatt medverkan. Rekommendationer: Miljösamverkan bör fortsätta i gemensam organisation för Kronoberg och Blekinge. Blekinge rekommenderas genomföra ett samråd om samverkansformer när det gäller byggande, kommunal planering och regional planering. Kronoberg bör fortsätta byggsamverkan, för det egna länet eller tillsammans med intresserade grannlän. Verksamhetens inriktning Slutsatsen är att utbildningsverksamheten är uppskattad och bör fortsätta. En starkare inriktning på gemensamma projekt och tillsynsaktioner och gemensamma dokument och manualer för verksamheterna på hemmaplan bedöms vara angelägen inom miljösamverkan. Sådana förändringar kan få konsekvenser för samordnaren och för styrning och ledning och kan få som konsekvens att mindre tid läggs på byggsamverkan. Ytterligare utökningar av verksamheten, som framkommit vid intervjuerna, bör kunna prövas i lägen då den befintliga verksamheten känns stabil. Rekommendationer: Utbildningsverksamheten bör fortsätta och utvecklas. Arbete med gemensamma projekt och tillsynsaktioner samt gemensamma dokument och manualer bör mer än nu prägla samverkan. De nätverk som en bred krets av medlemmar är intresserade av bör fortsätta verka, med tydlighet i vad som krävs av insatser från deltagarna och avgränsning mot samordningsfunktionens uppgifter. Ambitionsnivå och finansiering Utredaren bedömer att en samverkan enligt förslaget ovan kommer att kräva utökade resurser för miljösamverkan eller att befintliga resurser i högre grad koncentreras till denna samverkan. Ambitionsnivån är starkt beroende av och begränsas av det ekonomiska utrymmet, som baseras på medlemsavgifter. En förändrad fördelningsmodell föreslås därför, som innebär att små kommuner betalar ungefär som idag, större kommuner betalar något mer än idag. Även länsstyrelsers och regioners avgifter och övriga insatser bör ses över med inriktning mot en höjning. Därutöver ser utredaren även ett behov av en anpassning av insatserna med hänsyn till medlemsstrukturen, vilket innebär en förändrad balans mellan miljö- respektive byggsamverkan.

17 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1050 Handläggare: Anders Unger, Datum: Rekommendationer: Inkomsterna från avgifter utökas genom att kommuner betalar en grundavgift och en avgift per invånare. Länsstyrelsernas avgift bör ses över med en ökning som målsättning. Samordningsfunktionens prioritering av miljösamverkan kontra byggsamverkan bör anpassas till medlemsstruktur och avgifter. Samordnarfunktionen Utredaren har inte gjort någon bedömning av hur samordnarfunktionen fungerar idag eller har fungerat tidigare, utan lämnar enbart generella bedömningar för denna typ av verksamhet. Man konstaterar dock att samordnarfunktionen i detta fall har mycket begränsad bemanning och i stor utsträckning är ett ensamarbete. Personellt är verksamheten således mycket sårbar. Rekommendationer: För den samlade bemanningen av samordnarfunktionen prioriteras erfarenhet, eget driv och förmåga att driva processer och projektleda. Om verksamheten får en starkare inriktning på projekt och tillsynsaktioner blir även kompetens inom sakområdet viktig. Sårbarhet vid personskiften, ledigheter m.m. måste förebyggas. Styrning och ledning Utredarens bedömning är att den organisation som idag finns för styrning av verksamheten inte har förutsättningar att fungera och måste förändras. I nuläget ingår hela chefsnätverket i styrgruppen som saknar permanent ordförande. Styrgruppen hanterar ärenden och involveras i beslut som inte bör hanteras där. Utredaren framhåller vikten av att någon har ett mer långsiktigt ordförandeuppdrag, på minst ett år, vilket är viktigt både för styrgruppens funktion och för samordnaren. Man betonar vikten av att samordnaren har en chef/ledare som stöd i sitt arbete och att detta bör vara ordinarie chef på arbetsplatsen eller styrgruppens ordförande. Man menar att det också är viktigt att styrgruppen blir mindre. Inriktningen bör vara att chefer från någon eller några mindre respektive större kommuner bör få förtroende från övriga att ingå i styrgruppen. Korta och effektiva möten, exempelvis via Skype, blir då möjliga att genomföra regelbundet 4-6 gånger per år. Rekommendationer: Ordförande för styrgruppen utses för minst ett år i taget. Styrgruppens ordförande, eller chef i Region Kronoberg, bör ha uttalat uppdrag att ge kontinuerlig ledning för samordnaren i verksamhetsfrågor. I det senare fallet är chefen lämpligen permanent ordförande i styrgruppen. En liten styrgrupp bör utses. Skype eller liknande används för smidig styrning utan resor. Budget, årsredovisning och val av styrgrupp behandlas vid årsmöte som kombineras med träff i chefsnätverket.

18 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1050 Handläggare: Anders Unger, Datum: Samordningsansvarets placering När det gäller samordningsansvaret, som idag ligger på Region Kronoberg, har tre organisationer sagt sig kunna ta på sig detta i fortsättningen: Region Kronoberg, Växjö kommun och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Utredaren redovisar i rapporten en SWOT-analys för de tre alternativen (sid ). I rapporten framhålls vikten av att verksamheten har ett politiskt stöd och att frågan om samordningsansvaret kommuniceras politiskt, exempelvis genom Region Kronobergs Kommunalt forum och motsvarigheten i Blekinge län. En jämförelse görs med Jönköpings län där verksamheten leds av ett politiskt organ, Primärkommunalt samverkansorgan. Undersökningen visar att det inte finns några principiella invändningar mot att Region Kronoberg har samordningsansvaret, vilket däremot är fallet när det gäller Växjö kommun och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Man menar att en kommun inte bör samordna de övriga eller att ett statligt organ inte bör hålla i kommunernas frivilliga samverkan. Om Region Kronoberg fortsatt ska ha samordningsansvaret bör åtgärder vidtas för att minska sårbarheten och för att möjliggöra ett kontinuerligt stöd till samordnaren, antingen via styrgruppsordförande eller verksamhetschef. Detta skulle kunna innebära en utökad roll och resursåtgång för regionen, beroende på lösning. Om detta blir fallet bör även frågan om Region Blekinges framtida medlemskap tas upp med dess politiska ledning. Utredarens andrahandsalternativ är att ansvaret läggs på Växjö kommun, vilket skulle bibehålla karaktären av frivillig kommunal samverkan och samtidigt ge fördelar genom att sakkunskap om miljö- och byggfrågor finns i den befintliga organisationen. Här finns också goda möjligheter att förebygga och åtgärda den sårbarhet som finns. Rekommendationer: Samordningsansvaret tas av Region Kronoberg, under förutsättning att sårbarheten kan minskas och att stöd till samordnaren i verksamhetsfrågor kan ges av regionen eller av ordföranden i styrgruppen. I andra hand placeras samordningsansvaret hos Växjö kommun. Miljö- och byggsamverkan bör i såväl Kronoberg som Blekinge, prövas av, eller på annat sätt kommuniceras med ett politiskt organ som arbetar med kommunal samverkan. Ekonomi/finansiering Utredningen lämnar inget förslag på framtida budgetomslutning men redovisar dels jämförelser med Jönköpings län och Sydost (Kalmar och Gotlands län), dels ett antal finansieringsmodeller avseende kommunernas bidrag för en höjd ambitionsnivå och utökad budget för miljösamverkan. De två alternativa finansieringsmodellerna innebär att avgiften baseras på både en fast avgift och en avgift per invånare, vilket ger totalt kronor (enligt Jönköpings läns modell) respektive kronor, beroende på vilken modell som väljs.

19 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1050 Handläggare: Anders Unger, Datum: I rapporten framhålls även att, i det fall kommunernas avgifter kommer att höjas, regioners och länsstyrelsers finansiering/avgifter och andra insatser också ska ses över. Styrgruppens SWOT-analys Styrgruppen för Miljö- och Byggsamverkan har vid sitt möte den 17 maj, med utgångspunkt i Swecos rapport, kompletterat utredarens SWOT-analys i vissa delar. I huvudsak förefaller gruppen göra samma analys som Sweco men har lyft in ytterligare några faktorer, framför allt när det gäller alternativen att lägga samordningsansvaret på Växjö kommun eller Länsstyrelsen, som bör tas med i bedömningen av förutsättningarna för det fortsatta arbetet. När det gäller Växjö kommun planerar man f.n. att inrätta en konferensservice inom organisationen, vilket gör att denna svaghet i SWOT-analysen då kommer att åtgärdas. Vidare har man nu, förutom hos presidiet för kommunens Miljö- och hälsoskyddsnämnd sedan tidigare, förankrat frågan om ett eventuellt samordningsansvar även hos Samhällsbyggnadsnämndens presidium. Avseende Länsstyrelsen gör styrgruppen en något annorlunda bedömning av Länsstyrelsens roll gentemot kommunerna med bl.a. överprövningar, vilket gruppen ser som en styrka utifrån tillsynsledningsansvaret. Gruppen framhåller i sin analys även att Länsstyrelsen redan idag arbetar med utbildningar och konferenser och klarar konferensservicen på ett bra sätt. När det gäller konsekvenserna av förändringar i statens budget som påverkar Länsstyrelsen, som framhålls som en risk av Sweco, ser gruppen inget hot i detta eftersom verksamheten är medlemsfinansierad och därmed ligger utanför det statliga ramanslaget. Analys av alternativa handlingsvägar och konsekvenser För Miljö- och Byggsamverkan finns en ambition att skapa en kvalitativ verksamhet till nytta för dess medlemmar och med rimliga finansieringsvillkor för medlemmarna. Utifrån de diskussioner som under senare år förts med medlemmarna kring bl.a. ansvarsfördelning, roller, styrning och uppdrag och kritiska faktorer att utveckla har en utredning initierats som nu lägger fram sin rapport med analyser och förslag på åtgärder som ska leda till en bättre verksamhet framöver. Flera av de slutsatser som utredaren drar stämmer väl överens med den analys som tidigare gjorts när det gäller bl.a. verksamhetens inriktning, samordnarfunktionen och styrningen av verksamheten. I de rekommendationer som läggs fram i utredningsrapporten granskas och diskuteras olika alternativ när det gäller samordningsansvaret, samordnarens organisatoriska och lokalmässiga hemvist och dess konsekvenser. De olika alternativ som bedöms är en placering på antingen Region Kronoberg, Växjö kommun eller Länsstyrelsen i Kronobergs län. I sin rekommendation gällande samordningsansvarets placering förespråkar utredaren att det även i fortsättningen ligger kvar på Region Kronoberg. Utredarens andrahandsalternativ om detta inte blir fallet är att motsvarande ansvar läggs på Växjö kommun.

20 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1050 Handläggare: Anders Unger, Datum: För Region Kronoberg finns således två alternativ när det gäller ansvaret som samordningsansvarig aktör för Miljö- och Byggsamverkan, dels att behålla ansvaret som idag, dels att avsäga sig ansvaret och lämna över det till någon annan av medlemmarna. Bibehållet samordningsansvar för Region Kronoberg I sin analys redovisar utredaren flera styrkor/fördelar med ett bibehållet ansvar hos Region Kronoberg, bl.a. att regionen har en sammanhållande roll i länet och har uppdrag inom kommunsamverkan samt att man uppfattas som en neutral part. Här finns också, vilket utredaren noterar, en bra konferensservice. I rapportens SWOT-analys anges kopplingen till det regionala utvecklingsansvaret som en möjlighet att utveckla. Intervjuerna har därutöver visat att det hos medlemmarna inte finns några principiella skäl mot en sådan lösning. Svagheterna/nackdelarna handlar främst om att dessa tillsynsfrågor inte ligger inom regionens verksamhet, vilket får negativa konsekvenser för samordnarens arbetssituation och graden av sårbarhet för funktionen. Ett fortsatt samordningsansvar för Region Kronoberg förefaller, sett utifrån resultaten av utredningens intervjuer, vara en lösning som har relativt stark förankring bland medlemmarna framför allt genom den upplevt neutrala roll som regionen har. Detta ger en god grund för att förtroendefullt bygga vidare på befintlig verksamhet. Vissa andra samordningsuppdrag ligger sedan tidigare på Region Kronoberg, vilket gör att det finns erfarenhet av denna roll inom regionen. När det gäller den upplevda neutraliteten kan det ha en förklaring i att verksamheten hittills i många avseenden drivits relativt frikopplad från den regionala utvecklingsverksamheten i övrigt. Man kan tolka intervjusvaren som att det från medlemmarnas sida har upplevts som neutralt i den meningen att regionen inte påverkat verksamheten i så stor utsträckning. Om en förändring ska genomföras som innebär att samordningsfunktionen ska få en mer naturlig och starkare koppling till det regionala utvecklingsansvaret och till regionens verksamhet, mål och prioriteringar skulle detta möjligen kunna upplevas som att funktionen får en mindre neutral roll än tidigare. Tidigare erfarenheter visar dock att det varit relativt svårt att naturligt koppla uppdraget, som i huvudsak berör kommunernas tillsynsverksamhet, till det regionala utvecklingsarbetet. En viktig förutsättning för att regionen ska kunna genomföra uppdraget och successivt utveckla verksamheten är att merparten av de förbättringsförslag avseende styrning, organisation och finansiering som redovisas i rapporten genomförs. Med hänsyn till de problem som lyfts fram av utredningen när det gäller samordnarens roll och arbetsförutsättningar samt den sårbarhet det innebär är detta ett område som det är särskilt angeläget att hitta konstruktiva lösningar för, om funktionen finns kvar inom Region Kronoberg. Förbättrad funktion när det gäller styrgruppen, dess ordförande och arbetsformer är också ett område som det är mycket angeläget att utveckla i linje med utredarens förslag, men det måste ske oavsett vilken organisation som tar på sig ett framtida samordningsansvar.

21 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1050 Handläggare: Anders Unger, Datum: Konsekvenser för Region Kronoberg Under förutsättning att det går att få en förankring och vilja till förändring hos medlemmarna i den riktning som redovisas i rapporten har Region Kronoberg relativt goda förutsättningar att som samordningsansvarig bedriva en bra verksamhet framöver. En konsekvens för Region Kronoberg kan, beroende på vilka lösningar man väljer för exempelvis styrning, inriktning och ambitionsnivå, bli en utökad roll och ökad resursåtgång för att svara upp mot det. En kvarstående svaghet i denna lösning är troligen samordningsfunktionens sårbarhet, ett förhållande som det finns vissa svårigheter att lösa utifrån de förutsättningar som finns inom organisationen. Överföring av samordningsansvar från Region Kronoberg till annan medlem I sin analys redovisar utredaren flera styrkor/fördelar även för en lösning där samordningsfunktionen flyttas från Region Kronoberg, i första hand till Växjö kommun. Det gäller framför allt den kompetens och kunskap om tillsynsfrågor som finns i den kommunala organisationen, vilket gör att arbetssituationen för samordnaren blir bättre med hänsyn till att det finns fler kollegor med liknande uppgifter och att det finns en naturlig koppling till kommunens verksamhet. Sårbarheten bör härigenom kunna minskas för funktionen. Därutöver bör det även kunna skapa bättre möjligheter att kontinuerligt öka kvaliteten i verksamheten. De svagheter/nackdelar som utredaren främst identifierar vid en sådan lösning handlar främst om att en stor kommun samordnar övriga kommuner och bristen på kvalificerad konferensservice. Utredaren ser även ett möjligt hot i att kommunens egenintresse riskerar att påverka verksamheten i en icke önskad utsträckning. Utifrån analysen framhålls i rapporten vikten av att förbättra förutsättningarna för samordnarrollens funktion och förutsättningar. Förändringar i organisation, styrning och ledning samt samordningsansvarets placering är troligen de faktorer som i störst utsträckning påverkar samordnarens förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. En tänkbar positiv effekt av att lägga samordningsansvaret på en kommun kan vara av att samordnartjänsten härigenom kommer närmare den typ av verksamhet den i huvudsak är satt att betjäna, d.v.s. just den kommunala. Det naturliga i detta fall är då att, i enlighet med utredarens egen analys, samordningsfunktionen hamnar i en miljö där kompetensen inom det aktuella ansvarsområdet är hög. Detta kan långsiktigt stärka samordnaren och funktionen i både kompetens och arbetssätt och även minska verksamhetens sårbarhet. En lösning där samordningsansvaret läggs på Växjö kommun gör, som utredaren bedömer det, att karaktären av en frivillig kommunal samverkan bibehålls. Under förutsättning att medlemmarna inte betraktar Växjö kommuns uppdrag som att samordna de övriga kommunerna, vilket utredningen pekar på som en invändning från övriga medlemmar, har Växjö kommun goda förutsättningar att som samordningsansvarig bedriva en bra verksamhet framöver.

22 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1050 Handläggare: Anders Unger, Datum: Konsekvenser för Region Kronoberg För Region Kronobergs del innebär en överföring av verksamheten till Växjö kommun, eller Länsstyrelsen, att man lämnar ifrån sig arbetsgivar- och verksamhetsansvar för en verksamhet som hittills delvis legat utanför organisationens huvudsakliga verksamhetsinriktning och arbetat utifrån medlemsbehov i högre grad än ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. Ekonomiskt innebär det att Region Kronoberg, om man avser att även i fortsättningen vara medlem i denna samverkan, får bidra med medlemsavgift i paritet med andra medlemmar i stället för att, som idag, enbart stå för kostnader för kontorsplats och interna administrativa kostnader (OH-kostnader). Dessa kostnader beräknas i dagsläget uppgå till cirka kronor på årsbasis. Slutdiskussion och samlade slutsatser Samordningsansvaret för Miljö- och byggsamverkan har genom de organisatoriska utvecklingsprocesser som genomförts i Kronoberg legat på en regional aktör med kommunalt och landstingskommunalt medlemskap och ett kommunalt samordningsuppdrag, först hos Kommunförbundet Kronoberg och därefter hos Regionförbundet södra Småland. I och med bildandet av Region Kronoberg 2015 fördes ansvaret över hit. Parallellt med denna organisatoriska utveckling har det regionala utvecklingsuppdraget, som ges till regionerna av Regeringen, successivt breddats för dessa regionala aktörer. Region Kronoberg har i dag ett regionalt utvecklingsuppdrag som i huvudsak fullt ut tagits över från Länsstyrelsen. Organisationen är inte längre heller en medlemsorganisation som tidigare kommun- och regionförbund, men man har en sammanhållande roll i regionen och har vissa uppdrag inom kommunsamverkan. En förutsättning för att Region Kronoberg ska kuna driva samordningsuppgiften på ett bra, och för organsiationen relevant, sätt är att det finns en naturlig koppling till det regionala utvecklingsansvaret. Tidigare erfarenheter visar dock att det varit svårt att naturligt koppla uppdraget, som i huvudsak berör kommunernas tillsynsverksamhet, till det regionala utvecklingsarbetet. Syftet med samverkan är att effektivisera tillsynen i länen inom förvaltningarnas uppdrag och att stärka samsyn och rättssäkerhet i tillsynen. Arbetet inom samverkan är relativt operativt och innefattar även nätverk inom områden som exempelvis avfall, små avlopp, hälsoskydd, förorenade områden och naturvård och strandskydd. I utredningen framhålls att det är angeläget att verksamheten utvecklas vidare genom satsningar på gemensamma projekt och tillsynsaktioner samt gemensamma dokument och manualer, som stöd för den kommunala verksamheten. Ett skäl till den svaga kopplingen till regionens utvecklingsuppdrag är att de aktuella frågorna inte ligger inom organisationens huvudsakliga ansvarsområden, vilket också bidrar till samordningsfunktionens stora sårbarhet. Region Kronoberg har därför inte - till skillnad från Växjö kommun och Länsstyrelsen en tillräcklig

23 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1050 Handläggare: Anders Unger, Datum: personalbas med sakkunskaqp inom områdena för att kunna åtgärda denna sårbarhet vid sjukdom, tjänstledighet o.d. För en utveckling av verksamheten bör man därför pröva att förlägga samordningsfunktionen på en annan aktör, med tydligare koppling till den verksamhet som bedrivs inom samverkan. Flera av de faktorer som utredningen lyfter fram som styrkor när det gäller Växjö kommun och/eller Länsstyrelsen samt de förhållanden som därutöver lyfts fram i styrgruppens egen SWOT-analys ger argument för att göra en sådan överföring av ansvar. Vilken aktör av dessa som i så fall bör ta detta ansvar ligger sedan på samverkans styrgrupp att avgöra. För Region Kronobergs del bör man vid en sådan lösning överväga sin medverkan i en fortsatt samverkan inom miljö- och byggområdena, dels med hänsyn till vilka möjligheter man har att bidra till en utveckling av verksamheten, dels med utgångspunkt i det regionala utvecklingsuppdrag och -ansvar som organisationen har.

24 MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONO- BERG - BLEKINGE SAMORDNINGSANSVAR, ORGANISATION OCH STYRNING Rapport

25 INNEHÅLL 1. Om rapporten... 4 Bakgrund och syfte... 4 Metod Miljö- och Byggsamverkan Kronoberg-Blekinge nuläget... 5 inriktning och bakgrund... 5 medlemmar... 5 Verksamhet... 5 Organisation... 6 styrning... 6 Finansiering... 7 Översyn Beskrivning av Miljösamverkan Jönköpings län och Miljösamverkan Sydost (kalmar- Gotland)... 8 Inriktning och bakgrund för miljösamverkan i Jönköpings län och i Kalmar-Gotland... 8 Medlemmar... 9 VERKSAMHET... 9 ORGANISATION Styrning FINANSIERING Intervjustudie Hur fungerar Miljö- och Byggsamverkan idag och vilken nytta ger den? Vilka förändringar bör ske? Bör verksamheten omfatta både miljösamverkan och byggsamverkan? Vilken geografi bör Miljö- och byggsamverkan omfatta? Vilken ambitionsnivå och finansiering är rimlig för framtiden? Vilka förväntningar finns på samordningsfunktionen? Vilken organisation anses bäst lämpad för att ha samordningsansvaret? swecos Analys och rekommendationer Framtiden för Miljö- och Byggsamverkan Verksamhetens inriktning Ambitionsnivå och finansiering MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 2

26 Samordnarfunktionen Styrning och ledning Samordningsansvarets placering Vägval och Swecos rekommendationer i sammanfattning Källförteckning Miljö- och byggsamverkan Kronoberg-Blekinge Miljösamverkan Jönköpings län Miljösamverkan Sydost Miljösamverkan Sverige Bilaga 1 ekonomi Budget för miljösamverkan i Kronoberg-Blekinge, Jönköpings län och Kalmar-Gotland Budget för Byggsamverkan Kronoberg-Blekinge Kommunernas avgifter för miljösamverkan och exempel på förändringar som skulle ge ökat ekonomiskt utrymme MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 3

27 1. OM RAPPORTEN BAKGRUND OCH SYFTE Miljö- och byggsamverkan Kronoberg-Blekinge är ett samarbete mellan kommunala miljö- och byggförvaltningar (eller motsvarande) och länsstyrelserna i Kronobergs och Blekinge län samt Region Kronoberg och Region Blekinge. Under början av 2018 inleddes en översyn av organisation och arbetsformer för Miljö- och byggsamverkan. Denna rapport redovisar Swecos uppdrag, som består av att kartlägga, utreda och analysera möjliga alternativ gällande placering av samordningsansvaret för Miljö- och byggsamverkan. De alternativ som ska belysas är region, kommun och länsstyrelse. Utredningen ska fokusera på: Kartlägga olika alternativ för samordning av Miljö- och byggsamverkan. Vilka olika former finns i Sverige? (Jämförelse görs med Jönköpings län och Kalmar-Gotland). Vilka medlemmar inom Miljö- och byggsamverkan Kronoberg-Blekinge är intresserade av att ta samordningsansvaret? Val av organisation. Vilka fördelar samt kritiska faktorer finns med respektive val. Vilka eventuella svagheter behöver stärkas upp för att nå en ändamålsenlig samordning av Miljö- och byggsamverkan? Vilka för- och nackdelar finns för arbetsgivarrollen i respektive organisation. Samordningsansvarets omfattning. Beror på ambitionsnivå och förväntningar. Konsekvensanalys av olika alternativa driftsformer ska redovisas. Utredningen ska innehålla beskrivning/förslag av Miljö- och byggsamverkans uppdrag, verksamhet, ekonomi, styrning och resultat förslag på möjliga samordningsansvariga organisationer för Miljö- och byggsamverkan konsekvensanalys av föreslagna samordningsorganisationer utredningen ska lämna minst två förslag med varsin SWOT-analys. Förslagen ska bedömas verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Utredningen ska utgöra underlag för Miljö- och byggsamverkans fortsatta arbete, med beslut kring framtida organisation av Miljö- och byggsamverkan Kronoberg-Blekinge. METOD Sweco har genomfört intervjuer med medlemmarna i Miljö- och byggsamverkan Kronoberg-Blekinge och med samordnarna i Miljösamverkan Jönköpings län och Miljösamverkan Sydost. Dokument som beskriver samverkan i de tre länen och vilken samverkan som förekommer i Sverige på miljö- och byggområdena har studerats. Rapporten inleds med en beskrivning av den nuvarande verksamheten i Miljö- och byggsamverkan Kronoberg-Blekinge. Dokumentstudier och intervjuer ligger till grund för beskrivningen. Därefter görs en jämförande beskrivning av miljösamverkan i Jönköpings län och i Kalmar-Gotland (Miljösamverkan Sydost). Även denna bygger på dokumentstudier och intervjuer. I ett särskilt kapitel redovisas resultaten från intervjuer med medlemmarna i Miljö- och byggsamverkan Kronoberg-Blekinge. Det avslutande kapitlet innehåller Swecos analys och rekommendationer. Rapporten har tagits fram av Sweco Society under perioden februari-april Swecos team har bestått av Erik Bergfors (uppdragsledare) och Sven-Inge Nylund. MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 4

28 2. MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRO- NOBERG-BLEKINGE NULÄGET I detta kapitel beskrivs hur Miljö- och byggsamverkan Kronoberg-Blekinge är organiserad och finansierad idag. Beskrivningen bygger på informationsinhämtning från dokument (bl.a. verksamhetsberättelse och budget) samt informationsinhämtning vid genomförda intervjuer. Denna insamling och inledande sammanställning bildar utredningens utgångsläge. Nuvarande samverkans upplevda för- och nackdelar beskrivs i senare kapitel om intervjustudien. INRIKTNING OCH BAKGRUND Miljö- och byggsamverkan är ett samarbete mellan kommuner, länsstyrelser och regioner i Kronoberg och Blekinge. Verksamheten inleddes som ett projekt Den upphörde under en tid, men startade igen utifrån önskemål från kommunerna togs initiativ till att utöka miljösamverkan till miljö- och byggsamverkan. Bakgrunden var att de flesta miljöförvaltningar hade ersatts av sammanslagna miljö- och byggförvaltningar. Samverkan även inom byggområdet hade efterfrågats och blivit extra tydlig i och med ikraftträdandet av den nya Plan- och bygglagen. Syftet med samverkan är att effektivisera tillsynen i länen inom förvaltningarnas uppdrag. Genom samverkan och externa samarbeten kan kommuner och länsstyrelser förstärka varandras utveckling för att nå Miljö- och byggsamverkans mål om samsyn och rättssäkerhet i tillsynen, ett effektivt arbetssätt och kontinuerlig kompetensutveckling. Initiativ och goda exempel inom och utanför länen lyfts fram och kommunerna kan dra nytta av varandras erfarenheter och kunskap. I flera kommuner råder en situation med hög personalomsättning eller svårighet att rekrytera medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet. Samverkan är därför även ett sätt att behålla kompetent personal i regionen genom att stimulera gruppkänsla och arbetsglädje med hjälp av teamarbeten och gemensamma aktiviteter. I Miljö- och byggsamverkan träffas medlemmarna regelbundet inom branschspecifika nätverk, för möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom sitt tillsynsområde och sin yrkesroll. Nätverken syftar till att effektivisera arbetet inom området och stärka tillsynen genom likartad tolkning av lagstiftningen. MEDLEMMAR Verksamheten består av två delar, Miljösamverkan och Byggsamverkan, med gemensam samordnarfunktion och styrgrupp men med skilda medlemskretsar och ekonomi. Medlemmar i Miljösamverkan är samtliga 8 kommuner i Kronobergs län. Karlskrona och Ronneby kommuner samt Miljöförbundet Blekinge Väst (innefattar kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg) deltar från Blekinge. Dessutom ingår länsstyrelserna i båda länen samt Region Kronoberg och Region Blekinge. Region Blekinge har emellertid meddelat att man inte ser detta som en del av regionens uppdrag och kommer att lämna samverkan vid årsskiftet 2019/2020. Medlemmar i Byggsamverkan är samtliga 8 kommuner i Kronobergs län, Ronneby kommun, Region Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg. VERKSAMHET Verksamheten i miljö- respektive byggsamverkan består i huvudsak av: långsiktigt arbete i nätverk temastyrda handläggarträffar och träffar för politiker MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 5

29 tidsbegränsade tillsynsprojekt eller projekt för att ta fram informationsmaterial, handledning eller annat gemensamt underlag kompetenshöjande insatser genom utbildning, kurser och seminarier Två gånger per år bjuds kommunernas miljö- och byggpresidier in till möte där de får möjlighet att ta del av projekt och arbetssätt i kommunerna, få kompetensutveckling, byta erfarenheter och diskutera frågor som rör nämndernas olika tillsynsområden. Aktiviteter styrs av tvååriga verksamhetsplaner för vardera Miljösamverkan och Byggsamverkan. Dessa revideras och fastställs årligen av styrgruppen. För varje nätverk (förutom nätverket för miljö- och byggchefer) finns en värdkommun ett ansvar som roterar årligen mellan ingående kommuner eller en länsstyrelse som planerar mötesprogram och sköter det praktiska. Ett tiotal branschspecifika nätverk är aktiva för närvarande: Nätverket för små avlopp. Värdkommun 2019 Karlskrona. Hälsoskyddsnätverket. Värdkommun 2019 Uppvidinge. Lantbruksnätverket. Värdkommun 2019 Markaryd och Älmhult. Nätverket för miljöfarlig verksamhet. Värdkommun 2019 Ronneby. Livsmedelsnätverket. Värdkommun 2019 Ljungby och Markaryd. Naturvård och strandskydd (gemensamt med Byggsamverkan). Samordnas av Länsstyrelsen i Kronoberg (start 2019). Nätverk för förorenade områden. Samordnas av Länsstyrelsen i Blekinge Träffar ordnas för handläggare och förtroendevalda, som presidieträffar, årlig handläggarträff, externa träffar. Utbildningar ordnas, under 2019 bl.a. om kommunikation och bemötande, samverkansträff för tillsynsmyndigheter, polis och åklagare, utbildning om buller och seminarium om radon i bostäder och allmänna lokaler. ORGANISATION Samordningsansvaret vilar på Region Kronoberg. Samordnaren, eller som det benämns i avtalen verksamhetsledaren, leder och samordnar arbetet och är adjungerad till styrgruppen. Region Kronoberg har arbetsgivaransvaret. Rekrytering sker enligt avtalet i samråd mellan Region Kronoberg och medlemmarna. Samordnartjänsten är på heltid. Dock har tjänsten tidvis fått delas på flera personer och varit begränsad i omfattning. Ekonomiska resurser som inte kunnat användas har då förts över till nästa år. Samverkan regleras via likalydande avtal mellan Region Kronoberg, som för närvarande svarar för samordningsfunktionen i Miljö- och byggsamverkan, och varje medlem. Avtalen har en löpande avtalstid och gäller fram till dess att de sägs upp av någon part. Uppsägning ska aviseras minst 18 månader i förväg. Därefter finns en process med bl.a. gemensam överläggning. På blogg.kronoberg.se finns bl.a. arbetsbeskrivningar för nätverken, värdkommunerna för nätverksträffar och styrgruppen. STYRNING Det politiska ansvaret för Miljö- och byggsamverkan vilar på Region Kronobergs regionala utvecklingsnämnd Samverkan bedrivs som en självständig verksamhet som själv beslutar om innehåll och aktiviteter samt utgifter och intäkter. Årlig verksamhetsplan redovisas för Region Kronobergs regionala utvecklingsnämnd. Återrapportering till medlemmarna sker genom en verksamhetsredovisning i samband med delårs- och årsrapportering. Samma återrapportering som sker till medlemmarna sker till Region Kronobergs regionala utvecklingsnämnd. MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 6

