SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TAPETSERARMÄSTARE 2011
|
|
- Vilhelm Lundqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TAPETSERARMÄSTARE 2011 Föreskrift 28/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:38
2 Föreskrifter och anvisningar 2011:38 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TAPETSERARMÄSTARE 2011 Föreskrift 28/011/2011
3 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2011:38 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä Oy, Esbo 2012
4
5
6 INNEHÅLL 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examen Grunderna för fristående examen Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Uppbyggnaden av specialyrkesexamen för tapetserarmästare Kunnande som visats i specialyrkesexamen för tapetserarmästare Examensdelar och uppbyggnaden av specialyrkesexamen för tapetserarmästare Krav på yrkesskicklighet och grunder för bedömningen i specialyrkesexamen för tapetserarmästare Krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier Att driva ett tapetseringsföretag Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Sätt att visa yrkesskickligheten Fordonstapetsering Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Sätt att visa yrkesskickligheten Möbeltapetsering Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Sätt att visa yrkesskickligheten Modelltapetsering Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Sätt att visa yrkesskickligheten Utarbetande av arbetsinstruktioner för modelltapetsering Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Sätt att visa yrkesskickligheten... 26
7 3.6 Handledning vid inlärning i arbetet Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Sätt att visa yrkesskickligheten En examensdel från en yrkes- eller specialyrkesexamen... 29
8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kompetensområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7
9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering. 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. 8
10 Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Förberedande utbildning ska anordnas i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. 2 Uppbyggnaden av specialyrkesexamen för tapetserarmästare 2.1 Kunnande som visats i specialyrkesexamen för tapetserarmästare De som har avlagt specialyrkesexamen för tapetserarmästare är mycket erfarna personer som är yrkesverksamma inom tapetseringsbranschen. De arbetar inom industrin, som företagare eller som anställda inom tapetseringsbranschen. De kan arbeta självständigt och deras arbetsuppgifter förutsätter ett gediget kunnande inom tapetseringsbranschen. Vid avläggandet av specialyrkesexamen för tapetserarmästare visar examinanderna att de kan utföra tapetseringsarbetena inom det valda kompetensområdet på den ovan beskrivna kravnivån. Vid individualiseringen av examen planeras och genomförs examensprestationerna med beaktande av uppgiftens särdrag. Examinanderna har det kunnande som krävs i de obligatoriska examensdelarna och i en valfri examensdel. 2.2 Examensdelar och uppbyggnaden av specialyrkesexamen för tapetserarmästare Specialyrkesexamen för tapetserarmästare består av två kompetensområden, av vilka examinanden väljer en. Kompetensområdena är 1. Tapetserarmästarens arbetsuppgifter 2. Modelltapetserarmästarens arbetsuppgifter 9
11 Specialyrkesexamen för tapetserarmästare Kompetensområde: Kompetensområde: Tapetserarmästarens arbetsuppgifter Modelltapetserarmästarens arbetsuppgifter Obligatoriska examensdelar: Obligatoriska examensdelar: 3.1 Att driva ett tapetseringsföretag 3.4 Modelltapetsering 3.2 Fordonstapetsering 3.5 Utarbetande av arbetsinstruktioner och ELLER mönster för modelltapetsering 3.3 Möbeltapetsering För alla examinander valfria examensdelar, av vilka examinanden väljer en: 3.6 Handledning vid inlärning i arbetet 3.7 Examensdel från en yrkes- eller specialyrkesexamen Examen består av två obligatoriska examensdelar och en del som är valfri för alla. Examen är avlagd när alla tre examensdelar har avlagts med godkänt betyg. En tapetseringsföretagare väljer bland de obligatoriska tapetseringsområdena antingen fordonstapetsering eller möbeltapetsering. 3 Krav på yrkesskicklighet och grunder för bedömningen i specialyrkesexamen för tapetserarmästare Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna visas på basis av den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av specialyrkesexamen för tapetserarmästare i autentisk verksamhet vid examenstillfällen som ordnas enligt principen om individualisering. Vid dessa tillfällen visar examinanden heltäckande den yrkeskunnighet som krävs i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanden sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i föränderliga situationer och arbetsmiljöer. visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter samt sin förmåga att förbättra och ta i bruk nya rutiner. s yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. ska också ges möjlighet till självvärdering av sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinanden visar utifrån kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. I en god bedömningsprocess informeras examinanden om bedömningen. får responsen till exempel efter att bedömningsförslaget har gjorts upp. kan ges möjlighet att muntligt komplettera sina examensprestationer. Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer i en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med avläggandet av examensdelen eller när alla prestationer i examensdelarna är utförda. 10
12 Bedömningen i specialyrkesexamen för tapetserarmästare görs separat för varje examensdel genom jämförelse av examinandens yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. Den trepartsbaserade bedömningsgruppen lämnar ett skriftligt bedömningsförslag till examenskommissionen efter att examensprestationerna har utförts heltäckande, tillförlitligt och enligt examensgrunderna. Bedömningsgruppen består av representanter för arbetsgivarna, arbetstagarna och lärarna. Krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier På följande sidor anges med fet stil kraven på yrkesskickligheten i examensdelen. Dessa krav på yrkesskickligheten baserar sig på uppgifts- och färdighetsområden i arbetslivet. I vänstra kolumnen under denna text anges bedömningskriterierna, som har fastställts på basis av kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömning innefattar de kompetensområden som är centrala i fråga om yrkesskickligheten och som man vid bedömningen fäster särskild uppmärksamhet vid. Högra kolumnen innehåller bedömningskriterierna, som anger den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Utifrån dessa bedöms om examensprestationen kan godkännas. Under rubrikerna och beskrivs hur examinanden ska visa sin yrkesskicklighet, och denna beskrivning ligger till grund för bedömningen av examinandens examensprestationer. 3.1 Att driva ett tapetseringsföretag Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan utveckla en ekonomiskt lönsam affärsverksamhet utifrån en affärsidé bilda nätverk följa upp sin företagsverksamhet introducera arbetstagare i arbetet sörja för sitt välbefinnande i arbetet. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan utveckla en ekonomiskt lönsam affärsverksamhet utifrån en affärsidé. Utveckling av affärsverksamhet bedömer och utvecklar sina färdigheter i att driva ett företag kartlägger särdragen inom tapetseringsbranschen samt möjligheterna och riskerna i företagsverksamhet 11
