Ledamöter kallas Ersättare informeras. Beatrice Hagström, SACO Thomas Eriksson, TCO Agneta Höglin, LO

Transkript

1 ( J o KALLELSE Ii [i BARN OCH UTBILDNING Ledamöter kallas Ersättare informeras Barn- och utbildningsnämnden Tid för sammanträde: , kl 09:00 Plats: Inbjudna personalföreträdare: Kommunfullmäktiges sessionssal, Rådhuset, Söderhamn Beatrice Hagström, SACO Thomas Eriksson, TCO Agneta Höglin, LO Särskilt kallade: Kerstin Vennberg, punkt 3, kl 09:00 Pernilla Lund, punkt 4-5, kl 09:15 Carin Mellqvist, punkt 6-7, kl 10:00 Johan Rasmusen, punkt 8, kl 10:30 Bo Wikström Ordförande OBS! Eventuellt förhinder anmäls till Yvonne Sundin på barn- och utbildningsnämridens förvaltningskontor, tfn för inkallande av ersättare.

2 U BARN OCH UTBILDNING FÖREDRAGNINGSLISTA Barn- och utbildningsnämnden Val av justerare 2. Upprop 3. Ekonomisk rapport (handlingar skickas separat med e-post) BUN/2014/ Personaltäthet per den 15 oktober 2014 BUN/2014/ Beslutsattestanter 2015 (handlingar delas ut på sammanträdet) BUN/2011/ Yttrande över motion om att utveckla skolan genom utveckling av skolbiblioteken BUN/2014/ Yttrande över medborgarförslag om nationella skräpplockardagen BUN/2014/ Yttrande över motion om att ta del av satsningen på Tekniksprånget för att locka ingenjörer och naturvetare till välfärdssektorn BUN/2014/ Begäran om utökning av fristående pedagogisk omsorg BUN/2012/ Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m 11. Anmälan av delegationsbeslut BUN/2014/0008 f 12. L Rapporter a) Kommunalförbund för gymnasie- och vuxenutbildning i Hälsingland b) Tillsynsrapport Pusselbitens förskola 13. Fråga om införande av SMS-tjänst på alla skolor BUN/2014/ Fråga om ändrade rutiner för orosanmälningar baserade på erfarenheterer från andra kommuner i länet BUN/2014/ Fråga om bidrag till elever i åk 9 för studieresor i Europa BUN/2014/ Förslag till nya ärenden 2

3 17 PUJV )

4 RAPPORT 1 (8) r/i\[1u Datum BARN OCH UTBILDNING Pernilla Lund Dnr BUN/2014/0007/600 Sammanställning av personaltäthet per 15 oktober 2014 Ärendet Redovisning av personaltäthet inom förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundskola. Tidigare beslut Beslut om resurstilldelningsmodell för grundskolan i barn- och utbildningsnämnden den 19 april Bakgrund och syfte Personaltäthet per enhet inom förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola har årligen redovisats till barn- och utbildningsnämnden sedan Syftet med rapporten har, under de år den tagits fram, bl a varit att följa upp att beslutad resurstilldelningsmodell för grundskolan följs. Ett annat syfte är att se hur personaltätheten för resterande verksamheter ser ut tidigare än när Skolverket publicerar den officiella statistiken. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Nedan redovisas personaltäthet per 15 oktober per enhet för åren i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Vad gäller grundskolan så har den delats upp i årskurs 1-2, årskurs 3-6 och årskurs 7-9. När det gäller grundsärskolan så har träningsskolan brutits ut. Redovisning go rs även på kommunnivå för samtliga ovan nämnda verksamheter förutom förskola, då under hela den period som resurstilldelningssystemet för grundskolan varit i bruk. Statistiken för förskolan finns från 2012 och framåt. Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal i de olika verksamheterna är framtagna på samma grunder som uppgifterna till SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. Dock har uppgifterna vidareförädlats genom att dela på skolåren i grundskolan och att träningsskolan särredovisas. Vidare så har de elever och personaigrupper som inte ingår i resurstilldelnings modellen för grundskolan räknats bort. Det gäller asyl, föreberedelseklass, särskild undervisningsgrupp (t o m 2012), svenska som andraspråk, modersmål och studiehandledning på modersmål. Noteras också att Skolverket i det så kallade Kommunbladet redovisar lärare per elev här redovisas pedagoger per elev, dessutom ingår fristående verksamheter inom alla verksamheter i Kommunbladet. 1 de fall jämförelser görs mot föregående år har samtlig statistik hämtats från det så kallade Kommunbladet för 2013.

5 Sida 2 av 8 Förskola För förskolan redovisas antalet barn per pedagog omräknat i årsarbetare. Noteras att när det gäller förskolan så ingår även resurs- och stödpersonal som arbetar med barn eller barngrupp. Språkassistenter finns inte med i den redovisade personalen. Kommungenomsnittet för förskolan är 5.3 barn per pedagog. Detta kan jämföras mot riksgenomsnittet för förskolan 2013 som då var på samma nivå. Noteras att statistiken för riksgenomsnittet inte är fullt jämförbart men ändå ett riktva rde att mäta mot. Motsvarande siffror för Söderhamns kommun i denna mätning var 6.0 barn per pedagog medan den officiella statistiken visar 5.8 barn per pedagog. Noteras att i den officiella statistiken ingår även fristående verksamheter. Den satsnings som gjorts på förskolan det så kallade förskolelyftet med 10 miljoner kronor beräknades ge en grundbemanning på 5.7 barn per pedagog. Räknas resurs- och stödpersonal bort ur denna statistik så är personaltätheten 5.6 barn per pedagog. Antal barn per pedagog i förskola Alla förskolor utom Kungsgårdens och Sandarne förskolor har förbättrat personaltätheten under 2014 i förhållande till Den försämrade personaltätheten i Kungsgårdens förskola var temporär. En medarbetare bytte förskola i september då barnantalet var lägre. Sedan dess har barnantalet ökat igen. Det innebär att nyrekrytering nu pågår till förskolan. Vad gäller Sandarne förskola så håller det även där på att rekryteras ytterligare medarbetare. Att förbättringarna är olika mellan förskolorna beror på att några förskolor redan till viss del hade hunnit anställa nya medarbetare inom ramen för förskolelyftet vid föregående mätning. Orsaker till skillnader mellan personaltäthet på de olika förskolorna och mellan olika år kan bero på barngruppernas sammansättning då barn 1-3 år genererar mer pengar än barn 4-5 år. Detta visar sig bl a på Stentägten och Utterns förskolor som har mestadels små barn. En annan orsak kan vara att det finns extra resurser och stödpersonal på förskolorna. Exempel på detta är Klossdammens och Lillbergets förskolor. På Rosenvalls förskola beror den höga personaltätheten på att pengarna fördelats olika mellan vår och höst.