30 Styrgruppen är kombinerad med chefsnätverk och består av chefer på samtliga kommuners miljö- och byggkontor och länsstyrelserna samt representanter för Region Kronoberg och Region Blekinge. Ordförandeskapet i styrgruppen är sedan ett halvår ordnat så att en styrgruppsledamot vid varje möte utses till ordförande för tiden t.o.m. nästa möte, med uppgift att bidra till förberedelser för detta möte. FINANSIERING Budgeten för samverkan innefattar utgifter för samordnarens lön, inklusive sociala avgifter, ITavgifter, aktivitetskostnader m.m. Region Kronoberg har kostnadsansvaret för samordnarens kontorsplats och för interna administrativa kostnader. Övriga kostnader täcks av avgifter och bidrag från medlemmarna. Eventuella över- eller underskott i verksamheten överförs till kommande år. För Miljösamverkan gäller att varje kommunal miljö- och hälsoskyddsförvaltning, miljöförbund eller motsvarande samt Region Blekinge erlägger en fast årlig avgift som är lika för alla. Avgiften för 2019 är kr. Beloppet justeras en gång om året genom att räknas upp enligt ett index. Länsstyrelsen i Kronobergs län och Länsstyrelsen Blekinge län ger ett årligt bidrag efter beslut av länsstyrelserna under december månad året före bidragsåret. Bidraget har inte räknats upp med index och är oförändrat sedan flera år. För 2019 är bidraget kronor från respektive länsstyrelse. De totala intäkterna från medlemsavgifter under 2019 beräknas till kr. Till detta kommer ett överskott som förts över till årets budget från tidigare år med kr. Totalt är omslutningen därför kr. Kostnaderna 2019 beräknas bli kr, vilket pekar mot ett kvarstående överskott i utgående balans på kr. För byggsamverkan är medlemsavgiften kr för medlemskommunerna och för Länsstyrelsen Kronoberg. Överskott från tidigare förs över till 2019 års budget med kr. Den totala omslutningen är därmed kr. Kostnaderna budgeteras till kr. Ett kvarstående överskott i utgående balans beräknas därför bli kr. ÖVERSYN I början av 2018 inleddes en översyn av organisation och arbetsformer. En arbetsgrupp tillsattes, med representanter från medverkande kommuner och Region Kronoberg, med uppgift att ta fram förslag till kort- och långsiktiga lösningar. Vid miljö- och byggchefsmöte i september togs beslut om att anlita konsult för att kartlägga och utreda olika alternativ för den framtida organisationen av Miljö- och byggsamverkan. MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 7

31 3. BESKRIVNING AV MILJÖSAMVERKAN JÖNKÖPINGS LÄN OCH MILJÖSAMVER- KAN SYDOST (KALMAR-GOTLAND) I många län finns en regional samverkan kring miljötillsyn. Organisationen ser olika ut från län till län. Följande samverkansorganisationer för miljöfrågor finns förtecknade på samlingssidan för regional samverkan hos Miljösamverkan Sverige 1 : Miljösamverkan Stockholms län Miljösamverkan Uppsala län Miljösamverkan Östergötland, MÖTA Miljösamverkan Jönköpings län Miljösamverkan Sydost (Kalmar län och Gotland) Miljö- och byggsamverkan Kronoberg-Blekinge Miljösamverkan Skåne Miljösamverkan Halland Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Miljösamverkan Södermanland, Västernorrland, Miljösamverkan Västerbotten och Miljösamverkan Norrbotten är vilande sedan ett par år. Byggsamverkan finns i några län: Miljö- och byggsamverkan Kronoberg-Blekinge Byggsamverkan Västra Götaland Plan- och byggsamverkan Västerbotten I denna rapport görs en jämförande beskrivning av Miljösamverkan Jönköpings län och Miljösamverkan Sydost: INRIKTNING OCH BAKGRUND FÖR MILJÖSAMVERKAN I JÖNKÖ- PINGS LÄN OCH I KALMAR-GOTLAND Miljösamverkan Jönköpings län Miljösamverkan Jönköpings län har pågått sedan 2005, i olika former. Syftet är att samordna och effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet och att ge stöd till myndighetsutövning (tillsyn) och till informativa och förebyggande insatser i kommunerna. I Jönköpings län har inte diskuterats gemensam organisation med andra län. Storleken, med 13 kommuner, anses lagom. Miljösamverkan Sydost Miljösamverkan Sydost är en verksamhet för samverkan mellan handläggare i Kalmar län och Gotlands län inom olika miljö-, livsmedels- och hälsoskyddsområden. Verksamheten har pågått sedan 2003, först i Kalmar län och senare gemensamt med Gotland. 1 Miljösamverkan Sverige är ett samverkansorgan kring tillsynsvägledning, tillsyn och viss prövning inom miljöbalksområdet och närliggande lagstiftningar. Deltagare är Sveriges länsstyrelser, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten. Organisationens hemsida: MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 8

32 Inriktningen är 2 att arbeta med att: Ta fram informationsmaterial- och underlagsmaterial i olika aktuella frågor Utarbeta handledningar för tillsyn Anordna gemensamma informations- och tillsynskampanjer Fånga upp och lyfta fram olika initiativ som tas runt om i länet, på miljökontor, hos länsstyrelsen, regionförbund och andra aktörer Anordna kurser och seminarier Samverkan inom plan- och byggområdet aktualiserades under Miljösamverkan Sydosts årsmöte Ett förslag togs fram om organisering gemensamt med Kronoberg-Blekinge. Förslaget avböjdes dock från Kronoberg-Blekinge och Kalmar-Gotland har idag ingen byggsamverkan. MEDLEMMAR Miljösamverkan Jönköpings län Miljösamverkan Jönköpings län är ett samarbete mellan Region Jönköpings län, Länsstyrelsen och alla de 13 kommunerna i länet. Kommunerna är Mullsjö, Habo, Jönköping, Vaggeryd, Gnosjö, Gislaved, Värnamo, Tranås, Aneby, Nässjö, Eksjö, Sävsjö och Vetlanda. Samverkan är formaliserad i ett avtal som är underskrivet av alla medlemmar. Om någon medlem skulle vilja säga upp avtalet ska det ske 6 månader före ett årsskifte och utträde sker vid årsskiftet. Miljösamverkan Sydost I Miljösamverkan Sydost ingår 16 parter. Dessa är Region Gotland och samtliga kommuner i Kalmar län, dvs Västervik, Oskarshamn, Vimmerby, Hultsfred, Högsby, Mönsterås, Emmaboda, Nybro, Kalmar, Torsås, Mörbylånga och Borgholm samt länsstyrelserna i Gotlands och Kalmar län och Kommunförbundet Kalmar län. Kommunförbundet Kalmar län är en ny part i samverkan som ersatt Regionförbundet i Kalmar län i samband med bildandet av nya Region Kalmar län. Verksamheten bedrivs enligt avtal med samtliga parter för perioden VERKSAMHET Miljösamverkan Jönköpings län Planerade tillsynsprojekt för 2019 är Idrottsanläggningar Medelstora förbränningsanläggningar (1-50 MW) Handläggarstöd planeras för ABP (animaliska biprodukter) Nedskräpning Utbildning/workshops planeras för Motiverande samtal Dagvattenhantering i detaljplaner och vid tillsyn Miljöbalken för miljönämndspolitiker Livsmedelslagstiftning för politiker 2 Hemsidan för Miljösamverkan Sydost MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 9

33 Därutöver anordnas träffar för presidier, för nya inspektörer och chefer, träffar med externa parter och handläggarträffar med olika inriktning. I Jönköpings län har man inte fasta nätverk. De skapas utifrån projekten och lever inte vidare efter projektens slut. Verksamhetsplanen för Miljösamverkan Jönköpings län är treårig. För framtagande av verksamhetsplanen finns en rutin med ett årshjul. Det första året i planen fastställs medan det andra året är något mer preliminärt, beroende på att behoven kan komma att ändras inom länets kommuner. Det tredje året är en förslagsbank med de aktivitetsförslag från kommunerna som inte kommit med de första två åren. Aktiviteter i planen bestäms utifrån inskickade förslag och önskemål från kommunerna. Styrgruppen stämmer av förslagen mot uppställda kriterier, sammanställer dem och låter sedan kommunerna tycka till om dem. Verksamhetsplanen fastställs av styrgruppen i juni året innan den ska börja gälla. På så sätt hinner planen inarbetas i kommunernas egna tillsynsplaner. Länsstyrelsen deltar i många av aktiviteterna som en del i sin tillsynsvägledning eller i sin egen tillsyn, där det är möjligt. Region Jönköpings län har ett bra intranät där alla handläggare i hela länet kan finna allt material. Intranätet har en chattfunktion där man kan ställa frågor, svara andra och diskutera. Det finns också en extern hemsida som innehåller formella dokument som verksamhetsplan. Miljösamverkan Sydost Samverkan i Miljösamverkan Sydost sker i genomförandet av gemensamt valda projekt, varav vissa fleråriga, och temadagar. Genomförda projekt under 2018 i Miljösamverkan Sydost är 3 Riktlinjer för dagvattenutsläpp 2 årsprojekt Industriutsläppsdirektivet (IED) Sätt P för fosforn Tillsyn inom vattenskyddsområden Nedlagda kommunala deponier Samsyn likvärdig kontroll (livsmedelsprojekt) Åtta temadagar och en webbutbildning har genomförts under Tre av dessa var knutna till årets projekt. Valda projekt i verksamhetsplanen för 2019 är Miljökvalitetsnormer för vatten Hur genomför vi tillsyn och ställer de krav som behövs för att MKM för vatten ska kunna följas/uppnås Dagvattenanläggningar anmälan och tillståndsansökan Ansvarsutredningar inom förorenade områden Tillsyn inom vattenskyddsområden Nedlagda deponier Planerade temadagar för 2019 är Vattenskyddsföreskrifter Olje- och fettavskiljare Nudging, beteendeanalys, så gör du det lätt att göra rätt Tre temadagar knutna till valda projekt Miljösamverkan Sydost kommer under året att anordna en/två dagar för kommunernas presidier och miljöchefer. Resultat av projekten sammanställs och presenteras i gemensamma broschyrer. 3 Verksamhetsberättelse Miljösamverkan Sydost MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 10

34 Urvalet av aktiviteter sker främst genom att miljöhandläggare föreslår projekt och utbildningar. Det finns ett röstningsförfarande i två steg. Ca 30 förslag kommer in varje år. Dessa minskas till 10 i andra röstningsomgången. Varje kommun har en röst. ORGANISATION Miljösamverkan Jönköpings län Sedan 2015 finns samordningsfunktionen hos Region Jönköpings län. I Jönköpings län har inte bildats något kommunförbund, utan Region Jönköpings län svarar för samverkan och utveckling för kommunerna. Kommunalt forum är den politiska mötesplatsen och kontaktytan mellan regionen och kommunerna. Det politiska styrorganet för kommunsamverkan är Primärkommunalt samverkansorgan (PKS). Samordnartjänsten är placerad på avdelningen Kommunal utveckling, där anställda arbetar med kommunala utvecklingsfrågor. Chef för samordnaren är chefen för Kommunal utveckling och samordnaren finns med i hans ledningsgrupp. Samordnaren har bakgrund som miljöchef i en av kommunerna och som miljöinspektör. Miljösamverkan Sydost Samordningsansvaret låg tidigare på Regionförbundet i Kalmar län och är nu placerat hos nybildade Kommunförbundet Kalmar län. Där finns en samordnare på heltid. Samordnaren har lång erfarenhet, ända från starten av samverkan Utöver samordnartjänsten finns en 20% tjänst för livsmedel med placering i Västervik. Tjänsten köps av Västerviks kommun. Samordnarna arbetar främst med projekt och utbildningar. STYRNING Miljösamverkan Jönköpings län Miljösamverkan leds av det politiska organet PKS (Primärkommunalt samverkansorgan). PKS ska på kommunernas uppdrag leda och driva strategiska, långsiktiga primärkommunala frågor som kommunerna prioriterat att samverka kring. I PKS ingår kommunstyrelsernas ordförande och organet och arbetar brett med kommungemensamma frågor. PKS har uppdrag att utifrån beslutade budgetmedel ansvara för att verksamheten bedrivs inom givna ramar och att följa upp verksamheten utifrån fastställda mål. För styrning av verksamheten på tjänstemannanivå finns en styrgrupp. I styrgruppen ingår representanter för samverkansorganets parter. Kommunerna representeras från 2018 av samtliga miljöchefer i länet. PKS representeras av utvecklingschefen och Länsstyrelsen utser sin ledamot i styrgruppen. Länssamordnaren för Miljösamverkan ingår i styrgruppen som sekreterare. Styrgruppen har ansvar för att fånga kommunernas och Länsstyrelsens behov och utifrån dem göra prioriteringar för mer konkreta aktiviteter och långsiktiga satsningar. Beslut i principiellt viktiga frågor, som budgetmedel och prioritering av uppdrag tas i styrgruppen. Styrgruppen träffas 3 gånger om året. Därutöver finns en beredningsgrupp som träffas 3-4 gånger per år. Förutom styrgruppen utser varje kommun en kontaktperson. Kontaktpersonen har mandat och uppdrag att föra fram behov och önskemål från kommunen till Miljösamverkan och förankra Miljösamverkans arbete i kommunen. Miljösamverkan Sydost Miljösamverkan Sydosts högsta beslutande organ är årsmötet, där varje deltagande part äger en röst var. MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 11

35 Vid årsmötet ska verksamhetsberättelse och budget för föregående års arbete redovisas. Årsmötet avgör vilka miljökvalitetsmål som ska styra två av miljöprojekten. På mötet väljs två av de fyra kommunala representanterna till styrgruppen för en tid av två år. 4 Miljösamverkan Sydosts styrgrupp ansvarar för övergripande beslut som verksamhetsplan och budget samt för återkoppling till respektive huvudman. Inför årsmötet sammanställer styrgruppen förslag till vilka miljökvalitetsmål som ska vara styrande för två av miljöprojekten. Beslut i principiellt viktiga frågor tas också i styrgruppen. Styrgruppen utgörs av fyra representanter från de kommunala miljöförvaltningarna (motsvarande) i länen, en representant för Länsstyrelsen och en representant för Regionförbundet. Vilka kommuner som är representerade i styrgruppen växlar över tid. Styrgruppen utser inom sig sammankallande. Styrgruppen ska sammankallas minst två gånger per år och därutöver när sammankallande så anser. Vid styrgruppens sammanträden ska det föras protokoll som delges samtliga parter inom Miljösamverkan Sydost. Styrgruppen ansvarar för övergripande beslut som verksamhetsplan och budget samt för återkoppling till respektive huvudman. Inför årsmötet sammanställer styrgruppen förslag till vilka miljökvalitetsmål som ska vara styrande för två av miljöprojekten. Beslut i principiellt viktiga frågor tas också i styrgruppen. I styrgruppen finns representanter för projektets huvudmän. Referensgrupper finns för miljö och för livsmedel. Dessa agerar bollplank för projektet/projektledaren och har ansvar för förankring av projektet i den egna organisationen. I referensgrupperna medverkar representanter för kommunernas miljö-och livsmedelsförvaltningar, länsstyrelserna samt projektledaren. Referensgruppen miljö är även Länsstyrelsens grupp för tillsynsvägledning inom Miljöbalken. En arbetsgrupp bildas för varje projekt som Miljösamverkan Sydost ska arbeta med. Projektledaren är adjungerad till varje arbetsgrupp. För varje projektområde utformas en projektplan med syfte och tidplan för olika aktiviteter. FINANSIERING Region Jönköpings län Finansieringen av Miljösamverkan Jönköpings län har förändrats inför 2019, så att Region Jönköpings län nu betalar kr per år. Beloppet kvittas mot overheadkostnaden för samordnaren, vilket innebär att nettobetalningen blir noll. Länsstyrelsen betalar kr. Varje kommun betalar en grundavgift på kr och 1 kr per invånare. Kommunernas avgift indexuppräknas, till skillnad mot Länsstyrelsens avgift som inte är indexerad. Sammanlagt är de budgeterade intäkterna kr, varav kr från kommunerna och kr från Länsstyrelsen och Region Jönköpings län. Kostnaderna är projektledare kr, avgift till Region Jönköpings län för lokalhyra, IT mm kr och Utbildningar, resor, trycksaker m.m kr. Miljösamverkan Sydost Varje kommun erlägger en fast årlig avgift som är lika för alla. Avgiften för 2008 är kronor per kommun. Beloppet kan räknas upp för kompensation avseende indexmässig kostnadsökning som fastställs samtidigt med budget vid årsmötet. Länsstyrelsen i Kalmar län ger ett årligt bidrag efter beslut av länsstyrelsen under december månad året före bidragsåret. Regionförbundet bidrar ekonomiskt till verksamheten genom att hålla med lokaler och utrustning för projektledaren samt löpande administration. Övriga kostnader täcks av avgifter och bidrag. Miljösamverkan Sydost finansieras enligt budget 2019 för Miljösamverkan miljö med, kr från kommunerna, kr från länsstyrelserna och kr från Kommunförbundet Kalmar län. Överskott från föregående år ( kr) förs därutöver till det nya årets budget, som totalt 4 Verksamhetsplan, Miljösamverkan Sydost MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 12

36 omsluter kr. Kostnaderna enligt budget för 2019 är projektledare kr, lokaler och administration m.m kr och övriga rörelsekostnader (kurser och information) kr. Ett årets överskott budgeteras med kr. Därutöver finns särskild budget för Miljösamverkan livsmedel med kr från kommuner och kr från länsstyrelser. Tillsammans med överskottet föregående år ( kr) blir omslutningen kr. Kostnaderna är för projektledare kr, och övriga rörelsekostnader kr. Ett årets överskott budgeteras med kr. Avgiften för Miljösamverkan miljö har indexuppräknats inför Ingen höjning av avgiften har genomförts för Miljösamverkan livsmedel. MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 13

37 4. INTERVJUSTUDIE Ett viktigt moment i utredningen har varit att intervjua nyckelpersoner hos berörda regioner, länsstyrelser och kommuner. Sweco har inom ramen för uppdraget gjort 18 telefonintervjuer. Urvalet har gjorts tillsammans med beställaren och de som intervjuats är personer som är eller har varit engagerade i miljö- och byggsamverkan: Miljösamverkan i Jönköpings län och i Kalmar-Gotland, totalt 2 intervjuer. Region Kronoberg 2 intervjuer, varav en med den person som nu är samordnare för miljö- och byggsamverkan). Region Blekinge har valt att lämna miljö- och byggsamverkan och har inte funnits med på listan över organisationer att intervjua. Länsstyrelserna Kronoberg (2 intervjuer) och Blekinge, totalt 3 intervjuer. Samtliga kommuner i Kronoberg, förutom Tingsryd. 8 intervjuer, varav 2 med Växjö kommun. Kommunerna i Blekinge (Karlskrona, Ronneby och Miljösamverkan Väst som omfattar länets övriga tre kommuner, Karlshamn, Olofström och Sölvesborg), totalt 3 intervjuer. Intervjuerna har varit semi-strukturerade, d.v.s de intervjuade har dels fritt fått berätta hur de ser på miljö- och byggsamverkan och vilka förändringar som önskas, dels svarat på frågor. Ämnen som tagits upp är bl.a. Hur tycker ni samverkan fungerar idag och vilken nytta ger samverkan för er? Vilka förändringar bör ske? Vilken ambitionsnivå är rimlig för framtiden (ökad, bibehållen eller minskad verksamhet) Bör verksamheten omfatta både miljösamverkan och byggsamverkan? Hur ser ni på att den sker med samma samordnare och samma styrgrupp? Hur ser ni på att några medlemmar är med i den ena delen, men inte i den andra? Är samverkan Kronoberg-Blekinge rätt geografi eller bör man dela på sig/söka samverkan med fler län? Hur bör finansieringen ordnas? Som nu: Organisationen med samordningsansvar svarar för kontorsarbetsplats. Fast årlig avgift som är lika för kommuner, miljöförbund eller motsvarande och (nu) för Region Blekinge. Årligt bidrag från länsstyrelserna. Eller på ett annat sätt. Vilket? Vilka förväntningar har ni på samordningsfunktionen? Hur stora resurser bör avsättas för samordningen? Vilka kvalifikationer och vilken inriktning bör man bemanna med? Vilken organisation, eller vilken typ av organisation (region, kommun, länsstyrelse) anser ni bäst lämpad att ha samordningsansvaret för Miljö- och byggsamverkan? Varför? Vilka för- och nackdelar ser ni, beroende på vilken typ av organisation som får samordningsansvaret? Vilka risker/kritiska faktorer finns beroende på typ av organisation? Hur ser ni på bemanning och arbetsgivarroll för den som har samordningsansvaret? Är din egen organisation intresserad av, eller kan tänka sig att ta på sig, samordningsansvaret? HUR FUNGERAR MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN IDAG OCH VIL- KEN NYTTA GER DEN? Kommunerna, länsstyrelserna och Region Kronoberg beskriver genomgående i intervjuerna att miljö- och byggsamverkan är betydelsefull. Särskilt de mindre kommunerna betonar hur viktigt det är att dela med sig och ta del av erfarenheter. Hälsa att vi är mycket positiva! Nätverk och utbildning är nödvändigt för oss i en mindre kommun är ett av vittnesmålen. Från länsstyrelsernas sida ser man miljö- och byggsamverkan som ett effektivt sätt att nå kommunerna samlat. Erfarenheter och arbetssätt när det gäller ärendehantering kan spridas för att skapa rättssäker hantering. Men det finns ändå ifrågasättanden. På ledningsnivå ser vi inte att utbytet matchar den tid och de pengar vi lägger in. Men det är uppskattat av tjänstemännen med nätverken. Utbildningarna är största nyttan. MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 14

38 Den positiva bilden gäller särskilt miljösamverkan, som också är mer heltäckande när det gäller medlemskap från kommunernas sida (medlemssammansättningen beskrivs närmare i nulägesbeskrivningen, kapitel 2. I flera intervjuer betonas att samverkan ger möjlighet att hålla nere kostnaderna för utbildningar. Genom nätverken kan man engagera föreläsare till lägre pris. Att sända någon till Stockholm för utbildning är betydligt dyrare och kräver lång restid. Nätverken för handläggare i Miljösamverkan värderas högt. Dit åker vår personal regelbundet och ser stort värde i träffarna och kontakterna man knyter. Det gäller särskilt små kommuner, med ensamhandläggare. Nätverksträffarna är helt perfekta. Det är där vi kan ta råd och stöd. Vi lär känna andra inspektörer. Som liten kommun är det viktigt att ha nätverket när vi har handläggare som är helt ensamma i sina roller. Nätverken är absolut det bästa! Intrycket är mer blandat när det gäller nätverken i Byggsamverkan. En kommun säger att deras personal åker inte på träffarna, de saknar en grund för att göra det och verksamheten är så skör. Byggsamverkan har haltat lite mer än miljösamverkan. Bygg har tyvärr inte uppfyllt det som tanken var. När det gäller bygg finns det lite kvar att jobba med. Chefsnätverket uppfattas olika i intervjuerna. Här är några vittnesmål: Jag uppskattar att få kollegial hjälp när det blir lite tufft. Jag fick bra välkomnande, de tog kontakt och informerade. Folk i chefsgruppen prioriterar ofta bort dessa möten då blir det inte tillräckligt driv framåt. Miljöchefsgruppen är ett jättebra forum. Mycket planering men alltför få aktiviteter. Den centrala delen i miljö- och byggsamverkan, med styrgrupp med chefer, är inte det vi har störst utbyte av. Träffarna för chefsnätverket hålls i samband med styrgruppsmöten. Även när det gäller styrgruppsfunktionen framförs en del kritik. Man har alldeles för mycket på hemmaplan så det blir ingen riktig styrgrupp från vår sida det behövs en central funktion. I styrgruppen ska alla vara med och besluta om allting. Det är en lite famlande organisation. Det har varit mycket diskussioner om hur vi ska göra och om förväntningar. En kommun hävdar att det läggs mycket tid och resurser på en administration som borde kunna göras betydligt enklare. Kommunen efterfrågar en bättre styrmodell. Någon bör stödja samordnaren med enklare beslut så att frågor inte behöver gå ut till styrgruppen varje gång. Det är ganska nytt att det vid varje möte utses en ordförande enligt ett rullande schema som ska verka inför nästkommande möte. En fråga är om det räcker: Ordförandeskapet har roterat vid varje möte. Någon måste faktiskt få bestämma. Det beskrivs att brist på ett fastare ordförandeskap lett till att ingen tar initiativ. Presidieträffarna för politiker får också ros och ris: Blandade erfarenheter av vad presidieträffarna har gett. Jag och politikerna tycker att presidieträffarna är väldigt bra. Samordningsfunktionens sätt att fungera genom åren finns det delade uppfattningar om och en hel del kritik framkommer. Samordnarrollen beskrivs som svår med nuvarande organisation. Verksamheten blir väldigt beroende av den enskilda samordnaren och det finns missnöje med hur det har fungerat vid vakanser, ledigheter och sjukdom. En respondent pekar på att de som varit samordnare genom åren främst haft miljökompetens men sällan byggkompetens. VILKA FÖRÄNDRINGAR BÖR SKE? Fler aktiviteter inom Miljö- och Byggsamverkan efterfrågas i flera intervjuer. Flera kommuner tar upp att nätverken i Miljö- och Byggsamverkan borde vara mer inriktade på att göra saker, ha gemensamma projekt och tillsynsaktioner och ta fram gemensamma checklistor. Detta framförs dels spontant i intervjuerna, dels som positiv respons när intervjuaren nämner den annorlunda inriktningen i Jönköpings län och Kalmar-Gotland (se kapitel 3). Gemensamma tillsynsprojekt har förekommit, men genom nätverken. Ledning av arbetet med tillsynsaktioner har således inte in- MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 15

39 gått i samordnarrollen som i Jönköpings län och Kalmar-Gotland. Där har man har större samordnarresurs för Miljösamverkan eftersom samordnaren i dessa län inte arbetar också med Byggsamverkan. Utveckling av utbildningarna föreslås i en intervju. När det gäller byggfrågor skulle man kunna ta upp exempelvis viten, överklaganden, vad man skriver i tillsynsbeslut, arkeologi, brottsförebyggande m.m. En respondent föreslår att det även ordnas utbildningar för externa aktörer, t.ex. verksamhetsutövare som omfattas av tillsyn. Projektgrupper eller arbetsgrupper som arbetar under en tid med någon gemensam aktivitet är en idé som tas upp. Motivet är att få olika kommuner att bidra till aktiviteter inom Miljö- och Byggsamverkan utan att permanent binda upp enskilda kommuners resurser. Gemensamma dokument och manualer, så att man arbetar mer lika, föreslås av några respondenter. Bloggen för Miljö- och byggsamverkan kritiseras av en intervjuad, som tycker att den kan läggas ner. Starkare fokus kring regionala och mellankommunala utvecklingsfrågor efterfrågas från en kommun. Man önskar en koppling mellan de områden som behandlas i Miljö- och Byggsamverkan och utvecklingen i kommunen och regionen i stort. Det anses i så fall nödvändigt att regionen tar ägarskap kring det perspektivet. En annan kommun anser att det vore intressant att ta in mer av regionala utvecklingsfrågor, men nu krävs en koncentration på myndighetsfrågorna. Referensgrupp till samverkan med externa parter som arbetsmiljöverket och någon företagarorganisation är en idé från Östergötlands miljösamverkan som tas upp i en intervju. På det sättet kan samverkan ha en omvärldsbevakning där man får del av företagens behov när det gäller tillsyn, kan göra avstämning mot Arbetsmiljöverkets tillsynsaktiviteter m.m. Förväntningarna på samordnarfunktionen och på vad medlemmarna förväntas bidra med behöver tydliggöras från ömse håll, enligt en intervjuad. Det gäller bl.a. insatserna i chefsnätverk och styrgrupp. Avsaknad av tydlighet i detta anses ha gett glapp och irritation. Arbetsgivarens respektive styrgruppsordförandens ansvar måste bli extremt tydligt, anser en respondent. En betydligt mindre styrgrupp och en vidgning av chefsnätverket så man kan ta med sig en medarbetare föreslås i en intervju. BÖR VERKSAMHETEN OMFATTA BÅDE MILJÖSAMVERKAN OCH BYGGSAMVERKAN? Det finns olika åsikter om för- och nackdelar med att ha miljösamverkan och byggsamverkan i samma organisation. Det förekommer också ifrågasättanden av nyttan med byggsamverkan. Några mindre kommuner är positiva: Jag är chef för båda, det är bara positivt för mig. Vi har satsat på utbildningar som är bra grund för inspektörer. Det spelar ingen roll om det är miljö eller bygg. Bara fördelar, vi jobbar hela tiden tillsammans. Det är nästan daglig kontakt och gemensamt arbete. Kritiska synpunkter finns från större kommuner och från Blekinge, där de flesta kommunerna inte är med i byggsamverkan: Min grupp har inte varit så entusiastiska för byggsamverkan. De har andra utbildningar de åker på varje år. Det bör nog finnas någon samverkan även för bygg. Det skulle kunna ligga på varje län, i samverkan mellan kommunerna. Vi har ju bara miljö, så jag får lägga mycket tid som bara rör mig i periferin. Det har varit lite trögare på byggsidan. Vi försökte dela de träffar vi hade med miljö på förmiddagen och bygg på eftermiddagen, men det är inte helt enkelt att hålla isär när man pratar om personalfrågor m.m. Så nu har man kört ihop det igen. MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 16

40 VILKEN GEOGRAFI BÖR MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN OM- FATTA? De flesta intervjuade anser att en fortsatt gemensam verksamhet för Kronoberg och Blekinge är det bästa. Flera pekar på att länen var för sig är små. När det gäller miljösamverkan är det ingen som argumenterar för en delning. För byggsamverkan finns det däremot röster för en förändring (se avsnittet ovan). En intervjuperson tar upp att det är mest Kronobergsfolk som kommer på mötena. Någonting är det som gör att det inte fungerar. Vad vet jag inte. Det är viktigt att den organisation som driver samverkan ser till att verka för båda länen. En utvidgad organisation till fler län anses ha nackdelen att det blir långa resavstånd. En respondent säger att vi har redan ett ganska stort geografiskt område. Det är kanske delvis därför som en del inte kommer till mötena. Digitala möten kan delvis ersätta fysiska möten, men inte helt. Det är hög personalomsättning och fysiska möten är viktigt för nätverkandet. Några kommuner nämner omgivande län i kommunens geografiska närhet som intressanta att samverka med, men förespråkar inte aktivt en förändring. Jönköping, Kalmar, Halland och Skåne nämns. Flera respondenter tar upp det förslag som kom från Kalmar-Gotland om gemensam byggsamverkan, och som Kronoberg-Blekinge tackade nej till. Att Kalmar var intresserade av bygg var positivt, men det var inte läge att ta beslut. Det skulle bli dyrare, och vi var inte beredda att betala mer. Vi fick inte klarhet i varför det skulle blir dyrare. VILKEN AMBITIONSNIVÅ OCH FINANSIERING ÄR RIMLIG FÖR FRAMTIDEN? Många respondenter önskar en bibehållen ambitionsnivå, utifrån en i huvudsak oförändrad finansiering. Men det finns flera medlemmar som kan tänka sig att satsa mer pengar på Miljö- och byggsamverkan för att få mer resultat. Ingen intervjuad förespråkar neddragna ambitioner och resurser eller avveckling av verksamheten. Frågor ställdes kring fördelningen av avgiften mellan medlemmarna. Att den fasta avgiften är densamma för små som för stora kommuner accepteras av de små kommunerna, eftersom man anser att små kommuner kanske har mer nytta av nätverken och att stora aktörer bidrar mer med spetskompetens. Det finns också större aktörer som skulle kunna tänka sig att betala mer om det behövs för att förbättra verksamheten. VILKA FÖRVÄNTNINGAR FINNS PÅ SAMORDNINGSFUNKTIONEN? Samordnarrollen Samordnarrollen beskrivs som svår av flera respondenter. Man har arbetskamrater där man är placerad, men inte med samma uppdrag Det blir mycket av ensamarbete och man behöver ha starkt eget driv. En tydligt uttryckt roll är viktig, både för samordnaren och gentemot medlemmarna. Hur samverkan fungerar är mycket personberoende och sårbarheten är påtaglig. Personskiften och ledigheter blir problem. Därför tar flera upp att funktionen kan delas av flera medarbetare. Det skulle minska sårbarheten och det kan ge tillskott till den samlade kompetensen, särskilt om MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 17

