Föreningssammanträde. Vreta Kluster, Linköping. 15 medlemmar Närvarande

Transkript

1 PROTOKOLL Sammanträdesdatum Föreningssammanträde Vreta Kluster, Linköping Art Plats 15 medlemmar Närvarande Årsmötesseminariet 28 november hade 15 deltagare och fokuserade på grovfoderinnovationer (bil. 1). Linda af Geijersstam har publicerat ett referat i Svenska Vallbrev 217:7. Årsmötesseminarium Inno4Grass-projektet väver samman lantbruk och forskning Svenska Vallföreningen är part i projektet Inno4Grass där åtta länder deltar. Nilla Nilsdotter-Linde, som jobbar för SLU i projektet berättade om arbetet så här långt. Tjugo svenska lantbrukare är intervjuade och nu ska arbetet gå vidare med fördjupade studier, möten och satsningar på utbildning, utbyten och forskningsprogram, Nicolaus brinner för vallodling Nicolaus Cederblad, nötköttsproducent och maskinentreprenör har 3 ha åker varav 1 vall samt 45 djur. Eftersom han har tjuruppfödning är foderkraven höga, 17 g råprotein och 11,5 MJ. Han vill också ha ett ganska torrt foder. I mjölkproduktion går det alltid att trolla fram annat foder utöver vall men inte här. Nicolaus har testat 1 % vallfoder. Slaktåldern blev högre men det fungerade. Nu är han dock tillbaka till grovfoder och spannmål. Vallblandningen består av 45 % timotej Lischka, 25 % rörsvingelhybrid Hykor, 1 % rödklöver, 5 % vitklöver och 15 % blålusern. Hykor avkastar bra vilket märktes när en annan rörsvingel provades ett år. Hykor och lusern ska alltid finnas med. Lusernen har gått bättre och bättre. På Vikbolandet där Nicolaus bor är ph inte naturligt högt, så kalkning kan behövas. Han har testat ren baljväxter som proteinvall. Det fungerade men skörd var 4:e vecka blev för jobbigt. Proteinmängden blev bra och det verkade som att även proteinkvaliten var bra. Även rörflen odlas och används som kalvhö. En finess är att vildsvinen inte verkar gilla rörflen. Vid skörden gäller det att vara på tå. Regnstatistik är väldigt intressant. Vallskörden slås efter datum och väder, man behöver hetsa igång för att hinna med 6 ha. Det regnar alltid sista dagarna i maj och det måsta man parera. Man måste ha maskinkapacitet eller köpa in den. Nicolaus har två 9 m slåtterkrossar och en 12 m strängare. Genom att köra en kombination av bredspritt och sträng kan man få en bra avverkning med 18 m gräs till hacken. Gödning efter skörd körs efter sjudagarsregeln, dvs. den måste ut inom sju dagar, och det ska vara kalksalpeter. Hålla tempot mellan skördarna är också viktigt. Efter fem sex veckor ska nästa skörd tas när det är väder. En tidig förstaskörd ger en bättre start på återväxten med mycket baljväxter. Tredjeskörden tas efter ytterligare 4 4,5 veckor och sedan kan det bli en fjärde skörd.