13 kan bilda nätverk. Bildande av nätverk Kundservice och utveckling av kvaliteten utvecklar företagets verksamhet, verksamhetens kvalitet, lönsamhet och livsduglighet och sätter då upp tydliga mål och avsätter resurser för att nå dem tolkar företagets bokslut och kan avgöra om verksamheten uppvisar vinst eller förlust gör vid behov ändringar i sin verksamhet efter förändringar i verksamhetsmiljön, på marknaden, i konkurrenssituationen och i kundkretsen sköter de ansvar och skyldigheter som en företagare har, t.ex. skatter, pensionsavgifter och försäkringar använder experttjänster som hjälp i skatte- och försäkringsfrågor samt i skötseln av ekonomin organiserar genomförandet av den arbetshelhet som avtalats om så att de anställda och/eller samarbetspartnerna arbetar enligt det egna kärnkompetensområdet friktionsfritt och kostnadseffektivt kan i föränderliga situationer fatta de beslut som är nödvändiga med tanke på den fortsatta arbetsprocessen beaktar de mänskliga faktorer som inverkar på arbetsprocessen. skaffar samarbetspartner för projekt som kräver antingen samarbete mellan tapetserare eller multiprofessionellt kunnande förutser behoven i tapetseringsarbetet bestämmer arbetsordningen för tapetseringen. förklarar och beskriver för en kund som inte är insatt i tapetsering hur tapetseringen av produkten går till informerar på engelska om tapetseringsprocessen ger konsumentupplysning i samband med tapetsering ger kunden preliminära kostnadskalkyler över tapetseringsarbetet med alternativa arbetssätt samlar in respons och utnyttjar den i sin verksamhet. 12
14 kan följa upp sin företagsverksamhet. Entreprenadberäkning Uppföljning kan introducera arbetstagare i arbetet. Överföring av yrkesskicklighet kan sörja för sitt välbefinnande i arbetet. Upprätthållande av välbefinnandet i arbetet kan utföra entreprenadberäkningen för olika tapetseringsprojekt enligt kostnadsnivån inom branschen och på ett konkurrenskraftigt sätt låter eventuella underleverantörer konkurrera med varandra utifrån en tydlig och entydig offertbegäran. dokumenterar faserna i ett genomfört projekt inklusive alla kostnader och jämför dem med offerten och den genomförda faktureringen sköter eftermarknadsföringen och skapar därmed kontinuitet när det gäller enskilda kundrelationer och en resultatrik affärsverksamhet. introducerar en arbetstagare eller en studerande som utför inlärning på arbetsplatsen i företaget och dess verksamhet bedömer den yrkesskicklighet som arbetstagarna eller studerandena har och ger vid behov arbetstagarna råd om att söka sig till utbildning inom det egna yrkesområdet uppmuntrar och ger arbetstagaren eller studeranden råd om att engagera sig i sitt arbete, företaget och kunderna beslutar om arbetsfördelningen och organiserar arbetsuppgifterna ändamålsenligt bedömer och utvecklar sitt eget förmansfärdigheter bedömer och iakttar arbetsgivarens skyldigheter vid personalplanering. tar vid tidsplaneringen hänsyn till de faktorer som inverkar på det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet, såsom arbetstid, fritid och semester sörjer för att hon/han själv och eventuella anställda orkar med arbetet och bevarar sin hälsa samt identifierar faktorer och risker som påverkar hälsan bedömer och utvecklar systematiskt egen och eventuella arbetskamraters eller anställdas arbetsmotivation och yrkesskicklighet samt sin förmåga att driva företaget. 13
15 Sätt att visa yrkesskickligheten visar sin yrkesskicklighet när hon eller han utvecklar eller tar fram en affärsidé och en affärsplan för sitt företag. I denna examensdel avses med examinand närmast en tapetseringsföretagare eller en som ska bli tapetseringsföretagare och som arbetar ensam eller i ett nätverk med andra företagare och yrkesverksamma inom branschen. Hon eller han är antingen anställd i ett företag eller själv företagare. Experter inom området bedömer examinandens arbete med avseende på kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Bedömarna beaktar den plan som gjorts upp för examinandens avläggande av examen. Bedömningarna antecknas i bedömningsblanketter. kan eventuellt komplettera sina examensprestationer med andra välmotiverade dokument som gäller planeringsfasen av arbetet och som hon eller han själv tagit fram under processen. Dessa dokument fogas till bedömningsmaterialet då de är bedömda. Tapetseringsföretagare utarbetar i form av en portfölj en rapport om något projekt som krävt kunnande inom tapetseringsbranschen och som hon eller han deltar i eller nyligen har deltagit i. Utöver tapetseraren deltar också andra aktörer och samarbetspartner. Portföljen ska innehålla detaljerade uppgifter om projektets framskridande, tidpunkter och andra belysande uppgifter. Till utredningen bifogas exempelvis anbudsförfrågningar, entreprenadberäkningar, anbudsdokument, orderbekräftelser och uppgifter om arbetstider. Kostnaderna i entreprenadberäkningen jämförs med de reella kostnaderna och projektets slutliga resultat utreds. visar att hon eller han kan arbeta som förman genom att leda arbetstagarna eller arbetstagaren eller en studernade som utför inlärning på arbetsplatsen och genom att organisera arbetet. ELLER ALTERNATIVT En person som ska bli tapetseringsföretagare utarbetar en affärsplan för företaget, skaffar de dokument som behövs när ett företag grundas, skaffar information om finansiering för ett nystartat företag, nätverkande och kundservice och gör upp en investeringsplan och en plan för grundandet av ett företag inom tapetseringsbranschen. 14
16 3.2 Fordonstapetsering Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan arbeta på ett säkert sätt planera arbetshelheten vid tapetsering av ett fordon göra isoleringar i fordon utföra fanering i fordon lägga mattor i fordon göra mjuka tak- och väggtapetseringar i fordon tapetsera säten och madrasser i fordon tapetsera säkert och ansvarsfullt. beakta arbetarskydd och produktsäkerhet i sitt arbete. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan arbeta på ett säkert sätt. Säkerhet i arbetet avlägsnar eventuellt gammalt material och gör andra förberedelser så att arbetsplatsen blir så hinderfri som möjligt och ändamålsenlig med tanke på arbetet skapar en trygg och trivsam arbetsmiljö använder den skyddsutrustning och de hjälpmedel som behövs i arbetet använder i föränderliga situationer och miljöer sin förmåga till problemlösning när det gäller att förbättra säkerheten i arbetet följer arbetarskyddsbestämmelserna. kan planera arbetshelheten vid tapetsering av ett fordon. Planeringen av arbetet planerar och förhandlar med kunden om helheten i fråga om den fordonstapetsering som ska genomföras bedömer hur lång tid som behövs för arbetet beräknar materialåtgången och arbetskostnaderna definiera r behovet av andra experter i helheten planerar och kommer överens om samarbete med andra som är yrkesverksamma inom bran- 15