41 medarbetarna har olika bakgrund. Det finns också respondenter som förespråkar en projektledare på heltid och har farhågor kring att delade tjänster mellan Miljö- och Byggsamverkan och andra arbetsuppgifter hos den samordningsansvariga organisationen kan skapa frustration och risk för utbrändhet. En idé som framförs är att den organisation som har samordningsansvaret gör ett avtal med någon av de övriga medlemmarna om att ha arbetsuppgifter i samverkan och vara back-up om det uppstår behov. Det är i grunden kvalificerade arbetsuppgifter det rör sig om. Man behöver vara van och duktig på att driva processer och projektleda. Det gäller särskilt om inriktningen skulle förändras mot mer av gemensamma tillsynsprojekt. Samordnaren behöver ha god kontakt med cheferna hos medlemmarna och fungera bra i chefsgruppen. Sakkunskap inom miljö- och byggverksamhet är bra men inte nödvändig, säger flera av de intervjuade. Det finns emellertid också respondenter som anser att miljökompetens behövs. Hos några kommuner finns en önskan om att vara mer delaktiga i beslut om samordnarresurser och om innehållet i samordnarens arbetsuppgifter. En kommun anser att en brist är att det inte är den som har arbetsgivarrollen som avgör mål, arbetsuppgifter och aktiviteter. Styrning och ledning Det beskrivs att kommunerna har varit tveksamma till att välja en ordförande under längre tid och tveksamma till att inrätta ett presidium. Man har hellre velat ha rullande schema för ordförandeskap. Från en respondent framförs att den som tar på sig samordningsansvaret också behöver vara den som tar på sig arbetsgivaransvaret en mer samlad ledning av samverkan, således. Förväntningarna ska vara satta och ramarna ska vara tydliga. En annan intervjuad understryker att det måste finnas en ledning, med miljö- och byggsamverkan på sin agenda, som man kan luta sig mot i arbetet. VILKEN ORGANISATION ANSES BÄST LÄMPAD FÖR ATT HA SAMORDNINGSANSVARET? Frågan har ställts i slutet av 2018 vilka av medlemmarna som kan tänka sig att ta på sig samordningsansvaret. Svaret blev då ja från Region Kronoberg, Växjö kommun och Länsstyrelsen Kronoberg. I intervjuerna har dessa svar bekräftats och övriga medlemmar har svarat nej på frågan om de är beredda att ta över. I intervjuerna framkommer en mycket blandad inställning till vilken av de tre organisationerna som helst borde ta samordningsansvaret. Några tar upp principiella aspekter, medan andra ser det enbart praktiskt, att ansvaret ska ligga där det kan leda till den bästa verksamheten i miljöoch byggsamverkan. Regionen beskrivs i en stor del av intervjuerna som en neutral part som man kan acceptera. En kommun uttrycker det som självklart att regionen ska hålla i detta, när vi har fått regioner i hela landet. Kommunen ser det också som att regionen har en viktig sammanhållande roll och att kommunsamverkan är svårare på verksamhetsområden där regionen inte är aktiv i samverkan. En annan kommun tar upp koppling med det regionala utvecklingsansvaret som intressant för att få mer utvecklingsfokus i miljö- och byggsamverkan. Region Kronobergs konferensservice ses också som en tillgång. Ingen anger principiella skäl mot att regionen har ansvaret. Däremot ifrågasätts i flera intervjuer om regionen är intresserad eller helst skulle se att någon annan tar över, om de frågor som miljö- och byggsamverkan hanterar passar in i regionens verksamhetsinriktning och om regionen kan komma till rätta med den sårbarhet som samordningsfunktionen haft och erbjuda det stöd som samordnaren behöver. MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 18

42 Som fördel med placering i en stor kommun anges att där finns en tillräcklig personalbas för att klara personförändringar och ledigheter. Miljö- och byggsamverkan passar naturligt in i den övriga verksamheten. På arbetsplatsen finns arbetskamrater med liknande bakgrund och inriktning. Även ekonomi och kommunikatörer finns som resurser. Däremot har Växjö kommun inte sådan konferensservice som finns i regionen. Några kommuner invänder mot att ansvaret läggs på en kommun. Verksamheten kan då präglas av den kommunens kultur och egenintresse. Det finns också förespråkare för att Länsstyrelsen tar över samordningsansvaret. Hos Länsstyrelsen finns stor sakkunskap och förutsättningar för att ha en organisation med mindre sårbarhet. Men det finns också starka och principiella invändningar. En av dessa är Länsstyrelsens annorlunda roll med bl.a. överprövningar av kommunbeslut. Det framförs tvivel på att politikerna skulle vara positiva till att staten får i uppdrag att organisera kommunsamverkan. En respondent beskriver dessutom att staten är kortsiktig när det gäller budgetfrågor och att förutsättningar kan förändras om t.ex. tjänster försvinner på Länsstyrelsen. MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 19

43 5. SWECOS ANALYS OCH REKOMMENDAT- IONER FRAMTIDEN FÖR MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN Intervjuerna visar att Miljö- och Byggsamverkan är uppskattad av medlemmarna och upplevs som betydelsefull särskilt för de mindre kommunerna. Ingen av de intervjuade hävdar att samverkan borde läggas ner. När det gäller Miljösamverkan är slutsatsen entydig: Verksamheten bör fortsätta. Den geografiska omfattningen, en gemensam organisation för Kronoberg och Blekinge, har stöd. För Byggsamverkan är det mer komplicerat. Medlemskretsen i Byggsamverkan är mindre. I Kronoberg är samtliga åtta kommuner medlemmar i byggsamverkan, liksom regionen och Länsstyrelsen. I Blekinge är det endast Ronneby kommun som valt att vara med i Byggsamverkan, och även där finns det tveksamhet till upplägget och intresse av förändring. Sweco rekommenderar därför att man i Blekinge samråder mellan kommunerna om byggsamverkan och fattar ett gemensamt beslut. Resultatet kan bli att en samverkan i enkla former organiseras i Blekinge, att fler kommuner går med i den nuvarande byggsamverkan och bidrar till att utveckla den, eller att Blekinge helt avstår från byggsamverkan. Ett sådant samråd borde inkludera Region Blekinge och breddas till en diskussion om hur man vill samverka även kring kommunal planering och regional fysisk planering. Om man i Blekinge kommer överens om att fortsätta byggsamverkan med fler anslutna kommuner skulle den nuvarande byggsamverkan stärkas. Om Blekinge väljer att avstå eller ordna byggsamverkan på egen hand kan medlemmarna i Kronoberg fortsätta byggsamverkan för det egna länet som hittills. I ett senare skede, när verksamheten upplevs som stabil, kan frågan tas upp om att ta en förnyad kontakt med Kalmar-Gotland kring en gemensam byggsamverkan, eftersom där har funnits ett intresse tidigare. Swecos rekommendationer Miljösamverkan bör fortsätta i gemensam organisation för Kronoberg och Blekinge. Blekinge rekommenderas genomföra ett samråd om samverkansformer när det gäller byggande, kommunal planering och regional planering. Kronoberg bör fortsätta byggsamverkan, för det egna länet eller tillsammans med intresserade grannlän. VERKSAMHETENS INRIKTNING Utbildningsverksamheten är genomgående uppskattad och bör fortsätta. Om det finns en vilja att höja ambitionsnivån och öka resurserna är de idéer som framförs i föregående kapitel intressanta att överväga (kvalificerade utbildningar med olika teman och utbildningar för verksamhetsutövare). En starkare inriktning på gemensamma projekt och tillsynsaktioner samt gemensamma dokument och manualer för verksamheten på hemmaplan är angelägen. Exempel finns att hämta från bl.a. Jönköpings län och Kalmar-Gotland på hur man kan göra en sådan verksamhet tydligt organiserad och strukturerad. En samverkan där man arbetar tillsammans med aktiviteter som lyfter den egna verksamheten på hemmaplan är bra såväl för effektivitet som trivsel. En sådan förändring av verksamhetsinriktningen får följder för samordnarfunktionens roll och för styrning och ledning, liksom för nätverken. Beroende av ambitionsnivå kommer inriktningen på samordnartjänsten att påverkas. Det kommer att behövas en insats för projekt och tillsynsaktioner från samordnarnivån, eftersom det blir osäkert att förlita sig på att projekten sköts av nätverken utan särskild ledning, med frivillig arbetsfördelning och utan särskilda resurser. Behovet MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 20

44 av sakkunskap på områden som omfattas av gemensamma projekt blir större. Det blir då naturligt att lägga mer tid på miljösamverkan och minska tiden för byggsamverkan kopplat till det lägre medlemsantalet och medlemsintresset för den senare. Nätverken är uppskattade och de nätverk som kontinuerligt samlar intresserade bör därför fortsätta verka. Det behöver bli ännu mera tydligt att nätverken inte kan påräkna insatser från samordningsfunktionen, annat än vid gemensamma projekt och tillsynsaktioner som är beslutade i styrgruppen och i den omfattning anges i av styrgruppen godkänd projektplan. Ytterligare idéer till utökningar av verksamheten kan prövas i lägen då befintlig verksamhet känns stabil. Exempel på det är förslag från intervjuerna om koppling med regionala och mellankommunala utvecklingsfrågor samt någon form av referensgrupp för samverkan med externa parter (se exempel från Östergötland i föregående kapitel). Swecos rekommendationer Utbildningsverksamheten bör fortsätta och utvecklas. Arbete med gemensamma projekt och tillsynsaktioner samt gemensamma dokument och manualer bör mer än nu prägla samverkan. De nätverk som en bred krets av medlemmar är intresserade av bör fortsätta verka, med tydlighet i vad som krävs av insatser från deltagarna och avgränsning mot samordningsfunktionens uppgifter. AMBITIONSNIVÅ OCH FINANSIERING En arbetande samverkan enligt förslaget ovan, med gemensamma projekt och tillsynsaktioner, kommer att kräva utökade resurser eller att resurserna koncentreras till Miljösamverkan som röner störst intresse och har en heltäckande medlemskrets. De insatser som vid en sådan inriktning kommer att ställas på samordningsfunktionen talar för att den samlade lönekostnaden blir större. Den möjliga ambitionsnivån för Miljö- och Byggsamverkan begränsas av det ekonomiska utrymmet. En förändrad fördelningsmodell för medlemmarnas avgifter bör övervägas. Således bör kommunerna betala en grundavgift och därutöver en avgift per kommuninvånare. Avgiftsnivåerna kan sättas så att små kommuner betalar ungefär samma totala avgift som idag och verksamheten får ett tillskott genom att större kommuner får betala något mer genom avgiften per invånare. Även regionernas och länsstyrelsernas avgifter och övriga insatser bör ses över med målsättningen att åstadkomma en höjning av intäkterna. Motivet är att samverkan erbjuder en viktig kontaktyta med kommunerna. En ytterligare förändring är att anspråken på samordningsfunktionens insatser på miljö- respektive byggområdet anpassas till medlemsstrukturen. Miljösamverkan har till skillnad från byggsamverkan ett heltäckande medlemskap från kommunernas sida, vilket bör avspegla sig i hur arbetsinsatserna prioriteras. Utfallet av överväganden i Blekinge kring fortsatt byggsamverkan (se ovan) får påverkan på detta. En sammanfattande jämförelse av budgetarna i Kronoberg-Blekinge, Jönköpings län och Kalmar-Gotland redovisas i Bilaga 1. Där finns också en tabell över kommunernas avgifter i Kronoberg-Blekinge med två exempel på möjlig förändring. Swecos rekommendationer Inkomsterna från avgifter utökas genom att kommuner betalar en grundavgift och en avgift per invånare. Länsstyrelsernas avgift bör ses över med en utökning som målsättning. Samordningsfunktionens prioritering av Miljösamverkan kontra Byggsamverkan anpassas till medlemsstruktur och avgifter. MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 21

45 SAMORDNARFUNKTIONEN Sweco har inte gjort någon bedömning av hur samordnarfunktionen fungerar idag eller har fungerat historiskt. Nedanstående handlar enbart om generella bedömningar för den här typen av verksamhet. Erfarenhet, eget driv och förmåga att driva processer och projektleda är viktig för samordnarfunktionen. Vilken inriktning som därutöver är lämplig för den eller de som arbetar med samordningen beror på uppdrag och verksamhetsinriktning. En starkare inriktning på projekt och tillsynsaktioner på främst miljöområdet talar för kvalificerad kompetens och erfarenhet främst från denna verksamhet. Samverkansorganisationen har mycket begränsad bemanning och tenderar att vara ett ensamarbete. Sårbarhet har därför visat sig vara ett stort problem. Personskiften och ledigheter förändrar förutsättningarna kraftigt från tid till annan. Vilka lösningar som är möjliga skiftar beroende på vilken organisation som handhar samordningen. Swecos rekommendationer För den samlade bemanningen av samordnarfunktionen prioriteras erfarenhet, eget driv och förmåga att driva processer och projektleda. Om verksamheten får en starkare inriktning på projekt och tillsynsaktioner blir även kompetens inom sakområdet viktig. Sårbarhet vid personskiften, ledigheter m.m. måste förebyggas. STYRNING OCH LEDNING Swecos bedömning, utifrån genomförda intervjuer och dokumentstudier, är att styrning och ledning av Miljö- och Byggsamverkan måste förändras. Den organisation som nu finns för styrning av verksamheten har inte förutsättningar för att fungera. Kronoberg-Blekinge har valt att ha en styrgrupp där hela chefsnätverket ingår. Det omfattar därmed såväl Miljö- som Byggsamverkan och alla medlemmar har plats i styrgruppen. Styrgruppen har ingen permanent ordförande, utan en sådan utses vid ett möte och verkar till nästa möte. Den stora styrgruppen blir involverad i beslut och avgöranden som inte borde höra hemma där. Den som har ett arbete bör ha en chef eller annan form av ledare som kan ge råd, fatta beslut om det krävs och vara ett bollplank när tankeutbyte behövs. Detta gäller Miljö- och Byggsamverkan lika väl som andra verksamheter. I verksamhetsfrågor kan det vara den ordinarie chefen på arbetsplatsen (som i så fall lämpligen är permanent ordförande i styrgruppen) eller en styrgruppsordförande från någon medlemsorganisation, som har ett mer långsiktigt ordförandeuppdrag än nu (åtminstone på ett år). Styrgruppen bör vara liten och effektiv. Den kan med fördel hålla korta möten via Skype eller annan plattform t.ex. 4-6 gånger per år. Chefer från någon eller ett par små respektive stora kommuner bör ingå och åtnjuta förtroende från övriga medlemmar. Chefsnätverket kan då ha 2-3 väl förberedda och intressanta möten per år med inriktning på omvärldskunskap och erfarenhetsutbyte. Förslagsvis ordnas (vilket har prövats tidigare) en heldag med en avgränsad del för miljöfrågor, kanske något gemensamt inslag därefter och till slut en del med byggfrågor - detta eftersom chefskapet är gemensamt för miljö- och byggfrågor i en del medlemsorganisationer men åtskilt i andra. Ett möte med chefsnätverket kan kombineras med årsmöte där budget, årsredovisning och val av styrgrupp behandlas. Swecos rekommendationer Ordförande för styrgruppen utses för minst ett år i taget. MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 22

46 Ordföranden, eller chef i Region Kronoberg, bör ha uttalat uppdrag att ge kontinuerlig ledning för samordnaren i verksamhetsfrågor. I det senare fallet är chefen lämpligen permanent ordförande i styrgruppen. En liten styrgrupp bör utses. Skype eller liknande används för smidig styrning utan resor. Budget, årsredovisning och val av styrgrupp behandlas vid årsmöte som kombineras med träff i chefsnätverket. SAMORDNINGSANSVARETS PLACERING Samordningsansvaret vilar nu på Region Kronoberg. Tre organisationer, Region Kronoberg, Växjö kommun och Länsstyrelsen Kronoberg, har på fråga förklarat att man kan tänka sig att ha samordningsansvaret i fortsättningen. I intervjuerna har redovisats för- och nackdelar med samtliga tre alternativ (se sista avsnittet i föregående kapitel). Dessa samlas här nedan i en SWOT-analys 5 : Alternativ 1: Samordningsansvaret vilar även fortsättningsvis på Region Kronoberg Styrkor Svagheter Ingen invänder av principiella skäl Neutral part Regioner har sammanhållande roll i länen Region Kronoberg har uppgifter inom kommunsamverkan (Kommunalt forum) Bra konferensservice Tillsynsfrågor ingår inte i regionens verksamhetsinriktning Arbetskamrater för samordnaren har annorlunda arbetsuppgifter Sårbarhet vid personskiften, ledigheter Möjligheter Hot Koppling till regionalt utvecklingsansvar 5 SWOT står för Strengths, weaknesses, opportunities and threats. De första två är interna egenskaper medan de två senare är externa. MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 23

47 Alternativ 2: Samordningsansvaret övergår till Växjö kommun Styrkor Svagheter Sakkunskap om tillsynsfrågor finns i organisationen Samordnaren får kollegor med liknande uppgifter Tillräcklig personalbas, lägre sårbarhet Naturlig koppling till kommunens verksamhet En stor kommun samordnar övriga kommuner Kvalificerad konferensservice saknas Möjligheter Hot Kommunens kultur och egenintresse riskerar påverka Alternativ 3: Samordningsansvaret övergår till Länsstyrelsen Kronoberg Styrkor Svagheter Sakkunskap om tillsynsfrågor finns i organisationen Samordnaren får kollegor med liknande arbetsuppgifter Tillräcklig personalbas, lägre sårbarhet, Naturlig koppling till Länsstyrelsens verksamhet Länsstyrelsens roll gentemot kommunerna, med bl.a. överprövningar Kvalificerad konferensservice saknas Möjligheter Hot Länsstyrelsen är länk till centrala myndigheter Ev. politiskt motstånd mot att staten samordnar med kommunala medel Förändringar i statens budget kan ändra förutsättningar MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 24

48 En så här omfattande verksamhet bör ha politiskt stöd eller accept. Sweco rekommenderar att frågan om samordningsansvaret prövas av, eller på annat sätt kommuniceras politiskt. Det kan t.ex. ske vid möte med Region Kronobergs Kommunalt forum. Motsvarande bör ske i Region Blekinge. Som jämförelse kan nämnas Jönköpings län, där miljösamverkan leds av det politiska organet PKS (Primärkommunalt samverkansorgan) inom ramen för Region Jönköpings län. Det finns inte principiella invändningar bland medlemmarna mot att regionen har samordningsansvaret. Däremot finns sådana såväl mot samordningsansvar hos Växjö kommun som mot att ansvaret läggs hos Länsstyrelsen Kronoberg. Dessa invändningar handlar om att en kommun inte bör samordna de övriga, samt att ett statligt organ inte bör hålla i kommunernas frivilliga samverkan. Sweco rekommenderar i första hand att samordningsansvaret ligger på Region Kronoberg även fortsättningsvis. Det främsta motivet är att man i Kronoberg, liksom i bl.a. Jönköpings län, aktivt har valt att regionen ska ha en sammanhållande roll gentemot kommunerna. Något särskilt kommunalt samverkansorgan har inte bildats, till skillnad mot bl.a. Kalmar län. Om Region Kronoberg fortsatt ska ha ansvaret bör åtgärder vidtas för minskad sårbarhet. Samordnaren måste också ha kontinuerligt stöd för sitt arbete i verksamhetsfrågor. Det kan antingen läggas på ordföranden i styrgruppen eller vara en arbetsuppgift för samordnarens chef i Region Kronoberg (som i så fall kan vara permanent ordförande i styrgruppen. Ett mer kontinuerligt ordförandeskap i styrgruppen åtminstone för ett år i taget är i bägge fallen angeläget. Om chef i Region Kronoberg har ansvaret för stöd till samordnaren i verksamhetsfrågor bör övervägas att hen också är permanent ordförande i styrgruppen. Det skulle innebära utökad roll och resursåtgång för regionen, men skulle kunna motiveras med regionens roll i kommunsamverkan i Kronobergs län. Om Region Kronoberg ska ta en utökad roll i Miljö- och Byggsamverkan rekommenderas också att frågan tas upp politiskt med Region Blekinge om att åter bli medlem i Miljö- och byggsamverkan, för att markera intresset av att bidra till kommunal samverkan. Om ovanstående inte skulle gå att åstadkomma rekommenderas, i andra hand, att samordningsansvaret placeras hos Växjö kommun. Karaktären av en frivillig kommunal samverkan bibehålls då. Det finns också stora fördelar med att sakkunskap om miljö- och byggfrågor finns i kommunens organisation, samordnaren får kollegor med liknande arbetsuppgifter och att det finns en tillräcklig personalbas för att förebygga och åtgärda sårbarhet. Swecos rekommendationer Samordningsansvaret tas av Region Kronoberg, under förutsättning att sårbarheten kan minskas och att stöd till samordnaren i verksamhetsfrågor kan ges av regionen eller av ordföranden i styrgruppen. I andra hand placeras samordningsansvaret hos Växjö kommun. Miljö- och byggsamverkan bör i såväl Kronoberg som Blekinge, prövas av, eller på annat sätt kommuniceras med ett politiskt organ som arbetar med kommunal samverkan. MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 25

49 VÄGVAL OCH SWECOS REKOMMENDATIONER I SAMMANFATTNING Vägval Swecos rekommendation Kronoberg och Blekinge tillsammans eller ej? Miljösamverkan tillsammans. Byggsamverkan tillsammans om Blekingekommunerna bestämmer sig för att bli medlemmar. Miljö- och Byggsamverkan i samlad organisation som nu eller mer åtskilt? Tillsammans, om Blekingekommunerna deltar i byggsamverkan i större utsträckning. Annars behöver organisation och styrning förändras. Fortsatt verksamhetsinriktning som nu eller övergång till mer av gemensamt arbete med projekt, tillsynsaktioner samt gemensamma dokument och manualer? Mer av gemensamt arbete, på liknande sätt som i Jönköpings län och Kalmar-Gotland. Finansiering som nu eller inkomstförstärkning? Stora medlemmar bör betala mer. Det behövs om inriktning mot mer av gemensamt arbete ska bli möjlig. Ordförandeskap i styrgruppen som nu eller förändring mot aktivare och mer kontinuerligt ordförandeskap? Ett mer långsiktigt och aktivt ordförandeuppdrag är nödvändigt. Mandatperioden bör vara minst ett år. Styrgrupp där alla medlemmar ingår som nu eller förändring till en mindre styrgrupp? En liten styrgrupp bör utses. Skype eller liknande används för smidig styrning utan resor. Samordningsansvar hos Region Kronoberg, Växjö kommun eller Länsstyrelsen Kronoberg? Fortsatt ansvar för Region Kronoberg, om åtgärder för minskad sårbarhet kan vidtas och om styrgruppsordföranden och/eller chef i regionen kan ge kontinuerlig ledning för samordnaren i verksamhetsfrågor. I annat fall rekommenderas samordningsansvar hos Växjö kommun. MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 26

50 6. KÄLLFÖRTECKNING MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG-BLEKINGE Avtal: exempel Växjö kommun, Region Blekinge, Länsstyrelsen Kronoberg och Länsstyrelsen Blekinge Verksamhetsplan Miljösamverkan resp Byggsamverkan 2019 och 2018 Budget 2019 Miljösamverkan resp Byggsamverkan Mall för nätverksplan Riktlinjer Nätverk Riktlinjer presidieträffar Bilaga Rullande schema för nätverk Minnesanteckningar från miljö- och byggchefsmöten, arbetsgruppsmöte och workshops Förfrågan angående utökande av miljösamverkan till miljö- och byggsamverkan Utvärdering av Miljösamverkan Kronoberg från 2005 t.o.m MILJÖSAMVERKAN JÖNKÖPINGS LÄN Avtal avseende partnerskapet Miljösamverkan f (2014) Stadgar för styrgruppens arbete inom Miljösamverkan Jönköpings län (2018) Rutin för Styrning, ledning och roller inom Miljösamverkan Jönköpings län (2018) Rutin för framtagande av verksamhetsplanen inom Miljösamverkan Jönköpings län (2018) Verksamhetsplan för Miljösamverkan Jönköpings län Verksamhetsberättelse Miljösamverkan Jönköpings län MILJÖSAMVERKAN SYDOST Avtal Borgholm (exempel på avtal med medlemmar) Verksamhetsplaner för 2018 och 2019 Verksamhetsberättelser för 2017 och 2018 Minnesanteckningar från referensgruppsmöten och styrgruppsmöten MILJÖSAMVERKAN SVERIGE MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 27

51 7. BILAGA 1 EKONOMI BUDGET FÖR MILJÖSAMVERKAN I KRONOBERG-BLEKINGE, JÖNKÖPINGS LÄN OCH KALMAR-GOTLAND För att ge en bild av vilka resurser som läggs på miljösamverkan i Miljösamverkan Kronoberg- Blekinge, Miljösamverkan Jönköpings län och Miljösamverkan Sydost (Kalmar-Gotland) visas ett enkelt sammandrag av budgetarna för 2019 i tabell nedan. I dessa siffror har, för jämförbarhetens skull, exkluderats insatserna från Region Kronoberg, Region Jönköpings län och Kommunförbundet Kalmar län. I samtliga fall består insatsen av administrativt stöd, lokalhyra, IT-stöd m.m. För Miljösamverkan Sydost har budgetarna för Miljösamverkan-miljö och Miljösamverkanlivsmedel summerats. För Kronoberg-Blekinge ingår överskott från tidigare år och budgeterat överskott som kommer att överföras till nästa år i siffrorna. Sådana över-/underskott tas inte upp i budgeten för Miljösamverkan Jönköpings län. Kronob-Blekinge Jönköping Sydost Intäkter Medlemsanslag Överskott från föreg. år Summa Kostnader Löner och sociala avgifter Översyn Miljö- och byggsamv Övriga kostnader Överskott till nästa år Summa BUDGET FÖR BYGGSAMVERKAN KRONOBERG-BLEKINGE Motsvarande sammanställning som ovan för Byggsamverkan Kronoberg-Blekinge redovisas i denna tabell: Byggsamverkan Kronoberg-Blekinge Medlemsanslag Överskott från föreg. år Summa Kostnader Löner och sociala avgifter Översyn miljö- och byggsamv Övriga kostnader Överskott till nästa år Summa MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 28

52 KOMMUNERNAS AVGIFTER FÖR MILJÖSAMVERKAN OCH EXEMPEL PÅ FÖRÄNDRINGAR SOM SKULLE GE ÖKAT EKONOMISKT UT- RYMME Avgiften till Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge för kommunerna är idag densamma oberoende av kommunstorlek, kr för Om en höjd ambitionsnivå önskas, med åtföljande behov av intäkter, är en lösning att införa ett inslag av avgift efter invånarantal. Ett sådant system kan konstrueras med olika nivåer på grundavgiften och avgiften per invånare. Exempel 1 visar vilken avgift kommunerna skulle få betala om samma system som i Miljösamverkan Jönköpings län infördes, alltså en grundavgift på kr och därutöver 1 kr per invånare. Exempel 2 visar som ett räkneexempel resultatet av en ökning av intäkterna från kommuner med ca 40 procent, vilken tas ut med 35 öre per invånare utöver nuvarande grundavgift på kr. Om kommunernas avgifter höjs bör också höjning av avgifter och/eller ökade andra insatser från regioner och länsstyrelser prövas. Medlemmar Invånarantal 31 dec 2018 Avgift 2019 Avgift Exempel 1 Avgift Exempel 2 Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Karlskrona Ronneby Miljöförbundet Blekinge Väst Summa intäkter från kommuner MILJÖ- OCH BYGGSAMVERKAN KRONOBERG - BLEKINGE SWECO 29

53 Inspel till nytt nationellt program för ESF RGK1031

54 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1031 Handläggare: Slawomir Demkowicz Dobrzanski, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Inspel till nytt nationellt program för ESF Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden Sammanfattning Svenska ESF-rådet har fått regeringens uppdrag att ta fram ett förslag till ett nationellt program utifrån EU-kommissionens förslag till ESF+ för perioden Det första steget i arbetet är att göra en omvärldsanalys. Resultatet av en omvärldsanalys ska redovisas senast den 1 oktober. Inför rapporteringen vill ESF-rådet ha synpunkter på inriktningen till ett nytt nationellt socialfondsprogram. Svaret från regionen behöver skickas senast den 28 juni. Det nuvarande socialfondsprogrammet genomförs i geografin Småland och Öarna där ingår fyra län: Kronoberg, Kalmar, Jönköping och Gotland. Programmets budget uppgår till 428 miljoner kronor och medel beviljas till projekt som syftar till att stimulera kompetensutveckling som stärker deltagande kvinnors och mäns ställning på arbetsmarknaden, förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, öka övergångarna till arbete bland kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden, och underlätta unga kvinnors och mäns etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning. Kompetensförsörjning är ett kärnområde inom det regionala utvecklingsarbetet, i linje med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt. Sedan 2010 har regionerna genom sitt mål-och villkorsbeslut haft i uppdrag att bedriva ett regionalt kompetensförsörjningsarbete i syfte att skapa en bättre överensstämmelse mellan behov och utbud av utbildning. Det regionala utveckligansvaret som från den 1 januari 2019 samtliga regioner har i Sverige innefattar också ett uppdrag att organisera och fastställa målsättningar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Utgångspunkt i skrivande av Region Kronobergs inspel till ESF-rådet är svarsskrivelse till Näringsdepartementet angående analys och prioriteringar avseende det framtida regionala tillväxtarbetet (18RGK1826) som regionala utvecklingsnämnden godkände den 25 april I skrivelsen berättar man bl.a. de utmaningar i länet som gäller kompetensförsörjning och matchning. Dessutom den 10 juni hålls en workshop för att inhämta inspel från kompetensförsörjningsarbete i länet. Ett utkast av inspel till ESF-rådet skrivs efter workshoppen. Den 26 juni hålls ett möte med ESF-rådets kontor i Jönköping för att eventuellt komplettera svaret. Thomas Ragnarsson Christel Gustafsson Sida 1 av 2

55 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1031 Handläggare: Slawomir Demkowicz Dobrzanski, Datum: Regionala utvecklingsnämndens ordförande Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Sammanfattning av inspelen från Skåne/Blekinge och de fyra Norrlandslänen gällande Socialfonden Sida 2 av 2

56 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1031 Handläggare: XXX, Datum: Sammanfattning av inspelen från Skåne/Blekinge och de fyra Norrlandslänen gällande Socialfonden Ärende Programskrivning och förberedelsearbete Regionerna måste involveras direkt i framskrivningsprocessen Det är av stor vikt att programskrivningen sker på ett öppet och transparent sätt med god samverkan på regional nivå, för att i programskrivningen säkerställa möjlighet för regional anpassning. Inte minst beroende på skillnader mellan regionerna kopplat till: Utbildningsnivåer Åldrande befolkning/utflyttning av befolkning i arbetsförålder Storlek på arbetsmarknaderna, avstånd Strukturer för utbildning och integration ESF-programmet behöver bli ännu bättre förankrat utifrån regionalt utvecklingsansvarigas arbete när det gäller det regionala tillväxtarbetet i stort och prioriteringar i våra utvecklingsstrategier och mer specifikt med kompetensförsörjningsuppdraget. ESF-programmet är ett centralt verktyg inom ramen för detta uppdrag. Befintliga forum såsom politikerforum och tjänstemannaforum bör användas för dialog kring programframskrivning. Alla regioner finns inte representerade i ESF-rådets nuvarande högnivågrupp. Den socioekonomiska analysens avgränsning och syfte Det är viktigt att analysen till socialfondsprogrammet pekar på de systemmässiga utmaningar som finns, och inte bara antalalet arbetslösa, sjukskrivna m m. Det är många aktörer som ska samspela för att uppnå ESFmålen. ESF borde vara ett verktyg för att utveckla systemet och inte bara förstärka eller ersätta existerande nationell politik. Inte minst kommunerna har en enormt viktig roll både kring skola, vuxenutbildning och socialtjänst. Mycket handlar om att det krävs samverkan kring uppdragen. I norr är många kommuner och organisationer svaga kapacitetsmässigt. Det måste gå att bygga institutionell kapacitet genom rena samverkansprojekt även fortsättningsvis. Tidplanen är snäv och det är viktigt att regionerna involveras så snart som möjligt. Tidplan och process för framtagande av socioekonomisk analys och regional handlingsplan behöver klargöras snarast så att regionerna kan påbörja sitt arbete. Utformning av Socialfonden kommande programperiod Övergripande frågor Synergier mellan Socialfonden och Regionalfonden behöver stärkas. Detta blir svårare då tidplanerna för programmering för fonderna inte är synkade.