2 Ensileringen fungerar bra utan varmgång trots högt tempo vid inläggning, inget tillsatsmedel och hög ts-halt. Packningen görs omsorgsfullt och att lägga tid på täckningen är viktigt; kör med kantplast, tunn folie, ett lager plast till och så däcksidor och sandkorvar, då blir det inget dåligt i kanterna. Det är kul att prata vall, tycker Nicolaus. Han läser Svenska vallbrev och provar gärna andras idéer. Hans huvudtips blev följande: Ut tidigt 22/5, Gödsla direkt förutsättning för nästa skörd i tid, Täta skördar, Stor maskinkapacitet samverkan samt Odla och sälj kvalitetsprotein. Engelskt rajgräs om hästen får välja Betet är viktigt för hästen, men vad hästen föredrar att beta är knappt undersökt, menade Margareta Bendroth, hästrådgivare vid Hushållningssällskapet Sjuhärad. Rator är ett problem på hästbeten, hästarna vill inte beta närmare sin gödsel än en meter. När det är ont om mark, som ofta på hästgårdar, går det att öka produktionen med bättre betesskötsel, men det är tyvärr ont om hästvallblandningar på marknaden. Hästbete behöver vara smakligt, ha bra näringsinnehåll samt tåla tramp och hård avbetning. På Rådde testades olika arter och blandningar i betesförsök. Det var tydligt vad hästarna ville ha och det blev skarpa gränser mellan rutorna. Engelskt rajgräs och ängsgröe var mest eftertraktade. Minst betades hundäxing, rödsvingel och timotej. Hästarna gillade inte blålusern och kummin men de gillade käringtand och vitklöver. Foderlosta och örter gav mest utrymme för ogräs. Timotej tålde avbetning oväntat bra. Smakligheten var från bäst till sämst: Engelskt rajgräs > Ängsgröe > Rörsvingel > Foderlosta > Ängssvingel > Gräs- och örtblandning > Timotej > Gräs och vitklöver > Ren gräsblandning. Välj en betesblandning med timotej, engelskt rajgräs, rörsvingel (om möjligt av betestyp), rödsvingel, ängsgröe och vitklöver, menade Margareta. Den blir tramptålig, marktäckande och relativt smaklig. Slutrapporten finns på 4D4F EU-projekt för teknik i mjölkproduktionen Margareta Emanuelson, vicedekan med ansvar för samverkansfrågor inom husdjursoch veterinärområdet på SLU, berättade om projektet 4D4F, Data Driven Dairy Decisions for Farmers, ett nätverk med fokus på sensorer i mjölkproduktionen ( Det kan vara teknik för mätning på djuren, såsom kroppstemperatur, hullvärdering, ph + temperatur + aktivitet med hjälp av bolus, värmekamera för juverhälsa, samt satellit och drönare som kan användas i vall och bete. Fruktsamhet, juverhälsa, hälta, nutrition och datahantering ligger i topp av ämnen som man vill jobba med. Man tar fram guider på 4 5 sidor varav tio nu översatts till svenska. Det finns även listor med standardrutiner, korta artiklar samt översikter över utrustning av olika fabrikat och vad de har för egenskaper. Det finns också videoklipp där svenska och utländska lantbrukare och rådgivare beskriver hur tekniken fungerar. Vallinsådd ny teknik och gammal sanning Per Ståhl, Hushållningssällskapet, kombinerade gammal kunskap med nya tankar angående valletablering. Han sammanfattade enligt följande: Frölåda fungerar bra men kan ge genomväxning av klöver på lätt jord. Ogräsharv ger en bra vall men i försök tappade vallen mycket vid sen sådd. Billar på våren i höstsäd fungerar det bra. Insådd med breda radavstånd är en ny möjlighet. Det går bra att så mellan spannmåls- 2

3 raderna vid en senare ogräshackning. Maskinen Cameleon förevisades på mötet. Den kan hacka och bredsprida eller radså samtidigt. Att så i samma rad som spannmålen kan fungera med rödklöver och rajgräs. Huvudrekommendationen är dock att så vall och skyddsgröda samtidigt. 1 Öppnande Ordföranden Anna Carlsson, Getinge förklarade årsmötet öppnat. 2 Ordförande Valdes Anna Carlsson, Getinge att leda dagens förhandlingar. 3 Sekreterare Valdes Nilla Nilsdotter-Linde, Uppsala till sekreterare för mötet. 4 Justeringsmän Valdes Tore Larsson, Tibro och Margareta Dahlberg, Mantorp att justera dagens protokoll. 5 Föredragnings lista Fastställdes föredragningslistan. 6 Fastställande av röstlängd att vänta med fastställandet av röstlängd tills behov finns. 7 Årsmötets kungörande Godkändes kungörandet av årsmötet, vilket skett personligt till alla medlemmar i Svenska Vallbrev 217:6 den 23 oktober med en blänkare redan i nr 5 (september). Dessutom har kallelsen legat på föreningens hemsida sedan 2 oktober samt i SLU:s kalender. 8 Verksamhetsb erättelsen Avsattes tid för genomläsning av verksamhetsberättelsen för verksamhetsåret 216/217. Medlemsutvecklingen redovisas i bilaga 2. Föreningen hade medlemmar som betalat årsavgift i oktober 217, dvs. en ökning med 13 personer sedan oktober 216. En aktivitetsrapport finns sammanställd som vittnar om en stor idérikedom i många föreningar som kan inspirera andra mindre aktiva föreningar till större engagemang. Utöver välbesökt sommarmöte i Halland och årsmöte på Nötcenter Viken, har förenin- 3

