Identitetskänsla Indianer, européer och kulturkrockar

Transkript

1 Beteckning: Rel D 10:H01 Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Identitetskänsla Indianer, européer och kulturkrockar Jenny Olofsson Januari 2002 D-uppsats, 10 poäng Religionsvetenskap Religionskunskap D Handledare: Jari Ristiniemi

2 Abstract När Columbus klev iland på den kontinent som han trodde var landet Indien, så anade han nog inte vad som komma skulle. Européerna strömmade till detta nya land och till vad de tyckte var en nystart. Vad de däremot inte tänkte på var att det folk som redan bodde där borde ha haft rätt att stanna där de var. Istället fick ursprungsbefolkningen flytta på sig. För många folk i världen kan det vara svårt att finna sin plats och därmed också sin identitet. För de nordamerikanska indianerna är det förmodligen svårare än för många. De blev påtvingade en annan religion och en annan kultur. Trots detta har de lyckats behålla sin identitet. Genom anpassning och bevarande får de en gemensamhet som behövs i identitet sökandet. 1

3 Innehåll 1 INLEDNING :1 ERÖVRINGAR OCH FÖRTRYCK :2 IDENTITET OCH MÅNGFALD I USA :3 FRÅGESTÄLLNING, AVGRÄNSNING OCH SYFTE :4 FÖRTYDLIGANDE AV TERMER :5 KÄLLOR OCH KÄLLKRITIK :6 METOD KULTUR, RELIGION OCH MÅNGFALD :1 INDIANER I USA :2 RELIGION :2:1 Vad är religion? :2:2 Religion för indianerna CHEROKEE ETT EXEMPEL :1 CHEROKEE NATION :2 TRADITIONER HOS CHEROKEE :2:1 Kläder och utseende :2:2 Medicinmän och naturens gåvor :2:3 Bröllopsceremoni :2:4 Miss Cherokee :2:5 Stomp dance IDENTITET OCH SEGREGERING :1 HUR IDENTIFIERAR VI OSS SJÄLVA? :2 INDIANSK IDENTITET :2:1 Omstruktureringar och förändringar :2:2 Intervju med en Cherokee indian CHEROKEE FOLKETS IDENTITET (SAMMANFATTNING) KÄLLOR

4 1 Inledning 1:1 Erövringar och förtryck För lite mer än 600 år sedan så gav en man sig iväg på en resa som skulle förändra synen på mycket. Han hade en idé om att han skulle kunna nå en handelsplats från en annan väg än den traditionella. Året var 1492, mannen var Christoffer Columbus och resan var tänkt att gå till Indien. Hur det gick är historia och den är välkänd. Däremot öppnade denna resa både dörrar och ögon för omvärlden. När folket på den europeiska kontinenten fick höra talas om det nya landet som bjöd på orörd natur som bara väntade på att få utforskas, var det många som följde Columbus exempel och gav sig av västerut till den Amerikanska kontinenten. Där mötte de många civilisationer av olika slag och de flesta skolbarn världen över får i skolorna lära sig om Pizarro, Cortez, Inka, Maya och många fler av dessa tidiga högkulturer. Med ett samlingsnamn kallas de ofta för indianer. Även de upptäcktsresande som tog sig fram över den norra delen av denna nyupptäckta kontinent mötte på olika folk av den ursprungliga befolkningen i sin jakt efter ungdomens källa och andra utopiska drömmål. Intresset för denna kontinent växte sig snabbt starkt och européerna erövrade stora delar av det land som en gång tillhört dessa indianer. Intresset grundade sig främst i handelsintresse eftersom världshandeln vid den här tiden hade vuxit sig stark. De fyndigheter som fanns i den nya världen blev exotiska i Europa där man lade sig till med nya vanor allteftersom dessa varor strömmade in. Européerna såg på sig själva som ett sofistikerat folk som bland annat hade till uppgift att göra vildarna i den nya världen civiliserade. Många missionärer såg sin uppgift att framföra det de såg som det enda rätta budskapet; det kristna. Det var inte bara ordet om Kristus som spred sig över kontinenten, utan även annat som européerna tog med sig och som var okänt för ursprungsbefolkningen. Till exempel så spred sig sjukdomar som tidigare varit okända i denna del av världen och även varor som var nya, såsom eldvapen och alkohol. Många från ursprungsfolket gick under genom detta. Om detta var tanken eller om det var en gynnsam effekt är ett helt annat arbete, men detta gjorde det lättare för européerna att överta landet. För ursprungsbefolkningen blev detta en stor omställning. Det tidigare livet, kulturen och mycket annat, fick möta nya utmaningar. Hur historien slutar vet ingen, men vi vet hur det gått så här långt. Summeringen är inte till fördel för något av de folk som en gång levde ensamma på sin kontinent utan större samröre med omvärlden. 1:2 Identitet och mångfald i USA Nordamerika består i dag i stort sett av två länder; USA och Kanada. De ursprungsfolk som finns i USA har, genom Hollywoodproducerade filmer, ofta framställts som vildar och mer eller mindre barbarer. Detta var en trend i de 60- och 70-tals filmer som behandlade ämnet Indianer och Cowboys, vilket inte ifrågasattes något närmre. I dag verkar trenden ha vänt något och de gånger då det förekommer en hänvisning till indianer är det ofta med en viss vördnad till den otroliga vishet som de anses ha. Ofta förekommande är också den mystik som finns runt deras tro på andar. I många spännande filmer/skräckfilmer förklaras det mystiska med att det är en gammal indiansk begravningsplats. Mest känd för detta är troligen filmen Poltergeist, där familjen får problem att bo i huset eftersom det är byggt just på en gammal indiansk begravningsplats. 3