6 Sida 3 av 8 Förskoleklass För förskoleklassen redovisas antalet elever per pedagog omräknat i årsarbetare. På de enheter som fått särskilda resurser för asylverksamhet ingår inte asylelever och pedagoger som arbetar med dessa elever. När det gäller de yngre eleverna så bör personaltätheten ses över verksamheterna förskoleklass, fritidshem och grundskolans lägre årskurser. Detta på grund av att delar av personalen är densamma och arbetar i en eller flera av verksamheterna. Avvikelse mellan år på enskild verksamhet kan bero på hur personalen redovisats mellan verksamheter i statistiken respektive år. Antal elever per pedagog i förskoleklass azfl2 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 / / / 1 Kommungenomsnittet för fi rskoleklassen är 27.5 barn per pedagog, vilket något sämre än Sett per enhet under 2014 så är högsta personaltätheten på Stråtjära skola med 13 barn per pedagog lägsta personaltätheten finns på Stenbergaskolan med 46.2 barn per pedagog. Om asylverksamheten räknas in i statistiken så innebär det ett kommungenomsnitt på 25.3 barn per pedagog och Stenbergaskolan går från den skola med lägst personaltäthet till den skola som har den högsta personaltätheten, 11.9 barn per pedagog. De enheter som har avvikelser att notera mellan 2013 och 2014 är Stenbergaskolan, Stentägtskolan, S tråtj ära skola och Vågbroskolan. Stenbergaskolans avvikelse beror på att 0,25 tjänst inte var tillsatt när mätningen gjordes, dock har den reella personaltätheten varit bättre än vad denna tabell visar. Detta på grund av att barngruppen till drygt 40% består av asylelever vilka inte räknas in denna statistik och inte heller den personal som finansieras av asylintäkter. Räknas asylelever och pedagog som finansieras av statsbidraget så är personaltätheten 11.9 barn per pedagog. Stentägtskolans avvikelse beror till viss del av konteringstekniska problem. Dessutom finns en till vuxen som arbetar mot förskoleklassen men den arbetar främst mot en elev och ska därmed inte räknas in i statistiken. Stråtjära skolas avvikelse beror dels på att 2013 inte har redovisats på rätt sätt och dels på att det är så få elever i förskoleklassen men att det krävs en viss grundbemanning för att kunna genomföra förskoleklassen. Vågbroskolans avvikelse beror på att rektor gjort ett val av att satsa på förskoleklassen.

7 Sida 4 av 8 Nedanstående tabell beskriver kommunsnittet över antal elever per årsarbetande pedagog i förskoleklass under hela perioden Personaltätheten är sämre än i förhållande till 2013 vilket är ett av de sämre åren i perioden. Notera dock att nyckeltalet vid fördelning av pengar i budget är 13 barn per 0.5 pedagog. Riksgenomsnittet under 2013 var 16.5 barn per årsarbetande pedagog vilket var en liten försämring i förhållande till Noteras att statistiken för riksgenomsnittet inte är fullt jmfo rbart men ändå ett riktvärde att mäta mot. Antal elever per pedagog i förskoleklass Fritidshem För fritidshemmet redovisas antalet elever per pedagog omräknat i årsarbetare. För fritidshemmet gäller samma sak som för förskoleklassen och grundskolans lägre årskurser, att delar av personalen är densamma och arbetar i en eller flera av verksamheterna. Avvikelse mellan år på enskild verksamhet kan bero på hur personalen redovisats i statistiken mellan verksamheter respektive år. 40,0 35,0 Antalet barn per pedagog i fritdshem Zt2 a 13 Z 14 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0.0 Kommungenomsnittet för fritidshemmet är 28.5 barn per pedagog. Detta att jämföra mot 2013 då motsvarande siffra var 25.5 barn per pedagog. Jämfört med 2013 så är personaltätheten på

8 Sida 5 av 8 fritidshemmen mer ojämn mellan enheter i förhållande till Detta beror till viss del på att elevantalet inom fritidshemmen har ökat under hösten men personalstyrkan är densamma. Antalet barn per pedagog i fritidshem (3,0 35,0 30,0 25,0 25,5 20,0 1 5,0 1 0,0 5,0 0, ( ( Tabellen ovan beskriver kommunsnittet över antal elever per pedagog i fritidshemmet under hela perioden Personaltätheten har försämrats i förhållande till Motsvarande siffror för riket var 21.3 elever per årsarbetare. Skolverkets statistik redovisar också antalet inskrivna elever per anställde, vilket för riket var 12.9 elever per anställd. Motsvarande siffra för Söderhamn 2014 är 15.5 elever per anställd. Grundskola För grundskolan redovisas antalet elever per pedagog omräknat i årsarbetare. 1 pedagoger ingår alla de medarbetare som har pedagogiska uppgifter och som arbetar med elevgrupper (fler än en elev). På de enheter som fått särskilda resurser för asylverksamhet ingår inte asylelever och pedagoger som arbetar med dessa elever. Tabellen nedan beskriver kommunsnittet över antal elever per pedagog i grundskolan under hela perioden Personaltätheten har förbättrats i förhållande till 2013 och är den högsta under den period som mätts. Noteras dock att avvikelsen i personaltätheten under hela perioden skiljer mindre än 1.0 elev per pedagog. Lärartätheten för riket var under 2012 var 12.1 elever per lärare och motsvarande siffra för Söderhamns kommun var 12.7 elever per la rare. Noteras att i riksstatistiken mäts lärartätheten, här mäts den pedagogiska personalens täthet. Antal elever per pedagog i k ,0 10,0 an fl fl fl (fl fl 0 fl 0 fl 0 I. 5,0 0,

9 Sida 6 av 8 Redovisningarna som följer visar antalet elever per pedagog omräknat i årsarbetare för årskurs 1-2, 3-6 och 7-9 under perioden samt 2006 vilket var det första år som resurstilldelningsmodellen tillämpades. För grundskolans årskurs 1-2 gäller samma sak som för förskoleklassen och fritidshemmet att delar av personalen är densamma och arbetar i en eller flera av verksamheterna. Avvikelse mellan år på enskild verksamhet kan bero på hur personalen redovisats i statistiken mellan verksamheter respektive år. 25,0 Antal elever per pedagog i åk , DO6 Z12 ZH3 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 1 Kommungenomsnittet för grundskolans årskurs 1-2 är 11.9 elever per pedagog. Detta att jämföra mot 2013 då motsvarande siffra var 12.3 barn per pedagog. Vid fem av kommunens elva skolor med årskurs 1-2 har personaltätheten minskat något under 2014 i förhållande till Stentägtskolan har i stort sett samma antal personal men elevantalet har ökat där av den något större skillnaden mellan 2013 och Det innebär i praktiken att det är några fler elever i varje klass bland nuvarande 1:or mot för förra årets 3:or Antal elever per pedagog i åk , D DZ13 flz14, p > 4*, Kommungenomsnittet för grundskolans årskurs 3-6 är 12.2 barn per pedagog. Detta att jämföra mot 2013 då motsvarande siffra var 11.9 barn per pedagog. Atta av kommunens elva skolor med årskurs 3-6 har försämrat personaltätheten i förhållande till 2013, varav sex skolor har förbättrat personaltätheten i årskurs 1-2. Vad gäller personaltäthet på Norrtullskolan, som är den skola som