4 gen under verksamhetsåret till Jordbruksverket lämnat ett yttrande angående sortkrav för foderväxter som inte förekommer eller odlas mycket sparsamt i Sverige. På årsmötet nyvaldes Lars Ericson, Umeå till ordinarie ledamot. Svenska Vallföreningen har fortsatt arbeta för en större förståelse för vallens ekonomiska betydelse för animalieproduktionen och behovet av resurser för forskning och utveckling. Styrelsen har bl.a. varit engagerad i Fältforsks ämneskommitté för vall- och grovfoder och i Stiftelsen Lantbruksforsknings branschgrupp för livsmedel och för de nationella försöken. Föreningen medverkade för nionde gången med monter på Borgeby Fältdagar och också varit utställare på Vallkonferens 217 i Uppsala. Vidare har föreningen likt tidigare år varit engagerad i tävlingen Vem blir årets Vallmästare? Information i form av sju nummer av Svenska Vallbrev ges om 4 8 sidor per nummer och hemsidan har blivit allt innehållsrikare. Internationellt sett har medlemmar i styrelsen varit engagerade i EU-projektet Inno4Grass, som pågår och där SLU och Svenska Vallföreningen är svenska partners. Vidare är sekreteraren representant för norra Europa i EGF (European Grassland Federation). Sekreteraren uppmuntrade årsmötesdeltagarna att i ännu större utsträckning utnyttja möjligheten att söka aktivitetsbidrag från riksföreningen för lokala arrangemang samt att utnyttja Svenska Vallbrev som en kanal att informera om både kommande och genomförda aktiviteter. Artiklarna i vallbrevet kan, liksom den lista över genomförda aktiviteter som biläggs verksamhetsberättelsen, fungera som inspirationskälla för planering av nya aktiviteter. att med godkännande lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna. 9 Ekonomisk redovisning Kassören Lars Jakobsson, Lillkyrka redogjorde för det ekonomiska utfallet för 216/217, dels genom en resultaträkning (bil. 3), dels genom en balansräkning (bil. 4). Underskott på kr, eget kapital på kr och balansomslutning på kr redovisades. att godkänna årsredovisningen och lägga den till handlingarna. 1 Revisionsberättelse Revisionsberättelsen för 216/217 års räkenskaper föredrogs av Lars Jakobsson (bil. 5). Revisorerna föreslog full ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. 11 Ansvarsfrihet att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året. 4