5 Efter européernas erövringar var det många ursprungsfolk som fick svårt att behålla sina marker. Många förflyttades till reservat och de tidiga markerna övertogs av européerna, ofta med anledning av de metallfyndigheter som gjordes på dessa områden. Indianerna fick istället nöja sig med de områden som européerna tilldelade dem, vilket ofta innebar den sämsta jorden. Indianernas självbestämmanderätt togs ofta ifrån dem och de blev behandlade som en andra klassens människor. Detta känns igen från många andra delar av historien, och det har fått samma tragiska följder. Att använda benämningen européer är kanske inte alltid rättvist, eftersom det dels finns många olika nationaliteter på den europeiska kontinenten och dels var det fler människor som såg möjligheterna i den nyupptäckta kontinenten. Detta har lett till att den amerikanska befolkningen i USA idag består av många människor med många olika ursprung. Självklart har detta också blandats med tiden då det finns många som har påbrå från olika länder och från olika kulturer. 1:3 Frågeställning, avgränsning och syfte För ursprungsbefolkningen blev det ett kontrastfullt möte med det nya folket som kom och många fick problem att anpassa sig till det dominerande europeiska synsättet. Idag är det dessutom vanligt att innevånarna i USA gärna poängterar sitt ursprung. I sökandet efter sin egen identitet så är en viktig del sitt ursprung. När kulturkrockar av det slag som vid de tidiga mötena mellan vita och indianer inträffar, och då den ena parten är av dominant art, vad händer då med identitetskänslan? Hur gör indianer i allmänhet och Cherokee i synnerhet i dag för att anpassa sig till detta mångkulturella samhälle, som trots detta ligger långt från deras eget ursprung? Syftet med detta arbete är att ge en inblick i hur livet för ett ursprungsfolk har utvecklats i ett så mångkulturellt samhälle som USA s. Finns något av det gamla kvar eller har det helt blivit uppslukat av den kultur som vi idag kan se som typisk amerikansk. Med amerikansk menar jag i detta arbete den Nordamerikanska kontinenten och närmare bestämt landet USA. Eftersom landet är stort och de indianer som finns där är många och har olika traditioner så är det svårt att ge en allmän bild av hur de ser på sig själva. Av den anledningen kommer Cherokee folket att tas upp som ett exempel. Ett folk bland dem alla som fortfarande finns kvar idag och som kämpar för sina rättigheter. Anledningen till att det är Cherokee folket som valts ut som grupp för närmare studier beror helt på författarens eget intresse. Under gymnasietiden var jag i dessa trakter i form av utbytesstudent. Jag besökte mindre museum och annat som visade hur Cherokee folket hade levt. Då var intresset på en lagom sval nivå som hör tonåringar till, men tack vare de broschyrer och kort jag köpte under tiden har intresset växt sig starkare för just detta folk. 1:4 Förtydligande av termer För att inte missförstånd skall uppstå krävs en kortare förklaring till varför ordet indian används ibland istället för att konsekvent använda termen ursprungsbefolkning. De flesta skolbarn i världen känner till Columbus och att det var med honom som européerna fick upp ögonen för den amerikanska kontinenten. Från 1500-talet och framåt tog sig många över havet och undersökte det land som ingen tidigare känt till. De mötte där olika folkstammar som under ett namn kallades för indianer. I det svenska språket finns det inga problem med benämningen eftersom namnet inte brukades i landet förrän det var klart att det inte var Indien som Columbus hade kommit till. I det engelska språket däremot finns det 4

6 många gånger en tvetydighet varför det många gånger ges en extra förklaring, t ex americanindians. Idag är det inte så vanligt att den termen används alls. Som när det gäller så många andra folkslag så har orden blivit så illa använda att det numera har en dålig klang, därför används ofta benämningen native americans. I Sverige har vi däremot inte detta problem och därför används både termen indianer och ursprungsbefolkning i detta arbete. Vid de tillfällen då jag använt engelskspråkiga källor har jag inte alltid översatt alla termer. Detta för att undvika risk för feltolkning. Detta har till exempel gjorts vid namngivandet av de olika högtiderna. Vid vissa tillfällen har en ungefärlig översättning gjorts för att komplettera den engelska termen. 1:5 Källor och källkritik Inom indianområdet finns det en uppsjö av litteratur, ändå är det svårt att hitta specifika arbeten om olika indianstammar. Den information som använts i detta arbete om Cherokee indianerna har främst tagits från Internet. Denna till synes oändliga källa till information måste samtidigt användas med försiktighet. All information som finns bör granskas och diskuteras. I detta fall har främst en hemsida tillhörande Cherokee Nation använts där de berättar om sin verksamhet, historia mm. Eftersom det i detta arbete är främst kulturen och de handlingar som fanns och finns i denna som kommer att tas upp, så anser jag det vara en av de mer tillförlitliga källorna. Det finns många som har skrivit om indianer i Amerika i allmänhet och även om Cherokee indianerna. För att nämna några så finns Alan Kilpatrick som skrivit boken The night has a naked soul: witchcraft and sorcery among the western Cherokee. Han har visst påbrå från Cherokee folket och berättar om deras traditioner inom den mystika delen. En annan bok som tar upp Cherokeefolkets öden och som arbetar utifrån upplevda händelser är Cherokee tragedy: the Ridge family and the decimation of a people av Thurman Wilkins. Båda dessa böcker har lästs och gett en inblick i livet för Cherokee folket. Däremot har de inte använts i själva arbetet. Detta för att de inte specifikt berörde frågeställningen. En stor svensk kännare på området är professor Åke Hultkrantz. Han är väl känd i internationella sammanhang och anses som en av de ledande forskarna på detta område. De arbeten som här använts av honom har varit de av mera generell karaktär. Eftersom det inte går att generalisera de Nordamerikanska indianerna till något gemensamt, kan detta tyckas en vansklig källa att använda. Trots detta anser jag den väl tillförlitlig pga. den forskning som Hultkrantz gjort på området och den mångåriga erfarenhet han har i ämnet. Även andra, för ämnet relevanta källor har använts. de är alla av olika karaktär, och den främsta tanken som bör hållas i minnet vid läsning och användande av källor av detta allmänna slag är att de just är allmänna och kanske därmed även generaliserande. Ett försök till intervjufrågor via Internet har gjorts, men det gav inte den respons jag hoppats. Endast ett svar kom in innan detta arbete skulle sammanställas, varför det inte blir den huvudkälla som från början var tanken. Däremot kommer resultatet att presenteras som ett exempel hur en Cherokee kan förhålla sig till olika saker idag. För att få reda på det gamla hos indianerna är den bästa källan samtida nedteckningar. Problemet med dessa är att de kan vara vinklade genom att de som antecknade också var observatörer och därmed inte en del i det som skedde. De som antecknade var inte heller av samma tro och var troligen uppvuxna i en helt annan kultur än den som de observerade. Dessa 5