17 kan göra isoleringar i fordon. Isolering kan utföra fanering i fordon. Fanering kan lägga mattor i fordon. schen, bl.a. med dem som utför el- och inglasningsarbeten löser på ett professionellt sätt de problem som kommer emot under arbetets gång informerar omedelbart kunden om eventuella förändringar och kommer överens om förändringarnas konsekvenser känner till lagstiftningen om fordonstapetsering och följer den beaktar hållbar utveckling och miljöaspekter i sitt arbete. ljud- och värmeisolerar fordonet i fråga och använder då korrekta arbetssätt och material arbetar med den effektivitet som förutsätts av en yrkesskicklig person. gör mönster för faneringen väljer material för användningsändamålet och användningsmiljön gör faneringen av fordonets golv och väggar så att användnings- och kvalitetskraven uppfylls arbetar med den effektivitet som förutsätts av en yrkesskicklig person. Mattarbeten i fordon gör mönster för mattorna i utrymmena på lämpligt sätt lägger mattor på golvet i fordonet och väljer då material och arbetsmetoder enligt användningsändamål och -miljö tapetserar golvkonsoler, golv i bagageutrymmen och andra detaljer på ett ändamålsenligt sätt och under beaktande av arbetshelheten och monteringsordningen arbetar med den effektivitet som förutsätts av en yrkesskicklig person. 16
18 kan göra mjuka tak- och väggtapetseringar i fordon. Tak- och väggtapetsering kan tapetsera säten och madrasser i fordon. gör mönster för tak- och väggtapetseringar tillverkar olika typer av ytklädsel med mjuka material för väggar och tak under beaktande av branschens kvalitetskrav monterar de tillverkade eller tapetserade delarna måttnoggrant i fordonet under användning av korrekta fastsättningsmetoder och material enligt fordonets användningsändamål beaktar om möjligt hållbar utveckling och miljöaspekter vid val av material tapetserar instrumentbrädor, solskydd, förvaringsutrymmen, lösa konstruktioner och andra detaljer i ändamålsenlig ordning under beaktande av tapetseringshelheten och monteringsordningen använder arbetsredskapen mångsidigt använder arbetssätt och material som är lämpliga för arbetet och beaktar objektets ålder, värde och kundens önskemål. Tapetsering av säten och madrasser tillverkar och reparerar resårerna i säten och ryggstöd och det övriga grundarbetet för stoppningen beaktar i sitt arbete både de krav som det fortsatta arbetet ställer och fordonshelheten tillverkar och reparerar stoppningar i säten och madrasser i fordon enligt de krav som klädseln ställer gör mönster för den produkt som ska tapetseras så att man med mönstren kan tillverka stoppning och klädsel genom serietillverkning väljer individuellt materialen för objektet och beaktar då fordonets eller en separat dels historia och användningsändamål samt hållbar utveckling och miljökrav. 17
19 kan beakta arbetarskydd och produktsäkerhet i sitt arbete. Arbetarskydd och ergonomi Produktsäkerhet och konsumentskydd iakttar kraven på ergonomi och arbetarskyddsbestämmelserna vid tapetsering skapar en trygg och trivsam arbetsmiljö ger andra instruktioner om att arbeta säkert och ergonomiskt rätt. beaktar vid tapetsering och marknadsföring konsumentens rättigheter och fullgör tillverkarens och marknadsförarens skyldigheter iakttar vid tapetsering och marknadsföring de centrala författningarna och bestämmelserna om konsumentskydd, produktsäkerhet och produktansvar. Sätt att visa yrkesskickligheten visar sitt kunnande genom att tapetsera fordon. Hon eller han visar sin yrkesskicklighet genom att utföra följande fem arbetsuppgifter: Tillverkar eller reparerar antingen ljud- och värmeisoleringen i bagageutrymmet i en bil eller en ljudisolering i motorrummet på ett fordon. Utför på basis av egna mönster faneringen av väggar, tak eller golv i ett fordon och använder faner, plast eller hård filt som material. Tillverkar fasta golvmattor för passagerarutrymmet i ett fordon, kantade lösa mattor enligt formerna på golvet i ett fordon eller mattor som skyddar mot nedsmutsning i ett varutransportfordon. Tillverkar och monterar antingen tak- och väggklädsel i ett fordon eller en sufflett till ett fordon. Stoppar och klär säten i ett fordon eller madrasser genom att använda olika sömmar, indrag, pipor med veck, djuphäftning, sömnad av avskiljande fack eller gångjärnssömnad. Tillverkar antingen ett säte och ett ryggstöd i ett gammalt fordon med material som liknar det ursprungliga, ett säte och ett ryggstöd till ett modernt fordon eller madrasser till en båt eller husbil och gör själv mönster enligt fordonets former. Experter inom området bedömer examinandens arbete med avseende på kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Bedömarna beaktar den plan som gjorts upp för examinandens avläggande av examen. Bedömningarna antecknas i bedömningsblanketter. kan eventuellt komplettera sina examensprestationer med andra välmotiverade dokument som gäller planeringsfasen av arbetet och som hon eller han själv tagit fram under processen. Dessa dokument fogas till bedömningsmaterialet då de bedömts 18
20 3.3 Möbeltapetsering Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan utarbeta en plan för arbetsprocessen vid tapetsering av en möbel göra stomarbetena inför en tapetsering välja tapetseringsmaterial och tapetsera en möbel arbeta ansvarsfullt. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan utarbeta en plan för arbetsprocessen vid tapetsering av en möbel. Planering av arbetet kan göra stomarbetena inför en tapetsering. utarbetar en material- och tidsplan för arbetsprocessen vid tapetsering gör kostnadskalkyler kan i föränderliga situationer fatta de beslut som är nödvändiga med tanke på den fortsatta arbetsprocessen beaktar de mänskliga faktorer som inverkar på arbetsprocessen beaktar hållbar utveckling och miljön i sitt arbete planerar arbetena enligt kundens önskemål informerar kunden om eventuella förändringar och kommer överens om förändringarnas konsekvenser organiserar arbetet och kan vid behov ge arbetsgruppen instruktioner. Avlägsnande av material eller kontroll av en ny möbelstomme Reparation och ändring av stommen eller förmontering av en ny stomme avlägsnar gammalt material från möbeln och beaktar då hur de gamla materialen kan utnyttjas och stommens behov av reparation eller kontrollerar och förbereder den nya stommen inför tapetseringen beaktar ekonomiska faktorer och kundens önskemål sorterar avfallen. använder arbetsredskapen mångsidigt använder arbetssätt och material som är lämpliga för arbetet och beaktar möbelns ålder, värde och kundens önskemål 19
21 gör de behövliga reparationerna och ändringarna på den möbel som ska tapetseras och beaktar då möbelns hållbarhet och användningsändamål beaktar i samband med ändringsarbeten de faktorer som inverkar på stoppningen och klädseln beaktar brukssäkerheten i fråga om de material som hon/han använder använder den skyddsutrustning som behövs i arbetet och säkra arbetssätt. kan välja tapetseringsmaterial och tapetsera en möbel. Val av stoppningar och stoppningsarbeten Val av tapetseringsmaterial och klädselarbeten väljer stoppning enligt möbelns användningsmiljö och -ändamål samt utnyttjar om möjligt gammal stoppning använder mångsidigt de arbetsredskap som lämpar sig för stoppningen av möblerna använder arbetssätt som är lämpliga för möbeln i fråga och beaktar möbelns ålder, stil, värde och kundens önskemål stoppar en möbel så att resultatet till alla delar även stöder klädselarbetet, exempelvis beaktar djuphäftningen vid stoppning av möbelns ryggdel utför arbetet klanderfritt med avseende på kvalitet, hållbarhet och dimensioner beaktar arbetsergonomin och arbetarskyddet i sitt arbete. väljer tillsammans med kunden ett tyg som passar stilen, karaktären och användningsändamålet för tapetseringsarbetet i fråga tar mått och gör mönster för beklädnadsmaterialet under beaktande av möbelns ålder, stil, hållbarhet och användningsändamål beaktar materialets mönster och andra särdrag vid tillklippning av beklädnadsmaterialen syr sömmarna med maskin och väljer rätt typ av söm, stygnlängd och tråd enligt materialet som ska sys och produktens användningsändamål fäster klädseln på ett sätt som är lämpligt för objektet visar att hon/han behärskar specialteknikerna inom tapetsering, som djuphäftning eller piphäftning. Finputsning och montering färdigställer arbetet så att det kan överlämnas till kunden monterar möbeln hos kunden om det behövs. 20