10 Sida 7 av 8 har den lägsta personaltätheten i grundbemanningen så finns där en vakant lärartjänst plus en specialpedagogtjänst som ska delas med årskurs 7-9 som inte har tillsatts på grund av att det inte har funnits behöriga sökande. Antal elever per pedagog i äk , D2006 o12 D13 U 14 ruergikss1<olan Narriullskolaft Steribergakolan VgbroskoIan Kommunen Kommungenomsnittet för grundskolans årskurs 7-9 är 10.9 elever per pedagog. Detta att jämföra mot 2013 då motsvarande siffra var 12.3 barn per pedagog. Norrtullskolan har bättre personaltäthet 2014 än 2013 men är ändå den högstadieskola som har den lägsta personaltätheten. En av orsakerna till detta är att en lärartjänst och delar av en specialpedagogtjänst inte kunnat tillsättas på grund av att det saknats behöriga sökanden. Vad gäller Bergviksskolan så har de en större budget än vad de har elever vilket har möjliggjort satsningar i årskurs 7-9. En annan orsak till skolornas olika personaltäthet är att de har olika klassorganisationer. Norrtullskolan har fler elever per klass än övriga skolor med årskurs 7-9. Detta beror på att övriga skolor har för många elever för att göra färre paralleller. Grundskolans resurstilldelningsmodell Grundskolans nuvarande resurstilldelningsmodell för undervisningsresurser innebär att satsningar ska göras mot årskurs 1 och 2. 1 den statistik som tagits fram har årskurs 7-9 den högsta personaltätheten och den lägsta är i årskurs 3-6. Personaltätheten i årskurs 1-2 och 7-9 är lika. En faktor som påverkar personaltätheten är att antalet timmar i timplanen ökar för eleverna i takt med stigande årskurser vilket i sig kräver mer personal. Noteras att resurstilldelnings modellen har lättats upp något i skrivningarna under En ny resurstilldelningsmodell för grundskolan börjar gälla från höstterminen Det innebär att den redovisning som kommer att göras av pedagogisk personal per 15 oktober 2015 kommer att vara anpassad till den nya modellen och därmed kommer inte denna statistik vara jämförbar. Förvaltningen har dock förberett och tagit ut siffror ur årets statistik men med kommande års förutsättningar så att det finns ett basår att mäta den förväntade förändringen mot. Särskola För särskolan redovisas antalet barn per pedagog omräknat i årsarbetare. Kommungenomsnittet för grundsärskolan exklusive de elever som går på träningsskolan är 1.6 barn per pedagog. Detta att jämföra mot 2013 då motsvarande siffra var 1.9 barn per pedagog. Personalttätheten på grundsärskolans träningsskola är 1.2 barn per pedagog. Att avvikelserna mellan år kan bli stora beror på att det är få elever som går på grundsärskolan. Någon rikssiffra att

11 Sida 8 av 8 jämföra detta finns inte, då denna statistik omfattar hela grundsärskolan och visar antalet lärare per elev.. Antal elever per pedagog i grundsärskola och träningsskola ,0 3,0 2,2 2,0 1,9 1,0 0,0 SteriberskoIan, grusr D2012 D2013 D2014 StenbersskoTan, trätirig Pernilla Lund Controller/utredningssekreterare

12 0

13 \ r Sida 1 L TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) rjr / BUN!2014/0106/600 JJ/JND\JiU Barn och Utbildning Carin Mellqvist Datum Dnr Yttrande över förslag över utveckling av skola genom skolbibliotek Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden anser motionen vara besvarad med hänvisning till att skolbiblioteksplanen uppfyller innehållet i den strategi som motionären efterfrågar. Ärendet Gun-Britt Waliström, Vänsterpartiet i Söderhamn föreslår i en motion att barnoch utbildningsnämnden och kultur- och samhällsutvecklingsnämnden ges uppdrag att arbeta fram en strategi där skolbiblioteken stärks. Den bör bli ett medel för skolan att nå måluppfyllelsen, vad gäller läsande samt att arbetet med strategin tar hänsyn till intentionerna i motionen om vuxenläsandet. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Motionären efterfrågar en strategi för arbete att göra skolbiblioteket till att bli en miljö där unga möter text, böcker med mera. Hon pekar också på vikten av att lära sig att ta del av information, instruktioner och nyheter. Allt för att bli en självständig och demokratisk person. Skolbiblioteksverksamheten regleras i flera olika styrdokument såsom skollagen, biblioteksiagen, läroplan för grundskolan (Lgr il), läroplan för gymnasiet (Gy 2011) samt UNESCO:s skolbiblioteksmanifest. 1 Söderhamns kommun finns sedan 2006 en skolbiblioteksplan som revideras vartannat år. Gällande plan kommer att revideras i slutet av 2014 och behandlas av barn- och utbildningsnämnden i början av nuvarande plan finns följande verksamhetsmål uppsatta: Bidra till ökad måluppfyllelse hos eleverna Vara en pedagogisk resurs i alla ämnen för alla elever, lärare och pedagoger Bidra till att varje elev utvecklar sin läs- och skrivförmåga sitt språk, sin fantasi och sitt kreativa tänkande utifrån vars och ens egna förutsättningar. Bidra till ökad kunskap i informationssökning och kälikritik. Eleven ska ha inflytande över skolbiblioteken och dess utveckling. Öka samverkan mellan skolbibliotek, it-pedagogska verksamheten och specialpedagoger Utveckla ett samarbete mellan skolbibliotek och folkbibliotek samt arbeta mot gemensamma mål

14 Datum Sida (2) 1 planen finns förslag på både läsfrämj ande metoder till exempel skrivprojekt i skolan, bokprat, författarbesök och förslag på metoder för informationssökning, till exempel söka i databaser, arbeta med källhänvisningar och bibliotekskunskap. Skolbiblioteksplanen ligger till grund för lokala handlingspianer som finns på varje skola, vilka ger en mer konkret beskrivning av skolornas egen verksamhet med skolbibliotek. Allt för att bättre nå ovanstående verksamhetsmål. Utöver barn- och utbildningsförvaltningens yttrande innebär förslag till beslut inte någon förändring i förhållande till nuvarande situation. Förslaget medför inte heller några konsekvenser vare sig ekonomiskt eller ur övriga perspektiv ur vilka ett förslag ska analyseras. Carin Mellqvist Carin Engbiom Kristin Svedberg Verksamhetschef Rektor Specialpedagog

15 rj DJJJJ J]\jJ\J BAR N- OCH UTBILDNING Skolbiblioteksplan Reviderad Nästa revidering dec 2014

16 Skolbiblioteksplan 1. Bakgrund Att kunna läsa, förstå och göra sig förstådd i samhället är en demokratisk rättighet. Skollagen säger att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek (20 10:800). Enligt biblioteksiagen (SFS 1998:1249) ska det inom grundskolan finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Söderhamns kommun fastställde sin biblioteksplan. Ett av målen i planen är att skapa ett naturligt samarbete mellan folkbibliotek och skolbibliotek för likvärdig tillgänglighet till kvalitativt bra medieutbud och personal med hög relevant kompetens. 1 syfte att säkerställa en likvärdig kvalité för eleverna utarbetades en handlingsplan för skolbiblioteken i Söderhamns kommun. Skolbiblioteksplanen för Söderhamns kommun antogs våren Syfte Skolbiblioteksplanens syfte är att: formulera vision och övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteksverksamheten i Söderhamns kommun. vara en nulägesbeskrivning av skolbibliotekens situation och en vision för framtida arbetssätt och utveckling. öka samarbetet mellan kommunens skol- och folkbibliotek. förankra och integrera skolbiblioteket i skolans verksamhet. skapa en röd tråd för arbetet med barns och ungas läsning och informationskompetens i kommunen från förskoleklass upp till gymnasiet. Denna övergripande skolbiblioteksplan ligger till grund för de lokala handlingsplanerna på respektive skola. Dessa kommer att ge en mer konkreta beskrivning av de olika skolornas skolbiblioteksverksamhet. Den lokala handlingsplan beslutas av rektor och revideras varje år. Skolbiblioteksplanen revideras vartannat år i samband med höstterminens slut. Nästa revidering sker december Vision för skolbiblioteks verksamheten Visionen är att skapa väl fungerande skolbibliotek där skolbibliotekarier, skolledare och lärare samarbetar mot gemensamma mål. Skolbiblioteket: skall fungera som en pedagogisk resurs till elever och lärare och omfatta skolans alla ämnesområden. skall stimulera elevers läslust, läs- och skrivförmåga och språkutveckling. skall vara en resurs för att öka informationskompetensen hos elever och skolans personal, samt stimulera till kritiskt tänkande. skall vara en mötespiats för skolans elever och personal. Att höja skolbibliotekens kvalité avseende utbildad bemanning, mediebestånd och miljö är av största vikt. En samordning av kommunens resurser bör möjliggöra en sådan utveckling. Skolbiblioteken ska tillsammans med övrig pedagogisk verksamhet bidra till skolutveckling. 2

17 4. Styrdokument Skolbiblioteksverksamheten regleras i flera styrdokument såsom skollagen (2010:800), biblioteksiagen (SFS 1998:1249), Lgrl 1, Gy201 1, UNESCOS skolbiblioteksmanifest och S öderhamns kommuns biblioteksplan. (se bilaga 1) 5. Verksamhetsmål Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteken i Söderhamns kommun är att: bidra till ökad måluppfyllelse hos eleverna. en pedagogisk resurs i alla ämnen för alla elever, lärare och pedagoger. bidra till att varje elev utvecklar sin läs- och skrivförmåga, sitt språk, sin fantasi och sitt kreativa tänkande, utifrån vars och ens egna förutsättningar. bidra till ökad kunskap i informationssökning och källkritik. eleven skall ha inflytande över skolbiblioteken och dess utveckling. öka samverkan mellan skolbibliotek, IT-pedagogiska verksamheten och specialpedagoger. utveckla ett samarbete mellan skolbibliotek och folkbibliotek samt arbeta mot gemensamma mål. 5.1 Mål för lästrämjande arbetet och informationskompetensen Målen för skolbibliotekens verksamhet är de samma som anges i skolans utbildningsmål, kurs- och ämnesplaner samt läroplaner Metoder för Iäsfrämjande aktiviteter är t ex: skrivprojekt i skolan. arbeta med att tillhandahålla ett inspirerande och uppdaterat bestånd i biblioteken bokprat författarbesök sagostunder och berättande i olika former skapandet av en inbjudande och ändamålsenlig miljö boksamtal bokskola (gäller förskoleklass) besök på folkbiblioteket minst 1 ggr/år tävlingar, skrivprojekt, Bokjuryn etc Metoder för informationskompetens är t ex: söka i databaser jämföra fakta i olika texter informationssökning i olika medier arbeta med källhänvisningar bibliotekskunskap prova olika digitala verktyg använda Internet med kritiskt perspektiv arbeta med källkritik träna netikett använda några viktiga sökverktyg formulera sökstrategier 3

18 Bilaga 1 - Utdrag ur styrdokument och lagar Ur Skollagen (2010:800) 2 kap. 36S Eleverna i grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Ur Biblioteksiagen (SFS 1998:1249) 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelat skolbibliotek för att stimulera skolele vers intresse för läsning och litteratur samtför att tillgodose deras behov av material för utbildning. 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9S Folk- och skolbibliotek skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra mnedier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Ur Läroplan Lgrll Skolans uppdrag Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmedfå tilltro till sin språkliga förmåga.(s. 9) Mål att uppnå i grundskolan Skolan ska ansvara för att varje elev efter genoingången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (s.13-14) Rektorn ansvararför att skolans resultat följs upp och utvärderas iförhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvarför att[...1 skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stödför att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel (s.18) Ur Läroplan Gy2011. Kunskaper. Mål: Det är skolans ansvar att varje elev [...] kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje[...1 harförmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läserför att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor[...]kan använda bokoch bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (s. 9-10) Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbild ningen i förhållande till de nationella målen. [...] utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverklyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. (s. 15) Ur Unescos skolbiblioteksmanifest: Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. 4

19 Referenser Biblioteksiag. SFS 1996:1596. Tillgänglig: http :// _sfs /?bet=1996:1596 [ ] Läroplan, examensmål och gymnasiegemensainma ämnen för gymnasieskola 20]]. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: se/publikationer?id=2705 [ ] Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 201]. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: skolverket. se/publikationer?id=2575 [ ] Skollag. SFS 2010:80. Tillgänglig: http :// se/svldokument-lagarflagar/svenskforfattningssamling/skollag _sfs /?bett:2010:800 [ ] Söderhamns Kommun(2006). Biblioteksplan för Söderhamns kommun Tillgänglig: soderhamn. se/upplevaochgoralbiblioteklvarabiblioteklomstadsbiblioteket.4.cd177 ibi 1927f1f0c html [ ] Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest. (2006). [Stockholm]: Svenska unescorådet Tillgänglig på Internet: http :// sefbazment/alias/files/?skriftett_sexweb [ ] 5

20 U,nen F1r MM UN 1 2o -io- 1Lare?nr/PJacenng HwdLnr. Diartepi - j Utveckla skolan genom utveckling av skolbibliotek Att kunna läsa är en förutsättning för att bli en självständig och demokratisk person. Att kunna ta del av information, instruktioner och nyheter möjliggör eget tänka. Att kunna ta del av skönlitterära texter förstärker fantasin och kreativitet, och ger ökad förståelse för omgivningen och andra miljöer. Skolans uppgift blir att genom sina pedagogiska insatser hjälpa till att knäcka koden för läsandet. Läsa föder läsande. Finns det böcker och läsvana i ett hem är förutsättningarna större för att läsandet fortsätter hos barnen. Skolbibliotek kan bli den miljö där unga möter text, böcker och med mera. Ändå hittar jag inte några ord om skolbiblioteken i Bun;s verksamhetspian. Sociala investeringsfonden kan möjliggöra nämndsöverskridande arbete för att utveckla skolbibliotek så att skolan utvecklas och bidrar till måluppfyllelsen. 1 det arbetet kan satsningar för läsfrämjande aktiviteter för föräldragrupper ingå och då kan samarbete etableras med till exempel Resurscentrum, socialtjänsten och studieförbund. Jag föreslår att - Bun och Kus får ett uppdrag att arbeta fram en strategi där skolbiblioteken förstärks och blir ett medel för skolan att nå måluppfyllelsen vad gäller läsande. - arbetet med strategin även tar hänsyn till intentionerna motionen om vuxenläsandet. Gbritt Wallström 1 änsterpartiet Söderhamn