7 är dessvärre de enda källorna som finns att tillgå eftersom de traditioner som eventuellt nedtecknades senare av indianerna själva kan redan då ha förändrats något genom påverkan utifrån. I detta arbete kommer alltså de anteckningar som finns, gjorda av de européer som besökte stammarna att användas. 1:6 Metod Till större delen kommer detta arbete att bli en deskriptiv sammanställning av den moderna indianens identitet och då främst Cherokee indianernas. Första delen av arbetet kommer att behandla allmänna fakta om indianer och Cherokee. I den andra delen kommer identitet att tas upp som ett ämne. Vad är identitet och hur gör vi för att identifiera oss själva. Målet är att kunna försöka se hur indianer, främst Cherokee identifierar sig idag. I samma ordning som arbetet är upplagt har också litteraturen lästs. Det allmänna har övergått till det mer specifika. Stor del av den allmänna litteraturen har inte använts i slutresultatet man har fungerat som informationskällor för att få en inblick i ett ämne som rent geografiskt ligger långt bort. 2 Kultur, religion och mångfald 2:1 Indianer i USA Efter européernas intåg i det nya landet så fick ursprungsbefolkningen flytta på sig. De vita övertog mer och mer mark och lämnade få landområden kvar åt indianerna. De områden som lämnades var dessutom vanligen svåra att odla och bruka. Indianerna försköts västerut efterhand som européerna bredde ut sig. Till en början var tanken att båda folken skulle få plats på denna kontinent, men under 1800-talet visade det sig inte vara möjligt. De vita tog den mark som var av något värde och på 1830-talet skedde den stora förflyttningen. Indianerna drevs iväg till bestämda områden väster om Mississippifloden. Denna stora vandring och förflyttning var en stor händelse i den indianska historien och kallas där för Tårarnas väg, trail of tears. 1 Indianerna fick finna sig i att bli undanskuffade av de erövrande européerna, av olika anledningar fick, eller snarare tog, de vita makten och indianerna fick ta de landområden som blev över. Det var först år 1924 som USA s indianer fick amerikanskt medborgarskap och indianerna fick successivt mera självbestämmanderätt. Under 1960-talet bildades AIM (American Indian Movement) som kämpade för de politiska rättigheter som även indianerna hade. Vid ett tillfälle blev AIM kända över hela USA genom ockupationen av Wounded Knee Då drabbade indianerna samman med den beväpnade amerikanska polisen. 2 Trots att indianerna idag inte nödvändigt behöver bo i de föreskrivna reservaten så har de fortfarande inte kommit hela vägen fram. Det finns många olika etniciteter i USA, men det är indianerna som har drabbats hårdast och haft svårast för de kulturkrockar som detta inneburit. Många av dem har t ex fallit offer för drogmissbruk och alkoholism. 3 1 Alvarsson (1998 b) s Alvarsson (1998 b) s Alvarsson (1998 b) s

8 2:2 Religion I västvärlden är religion något som ofta ses som synonymt med kristendomen. Det är också kristendomen som ofta får fungera som utgångspunkt vid jämförelser med andra religioner. Utgår man från detta kan det vara svårt att tro att indianerna i USA har någon religion. Det finns t ex ingen församling med en organiserad kyrka. Till viss del var det också den inställning som de tidiga missionärerna hade då de for till den nyupptäckta kontinenten. För att förstå vad religion är för indianerna följer nedan en förklaring till vad religion är och hur den såg ut hos de Nordamerikanska indianerna. 2:2:1 Vad är religion? Religion är ett begrepp som de flesta tror sig veta vad det är men då det skall beskrivas är det väldigt svårt att sätta ord på det. Det är vanligt att begreppet religion blir synonymt med kristendomen, men gör man den snäva tolkningen försvinner många av världens religioner, så det måste definieras bredare än så. En enkel definition, och som inte bara innefattar kristendomen är följande: En tro på övernaturliga makter och en övernaturlig värld och utförande av kultiska och rituella handlingar. Inom denna ram kan vi placera de stora religionerna av idag och även de religioner som fanns och finns hos indianer och naturfolk i världen. 4 Religion är mera komplicerat än så, men eftersom det inte är huvuduppgiften i detta arbete, så nöjer jag mig med den korta beskrivningen. 2:2:2 Religion för indianerna Det är svårt att ge en allmängiltig bild av religionen hos de nordamerikanska indianer, precis som det är svårt att ge en allmängiltig bild av kristendomen. Det kan skifta mycket över geografiska områden och genom olika influenser utifrån, och som inom många andra religioner är det även här farligt att generalisera. Den nordamerikanska kontinenten är stor och så är också landet USA. Inom detta område finns det inget enhetligt folk som kan beskrivas som amerikanska indianer eftersom dessa består av många olika stammar och grupper. De talar olika språk och har olika kulturer. Däremot kan det finnas vissa gemensamma drag hos dessa och det är just dessa som här framhålls som typiskt indianska. En sak som måste tas upp i detta sammanhang är att många av de gemensamma drag som senare blev kända för européerna efter Columbus, fanns inte tidigare. Det var först med det kristna inflytandet som en ledargestalt kom till och samlade folk runt sig och olika fenomen började uppstå över större områden. 5 Det är inte heller alltid som folken/stammarna kan tala om varifrån de fått sina riter. De flesta säger sig utföra ritualerna på det speciella sättet för det var så deras förfäder gjorde det. I vissa ritualer kan inte heller symboliken förklaras, utan de har bara blivit beskrivna i drömmarna av de övervakande andarna. 6 En rit är, enligt Hultkrantz beskrivning, något som utförs högtidligt och återkommande vid speciella tillfällen. De flesta riter bland stamkulturer är symboliska uttryck för religiösa tankar, känslor och önskningar. De bör också överensstämma med de mänskliga behoven och önskningarna och de fungerar som ett slags instrument för att förverkliga dessa önskningar. 7 Något som kan tyckas främmande, och var det främst hos de tidiga missionärerna, är den olikhet som finns i religionens utformning och plats i samhället. Hos indianerna och hos 4 Hultkrantz (1998) s Hultkrantz (1998) s Hultkrantz (1981) s Hultkrantz (1981) s