22 kan arbeta ansvarsfullt. Produktsäkerhet och konsumentskydd Hållbar utveckling beaktar vid tapetsering och marknadsföring konsumentens rättigheter och fullgör produkttillverkarens och marknadsförarens skyldigheter iakttar vid tapetsering och marknadsföring de centrala författningarna och bestämmelserna om konsumentskydd, produktsäkerhet och produktansvar. beaktar miljöfrågorna vid planering, materialinköp, produktion och annan verksamhet använder miljövänliga arbets- och tillvägagångssätt samt hållbara och i mån av möjlighet återanvändbara material beaktar vid användning av naturtillgångar eller naturmaterial konsekvenserna för naturen och miljön iakttar lagstiftningen vid sortering, återanvändning och bortskaffande av avfall samt material och tillbehör som tas ur bruk sorterar avfallet korrekt och ger andra instruktioner om att hantera avfallen korrekt organiserar återvinning och återanvändning av material som tas ur bruk. Sätt att visa yrkesskickligheten visar sitt kunnande genom att tapetsera en tung, helt beklädd möbel från stomme till färdig möbel. Tapetseringen kan göras på antingen en ny eller en gammal möbelstomme. Vid tapetseringen av en gammal möbelstomme reparerar, tapetserar och färdigställer examinanden produkten enligt kundens önskemål. Möbeln ska vara en tung, helt överklädd möbel, som har stoppats och klätts med specialtekniker. Möbelns sits och ryggstöd ska vara försedda med resårer så att sitsens framkant är fjädrande. Vid tapetsering av en ny möbel färdigställer examinanden en sittmöbel utgående från stommen. Möbeln ska vara en tung, helt överklädd helhet med olika typer av sömmar. Klädseln ska vara av läder och vid tapetseringen ska specialtekniker användas. Experter inom området bedömer examinandens arbete med avseende på kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Bedömarna beaktar den plan som gjorts upp för examinandens avläggande av examen. Bedömningarna antecknas i bedömningsblanketter. 21
23 kan eventuellt komplettera sina examensprestationer med andra välmotiverade dokument som gäller planeringsfasen av arbetet och som hon eller han själv tagit fram under processen. Dessa dokument fogas till bedömningsmaterialet då de bedömts 3.4 Modelltapetsering Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan: tolka möbelritningar tillverka en modellmöbel utveckla sitt kunnande och handleda andra. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan tolka möbelritningar. Tolkning av möbelritningar eller en beställning av en ny produkt Kännedom om arbetsmiljön tolkar möbelritningar gjorda av en formgivare eller en arkitekt eller tolkar en utomstående kunds beställning av en modellmöbel planerar och provar ändamålsenliga arbetsmetoder i samarbete med formgivaren och arbetsledningen använder sitt kunnande om material och tapetseringsteknik på ett konstruktivt sätt för att ge nya synvinklar söker alternativa arbetssätt känner till produktionsmöjligheterna i arbetsmiljön förhandlar om ritningar och beställningar och använder då engelskspråkiga facktermer bedömer och utvecklar verktyg och arbetsmetoder för att förbättra kvalitet, produktivitet, funktionalitet och säkerhet. samarbetar med formgivaren och arbetsledningen kan vid förhandlingar uttrycka sig klart och ge motiverade förslag iakttar lagstiftningen vid sortering, återanvändning och bortskaffande av avfall samt material och tillbehör som tas ur bruk ger instruktioner om att hantera avfallen på rätt sätt, och föregår själv med gott exempel iakttar kraven i fråga om ergonomi och bestämmelserna om arbetarskydd skapar en trygg och trivsam arbetsmiljö. 22
24 kan tillverka en modellmöbel. Planering av stoppning Stoppning Planering och tillverkning av klädsel kontrollerar tapetseringsstommen när hon/han inleder planeringen av stoppningarna förbereder stommen inför stoppning och klädsel väljer bottenfjädringsmaterial för stommen enligt användningsändamål mäter upp platserna för bottenfjädringen gör anteckningar om placeringen av fastsättningen fäster bottenfjädringen. överväger vilka material och fastsättningsmetoder som ska användas vid stoppningen fattar det slutliga beslutet om hur möbelmodellen ska stoppas efter att ha rådgjort med formgivaren och arbetsledningen gör stoppningen för produkten klar och gör stoppningsmönster med behövliga markeringar gör mönster för ytvaddet och tillverkar möbelns ytstoppning diskuterar arbetet, tillverkningssätten och materialen med formgivaren och andra tapetserare. gör beklädnadsarbetet enligt formgivarens ritningar, prov och gemensamma planer gör mönster för de raka delarna genom mätning och de buktade delarna med ett mönstertyg tillverkar klädselmönster klipper tygerna och syr ihop dem till en helhet tapetserar den slutliga modellmöbeln gör de behövliga ändringarna i mönstren när arbetet är klart. kan utveckla sitt kunnande och handleda andra. Introduktion i arbetet Planering, uppföljning och utveckling av det egna arbetet och kunnandet introducerar de anställda i arbetsuppgifterna och förmedlar arbetsrelaterad tyst kunskap delar med sig av sin sakkunskap till kollegerna uppmuntrar dem som han/hon introducerar att lära sig nya saker och visar uppskattning av deras framsteg. utvecklar tillsammans med sin förman det egna arbetet och kunnandet långsiktigt och gör upp en tidsplan för 23
25 Sätt att visa yrkesskickligheten det uttrycker sig tydligt vid förhandlingar och motiverar sina förslag sätter värde på sitt arbete och visar på ett positivt sätt sitt kunnande samlar aktivt in respons på sitt eget arbete. visar sitt kunnande genom att tillverka en tung, helt överklädd modellmöbel utifrån formgivarens ritningar och gemensamt uppgjorda planer så att den är lämplig för industriell produktion. kan visa att hon eller han behärskar djuphäftningen av en möbel som är avsedd för industriell produktion genom att utföra en separat arbetshelhet. Experter inom området bedömer examinandens arbete med avseende på kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Bedömarna beaktar den plan som gjorts upp för examinandens avläggande av examen. Bedömningarna antecknas i bedömningsblanketter. kan eventuellt komplettera sina examensprestationer med andra välmotiverade dokument som gäller planeringsfasen av arbetet och som hon eller han själv tagit fram under processen. Dessa dokument fogas till bedömningsmaterialet då de bedömts 24