57 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1031 Handläggare: XXX, Datum: Många av aktörerna som skulle kunna söka ESF, söker även ERUF-projekt. De stora skillnaderna i handläggning och myndighetsutövande mellan de båda myndigheterna leder till frustration bland aktörerna då ESF upplevs fokusera på kontroll och TVV på service. Många aktörer upplever att ESF-rådet hellre fäller än friar och är inte behjälpliga med tips och råd eller ger möjlighet att komplettera inkomna projekt. Det gör att flertalet aktörer idag avstår från att söka ESF-projekt. Det nationella processtödet för jämställdhetsintegrering inom ESF har inte fungerat bra denna programperiod. Stöd för jämställdhetsintegrering borde finnas regionalt på ESF-kontoren. En konsekvens av ett samlat nationellt program är att man saknar möjligheter till utvärdering och lärande på regional nivå, vilket skulle vara önskvärt då det ser olika ut i olika regioner. Avsaknaden av regionala utvärderingar på programområdesnivå gör att det är svårt att som regionalt utvecklingsansvarig göra väl grundade inspel inför utlysningar. Uppföljning och utvärdering är nödvändigt för att säkra en hög kvalitet. Fördelning av medel mellan programområden Det efterfrågas att man i programskrivningen ser över behov av justering i fördelningen mellan programområde 1 och programområde 2, då det finns stora strukturella behov av kompetensutveckling. Detta är relevant inte minst i ljuset av de två särskilda målen för ESF+, Smart Europa och Grönt Europa, med stor bäring på de insatser som görs inom programområde 1. Det efterfrågas även mer resurser inom mål 1.2, där intresset och behovet varit stort, samtidigt som resurserna varit små. ESF har haft mycket starkt individfokus och svag koppling till konkurrenskraftiga och lönsamma företag, vilket har lett till att näringslivet inte sett ESF som en möjlighet. Fonden borde tydligare användas för att utveckla människors kompetenser och till omställning av arbetskraften, för att skapa förutsättningar för konkurrenskraftiga företag och en rörlig arbetsmarknad. Förenkla genomförandet Relevanta åtgärder för att förenkla genomförandet av ESF+ bör beaktas i programframskrivningen. Den administrativa bördan för projektägare måste minska om programmen ska uppfattas som attraktiva och relevanta i framtiden. Framförallt är det den administrativa bördan kopplat till rapportering och kontroll som måste minskas och förenklas från såväl Europeiska Kommissionen som förvaltande myndigheter. Samverkan med ESF-rådet En stor utmaning med dagens system är att (vissa) regioner upplever att man formulerat ett handlingsprogram som i mångt motsvarar regionens behov, men där ESF-rådets tolkning allt för ofta blir att de upplevt nödvändiga insatserna inte ryms i handlingsprogrammet. Utöver det upplevs det som problematiskt med för smala utlysningar som inte ger utrymme för att rigga projekt är politiskt förankrade med flera aktörer.

58 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1031 Handläggare: XXX, Datum: ESF-rådets poängsättning av projekt har upplevts otydlig och borde utgå mer från regionalt utvecklingsansvarigas rusar. ESF-rådets förståelse för att regionalt utvecklingsansvariga ska yttra sig om alla projekt som ska prioriteras av SFP har inte funnits i denna programperiod, ytterligare en anledning till att samarbetet inte fungerat. Genomförandet av ESF hade fungerat bättre om det fanns en tydligare koppling till och samarbete med det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Det krävs regionala handlingsplaner med ett reellt gemensamt ägande mellan ESF-rådet och RUA. Annars blir ESF ett sidospår i det regionala tillväxtarbetet. Möjligheten att samarbeta och samordna ESF hamnar tyngre på ESF-rådet om inte RUA ser möjlighet att vara med. En utmaning idag har varit att vi inte haft har kunnat genomföra en gemensam planeringsprocess för utlysningar då budget och inriktning sätts någon annanstans och därför inte går att planera. Regional utveckling förutsätter ofta stora satsningar för att skapa beständig förändring. Arbetsförmedlingens förändrade uppdrag Påverkar det regionala och lokala arbetet i länen. Arbetsförmedlingen är en viktig samtals- och samverkanspart till ESF-rådet, minskar närvaro eller relevans på ett håll i den nationella myndighets- och politiska strukturen så påverkar det i sin tur många andra områden. Om arbetsförmedlingens roll blir mer begränsad så blir det ännu viktigare att visa på hur ESF kompletterar eller utvecklar den nationella arbetsmarknadspolitiken, inte ersätter nationella medel med EU-medel.

59 N2018/05320/RTS Region Kronoberg 18RGK1826 Redovisning av analys och identifierade prioriteringar avseende det framtida regionala tillväxtarbetet i Kronobergs län Sida 1 av 34

60 REGION KRONOBERG Innehåll Inledning... 3 Möjligheter och utmaningar i Kronobergs län... 3 Ett litet län med global konkurrenskraft... 3 Nationell och inomregional divergens... 3 Attraktionskraft för företag och människor... 4 Att planera för attraktivitet... 7 Framtidens demografi och välfärd... 9 En produktiv region med god omställningsförmåga Kompetensförsörjning och matchning Hälsa och socioekonomi En grön omställning och en hållbar region Prioriteringar i Kronobergs län Utveckla attraktiva livsmiljöer med god tillgänglighet Hållbara resor och transporter Hållbart samhällsbyggande En plats att vilja leva och bo på Ett levande offentlig rum Stärkt delaktighet och social sammanhållning Utveckla en innovativ region och ett brett näringsliv Främja entreprenörskap och tillväxtviljan Mer innovation i näringsliv och offentlig sektor Utveckla kompetensförsörjningen och en god och jämlik hälsa En god och jämlik hälsa Förbättrad matchning Prioriteringarnas koppling till en social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling Kopplingar till EU-målen Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling Ett grönare och koldioxidsnålare Europa Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och regional IKTkonnektivitet Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter.. 24 Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och lokala initiativ Gränsöverskridande samarbeten Utveckla attraktiva livsmiljöer med god tillgänglighet En plats att vilja leva och bo på Utveckla en innovativ region och ett brett näringsliv Utveckla kompetensförsörjningen och en god och jämlik hälsa Samverkan med statliga myndigheter Om dagens samverkan med staten Nuvarande fördelningsnyckel och finansieringsprinciper Den framtida regionala tillväxtpolitiken Sida 2 av 34

61 REGION KRONOBERG Inledning Regeringen har erbjudit landsting med regionalt utvecklingsansvar att senast den 30 april 2019 till Näringsdepartementet inkomma med en redovisning av analys och identifierade prioriteringar avseende det framtida regionala tillväxtarbetet i respektive län. Regional utvecklingsdirektör antog erbjudandet och uppdrog åt en mindre arbetsgrupp att inhämta inspel och att ta fram en redovisning. Utgångspunkt för Region Kronobergs redovisning har dels varit den nuvarande regionala utvecklingsstrategin och dels en remissutgåva av en aktualiserad regional utvecklingsstrategi, som kommer ersätta den nuvarande. Detta underlag bygger därför främst på den mycket breda samverkansprocess med andra aktörer som skedde i samband med framtagning av befintlig utvecklingsstrategi. I pågående aktualiseringsprocess har länets aktörer inkommit med remissvar kring föreslagna prioriteringar, även dessa inspel har legat till grund för våra skrivningar. Dessutom pågår kontinuerlig dialog med länets kommuner och Länsstyrelsen Kronoberg i olika forum och kring olika frågor. Samverkan sker även med företagsfrämjande organisationer och bolag, samt i kommunernas näringslivs- och kommunchefsnätverk. Även erfarenheter från olika insatser och projekt inverkar på underlagets slutsatser. Möjligheter och utmaningar i Kronobergs län Ett litet län med global konkurrenskraft Kronobergs län är det, sett till folkmängd, fjärde minsta i Sverige. Regionen består av åtta kommuner och har en monocentrisk struktur. Nästan hälften av länets invånare är bosatta i Växjö kommun. Förutom Växjö är det endast tätorterna Ljungby och Älmhult som har fler än invånare. Med länsgrannar i samtliga väderstreck är det utomregionala utbytet stort och betydelsefullt för regionen. Över tid har regionen haft en god omställningsförmåga och är ett av få län utanför storstadsregionerna som har haft en jobbtillväxt sedan nittiotalskrisen. Den goda omställningsförmågan beror dels på en konkurrenskraftig industri, inte minst i länets mindre kommuner, dels på en framväxande service- och tjänstesektor. Särskilt starka specialiseringar i regionen är maskintillverkning, trä-, design- och husindustrin samt IT-sektorn. I relation till övriga län har regionen en hög andel medelstora företag, framförallt inom industrisektorn. För att vara ett mindre län ryms även en hög andel större huvudkontor i länet, exempelvis Ikea, Nibe, Södra och Profilgruppen. Nationell och inomregional divergens Under lång tid har den ekonomiska aktiviteten i allt högre utsträckning koncentrerats till urbana geografier. På nationell nivå har utvecklingen accelererat sedan finanskrisen, till stora delar med anledning av att den inhemska konsumtionen drivit på tillväxten i landet. Befolkningstäta geografier har varit vinnarna samtidigt som befolkningsglesa geografier har haft en betydligt svagare utveckling som en följd av en minskad aktivitet inom tillverkningsindustrin. På sikt har industrisektorns konkurrenskraft en avgörande betydelse för mindre regioner och glesa geografier. Det är framförallt inom denna sektor glesa geografier kan erbjuda komparativa konkurrensfördelar. Detta gäller särskilt för Kronobergs län som är det mest exportberoende länet i Sverige. Framförallt är det de mindre Sida 3 av 34

62 REGION KRONOBERG kommunerna i länet som är beroende av en konkurrenskraftig industrisektor. I flera av dem står industrisektorn för minst en tredjedel av jobben i kommunen. De senaste decennierna har jobb- och befolkningstillväxten i regionen varit koncentrerad till kommunerna Växjö respektive Älmhult. I Älmhults kommun kan den goda utvecklingen framförallt tillskrivas Ikea. Företagets lokalisering i kommunen skapar en branschstruktur och ett löneläge som liknar storstadsregionernas. Växjö kommun kan tillskrivas rollen som regionalt centrum samtliga kommuner i länet förutom Markaryd har Växjö som största utpendlingsrelation. Växjö är den största staden i sydöstra Sverige och den enda med över invånare. Jobbtillväxten i kommunen har skett inom ett flertal olika näringar inom service- och tjänstesektorn. Även universitetet och den offentliga sektorn har haft en stor betydelse för kommunens tillväxt. Sedan finanskrisen har Växjö kommun stått för 76 procent av jobbtillväxten i regionen, Älmhults kommun för 24 procent och Markaryds kommun för 1 procent. Resterande kommuner i länet har under denna tid inte återhämtat jobbnedgången som skedde i samband med finanskrisen. Detta beror framförallt på den industribetonade branschstrukturen i dessa kommuner. För att vara en industrikommun sticker Markaryds kommun således ut genom att ha haft en jobbtillväxt under den aktuella perioden. Ett sätt att möta den obalanserade utvecklingen inom länet är att främja större arbetsmarknadsregioner. Om vi exempelvis ser till Växjö arbetsmarknadsregion har antalet jobb inom den ökat sedan finanskrisen, trots att fyra av de fem ingående kommunerna inte haft en jobbtillväxt under perioden. Genom goda kommunikationer till större och växande arbetsmarknader, oavsett om de ligger inom regionen eller inte, kan de mindre kommunerna balansera den lokala sårbarheten och få tillgång till en bredare arbetsmarknad. Även om regionförstoring är en nödvändig utveckling är det inte den enda strategin för en gles geografi att möta den globala konkurrensen. För att bromsa divergensen i den regionala utvecklingen krävs även att de glesa geografierna utvecklas. Utveckling av platsbundna näringar, exempelvis turism, som attraherar externt kapital till dessa platser är en väg att gå. En annan är att främja förutsättningarna för en fortsatt stark exportindustri i dessa geografier, exempelvis genom att främja klusterbildningar som kan generera täthetsfördelar inom en specifik bransch. Generellt sett krävs dock, med hänvisning till den koncentrerade tillväxten de senaste decennierna, ett ökat fokus för att utveckla glesa geografier och kompensera för deras begränsade befolkningsunderlag. Attraktionskraft för företag och människor Ett företag lokaliseras i regel där det åtnjuter flest fördelar sett till faktorer som transportkostnader, arbetskraftstillgång, råvarutillgång, skalfördelar, löneläge och så vidare. Det kan även finnas historiska förklaringar till varför ett företag finns på en viss plats. I dessa fall har platsen som sådan betydelse för företagets varumärke och marknadspositionering. En annan aspekt är den närmiljö som företaget verkar inom. Ett område med hög tillit och täta relationer mellan aktörer torde generera en högre attraktionskraft för ett företag än en plats som inte kan erbjuda detta. Kronobergs län har generellt sett en god attraktivitet för företag och ett näringsliv som attraherar arbetskraft från andra regioner. I Sverige är det endast fyra regioner som har ett positivt pendlingsnetto. Efter Stockholms län har Kronoberg, i relativa Sida 4 av 34

63 REGION KRONOBERG tal, det högsta pendlingsnettot. Sett till endast antalet inpendlare har länet, i relation till antalet invånare, den högsta inpendlingen i Sverige. Den höga nettoinpendlingen genereras framförallt av Växjö, Älmhult och Markaryd. Även flera av de övriga mindre kommunerna har en stor inpendling från andra län. Ovan indikerar att länet har en god självförsörjningsförmåga och ett attraktivt näringsliv som lockar extern arbetskraft. Med andra ord: jämfört med andra län finns det många försörjningsmöjligheter i relation till befolkningsantalet i länet. Ett sådant förhållande är gynnsamt för att attrahera inflyttare. Försörjningsmöjligheter är en grundläggande förutsättning för att en person ska välja att flytta till en plats. Regionen har över tid dock inte kunnat kapitalisera på den goda kvoten mellan jobb och invånare. För under lång tid har länet haft ett negativt inrikes flyttnetto, vilket är det mest lämpliga måttet att använda när vi studerar boendeattraktivitet. Jämfört med övriga regioner har Kronoberg, i relativa tal, haft ett av de lägsta inrikes flyttnettona de senaste åren. Detta indikerar att länet har stor potential att utveckla boendeattraktiviteten och därigenom utöka skattebasen. För idag tillfaller en relativt stor andel av det värde som skapas i regionen en annan region. På sikt kan en svag boendeattraktivitet innebära att arbetsgivarnas kompetensförsörjningsmöjligheter försvagas. Befolkningstillväxten i Kronobergs län har under lång tid legat under riksgenomsnittet. Under andra hälften av 90-talet minskade antalet invånare i länet och det var först några år in på 00-talet som utvecklingen vände. De senaste åren har länet haft en högre tillväxt än riksgenomsnittet. Till stora delar förklaras den historiskt sett höga tillväxttakten med ett positivt utrikes flyttnetto som främst utgjorts av flyktinginvandring. Under den senaste femårsperioden har Kronobergs län, i relativa tal, haft den högsta invandringen i Sverige detta under en period när invandringen till riket som helhet varit historiskt hög. Invandringen till länet har bidragit till en förbättrad demografisk struktur. Det är framförallt yngre personer och personer i arbetsför ålder som har invandrat till länet under de senaste åren. Invandringen har även resulterat i att flera av länets mindre kommuner, som tidigare har haft en strukturell befolkningsminskning, nu kunnat notera en befolkningsökning. Frågan är om ökningen endast kommer att vara temporär. Sedan tidigare vet vi att sekundäromflyttningen från mindre kommuner i regel är omfattande. Dagens situation innebär att dessa kommuner har svåra planeringsförutsättningar. I en del av dem rev man bostäder för bara tiotalet år sedan, nu är frågan snarare vågar man bygga bostäder eller är de växande bostadsköerna endast tillfälliga? Det finns en risk att de senaste årens befolkningstillväxt i de mindre kommunerna endast är en kortvarig avvikelse från en strukturell befolkningsminskning pådriven av en alltmer koncentrerad ekonomi. Frågan om hur ett krympande befolkningsunderlag påverkar utvecklingsförutsättningarna får därför inte glömmas bort i sak har de grundläggande mekanismerna bakom utvecklingen inte förändrats. Befolkningstillväxten de senaste åren kan inte förklaras med en generellt sett ökad attraktivitet utan är snarare ett utslag av en orolig omvärld. Kommuner som vid tillfället hade lediga bostäder, ofta med anledning av en historiskt sett svag befolkningsutveckling, fick möjlighet att bidra till att hantera en nationell krissituation. För att inhämta de mer långsiktiga positiva effekterna av befolkningsökningen krävs att tidigare flyttmönster bryts. Detta kräver i sin tur att Sida 5 av 34

64 REGION KRONOBERG de berörda kommunerna har förutsättningarna att lyckas med integrationsarbetet, exempelvis när det gäller utbildning och arbete. Vi kan konstatera att attraktionskraft är ett komplext begrepp. Vad som är attraktivt varierar mellan individer och även om en plats har attraktiva kvalitéer innebär det inte nödvändigtvis att den kommer att växa. Befolkningstillväxt är självfallet en central indikator när vi studerar attraktivitet. Men utifrån identifierade trender och den historiska utvecklingen är det onekligen hög tid att klargöra att alla platser inte har förutsättningar att växa. Detta innebär inte att de är oattraktiva, endast att de inte har rätt ekonomiskgeografisk placering. För liknande platser, och de är många i Sverige, krävs en förnyad begreppsarsenal för att klargöra vad som är en önskvärd utveckling. Att endast använda befolkningstillväxt som måttstock riskerar att generera obsoleta policystrategier som försöker att motverka något som är oundvikligt. En distinktion mellan attraktivitet som genererar tillväxtpotential och attraktivitet som livsplats är därför påkallad och välbehövd för det framtida utvecklingsarbetet. Observera att det inte behöver vara problematiskt i sig att eftersträva en befolkningstillväxt, självfallet är en sådan positiv av flera olika anledningar. Men alla platser kommer inte att växa, och för de som inte växer krävs en annan typ av insatser. För Kronobergs län är arbetet med boendeattraktivitet en central fråga för framtiden. Vi bedömer att det finns förutsättningar för att växa, med hänsyn tagen till försörjningsmöjligheter i länet. Detta gäller även för flera av de mindre kommunerna i länet som har ett positivt pendlingsnetto. Den största konkurrensen om inflyttare kommer från storstadsregionerna. Storstäderna attraherar inte endast inflyttare för att de erbjuder en bred arbetsmarknad de urbana kvalitéerna i sig lockar. För en, sett till folkmängd, liten region som Kronobergs län är detta förstås en utmaning. Möjligheterna är dock stora sett till att de hårda faktorerna, i form av försörjningstillfällen, finns på plats. En viktig del i attraktivitetsarbetet är att främja Växjös fortsatta tillväxt. I egenskap av den största staden i sydöstra Sverige kan regionen erbjuda vissa urbana kvalitéer. På ett internationellt plan finns flera medelstora städer som har en högre tillväxt än storstäderna. Det beror ofta på att storstäderna når ett kostnadsläge som prisar ut den unga och inträdande arbetskraften från bostadsmarknaden. Men även trängselproblematik och höga transportkostnader är push-faktorer som kan resultera i att storstädernas relativa konkurrenskraft gentemot medelstora städer försvagas. En annan möjlighet för länet är att erbjuda goda levnadsvillkor i en icke-urban miljö men med uppkoppling till större arbetsmarknader. Regionens starka stråkstruktur möjliggör boende i mer rurala miljöer men med god tillgänglighet till de större arbetsmarknaderna i länet. Att konkurrera med lantliga boendemiljöer är dock inte nog i sig liknande miljöer kan erbjudas på de allra flesta platser i landet. Därför är det viktigt att utveckla boendemiljöer som kombinerar både rurala och urbana kvalitéer. Tillgången till större arbetsmarknadsregioner utanför länet kan även bidra till att balansera det regionala näringslivet som idag domineras av branscher som traditionellt sett lockar främst män, exempelvis industri- och IT-sektorn. Länet har i den meningen ett traditionellt genuskontrakt, där karriärmöjligheterna för kvinnor är relativt sett sämre än i storstadsregionerna som har en mer diversifierad arbetsmarknad. Detta har resulterat i att länet har en låg andel kvinnor Sida 6 av 34

65 REGION KRONOBERG bland befolkningen och manöverskottet har blivit större under de senare åren som en följd av att det är fler män än kvinnor som har invandrat till länet. Att planera för attraktivitet Trots att Kronobergs län har regiongrannar i samtliga väderstreck är utbytet mellan regionkärnorna begränsat. Förutsättningarna att binda samman de större städerna inom Småland, Blekinge och Halland är i dagsläget begränsade. Restiden från Växjö till Kalmar, Jönköping, Karlskrona samt Halmstad överstiger i samtliga fall den kritiska gränsen på en timme. I flera av fallen är restiden betydligt längre än en timme. OECD konstaterar att infrastruktursituationen i regionen hämmar möjligheterna till att uppnå täthetsfördelar trots en gles geografi. Givet täthetens betydelse för ekonomisk tillväxt är situationen tillväxthämmande för regionen. Utbytet med Skåne är omfattande och av stor betydelse för regionen. Öresundsregionen är den storstadsregion som är närmast belägen Kronobergs län och tågförbindelserna till den fyller en mycket viktig funktion. Inte minst utgör Kastrups flygplats ett viktigt nav för näringslivet i regionen. Uppkopplingen till Öresundsregionen är även av stor betydelse för regionens kompetensförsörjning och uppkoppling till olika kunskapsnätverk. Denna betydelse kommer med sannolikhet att öka i samband med ESS etablering i Lund. På lång sikt är goda förbindelser till Öresundsregionen en huvudfråga för regionen givet att en stor del av den prognosticerade tillväxten i landet förväntas i storstadsregionerna. Noteras kan att Kronobergs län tidigare hade möjlighet att vara del av projekt inom Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak-geografin. Vi tror att det kan ligga i länets intresse att åter inkluderas detta program om uppdelningen kvarstår i nästa programperiod. Sammanfattningsvis har Kronobergs län ett strategiskt läge ur ett storregionalt perspektiv. Regionen genomkorsas av en europaväg, flera riksvägar, södra stambanan och Kust till kust-banan. Den centrala placeringen i Sydsverige innebär goda möjligheter till ett interregionalt utbyte och en skapad täthet genom en hög tillgänglighet. Utmaningen ligger dock i att dagens infrastruktur inte till fullo frigör den potential som finns i regionen. Restiderna är helt enkelt för långa mellan de tätare geografierna vilket resulterar i en minskad dynamik. Givet regionens förhållandevis fördelaktiga geografiska läge är förstärkta kommunikationer mellan regionkärnorna en stor fråga för framtiden. Dessa förutsättningar bör dessutom i större utsträckning än i vissa andra delar av landet skapa möjligheter att till relativt låga kostnader, d.v.s. mer kostnadseffektivt, förbättra och förstärka den infrastruktur som krävs för att regionens och sydöstra Sveriges potential bättre ska kunna tas tillvara. En förbättrad uppkoppling till de större städerna utanför länet, i de olika grannregionera, skulle innebära en väsentlig attraktivitetsökning för länets olika delar. Inte minst skulle arbetsutbudet öka drastiskt vilket skulle öppna upp för ökade inflyttningsmöjligheter. Dagens förhållandevis traditionella branschstruktur i regionen innebär exempelvis en lägre attraktionskraft framförallt för högutbildade kvinnor. Med tillgång till bredare arbetsmarknader i de större omgivande städerna, som ofta har en mer diversifierad arbetsmarknad, skulle denna faktor kunna bemötas. Starka förbindelser till utomregionala regionstäder skulle även stärka möjligheterna att, genom inpendling, få tillgång till högutbildad kompetens. Den inomregionala infrastrukturen har förbättrats under de senaste åren. Ett flertal mindre orter har, genom det så kallade Krösatåget, anslutits till tågnätet. Framförallt är det tillgängligheten till Växjö som har förstärkts. Givet länets Sida 7 av 34

66 REGION KRONOBERG monocentriska struktur ungefär 80 procent av den inomregionala arbetspendlingen sker i relation till Växjö medför denna omfattande investering förbättrade möjligheter för omlandet att dra nytta av Växjös tillväxt. Idag sträcker sig Växjös arbetsmarknadsregion över fem kommuner. De nya tågstationerna innebär att den sammantagna sårbarheten för flertalet av de mindre orterna i regionen har minskat. Att notera är att det inte endast är tillgängligheten till Växjö som är av stor betydelse för regionens olika delar. Då samtliga kommuner gränsar till ett annat län är goda kommunikationer till de större städerna där av stor betydelse för länets kommuner. En central fråga för regionen de kommande åren är tillgången till bostäder. De senaste årens höga befolkningstillväxt har skapat en bristsituation i de flesta av länets kommuner och befolkningsprognosen pekar på en fortsatt tillväxt de närmaste femton åren. Vår prognos pekar på att bostadsbyggnationen kommer att behöva ligga på en historiskt sett hög nivå de kommande femton åren för att kunna klara den förväntade befolkningstillväxten. Givet att nästan samtliga kommuner i länet uppger att det idag råder en brist innebär detta att nybyggnationer är en förutsättning för att växa. Under tidsperioden har bostadsbyggandet i regionen präglats av en tydlig koncentration till Växjö, som har stått för nästan tre fjärdedelar av nybyggnationerna. En betydande koncentrationstendens sett till att kommunen stod för 54 procent av länets befolkningstillväxt under samma period och att 46 procent av länets befolkning bor i kommunen. Att nybyggnationen varit mer begränsad i övriga kommuner beror delvis på att där fanns lediga bostäder när befolkningstillväxten tilltog. Förhållandet är dock ett annat nu vilket aktualiserar frågan om hur det framtida byggandet i regionen ska se ut. Om de mindre kommunerna behöver bygga för att ta del av den framtida befolkningsökningen uppstår stora utmaningar. I flera av dem bedömer marknaden att byggkostnaden överstiger marknadsvärdet vilket förhindrar utlåning till potentiella husbyggare. De kommunala byggbolagen får istället ta ett stort ansvar för att tillgodose eventuella efterfrågeökningar. En annan aspekt som påverkar byggnationer i regionens glesare delar är tillgången till privat och offentlig service. Överlag är servicetillgången i regionens olika delar god, särskilt om vi ser till grundläggande servicetjänster som dagligvarubutiker, vårdcentraler och drivmedelsstationer. De senaste decennierna har dock servicestrukturen i länet tunnats ut. Flera mindre dagligvarubutiker har lagt ner och i vissa områden är sårbarheten hög om en butik hade lagt ned. En annan fråga är den offentliga servicen i form av skolor och vårdcentraler. I flera av de mindre kommunerna har skolnedläggningar skett det senaste decenniet, framförallt med anledning av minskande barnkullar. Flera vårdcentraler på mindre platser har svårt att tillgodose den kompetensförsörjning som behövs för att driva verksamheten. En viktig framtidsfråga är därför hur vi kan tillgodose en grundläggande servicestruktur för länets olika delar. Redan idag finns exempel på innovativa lösningar, exempelvis mobila serviceinrättningar och fler e-tjänster. Men frågan kommer, med hänvisning till den demografiska utvecklingen, bli mer aktuell framöver och behöver utredas vad är en eftersträvansvärd och möjlig servicestruktur i Kronobergs län? Vad behöver vara platsbundet och vad behöver endast vara tillgängligt inom en viss restid? Sida 8 av 34

67 REGION KRONOBERG Tillgången till kollektivtrafik i länet är relativt god. Ungefär 90 procent av länets invånare har en kilometer eller mindre till en busshållplats. En förklaring till den goda täckningen är länets utpräglade stråkstruktur befolkningen är koncentrerad längs med de större vägarna. Den monocentriska strukturen i länet möjliggör en resurseffektiv kollektivtrafik. Med goda kommunikationer i de större stråken täcks en stor del av invånarnas resebehov in. För den delen av befolkningen som bor längre bort från stråken är tillgängligheten däremot sämre. Ett initiativ för att tillgodose tillgängligheten i dessa områden är anropsstyrd kollektivtrafik som lanserats i en majoritet av länets kommuner. Invånarna med längre än en kilometer till en busshållplats erbjuds ej schemalagda resor till centrala servicepunkter. I Växjö råder, likt i flera andra större städer, lång bostadskö och ett hårt tryck på framförallt hyresbostäder. De senaste åren har tillgången på bostadsrätter förbättrats påtagligt och en viss avmattning i prisstegringen har noterats. Framförallt är det köpsvaga grupper som har svårt att etablera sig på stadens bostadsmarknad. Exempelvis ungdomar och nyinvandrade som inte har hunnit arbeta upp något kapital för att täcka en hög månadshyra eller insatsen till ett huslån. Nybyggnationerna i staden under de senaste åren kan dock resultera i en flyttkedja där äldre lägenheter med lägre månadshyra frigörs för mindre bemedlade grupper. För närvarande är det dock svårt att bedöma hur omfattande sådana flyttkedjor kan komma att bli. I grunden handlar bostadsproblematiken dock om att relativt stora grupper saknar den köpkraft som krävs för att kunna köpa sig in på bostadsmarknaden, samtidigt som hyresutbudet är begränsat. Det finns förstås en överhängande risk att länets tillväxtpotential hämmas om inte bostadsproduktionen kan svara upp mot den framtida efterfrågan. Situationen erbjuder dock även möjligheter i form av innovativa bostadslösningar som kan minska trösklarna in till bostadsmarknaden. Att bygga resurseffektivt och till ett lågt pris är viktiga komponenter för att utveckla en hållbar bostadsmarknad i regionen. Det samlade kunnandet om design och husproduktion i länet, och tillgången till trä, skapar möjligheter att bryta mark inom området. Exempelvis pågår redan idag ett stort innovationsprojekt Vinnväxt-miljön Smart Housing syftar till att utröna hur framtidens bostäder kan utformas för att möta samhällsutmaningarna. Detta genom att kombinera innovation och forskning inom trä, glas och smart teknologi med den regionala husindustrins produktionskapacitet. Framtidens demografi och välfärd Sedan decennier tillbaka har vi varit medvetna om att efterfrågan på offentlig välfärd kommer att öka i samband med att den stora gruppen fyrtiotalister inträder i vårdintensiv ålder. Det är inte särskilt många år som återstår nu och framskrivningar avseende både ekonomi och kompetensförsörjning pekar på att vi står inför omfattande utmaningar som kräver stora förändringar. Frågan är komplex och omfattar bland annat förändrat arbetssätt inom den offentliga sektorn, vårdkostnader och fler arbetade timmar. Förutsättningarna att möta den ökade välfärden varierar dessutom stort mellan olika regioner och kommuner. De senaste decenniernas omflyttningar mellan regionerna har medfört olikartade demografiska förutsättningar. Den nationella försörjningskvoten hålls nere av storstadsregionerna och till dem näraliggande län. I Dalarnas län är kvoten mer än 30 procent högre än i Stockholms län. Kronobergs län har ett, relativt sett, balanserat demografiskt läge. Försörjningskvoten uppgår till 0,82, vilket placerar länet runt medianen. Jämfört med riksgenomsnittet, som ligger på 0,72, är kvoten dock hög. Över tid har ett omfattande geografiskt fördelningssystem ofta Sida 9 av 34

68 REGION KRONOBERG omnämnt som den stora regionalpolitiken parerat olikheterna mellan regionerna. Frågan är i vilken utsträckning ekonomiska transfereringar kan bidra till att möta framtidens välfärdsutmaningar när den mest centrala frågan är tillgång till kompetens. Pengar går att omfördela, men inte människor. Skillnaderna blir än större när vi studerar den kommunala nivån. Redan idag befinner sig flera kommuner i ett läge där andelen i ej arbetsför ålder överstiger den arbetsföra delen av befolkningen. Teoretiskt innebär detta att där den relativa efterfrågan på välfärd är som högst är förutsättningarna att möta den som sämst. Åtminstone om vi ser till potentiell skattekraft och tillgång till kompetens. En hög försörjningskvot återfinns inte endast i norrländska kommuner utan även i mindre kommuner i de södra delarna av Sverige och som har haft svag demografisk utveckling över tid. I flera av länets mindre kommuner överstiger den demografiska försörjningskvoten 0,9. Ovan innebär stora framtidsutmaningar. Kommunerna har, oavsett förutsättningar, samma ansvar att tillhandahålla och leverera välfärdstjänster. Frågan är när brytpunkten nås för en kommun och den inte längre kan leverera i enlighet med kommunallagen. För kommuner med små resurser minskar även utrymmet för expansiva åtgärder som i sin tur kan resultera i att nödvändiga attraktivitetsåtgärder, exempelvis byggnadsinvesteringar, uteblir och förstärker kommunens negativa situation. Med utgångspunkt i att det generella vårdtrycket kommer att öka de närmsta femton åren blir därför frågan om hur vi ska säkerställa en likartad och rättvis välfärd i hela Sverige central. I kommuner där förutsättningarna redan är dåliga kommer sannolikt nya arbetssätt och organiseringar att krävas. Inte minst med anledning av att det redan idag är svårt att hitta den specialistkompetens som krävs inom bland annat utbildning och vård- och omsorg. Sveriges- kommuner och landsting (SKL) bedömer att nyrekryteringar behöver göras till välfärdssektorn den kommande tioårsperioden, varav en tredjedel av dem är en följd av ökade behov. Regionala prognoser pekar på att en liknande utveckling, givet dagens förhållande, är att vänta i Kronobergs län. Fram till 2032 prognosticerar vi att antalet 80+ år kommer att öka med nästan 50 procent. Den förväntade ökningen är något lägre än i riket. Men tillsammans med att antalet barn och unga förväntas att öka kraftigt är det sannolikt att rekryteringsbehoven kommer att öka. Våra beräkningar visar på att ungefär 60 procent av den prognosticerade arbetskraftstillväxten i länet hade, utifrån dagens förhållanden, behövts rekryteras till välfärdssektorn i Kronobergs län fram till Detta ska sättas i relation till att sektorn endast står för drygt en fjärdedel av jobben i länet. Relativt sett skulle detta medföra ökade kostnader för verksamheten och en ökad effektiv försörjningsbörda för de som är i arbetsför ålder. I ett hypotetiskt scenario där välfärdssektorn i länet skulle rekrytera 60 procent av arbetskraftstillväxten skulle detta även drabba den privata sektorn negativt. När man endast ser till den demografiska försörjningskvoten finns en risk att vi förbiser betydelsen av hur stor andel av befolkningen som befinner sig inne på arbetsmarknaden. Den demografiska försörjningskvoten visar egentligen endast på vilken potentiell skattekraft det finns inom en geografi. För att fånga upp den verkliga förmågan behöver vi istället studera den ekonomiska försörjningskvoten. I Kronobergs län ligger den idag på 1,29. Givet befolkningsprognosen skulle kvoten öka till 1,32 under förutsättning att sysselsättningsgraden ligger på 80 procent För att den ekonomiska försörjningskvoten skulle ligga på samma nivåer som idag behöver den öka till drygt 83 procent fram till 2032, vilket historiskt sett är en Sida 10 av 34