9 många andra naturfolk har inte religionen en egen plats och det är sällan som det ens finns ett specifikt ord som beskriver detta fenomen. För dessa folk är/var religionen ett integrerat fenomen som finns/fanns som en del i hela det dagliga livet. Allt man gjorde och gör är en del av religionen. Kultur och religion är så väl sammansvetsade att det är omöjligt att finna en skiljelinje mellan dessa. För de nordamerikanska indianerna är det vanligt att man lever i ett samförstånd med naturen. Självklart går det inte att generalisera, men detta är något som tycks finnas hos de flesta indianstammarna. Det finns mycket i den indianska religionen som visar en stor respekt för naturen. Människorna tycks leva i ett samförstånd med allt runt omkring dem. Det är inte så underligt med tanke på det liv som detta folk förde i tidiga dagar; de flesta var jägare och samlare och var beroende av naturens gåvor. Däremot vill Hultkrantz poängtera att detta inte får överdrivas. Dels så skiftar synen på att naturen skall vara besjälad, dels var de första indianer/amerikaner troligen de som förstörde mycket av den tidiga fauna som fanns fram till istidens slut. Även hos djuren skiftar tanken om besjälning. Olika djur har olika värde och jämställdhet med människan och har därmed olika värde på själen. 8 Däremot framställs ofta det övernaturliga i form av djur, inte så konstigt med tanke på att många av indianerna även var beroende av djuren för att överleva. 9 Ett annat vanligt fenomen inom de nordamerikanska indianernas religioner är den person som fungerar som en förbindelse mellan gruppen och den högre makten. Denna person har många gånger kallats shaman, eller medicinman. Med hjälp av medicinmannen kan gruppen få kontakt med andarna. Ibland är det medicinmannen som kontaktar andarna och ibland är det andarna som kontaktar medicinmannen. Kontakten dem emellan föreställs ske genom världsträdet - axis mundi - som många gånger finns i det som ofta kallas primitiva religioner. För att lättare få kontakt med andarna och den mystiska världen försöker medicinmannen att försätta sig i trance. Vanliga hjälpmedel till detta är då en trumma eller en skallra. En medicinman kan, som namnet antyder, även hjälpa till vid sjukdom, detta genom att kontakta andarna och av dessa få hjälp. Den största skillnaden mellan en medicinman och andra kloka gubbbar/gummor i det indianska samhället är att medicinmannen får sin kunskap från den övernaturliga världen, medan de andra använder sig av naturens hjälpmedel, örter och liknande. 10 Till viss del förekom det offerhandlingar hos de amerikanska indianerna, men det var inte så vanligt. Det hände att jägarstammarna gjorde enkla offer av mat genom at slänga det i skogen eller på elden, men även tobaksoffer förekom. Tobaken ansågs vara en del av den andliga världen pga. sin förmåga att påverka människor. 11 Elden var en viktig del vid ceremonier, inte bara vid offer och främst hos indianerna i sydöstra USA (läs mer nedan). Det finns saker som förändrats hos dagens indianer och deras syn på religionen jämfört med deras förfäder. Många indianer har idag en starkare tro på att kosmos bör fungera i harmoni. Gör den inte det visar det sig genom t ex sjukdom. Samtidigt som detta blir en starkare tanke blir också betydelsen av naturens mystik och färgernas religiösa symbolik större Hultkrantz (1998) s Hultkrantz (1998) s Hultkrantz (1998) s Hultkrantz (1998) s Hultkrantz (1998) s

10 3 Cherokee ett exempel Indianerna i USA delas ofta in i olika geografiska områden. I det sydöstra skogslandet bodde före kolonisationen ett folk som kallas Cherokee. De, liksom många andra indianstammarna i Nordamerika, har på grund av kolonisationen blivit förflyttade till dagens Oklahoma, men en del lever ännu kvar i dessa områden. Det sydöstra skogslandet beboddes av flera folk, inte bara Cherokee, men tillsammans var de många. Detta område var före kolonisationen att av de tätast befolkade områdena. Beräkningar visar att det troligen var ca indianer som bodde där, då de vita först intog landet. De flesta av dessa indianer försörjde sig genom det för området passande jordbruket, jakten och insamlingen av vad naturen kunde ge. 13 Cherokee var ett av fyra större folk i detta område, de övriga tre var Creeker, Choctawer och Chickasawer. Dessa fyra stammar klarade sig något så när mot den europeiska invasionen, men det gick sämre för många av de mindre stammarna i området. De mindre stammarna fick stora problem då européerna kom, med bland annat alkohol, epidemier och annat och gick därmed under. Några från dessa mindre folk klarade sig dock genom att de flydde till något av de fyra större folken och upptogs i deras gemenskap. Dessa fyra kom också så småningom att kallas för de civiliserade. 14 För ursprungsbefolkningen i det sydöstra skogslandet var det till en början ett fredligt möte med européerna. De första kontakterna hade tagits av engelsmän och skottar som bosatte sig i området och arbetade som köpmän. Detta skedde innan den stora massan av européer kom till området. Det var genom dessa som indianerna fick många influenser från de vita. T ex så introducerades Cherokeealfabetet redan 1821 av en indian vid namn Sequoya. På så sätt kunde indianerna lära sig skriva och läsa sitt eget språk. Efter bara några år startades även den första tidningen på både engelska och cherokee; The Cherokee Phoenix, Det fanns även andra sätt på vilka de vita inspirerade indianerna. Man började t ex bygga timmerhus, anlägga nya odlingar, vattenkraften började utnyttjas mm. Vissa vill se detta som att de fyra stammarna började amerikaniseras, men troligen var det bara ett sätt för indianerna att stärka sin rätt till landet. För trots att indianerna hade anpassat sig så väl till den nya kulturen, så rycktes de upp från sina hem och vandrade trail of tears, tårarnas väg på 1830-talet. Av alla indianer som gav sig iväg så var det bara ¾ som kom fram, resten dog under färden. 15 Trail of tears är den vandring som bl a Cherokee indianerna gjorde på 1830-talet. De hade ryckts upp från sina hem i det sydöstra skogslandet och blev förflyttade till ett område som européerna hade valt ut, idag kallat Oklahoma. Namnet Oklahoma är för övrigt ett choctaword som betyder den röde mannens land. Om denna färd finns många berättelser och i en biografi från en Creek indian står det att läsa kort om trail of tears. Det var en tvångshandling, där hot utdelades om de inte gjorde som de blev tillsagda. Han skriver: När vårt folk vägrade att lämna sina hem, kunde soldaterna slita till sig ett barn ur armarna på dess mor, slå dess huvud mot ett träd och säga: Gå, annars kommer vi att göra likadant med alla barnen här. 16 De som dog längs vägen lämnades och fick ingen begravning. Det är inte underligt att vandringen fått namnet tårarnas väg. I dag finns Cherokee på olika ställen i Nordamerika. Det finns ungefär medlemmar i det som kallas Eastern Band i North Carolina. Ungefär räknas som 13 Alvarsson (1998 a) s Alvarsson (1998 a) s Alvarsson (1998 a) s Bear Hart & Larkin (1997) s