26 3.5 Utarbetande av arbetsinstruktioner för modelltapetsering Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan: utarbeta arbetsinstruktioner för industriell tillverkning av möbler eller digitalisera mönster för de olika arbetsmomenten samt fastställa och beräkna materialåtgången och materialkostnaderna för en modellprodukt. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) ANTINGEN kan utarbeta arbetsinstruktioner för industriell tillverkning av möbler. Arbetsordning Arbetsinstruktioner för tillverkningen ELLER utarbetar enligt företagets rutiner en plan för i vilken ordning arbetsmomenten vid tapetsering av en möbel ska utföras vid de olika arbetsplatserna. gör arbetsinstruktioner om de förarbeten som används för ihopmonteringen utarbetar en instruktion för fastsättningen av bottenfjädringsmaterialen utarbetar arbetsinstruktioner för dem som skär till stoppning, såsom en tillskärningsplan för skumplast samt arbetsinstruktioner för limmarna gör en plan för tillklippningen av tyget utarbetar arbetsinstruktioner eller sömnadsmönster för sömmerskorna utarbetar arbetsinstruktioner för dem som klär möblerna. kan digitalisera mönster för de olika arbetsmomenten. Användning av datateknik vid tillskärning av material digitaliserar mönstren för datorstödd tillskärning och för tillverkning av en modell. 25
27 kan fastställa materialåtgången och materialkostnaderna för en modellprodukt. Materialåtgång Beräkning av materialkostnader beräknar hur mycket material som behövs för möbeln tar reda på hur materialets kvalitet, ytstruktur, mönster och modell inverkar på tillskärningsplanerna och materialåtgången jämför två olika material i fråga om materialåtgången vid tapetsering av samma möbel. beräknar materialkostnaderna och gör då prisjämförelser tar reda på vilka möjligheter som finns för att utföra en högklassig bearbetning av de valda materialen med företagets maskiner, utrustning och arbetslokaler. Sätt att visa yrkesskickligheten visar sitt kunnande genom att utarbeta arbetsinstruktioner och mönster för industriell tillverkning av en modellmöbel för de arbetsplatser där dessa behövs, antingen genom digitalisering eller genom någon annan metod som används i produktionsanläggningen. Dessutom beräknar examinanden materialåtgången och materialkostnaderna för modellmöbeln. Experter inom området bedömer examinandens arbete med avseende på kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Bedömarna beaktar den plan som gjorts upp för examinandens avläggande av examen. Bedömningarna antecknas i bedömningsblanketter. kan eventuellt komplettera sina examensprestationer med andra välmotiverade dokument som gäller planeringsfasen av arbetet och som hon eller han själv tagit fram under processen. Dessa dokument fogas till bedömningsmaterialet då de bedömts 26
28 3.6 Handledning vid inlärning i arbetet Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan: planera och genomföra processen vid inlärning i arbetet. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan planera och genomföra processen vid inlärning i arbetet. Identifiering av det kunnande som arbetsuppgiften kräver Identifiering av det nuvarande kunnandet och behovet av inlärning Organisering av processen vid inlärning i arbetet informerar en annan arbetstagare om arbetshelheten och dess anknytning till den övriga arbetshelheten på arbetsplatsen informerar den lärande om vilket kunnande som behövs i arbetsuppgiften informerar den lärande om hur arbetet och det kunnande som behövs i arbetet kommer att utvecklas inom den närmaste framtiden. bedömer den lärandes yrkeskunnighet och utvecklingsbehov med avseende på arbetsuppgifterna och företagets verksamhet diskuterar med den lärande dennes yrkeskunnighet och åsikter om behoven av utveckling. planerar en inlärningsprocess som stöder den lärandes yrkesmässiga utveckling och de arbetsuppgifter som ingår i processen kommer överens med samarbetspartnerna om samarbetet och organiseringen samt ansvaret och skyldigheterna vad gäller inlärningen i arbetet väljer tillsammans med den lärande lämpliga former för inlärningen i arbetet utarbetar en konkret, genomförbar plan för inlärningen handleder andra introduktionsansvariga och arbetshandledare vid planering av olika inlärningssituationer informerar i sin organisation om arrangemangen och åtgärderna i samband med inlärningen i arbetet samverkar med förmännen och andra som handleder studerande vid inlärning i arbetet. 27
29 Behärskande av lagstiftningen om inlärning i arbetet Handledning vid inlärning i arbetet Bedömning av inlärning i arbetet Utveckling av kvaliteten på det egna arbetet och verksamheten följer den lagstiftning som gäller inlärning i arbetet, t.ex. lagstiftning om yrkesutbildning och arbetarskydd uppmanar dem som ger den lärande introduktion och arbetshandledning att följa den ovannämnda lagstiftningen följer den lagstiftning som gäller arbetsgivaren och arbetstagarna. handleder och utbildar introduktionsansvariga och arbetshandledare vid planering av olika inlärningssituationer och vid val av undervisningsmetoder använder handledningsmetoder som stöd för inlärningen i arbetet skapar en positiv och förtroendefull atmosfär i handledningssituationerna, även i inlärningssituationer som upplevts vara besvärliga beaktar vid handledningen att de lärande är olika och har olika inlärningsstil. bedömer den lärandes kunnande tillsammans med dennes chef med kvalitativa metoder som lämpar sig för arbetets karaktär utarbetar en flexibel och genomförbar plan för den fortsatta utvecklingen av kunnandet berömmer den lärande för framstegen och uppmuntrar till kontinuerligt lärande. bedömer realistiskt sitt kunnande i handledning och undervisning och tar ansvar för att upprätthålla och utveckla sina färdigheter följer bestämmelserna i arbetslagstiftningen och kollektivavtalet inom branschen följer aktivt upp kvaliteten i de egna arbetsprocesserna och vidtar behövliga åtgärder tar öppet emot respons på sitt arbete som handledare för inlärning i arbetet och bedömer responsen använder olika källor för att skaffa sig mångsidig information om inlärning i arbetet tillämpar och bearbetar information som hon/han hittat och förmedlar den till olika intressentgrupper. 28
30 Sätt att visa yrkesskickligheten visar sitt kunnande vid handledning av inlärning i arbetet i den egna arbetsenheten eller i sitt företag. Examenstillfällena i examensdelen är omfattande arbetshelheter, i vilka examinanden visar sin yrkesskicklighet. Experter inom området bedömer examinandens arbete med avseende på kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Bedömarna beaktar den plan som gjorts upp för examinandens avläggande av examen. Bedömningarna antecknas i bedömningsblanketter. kan eventuellt komplettera sina examensprestationer med andra välmotiverade dokument som gäller planeringsfasen av arbetet och som hon eller han själv tagit fram under processen. Dessa dokument fogas till bedömningsmaterialet då de bedömts 3.7 En examensdel från en yrkes- eller specialyrkesexamen I specialyrkesexamen för tapetserarmästare kan inkluderas en valfri examensdel från denna examen eller någon annan yrkes- eller specialyrkesexamen, om detta är motiverat. Utbildningsanordnaren ska ha ett gällande avtal om att ordna den fristående examen i fråga eller så kan utbildningsanordnaren köpa examenstillfällena av en utbildningsanordnare som har ett avtal. Betyget över avläggandet av denna examensdel ges alltid av den examenskommission som ansvarar för yrkes- eller specialyrkesexamen i fråga. Examenskommissionen inom tapetseringsbranschen godkänner examensdelen som en del av specialyrkesexamen för tapetserarmästare på basis av betyg. 29