5 12 Resultat att årets underskott på kr dras från det egna kapitalet. 13 Ersättningar Lars Jakobsson, Lillkyrka redogjorde för styrelsens förslag. Föreslogs att reseersättningen skall täcka redovisade kostnader för allmänna kommunikationsmedel. Vid resa med egen bil föreslogs ersättningen vara det skattefria beloppet (18,5 kr/mil). Föreslogs oförändrade ersättningar till styrelsen enligt bilaga 6. Detta innebär att för styrelsen (ordförande, sekreterare, kassör och övriga ledamöter) avsätts upp till 26 tim à 425 kr exkl. moms. Sammanträdesarvodet föreslås vara 1 5 kr exkl. moms för fysiska möten och 5 kr exkl. moms för telefonmöten. Ersättningarna utgår efter faktura från styrelseledamöternas företag. I och med Svenska Vallföreningens deltagande i projektet Inno4Grass där ersättning måste gå ut som lön har föreningen anmält sig som arbetsgivare och kan betala ersättningar enligt ovan som lön till jämförlig kostnad för föreningen. att reseersättningar och kostnadsersättningar skall utgå enligt redovisat förslag. 14 Budget 217/218 att behålla oförändrad medlemsavgiften för 218 à 4 kr. Av de 4 kronorna skall 1 kr gå till lokalföreningen, såvida minst en aktivitet utöver aktivitet i samband med årsmötet redovisas, eller till lokal verksamhet i de län där vallförening inte finns. Ej utbetalda medel skall användas dels för att initiera lokala aktiviteter, dels för att arbeta på riksplanet med information, lobbying m.m. Budgeten förutsätter att 85 % av befintliga samt 65 % av nyvärvade medlemmar förblir medlemmar även under nästa verksamhetsår, att fastställa budgeten med ett underskott på 42 5 kr för 217/218 enligt bilaga Nilla Nilsdotter-Linde, Uppsala presenterade valberedningens förslag. att till ordinarie styrelseledamöter för tre år omvälja Nilla Nilsdotter-Linde, Uppsala och Gunnar Liljebäck, Överkalix, att till styrelsesuppleanter för tre år omvälja Rolf Spörndly, Uppsala och nyvälja Hulda Wirsén, Kalix, då Christer Larserud, Frösön hade avböjt omval. Val av styrelseledamöter och suppleanter 5

6 16 Val av revisorer att till ordinarie revisorer för räkenskapsåret 217/218 omvälja Tobias Andersson, Falkenberg och Lars-Erik Josephson, Värnamo för ett år. Till suppleanter omvaldes Magnus Halling, Uppsala och Karl Johan Jönsson, Klågerup för ett år. 17 Val av valberedning att till valberedning omvälja Sofia Kämpe, Karlsborg (sammankallande), Kjell Ivarsson, Stockholm, Thomas Karlberg, Söderköping och Marjo Lilja, Färjestaden. Lars Olsson, Eslöv hade avböjt omval. 18 Motioner Inga motioner hade inkommit. 19 Meddelanden Inga meddelanden framfördes. 2 Övriga frågor Gunnar Danielsson, Olssons Frö menade att Svenska Vallföreningen borde engagera sig mer strategiskt i betesfrågan och han föreslog att en betesgrupp skulle bildas. Ordföranden och sekreterades meddelade att flera av de gårdar som lyfts fram inom EU-projektet Inno4Grass arbetar med effektiv betesdrift. Flera inspirationsmöten mellan rådgivare, forskare och lantbrukare planeras under 218 inom projektets ram. Mer fokus på bete Lars Nilsson, Näsum poängterade behovet av en mera balanserad debatt gällande köttätande och djurens roll i ekologin. Köttätande att hänskjuta såväl betesfrågan som frågor relaterade till köttdebatten till styrelsen. 21 Avslutande Ordföranden tackade alla närvarande för visat intresse och förklarade årsmötet avslutat. Vid protokollet Nilla Nilsdotter-Linde, sekr. Justeras Anna Carlsson, ordf. Tore Larsson Margareta Dahlberg 6