11 medlemmar i Cherokee Nation i Oklahoma och ungefär är medlemmar i United Keetoowah Band i Oklahoma (siffrorna är från 1990). Utöver dessa finns det fler som identifierar sig som Cherokee men som inte är medlemmar i någon av de ovan nämnda större organisationer. 17 3:1 Cherokee Nation Många av de Cherokee indianer som kom till Oklahoma genom trail of tears finns än idag kvar där genom sina släktingar. Många av dessa tillhör den största organisation som finns i området och som arbetar för deras rättigheter och har laglig bestämmanderätt över många frågor; Cherokee Nation. I delstaten Oklahoma bor idag de flesta Cherokee indianer i den del som tillhör Cherokee Nation. Det finns ungefär medlemmar i Cherokee Nation som är det näststörsta indianstammen idag i USA, men bara av dessa bor i området i nordöstra delstaten Oklahoma. Området är inget reservat, utan ett serviceområde med domsrätt. Idag arbetar de med utbildning, husbyggnationer, och att försöka förbättra ekonomin och företagsamheten i området. Cherokee Nation har egen bestämmanderätt över de stamfrågor som dyker upp, även det som berör det geografiska området. 18 3:2 Traditioner hos Cherokee Under 1800-talet besökte missionären Daniel Sabin Butrick Cherokee folket och nedtecknade de intryck som han fick av dessa. På så sätt kan vi idag få en inblick i hur vissa riter gick till och vilka högtider de firade. Bland annat skrev han ned de sex årliga festligheterna som ursprungsbefolkningen firade innan de tvingades till sin förflyttning västerut till Oklahoma. De högtidligheter som Butrick observerade firades samtliga i den huvudstad som Cherokee folket hade vid den tiden; Chota eller Great Chota. Denna stad var belägen vid södra stranden av Little Tennessee river nedanför Citico Creek i Tennessee. Under några år användes också New Echota i nordvästra Georgia som huvudstad innan det bar av västerut. 19 Många riter hos indianer har en bakgrund i de förändringar som sker, både i människans personliga liv och i naturen. Förändringarna i naturen ger olika former av försörjning för jägaren, jordbrukaren och samlaren och därför inföll ofta riterna runt tidpunkten för dessa förändringar, t ex årstiderna. Detta för att trygga den kommande försörjningen och främst förutsättningarna för denna. Eftersom försörjningen var viktig för hela samhället blev riterna också en angelägenhet för alla. 20 De sex årliga festligheterna nämnda ovan var: First Moon of spring festival, preliminary green corn feast, green corn feast, great new moon feast, cementation or reconciliation festival och exalting or bounding bush feast. Vid dessa högtider deltog alltid Ukun, dvs prästen och människor från alla sju Cherokee klanerna. Dessa sex ceremonier hölls för alla klanerna i huvudstaden men det fanns också enklare lokala ceremonier. Eftersom dessa högtider inte tycks ha någon större betydelse idag kommer de inte att tas upp närmare i detta arbete. Däremot finns det andra traditioner som kan vara av större intresse. 17 Thornton (1990) s Hirschfelder (1992) s Hultkrantz (1967) s

12 3:2:1 Kläder och utseende Indianerna i det sydöstra skogsområdet använde sig av ganska lätta kläder då européerna först kom i kontakt med dem. T ex hade männen ländkläder och kvinnorna hade enkla skynken som de svepte om sig. Materialet var vanligen i skin. 21 Idag finns det traditionella kläder som Cherokee indianerna använder sig av. För kvinnorna är det den traditionella tear dress som blivit den typiska klädseln och den som används vid representation av olika slag. För männen är det ribbon shirt som blivit den typiska. Traditionen säger att tear dress kom till under trail of tears då kvinnorna inte hade tillgång till saxar eftersom mycket av deras personliga ägodelar hade beslagtagits. För att tillverka kläder rev då kvinnorna tygstyckena till rätt storlek och tillverkade kläder. Samtidigt blir det ett tvetydigt ord eftersom ordet tear kan betyda både tårar, som i trail of tears och även riva sönder och då med tanke på hur de fick tillverka sina klänningar. Mönstret till dagens tear dress kommer från en gammal klänning som troligen bars under trail of tears. Dagens klänning har förändrats något mot den tidiga praktiska, t ex hade den tidiga trekvarts längd i ärmarna för att inte vara i vägen vid hushållsarbete. Den var även kortare förr så den inte släpade i marken och blev smutsig. Idag är det bara de som utför stomp dance som behöver ha den kortare varianten. Männens ribbon shirt är, liksom tear dress, tillverkad i bomull och är dekorerad med band både på fram- och baksidan. Männen har även en traditionell turban som än idag används vid olika tillfällen. 22 3:2:2 Medicinmän och naturens gåvor Medicinmännen hos Cherokee folket begav sig i äldre tid vid olika tillfällen till grottorna i bergen för att möta småfolken och få del av deras visdom. Medicinmännen stannade i dessa grottor i sju dygn och utbytte berättelser, främst myter, för varandra. Första natten berättades en om björnen som hade lärt Cherokee folket sånger vilka också sjöngs. Dessa var för jaktlycka. Andra natten dansade de the green corn dance för att få goda skördar. Även de följande nätterna utbyttes berättelser, danser och sånger. Medicinmännen delade också med sig av de visdomar som småfolken hade gett dem. När den sista dagen var till ända skulle visdomarna återlämnas. Detta utspelade sig vid flera tillfällen då medicinmännen fick nya visdomar och fick återlämna de som de fått tidigare. 23 Som ovan nämnts så lever många indianer i samförstånd med naturen. Detta gäller även hos Cherokee. Bland annat så använder de sig av naturen för att samla in växter som senare används som medicinalörter. De ser det själva som att de fått förståelsen för växterna och deras funktion av Skaparen. För att försäkra sig om att växterna inte skall försvinna så skall bara var tredje planta plockas. De ställen där plantorna kan finnas skall också gärna vara hemlig för allmänheten och endast känd av den som finner denna. Många äldre traditionsbundna samlare använder sig fortfarande av den gamla traditionen att fråga plantan om lov innan den plockas och som tack lämna en gåva, t ex en pärla eller något liknande. 24 3:2:3 Bröllopsceremoni En tradition som finns inom alla kulturer, men som skiljer sig mellan olika områden är bröllopsceremonin. Självklart finns det även speciella traditioner hos Cherokee folket som förts vidare från tidigare tider. Den ursprungliga ceremonin kunde skilja sig mellan olika delar 21 Alvarsson (1998 a) s

13 av Cherokee folket, men det fanns en gemensam grund från vilken de flesta utgick från. Eftersom Cherokee folket följde en matriarkalisk arvslinje så var det bruden som åtföljdes av sin familj vid själva ceremonin. Där finns både mor, far och den äldsta brodern finns med som ett tecken på att han skall fostra de kommande barnen i tron, så som traditionen säger. Brudgummen har endast sällskap av sin mor. Platsen där vigseln skall äga rum skall välsignas sju dagar i rad innan själva ceremonin. Själva vigselceremonin börjar med att brud och brudgum går fram till den heliga elden varpå de välsignas av prästen eller prästinnan. Sånger sjungs på cherokee medan brudparet står under varsin blå pläd. Under ceremonin tar prästen eller prästinnan av paret de blå plädarna och klär dem istället med en gemensam vit vilken symboliserar början på deras gemensamma liv. Istället för att utbyta ringar så utbytte paret i äldre tid mat. Mannen gav kött som symbol för hans kommande försörjning kvinnan å andra sidan, gav majs eller bröd som tecken på att hon skulle sköta om hemmet och laga till det mannen bar hem. Paret dricker därefter gemensamt ur en vigselbägare som är typisk för Cherokee, den har två öppningar så att paret kan dricka samtidigt. Efteråt hålls stor fest som de båda stammarna gemensamt anordnar och då dansas det och glädjen är stor. Det finns indianer inom Cherokee som än idag håller på dessa gamla traditioner, men, som också nämnts ovan, kan dessa variera mellan olika områden. Vanligen är kvinnorna klädda i den traditionella tear dress och männen är klädda i ribbon shirt. Det finns en lag speciell för Cherokee Nation vad det gäller äktenskap och Cherokee folket kan välja att gifta sig enligt denna lag istället för den lag som gäller i staten. Detta beror på att Cherokee Nation har en egen regering och har laglig rätt att utfärda äktenskapslicens. 25 3:2:4 Miss Cherokee En nyare tradition som finns hos Cherokee Nation är när man utser Miss Cherokee. Den som utses fungerar som en ambassadör för folket och får olika uppdrag bl a att besöka skolor och parader. Hon besöker även olika händelser utanför staten, t ex besök hos andra delar av Cherokee folken i andra stater. Den klädsel som hon skall bära som representant för folket är den traditionella tear dress, mockasiner och en koppar krona, om vädret tillåter så bär hon även en traditionell cape av vita kalkonfjädrar. De krav som finns för deltagande i omröstningen är bl a ett öppet och socialt sätt, kännedom om folkets historia och att hon skall var minst en fjärdedel Cherokee. 26 3:2:5 Stomp dance För Cherokee folket är elden en viktig del. Vid gryningen samma dag som en högtid skall firas tänds elden och hålls sedan vid liv under hela dagen. Materialet till elden skall vara av speciellt slag och även en medicin eld tänds i samband med den heliga elden. Kvinnorna tillagar senare maten för dagen och där blandas både traditionell och modern mat. Bl a tillagas majsbröd, bruna bönor, is the, saft och grödor som hör årstiden till. Senare på eftermiddagen hålls ceremonier på cherokee språket. Olika traditionella spel/lekar står sedan på programmet varpå ceremonierna fortsätter. En speciell pipa skickas runt bland alla klanmedlemmar. Frampå kvällen börjar dansen. Det är stomp dance som är den traditionella dansen för Cherokee och den utförs av en ledare, en assistent och en eller flera shell shakers. Shell shaker är en benämning på en person som har en viktig roll i dans

14 ceremonierna hos Cherokee folket. Shell shakern är den kvinnliga partnern till dans ledaren som har skallror gjorda av sköldpaddsskal runt smalbenen. 27 Dessa shell shakers utför en rytmisk dans runt elden för att hålla takten och dansen kan inte börja utan dem. För de deltagare som står runt om ingår det att offra kött in i elden och att gå till vattnet, som är en reningsrit hos Cherokee folket. Idag är det många som väljer andra religioner än den traditionella, men det finns fortfarande många som väljer att fira stomp dance ceremonin och är medlemmar i olika grupper som gör så Identitet och segregering Alla människor har ett behov av att känna tillhörighet. För många finns den identiteten genom familj, omgivning och annat som kan ge oss en känsla av att här är jag. För många kan det innebära att de bor i ett land där deras förfäder bott och det finns också vissa traditioner som med lätthet kan föras vidare och som förstärker denna känsla. I skrivande stund nalkas julen och alla traditioner som genomsyrar den högtiden. Trots att vi alla firar på olika sätt finns det ändå något typiskt svenskt i det hela, som t ex julskinkan och granen, de vanligast förekommande jultraditionerna i ett svenskt hem. Vårt traditionella samhälle möter idag olika nya synsätt, mycket genom den invandring som skett på senare tid. Gamla traditioner möter andra och nya uppstår och det behöver inte vara till et sämre. Tvärtom, det blir ett härligt smörgåsbord att plocka från. På den nordamerikanska kontinenten har denna uppblandning funnits sedan den blev känd för européerna. Av alla folk som bor där är det förmodligen ursprungsbefolkningen som tvingats utstå stora prövningar av den egna identiteten. Många av de ursprungliga stammarna har helt försvunnit och många andra har minskat i antal. Det har därför också med tiden blivit allt viktigare för denna grupp av människor i landet att påvisa sin identitet. Namnet indian var från börjat ett namn som européerna gav som ett samlingsnamn åt de människor som de mötte på den nyupptäckta kontinenten. Det var å andra sidan helt innehållslöst för ursprungsbefolkningen själva. Med tiden har detta begrepp vuxit sig starkare och har blivit ett sätt för urinnevånarna att hävda sin identitet. Mikael Kurkiala skriver att denna rörelse är ett viktigt led inom politiken. Han säger att denna framväxande identitet är mera ett resultat av motsättningen mot kolonialmakten än en gemensam indiansk identitets gemenskap. 29 4:1 Hur identifierar vi oss själva? Identitet är ett komplicerat ord att definiera. Det är ett sätt att beskriva sig själv och vem man är, men frågan är utifrån vad och inom vilka ramar gör vi denna avgränsning och definition? Våra dagliga aktiviteter är ett sätt att hävda sin identitet. T ex är våra yrken en viktig del av vem vi är och därför också en del av vår identitet. Däremot är det inte tillräckligt, utan identitet är mer än så. Som ovan nämnts är också det gemensamma ursprunget en viktig del där vi identifierar oss med en grupp. Inom detta finns historia, språk, normer mm. Genom dessa referenspunkter kommer vi varandra närmare på ett kulturellt plan och känner viss tillhörighet och identitet Kurkiala (1998) s Kurkiala (1998) s

15 Inom etnologin talar man ofta om en skillnad mellan vi och de. Ett bra exempel på detta är reklamfilmer som gärna riktar sig till den egna gruppen. Ofta finns det också två, eller tom flera olika reklamfilmer för samma produkt beroende på om den skall visas för det egna landets publik eller för omvärlden. Genom att försöka få den eventuelle köparen att känna samhörighet och kunna identifiera sig med produkten så kan den sälja mera. Köparen känner att den riktas till något inom henne/honom, en del av dennes identitet. Ett annat exempel är de olika grupper som finns i samhället. Genom att klä sig på ett visst sätt, tala på et visst sätt kan människor visa sin tillhörighet i en grupp. Ett bra exempel på detta är bland ungdomen och de gängbildningar som kan anas, framförallt i USA. Genom att använda kläder med rätt färger visar personen att han tillhör ett visst gäng och genom rätt tal kan han/hon också visa sin ställning. Det samma gäller inom andra områden, t ex den akademiska världen. Där finns det t ex vissa förväntningar på språket, det duger inte med alla formuleringar. På ett annat plan finns den känsla av samhörighet som finns mellan norskar, danskar och svenskar då de vistas utomlands. På grund av den likhet som finns i geografin, språk, kultur mm, så kommer lätt känslan av vi och de. 4:2 Indiansk identitet I det mångkulturella USA kan det för de flesta vara svårt att finna sin identitet. Kanske är det också därför som detta land tillhör de mer patriotiska i världen. För ett folk som indianerna kan det vara ännu svårare att finna sin identitet. De fanns där innan européerna kom till kontinenten, trots detta är det de senare som tagit makten. De har dessutom försökt få ursprungsbefolkningen att ändra sitt tidigare levnadssätt och anpassas sig efter det som var det enda rätta enligt europeiskt synsätt. Mitt i detta virrvarr av olika kulturer försöker indianerna finna sitt ursprung och det som en gång var deras identitetshandlingar. Freda McDonald är en indiansk kvinna som gifte sig med en vit man och har också berättat om hur detta förändrade mycket för hennes identitetskänsla. När hon gifte sig med sin vite man, endast sexton år gammal, så blev hon också tagen från sina släktingar. Tagen ifrån i fler bemärkelser än en. Hon skulle från den dagen behandlas som en vit och gå under de lagar som det innebar. Den hon var och det hon hade lärt sig genom sin familj och sitt folk fick hon inte längre vara en del av. 31 För att kunna förstå det förtryck som indianerna utsattes för under koloniseringen av kontinenten och därefter, krävs en kort tillbakablick. 4:2:1 Omstruktureringar och förändringar De första decennierna av 1900-talet bestod av en hel del omstruktureringar för indianernas del. De skulle på olika sätt fostras in i det västerländska samhället. För de flesta innebar detta att de fick landområden tilldelade efter västerländskt mönster, kristna missionärer arbetade hårt med att fånga upp deras förtappade själar och barnen sattes i internatskolor med hårda regler. Indianerna fick t ex inte använda sina traditionella kläder eller tala sitt ursprungsspråk, skedde detta väntade hårda straff. När arbetet skulle summeras på 1930-talet visade det sig att arbetet inte gått som regeringen velat. Nya försök gjordes och denna gång innebar det att indianerna själva fick bestämma men styret skulle fungera efter västerländsk modell (valda regeringar osv.). På sina håll växte det då fram motsättningar inom stammarna. De 31 McDonald (1998) s

16 traditionsbundna ansåg att bestämmanderätten skulle följa efter det gamla mönstret med hövdingens rätt, medan andra rättade sig efter det nya styret. 32 Indianernas identitet har på många sätt utsatts för prövningar. Hela livet har förändrats efter européernas intåg på kontinenten. Tidigare hade religionen en stor betydelse för indianerna, samtidigt som den inte fanns som ett uttalat eget fenomen. Religionen genomsyrade allt och de flesta sysslor hade någon form av samröre med religionen. Det liv som många levde tidigare förändrades totalt. Många stammar levde nomadiska liv och hade inga uttalade ägorätter. Efter européernas intåg skulle de lära sig det västerländska och kapitalismens betydelse, framförallt männens identitet blev uppluckrad. De hade inte samma möjligheter som tidigare att röra sig fritt och t ex jaga. Det som tidigare hade varit en identitetshandling blev inte längre möjlig. 4:2:2 Intervju med en Cherokee indian Diana Mouse är en Cherokee indian som arbetar för Cherokee Nation. De uppgifter hon lämnat vill hon poängtera att hon gör som individ och att de inte på något sätt är representativa för Cherokee som ett folk. Det sätt på vilket hon identifierar sig som ett minoritetsfolk är främst genom blodet, blood-line som hon själv kallar det. Dianas förfäder kommer från östkusten i USA men hon själv bor i Salina i Oklahoma och hon tillhör United Keetoowah Band of Cherokke i Oklahoma. Hon uppfostrades inte på traditionellt sätt eftersom hennes morfar var baptist pastor. Hon säger att många Cherokeer tillhör baptistkyrkan och några är metodister, men också att det finns de som fortfarande utför den traditionella stomp dance ritualen. Själv säger hon att hon precis har blivit en nondenominational child of God. Av brevet framkommer det att hon är väldigt troende, men då hon talar om Gud så skriver hon oftast Creator, skaparen. Några av de kyrkor som finns dit Cherokee folket går har fortfarande sina gudstjänster på cherokee språket och baptistkyrkan har vid olika sammankomster middagar som består av traditionell indiansk mat. På frågan om det var något i hennes dagliga liv som var typiskt för Cherokee folket så svarade hon att hon tackade skaparen för den nya dagen och för friden. Diana skriver att idag finns det tillfällen då de firar med stomp dance och de firar också Thanksgiving. Den mat de äter vid den senare är inte den traditionella amerikanska maten med kalkon, utan de äter svamp, trädgårdens grönsaker, fläskkött mm. En intressant sak som Diana berättade om en vän vars mor har starka åsikter om vita människor. Hon anser att vita inte går att lita på och att de ser ner på indianer och är allmänt elaka. Tråkigt, vilket Diana också håller med om. Avslutningsvis skriver Diana att hon har haft stor hjälp av känslan från sitt ursprung då hon stött på hinder under livets gång. Hon skriver själv: because of my Cherokee heritage I was able to overcome them by what I believe was the blood of my ancestor and the blood of Jesus Christ in my life. I thank God for the strength and the courage that he gave my ancestor and myself to overcome the obstacles of life. 5 Cherokee folkets identitet (sammanfattning) Idag när vi läser historieböckerna så är det svårt att förstå hur människor kunde behandlas så illa som t ex indianerna. Hur kan ett folk tro att de är så överlägsna ett annat att de genom våld tar i stort sett allt ifrån dem? Det verkar för mig ofattbart. Det tråkiga är att om jag hade levat på den tiden hade jag förmodligen haft samma åsikter, för det var så det var, man visste inte bättre. 32 Kurkiala (1998) s