31 Tryckt ISBN ISSN Online ISBN ISSN Utbildningsstyrelsen har godkänt dessa examensgrunder med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. De fristående examina är examina som särskilt planerats och utvecklats för att avläggas av den vuxna befolkningen. Planeringen och genomförandet av de fristående examina baserar sig på ett nära samarbete mellan sakkunniga inom undervisning och arbetsliv. Utbildningsstyrelsen 30
UTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28
UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2011 FÖRESKRIFT 19/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Grunder för fristående
FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013 Föreskrift 40/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:44 Föreskrifter och anvisningar 2013:44 Grunder för fristående
SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011 FÖRESKRIFT 15/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN
SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011 FÖRESKRIFT 2/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:3 Föreskrifter och anvisningar 2011:3 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN
YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011 Föreskrift 14/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:23 Föreskrifter och anvisningar 2011:23 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen
Vuxenutbildningens förverkligande Att studera som vuxen 1. ALLMÄNT OM FÖRBEREDANDE UTBILDNING OCH FRISTÅENDE EXAMEN Systemet med fristående examen grundar sig på ett nära samarbete med arbetslivet och
YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010 FÖRESKRIFT 59/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
YRKESEXAMEN FÖR TAPETSERARE 2011
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR TAPETSERARE 2011 Föreskrift 27/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:37 Föreskrifter och anvisningar 2011:37 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:30 Föreskrifter och anvisningar 2011:30 Grunder
YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010 FÖRESKRIFT 48/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:18 Föreskrifter och anvisningar 2010:18 Grunder för
UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV
UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4
YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013 Föreskrift 11/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
FÖRESKRIFT 9/011/2009. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 9/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM INFORMATIONS- FÖRMEDLING OCH LOGISTISKA TJÄNSTER 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM INFORMATIONS- FÖRMEDLING OCH LOGISTISKA
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010 FÖRESKRIFT 46/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:19 Föreskrifter och anvisningar 2010:19 Grunder för fristående examen
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014
UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen
SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013 Föreskrift 41/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:45 Föreskrifter och anvisningar 2013:45 Grunder för fristående
FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 4/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING 2008 FÖRESKRIFT 4/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN
FÖRESKRIFT 52/011/2009. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 52/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION 2009 FÖRESKRIFT 52/011/2009
Specialyrkesexamen i ledarskap. [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste]
Specialyrkesexamen i ledarskap [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] Specialyrkesexamen i ledarskap: [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] [sv Perusteen nimi] Specialyrkesexamen i ledarskap [sv
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013 Föreskrift 37/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:41 Föreskrifter och anvisningar 2013:41 Grunder för fristående examen
YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010 FÖRESKRIFT 58/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:22 Föreskrifter och anvisningar 2010:22 Grunder för fristående
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR ARBETSPLATSCHEF INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2010
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR ARBETSPLATSCHEF INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2010 FÖRESKRIFT 43/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:16 Föreskrifter och anvisningar 2010:16 Grunder
SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016
SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet
FÖRESKRIFT 23/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 23/011/2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 23/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN
YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 FÖRESKRIFT 62/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Grunder för fristående examen
Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen
Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna
FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 35/011/2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 FÖRESKRIFT 35/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN
FÖRESKRIFT 14/011/2008. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 14/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM INFORMATIONSFÖRMEDLING OCH LOGISTISKA TJÄNSTER 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM INFORMATIONSFÖRMEDLING
YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING 2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING 2012 Föreskrift 11/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:6 Föreskrifter och anvisningar 2012:6 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING
UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina
UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning
GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp
1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS
YRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012 Föreskrift 26/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:33 Föreskrifter och anvisningar 2012:33 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR
Specialyrkesexamen i företagsledning
Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning De som har avlagt specialyrkesexamen i företagsledning har den kompetens i strategisk företagsledning och de insikter i företagsledning
FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 19/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 FÖRESKRIFT 19/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN
Yrkesakademin i Österbotten Examensmästarutbildning UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Rapport Kadi Lilloja Kimito 2017 Innehållsförteckning Inledning...
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011 Föreskrift 32/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:43 Föreskrifter och anvisningar