21 Ärende 7

22 C TJÄNSTEUTLÅTANDE (Qzz fl fl D Dnr BUN/2014/0109/600 JUU j J 0 Barn och Utbildning Carin Mellqvist Datum (2) Yttrande över medborgarförslag angående nationella skräpplockardagen Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att säga NEJ till medborgarförslaget Ärendet Agneta Brunzell från Söderhamn har lämnat in ett medborgarförslag där hon föreslår att Söderhamn ska delta i den nationella skräpplockardagen. Bland annat föreslår hon att elever i årskurs 4 tillsammans med kommunens tjänstemän och andra frivilliga städar speciellt nedskräpande stråk (Björnängsvägen, Sundbovägen, gångstråk till E-center, Stugsundsvägen, Växelgatan, gångstråk från Lidi till Granvägen och från f d Jet-macken till E-center) under en dag. Dessutom föreslås att deltagarna bjuds på fika och att diplom delas ut. Håll Sverige Rents Skräpplockardagar är en nationell kampanj mot nedskräpning och för en renare värld. Alla som deltar visar att nedskräpning är onödigt och fel och lär sig samtidigt mer om nedskräpning, återvinning och andra viktiga milj öfrågor. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Söderhamns kommun har som ett av sina inriktningsmål att utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för all som bor och verkar i kommunen. Detta innebär att barn- och utbildningsförvaltningen har som övergripande mål att utveckla miljötänkandet för alla inom förvaltningen samt att i praktisk handling agera miljömedvetet. Barn- och utbildningsförvaltningen följer den för förvaltningen beslutade miljöplanen där de övergripande målen är: Förskola och skola ska utveckla miljötänkandet hos barn/elever och i praktisk handling agera milj ömedvetet. Förskola, skola och förvaltningens administration ska långsiktigt arbeta för ett ekologiskt hållbart samhälle. Återvinning och återanvändning ska vara självklara begrepp för alla. Alla verksamheter ska sträva efter fungerande avfalls/retursystem. Alla verksamheter ska källsortera. Den lokala miljöplanen ska vara känd av elever, personal och föräldrar. Enligt gällande läroplan (Lgr 11) ska all undervisning genomsyras av ett miljöperspektiv och det innebär att elever får möjlighet att lära sig ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka samt att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till globala miljöfrågor.

23 2 (2) Exempel på vad som görs i förskolor och skolor inom kommunen: Källsortering av sopor Skräpplockning på skolgårdar Undersökning av nedbrytningstid på olika material Kompostering av organiskt avfall Intentionerna i medborgarförslaget är bra men ur ett säkerhetsperspektiv är det inte lämpligt att elever under skoldagen vistas vid trafikerade vägar och gator för att plocka skräp. Med hänvisning till vad som redan görs i förskolor och skolor sker arbete med att lära barn och elever om konsekvenser av nedskräpning och återvinning. Med anledning av ovanstående föreslås att barn- och utbildningsnämnder säger NEJ till medborgarförslaget. Utöver barn- och utbildningsförvaltningens yttrande innebär förslag till beslut inte någon förändring i förhållande till nuvarande situation. Förslaget medför inte heller några konsekvenser vare sig ekonomiskt eller ur övriga perspektiv ur vilka ett förslag ska analyseras. Carin Mellqvist Verksamhetschef

24 ., / 1 /1/[/7Kt// 2:.4672/ L u1 rflsfl -- SC4s 4,e / /z70r,rcit,74c;7r hk/ ; t a2r /2Ci- tj2q 27rV < %24/ j/fl ) /( t/ 7c7 / 27cJ-S- en Ctt-yfles cz/ / 0ȧ / t>)c/c/2&3d1 42 /c/ ;7- -. v 7.. u,,,/ /(1//2 q é2 JT. d -; /2? :2 7c/ra / /. -% 4r i4&t /& //%- c/6 ;g;. /)/%vj> //pp79 6%2/av /12/2 /1 2eJ) : 3zz/;n...*y -y -- - r-t2 j2 72 c //p2je S 4TY: / «-:t/ / 7 - / /3- /2 / r) C I77Y>/ n //ZCtE7t /7 6// 7- // 4 (/,;vne& ) ec72 d -/;;(c/c/) 7-)// / / / /?k? r?2/ 7/,1 :/.?f<. 5c2.722 z7 / 73/2 k r/t(/ cc/ t(2 tj 3 L 24 )/ 4f «dz 7,._..;_ :/..e. :2t*: a/3a 2;:c-c cn 7Z- ctf3 7 4-

25 N. *

26 9 øpuajv )

27 BARN OCK UTBILDNING Johan Rasmussen TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr BUN/2014/0107/600 U Yttrande över motion om att ta del av satsningen på Tekniksprånget för att locka ingenjörer och naturvetare till välfärdssektorn Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden säger NEJ till motionen. Barn-och utbildningsnämnden föreslår att uppdrag ges till gymnasieskolan, att informera elever i årskurs 3 på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet, om möjligheten att söka praktik inom ramen för Tekniksprånget. Ärendet Tekniksprånget är ett praktikprograrn för avgångselever under 2 1 år som är behöriga att söka en ingenjörsuthildning. Under fyra månaders heltidstjänst får praktikanten prova på livet som ingenjör hos en arbetsgivare med en erfaren handledare och en månadslön på kronor. Efter avslutad praktik har praktikanten ett kontaktnät och en inblick i vad det innebär att ha ett jobb inom tekniksektorn. En erfarenhet som är värdefull inför fortsatta studier. Behörig att söka är den som är avgångsstudent med fullständiga betyg och behörig till en ingenjörs utbildning (alltså matematik 3c och fysik 1) alternativt har gått tekniskt basår eller International Baccalaureate (IB) och har motsvarande kurser. Tekniksprångel genomförs vår och höst och ansökan är öppen under perioden 16 oktober till 16 november för våren Tekniksprånget drivs av Kungliga ingenjörsvetenskaps akademien på uppdrag av Skolverket. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Praktik inom ramen för Tekniksprånget är en eftergymnasial aktivitet och ligger därför inte inom gymnasieskolans ansvarsområde. Frågan kan lyftas i t.ex. teknikcollege för att om möjligt påverka fler företag i regionen att ansluta sig till Tekniksprånget. Beslutsalternativ Barn- och utbildningsnämnden säger NEJ till motionen. Ekonomiska konsekvenser Medför inga ekonomiska konsekvenser. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Jämställdhet Medför ingen påverkan.

28 i CENTERPARTIET 1 SÖDERHA1VIN Till Kommu nfullinäktige i Söderhamns kommun MOTION Ta del av satsningen på Tekniksprånget för att locka ingenjörer och naturvetare till vlfärdssektorn Det finns nu möjlighet även för kommuner, landsting och regioner att ta del av regeringens satsning Tekniksprånget fhr att locka ingenjörer och naturvetare till välfrdssektom. Tekn iksprångel är en satsning där näringsliv, regering, fackförbund och arhets givarorganisationer samarbetar för att bevara ingenjörstraditioncn och stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Tekniksprånget ger avgångsclever från gymnasieskolornas natur- och teknikprogram chansen att praktisera för att få en bättre bild av vad ingenjörsyrket kan innebära. Praktiken pågår i fyra månader med lön. Antagning sker vår och höst. Hittills har satsningen mest fokuserat på det privata näringslivet och teknikintensiva företag. Från och med hösten 2013 finns möjlighet även för kommuner, landsting och regioner att delta i praktiksatsningen. Välfärdssektorn likhet med andra arbetsgivare känner av bristen på ingenjörer och naturvetare. Att kommuner, landsting och regioner som arbetsgivare av tradition inte förknippas med tekniska och naturvetenskapliga yrken, gör att vi riskerar att bli omsprungna när konkurrensen hårdnar ytterligare. Tekniksprånget är ett bra sätt att synliggöra kommuner, landsting och regioner som arbetsgivare även fr ingenjörs- och naturvetenskapliga yrken. Tekniksprånget drivs av lngenjörsvetenskapsakademien (lya). Det löper på fern år. Praktikprogrammet vänder sig till ungdomar som gatt ut gymnasiets natur- och teknikprogram och ännu inte fyll 21 år. Avgångsstudenter med fullständiga betyg och behörighet till naturvetenskapliga utbildningar och ingenjörsutbildningar kan söka. Sveriges kommuner och landsting (SXL) förhandlar fram ett centralt avtal med berörda fackliga organisationer där praktikantemas anställningsvillkor fastställs, bland annat en lön på kr i månaden och rätten till en handledare. Vår kommun behöver ta vara på alla möjligheter att erbjuda praktikplatser fr ungdomar. Det är viktigt för att klara försörjningen av medarbetare framöver. En praktikplats kan ha stor betydelse för den enskilda praktikanten som stöd i valet av utbildnings- och yrkesväg fram över. En praktikplats ger värdefulla kontakter och är ett viktigt inslag i meritförteckningen. Med hänvisning till ovanstående hemställer vi att kommunfullmäktige beslutar att uppilra till kommunstyrelsen att utreda möjligheten för Söderhamns kommun att inför hösten 2014 ansluta sig till Tckniksprånget för att därigenom kunna erbjuda bra praktikplatser inom tekniska och naturvetenskapliga yrken och öka möjligheterna att rekrytera tekniker och naturvctare. till vår kommun framöver. Söderhamn den 2 december /Jan-Eric Berger (C), MarX annepersson (C), Magnus Svensson (C), Lena Dufva (C). Mikael Engblom (C)

29 Ärende 9

30 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr JJJ U BUN/2012/0083/718 BARN OCH UTBILDNING Tomas Hartikainen Begäran om att få utöka antalet platser i pedagogisk verksamhet fristående Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna ansökan från Inga-Britt Dahiberg om utökning av den pedagogiska omsorgsverksamheten vid Guidfisken med en plats till totalt 8 platser from Ärendet Ansökan har inkommit från Inga-Britt Dahlberg om godkännande för att utöka verksamheten med ytterligare en plats vid familjedaghemmet Guldfisken. Guldfisken har i dag ett godkännande för 7 platser. Tidigare beslut Barn- och utbildningsnämnden , 5 Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Etableringsfrihet gäller för fristående pedagogiska verksamhet och det innebär att kommunen är skyldig att lämna godkännande för fristående pedagogisk verksamhet som uppfyller vissa kvalitetskrav. Kommunen ska också, om godkännande finns och verksamheten är öppen för alla barn, lämna bidrag till verksamheten. Av skollagen (20 10:800) framkommer det i 25 kap. 10 att man har rätt till bidrag om: 1. huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet. 2. verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet. 3. verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag för barn som hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för enligt 13 andra stycket (hemkommunen är inte skyldig att lämna tilläggsbelopp för ett barn i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen). 4. avgifterna inte är oskäligt höga. Kommunen får besluta att en huvudman har rätt till bidrag trots att villkoret i första stycket 3 inte är uppfyllt, om det finns skäl med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär. Enligt barn- och utbildningsförvaltningens bedömning uppfyller familjedaghemmet Guldfisken i huvudsak de kriterier som krävs och tillsyn genomfördes i oktober Inför beslutet meddelar ansvarig att ett av barnen är i verksamheten endast varannan

31 2 (2) vecka. Bedömningen är därför att ytterligare ett barn inte medför några förändrade förutsättningar för familj edaghemmet Guldfiskens verksamhet med avseende på kvaliteten varför godkännande att bedriva verksamheten med ytterligare ett barn bör ges. Beslutsalternativ 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna ansökan från Inga-Britt Dahlberg om utökning av den pedagogiska omsorgsverksamheten vid Guldfisken med en plats till totalt 8 platser from Ekonomiska konsekvenser Guldfiskens fristående pedagogiska verksamhet har rätt till ersättning enligt de bestämmelser som finns i skollagen. Beslutsalternativ 2 Att säga NEJ till förvaltningens förslag. Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 1. Tomas Hartikainen

32 o n Ansökan om godkännande för att bedriva ) Ii J friståénde verksamhet BARN OCH UTBILDNING Antal bilagor 1 1. Vemlvilka ska driva verksamheten (bolags- eller annat organisationsbevis med uppgift om organisationsnummer, firmaadress, firmatecknare, bolagsordning, f-skattebevis bifogas ansökan) Sökande namn Inga-Britt Dahiberg Adress Postnummer Ort Löparvägen Marmaverken Telefon E-postadress Inga-britt.dahlberg@soderhamn.com 2. Verksamhet LI Förskola LI Fritidshem Pedagogisk omsorg 3. Antal platser Max antal platser 8 4. Startdatum Beräknat startdatum Lokalens adress Adress Postnummer Ort Löparvägenl Marmaverken 6. Beskriv verksamhetens innehåll (bifogas ansökan) Pedagogiskt innehåll Personalens utbildning och erfarenhet (utbildningsbevis bifogas) Barngruppens storlek och sammansättning Föräldraavgifter (maxtaxa tillämpas) Ansvarig kontaktperson (namn och kompetens) 7. Ekonomisk kalkyl (bifogas ansökan) 8. Besiktningsprotokoll för lokalen (senast sex månader från beslutsdatum ska besiktningsprotokoll visas upp för att ersättning ska utbetalas) Namnteckning Ort och datum Marmaverken Namntecknin firmatecknaie Namnförtydligande cl- Inga-Britt Dahiberg Ansökan med bilagor skickas till: Söderhamns kommun Barn- och utbildningsnämnden Söderhamn Utgåva

33 Söderhamns Kommun Barn och utbildningsnämnden Söderhamn Jag ansöker härmed att få utöka barnantalet från 7 till 8 stycken barn. Barngruppen består av 7 barn födda: , , , , , , Ett barn är hos mig varannan vecka. Marmaverken den 3 december 2014 Inga-Britt Dahiberg ) Familjedaghemmet Guldfisken

34 01 pu3jv

35 EJUllJ BARN OCH UTBILDNING Förteckning över inkomna skrivelser och protokollsutdrag under tiden Skolverket Avslagsmeddelande gällande ansökan om statsbidrag för läxhjälp, ( Dnr BUN/20 14/0108/047) Återkoppling av redovisning av utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan (Dnr BUN/20 13/0067/047) Kommunfullmäktige , Förtroendemannaorganisation och arvoden för förtroendevalda Andring och komplettering av kommunfullmäktiges beslut , , Utredning styr och målmodell , Motion om köttfri veckodag Kommunstyrelsen , Förslag till grov tidsplan mål- och budget Kultur och samhällsutvecklingsnämnden , Ventilation Faxeholmen Barn- och utbildningsförvaltningen Protokoll från förvaltningsövergripande samverkan (FOSAM) Sida 1 av 1

36 -5 1 1

37 RAPPORT 1 (2) /-]r1 u 20 BARN OCH UTBILDNING Yvonne Sundin Datum Dnr BUN/2014/0008 Anmälan av delegationsbeslut december 2014 Ärendet Barn- och utbildningsnämnden delges delegationsbeslut enligt nedanstående: Punkt Delegat Bilaga Förvaltningschef Tomas Hartikainen 2.1 Disciplinpåföljd skriftlig varning enligt 11 Allmänna 1 bestämmelser Tillsyn av enskild förskola, fritidshem och pedagogisk Beslut om ersättningsbelopp till förskolor Beslut om ersättningsbelopp till fritidshem Beslut om ersättningsbelopp till förskoleklasser Beslut om ersättningsbelopp till pedagogisk omsorg Beslut om ersättningsbelopp till grundskolor c Beslut om ersättningsbelopp till grundsärskola Beslut om ersättningsbelopp till gymnasiesärskola Beslut om ersättningsbelopp till Hamnaskolan Beslut om ersättningsbelopp till Söderhamns friskola Verksamhetschef Johan Rasmussen Beslut om ekonomiskt stöd till elevs resor och inackordering 2-3 Förskolechef Agneta Olofsson Beslut om avstängning från barnomsorgsplats 4

38 1.1.7 Rektor Ingegerd Hansson 5-8 Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Rektor Åsa Äng Eriksson 9 Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Rektor Carin Engbiom 10 Beslut om avstängning från barnomsorgsplats

39 Arende 12 b)

40 kommunikation, \C Ce D U Datum BARN OCH UTBILDNING Tillsynsrapport från Pusselbitens förskola ( Kommunen har ansvar för tillsyn av förskola, pedagogisk omsorg samt fritidshem som inte drivs i anslutning till grundskola (Skollagen 26 kap 4 ). Tillsynsarbetet innebär att kommunen ska kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och föreskrifter. 1 tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäcks vid granskningen (Skollagen 26 kap 2 ). Tillsynsmyndigheten har rätt att på plats granska verksamheten och få tillträde till lokaler och andra utrymmen som används. Huvudmannen som bedriver verksamheten är skyldig att lämna handlingar samt ge de upplysningar som behövs för tillsynen (Skollagen 26 kap 6,7 ). Tillsyn sker dels systematiskt enligt rutiner som redovisas för Barn- och utbildningsnämnden, dels vid misstanke om missförhållande. Oanmäld tillsyn kan ske om tillsynsansvarig finner det nödvändigt. Inom ramen för tillsyn ska även kommunen ge råd och vägledning för att förebygga framtida missförhållanden (Skollagen 26 kap 9 ). Barn- och utbildningsförvaltningen har den 5 november 2014 kl besökt Pusselbitens förskola i Söderhamn. Besöket var det andra tillsynsbesöket på förskolan. Det förra besöket som kommunen gjorde var i maj Innan besöket hade följande dokument skickats till förvaltningskontoret för påseende: 1. Verksamhetsplan 2014 samt presentation av förskolan och personal. 2. Likabehandlingsplan 3. Anmälningsblankett tillbud och händelserapportering vid kränkning. 4. Mall systematiskt kvalitetsarbete 5. Egenkontroll information, inköp, skötsel och underhåll, brandskydd, buller, hygien och smittspridning, kemikalier, kompostering och källsortering, luftfuktighet och ventilation, vattenskada, strömavbrott småksyp, städning, allergirond, rökning, radon, kökshygien. 6. Klagomålsrutiner 7. Krishantering samt handlingspianer för att förhindra olyckor och brand 8. Checklista för undersökning av arbetsförhållande samt barnskyddsrond 9. Revisionsberättelse och årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Vid dagens besök möttes vi av glada barn som åt mellanmål i flera små grupper. Vi mottogs sedan av förskolechefen Pia Lindestam och Monica Tuohimaa.

41 Pusselbitens förskola är uppdelad i två enheter med 20 barn per avdelning. Förskolan har närmare 600 kvadratmeter innemiljö uppdelat på olika aktivitetsrum t.ex. bil/byggrum, samlingsrumldrama, dockvrå, legorum och målarrum. Utemiljön är varierande med närhet till naturen och tillgång till fina strövområden, bad, grillplats och fina lekplatser. På Pusselbitens förskola arbetar fyra legitimerade förskolärare inkl. förskolechef och fyra barnskötare inkl. kök- och städsansvarig. 1 verksamhetspianen framgår att förskolan planerar och arbetar utifrån Läroplan för förskolan Lpfö98 och att de följer kommunens riktlinjer inom barnomsorgen. Under året har förskolan köpt in fyra paddor som används i det pedagogiska arbetet. Förskolan arbetar kontinuerligt med att förbättra rutiner genom att utvärdera verksamheten enligt mali för det systematiska kvalitetsarbetet. 1 arbetet tas barns åsikter tillvara genom samråd. Att vara en bra kompis tummar de på, och barnen är aktiva genom att skapa kompisregler. Förskolan har rutiner när det gäller samverkan vid övergångar till förskoleklass, skola och fritids. Klagomål, kränkningar och incidenser tas upp i valje personalmöte och rapporteras till styrelsen. Förskolan anger inga öppettider på webben. Pusselbitens förskola stänger några veckor på sommaren och har då ett samarbete med Mårdens förskola vid behov. Reflektioner från besöket Pusselbitens förskola har en mycket bra dokumentation kring verksamheten. Verksamhetspianen innehåller en beskrivning av mål och metoder för förskoleverksamheten. Målen är hämtade från den reviderade läroplanen Lpfö98. Fo rskolan samverkar med mottagande förskoieklass, framförallt i Vågbro. Ett extra plus är att forskolan gör en barnskyddsrond för att säkerställa rutiner fo miljö och olyckor. S ammanfattnin: Tillsynen har visat att Personalkooperativet Pusselbitens förskola i Söderhamns har en verksamhet som bedrivs i enlighet med gällande lagar och övriga dokument. Ordning och reda och en öppen och inspirerande atmosfär präglar verksamheten. På förskolans hemsida finns en tydlig information om verksamheten och vilka som arbetar på förskolan. Förbättringsområden: Tydliggöra öppettiderna så att de följer kommunens riktlinjer. Söderhamn den 17 november c;st verksarnhetschef bitr. förvaltningschef

42 1 puajv

43 Söderhamns kommun Barn- och utbildninsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Förslag till nya ärenden Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att frågorna ska behandlas på nämndens decembersammanträde. Nämnden beslutar att en rapport ska lämnas till nämnden vid lämpligt tillfälle under våren 2015, över hur barn- och utbildningsförvaltningen jobbar med orosanmälningar till socialförvaltningen. Ärendet Nedanstående frågor väcks på sammanträdet: Ingrid Backelin (FP) uttrycker sin oro över den ökande droganvändningen bland många ungdomar, även i lägre åldrar, och önskar, att det ute på skolorna säkerställs, att aktuell undervisning i drogförebyggande syfte varje läsår ges. Linus E Ohlsson (M) väcker fråga om att SMS-tjänst vid elevers frånvaro införs på samtliga skolor i kommunen från Hannes Vainionpää (S) önskar en rapport över hur barn- och utbildningsförvaltningen jobbar med orosanmälningar till socialförvaltningen. Rapport lämnas vid lämpligt tillfälle under våren Mats Lindström (V) föreslår att barn- och utbildningsförvaltningen ges uppdrag att analysera om det bakom de högsta resultaten i länsstatistiken finns konkreta åtgärder! arbetsmoment som inte används i Söderhamn och, om så är fallet, ändrade rutiner skulle kunna bidra till att ytterligare säkerställa en god kvalitet i BUN:s arbete kring orosanmälningar. FoU Välfärd (Region Gävleborg) sarnmanställer årligen statistik från länets tio kommuner kring barn och unga som aktualiseras hos socialtjänsten. Av den senaste rapporten framgår att förskolorna i länet står för 2 % av anmälningarna medan motsvarande siffra för skolorna är 15 % (jfr. FoU-rapport 2014:3, Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga, tabell 16, sid 36 if). Enligt samma statistik står Söderhamns förskolor och skolor för 1 %, respektive 10 % av aktualiseringarna. Variationen mellan länets kommuner är stor, särskilt när det gäller skolorna. Man kan dock inte utifrån dessa statistiska data dra slutsatsen att skolorna i

44 undersöka hur man da r (eller i andra kommuner som står för en stor andel av oros anmälningarna) har lagt upp arbetet kring detta. kronor till elever i årskurs 9, s att de kan genomföra studieresor i Europa, som exempel för resa till koncentrationsläger. Vid protokollet Nämndsekxeteraren Beslutet skickas till Ola Andersson (C) väcker fråga om att kommunen ska lämna bidrag på t e x med sina 25 % av anmälningarna ligger i topp har bättre som Forts 132 Sigiiartir Nainnflirtvdligande Rätt utdraget intygar: Bo Wikström Claes B Jacobson Ordförande Justerare Ing Marie Sundling exempelvis Ovanåker - rutiner för sina orosanmälningar än andra kommuner. Däremot är det angeläget att

45 Arende 14

46 Söderhamns kommun Barn- och utbildningsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Förslag till nya ärenden Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att frågorna ska behandlas på nämndens decembersammanträde. Nämnden beslutar att en rapport ska lämnas till nämnden vid lämpligt tillfälle under våren 2015, över hur barn- och utbildningsförvaltningen jobbar med orosanmälningar till socialförvaltningen. Ärendet Nedanstående frågor väcks på sammanträdet: Ingrid Backelin (FP) uttrycker sin oro över den ökande droganvändningen bland många ungdomar, även i lägre åldrar, och önskar, att det ute på skolorna säkerställs, att aktuell undervisning i drogförebyggande syfte varje läsår ges. Linus E Ohlsson (M) väcker fråga om att SMS-tjänst vid elevers frånvaro införs på samtliga skolor i kommunen från Hannes Vainionpää (S) önskar en rapport över hur barn- och utbildningsförvaltningen jobbar med orosanmälningar till socialförvaltningen. Rapport lämnas vid lämpligt tillfälle under våren Mats Lindström (V) föreslår att barn- och utbildningsförvaltningen ges uppdrag att analysera om det bakom de högsta resultaten i länsstatistiken finns konkreta åtgärder! arbetsmoment som inte används i Söderhamn och, om så är fallet, ändrade rutiner skulle kunna bidra till att ytterligare säkerställa en god kvalitet i BUN:s arbete kring orosanmälningar. FoU Välfärd (Region Gävleborg) sammanställer årligen statistik från länets tio kommuner kring barn och unga som aktualiseras hos socialtjänsten. Av den senaste rapporten framgår att förskolorna i länet står för 2 % av anmälningarna medan motsvarande siffra för skolorna är 15 % (jfr. F0U-rapport 20 14:3, Att dokumentera socialtjänstens insatserför Barn och Unga, tabell 16, sid 36 ff). Enligt samma statistik står Söderhamns förskolor och skolor för 1 %, respektive 10 % av aktualiseringarna. Variationen mellan länets kommuner är stor, särskilt när det gäller skolorna. Man kan dock inte utifrån dessa statistiska data dra slutsatsen att skolorna i

47 Forts 132 exempelvis Ovanåker - som med sina 25 % av anmälningarna ligger i topp - har bättre rutiner för sina orosanmälningar än andra kommuner. Däremot är det angeläget att undersöka hur man där (eller i andra kommuner som står för en stor andel av oros anmälningarna) har lagt upp arbetet kring detta. Ola Andersson (C) väcker fråga om att kommunen ska lämna bidrag på t e x kronor till elever i årskurs 9, så att de kan genomföra studieresor i Europa, som exempel för resa till koncentrationsläger. Beslutet skickas till Nämndsekreteraren Vid protokollet Ing Marie Sundling Ordförande Bo Wikström Justerare Claes B Jacobson Rätt utdraget intygar: Signatur Nanförtvdligande

48 Ärende 15

49 -\D Söderhamns kommun Barn- och utbi1dninsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Förslag till nya ärenden Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att frågorna ska behandlas på nämndens decembersammanträde. Nämnden beslutar att en rapport ska lämnas till nämnden vid lämpligt tillfälle under våren 2015, över hur barn- och utbildningsförvaltriingen jobbar med orosanmälningar till socialförvaltningen. Ärendet Nedanstående frågor väcks på sammanträdet: Ingrid Backelin (FP) uttrycker sin oro över den ökande droganvändningen bland många ungdomar, även i lägre åldrar, och önskar, att det ute på skolorna säkerställs, att aktuell undervisning i drogförebyggande syfte varje läsår ges. Linus E Ohlsson (M) väcker fråga om att SMS-tjänst vid elevers frånvaro införs på samtliga skolor i kommunen från Hannes Vainionpää (S) önskar en rapport över hur barn- och utbildningsförvaltningen jobbar med orosanmälningar till socialförvaltningen. Rapport lämnas vid lämpligt tillfälle under våren Mats Lindström (V) föreslår att barn- och utbildningsförvaltningen ges uppdrag att analysera om det bakom de högsta resultaten i länsstatistiken finns konkreta åtgärder! arbetsmoment som inte används i Söderhamn och, om så är fallet, ändrade rutiner skulle kunna bidra till att ytterligare säkerställa en god kvalitet i BUN:s arbete kring orosanmälningar. FoU Välfärd (Region Gävleborg) sainmanställer årligen statistik från länets tio kommuner kring barn och unga som aktualiseras hos socialtjänsten. Av den senaste rapporten framgår att förskolorna i länet står för 2 % av anmälningarna medan motsvarande siffra för skolorna är 15 % (jfr. F0U-rapport 20 14:3, Att dokumentera socialtjänstens insatserför Barn och Unga, tabell 16, sid 36 if). Enligt samma statistik står Söderhamns förskolor och skolor för 1 %, respektive 10 % av aktualiseringarna. Variationen mellan länets kommuner är stor, särskilt när det gäller skolorna. Man kan dock inte utifrån dessa statistiska data dra slutsatsen att skolorna i

50 Naninjo td1igande Signatur Ola Andersson (C) väcker fråga om att kommunen ska lämna bidrag på t e x för resa till koncentrationsläger. Vid protokollet Rätt utdraget intygar: Ing Marie Sundling Bo Wikström Claes B Jacobson Beslutet skickas till exempelvis Ovanåker - rutiner för sina orosanmälningar än andra kommuner. Däremot är det angeläget att undersöka hur man där (eller i andra kommuner som står för en stor andel av oros anmälningarna) har lagt upp arbetet kring detta. kronor till elever i årskurs 9, så att de kan genomföra studieresor i Europa, som exempel Nämndsekseteraren Ordförande Justerare med sina 25 % av anmälningarna ligger i topp - bättre som har Forts 132