17 Det måste ha varit svårt för alla som bosatte sig på den nyupptäckta kontinenten att hitta sin plats, att identifiera sig. Men det måste ha varit ännu svårare för indianerna som blev påtvingade den nya kulturen de hade inget val. Trots ihärdiga försök från den vita maktens sida att förtrycka och förtränga den ursprungliga kulturen, så lyckades de inte. Indianerna har än idag kvar mycket av det gamla och kämpar för sin identitet och rätt. Eftersom kultur och religion är två ord som hör ihop och är väl sammansvetsade hos indianerna blir hela livet och de traditionerna som finns viktigt. Det är det som återspeglar vad en indian är och hur de är. För Cherokee folket togs mycket av detta ifrån dem genom förflyttningen till Oklahoma. De fick helt enkelt börja om på nytt då de kom dit. Detta var troligen en väldigt svår uppgift eftersom européerna gjorde mycket för att anpassa dem efter det europeiska mönstret. Mycket av det gamla verkar också vara borta idag. T ex så fanns inte att läsa om de sex årliga festivalerna i någon av de böcker som lästs för detta arbete, dvs om utförande i modern tid. Däremot finns det kvar en del av de gamla traditionerna, t ex stomp dance och till viss del medicinmannen. En intressant del kom fram i den intervju som gjorts. Diana Mouse talde om Gud som Creator, skaparen. Ett intressant begrepp som jag tycker känns mera indianskt än kristet. Samtidigt har hon Jesus i sitt liv, men vill inte säga sig tillhöra någon speciell kyrka och tro. Med tanke på sättet hon skrev på så var hon helt klart troende. Jag fick ett bibelord som kunde vara till hjälp på vägen och hon önskade God Jul och hoppades att God of peace skulle vara med mig. Trevliga ord, men inte något en svensk har för vana att göra. En organisation som gör mycket för Cherokee indianernas rätt och framtid är Cherokee Nation. Eftersom de är en laglig organisation med självbestämmanderätt så har de möjlighet att behålla och främja de traditioner som Cherokee har och har haft. Något som är vanligt i USA är de skönhetstävlingar som finns. Det finns olika sorters misser för olika tillfällen. Det är då inte så konstigt att även Cherokee har en egen miss som arbetar som representant för folket. Däremot tycker jag som icke-amerikan att det verkar väldigt amerikanskt och inte speciellt indianskt. Det tycks som att Cherokee indianerna har lyckats kombinera sina ursprungliga traditioner med nyare. De äldre traditioner som finns kvar utförs ännu, samtidigt som de lever ett liv som passar in i västvärldens samhälle. Genom att hålla kvar sin a gamla traditioner har de fortfarande kontakt med sitt ursprung och kan på så sätt identifiera sig som en grupp. Det finns mycket mer som Cherokee gör som har levt kvar sedan tidigare tid, t ex korgflätning, men av utrymmesskäl har det inte tagits upp här. Genom att anpassa sig till det västerländska amerikanska samhället lever indianerna vidare på ett smidigt sätt. Samtidigt håller de kontakt med sitt tidigare liv genom vissa ceremonier och andra traditioner. Diana Mouse vill identifiera sig som indian genom blodsbanden och jag tror att det är det vanligaste sättet bland alla indianer. Genom blodsband och kvarlevande traditioner lever indianerna vidare som ett eget folk. På så sätt blir de också ständigt påminda om det tragiska öde som deras förfäder drabbades av. Vidare forskning Inom detta område finns det mycket forskat, samtidigt finns det ännu mycket kvar att lära. Något som skulle vara intressant att veta är hur skillnaden är mellan den bild av indianer som skolor i Sverige ger och verkligheten. Vad är det egentligen för bild av indianer som svenska 16

18 elever får? Finns det överhuvud taget något avsnitt som behandlar ämnet? Själv har jag inga större minnen av det, förutom den allmänna om att de blev orättvist förskjutna från sina ursprungliga landområden. Jag vet att läroplanerna är mer än fulltecknade, men även detta är ett viktigt ämne. Ett annat intressant område är en komparativ studie av indianer och samer. Vilka likheter/olikheter finns? Ja, som sagt, det finns mycket som ännu kan forskas om. Till sist vill jag bara dela med mig av en dikt skriven av Margaret Sam-Cromarty. Red Man One day long ago, White people came ashore. Our ancestors were charitable. The new country appealed to the White Man. Before the White Man came, We were humble rulers Of the whole north continent. It was our responsibility, our heritage. Our country was our pride. The White Man wanted to improve the red man, his country. Should we have shared? The red man served His country In world wars, A country he found was weary of his name Sam-Cromarty (1998) s

19 Källor Böcker Alvarsson, Jan-Åke (1998 a), Amerikas kulturområden. Ur Alvarsson, Jan-Åke (red.) Amerikas indiankulturer. Uppsala, Kultur i fokus. Alvarsson, Jan-Åke (1998 b), Några glimtar ur den indianska historien. Ur Alvarsson, Jan- Åke (red.) Amerikas indiankulturer. Uppsala, Kultur i fokus. Bear Heart & Larkin, Molly (1997), Vinden är min mor. Malmö, Egmont Richter AB. Hirschfelder, Arlene (1992), The encyclopedia of native american religions. New York, Facts on file. Hultkrantz, Åke (1981 a), Belief and worship in Native North America. Syracuse, New York, Suracuse university press. Hultkrantz, Åke (1998 b), Indiansk religion. Ur Alvarsson, Jan-Åke (red.) Amerikas indiankulturer. Uppsala, Kultur i fokus. Hultkrantz, Åke (1967), De amerikanska indianernas religioner. Stockholm, Svenska bokförlaget/bonniers. Kurkiala, Mikael (1998), Indiansk identitet. Ur Alvarsson, Jan-Åke (red.) Amerikas indiankulturer. Uppsala, Kultur i fokus. McDonald, Freda (1998), No longer an Indian. Ur Weaver, Jace (ed.), Native american religious identity. Maryknoll, New York, Orbis books. Sam Cromarty, Margret (1998), Our ancestors were charitable Red man. Ur Weaver, Jace (ed.), Native american religious identity. Maryknoll, New York, Orbis books. Thornton, Russel (1990), The Cherokees A population history. University of Nebraska Press. Internet

20 Intervju Diana Mouse, Cherokee indian, Salina Oklahoma. 19