7 Välkommen till Årsmötesseminarium och årsmöte i Svenska Vallföreningen Program 9.3 Samling och kaffe 1. Välkommen hälsar Anna Carlsson, ordförande Presentation av EU-projektet Inno4Grass, Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, Inst. för växtproduktionsekologi 1.2 Vallproduktion med nya grepp, Nicolaus Cederblad, lantbrukare med nötköttsproduktion Margareta Dahlberg, rådgivare, MD Lantbruksråd 11.2 Bete om hästen får välja smaklighet och produktion Margareta Bendroth, Hushållningssällskapet Sjuhärad 12. Lunch D4F presentation av ett EU-projekt om sensorer i produktion och nyttjande av grovfoder Margareta Emanuelson, SLU, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap 13.2 Teknik och tidpunkt för vallinsådd Per Ståhl, Hushållningssällskapet, Östergötland 14. Visning av såmaskinen Cameleon, Gothia redskap AB 14.3 Kaffe Årsmöte Svenska Vallföreningen Avslutning 217 Google Foto: Vreta Klusters hemsida Tisdagen den 28 november 217 Plats: Hitta hit: Kostnad: Innovativ grovfoderodling och ny teknik Anmälan: Information: Vreta Kluster, utanför Linköping På E4 som passerar Linköping tag av till väg 34 norrut och följ skyltarna mot Motala. Vid korsning Trafikplats Ljungsbro, sväng höger mot Ljungsbro. Ta 3:e avfarten i rondellen. Efter 1 m sväng vänster mot Vreta Kluster. Ta 1:a vänster i korsningen och fortsätt rakt fram mot Vreta Kluster. 35 kr för hela dagen inklusive förtäring. Senast 2 november till Maria Wahlquist, tel: , e-post: vallquist@gmail.com Uppge namn, mobilnummer samt fakturaadress (vi fakturerar kostnaden). Anna Carlsson, Svenska Vallföreningen, tel: , e-post: carlsson@skogsgard.se Reseersättning: Svenska Vallföreningen står för resekostnaderna (billigaste färdsätt) för två styrelserepresentanter från lokalföreningarna (eller kontaktperson där förening saknas). Svenska Vallföreningen i samarbete med Östergötlands Vallförening

8 ANTAL BETALANDE MEDLEMMAR I SVENSKA VALLFÖRENINGEN Värvat Lokalavd. Bet.2. Bet 3 Bet 4 Bet 5 Bet 6 Bet 7 Bet 8 Bet 9 Bet 1 Bet 11 Bet 12 Bet 13 Bet 14 Bet 15 Bet 16 Bet 17 Bet 13 Bet 14 Bet 15 Bet 16 Bet 17 eller län Skåne Uppland Skaraborg Halland Östergötland Värmland Sjuhärad Jönköping Västsverige Västerbotten Örebro Gotland Sörmland Gävleborg Dalarna Jämtland Västmanland Västernorrland Södra Kalmar Tjustbygden Norrbotten Kronoberg Blekinge RIKET

9 Svenska Vallföreningen medlemsantal

10 Svenska Vallforeningen Orgnr INTAKTER Medlemsavgifter Ovriga intakter Anslag SUMMA INTAKTER KOSTNADER Inkbp material och varor Medlemsavgift och anslag lokalfbr. EGF (European Grassland Association) lnno4grass (EU-projekt) Resekostnader Logikostnader Vallbrev porto Vallbrev skrivarvode Vallbrev tryck Kostnadersattningar Bilersattning skattefri Kostnader for medlemsvarvning Kontorsmaterial Trycksaker Telefon Porto Forbrukningsinventarier Datakommunikation Frakter o transporter Gavor, representation Arsmoteskostnader Styrelsesammantraden Ma'ssor Sommarmbte Administrationskostnader Bankkostnader Ovriga kostnader Borgebydagarna Resultatrakning Arets ,%,% 15,8% 1,3%,%,2%,8% 6,9% 14,% 5,5% 23,3% 2,3% 13,% 1,5%,%,2% 3,9%,2%,3%,%,1% 2,4%,2% 1,2%,6% 7,4%,1%,1% 1,5% Foregaende ar SUMMA KOSTNADER ,2% RESULTAT FORE AVSKRIVNINGAR RESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA INTAKTER Ranteintakter,reavinster FINANSEILLA KOSTNADER Bankkostnader, rantekostnader RESULTAT EFTER FINANS.POSTER Arets skatt ARETS RESULTAT Var revisionsberattelse betraffande denna redovisning har lamnats den 24 november 217 Tobias Andersson Lars-Erik Erik Josei JosepjjsOT^"