69 REGION KRONOBERG mycket hög nivå. De senaste tio åren har hela arbetskraftstillväxten i länet genererats av invandring. Därför är integrationsfrågan en central fråga i sammanhanget utan en markant ökad sysselsättningsgrad för utlandsfödda är det sannolikt att den ekonomiska försörjningskvoten kommer att försämras. Men även om vi ser stora utmaningar finns det även flertalet möjligheter i regionen. En självklar sådan är att kommunerna börjar arbeta mer komplementärt genom att samordna resurser inom olika förvaltningar. Den relativa litenheten i regionen, som endast består av åtta kommuner, torde innebära låga transaktionskostnader vid initiering av samarbeten. Redan idag finns det flertalet samarbeten som sträcker sig utanför kommungränserna. Regionens starka stråkstruktur möjliggör även för förstorade funktionella geografier när det gäller välfärdstjänster. Dock pekar den framtida situationen på att det kan finnas anledning att se över hur den nationella lagstiftningen kan främja ett mer resurseffektivt samarbete mellan kommuner, exempelvis genom asymmetrisk ansvarsfördelning. Att möjliggöra avsteg från lokaliseringsprincipen och låta kommuner delegera ansvar till annan kommun eller region skulle kunna bidra till att möta eventuell kapacitetsbrist i framtiden. På regional nivå består framtidens utmaningar i att kunna leverera en god slutenoch öppenvård till länets alla delar. Som vi diskuterade i föregående kapitel kräver detta en gedigen översyn av hur offentlig service kan distribueras rättvist och kostnadseffektivt i framtiden. Digitaliseringen är en central komponent i arbetet med att dels främja en ökad produktivitet inom vården, och därigenom förbättra möjligheterna att möta framtidsutmaningarna, dels att främja tillgängligheten i länet. Det offentliga har även stora möjligheter att främja ett ökat arbetsdeltagande bland befintlig personal. Idag är andelen deltider bland vårdpersonal mycket hög vilket minskar totalt arbetade timmar och därmed kapaciteten. En produktiv region med god omställningsförmåga Kronobergs län är det mest exportberoende i Sverige. Det begränsade befolkningsunderlaget i regionen gör att kompletterande marknader utanför regiongränserna är avgörande för att generera en hög tillväxt. Inflödet av kapital från utomregionala marknader leder till jobb och investeringar i regionen. Den höga exponeringen mot exportmarknader innebär även en känslighet för konjunkturchocker. När exportmarknaderna sviktar är inte den egna marknaden tillräcklig för att balansera nedgången. Som vi nämnde i de inledande kapitlen har Kronobergs län haft en god omställningsförmåga över tid. Trots en tilltagande globalisering och en snabb teknikutveckling har antalet jobb i regionen ökat jämfört med tiden innan nittiotalskrisen. För att vara ett glesbefolkat- och industriintensivt län är detta ett mycket gott resultat. Den relativt sett goda utvecklingen kan tillskrivas dels en framväxande service- och tjänstesektor, dels en konkurrenskraftig industri som inte tappat lika många jobbtillfällen som man hade kunnat förvänta. Sedan 2007, tiden före finanskrisen, har Kronobergs län haft en högre ekonomisk tillväxt än riket men en betydligt svagare jobbtillväxt. Istället har länet haft en kraftig produktivitetsutveckling under perioden. Jämfört med övriga län hade Kronoberg den näst högsta produktivitetsutvecklingen Både den varu- och tjänsteproducerande sektorn bidrog till ökningen. Den varuproducerande sektorn i länet producerade under 2016 samma värde som 2007 fast med ungefär färre anställda. Den höga produktivitetsutvecklingen i länet indikerar att det sker en omställning inom den varuproducerande sektorn. Rationaliserade processer och Sida 11 av 34

70 REGION KRONOBERG ökade automatikinslag skapar ekonomisk tillväxt men begränsat antal arbetstillfällen. Hela jobbtillväxten sker istället inom tjänstesektorn. Rent geografiskt har detta inneburit en ökad koncentration av försörjningsmöjligheterna i regionen, där Växjö- och Älmhults kommun varit vinnarna. En central utmaning för regionen är att på sikt främja innovationsförmågan inom tillverkningsindustrin. Sektorn är under hård konkurrens från låglöneländer och är behöver konkurrera med kunskap och innovation för att hävda sig. I regionen är utbildningsnivån inom sektorn, jämfört med riket, relativt låg sett till hur stor andel av de sysselsatta inom den som har en eftergymnasial utbildning på minst tre år. I takt med att kunskapsinslaget inom produktionen ökar blir förmågan till att locka specialiserad kompetens högre. Omvandlingstrycket inom sektorn i länet är bland de högsta i Sverige. Det är nästan en dubbelt så hög andel av de som tillträder till sektorn som har en eftergymnasial utbildning jämfört med de som lämnar för ålderspension. I sin studie över Småland-Blekinge pekade OECD på att det är just denna transformation som är nödvändig för att länet ska kunna bibehålla sin konkurrenskraft inom tillverkningssektorn. Kompetensfrågan är avgörande även för regionens tjänstesektor. Det senaste decenniet har det växt fram en omfattande IT-industri i länet med en stark specialisering inom mjukvara. Här är konkurrensen om talanger stor och det är ofta företag från storstäderna som konkurrerar. I sin studie pekar OECD även på att länet har goda omställningsmöjligheter som en följd av den stora basen av medelstora industriföretag som under lång tid har hanterat den globala konkurrensen. Denna bas lämpar sig väl för att utveckla en mer kunskapsbaserad ekonomi, bland annat med anledning av det samlade företagskunnandet. Små- och medelstora tillverkningsenheter inneha den flexibilitet som kommer att krävas av framtidens produktionsföretag. I regionen finns dock även större företag som agerar på en global marknad, exempelvis Ikea, Nibe och Södra. Närvaron av stora företag innebär att det finns relativt sett mycket forsknings- och utvecklingsmedel i regionen inom det privata näringslivet. Under 2016 uppgick FoU-investeringarna inom näringslivet i regionen till 3,7 procent av näringslivets bruttoregionprodukt, vilket var den fjärde högsta nivån i riket och över riksgenomsnittet. Innovationsgraden i länet hade kunnat stärkas om vi ser till nyföretagande och tillväxtviljan bland företag. De senaste åren har antalet företag i länet utvecklats något svagare än i riket. Ser vi till företag med minst en anställd har länet haft en relativt svag utveckling den senaste femårsperioden. Givet den omvandling som sker inom näringslivet, där allt färre arbetar inom varuproduktion, hade ett ökat nyföretagande med platsbundna näringar kunnat stärka regionen som i allmänhet och glesbefolkade delar i synnerhet. En positiv tendens är att turistnäringen i länet har haft en mycket god tillväxt under de senaste åren. Jobbtillväxten inom länets turistsektor har varit en av de högsta i Sverige och antalet gästnätter har ökat näst mest i Sverige Fortsatt är dock sektorn liten i länet jämfört med de flesta andra län. Detta tyder på en god potential för framtiden. För att få en breddad näringslivsstruktur i länet krävs en god tillväxtvilja bland företagarna. Bilden av tillväxtviljan i länet är kluven. Om vi ser till Tillväxtverkets undersökningar framkommer att länets företagare har en mycket hög tillväxtvilja när de tillfrågas om de vill växa sett till omsättning. Däremot är tillväxtviljan bland de lägsta i Sverige på frågan om de vill växa sett till antalet anställda. Differensen antyder att det finns en försiktighet när det gäller att utöka produktionsvolymerna inom företagen. Sida 12 av 34

71 REGION KRONOBERG Fler nya och växande företag i regionen kräver att människor vill starta företag. En viktig aspekt i detta är att relativt sett få kvinnor startar företag. Sett till samtliga företagsstarter ligger länet under riksgenomsnittet och under 2017 hade länet den sjätte lägsta etableringsfrekvensen i Sverige. Av företagen som startade 2017 hade 32 procent av dem en kvinna som företagsledare. Det är av stor betydelse att denna andel ökar för att länet ska utveckla sin näringslivsstruktur på sikt. Kompetensförsörjning och matchning Som för flera andra regioner är kompetensförsörjningen en central utmaning för länets framtida tillväxtmöjligheter. I Kronobergs län är situationen något unik sett till att länet har haft en, trots sin storlek, god jobbtillväxt och har en hög nettoinpendling. Det finns många arbeten per invånare vilket i grunden indikerar att länets egna arbetskraftsutbud är förhållandevis litet sett till arbetsmarknadens behov. Till detta kommer att utbildningsnivån är lägre än i riket och att många av företagen är inne i en omställning som kräver högre kompetensnivåer än tidigare, inte minst inom industrin. Att länet över tid har haft en relativt svag boendeattraktivitet, sett till inrikes flyttnetto, gör att kompetensförsörjningssituationen blir än mer påtaglig. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att kompetensbristen inte endast omfattar yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Ser vi till länets största yrkesgrupper, operatörer inom industrin och undersköterskor, är tillflödet från de gymnasiala yrkesutbildningarna gravt underdimensionerat för att möta åldersavgångarna. Med andra ord är kompetensbristen inte endast en fråga om att attrahera spetskompetens, utan även en fråga om att tillgodose arbetsmarknaden med de kompetenser som numerärt sett är de mest efterfrågade på regionens arbetsmarknad. De senaste åren har länet haft en god arbetskraftstillväxt som en följd av ett högt invandringsnetto. Utan invandringen hade arbetskraften i länet minskat betänkligt under 2000-talet, istället har den ökat och hela ökningen kan tillskrivas utlandsfödda. Invandringen till länet har således balanserat den demografiska strukturen och medfört förutsättningar att möta kompetensbristen i länet. Men det återstår stora utmaningar när det gäller att ta tillvara på potentialen som arbetskraftsökningen har inneburit. Beveridgekurvan har under de senaste åren rört sig i fel riktning antalet ej tillsatta arbeten ökar samtidigt som arbetslösheten biter sig fast på en historiskt sett hög nivå. Åtta av tio personer som är inskrivna på arbetsförmedlingen i länet tillhör utsatta grupper och det är genom denna grupp som arbetskraften i länet växer. De kommande åren är därför integrationsfrågan av särskild betydelse för Kronobergs län, som relativt sett har haft en mycket hög invandring under de senaste åren. Det råder avsevärda skillnader på arbetsmarknaden i länet sett till inrikes- och utrikes födda. För inrikes födda uppgår sysselsättningsgraden till 86 procent och för utlandsfödda endast till 57 procent en differens på 29 procentenheter. Det finns även betydande könsskillnader sett till utlandsföddas sysselsättningsgrad. För kvinnorna är sysselsättningsgraden 54,7 procent och för männen 59,1 procent. Differensen på 4,4 procentenheter är betydligt högre än den som finns mellan inrikes födda kvinnor och män och som under 2016 uppgick till 1,6 procentenheter. Om vi endast ser till inrikes födda har länet den tredje högsta sysselsättningsgraden i landet. Om vi istället ser till utlandsfödda ligger länet strax ovanför medianen jämfört med övriga län. Sida 13 av 34

72 REGION KRONOBERG I sex av åtta kommuner i länet överstiger sysselsättningsgraden riksgenomsnittet. Detta indikerar att de flesta kommunerna i länet har haft en god anpassningsförmåga, oavsett om de växt eller inte, sett till befolkningsutveckling och tillgång till arbete. Det finns förstås flertalet förklaringsfaktorer till sysselsättningsgapet mellan inrikesoch utlandsfödda; avsaknad av sociala nätverk, utbildningar som inte matchar den regionala arbetsmarknaden, språkhinder, ej avklarad gymnasieutbildning och så vidare. Framförallt är det avsaknad av gymnasial utbildning som skapar det största gapet. För utlandsfödda boende i länet med endast en förgymnasial utbildning ligger sysselsättningsgraden på nästan 40 procent. Om vi istället ser till dem med en gymnasial utbildning ligger den nästan på 70 procent. Självfallet påverkar även vistelsetiden i landet. Givet den höga invandringen till länet de senaste åren är en viss etableringstid att förvänta. Men på sikt är det av avgörande betydelse för länet att integrationen på arbetsmarknaden förbättras. En nyckelfaktor i detta arbete är att de som idag saknar gymnasiala kvalifikationer erhåller detta. Utlandsfödda i länet med en vistelsetid på 2-3 år men endast med en förgymnasial utbildning har mycket svårt att inträda på arbetsmarknaden. Totalt uppgår sysselsättningsgraden för denna grupp till strax under 20 procent en mer än dubbelt så låg andel jämfört med de som har en gymnasial utbildning. Kartläggningar av kompetensförsörjningen i länet visar att det idag finns ett glapp mellan arbetsmarknadens behov och vad befolkningen väljer att studera. Särskilt tydligt är gapet på gymnasial nivå där det största programmet, samhällsprogrammet, har en relativt låg efterfrågan på den regionala arbetsmarknaden. Samtidigt är antalet sökande till industri-, transport- samt vård- och omsorgsprogrammet lågt och långt under den nivå som krävs för att möta framtidens behov. I detta finns även en könsproblematik. Fortsatt är det så att de mer tekniska utbildningarna främst lockar män och omsorgsutbildningar kvinnor. Att bryta könsnormerna som omgärdar utbildningsvalen är ett sätt att komma till rätta med matchningsproblematiken i länet. På sikt bör man även kartlägga hur de olika gymnasieutbildningarna i länet kompletterar varandra och om det finns anledning till samordning av vissa resursintensiva utbildningar. Det finns även utmaningar när vi ser till den eftergymnasiala nivån. Framförallt ökar antalet akademiker med en övrig eftergymnasial utbildning inom teknik, hälsooch sjukvård, samhällsvetenskap samt tjänsteområdet. Drygt 43 procent av individerna med någon av denna utbildningsinriktning är född i utlandet och för dem uppgår sysselsättningsgraden till 56 procent. För inrikes födda med dessa utbildningsinriktningar uppgår förvärvsgraden till 93 procent. Det är således svårt att värdera hur matchande dessa utbildningsgrupper är för den regionala arbetsmarknaden då de är väldigt breda kategorier. Om utbildningarna skulle motsvara högskoleingenjörsutbildningar eller sjuksköterskeutbildningar skulle det rent numerärt innebära en oerhörd kompetensförstärkning för den regionala arbetsmarknaden. Sett till sysselsättningsgraden för dessa utbildningsgrupper indikerar det dock att så inte är fallet. Detta antyder behovet av valideringsinsatser och vidareutbildningsinsatser för att ta tillvara på denna kompetens. Siffrorna antyder även de svårigheter som närvarande finns med att ge en heltäckande bild av kompetenslandskapet i en region det är svårt att avgöra i vilken utsträckning olika utbildningsinriktningar kompletterar varandra. Generellt sett är länet i behov av ett ökat inflöde av eftergymnasialt utbildad personal inom IT, teknik, logistik, vård- och omsorg samt pedagogik. Det är inom Sida 14 av 34

73 REGION KRONOBERG dessa inriktningar den största bristen förväntas de närmaste åren. För regionens del är behovet särskilt stort som en följd av den höga specialiseringsgraden inom IT- och tekniksektorn. På sikt är det därför av stor betydelse att det regionala universitetet har konkurrenskraftiga utbildningar inom detta fält. Men företagen i länet behöver även stärka sina kontaktytor med universitet utanför regionen för att blir involverade i kunskapsnätverk som på sikt kan leda till innovationsutveckling och inflöde av nödvändig kunskap. För de mindre kommunerna som har ett stort industriberoende kan den ökade efterfrågan på eftergymnasial kompetens leda till omställningsproblem. Andelen eftergymnasialt utbildade ligger under riksgenomsnittet i länets samtliga kommuner förutom Växjö. I de minsta kommunerna är utbildningsnivån, sett till andelen invånare med en treårig eftergymnasial utbildning, mycket låg. Om det lokala näringslivet får större behov av högutbildad personal, som en följd av industrins omställning, finns en risk att tidigare utbildnings- och studiestrukturer inte är tillräckliga. Det är även tydligt att eftergymnasialt utbildade i högre utsträckning söker sig till mer urbana miljöer. Även detta kan inverka negativt på de mindre kommunernas möjligheter att attrahera rätt kompetens i framtiden. I Kronobergs län har 22,5 procent av befolkningen mellan år en eftergymnasial utbildning, vilket är under riksgenomsnittet som ligger på 27 procent. Andelen eftergymnasialt bland befolkningen hänger förstås samman med hur näringslivsstrukturen ser ut i en region. Men det är framförallt under omställningsperioder, när kompetensbehoven ökar, som en låg utbildningsnivå kan utgöra ett stort problem. Generellt sett innebär en lägre utbildningsnivå försämrade omställningsmöjligheter. Men självfallet spelar det även roll vad man har studerat, inte endast vilken längd den aktuella utbildningen har haft. Kvinnorna i länet har en väsentligt högre utbildningsnivå än männen. Skillnaden återfinns även när vi ser till yngre åldersgrupper. Könsskillnaden för åringar med en eftergymnasial utbildning på minst tre år uppgår till 15 procentenheter. Det är dock inte endast andelen som läser vidare som skiljer sig åt mellan könen utan även vad man studerar. Även på eftergymnasial nivå är männen överrepresenterade inom teknikinriktningar och kvinnor inom vård- och omsorgsinriktningar. Andelen utlandsfödda med minst en treårig eftergymnasial utbildning är lika hög, 22 procent, som bland inrikes födda. Vi har tidigare nämnt att detta är en stor potential för länet, men att det för närvarande i vissa fall är svårt att avgöra hur dessa utbildningar relaterar till den regionala arbetsmarknaden. Hälsa och socioekonomi Det finns förhållandevis stora geografiska skillnader inom länet sett till hälsoläge och inkomster. Skillnaderna är även stora när vi ser till kön, ålder, härkomst och utbildningsnivå. De senaste årens tilltagande tudelning på arbetsmarknaden har bidragit till att öka de socioekonomiska skillnaderna mellan olika grupper i länet. Ohälsotalet i Kronobergs län ligger på, för kvinnor och män, 29,1 dagar per år och invånare i arbetsför ålder. Detta är något över riksgenomsnittet som ligger på 28,1 dagar. Jämfört med övriga regioner har länet det sjätte lägsta ohälsotalet i riket. Skillnaderna i ohälsotalet mellan regionerna är betydande. I Västernorrlands län, där talet är som högst, har den genomsnittlige invånaren i arbetsför ålder 13,9 fler ohälsodagar jämfört med en invånare i Stockholms län. Den geografiska komponenten har således mycket stor betydelse när vi ser till detta mått. En annan stor skillnad är den mellan kvinnor och män. I riket är ohälsotalet för män 22,2 och Sida 15 av 34

74 REGION KRONOBERG för kvinnor 34,2, en skillnad på tio dagar om året. I Kronobergs län uppgår könsdifferensen till 14,1 dagar per år, vilket är den elfte högsta differensen i riket. Det finns betydande skillnader mellan kommunerna. I Tingsryds kommun, som har det högsta ohälsotalet bland regionens kommuner, uppgår talet till 36,4 dagar, vilket är 11,7 fler dagar om året jämfört med Älmhults kommun som har den lägsta nivån i regionen. Av kommunerna i länet är det endast Älmhults- och Växjö kommun som ligger under riksgenomsnittet. Könsdifferensen, sett till ohälsotalet, är högre än i riket i samtliga av länets kommuner förutom i Alvesta och Växjö. Under den senaste femårsperioden har antalet ohälsodagar i länet ökat med 2,6 dagar, vilket är mer än en dubbelt så stor ökning jämfört med riket ökningen i riket under samma period. Under 2012 och 2013 hade länet ett lägre ohälsotal än riksgenomsnittet. Men sedan 2014 är det något högre än i riket. Framförallt beror det på att antalet ohälsodagar för kvinnor har ökat mer i Kronobergs län än i riket. Mellan ökade antalet ohälsodagar, för kvinnorna i länet, med 3,8 dagar. Detta var en betydligt högre ökning än i riket där ökningen låg på 1,9 dagar. Även ohälsotalet för männen i länet ökade (2,6 dagar) mer än för männen i riket (1,1 dagar). Utbildningsnivån har en mycket stor betydelse för ohälsotalets nivå. I Kronobergs län ligger ohälsotalet för personer med förgymnasial utbildning på 60,9 dagar per år, för personer med en eftergymnasial utbildning ligger nivån på 14,5 dagar. I relation till gymnasialt utbildade personer har gruppen förgymnasialt utbildade ett dubbelt så högt ohälsotal. Totalt är ohälsotalet för personer med en gymnasial utbildning 30,3 dagar om året. Detta innebär att ohälsotalet i länet halveras för varje steg vi tar i utbildningstrappan. Inkomstnivåerna i regionerna är mer jämnt fördelade än exempelvis bruttoregionprodukten, detta som en följd av de transfereringar som sker inom välfärdssystemet. Men trots omfördelningsmekanismer finns relativt stora löneskillnader mellan landets regioner och kommuner. Då vi studerar medianlönen avgörs den av dels av hur många som är i arbete, dels av hur högt löneläget är på arbetsmarknaden. Att studera nattbefolkningens löneläge är intressant för att det är skattebasen i de olika länen och kommunerna. I Kronobergs län är medianinkomsten, för kvinnor och män, 300 tkr om året. Detta är 5,5 tkr under riksgenomsnittet. I relation till övriga län har Kronoberg den elfte högsta inkomstnivån i Sverige. Som högst är den i Stockholms län (326 tkr) och som lägst är den i Gotlands län (283 tkr). Bland länets kommuner har invånarna i Älmhults kommun den högsta medianinkomsten på drygt 320 tkr, vilket är i nivå med Stockholms län. Mellan Älmhults kommun och Lessebo kommun, som har den lägsta medianinkomsten i länet, skiljer det hela 48,7 tkr om året. Det råder stora skillnader mellan hur mycket kvinnor och män tjänar. I riket har männen en medianinkomst på 337 tkr om året, vilket är 59,2 tkr mer än kvinnornas medianinkomst. I procent tjänar kvinnorna således 82,4 procent av vad männen gör. I Kronobergs län är könsskillnaderna större än i riket. Medianinkomsten för kvinnor är 267 tkr, vilket är 66,7 tkr lägre än männens som ligger på 333,7 tkr om året. Jämfört med övriga län i riket har Kronoberg den tredje största inkomstskillnaden mellan kvinnor och män. Totalt tjänar kvinnorna i länet 80 procent av vad männen gör. I Jämtlands län, där könsskillnaderna är som minst, ligger nivån på 88 procent. Sida 16 av 34

75 REGION KRONOBERG Att kvinnor har lägre medianinkomst än män har en rad olika förklaringar. Som vi tidigare har sett är kvinnor överrepresenterade inom den offentliga sektorn där lönen i regel är lägre jämfört med den privata sektorn. Kvinnor arbetar även färre timmar än män, ofta beroende på högre sjukskrivningstal och ett större uttag av föräldraledighet. Det finns även i vissa fall oskäliga löneskillnader, till kvinnornas nackdel, mellan könen. Området är komplext och det är svårt att, särskilt med regional statistik, identifiera hur stor del av löneskillnaderna som inte kan förklaras med antal arbetade timmar, meriter och yrkesval. Det finns även en geografisk komponent när det gäller löneskillnader mellan kvinnor och män. I turistintensiva län, där det är vanligare att kvinnor är företagare, är löneskillnaderna mellan könen mindre än i regioner med en mer traditionell branschstruktur som finns i Kronobergs- och Jönköpings län. Medianinkomstens påverkas i hög utsträckning av hur många som är delaktiga på den regionala eller kommunala arbetsmarknaden. Om sysselsättningsgraden utvecklas svagt får detta även effekter på medianinkomsten. Detta märks för Kronobergs län när vi ser till löneutvecklingen mellan Som vi tidigare konstaterade i rapporten har Kronobergs län haft en svag utveckling av sysselsättningsgraden under denna tid, vilket även gäller för medianinkomstens utveckling. Totalt har länet haft den svagaste löneutvecklingen av samtliga län under denna period, sett till medianinkomst för nattbefolkningen. För kvinnor och män ökade medianinkomsten i länet med 24,9 procent, vilket var under riksgenomsnittet som låg på 27,8 procent. Ingen av länets kommuner hade en högre löneutveckling än riket under denna period. Som svagast var utvecklingen i Lessebo kommun (15,3 procent) och som starkast var den i Älmhults kommun (27,2 procent). Utbildningsnivån har en mycket stor betydelse för en persons inkomstnivå. I Kronobergs län är den disponibla inkomsten för en person mellan år med endast en förgymnasial utbildning 213 tkr om året. För en person med en gymnasial utbildning ligger nivån på 253 tkr och för personer med eftergymnasial utbildning är den 284 tkr. I hushåll där förgymnasial utbildning är den högsta utbildningsnivån löper man större risk att hamna i en situation där den disponibla inkomsten inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna. Hushåll i denna situation bedöms som familjer med låg inkomststandard. I Kronobergs län lever 8 procent av barnen i ett sådant hushåll. Endast 3 procent av barnen som är födda i Sverige bor i ett hushåll med låg inkomststandard, för barn med utländsk bakgrund uppgår andelen till 20 procent. Tudelningen på arbetsmarknaden mellan inrikes- och utrikes födda får således stora socioekonomiska konsekvenser i regionen. En grön omställning och en hållbar region Kronobergs län är ett glest län med förhållandevis långa avstånd mellan större befolkningskoncentrationer. Varje år passerar även mängder av godstrafik genom länet som en följd av att länet genomkorsas av flertalet riksvägar och en europaväg. Allt detta bidrar till att länet har en utmaning när det gäller att minska utsläppen som kommer från transportsektorn. Ett sätt att bemöta utmaningen är att öka andelen som åker kollektivtrafik, ett annat att verka för att fler fordon övergår till koldioxidneutralt bränsle. De senaste decennierna har de klimatpåverkande utsläppen i Kronobergs län minskat med 34 procent. Minskningen är betydligt mer omfattande än den som har skett på risknivå (-20 procent) under samma tidsperiod. Jämfört med övriga län i Sverige har Kronobergs län haft den sjunde största minskningen i landet under Sida 17 av 34

76 REGION KRONOBERG denna period. I Västernorrlands län, som har haft den största minskningen i landet, har utsläppen minskat med mer än 50 procent. Per invånare har Kronobergs län den åttonde lägsta utsläppsnivån i riket, totalt 5 ton per år. Att notera är att statistiken inte tar hänsyn till utsläpp som uppkommer som en följd av konsumtion, exempelvis flygresor utomlands. Minskningen av de klimatpåverkande utsläppen i länet under de senaste decennierna beror till stora delar på en mer klimatvänlig uppvärmning. Exempelvis har en allt högre användning av fjärrvärme med energi från olika biobränslen bidragit till sektorns omställning. Totalt har el- och uppvärmning stått för 57 procent av utsläppsminskningarna i länet sedan Övriga branscher som i betydande grad sänkt sina utsläpp och bidragit till sänkningen i länet är arbetsmaskiner och avfall samt industri. Jordbruks och transportsektorn har haft en mer begränsad minskning över tid och endast bidragit med ett fåtal procent till länets totala minskning. Idag står transportsektorn för nästan hälften av länets klimatpåverkande utsläpp. Av utsläppen inom sektorn står personbilstrafiken för 56 procent och godstrafiken för 36 procent. Över tid har utsläppen från personbilar dock minskat samtidigt som godstrafikens utsläpp ökat. Att personbilarna står för en hög andel av länets utsläpp hänger förstås samman med hur ofta vi använder bilen och hur långt vi kör. I Kronobergs län kör en invånare i genomsnitt 745 mil per året. Detta är den tredje högsta nivån i de södra delarna av Sverige. Endast i de övriga Smålandslänen är nivån högre. Som lägst är körsträckorna i Stockholms-, Uppsala- samt Skåne län. Alla tre län har en tätbefolkad struktur med relativt korta avstånd mellan befolkningskoncentrationer. I länets kommuner är den genomsnittliga körsträckan som längst i Tingsryds kommun där den ligger på 800 mil om året. Som lägst är den i Växjö kommun, där den är 587 mil om året. För invånarna som bor utanför en tätort i länet är den genomsnittliga körsträckan 928 mil om året. Tätortsbefolkningen i länet har en långt lägre körsträcka (588 mil). Kronobergs län är ett av de mest skogsrika i Sverige. Det ger länet stora framtidsmöjligheter både ekonomisk- och miljömässigt. Forskningen kommer allt längre när det kommer till smarta kläder och byggande i trä framhålls som ett hållbart sätt att bygga. Bioenergi från skogsråvara är en annan aspekt som ger länet goda möjligheter att på sikt bli ett plusenergilän, det vill säga producera med förnyelsebar energi än vad som förbrukas. För att lyckas med detta krävs inte endast en förändring i produktionsledet utan även i konsumtionsledet. Redan idag finns ett flertal goda exempel, exempelvis Volvo, i länet på hur företag arbetar med att skapa en cirkulär ekonomi där material utnyttjas mer effektivt och hållbart. I Kronobergs län står kollektivtrafiken för ungefär 10 procent av de resor som företas med ett motoriserat fordon, vilket är under riksgenomsnittet som ligger på 18 procent. Det är framförallt storstadslänen som drar upp riksgenomsnittet. I relation till övriga län ligger Kronobergs län på en femtonde plats, av tjugoen län, sett till kollektivtrafikens marknadsandel. Lägst marknadsandel har Norrlandslänen och Kalmar län. Marknadsandelen påverkas i hög utsträckning av hur stor andel av befolkningen som bor i en tätort och befolkningstätheten i länet. Om tätheten är låg är det svårare att få en hög marknadsandel. Dock är det inte endast täthetsgraden som påverkar människors benägenhet att åka med kollektivtrafiken. Utan även attityder, prissättningar, linjeläggningar samt tillgänglighet är faktorer som påverkar. Sida 18 av 34

77 REGION KRONOBERG I Kronobergs län sker drygt 10 miljoner påstigningar på buss och tåg per år. Nästan 70 procent av resorna sker med buss och resterande med tåg. Mellan har antalet resor med kollektivtrafiken i länet ökat med 33 procent, vilket är en av de största ökningarna i landet. Ökningen har främst skett inom stads- och tågtrafiken, samtidigt som antalet resande med regiontrafiken har minskat. Totalt reser den genomsnittlige invånaren i länet 51,3 gånger per år med länstrafiken, 2015 låg nivån på 48 resor per invånare. Den senaste mätningen av kundnöjdheten, från 2017, visade att 68 procent av Länstrafiken Kronobergs kunder var nöjda med bolaget. Detta var den fjärde högsta nivån i hela landet. Tidigare diskuterat fysisk tillgänglighet. En annan slags tillgänglighet är den digitala, vars betydelse successivt ökat över tid. Digital tillgänglighet, i form av en snabb och stabil internetanslutning, är viktig för att kunna ta del av offentliga e-tjänster och i allmänhet kunna sköta vardagliga sysslor i ett allt mer digitaliserat samhälle. Med en stabil uppkoppling ökar även möjligheterna till att arbeta på distans och att bedriva näringsverksamhet även i glesare delar av länet en god digital infrastruktur kan överbrygga fysiska avstånd och frigöra potential i områden som annars hade haft svårt att hävda sig på en global marknad. I Kronobergs län har 72,4 procent av hushållen tillgång till höghastighetsbredband, vilket är under riksgenomsnittet som ligger på 82,2 procent. Drygt hälften av hushållen i länet som är belägna i glesbygd har motsvarande tillgång, vilket är ungefär tio procentenheter över riksgenomsnittet. En fortsatt utbyggnad till länets samtliga delar är av stor betydelse för att skapa förutsättningar för entreprenörskap och tillgång till e-välfärdstjänster även i glesa miljöer. Sida 19 av 34