YRKESEXAMEN I INFORMATIONS- OCH BIBLIOTEKSTJÄNST 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I INFORMATIONS- OCH BIBLIOTEKSTJÄNST 2010 FÖRESKRIFT 47/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:20 Föreskrifter och anvisningar 2010:20 Grunder för fristående
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010 FÖRESKRIFT 60/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:32 Föreskrifter och anvisningar 2010:32 Grunder för fristående
YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34
YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------
YRKESEXAMEN FÖR VAPENSMEDSGESÄLL 2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VAPENSMEDSGESÄLL 2012 Föreskrift 50/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:54 Föreskrifter och anvisningar 2012:54 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011 Föreskrift 29/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:39 Föreskrifter och anvisningar 2011:39 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 FÖRESKRIFT 52/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:28 Föreskrifter och anvisningar 2010:28 Grunder för fristående
UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013
UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013 FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Systemet är i slutet på tonåren (första lagstiftningen kom 1994 och kallades för yrkesexamenslagen) Samarbetet
YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2012 Föreskrift 53/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:52 Föreskrifter och anvisningar 2012:52 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
YRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014 Föreskrift 31/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:26 Föreskrifter och anvisningar 2014:26 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Yrkesexamen för arbete som teamledare
Yrkesexamen för arbete som teamledare Yrkesexamen för arbete som teamledare Den som har avlagt examen för arbete som teamledare har kompetens att planera och handleda arbetet i ett team och att introducera
Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet
Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Synvinklar utifrån arbetslivssamarbete Utbildning som ordnas på arbetsplats Läroavtalsutbildning Utbildning som grundar sig på utbildningsavtal Samarbetsskyldighet
YRKESEXAMEN INOM UTRIKESHANDELN 2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM UTRIKESHANDELN 2012 Föreskrift 39/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:44 Föreskrifter och anvisningar 2012:44 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009
GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FRISÖR FÖRESKRIFT 27/011/2009 grunder för yrkesinriktad grundexamen Utbildningsstyrelsen Pärm: Pramedia Oy Layout:
Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2014:24. ISBN 978-952-13-5866-1 (hft.) ISBN 978-952-13-5867-8 (pdf)
Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2014:24 ISBN 978-952-13-5866-1 (hft.) ISBN 978-952-13-5867-8 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi
FÖRESKRIFT 52/011/2001. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 52/011/2001 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR TAPETSERARE OCH SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TAPETSERARMÄSTARE 2001 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR TAPETSERARE OCH SPECIALYRKESEXAMEN
YRKESEXAMEN INOM DÄCKBRANSCHEN 2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM DÄCKBRANSCHEN 2012 Föreskrift 37/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:38 Föreskrifter och anvisningar 2012:38 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE EXAMINANDENS NAMN:
FÖRESKRIFT 34/011/2008. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 34/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRGYLLARE 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRGYLLARE 2008 FÖRESKRIFT 34/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN
FÖRESKRIFT 5/011/2009. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 5/011/2009 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I TEKNIK 2009 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I TEKNIK 2009 FÖRESKRIFT 5/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN Föreskrift 22/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:32 Föreskrifter och anvisningar 2011:32 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare
Bedömarhandbok Marica Eliasson och Monika Sundqvist Yrkesexamen för sekreterare 22.10.2015 Innehållsförteckning: Introduktion sidan 3 Allmänt om fristående examen Centrala principer sidan 4 Beskrivning
YRKESEXAMEN FÖR RESTAURANGKOCK 2011
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR RESTAURANGKOCK 2011 Föreskrift 25/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:34 Föreskrifter och anvisningar 2011:34 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden
Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden 1 VAD ÄR ERKÄNNANDE AV KUNNANDE? ERKÄNNANDE AV KUNNANDE inom en EXAMENSPROCESS betyder att Du kan få det kunnande som du har erkänt. Du som är vuxenstuderande
Dokumentering av yrkesprov
Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare Studerande Examensdel: Företagande inom hästhushållningen Yrkesprov nr 5 Studerande: Plats: Matrikelnr Tidpunkt
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:50 Föreskrifter och anvisningar 2012:50 Grunder för fristående examen
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR SYNREHABLITERINGSHANDLEDARE 2012 Föreskrift 18/011/2012
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR SYNREHABLITERINGSHANDLEDARE 2012 Föreskrift 18/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:23 Föreskrifter och anvisningar 2012:23 Grunder för fristående
Utbildning av arbetsplatshandledare 3 sv Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov
Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov BILD. Utbildningssystemet i Finland Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov Bedömning inom grundläggande yrkesutbildning
IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle
IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar 2-3.12.2010 2.12.2010 Carola Helle Fristående examina Examina som är oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats Kunnande
FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 49/011/2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 FÖRESKRIFT 49/11/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
YRKESEXAMEN FÖR LIVSMEDELSFÖRÄDLARE 2013
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR LIVSMEDELSFÖRÄDLARE 2013 Föreskrift 36/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:40 Föreskrifter och anvisningar 2013:40 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN
GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM TAPETSERING OCH INREDNING KOMPETENSOMRÅDET FÖR TAPETSERING TAPETSERARE KOMPETENSOMRÅDET FÖR INREDNING INREDARE FÖRESKRIFT 88/011/2014 OPETUSHALLITUS
Utbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf)
AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 ANVISNING 2/440/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen 2007 Edita Prima Oy Helsingfors 2007 ISBN 978-952-13-3136-7