11 Svenska Vallforeningen Org nr TILLGANGAR OMSATTNINGSTILLGANGAR Lager Kassa Postgiro,bank Kundfordringar Upplupen inta'kt Interimsfordran Kortfristigfordran Arets Balansrakning Foregaende ar Upplupen ranta S:A OMSATTNINGSTILLGANGAR S:A TILLGANGAR SKULDER O EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Leverantorsskulder Skatteskulder Kortfristiga skulder Ovriga interimsskulder lnno4grass (EU-projekt) S:A KORTFRISTIGA SKULDER EGET KAPITAL Eget kapital Arets resultat S:A EGET KAPITAL S:A SKULDER och EGET KAPITAL Var revisionsberattelse betraffande denna redovisning har lamnats den 24 november217 &!?f3t!m&2 fy}#v& &^> Tobias Andersson ^ (s'-^-cife'f- Lars-Erik JfDsjsplisorr * "-

12 Revisionsberattelse Till arsmotet i Svenska Vallforeningen Verksamhetsaret Org.nr Vi bar granskat arsredovisningen och bokforingen samt styrelsens forvaltning i Svenska Vallforeningen for verksamhetsaret Det ar styrelsen som har ansvaret for rakenskapshandlingarna och forvaltningen. Vart ansvar ar att uttala oss om arsbokslutet och forvaltningen pa grundval av var revision. Revisionen har utforts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebar att vi planerat och genomfort revisionen for att i rimlig grad forsskra oss om att arsbokslutet inte innehaller vasentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen for belopp och annan information i rakenskapshandlingarna. I en revision ingar ocksa att prova redovisningsprinciperna och styrelsens tillampning av dem samt bedoma den samlade informationen i arsredovisningen. Vi har granskat vasentliga beslut, atgarder och forhallanden i Svenska Vallforeningen, for att kunna bedoma om nagon ledamot i styrelsen har handlat i strid med lagstiftning eller stadgar. Vi anser att var revision ger oss rimlig grund for vara uttalanden nedan. Arsredovisningen har upprattats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger darmed en rattvisande bild av Svenska Vallforeningens resultat och stallning. Vi tillstyrker att arsmotet faststaller resultatrakningen och balansrakningen, behandlar vinsten enligt forslaget fran styrelsen och beviljar styrelsens ledamoter ansvarsfrihet for rakenskapsaret. Radde den 24 november 217 Tobias Andersson / k Lars-Erik JosepMbn

13 Förslag till kostnadsersätt.till styrelseledamöter och revisorer budget år 16/17 vid uppdrag utanför hemmet och arbetsplatsen kr/dag Tre fysiska möten /år med 7 personer Två revisorer ett möte + kassör+ sekret arvode skickas som faktura med moms Telefonmöten 4/ år i styrelsen revisorer Deltagande i externa möten Sa 76 Fakturering sker med moms 95 Arbete exkl. möten ovan tim kr/tim Ordföranden,sekreterare,kassör,övriga ledamöter Fakturering sker med moms

14 Svenska Vallföreningen Resultaträkning Org nr Budget INTÄKTER Medlemsavgifter Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Inköp material och varor Lagerförändring 24 Medlemsavgift och anslag lokalför EGF (European Grassland Association) 1782 Inno4Grass (EU-projekt) 156 Resekostnader Logikostnader Vallbrev porto Vallbrev skrivarvode Vallbrev tryck Kostnadersättningar Bilersättning skattefri Kostnader för medlemsvärvning Kontorsmaterial Trycksaker Telefon Porto Förbrukningsinventarier Datakommunikation Frakter o transporter 78 Gåvor, representation Årsmöteskostnader Styrelsesammanträden Mässor 1496 Sommarmöte Administrationskostnader Webbsidan 5 Bankkostnader Övriga kostnader Borgebydagarna SUMMA KOSTNADER RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR RESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter,reavinster FINANSEILLA KOSTNADER Bankkostnader, räntekostnader RESULTAT EFTER FINANS.POSTER Årets skatt ÅRETS RESULTAT