78 REGION KRONOBERG Prioriteringar i Kronobergs län Nedan följer de prioriteringar som finns i Region Kronobergs regionala utvecklingsstrategi. Respektive prioritering har två understrategier kopplade till sig och under dem följer ett antal mer konkreta åtgärdspunkter. I redovisningen har vi valt att skriva en sammanfattande motivering och analys i anslutning till respektive huvudprioritering. Utveckla attraktiva livsmiljöer med god tillgänglighet Att utveckla attraktiva livsmiljöer med god tillgänglighet handlar om att skapa goda förutsättningar för tillväxt och ett bra och fungerande vardagsliv för alla invånare i regionen. Det behöver också finnas och utvecklas boende- och livsmiljöer där människor mår bra och känner sig trygga. För att få till stånd hållbara lösningar för kommunikation, infrastruktur och service, som kan stärka tillväxt och tillgänglighet i hela regionen behöver samhället planeras utifrån ett helhetsperspektiv. Platser, orter, städer och regioner bör arbeta mer strategiskt för att hålla ihop, komplettera och dra nytta av varandras kvaliteter. Samordning av fysisk planering och hållbar tillväxt på regionala, kommunala, mellankommunala och mellanregionala nivåer är då viktig. Hållbara resor och transporter Skapa en gemensam infrastruktur för förnybara bränslen och stödja ett mer klimatsmart transportsystem. Stärk tillgängligheten inom Sydsverige med fokus mot Öresundsregionen Stärk kopplingen mellan och inom arbetsmarknadsregionerna Utveckla flexibla kollektivtrafik- och trafiklösningar i länets glesa miljöer och landsbygder. Hållbart samhällsbyggande Fortsätta stödja utvecklingen av bredband och digitala servicelösningar Definiera en fungerande servicestruktur Fler bostäder - utveckla boendemiljöer och öka mervärdet av infrastruktursatsningar En plats att vilja leva och bo på Prioriteringen handlar om göra länet mer attraktivt genom att utveckla former för ökad delaktighet och en aktiv fritid för alla, oavsett kön, ålder, bakgrund med mera. Dels handlar det om människor som bor här och det som får dem att trivas, och dels handlar det om att attrahera kompetenser, besökare och inflyttare. För att nå dit behöver alla vara med i förändringsarbetet. Det innebär att arbeta mer strategiskt med inkludering och möjlighet till en aktiv fritid. Ett levande offentlig rum Stärkta villkor för kulturskapare Skapa förutsättningar för kultur och evenemang på mindre orter Stärk kultur- och evenemangsutbudet i länets större arbetsmarknadsregioner Sida 20 av 34

79 REGION KRONOBERG Stärk Kronobergs varumärke. Det är viktigt att identifiera och lyfta det som är unikt för länet och platsen Stärkt delaktighet och social sammanhållning Möjliggöra en ökad involvering och aktivt medskapande i samhällsutvecklingen Stödja föreningslivet för att skapa fler sociala mötesplatser och nyttjande av friluftsliv Utveckla en innovativ region och ett brett näringsliv Prioriteringen handlar dels om att bredda länets näringsliv för att minska konjunkturkänsligheten, dels om att utveckla länets innovationsförmåga. Förnyelse, både i form av innovationer i befintliga företag, offentlig sektor, akademi och det civila samhället och i form av nya företag och branscher är ett av de främsta verktygen för att stärka länets tillväxt och sysselsättning. Innovation är dessutom principer som genomsyrar en cirkulär ekonomi, där resurser används mer effektivt genom att hela kretsloppet tas i beaktande för produkter och tjänster. Prioriteringen syftar till att öka länets konkurrenskraft och hållbarhet. Främja entreprenörskap och tillväxtviljan Stärka det regionala och lokala näringslivsklimatet Stöd entreprenörskap och nyföretagande för ett breddat näringsliv genom fler service och tjänsteföretag Mer innovation i näringsliv och offentlig sektor Stärk företagens uppkoppling till de globala värdekedjorna Stärk företagens och offentlig sektors digitaliseringsgrad Stärk företagens och offentlig sektors gröna omställning Utveckla regionens styrkeområden inom näringslivet Stärk sociala innovationer Skapa nya och flexibla lösningar på välfärdstjänster Utveckla kompetensförsörjningen och en god och jämlik hälsa Prioriteringen handlar om människor som regionens främsta resurser. Det handlar om att ta tillvara och öka flickor och pojkars, kvinnor och mäns kunskaper och färdigheter genom hela livet. Det handlar också om att skapa möjlighet för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna. Invånarna utgör regionens humankapital och är en förutsättning för att skapa förnyelse. Prioriteringen syftar till att utveckla humankapitalet som en viktig framgångsfaktor för regional utveckling. En god och jämlik hälsa Främja goda uppväxtvillkor hos barn och unga och motverka studieavhopp Främja psykisk hälsa Sida 21 av 34

80 REGION KRONOBERG Främja goda levnadsvanor med särskilt fokus på mat och fysisk aktivitet Förbättrad matchning Stärk individens omställningsförmåga Stärk utlandsföddas ställning på arbetsmarknaden och i samhället Främja tillgången till talanger och högutbildade Främja informerade studie- och yrkesval för ett livslångt lärande Prioriteringarnas koppling till en social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling I den regionala utvecklingsstrategin återfinns en skrivning om hur en hållbar utveckling definieras i Kronobergs län: Hållbarhet ska genomsyra alla led i det regionala utvecklingsarbetet. En hållbar utveckling tillgodoser alla människors behov och mänskliga rättigheter utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbarhetsperspektivet vilar på tre ben; social, ekologisk och ekonomisk utveckling. De tre perspektiven är lika viktiga och varandras förutsättningar. Människan är i centrum, ekologin sätter ramarna och en god ekonomisk hushållning är en förutsättning och ett medel för hållbar utveckling. Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Vi ska verka för att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala utvecklingsarbetet. Arbetet ska präglas av respekt för de mänskliga rättigheterna. Ett ekologisk hållbart samhälle innebär att skydda planeten från att förstöras genom att långsiktigt förvalta naturresurser, konsumera och producera hållbart samt vidta åtgärder mot klimatförändringar. I vårt arbete ska vi hushålla med resurser, minimera utsläpp till luft och vatten, bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt verka för en hållbar konsumtion, produktion och samhällsplanering. Ett ekonomiskt hållbart samhälle innebär att förvalta och utveckla mänskliga och materiella resurser på ett långsiktigt hållbart sätt. Vi verkar för en varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Nedan följer en redovisning av centrala prioriteringarna i den regionala utvecklingsstrategin som ska bidra till en hållbar utveckling i regionen: Sida 22 av 34

81 REGION KRONOBERG Hållbar utveckling Ekonomisk Social Miljö Stärka det regionala och lokala näringslivsklimat et Stöd entreprenörskap och nyföretagande för ett breddat näringsliv genom fler service och tjänsteföretag Stärk företagens och offentlig sektors digitaliseringsgra d Fortsätta stödja utvecklingen av bredband och digitala servicelösningar Främja goda uppväxtvillkor hos barn och unga och motverka studieavhopp Främja psykisk hälsa Stärk individens omställningsförmå ga Stärk utlandsföddas ställning på arbetsmarknaden och i samhället Stärk sociala innovationer Skapa nya och flexibla lösningar på välfärdstjänster Möjliggöra en ökad involvering och aktivt medskapande i samhällsutveckling en Stärk företagens och offentlig sektors gröna omställning Skapa en gemensam infrastruktur för förnybara bränslen och stödja ett mer klimatsmart transportsyste m. Utveckla flexibla kollektivtrafikoch trafiklösningar i länets glesa miljöer och landsbygder. Definiera en fungerande servicestruktur Sida 23 av 34

82 REGION KRONOBERG Kopplingar till EU-målen Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling I analysen identifierar vi att Kronobergs län är i stort behov av att utveckla innovationskapaciteten för att kunna konkurrera på en global marknad. Särskilt viktigt är detta inom länets tillverkningsindustri. Den stora basen av medelstora företag i regionen är enligt analysen utgångspunkten för regionens transformation till en mer modern och kunskapsdriven innovation. I analysen betonar vi även betydelsen av fler entreprenörer och livskraftiga företag som kan bidra till en diversifiering och lyckad strukturomvandling i regionen. Målet ligger i linje med de prioriteringar Region Kronoberg gör inom innovationsområdet. Prioriteringarna betonar särskilt digitalisering, fler företag, grön omställning, smart specialisering samt uppkoppling till de globala värdekedjorna. Vår bedömning är att regionens utvecklingsstrategi i detta avseende är starkt sammankopplad med de föreslagna målen inom området. Ett grönare och koldioxidsnålare Europa I analysen identifierar vi att utsläppen i länet behöver minska och att energieffektiviteten behöver öka. Givet länets industriella struktur finns stora behov av att ställa om till en mer cirkulär ekonomi och ett mer effektivt resursutnyttjande. Förutsättningar att lyckas med ett sådant arbete är relativt goda och naturresurserna i länet möjliggör en ökad produktion av förnyelsebar energi. Vår bedömning är att våra prioriteringar inom området har en stark koppling till målet. Detta gäller särskilt insatserna som handlar om att främja näringslivets gröna omställning och att utveckla en infrastruktur för förnyelsebara bränslen. Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och regional IKT-konnektivitet I analysen framkommer att Kronobergs län är beroende av en god infrastruktur, inte minst som en följd av den, relativt sett, höga inpendlingen till länet. En god uppkoppling till de större arbetsmarknaderna är även viktigt för det mer glest befolkade omlandet inom regionen. En hög mobilitet är av mycket hög betydelse för att skapa en motståndskraftig region. Vi ser även att den digitala tillgängligheten är av stor betydelse för ett glest län likt Kronoberg. I takt med att en allt större del av samhällsservicen och affärer sker digitalt är en grundläggande bredbandsinfrastruktur av stor betydelse. En stabil uppkoppling möjliggör även för glesare geografier att nå ut till större marknader med olika slags tjänster och varor. I analysen identifierar vi även att kollektivtrafiken är en huvudfaktor för att sänka de klimatpåverkande utsläppen i länet. Idag kommer en stor del av utsläppen i länet från transportsektorn. Ett ökat kollektivt resande, som förutsätter smarta trafiklösningar, är därför av mycket stor betydelse för länet. Vår bedömning är att våra prioriteringar inom området i hög utsträckning ligger i linje med målsättningen. Prioriteringarna som handlar om att stödja fortsatt bredbandsutbyggnad, definiera en fungerande servicestruktur samt förbättrad tillgänglighet till större arbetsmarknader, har en tydlig koppling till målsättningen. Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter Sida 24 av 34

83 REGION KRONOBERG I analysen framkommer att länet har stora utmaningar men även möjligheter sett till integrationen i regionen. De som invandrat till regionen har stått för hela arbetskraftstillväxten samtidigt som sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utrikes födda är stort. Till viss del beror detta på att en relativt hög andel av de som invandrat till länet saknar en gymnasial utbildning. De kommande åren är integrationen på arbetsmarknaden en central fråga för länet. I analysen ser vi även en omstrukturering på arbetsmarknaden. Kunskapskraven ökar i takt med teknikutvecklingen. Strukturomvandlingen medför att individer hamnar i omställningsperioder där de behöver lära nytt för att fortsatt vara attraktiva på arbetsmarknaden och bidra till den regionala utvecklingen. På sikt är det därför viktigt att utveckla flexibla utbildningslösningar som främjar ett livslångt lärande och individer med hög omställningsförmåga. Vi bedömer att de insatser vi redovisat inom området i stort ligger i linje med målsättningen. En prioritering som är förhållandevis ny är att främja sociala innovationer i regionen. Detta är ett resultat av en alltmer tudelad arbetsmarknad där stora grupper står långt från arbetsmarknaden. I våra prioriteringar pekar vi även på betydelsen av att stärka den sociala sammanhållningen i samhället för främja en god tillit mellan medborgarna. Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och lokala initiativ I analysen identifierar vi att det finns stora inomregionala skillnader inom regionen och att det krävs hänsyn till olika geografiers specifika förutsättningar. Exempelvis finns flera olika sorters landsbygder i länet, exempelvis stadsnära landsbygd och mer avlägsen landsbygd. Detta är geografier som står inför helt olika utmaningar i framtiden. Vi noterar även att den generella utvecklingen resulterat i en ökad divergens mellan geografier, vilket påkallar ett mer territoriellt perspektiv för möta framtidens utmaningar. Vår bedömning är att den regionala utvecklingsstrategin för Kronobergs län innehåller prioriteringar som ligger i linje med målet, exempelvis de som handlar om hållbart samhällsbyggande och stärkt delaktighet. Generellt sett betonar den regionala utvecklingsstrategin betydelsen av att beakta olika geografiska nivåer och deras olika förutsättningar, vilket ligger i linje med målets övergripande syfte. Sida 25 av 34

84 REGION KRONOBERG Gränsöverskridande samarbeten Regionalt utvecklingsarbete bygger på samhandling med olika samhällsaktörer i syfte att nå en hållbar regional utveckling. Samhällsutmaningarna kan inte lösas av en enskild aktör utan kräver en effektiv samhandling mellan politik, näringsliv, forskning och civilsamhälle i syfte att nå målen i den regionala utvecklingsstrategin och dess understrategier som exempelvis regional kulturplan och länstransportplan. Aktörer i Kronobergs läns är involverade i ett flertal internationella projekt inom såväl Interreg-fonderna som Horizon2020. Det är framför allt tre aktörer som är aktiva projektsökande: Linnéuniversitetet, Energikontor Sydost och Växjö kommun. Länet har få aktörer som har förutsättningar att ta projektägarrollen i internationella projekt, vilket delvis beror på erfarenheten som krävs att driva denna typ av projekt, och delvis på de ekonomiska förutsättningar som krävs för att omsätta en internationell projektbudget. Särskilt utmanande är förutsättningarna i Interreg B-programmen. Utvärderingar visar på att offentlig sektors deltagande i projekt har minskat i jämförelse med förra programperioden. En nerbruten analys av detta åskådliggör att det framför allt är den lokala och regionala offentliga nivåns deltagande som minskat. Statistiken visar att även i stora län som Skåne så är det framförallt projektaktörer från storstadsregionen som deltar i Interreg B-projekt. Inför kommande programperiod bör förutsättningarna för ökat deltagande i programmen ses över. Införande av Contact Point-funktioner även i Interreg B-program bör övervägas i syfte att stimulera ökat deltagande från mindre/andra aktörer. Inom följande områden har samverkan skett med intressenter över såväl läns- som nationsgränser i syfte att uppnå de regionala utvecklingsmålen. Observera att detta avser samverkan där Region Kronoberg är aktiv part eller ägare, det tillkommer förstås även ett antal satsningar där Region Kronoberg varit med i utvecklingen men där främsta deltagandet utgörs av medfinansiering och/eller uppföljning samt en mängd andra projekt inom de olika Interreg-programmen, där små och stora aktörer i länet deltar. Utveckla attraktiva livsmiljöer med god tillgänglighet - Regionsamverkan Sydsverige sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne och Halland, samverkar politiskt från hösten 2015 över regiongränserna. Samarbetsområden är hälso- och sjukvård, infrastruktur, kollektivtrafik, kultur och regional utveckling. Regionsamverkan.se - Överenskommelse med Länsstyrelsen i Kronobergs län. Syftet är att tydliggöra förutsättningarna för och underlätta samhandlingen kring ett utmaningsdrivet regionalt utvecklingsarbete. En sammanställning görs över samtliga områden där organisationerna har beröringspunkter i det regionala utvecklingsarbetet, i syfte att tydliggöra ansvarsfördelning. Region Kronoberg och Länsstyrelsen i Kronoberg vill främja samarbete över administrativa, organisatoriska och geografiska gränser i länet. Inom överenskommelsen har Region Kronoberg och Länsstyrelsen etablerade mötesformer. Syftet är dialog om strategiska regionala utvecklingsfrågor - genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025 och dess prioriteringar. Sida 26 av 34

85 REGION KRONOBERG - Infrastrukturplanering. Aktuella satsningar både från länstranportplanen och den nationella planen i Kronobergs län. Myndigheter: Trafikverket, Trafikanalys och Länsstyrelsen. - Bredbandskoordinator. Samhällsbyggnadsfråga som är viktig för näringsliv, offentlig verksamhet och medborgare. Bredbandskoordinatorns roll är bland annat att bistå kommunerna, driva på bredbandsarbetet och se till att kommunerna har den information de behöver för att kunna arbeta med bredbandsfrågan. Myndigheter: Post- och telestyrelsen, jordbruksverket och länsstyrelsen. - Samplanering Kronoberg. Projekt som syftar till effektivare, samordnade och mer friktionsfria planeringsprocesser, som främjar en hållbar utveckling i hela länet. Detta uppnås genom ett rationellt arbetssätt med sektorsövergripande dialog och en samsyn på landskapet, orternas och de olika regiondelarnas kvaliteter samt de utmaningar de står inför. Myndigheter: Boverket, Länsstyrelsen och Trafikverk. - Projektutveckling inom samhällsplanering, näringsliv, kompetens- och kulturområdet. Myndigheter: Tillväxtverket och ESF-kontor. - Hållbar mobilitet i gröna Kronoberg. Drivs av Region Kronoberg och Energikontor Sydost. Finansieras av EU:s regionala utvecklingsfond. Syftar till att möta de utmaningar som transportsystemet medför och genom påverkansarbete i olika former bryta invanda mönster och effektivisera transporterna. Myndigheter: Länsstyrelsen, Linnéuniversitetet. - GreenAct. Syftet med GreenAct Kronoberg är att öka samverkan och skapa en samhandlingsplattform för att nå de regionala miljömålen. Myndigheter: Länsstyrelsen och Linnéuniversitetet. En plats att vilja leva och bo på - Regional kulturplan. De nationella kulturpolitiska målen utgör en grund för Region Kronobergs kulturpolitiska vision i Kronobergs kulturplan. Myndigheter: Kulturrådet, Konstnärsnämnden, Kungliga biblioteket, Länsstyrelserna (genom länsstyrelsen i Halland), Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksteatern, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Svenska filminstitutet, Statens konstråd, Institutet för språk och folkminnen, Myndigheten för kulturanalys och Linné universitetet. - Strategisk regional överenskommelse i Kronobergs län mottagande och etablering i arbets- och samhällsliv. Syftet är att samverka kring mottagande och etablering av nyanlända på lokal och regional nivå, samt att samla kunskap om målgruppen och pågående projekt och satsningar i länet. Samverkan finansieras av 37-medel från Länsstyrelsen och drivs av Växjö kommun. I samverkan ingår: samtliga kommuner i länet, samordningsförbund Värend och Sunnerbo. Myndigheter: Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen, - Barnens bästa gäller i Kronoberg. Gemensamma modeller och arbetssätt kring barn och unga. En gemensam process som finansieras av Region Sida 27 av 34

86 REGION KRONOBERG Kronoberg och länets åtta kommuner. Myndigheter: Socialtjänsten och polisen. Utveckla en innovativ region och ett brett näringsliv - Näringsliv - och innovationsområdet. Region Kronoberg arbetar för att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i länet. Myndigheter: Vinnova, Tillväxtverket, Linnéuniversitetet, ESF-rådet och Länsstyrelsen. - CRKKL Cirkulär ekonomi i Kronoberg och Kalmar. Ett projekt som genomförs i samverkan med Linnéuniversitetet och i nära samarbete med Regionförbundet i Kalmar län, Energikontor Sydost och Sustainable Småland. Syftet med projektet är att bidra till en hållbar omställning i Kronoberg och Kalmar län som gagnar både regionens miljö, tillväxt och konkurrenskraft. Projektets mål är att fler företag och organisationer i region Kronoberg och Kalmar ska implementera det cirkulärekonomiska perspektivet i sina verksamheter. Myndigheter: Linnéuniversitetet, RISE. - Livsmedelsstrategin. Länsstyrelsen Kronoberg, LRF Sydost och Region Kronoberg har arbetat tillsammans för att ta fram en strategi med syfte att tydliggöra livsmedelskedjan och utveckla länets matproduktion. Myndigheter: Tillväxtverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Länsstyrelsen. - Regional trästrategi och skogsstrategi. Beslutats av de tre regionerna Kalmar, Kronoberg och Jönköping. Arbetet har engagerat många där totalt 12 olika organisationer har medverkat. Myndigheter: Linnéuniversitetet, Jönköping University, länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Utveckla kompetensförsörjningen och en god och jämlik hälsa - Samverkansavtal med Linnéuniversitetet. Linnéuniversitetet och Region Kronoberg är två viktiga utvecklingsaktörer i Kronobergs län. Organisationerna har sedan många år omfattande samarbeten på olika nivåer och gemensamma utvecklingssatsningar i form av t.ex. forskning och projekt inom flera delar av respektive organisation. Myndigheter: Linnéuniversitetet - Regional kompetensplattform. Syftet är att, ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, samordning av behovsanalyser inom området, ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. Myndigheter: Näringsdepartementet. Arbetsförmedlingen, ESF. - Basfinansiering för regional kompetensförsörjning. Utifrån regionala prioriteringar i utvecklingsstrategierna organisera och fastställa målsättningar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. I samverkan med kommuner, arbetsliv, utbildningsaktörer, statliga myndigheter och andra berörda aktörer i länet. Projektet finansieras av Tillväxtverket. Fokusområden; bidra Sida 28 av 34

87 REGION KRONOBERG till att etablera effektiva strukturer för validering på regional nivå, medverka i planeringen av utbud och inriktning för regional yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning och bidra till etablering av lärcentrum. Myndighet: Tillväxtverket. - Kompetens i Kronoberg. Projekt som syftar till att stärka kompetensen och kompetensförsörjning i länets små och medelstora företag. Myndigheter: ESF-rådet och Arbetsförmedlingen. Sida 29 av 34

88 REGION KRONOBERG Samverkan med statliga myndigheter Om dagens samverkan med staten Gröna Kronoberg 2025 är Kronobergs läns regionala utvecklingsstrategi (RUS). Regionalt utvecklingsarbete bygger på samhandling med olika samhällsaktörer i syfte att nå en hållbar regional utveckling. För att nå de uppsatta målen behöver prioriteringar göras gällande hur våra resurser ska användas mest effektivt. Under respektive målområde pekar strategin därför ut de övergripande prioriteringar som behöver göras för att bemöta de presenterade utmaningarna inom området. Under respektive prioritering ges även förslag på vad aktörer bör samhandla kring inom prioriteringen för att på sikt nå de uppsatta målen. Region Kronoberg arbetar för invånarna, på uppdrag av politiken i samhandling med relevanta utvecklingsaktörer. För att det regionala utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt så har vi sammanfattat "kritiska framgångsfaktorer" som är extra viktiga att bemöta. För att hantera dessa faktorer så använder vi ett antal verktyg i vardagen, vår arbetsmetod "gröna tråden". Den består av fyra övergripande områden: kompetent ledarskap, lärandecykel, jämställdhets- och mångfaldsintegrering och framsynsmetodik, samt verktyg som förändringslogik intressentanalys och samhandlingstrappa. Som region behöver vi samarbeta med statliga myndigheter inom en rad områden och det finns väl fungerande samarbete bl.a. inom näringslivsutveckling, kultur, infrastruktur, kompetens, bredband och projektutveckling (se vidare listan under föregående frågeställning). Tydliga gemensamma uppdrag, utmaningar och samarbetsformer är framgångsfaktorer för ett effektivt samarbete med berörda intressenter. När vi gör intressentanalyser, inför olika insatser, ser vi behov av att utveckla förutsättningar för civilsamhället att delta i processer och projekt. Vi ser ofta målkonflikter och obalans avseende hållbarhetsaspekterna i pågående samtal kopplat till insatserna, vilket i sin tur påverkar resultatet. Att få stöd i dialogen med civila samhället ser vi kan bidra till hållbara regionala utvecklingsprocesser. I pågående arbete ser vi också ett behov av stöd i samhällsplaneringsprocesser av relevanta myndigheter. Det kan tillexempel gälla fysisk planering kopplat till digitalisering och teknik utveckling. Inom detta område finns behov av systematisk omvärldsbevakning som vi som region sedan kan bryta ned på regional nivå. Tillväxtverket skriver i rapporten Statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet ( Dnr Ä ). Flernivåsamverkan är viktigt för att säkra ett effektivt regionalt tillväxtarbete och ett samordnat användande av resurser mellan politikområde och förvaltningsnivåer. Samtidigt är det viktigt att statliga myndigheters medverkan sker på ett ändamålsenligt sätt som stärker regionala processer. För att statliga myndigheters medverkan ska ge merväder och stärka, utan att riskera att störa, regionala processer är det viktigt att de regionalt utvecklingsansvariga efterfrågar myndigheterna och ser nyttan av samverkan. Vidare är det viktigt att de statliga myndigheterna har förståelse för det regionala tillväxtarbetet och kan se vilken roll de kan spela i att stärka regional utveckling inom sina sakområden. Regionala utvecklingsförvaltningen har främst samverkan med de myndigheter som har regionala kontor. Det upplevs som att de myndigheter som inte har regionala kontor, är ett stöd genom rapporter och sammanställningar mer än ett stöd i att Sida 30 av 34

89 REGION KRONOBERG omsätta teori till strategiskt regionalt utvecklingsarbete. Det upplevs i flera fall som svårt att veta på vilket sätt de kan bistå som stöd i det regionala utvecklingsarbetet. Vi ser därför ett behov av förtydligande när det gäller myndigheternas förutsättningar för samarbete på regional nivå. Vidare beskrivs i rapporten ett antal slutsatser och rekommendationer till regering och statliga myndigheter. Rekommendation till regeringen: Regeringen bör se över vilka myndigheter som anses som särskilt viktiga i det regionala tillväxtarbetet och att dessa överensstämmer med olika uppdrag och uppgifter kopplade till regional tillväxt. Regeringen kan i syfte att stödja myndigheterna i att identifiera hur de kan stärka det regionala tillväxtarbetet genom samråd, information och samverkan med de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna, ge gemensamma uppdrag till myndigheterna och de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna inom lämpliga sakområden. Tillväxtverket kan bidra i arbetet. Region Kronoberg anser att dessa rekommendationer från Tillväxtverket, kan bidra till ett utvecklat samarbete med berörda myndigheter inom det regionala tillväxtuppdraget. Inom regionala utvecklingsförvaltningen pågår ett arbete kring att, utifrån förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete, hitta formerna för att möjliggöra samarbete med berörda statliga myndigheter inom avdelningens uppdrag och utmaningar, för att förbättra och bredda myndighetskontakterna. Rapporten visar också på en otydlighet gällande Länsstyrelsernas roll i det regionala tillväxtarbetet. Sammanställningen visar att flera myndigheter ser Länsstyrelserna som den viktigaste samarbetsaktören på regional nivå, samtidigt lyfts inte länsstyrelserna som en myndighet som anses särskilt viktig i det regionala tillväxtarbetet. Här ser vi ett behov av att förtydliga roller och ansvar gällande regionala utvecklingsfrågor, vilket i sin tur kan leda till bättre förutsättningar för samarbete på regional nivå. Sådana förtydliganden, uppdrag och krav bör regeringen ställa på relevanta myndigheter, både de som har regional närvaro och de som inte har det. Detta görs lämpligen via de regleringsbrev som årligen ges till dessa myndigheter. Kraven bör innefatta ökad samverkan med regionalt utvecklingsansvariga och större hänsyn till regionala prioriteringar och behov. Vi ser en möjlighet i att där man i olika myndigheters årliga regleringsbrev tydliggjort tillväxtaspekten, även tydliggör ett uppdrag av faktiskt utbyte och samverkan med alla regioner. Idag är signalerna att vissa statliga myndigheter främst (vill) samverkar med de stora regionerna då man inte har möjlighet till samverkan med alla. Men det fåtalet större regionerna är i många avseenden inte representativa för regionerna i stort, och många regionala utmaningar kan vara olika. Vilket om inte annat åskådliggörs i att man har olika regionala utvecklingsstrategier. När en region möter svårigheter kring samverkan med vissa statliga myndigheter minskar det i sin tur kommunernas möjligheter att genom regionen få till en dialog i olika sakfrågor. Vi ser även att en ökad dialog kring villkorsbeslut skulle kunna främja den regionala utvecklingen. En ökad dialog kring uppdraget skulle generera mer regionalt anpassade insatser på sikt och stärka implementeringsförmågan i regionerna. Sida 31 av 34

90 REGION KRONOBERG Nuvarande fördelningsnyckel och finansieringsprinciper Dagens fördelning av regionala tillväxtmedel, så kallade 1:1-medel, baseras på en fördelningsnyckel vars komponenter inte är kända för mottagarna. Region Kronoberg menar att systemet borde präglas av transparens för att kunna studera huruvida nuvarande fördelning är den mest ändamålsenliga för att nå en hållbar regional utveckling i Sverige. Region Kronoberg anser att dagens fördelning av tillväxtmedel behöver en tydligare motivering och utredas. Fördelningen mellan och till länen har under lång tid legat på i princip samma nivåer trots stora omvärldsförändringar. Det förefaller inte rimligt att fördelningen förblir densamma oaktat utvecklingen i de olika regionerna och de nya förutsättningar omvärldsförändringar medför. Idag erhåller Kronobergs län, jämfört med exempelvis Kalmar- och Blekinge län, ett lågt anslag. Detta försvårar gränsregionalt samarbete. Vid den kommunikation som på olika sätt förs mellan regionerna och nationell nivå, både med regeringskansliet och dess myndigheter, betonas vikten av interregional samverkan för att stärka utvecklingsmöjligheterna. För att öka möjligheterna till jämbördiga förutsättningar för sådan samverkan bör bl.a. det regionala utvecklingsanslaget fördelas enligt andra principer än de som idag gäller (oavsett vilka idag okända principer som gäller). En översyn av detta bör resultera i en jämnare fördelning dels mellan län i regionala delområden i landet som driver långsiktig samverkan, dels mellan regioner i de norra och södra delarna av landet. Utgångspunkten för sistnämnda förändring bör vara att flera nationella initiativ förutsätter medverkan av regioner från flera delar av vårt land och, framför allt, att regionala förutsättningar i många avseenden har genomgått stora förändringar sedan nuvarande fördelningsnyckel lades fast. Vi bedömer att det även behövs en annan fördelning mellan Tillväxtverkets 1:1- andel av ramen visavi regionernas andel av samma ram. Idag använder Tillväxtverket en hel del av sina 1:1-medel till nationella utlysningar som regionerna uppmanas söka. Utlysningar som i olika hög grad skulle kunna vara en del av villkorsbeslutets erbjudanden/uppdrag till regionerna ökad regional 1:1-nivå skulle kunna bidra till att fler erbjudanden/uppdrag de facto genomförs. Med fördel tillsammans med grannlänen. Utöver revidering av fördelningsnyckeln ser vi vissa behov av utveckling av anslaget i sig. Särskilt med anledning av att förslag lyfts där EU vill öka den nationella medfinansieringen från regionerna avseende strukturfonderna, och minska EUdelen till max 40 %. Idag nyttjas regionernas 1:1-anslag i stor utsträckning till just medfinansiering av projekt. Men en förändring till 60 % regional medfinansiering skulle innebära att enbart 1:1-medel som medfinansiering blir en omöjlighet sett till dagens regelverk där får 1:1-medel från regionerna (sammanlagt) totalt uppgå till max 50 %. Ibland finns inga dock andra medel eller finansiärer att tillgå beroende på projektets profil. Att förvänta sig ökad kommunal medfinansiering tror vi inte är realistiskt sett till att majoriteten av våra kommuner är relativt små och resurssvaga. Snarare förväntar sig kommunerna att regionen än tydligare ska ta rollen som finansieringskälla till regionala projekt, men med kommunal medverkan. Det försvårar alltså när en region är ensam finansiär och/eller ska samfinansiera med annan region som också bara har 1:1-medel att avvara som medfinansiering. Sida 32 av 34

91 REGION KRONOBERG På så vis försvåras utvecklingen av projekt som omfattar flera län vilket är den motsatta effekten man vill uppnå med strukturfonderna. Detta hinder uppkommer inte enbart i samband med EU-projekt utan är ett generellt huvudbry. Tilläggas kan att Tillväxtverket själva är undantagna, utan kan gå in med upp till 100 % 1:1-medel i projekt, t.ex. i nationella utlysningar. Så i en eventuellt ökad nationell medfinansiering bör borttagande av detta hinder utredas; eller åtminstone bör en förändring göras i relevanta förordningar att det ska vara tillåtet att flera regioner kan gå in med 1:1-medel i ett projekt där totalen av regionala 1:1-medel då omfattar mer än 50 % (med bibehållen 50 %-gräns för respektive region.) Vi tror heller inte att man riskerar minskat inflöde till EU-programmen då sådana projekt tenderar att vara större och mer omfattande, istället ökar incitamentet och vanan att genomföra länsövergripande projekt även i EUprogrammen. I många fall konkurrerar idag Tillväxtverkets nationella utlysningar direkt med främst ERUF-utlysningarna, men delvis även de i Interreg, ibland med snarlika upplägg och tilltänkta målgrupper/projekttyper; vissa samordningsvinster kan göras förstås i det fall när bara en myndighet är inblandad, men på det stora hela tror vi att det är en tämligen liten och sekundär framgångsfaktor. Många gånger med kort framförhållning och relativt korta utlysningsperioder. Dessa medel hade som nämnts tidigare kunnat få en bättre verkningsgrad om de fördelades direkt till regionerna inom ramen för 1:1-anslaget. Tillsammans med regelförändring kring flerregional medfinansiering tror vi att man bättre kan uppnå det dessa statliga medel är till för. Detta hade främjat mer interregionalt samarbete, inte minst för de utvecklingsaktörer som idag har betydligt lägre finansiering än grannlänen. Den framtida regionala tillväxtpolitiken 1 Från 2019 har man bildat region i samtliga län. Vi har därmed en enhetlig regional nivå i hela landet, med ett lagstadgat ansvar för den territoriella utvecklingen inom länet. Det skapar nya möjligheter och förutsättningar för hela den regionala tillväxtpolitiken och dess genomförande. Regionerna verkar idag inom en mängd olika politikområden såsom kompetensförsörjning, infrastrukturplanering, miljö, kultur och näringslivsutveckling. Vissa uppdrag är reglerade via lag och förordning medan andra regleras via mål-och villkorsbeslut. Oaktat område kännetecknas regionernas arbete av en bred underifrån-process, som engagerar och mobiliserar kommuner, privata aktörer, civilsamhället och sektorsmyndigheter. Helhetsansvaret för den regionala utvecklingen utgår från att belysa inomregionala skillnader och synliggör specifika förutsättningar som finns på olika platser inom länet. Landsbygdens glesa strukturer ger andra förutsättningar än stadens täta strukturer, båda innefattas och hanteras som en helhet inom utvecklingsuppdraget. På så vis bidrar regionerna till ett effektivt och samordnat genomförande av den regionala tillväxtpolitiken utefter regionala förutsättningar. Den proposition som regionernas uppdrag baseras på röstades igenom av riksdagen 2003 och förändrade regionalpolitiken från att vara kompenserande till att bli tillväxtinriktad med fokus på att skapa möjligheter för hela Sverige att utvecklas utifrån de specifika förutsättningar som föreligger. Sammanhållningspolitiken och 1 Detta kapitel är författat av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Ståndpunkterna har förankrats i forumet regional kontakt som består av de regionala utvecklingsdirektörerna från de olika regionerna. Sida 33 av 34

92 REGION KRONOBERG strukturfondsprogrammen är idag allt mer integrerade i det regionala tillväxtarbetet och samverkan och koordinering med olika nationella myndigheter har stärks som ett resultat av den regionala tillväxtpolitiken. Samtidigt är behovet av att se över den regionala tillväxtpolitiken tydligt. Den samhällsutveckling som skett de senaste 16 åren sedan propositionen lades har skapat nya förutsättningar och utmaningar för det regionala tillväxtarbetet. Klimatförändringar, polarisering mellan stad och land, kompetensbrist, företagens konkurrenskraft och digital omställning är bara några av de utmaningar som på något sätt adresseras av regionerna idag på olika sätt. För att möta samhällsutmaningar och samtidigt bidra till en hållbar regional utveckling krävs andra förutsättningar för det regionala tillväxtarbetet. Vi har nu regioner i alla län med ett lagstadgat ansvar för att ta fram en regional utvecklingsstrategi för länet tillsammans med kommuner, näringsliv, akademi och civilsamhället. Denna strategi bör vara utgångspunkt och styrande dokument för det samlade regionala utvecklingsarbetet som sker i länen, oaktat vilken aktör som äger det formella ansvaret. Nedan anges tre områden där behovet av ändrade förutsättningar återfinns. Dessa kan med fördel adresseras i en statlig utredning av politikområdet. Arbetet med strukturfonderna måste anpassas till den utveckling som skett. Regionalfonden, Socialfonden och de delar i Landsbygdsprogrammet som rör generell landsbygdsutveckling måste tydligare samordnas och integreras med det regionala tillväxtarbetet för att stödja en sammanhållen utveckling i regionerna. (Se: Bilaga 1) Det regionala komptensförsörjningsuppdraget behöver skrivas in i förordningen om regionalt tillväxtarbete, för att skapa långsiktigt hållbara strukturer i länen. Regeringen behöver tydliggöra relevanta myndigheters samverkansuppdrag inom området samt skapa en tydligare nationell samordning mellan myndigheter och departement, i syfte att skapa en sammanhållen komptensförsörjningspolitik för Sverige. (Se: Bilaga 2) Landsbygdsutveckling är idag en del av det regionala utvecklingsuppdraget, då detta avser hela territoriet. Samtidigt återfinns de flesta verktyg för att göra insatser inom området hos statliga myndigheter. Ansvaret för landsbygdsutveckling bör integreras tydligare i det regionala utvecklingsuppdraget genom att verktyg för utvecklingsinsatser samlas hos den regional utvecklingsansvarige aktören. Detta skapar förutsättningar för att bedriva en sammanhållen utvecklingspolitik som tar hänsyn till både stad och land, utefter respektive plats specifika förutsättningar. (Se: Bilaga 3) Sida 34 av 34

93 Från: Larsson Andreas Till: ESF Ärende: Inspel till nytt nationellt program för ESF Datum: den 17 maj :49:24 Bilagor: image001.png Inspel till nytt nationellt program.pdf Faktablad.pdf Svenska ESF-rådet har fått regeringens uppdrag att ta fram ett förslag till ett nationellt program utifrån EU-kommissionens förslag till ESF+ för perioden Vi ska redovisa resultatet av en omvärldsanalys senast den 1 oktober, med förslag på vad programmet ska riktas in på. Som vi tidigare har aviserat så vill vi gärna ha era inspel inför den rapporteringen. Därför får ni nu ett antal frågor av oss som vi vill ha era svar och synpunkter på. Vi behöver era svar senast fredagen den 28 juni. Skicka dem på e-post till adressen: post2020@esf.se Har ni frågor så går det bra att kontakta oss på samma adress. Era inspel är mycket viktiga för oss. Vi vill därför på förhand tacka för er tid och engagemang. Med vänlig hälsning, Andreas Larsson Senior rådgivare Svenska ESF-rådet Besöksadress: Drottninggatan 9, plan 3 Postadress: Box GÄVLE Telefon/mobil

94 Inspel till nytt nationellt program för ESF Svenska ESF-rådet har fått regeringens uppdrag att ta fram ett förslag till ett nationellt program utifrån EU-kommissionens förslag till ESF+ för perioden Det första steget i arbetet är att göra en omvärldsanalys och lämna förslag till preliminära prioriteringar senast den 1 oktober i år. Därefter ska vi utifrån omvärldsanalysen redovisa ett förslag till nytt program senast den 1 april I omvärldsanalysen och förslag till nationellt socialfondsprogram samråder vi med berörda aktörer. Som ett led i arbetet med omvärldsanalysen vill vi nu inhämta era synpunkter på inriktningen till ett nytt program. Efter att omvärldsanalysen med preliminära prioriteringarna har lämnats in kommer vi att hålla dialoger med berörda aktörer. Enligt uppdraget ska ESF+ användas till insatser där behoven är som störst och insatserna ska vara kostnadseffektiva. Genom frågorna vill vi veta hur ni ser på vilka behov som fonden ska möta. Frågorna är öppna och ger utrymme att tänka fritt. I svaren behöver ni alltså inte utgå från upplägget för nuvarande socialfondsprogram. Resonera i svaren utifrån hur behoven ser ut på respektive struktur-, organisation-, gruppoch individnivå. Underbygg gärna era resonemang. Skriv kortfattat under respektive rubrik. Inom vilka områden ser ni störst behov av insatser inom ESF+? Vilka målgrupper ser ni som prioriterade inom ESF+? Vilka insatser för gruppen långtidsarbetslösa ser ni som särskilt prioriterade inom ESF+? Vilka insatser inom kompetensförsörjning och kompetensutveckling ser ni som särskilt prioriterade inom ESF+? Vilka insatser inom det livslånga lärandet (utbildning, fortbildning, vidareutbildning, karriärväxling) ser ni som särskilt prioriterade inom ESF+? Idag förvaltar vi Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead). I nästa programperiod kommer insatser till de mest utsatta i samhället att ingå som en del av ESF+. Vilka insatser inom fattigdomsbekämpning ser ni som särskilt prioriterade inom ESF+? Finns det några andra medskick på inriktningen av ESF+ som inte finns i era svar ovan?

95 Fakta om ESF+ Den 30 maj 2018 presenterade EUkommissionen sitt förslag till förordning om Europeiska socialfonden plus (ESF+). Kommissionen föreslår att ESF+ inrättas genom en sammanslagning av följande fonder och program: Europeiska socialfonden (ESF), Sysselsättningsinitiativet för unga, Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), EU-programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) samt det tredje programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet (Hälsoprogrammet). Syftet med sammanslagningen är att förstärka synergierna mellan dessa instrument, öka flexibiliteten och förenkla genomförandet så att den administrativa bördan minskas för myndigheter och stödmottagare. EaSI och Hälsoprogrammet berörs inte här, eftersom de inte kommer att ingå i det svenska operativa programmet för ESF+, och inte heller förvaltas av Svenska ESF-rådet. ESF+ föreslås stödja genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och möta utmaningar som identifieras inom ramen för den europeiska planeringsterminen, inklusive landspecifika rekommendationerna samt relevanta områden inom de nationella reformprogrammen. Programmet ska stödja särskilda mål inom områdena sysselsättning, utbildning och social inkludering. Inom sysselsättningsområdet kan det exempelvis handla om att förbättra tillgången till sysselsättning, modernisera arbetsmarknadens institutioner och främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. När det gäller utbildning kan det röra sig om att förbättra kvaliteten i utbildningssystemen och främja lika tillgång till utbildning. Social inkludering kan exempelvis omfatta socioekonomisk integration av marginaliserade grupper, tredjelandsmedborgare och personer som riskerar fattigdom. Ett ytterligare förslag är att ESF+ ska stödja social innovation och sociala experiment. Alla delar inom ESF+ ska säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män samt främja lika möjligheter för alla och motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna. Detta gäller i förberedelser, genomförande, uppföljning och utvärdering av programmet. Förslaget till budget för ESF+ i Sverige ligger på ungefär samma nivå som innevarande programperiod omräknat till 2018 års priser. Medlemsstaterna föreslås avsätta ett lämpligt belopp av socialfondsmedlen för de utmaningar som identifierats i de landspecifika rekommendationerna. Dessutom föreslås minst 25 procent av medlen avsättas för att främja social inkludering. Vidare ska minst två procent av medlen riktas till det särskilda målet att främja social inkludering av människor som riskerar fattigdom och social exkludering. I medlemsstater där andelen unga år som varken arbetar eller studerar överstiger genomsnittet i EU under 2019 föreslås minst tio procent av medlen avsättas för riktade insatser och strukturreformer för unga.

96 Inriktningsbeslut kring Mot nya höjders framtid 9 19RGK958

97 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 19RGK958 Handläggare: Mariana Gomez Johannesson Datum: Regionala utvecklingsnämnden Inriktningsbeslut kring Mot nya höjders framtid Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar följande: 1. Mot nya höjder permanentas och att verksamheten utgår från regional utvecklingsavdelningen inom ramen för kommande budget. 2. Noderna förbli självständiga verksamheter, enligt inspel från förstudiens alternativ Regionala utvecklingsdirektören ges i uppdrag att arbeta fram ett förslag på den regionala strukturen inspirerad av Mot nya höjders arbetssätt hittills samt ta del av det inspel som förstudien förslår gällande variant 1. Sammanfattning Den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025 pekar på att en central utmaning för länet är den kopplad till kompetensförsörjning och matchning. Region Kronoberg äger utifrån sin kompetensförsörjningsstrategi en rad satsningar kopplade till att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen, Mot nya höjder (MNH) är en av dem. MNH syftar att öka intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och programmering samt att bygga broar mellan skolan och arbetslivet. Mot nya höjder har gett resultat, lärdomar, samverkan och nya idéer under de nästan fyra år verksamheten har pågått. Projektet har dessutom blivit ett varumärke kopplat till länet och ett kännetecken på länets unika samverkan. Inom kort kommer det regionala projektet (MNHLab) att avslutas och med det delar av resurserna i satsningen. Därför är en diskussion kring vilken inriktning MNH kommer att ha framöver högst aktuell. MNHs framtid kan diskuteras utifrån två enkla vägar: att avsluta eller att fortsätta efter att projekttiden är över. Det finns dock flera olika sätt att kunna fortsätta projektet på. Dessa utgår bl.a. från utredningen Etablering av Science center i Kronobergs län av Månsson&Nilsson AB, 23 maj Thomas Ragnarsson Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Inriktning kring Mot nya höjders framtid Sida 1 av 1

98 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK958 Handläggare: Mariana Johannessonn Kompetens och lärande Datum: Inriktningsbeslut kring Mot nya höjders framtid Ärende Den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025 pekar på att en central utmaning för länet är den kopplad till kompetensförsörjning och matchning. Region Kronoberg äger utifrån sin kompetensförsörjningsstrategi en rad satsningar kopplade till att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen. Den regionala satsningen Mot nya höjder (MNH) är en av dem. Länets arbetsgivare, både privata och offentliga står inför en rad nödvändiga anpassningar. Den teknologiska och digitala omvandling innebär bl.a. att de kunskaperna som krävs är högre för att vara ett konkurrenskraftigt företag. Det samma gäller för aktörer som ska leverera den välfärden som kommer att krävas utifrån en alltmer utmanande befolkningsstruktur. Enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning och rapport 2014:04 "Teknik - gör det osynliga synligt" är teknik det ämnet skolan lyckas sämst med. Rapporten pekar på ett antal kritiska områden som skolorna behöver ta hänsyn till för att utveckla elevernas intresse för teknik, bland annat, att skapa mening och relevans, uppmärksamma särskilt flickorna, utveckla lärarens kompetens och uppmärksamma teknikämnen. Rapporten visar dessutom att Kronobergs län är en av de tre sämsta län i riket i att attrahera elever till teknik- och naturvetenskapliga program. MNH syftar därför till att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och programmering samt att bygga broar mellan skolan och arbetslivet i Kronoberg. MNH startades som idé redan år 2014, när länet skulle anordna en internationell astronautkonferens. Runt konferensen byggdes ett skolkoncept som uppmärksammade, tillgängliggjorde och inkluderade vetenskap runtom i Kronobergs skolor. Efter konferensen har konceptet levt vidare med nya teman, nya utmaningar, bloggande och belöningar för elever och lärare. Först genom projektet MNH 2.0 som drevs mellan januari 2016 och december 2017 av Region Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län, GoTech och Linnéuniversitetet. MNH 2.0 samlade lärdomar och arbetssättet utvecklades för att sedan gå vidare till projektet MNHLab som bedrivs just nu och avslutas i december Resultaten av projekten är många, både kvalitativa och kvantitativa. Exempel på detta är dels det antal elever, lärare, forskare, företag, utbildningsväsen och civilsamhället som har nåtts via projektets aktiviteter, dels den avsiktsförklaringen som undertecknades mellan Tekniska muséet och MNH i februari Samarbetet med Tekniska muséet resulterade även i projektet Maker tour Mot nya höjder. Projektet är en nationell satsning där Gotland och Gävleborg ingår. Konceptet innehåller förutom MNH-koncepet, också en så kallad Maker-buss som besöker skolan och utbildar både elever och lärare i teknikutveckling. Projektet medfinansieras av Tillväxtverket och Vinnova samt Tekniska muséet, Region

99 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK958 Handläggare: Mariana Johannessonn Kompetens och lärande Datum: Kronoberg, Linnéuniversitet och Science center-verksamheterna i Gotland och Gävleborg. Projektet avslutas i december Namn Period Partnerskap MNH 2.0 (avslutad) Ägare: Region Kronoberg Partners: Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen i Kronobergs län och GoTech. Olika aktiviteter har medfinansiertas under projektets period av flera andra aktörer. MNH Lab (pågående) Ägare: Region Kronoberg Partners: Linnéuniversitetet och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Olika aktiviteter har medfinansiertas under projektets period av flera andra aktörer. Maker Tour MNH (pågående) Ägare: Tekniska muséet Partners: Region Kronoberg,, Framtidsmuséet (Gävleborg), Fenomenalen (Gotland) och Linnéuniversitetet. Olika aktiviteter har medfinansiertas under projektets period av flera andra aktörer. MNH har utgått från Kronobergs kommuners olika förutsättningar. Kommuner och skolor i glesbygden och landsbygden har fått tillgång till flera av de redskapen som används i t.ex. programmering och de har fått möjlighet att delta i och ta del av olika evenemang. MNH har dessutom möjliggjort möten och samhandling mellan skola, näringsliv och akademi. Projekten följs upp kontinuerligt av både de egna styrgrupperna och finansiärerna och presenteras för regionala utvecklingsnämnden och ledningsgruppen för Regional utveckling. Projektet följs dessutom just nu av forskare från Linnéuniversitet och en utvärdering har gjorts av en utomstående konsult efter MNH 2.0-projektet.

100 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK958 Handläggare: Mariana Johannessonn Kompetens och lärande Datum: MNH har gett resultat, lärdomar, samverkan och nya idéer under de nästan fyra år verksamheten har pågått. MNH har dessutom blivit ett varumärke kopplat till länet och ett kännetecken av länets unika samverkan. Inom kort kommer det regionala projektet (MNHLab) att avslutas och med det delar av resurserna i satsningen. Därför är en diskussion kring vilken inriktning MNH kommer att ha framöver högst aktuell. Genomförande Mot nya höjders framtid kan diskuteras utifrån två enkla vägar: att avsluta eller att fortsätta efter att projektet MNHLabs tid är över. Det finns dock flera olika sätt att kunna fortsätta projektet på, alternativen redovisas här och presenterades delvis vid regionala utvecklingsnämndens sammanträdde den 22 maj (En del underlag hämtas från tjänsteskrivelsen med bilagor från samma datum, se 54:2019) 1. Avsluta Mot nya höjder MNHLab avslutas enligt projektkontorets beslut och inga fler satsningar görs. Dock fortsätter MakerTour-MNH projekt fram tills december 2021 med vissa svårigheter gällande resurser i att implementera de avtalade aktiviteterna. Exempel är att antal pedagoger minskar, projektledarens roll ändras och handlar mest av att överföra arbetssättet vidare till Gotland och Gävleborg utan att ha ett regionalt fäste till länet, antal besök och aktiviteter till länet minskas, utbytte med Linnéuniversitet begränsas, osv. I det här fallet är det viktigt att Region Kronoberg som ägare av projektet informerar alla inblandade partners om beslutet. 2. Mot nya höjder blir ett Science Center enligt Science centerföreningens krav MNHLab s ansökan redovisade en exit-plan för projektet, där skrevs att efter projekttidens utgång skulle praktisk erfarenhet, forskningsresultat från följeforskare och upparbetade kontakter med t ex Tekniska museet kunna ligga som grund till en etablering av Science centers i länet. Ambitionen bakom en Science center-etablering grundades i avsaknad av sådana verksamheter i länet samt att avsiktsförklaringen med Tekniska muséet pekar på Att gemensamt skapa möjligheten för en Science center-etablering i Kronoberg. Processen bakom en möjlig etablering av Science center (SC) startade den 16 november 2017 då en rad intressenter från länet samlades för att inspireras av andra verksamheter i Sverige samt för en första dialog. Mötet visade ett stort intresse och Region Kronoberg åtog sig åt att samordna arbetet vidare. Region Kronoberg gav Nilsson&Månsson AB i uppdrag att utföra en utredning av förutsättningarna för en etablering. Utredningens analys lämnades i början av maj 2019 och den kan sammanfattas i en rad slutsatser och rekommendationer som sammantaget handlar om fyra möjliga scenarier kring etableringen av SC i Kronoberg. (se 54:2019 RUN) Utredningens intervjuer visar att olika intressenter och andra intervjupersoner har relativt olika bilder av vad ett Science Center kan vara men utredarna pekar på att i

101 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK958 Handläggare: Mariana Johannessonn Kompetens och lärande Datum: dagsläget finns inte utrymme för någon riktigt stor enskild satsning som Universeum i Göteborg eller Kreativum i Karlshamn. Regionala utvecklingsnämnden kan dock besluta om att Region Kronoberg utifrån MNH-satsning arbetar för att utgå från medlemskapskraven av SC-föreningen, bl.a. att ha en permanent anläggning med verksamhet året om, med egen personal och driftsbudget, ha en väsentlig del av verksamheten som vänder sig till allmänheten, osv. I det fallet skulle processen innehålla bl.a. att beskriva Region Kronobergs roll, att länets aktörer samlas bakom beslutet om en anläggning som motsvarar Föreningen för Science centers krav och att samlas kring finansiering och styrning. 3. Mot nya höjder blir en regional struktur tillsammans med noder i länet Enligt utredarna är Initiativet om att etablera Science Center i Kronoberg kan sägas ha en annorlunda process än den som hittills varit vanlig i Sverige. I landet generellt har utgångspunkten för etablering ofta haft en grund i lokala förhållanden och starka band till specifika industriföretag. I Kronoberg har processen däremot varit den omvända genom att ett ursprungligt regionalt och mobilt projekt ges en fortsättning i mer lokalt förankrade noder. Utredarna fortsätter genom att beskriva: Det finns en stor potential att bygga upp en fastare struktur för ett Science Center utifrån nodperspektivet. Satsningen av Maker Tour-Mot nya höjder och de andra pågående satsningarna i Alvesta, Växjö, Markaryd och Ljungby, utgör en grund för att etablera en fastare Science Center-struktur med en permanent organisation och fasta noder. Satsningen bör utgå från intressenternas behov och resurser på respektive ort, vilket medför att noderna kan se olika ut. De får utvecklas organiskt och asymmetriskt. En gemensam länsövergripande funktion skapas dock för samordning av vissa funktioner såsom till exempel pedagoger, maker-bussar, utställningssamordnare med mera. Science Center i Kronoberg kan alltså gestalta sig som en nodbaserad organisation. Utredningen hänvisar till att MNHs pedagogiska stöd, mobila verksamhet, utrustning och etablerade samarbete med Tekniska museet och Linnéuniversitet, kan fungera vidare som en regional struktur som samlar länet under ett Science center-arbetssätt. Enligt utrednings variant 1, Science Center-Mot nya höjder omfattar som helhet följande aktiviteter: - Terminsvisa utmaningar för elever att lösa - Drift av sajten - Workshops för lärare, skolledare och arbetsliv - Outreach för forskare på Linnéuniversitetet till medverkande skolklasser - Maker-buss - utbud utökas med flera praktiska hands-on aktiviteter - Kontakt med Maker Tour nationellt nätverk - Samordning av nodernas verksamheter - Sätta strukturer för samverkan med kommunerna om skolbesök

102 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK958 Handläggare: Mariana Johannessonn Kompetens och lärande Datum: Samordning av utställningsverksamheten och sluta avtal med nationella aktörer, t.ex. museer. - Stöd vid ansökningar om projekt-och fondmedel - Främja utvecklingen av fler noder i länet - Pop up-labb med aktiviteter i tomma lokaler Regionala utvecklingsnämnden kan besluta att MNH strävar efter att fortsätta med de aktiviteterna enligt lärdomar av satsningen hittills. MNH strävar vidare efter att bygga på nya aktiviteter i stark samverkan med noderna och utifrån ett sökande verksamhet som kan leda till nya samarbete med aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå enligt MNH-arbetsmodell. Processer bakom denna etablering kräver bl.a. beslut kring Region Kronobergs egna resurser och roll, syn på den gemensamma strukturen, dess innehåll, finansiering och styrning samt nodernas roll. De utpekade noderna har gemensant uttalat en önskan om att MNH fortsätter och att MNH roll fortsätter att vara den som beskrivs i variant 1 av utredningen. 4. MNH utgör en viss regional samordning Utredningens beskrivning av alternativ 2 utgår från att de fyra befintliga noderna, driver sina egna noder och upprättar ett funktionellt samarbete i de frågor som de anser relevanta. Samarbete mellan noderna kan på sikt uppmuntras genom att en särskild projektpott inrättas på Regional Utveckling, Region Kronoberg, enligt exempel i Västra Götaland (se utredning) Med andra ord kan regionala utvecklingsnämnden besluta om att MNH fortsätter så länge det nationella projektet Maker Tour-MNH pågår. Under tiden stödjer Maker tour-mnh noderna på ett mycket begränsat sätt enligt en särskild prioritering utifrån projektets åtagande och tillgängliga resurser. Under denna varianten uteblir utveckling av ny samverka och nya noder samt verksamheter som pop-up lab. Ekonomiska effekter/konsekvenser av förslaget Mot nya höjders fortsättning beror i stor del på ägarskap av varumärket och finansiering. MNH har utgått hittills från Region Kronoberg och ingen annan intressent har lyft önskan om att äga verksamheten. MNH:s fortsättning kräver en långsiktig finansiering efter fyra år som projekt. Samtidigt har MNH implementerats tack vare andras åtagande, inte minst ekonomiska. Linnéuniversitet avser att fortsättningsvis samverka med MNH och noderna. Nodernas åtagande är också ett tydligt exempel på hur kommuner, företag, egna projektmedel osv. har bidragit till projektets resultat, något som kommer att fortsätta vara en del av MNHverksamhet. Oavsett inriktning är det nödvändigt att undersöka vidare den exakta budgeten. Utredningen presenterar en budgetskiss för varje beskrivet alternativ.

103 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK958 Handläggare: Mariana Johannessonn Kompetens och lärande Datum: Utredningens budgetskiss lämnar inga specifikationer till kostnaderna men utredarna utgick från befintliga budgetar hos MNHLab och Maker Tour-MNH. Mot nya höjder blir ett Science Center enligt Science centerföreningens krav Att Kronobergs län skulle ha sitt eget Kreativum/Universeum kräver en hel ny process där en budget är svåra att förutse. Det handlar om investeringar som kräver en särskild utredning. Mot nya höjder blir en regional struktur tillsammans med noder i länet MNHLab har under sin implementering haft kostnader relaterad till personal i form av projektledare, pedagoger, utformning av utmaningarna, en kommunikator, driften av webbplatsen, projektekonom, resor inom länet, lokaler och material. MNHLab budget motsvarar kronor ( kronor för år 2018 och kronor för år 2019) Belopp som motsvarar utredningens variant 1. Maker Tour MNH finansierar idag bussen och följeforskarna samt resor och lokaler för det nationella satsningarna. Delar av denna budgeten måste också räknas in om MNH blir en regional struktur inte minst om MakerBussen är en del av erbjudandet till länet och noderna. Mot nya höjder utgör en viss regional samordning För alternativ 2 har utredarna förslagit ett belopp på kronor, som kan komma att motsvara en 100% tjänst (drygt). Kostnader under denna inriktning behövs ses över beroende på ambition av MNH-verksamheten. Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden föreslås besluta Att permanenta MNH och att verksamheten utgår från regional utvecklingsavdelningen inom rammen för kommande budget. Att noderna förbli självständiga verksamheter, enligt inspel från förstudiens alternativ 2. Att uppdra åt regionala utvecklingsdirektören att arbeta fram ett förslag på den regionala strukturen inspirerad av MNH:s arbetssätt hittills samt ta del av det inspel som förstudien förslår gällande alternativ 1.

104 Återrapportering - Skog- och träcentrum syd 10 17RK996

105 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK996 Handläggare: Jenny Fröberg, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Återrapportering - Skog- och träcentrum syd Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skogs- och träcentrum syd (STCS) har sitt ursprung i motionen som föreslog Region Kronoberg samlar olika intressenter för att inleda en process mot ett sammanhållet sydsvenskt skogligt- och skogsindustriellt kompetenscentrum, där Linnéuniversitetet och SLU Alnarp är naturliga hörnstenar. Region Kronoberg har finansierat STCS med kr/år STCS verkar inom tre olika huvudområden inom den sydsvenska skogsforskningen genom: - Kompetensförsörjning, - Forskning - Innovation STCS ska samordna och kommunicera aktiviteter som sker i samarbete med olika medverkande organisationer. STCS är paraplyet för flera olika satsningar inom den sydsvenska skogsforskningen som t.ex. SLU:s och Linnéuniversitetets gemensamma masterutbildning på distans med start 2020, forskningsprojektet Fras återfinns under STCS och förstudien Hållbara utvecklingsstrategier (HUS) inom Skogssektorn. Finansieringen från Region Kronoberg har bidragit till en kraftsamling där personella och kommunikativa resurser har kunnat fokusera arbetet till att skapa STCS. Nästa steg i STCS är att ansöka om ett genomförandeprojekt inom Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, benämnt KVIST, baserat på förstudien HUS. Thomas Ragnarsson Regionala utvecklingsnämnden ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Beslutsunderlag Skog- och träcentrum Syd - information Sida 1 av 1

106 Beslutsunderlag Diarienr: 17RK996 Handläggare: Jenny Fröberg, Datum: Skog- och träcentrum syd - information Ärende Skogs- och träcentrum syd (STCS) har sitt ursprung i motionen som föreslog Region Kronoberg samlar olika intressenter för att inleda en process mot ett sammanhållet sydsvenskt skogligt- och skogsindustriellt kompetenscentrum, där Linnéuniversitetet och SLU Alnarp är naturliga hörnstenar. Med den här insatsen vill Region Kronoberg utveckla näringen i länet genom att skapa skogliga och skogsindustriella utbildningar på kandidat, magister och doktorsnivå utifrån de sydsvenska skogliga förutsättningarna samt öka samverkan kring sydsvensk skogsforskning och innovation. Region Kronoberg finansierar STCS med kr/år Insatsen från Region Kronoberg är i ett slutskede och därför görs en informationsuppföljning av vilka resultat insatsen har gett samt vad nästa steg är för STCS. Genomförande Målbilden 2025 är en större sammanhållen bildning av SLU, SkogForsk och LNU med fast finansiering (både från stat och företag). Vi vill med detta initiativ öka värdeutvecklingen ur skogen samt - Stärka forskning och utveckling med fokus på sydsvensk skog - Öka samverkan - Få fler företag att lyfta sig i värdekedjan (bl.a. att fler företag nyttjar material på nya sätt) Från styrgruppens möte 11 januari 2017 Skog- och träcentrum syd (STCS) är en gemensam plattform som har skapats för att bättre utnyttja potentialen som den svenska, och speciellt sydsvenska, skogsnäringen har. I detta kompetenscentrum samlas krafter inom akademi, offentlig sektor och näringsliv. Centret är i dag ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Region Kronoberg, Region Jönköpings län, Region Kalmar län, Skogforsk och Sveriges lantbruksuniversitet, och drivs i samverkan med skogsnäringen i regionen. Initiativet till centrat har vuxit fram under lång tid genom diskussioner mellan SLU i Alnarp och Skog och träteknik på Lnu. Centrat började formeras 2017 genom finansiering från Region Kronoberg (500 tkr under tre år) och ligger sedan 2018 som en av insatserna i den regionala skogsstrategin. STCS som ska driva, samordna och kommunicera gemensamma projekt kring skog och skogsindustri inom utbildning och forskning samt samverka med regionalt skogsbruk och träförädlande industri. Projektledare till detta arbete är Docent Åsa Blom, institutionen för skog och träteknik, Linnéuniversitetet. I arbetsgruppen finns representanter från Regionförbundet i Kalmar län, Region Jönköpings län och Region Kronoberg samt från Södra skogsägarna.

107 Beslutsunderlag Diarienr: 17RK996 Handläggare: Jenny Fröberg, Datum: STCS arbetar inom tre områden: Kompetensförsöjning, Forskning Innovation STCS ska samordna och kommunicera aktiviteter som sker i samarbete med de medverkande organisationerna. Kompetensförsörjning: Projekt: Masterutbildning i Ekologiskt brukande av skog SLU och Lnu arbetar för att kunna lansera en gemensam skoglig masterutbildning på distans med start Forskning: Projekt: FRAS (Framtidens Skogsskötsel för Södra Sverige). Ett forskningsprojekt med totalt sex doktorander. Innovation: Projekt (förstudie): Hållbara utvecklingsstrategier inom skogssektorn (HUS) Förstudien finansieras av regionala utvecklingsfonden (ERUF) och har medfinansiering från Region Kronoberg (inom ramen för de 500 tkr(år), Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Linnéuniversitetet. Förstudien ska leda till en ansökan om ett genomförandeprojekt med projektstart Finansieringen från Region Kronoberg har bidragit till en kraftsamling där personella och kommunikativa resurser har kunnat fokusera arbetet till att skapa STCS som numera är paraplyet för flera olika satsningar inom den sydsvenska skogsforskningen som nämns ovan. Nästa steg för STCS är att ansöka om ett genomförandeprojekt, utifrån förstudien HUS, tillsammans med Träcentrum i Nässjö. Projektägare kommer att vara Träcentrum och ansökan benämns KVIST.

108 Rapportering av uppdrag, projekt och processer RK1590

109 REGIONAL UTVECKLING För invånarna, på uppdrag av politiken och i samhandling med relevanta aktörer driver vi Kronoberg framåt genom den regionala utvecklingsstrategin.

110 Statliga/EU uppdrag Regionalt utvecklingsansvar: - arbeta fram, fastställa och genomföra insatser i linje med regionens utvecklingsstrategi - besluta om hur medel för regionalt tillväxtarbete ska användas - följa upp, utvärdera och redovisa resultaten av tillväxtarbetet till regeringen - upprätta och fastställa länsplaner för transportinfrastruktur - utarbeta kompetensplattformar Bredbands- och digitaliseringskoordinering Fördelning av regionalfondsmedel Kollektivtrafikmyndighet: länsplaneupprättare Kultursamverkansmodellen: regional kulturplan, fördelning av statliga kulturmedel Serviceutveckling på landsbygden Validering, lärcentra och yrkesvux-samordning SFP Småland och öarna, EU Contact Point

111 Övriga uppdrag AV-Media Vård- och omsorgscollege Miljö- och byggsamverkan Yrkeshögskola och Grimslövs folkhögskola Samordna kommunala chefsnätverk, ex. kulturchefer, och den regionala samverkans- och stödstrukturen (RSS)

112 Fullmäktigeuppdrag Inventering av nyanländas kompetens med inriktning på näringslivet Initiera nätverk för företag inom hjälpmedelsbranschen Stödja den sydsvenska skogsforskningen Genom samverkan sprida kulturen i hela länet (KN) Samordna och utveckla besöksnäringen Skapa handlingsplan för att öka antalet startade företag, speciellt av kvinnor Strukturera samarbetet med näringslivet och kommunerna kring infrastruktur

113 Nämndsuppdrag/RULG Översyn: användande av 1:1-medel till företagsstöd Business region Kronoberg

114 Strategier Regionalt serviceprogram (ska revideras) Besöksnäringsstrategi (ska tas fram en ny) Regional kulturplan Bredbandsstrategi Regional utvecklingsstrategi (under revidering) Trafikförsörjningsprogram (under revidering) Livsmedelsstrategi Regional kompetensförsörjningsstrategi Länstransportplan Regional skogsstrategi Småland delat ägarskap Trästrategi delat ägarskap

115 Projekt med 1:1 finansiering Tid Pengar CRKKL kr Samplanering Kronoberg kr Hållbar Mobilitet kr Konsultstöd för små företag kr Make IT Happen kr MNH Lab kr Kompetens i Kronoberg kr

116 Projekt med annan finansiering Huvudfinansiär Tid Pengar Barnens bästa i Kronoberg Egna medel 50%, kr Kommuner 50% Kultur i vården RK kr/år Bredbandskoordinator PTS kr Kunskapsnav offentlig konst Konstrådet kr Scensommar RK, Kommunerna kr/2019 Kronoberg Blekinge utvecklar medborgarscenen RK, RB, Växjö kr/2019 Kronoberg utvecklar en arena för muntligt berättande RK, sagobygden, kr/2019 kommunerna Digitaliseringskoordinator TVV kr/år Exportcentrum TVV kr

117 Projekt med annan finansiering Huvudfinansiär Tid Pengar Digitaliseringscheckar TVV kr Internationaliseringscheckar TVV kr Maker Tour MNH TVV kr Kvinnofridssatsning SKL kr Framtida vård och omsorg ESF kr TSI (tidiga och samordnade insatser) Skolverket kr

118 Utredningar och exit Överflyttning kina-kontoret Projektet plug-in Exitprocess och utredning av Mot nya höjder Exit samplanering Jämställd regional tillväxt Utredning miljö-bygg Destination Småland Konsulttimmen

119 UPPFÖLJNING AV DET REGIONALA UTVECKLINGSARBETET Region Kronoberg Rapporten är en uppföljning av 2018 års arbete med den regionala utvecklingsstrategin i Kronobergs län. Rapporten innehåller dels en genomgång av vilka insatser som har genomförts, dels beskrivningar av hur målutvecklingen ser ut. Avslutningsvis följer en analys av förutsättningarna för utvecklingsarbetet under perioden

120 Innehåll REGIONAL UTVECKLING OCH REGION KRONOBERG... 3 Om det regionala utvecklingsuppdraget... 3 Verktyg för genomförande... 3 Finansiering... 4 Verksamheter och bolag Arbetsmarknad och näringsliv... 5 Kompetensförsörjning... 5 Kultur... 5 Projektmedel 1:1-medel Samordning... 6 Chefsnätverk... 6 Uppdragsnätverk/viktiga arbetsgrupper... 7 MEGATRENDER... 8 Digitalisering och teknikutveckling smarta datorer och automatisering... 8 Globalisering fler möjligheter, större konkurrens... 8 Demografiska förändringar urbanisering och ökad försörjningskvot... 9 Miljö och klimatförändringar risk för globala katastrofer... 9 NÅR VI MÅLEN? INSATSER Utveckla platser, orter och städer en komplementär region Sammanfattning av centrala insatser Utveckla miljöer där människor känner sig välkomna och delaktiga Sammanfattning av centrala insatser Utveckla diversifiering och innovationsförmåga Sammanfattning av centrala insatser Utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa Sammanfattning av centrala insatser PRIORITERINGAR Ämnesövergripande händelser som påverkar samtliga områden Utveckla platser, orter och städer en komplementär region Planeringsförutsättningar för perioden Analys Utveckla miljöer där människor känner sig välkomna och delaktiga Planeringsförutsättningar för perioden Analys Utveckla diversifiering och innovationsförmåga Planeringsförutsättningar för perioden Analys Utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa Planeringsförutsättningar för perioden Analys... 31

121 2

122 Uppföljning av det regionala utvecklingsarbetet 2018 R E G I O N K R O N O B E R G REGIONAL UTVECKLING OCH REGION KRONOBERG Om det regionala utvecklingsuppdraget Sverige har nu fått en tydligare regional nivå 1. Alla landsting har sedan den 1 januari 2019 bildat region och tagit över det regionala utvecklingsansvaret, enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar. Regioner ska skapa förutsättningar för en utveckling som leder till en hållbar tillväxt i alla delar av landet och som utgår från de lokala och regionala förutsättningar som råder. Uppdraget finns reglerat i förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583) och i en lag om regionalt utvecklingsansvar (2017:61). I korthet innebär uppdraget att regionerna ska: arbeta fram och fastställa en strategi för utvecklingen i länet samordna insatser för att genomföra denna strategi besluta om hur medel för regionalt tillväxtarbete ska användas följa upp, utvärdera och redovisa resultaten av tillväxtarbetet till regeringen utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram upprätta och fastställa länsplaner för transportinfrastruktur Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är ett centralt uppdrag för tillväxtarbetet i regionen. Enligt förordningen (2017:583) ska RUS:en vara en samlad och sektorsövergripande strategi och innehålla mål och långsiktiga prioriteringar. Strategin ska upprättas utifrån en analys av de särskilda förutsättningarna för hållbar regional tillväxt och utveckling i länet. Analysen ska ta hänsyn till funktionella regionala samband såväl inom som över läns- och landsgränserna samt till olika typer av landsbygder och tätorter. Vidare ska strategin utarbetas i samverkan med berörda kommuner, landsting samt länsstyrelser och andra berörda statliga myndigheter. Strategin ska förankras väl lokalt och regionalt. Även näringslivet och det civila samhällets organisationer i länet ska erbjudas möjligheter till samverkan. Enligt förordningen har Region Kronoberg ett ansvar att löpande och systematiskt följa och analysera utvecklingen i länet. Vi ska även genomföra uppföljningar och utvärderingar av de insatser som genomförs för att bidra till RUS:ens mål. Verktyg för genomförande Den regionala utvecklingsstrategin är en strategi för hela länet, inte endast organisationen Region Kronoberg. Det innebär att målen i strategin ska vara mål för hela länets utveckling. Även om det är en strategi för hela länet har Region Kronoberg ett särskilt ansvar att genomföra och samordna insatser för att nå målen i strategin. Detta sker dels genom egna medel och verksamheter, dels genom mer mjuk styrning i form av samordning av resurser och insatser i regionen. Med andra ord är det fler än Region Kronoberg 1 Beskrivningen av det regionala uppdraget är hämtat från Sveriges- kommuner och landsting. URL: ar.2689.html

123 som ska bidra till att målen i den regionala utvecklingsstrategin uppfylls. Men Region Kronoberg har ett särskilt ansvar att samordna och följa upp strategiarbetet. Det ligger även på regionens ansvar att skapa en samsyn kring utmaningar och möjligheter i länet. I de kommande avsnitten redovisar vi de medel, verksamheter och bolag som Region Kronoberg har till förfogande för att bidra till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Finansiering Det regionala utvecklingsarbetet i Kronobergs län finansieras av flera olika källor som kan delas in i fyra olika kategorier med tillhörande underkällor: ESI-fonderna (Europeiska Socialfonden (ESF), Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska Havs- och Fiskerifonden (EHFF), Landsbygdsprogrammet) Statliga medel (1:1 projektmedel, 1:1 regionala företagsstöd, Transportbidrag) Konkurrensprövade medel (Horisont 2020, Vinnovas program, Tillväxtverkets projektmedel 1:4, Energimyndighetens anslag 1:4) Regionernas egna medel (Egna skatteintäkter) 63,4; 14% 68,1; 15% 90,1; 20% 225,3; 51% ESI-fonderna Konkurrensutsatta medel Egna medel Statliga medel FIGUR 1: FINANSIERING AV REGIONAL UTVECKLING I KRONOBERGS LÄN, I MKR, TOTALA KOSTNADER SKL har, utifrån ovan indelning, genomfört en kartläggning av hur regionernas totala intäkter såg ut under perioden I kartläggningen framkommer att Kronobergs län har haft intäkter på sammanlagt 447 miljoner kronor under den studerade perioden. 50,4 procent av medlen kom från ESI-fonderna, 20,2 procent från konkurrensutsatta finansieringskällor, 15,2 procent egna medel och 14,2 procent från statliga medel. Relativt sett har Kronobergs län låga intäkter från 1:1-medlen. Under perioden fick Kronobergs län 110 kronor per invånare från 1:1-anslaget, vilket kan jämföras med nivån i Kalmar län som låg på 332 kronor per invånare. 4

124 Verksamheter och bolag 2018 Arbetsmarknad och näringsliv Coompanion. Arbetar med påverkansarbete och synliggörande av tillsammansföretagandet. Ger bland annat kostnadsfri företagsrådgivning för de som vill starta företag tillsammans. ALMI. Erbjuder lån och affärsutveckling till företag med tillväxtpotential. Det gäller såväl företag som är i startupfas som befintliga företag. Genom dotterbolaget Almi Invest investerar vi riskkapital i företag i tidiga skeden med stor tillväxtpotential och en skalbar affärsidé. Företagsfabriken. Hjälper entreprenörer med potential att växa och bygga framgångsrika bolag. Här ges de rätta verktygen för att snabbare uppnå tillväxt och nå ut på marknaden. Den gemensamma nämnaren för bolagen är att alla har en bärkraftig idé och hög tillväxtpotential. Företagsfabriken satsar på bolagen genom affärsrådgivning och coachning för att accelerera deras utveckling. Destination Småland. AB Destination Småland är ett bolag som är helägt av Region Kronoberg och har som uppdrag att utveckla och marknadsföra besöksnäringen i Kronobergs län, som en del av Småland. Inom Destination Småland bedriver man även IT-plattformen Småland-Öland, som är ett eget bolag. Ung företagsamhet. Ung Företagsamhet är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation. Sedan 1980 har UF utbildat gymnasieelever i entreprenörskap genom processutbildningen UFföretagande. Sedan 2010 arbetar de även med grundskolan. Kompetensförsörjning Vård- och omsorgscollege. Vård- och omsorgscollege Kronoberg är en samverkansplattform på regional och lokal nivå för vård och omsorg i Kronoberg. Arbetet utgår från de tre övergripande målen. Att samverkansplattformen kvalitetssäkrar vård och omsorg i Kronoberg. Alla som fullföljer certifierade vård och omsorgsutbildningar i Kronoberg är anställningsbara. Arbetsgivare i Kronoberg är attraktiva. Kultur Kulturparken Småland. I Kulturparken Småland ingår Smålands museum, Sveriges glasmuseum, Utvandrarnas hus, Kronobergs slottsruin, Kronobergs lantbruksmuseum, Kulturarvscentrum Småland, Kronobergsarkivet och Ångaren Thor. De arbetar med samlingar, arkiv, publik verksamhet och kulturmiljöfrågor som byggnadsvård och arkeologi. Musik i Syd. Musik i Syd är en musikinstitution i Skåne och Kronoberg med syfte att ge människor tillgång till skapande och levande musikupplevelser. Varje år presenterar Musik i Syd, ofta i samarbete med olika lokala arrangörer, ca 2000 konserter i södra Sverige. Regionteatern Blekinge-Kronoberg. Regionteatern Blekinge Kronoberg är länsteater för två län. De spelar ca 400 föreställningar per år fördelade på ca 10 nya uppsättningar. De flesta produktionerna turnerar teatern med och merparten av föreställningarna säljs till andra arrangörer; teaterföreningar, skolor, företag, studieförbund m fl. Studieförbunden i Kronoberg. Studieförbunden i Kronoberg har olika roller och inriktning. Gemensamt för dem är att de bidrar till att stärka demokratin och samhällsengagemanget och gör det möjligt för människor att påverka sin livssituation. Övriga kulturorganisationer. Utöver bolagen och studieförbunden finns det många viktiga aktörer inom kulturområdet som arbetar med att möjliggöra för invånarna att ta del av och själva utöva kultur.

125 Projektmedel 1:1-medel % 17% 3% Utveckla platser, orter och städer en komplementär region Utveckla miljöer där människor känner sig välkomna och delaktiga Utveckla diversifiering och innovationsförmåga Utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa 69% FIGUR 2: PÅGÅENDE PROJEKT (MED 1:1-FINANSIERING) EFTER OMRÅDE UNDER 2018 Samordning Antal projekt beviljade. Totalt beviljades 15 projekt under Region Kronobergs medfinansiering till de beviljade projekten uppgick till 15,6 mkr. Tillsammans med övriga medfinansiärer erhöll projekten sammanlagt 41,8 mkr. Detta innebär att Region Kronoberg hade en uppväxlingsgrad på 2,8 under året. Antal pågående. Totalt pågick 35 projekt under 2018, varav en majoritet inom området utveckla diversifiering och innovationsförmåga. Det övergripande syftet med de nätverk Region Kronoberg leder är att genom dialog mellan kommuner, region och andra viktiga aktörer åstadkomma samhandling utifrån regionala och lokala mål. Nedan följer en förteckning över ett antal centrala nätverk och arbetsgrupper som Region Kronoberg ansvarar för. Chefsnätverk Kommunchefer Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst Näringslivschefer Kulturchefer Skolchefer 2 Varje år tar Region Kronoberg fram en projektrapport i vilken vi analyserar projektportföljen och följer upp projektens effekter. Projektrapporten för 2018 kommer under sista kvartalet Projektrapporten för 2017 finnas att läsa här: jektrapport2017.pdf 6

126 Uppdragsnätverk/viktiga arbetsgrupper IKA-gruppen Kompetensforum Bredbandsnätverk GreenAct Utöver nätverken har vi även i vissa fall samverkansavtal med andra verksamheter som exempelvis finns ett samverkansavtal med Linnéuniversitetet. För samverkan med Länsstyrelsen finns ett ledningsforum där representanter från verksamheterna träffas.

127 MEGATRENDER Digitalisering och teknikutveckling smarta datorer och automatisering Digitaliseringen har skapat stora förändringar i vårt samhälle under en relativt kort tid. En allt större del av våra liv tar plats i molnet och nya tjänster har förändrat vårt beteende i grunden. Exempelvis har tillkomsten av sociala medier förändrat vårt sätt att umgås och kommunicera. Digitaliseringen har även resulterat i en rad nya affärsområden och affärsmodeller och flera av dagens största företag är en produkt av digitaliseringen, exempelvis Google. De senaste åren har den artificiella intelligensen kommit att diskuteras alltmer. Datorerna blir allt bättre på inlärning och med det följer en rad utvecklingsmöjligheter, inte minst inom sjukvården. Just sjukvården är ett område som ofta nämns i sammanhang där digitalisering diskuteras. Detta för att det finns stora förhoppningar om att digitaliseringen och teknikutvecklingen ska kunna leda till en mer kostnadseffektiv vård men även främja ett proaktivt hälsoarbete. Exempel på innovationer som kan komma att förändra vårdsektorn på sikt är ökade inslag av distansbaserad vård och tekniska lösningar, exempelvis insamling av kroppsdata, för att främja ett proaktivt hälsoarbete. Dock är det inte endast vårdsektorn som påverkas av digitaliseringen. Med smartare robotar öppnar sig även möjligheter för en mer effektiv produktion inom industrin. Kraven på snabb, transparent och effektiv kommunikation växer. Samtidigt blir ITsäkerhetsfrågorna allt viktigare för att bevara människors integritet. Den nya tekniken för med sig stora utvecklingsmöjligheter inom flertalet områden, inte minst inom sjukvården. Fler av dagens jobb kommer att automatiseras och människans kreativitet kommer att bli en allt viktigare konkurrensfördel när nya arbeten växer fram. Globalisering fler möjligheter, större konkurrens Globaliseringen är en ekonomisk, kulturell och politisk process som innebär att världens länder knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Inte minst i ekonomiska beroendeförhållanden; de senaste decennierna har den världsomspännande handeln ökat dramatiskt. Med globaliseringen har nya marknader öppnat upp sig för export, samtidigt har även konkurrensen från andra länder ökat. Konjunkturutvecklingen i Sverige och i Kronobergs län är allt mer beroende av den globala utvecklingen, detta märktes inte minst under finanskrisen För att konkurrera mot låglöneländer inom produktion ökar kraven på innovation och effektivitet i Sverige Krigsutbrott och andra oroligheter i världen får stora konsekvenser för Sverige och Kronobergs län 8

128 Demografiska förändringar urbanisering och ökad försörjningskvot Världens befolkning har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Idag är vi drygt sju miljarder människor på jorden. Enligt FN:s befolkningsprognos förväntas befolkningen fortsatt att öka det närmaste decenniet. Även i Sverige och i Kronobergs län har befolkningen ökat kraftigt under de senaste åren. Under 2017 nådde Sverige tio miljoner invånare. Enligt SCB:s prognoser är en fortsatt ökning att vänta, både i länet och riket. De senaste decennierna har det även blivit tydligt att en allt större del av världens befolkning bor i städer. För några år sedan bodde hälften av världens invånare i en stad, 2030 förväntas siffran att ha ökat till 60 procent och 2050 till bortåt 70 procent. Med urbaniseringen har även en ny ekonomi tillkommit. En allt större andel av arbetena återfinns inom service- och tjänstesektorn, som ofta koncentreras dit marknadsunderlaget är stort, det vill säga där många människor bor. På detta vis bildas en självförstärkande spiral växande platser fortsätter i hög utsträckning att växa. Parallellt med urbaniseringen sker en förändring av befolkningens åldersstruktur. I västvärlden blir en allt större andel av befolkningen äldre. För geografier som har haft en utflyttning av unga människor blir detta än mer påtagligt. Från och med 2020 räknar man med att andelen 80-åringar eller äldre i befolkningen kommer att öka i en hög takt. År 2050 räknar man med att antalet personer över 85 år kommer att ha fördubblats jämfört med idag. Med detta förväntas även ett ökat vårdtryck. I Kronobergs län pekar prognoserna på att antalet personer över 80 år kommer att öka med drygt 50 procent mellan Behoven av vård- och kollektivtrafik förväntas att öka Städernas betydelse för den ekonomiska utvecklingen förväntas att fortsatt öka Miljö och klimatförändringar risk för globala katastrofer Vi förbrukar mer än vad jorden förmår att producera som en följd av en globalt ökande konsumtion och befolkningstillväxt. Överutnyttjandet av resurser bidrar till global uppvärmning, vattenbrist och minskad mångfald. Om inte de klimatpåverkande utsläppen minskar riskerar vi smältande polarisar och stigande havsnivåer, skyfall och extrema värmeböljor. Fattiga länder riskerar att drabbas hårdare som en följd av mindre resurser för att hantera klimatförändringar. Kan leda till att migrationen ökar. Perioder med en allt högre temperatur kan leda till en ökad dödlighet hos riskgrupper i befolkningen En mer generell ökad risk för smittspridning Ökade samhällskostnader i form av hantering av de konsekvenser extrema väderslag medför

129 NÅR VI MÅLEN? Ökad attraktivitet fler ska vilja bo i länet. Inrikes flyttnetto ska förbättras FIGUR 3: INRIKES FLYTTNETTO KÄLLA: SCB Inrikes flyttnetto är det främsta måttet för att mäta boendeattraktivitet i en region. Måttet mäter skillnaden mellan hur många människor som flyttar till och från Kronobergs län i relation till övriga län i Sverige. Ett positivt inrikes flyttnetto är ett mer rättvisande mått för att studera boendeattraktivitet än den totala befolkningsutvecklingen. Under strategiperioden har länet förbättrat sitt flyttnetto, men det är fortfarande negativt. Det senaste året låg det på -153 personer. Det är framförallt storstadsregionerna som länet förlorar invånare till och det är yngre vuxna som står för de flesta flyttningarna. Givet den höga inflyttningen från andra länder de senaste åren har sekundäromflyttningarna ökat. Detta verkar främst påverka några av de mindre kommunerna i länet som har haft ett mycket lågt inrikes flyttnetto under perioden men samtidigt ett högt utrikes flyttnetto. I egenskap av regional centrumstad har Växjö kommun det högsta inrikes flyttnetto, delvis beroende på inflyttning från övriga kommuner i länet. Dock är det positivt att även Markaryds- och Älmhults kommun totalt sett haft ett positivt inrikes flyttnetto under strategiperioden. Innan strategiperioden hade de båda kommunerna ett negativt netto. Bedömningen är att Kronobergs län har goda möjligheter att på sikt förbättra sitt flyttnetto. Länet erbjuder många försörjningsmöjligheter i förhållande till antalet invånare och har haft en god jobbtillväxt över tid, vilket skapar förutsättningar för ökad inflyttning. Över tid har inflyttningen, trots den goda tillväxten, varit begränsad och istället har inpendlingen till länet ökat drastiskt de senaste åren. Detta indikerar att länet har en attraktiv arbetsmarknad men inte är lika attraktivt ur en boendesynpunkt. Den positiva trenden de senaste åren, och det positiva flyttnettot för Markaryds- och Älmhults kommun som har ett högt inpendlingsnetto indikerar att regionen har chans att nå målet. En viktig faktor som kommer att påverka utvecklingen är hur sekundäromflyttningen av de som invandrat till länet kommer att se ut framöver. Framförallt kan detta komma att påverka de mindre kommunerna som över tid haft en negativ befolkningsutveckling. 10

130 Klimatpåverkan ska minska. Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen ska år 2025 vara högst 1,5 ton per invånare 7,0 6,0 5,8 5,0 4,9 5,2 4,3 4,0 3,9 3,8 3,5 3,4 3,3 3,2 3,0 2,0 1,0 0, FIGUR 4 UTSLÄPP AV KOLDIOXID FRÅN FOSSILA BRÄNSLEN (TON PER INVÅNARE) , KRONOBERGS LÄN. KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET Mellan har koldioxidutsläppen i länet nästan halverats. Minskningstakten har över tid dessutom tilltagit. Mellan minskade utsläppen med 1,5 procent i årligt genomsnitt. Under perioden har takten varit 5,1 procent om året. Förändringar inom energisektorn har stått för nästan hälften av utsläppsminskningarna i länet Exempelvis har hushållens ökande användning av fjärrvärme som uppvärmning av bostaden haft stor effekt. Utsläppsminskningarna från transportsektorn, som idag står för 70 procent av de koldioxidutsläppen, har endast stått för 10 procent av länets totala utsläppsminskningar Det är först under de senaste åren som utsläppen från transporter minskat. Mellan ökade utsläppen från sektorn och minskade de endast med fyra procent. Under perioden har den årliga minskningstakten legat på 3,1 procent. För att nå målet krävs att utsläppen från transporter fortsätter att minska och det i en hög takt.

131 Produktiviteten ska öka. Mellan ska BRP/ Sysselsatt i Kronobergs län öka mer än i riket Riket Kronobergs län 8,0% 7,0% 7,2% 6,0% 5,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 2,5% 3,1% 2,0% 1,6% 3,2% 4,0% 1,0% 0,0% Genomsnittlig årlig förändring FIGUR 5: PRODUKTIVITETSUTVECKLING PER ÅR (I %) (BRP/SYSSELSATT). KÄLLA: SCB Sedan finanskrisen har produktiviteten i länet utvecklats starkt och över riksgenomsnittet. En anledning till den goda utvecklingen är att tillverkningssektorn idag producerar samma värde som före finanskrisen men med färre anställda. Detta innebär att varje person som arbetar inom sektorn skapar ett högre värde än förut. Förmodligen beror detta på ökad automatisering och rationalisering. Men även tjänstesektorn i länet har bidragit till den goda utvecklingen. Skillnaden inom denna sektor är att den även växer sett till antalet anställda. Därför är det sannolikt att lönerna står för en stor del av BRP-tillväxten inom sektorn. Jämfört med andra län har Kronobergs län haft den fjärde högsta produktivitetstillväxten i riket under strategiperioden. Ser vi till den faktiska produktiviteten 2017 hade Kronobergs län den sjunde högsta i riket och låg under riksgenomsnittet. Bedömningen är att länet har stora möjligheter att uppnå målet. Industrisektorn är den största privata sektorn i länet och genomgår stora förändringar. Teknikinslaget ökar vilket resulterar i ett högt produktionsvärde men färre anställda. Inom tjänstesektorn har produktivitetsutvecklingen under de senaste åren varit mycket god, förmodligen beroende på en god utveckling inom bland annat IT-sektorn. 12

132 Balanserad tillväxt fler arbetstillfällen. Mellan ska den sysselsatta dagbefolkningen i länet öka mer än riksgenomsnittet (exklusive storstadsregionerna) 2,5% Riket Riket exkl. storstadsregionerna Kronobergs län 2,0% 2,1% 2,0% 2,0% 1,9% 1,5% 1,6% 1,7% 1,7% 1,4% 1,7% 1,3% 1,0% 1,0% 1,1% 0,5% 0,0% FIGUR 6: UTVECKLING AV ANTAL SYSSELSATTA (I %) PER ÅR , KÄLLA: SCB Efter en svag återhämtning de första åren efter finanskrisen har jobbtillväxten i länet tagit fart under de senaste åren. Under strategiperioden har jobbtillväxten i länet varit högre än i riket, både inklusive och exklusive storstadsregionerna. Flest jobb har skapats inom, i fallande ordning; företagstjänster, utbildning, vård- och omsorg, offentlig förvaltning, byggverksamhet, tillverkning, information- och kommunikation, handel samt hotell och restaurang. Om vi istället ser till perioden , som inkluderar finanskrisen, har jobbtillväxten främst skett inom företagstjänster, utbildning, vård- och omsorg, handel, information- och kommunikation samt hotell- och restaurang. Under denna period minskade däremot antalet anställda inom industrisektorn kraftigt, även om en liten återhämtning skett de senaste åren. Under strategiperioden, , har samtliga kommuner förutom Ljungby bidragit till jobbtillväxten i länet. Drygt hälften av jobben växte fram i Växjö kommun och var fjärde i Älmhults kommun. De båda kommunerna stod även för 99,5 procent av jobbtillväxten i länet mellan Övriga kommuner, förutom Markaryd, hade en betydande jobbförlust under perioden.

133 Förbättrad matchning fler i arbete. År 2025 ska sysselsättningsgraden för kvinnor och män i länet uppgå till minst 80 % 90,0% 07 Kronobergs län Riket 80,0% 78,7% 79,3% 79,8% 77,9% 78,6% 79,1% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% FIGUR 7: SYSSELSÄTTNINGSGRAD (NATTBEFOLKNIGN ÅR) KÄLLA: SCB Sysselsättningsgraden i Kronobergs län uppgick under 2017 till 79,8 procent. Sett till både kvinnor och män är länet således nära att nå målnivån. Detta innebär dock inte att målet är uppfyllt frågan är om länet fortsatt kommer att ligga på samma nivå fram till Just nu råder högkonjunktur och vid en eventuell lågkonjunktur finns en risk att sysselsättningsgraden, som vid förra krisen, minskar. Under strategiperioden har sysselsättningsgraden ökat från 77,9 procent till 78,7 procent till 79,8 procent uppgick sysselsättningsgraden för kvinnor i länet till 78 procent och för män till 81,5 procent. Detta innebär att männen ligger, med god marginal, över målnivån men kvinnorna under. Samma skillnader finns när vi ser till inrikes- och utrikes födda personer. För utlandsfödda personer uppgår sysselsättningsgraden till 59,2 procent och för inrikes födda till 86,5 procent. Dock har sysselsättningsgraden för utlandsfödda ökat med 3,2 procentenheter under strategiperioden. Utlandsfödda kvinnor har en betydligt lägre sysselsättningsgrad (55,6 procent) än utlandsfödda män (62,7 procent). Det finns även stora skillnader mellan länets kommuner. I kommunerna Ljungby, Uppvidinge, Alvesta samt Älmhult uppgår den totala sysselsättningsgraden till mer än 80 procent. I Markaryds- och Lessebo kommun ligger den endast på 76,6 respektive 73,9 procent. 14

134 Procent Procent Ett ökat humankapital. Den självskattade hälsan för kvinnor och män, flickor och pojkar ska öka och könsskillnaderna minska. BRA/MYCKET BRA ALLMÄN HÄLSA, VUXNA Män Kvinnor FIGUR 8: ALLMÄN HÄLSA BLAND VUXNA (16-84 ÅR) I KRONOBERGS LÄN För den vuxna befolkningen (16-84 år) i länet ökade den självskattade allmänna hälsan succesivt för både män och kvinnor under perioden Mellan 2014 och 2018 syns dock en minskning, 3,3 procentenheter för män och 4,8 procentenheter för kvinnor. Män skattar sin hälsa som bra eller mycket bra i större utsträckning än kvinnor, skillnaderna mellan könen har varit ungefär densamma genom åren. Könsskillnaderna är störst i den yngsta åldersgruppen, år, där det skiljer tio procentenheter mellan män och kvinnor. Hälsan är även ojämlikt fördelad utifrån utbildningsnivå. Personer med en hög utbildningsnivå uppger i större utsträckning en bra eller mycket bra hälsa (81 procent) jämfört med personer med en lågutbildningsnivå (66 procent). BRA MYCKET BRA ALLMÄN HÄLSA, BARN OCH UNGDOMAR Pojkar åk 5 Pojkar åk 8 Pojkar gy åk 2 Flickor åk 5 Flickor åk 8 Flickor gy åk 2 FIGUR 9: ALLMÄN HÄLSA BLAND BARN OCH UNGDOMAR I KRONOBERGS LÄN För barn och ungdomar i länet finns det skillnader i självskattad allmän hälsa, både mellan pojkar och flickor och mellan olika årskurser. Eleverna i årskurs 5 skattar sin hälsa bättre än de äldre eleverna. Sett över tid har dock andelen som skattar sin hälsa som god eller mycket god minskat något bland flickorna i åk 5 men varit ungefär densamma bland pojkarna. Även bland pojkarna i årskurs 8 har den allmänna hälsan varit ganska stabil fram till den senaste undersökningen (2018) då den minskade något. För pojkar

135 i gymnasiets år 2 och för flickor i årkurs 8 och gymnasiets år 2 har den allmänna hälsan haft en tydligare negativ trend över tid, minskningen är störst bland flickorna. Skillnaderna mellan pojkar och flickor i de äldre årskurserna har även blivit större över tid. Sett till den utveckling som varit finns det i dagsläget en stor utmaning i att nå målet kring självskattad allmän hälsa. Den minskade hälsan är tydligare bland barn och ungdomar än vuxna, men för båda målgrupperna finns det tydliga könsskillnader i hälsa som behöver beaktas. På väg mot ett plusenenergilän. 80 % av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2025 från förnybara källor. Det långsiktiga målet är att år 2050 ska Kronobergs län vara ett Plusenergilän. Detta innebär att produktionen av förnybar energi och biobränsle överstiger den totala energianvändningen i länet, dvs. blir självförsörjande och kan exportera förnybar energi. FIGUR 10: ENERGIANVÄNDNINGS I KRONOBERGS LÄN Totalt sett är målet om Kronobergs energianvändning på 80 % från förnybara inte uppnått då förnybar energi uppgår till ca 51 %. Andelen är något sämre än för år 2013 års data som uppgick till 54 %. Den stora problematiken finns inom transporterna. Som figuren ovan illustrerar krävs stora förändringar för att år 2025 lyckats med övriga 49 % av energianvändningen och helt frångå fossila bränslen inom transporter. 80 % av bränslen från transporterna är fortfarande fossila och utbytningstakten är alldeles för långsam för att målet ska nås till