FÖRESKRIFT 47/011/2009. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 47/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DIGITAL TRYCKARE 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DIGITAL TRYCKARE 2009 FÖRESKRIFT 47/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN
SPECIALYRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2012
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2012 Föreskrift 42/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:48 Föreskrifter och anvisningar 2012:48 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN
Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN
Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE 2000 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN 1 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2000 2 Utbildningsstyrelsen 2001 Edita
Bilaga Sid 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM BILBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING
Bilaga 1 29.11.2010 Sid 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM BILBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING 1. Utbildningens helhetsmål Målet för försöket med arbetsledarutbildning inom bilbranschen är att utbilda
YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015
YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 INNEHÅLL I Examensdelar och examens uppbyggnad ------------------------------------------------------------------- 4 II Krav på yrkesskicklighet
YRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2012 Föreskrift 29/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:31 Föreskrifter och anvisningar 2012:31 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010
GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR TRÄDGÅRDSPRODUKTION UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR GRÖNSEKTORN UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR BLOMSTER-
FÖRESKRIFT 32/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 32/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTBYGGARGESÄLL 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTBYGGARGESÄLL 2007 FÖRESKRIFT 32/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN
FÖRESKRIFT 35/011/2004. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 35/011/2004 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDEL 2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDEL 2005 FÖRESKRIFT 35/011/2004
BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)
BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) NAMNET PÅ EXAMEN Yrkesexamen i idrott (SV) Liikunnan ammattitutkinto (FI) DEN YRKESSKICKLIGHET SOM PÅVISATS I EXAMEN Uppbyggnaden av examen Denna examen består av samtliga
STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET
STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET Tom Lindström Nina Sederholm INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 1. Personlig tillämpning 2 2. Arbetsprocessen i fristående examina 4 2.1 Ansökningsskedet
SPECIALYRKESEXAMEN I ARBETSLIVSTRÄNING 2011
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I ARBETSLIVSTRÄNING 2011 Föreskrift 33/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:45 Föreskrifter och anvisningar 2011:45 Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 38/011/2004. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 38/011/2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM SKOBRANSCHEN 2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM SKOBRANSCHEN 2004 FÖRESKRIFT 38/011/2004 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
YRKESEXAMEN INOM INREDNINGSBRANSCHEN 2013
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM INREDNINGSBRANSCHEN 2013 Föreskrift 38/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:42 Föreskrifter och anvisningar 2013:42 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Utkast. Grunder för fristående examen. SPECIALYRKESEXAMEN INOM SKÖNHETSBRANSCHEN 2011 FÖRESKRIFT xx/011/2011
Utkast Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM SKÖNHETSBRANSCHEN 2011 FÖRESKRIFT xx/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:xx Föreskrifter och anvisningar 2011:XX Grunder för fristående
GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010
GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FASTIGHETSSKÖTSEL, FASTIGHETSSKÖTARE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR LOKALVÅRD, LOKALVÅRDARE FÖRESKRIFT 7/011/2010
FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN EXAMINANDENS
YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015 Föreskrift 16/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:9 2 INNEHÅLL I Examensdelar och examensuppbyggnad ------------------------------------------------------------------------
FÖRESKRIFT 33/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 33/011/2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTBYGGARMÄSTARE 2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTBYGGARMÄSTARE 2007 FÖRESKRIFT 33/011/2007
INTRODUKTION FÖR BEDÖMARE
INTRODUKTION FÖR BEDÖMARE Gisela Andergård-Heiskanen 4.2.2017 Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare Inledning Vi har ett stort och utbrett nätverk av arbetsplatser där våra examinander
FÖRESKRIFT 60 /011/2002. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 60 /011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2002 FÖRESKRIFT 60 /011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 12/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 12/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
1 Examensdelarna inom övriga kompetensområden än kompetensområdet för spelgrafik. 32 Att verka i produktionsmiljöerna och -processerna för spelgrafik
GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN FÖRESKRIFT BILAGA 1 / 12 Kapitel 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen i audiovisuell kommunikation 1 Examensdelarna inom övriga kompetensområden än kompetensområdet för spelgrafik
FÖRESKRIFT 54/011/2009. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 54/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FISKODLARE 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FISKODLARE 2009 FÖRESKRIFT 54/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2001
Föreskrift 49/011/2001 YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2001 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2002 2 Edita Prima Oy Helsingfors 2002 ISBN 952-13-1580-6
YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011 Föreskrift 21/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:25 Föreskrifter och anvisningar 2011:25 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2010
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2010 FÖRESKRIFT 44/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:7 Föreskrifter och anvisningar 2010:7 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN
YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011
Utkast Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011 Föreskrift 21/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:25 Föreskrifter och anvisningar 2011:25 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2014
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2014 Föreskrift 8/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:5 Föreskrifter och anvisningar 2014:5 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN