Program. Välkommen till ordinarie regionförbundsstämma i Lantbrukarnas Regionförbund Sydost Tisdag den 26 mars i AMBs aula i Tingsryd

Transkript

1 Stämmohandlingar

2 Välkommen till ordinarie regionförbundsstämma i Lantbrukarnas Regionförbund Sydost Tisdag den 26 mars i AMBs aula i Tingsryd Kl Fullmäktigeregistrering och frukost Program Kl Kl Kl Stämman öppnas Välkomsthälsning av regionordförande Håkan Lundgren Stämmoförhandlingar inleds Palle Borgström, förbundsordförande LRF Kl Stämmoförhandlingarna fortsätter Kl Studieförbundet Vuxenskolan Kl We Effect Kl Lunch Kl Hilda Runsten, Expert, hållbar utveckling, LRF - Vi är miljöbäst i världen Kl Utmärkelser - Årets lokalavdelning - Årets kommungrupp - Årets valberedning - Utdelning Silvernål - Utdelning pris, Länsförsäkringar Kl Stämmoförhandlingar fortsätter Kl Fika Kl LRF Ungdomen Kl Stämmoförhandlingarna fortsätter Kl Stämman avslutas 2

3 Föredragningslista Tisdag den 26 mars 2019 kl i AMBs aula, Tingsryd Föredragningslista vid ordinarie regionstämma med Lantbrukarnas Regionförbund Sydost - här hädanefter kallad LRF Sydost. 1. Stämman öppnas 2. Val av presidium Valberedningens förslag: Ordförande Per- Åke Svensson, Västra Sevede, Vimmerby Vice ordförande Ingela Övgård, Torsåsbygden, Torsås Styrelsen anmäler: Föredragande sekreterare Anna Werbitsch Arnell Protokollssekreterare Carin Svensson 3. Val av två protokollsjusterare samt två rösträknare 4. Beslut om fastställande av arbetsordning för stämman 5. Fastställande av dagordning Föredragningslista 6. Frågan som stämman utlysts i behörig ordning Kallelse skickades ut via mejl till alla fullmäktige med registrerad mejladress den 6 mars. Den 8 mars skickades kallelse via post till fullmäktige utan mejl. Gröna sidorna v 12/2019. Kallelse på hemsidan sedan v 10 (4 mars). Samtliga inrapporterade fullmäktige från lokalavdelningarna har även erhållit personlig kallelse i samband med stämmomaterialet skickades ut. Det postades den 11 mars i Växjö samt skickades med e-post 6 mars Fastställande av röstlängd Fullmäktige har registerats vid ankomst före stämman. 8. Verksamhetsberättelse LRF Sydost Revisorernas berättelse 10. Beslut om fastställande av resultat- och balansräkning för 2018, LRF Sydost ideella förening. 11. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen avseende 2018 års förvaltning 12. Val av antalet ledamöter i regionstyrelsen LRF Sydost Enligt stadgarna ska styrelsen bestå av 5-11 ledamöter. Valberedningen föreslår stämman besluta: Att regionstyrelsen ska bestå av åtta (8) styrelseledamöter inklusive ordinarie ledamot från LRF ungdomen. 13. Val av styrelseledamöter Mandatperioden kvarstår fram till 2020 för följande ledamöter: Magnus Alvelid, Runsten- Långlöt, Borgholm (önskat avgång) Per-Göran Sigfridsson, Förlösa, Kalmar Mikaela Jonsson, Hamneda, Ljungby 3

4 Mandatperioden utgår vid 2019 års stämma för följande styrelseledamöter: Håkan Lundgren, Gamleby, Västervik Fredrik Persson, Fridlevstad, Karlskrona Christian Horn, Växjöortens, Växjö Camilla Hilmersson, Älmeboda, Tingsryd Valberedningens förslag för mandatperioden Föredragningslista Håkan Lundgren, Gamleby, Västervik (omval, 2 år) Fredrik Persson, Fridlevstad, Karlskrona (omval 2 år) Christian Horn, Växjöortens, Växjö (omval 2 år) Camilla Hilmersson, Älmeboda, Tingsryd (omval 2 år) Fyllnadsval på ett(1) år för Magnus Alvelid som önskat avgå under mandatperioden. Förslag på nyval/ fyllnadsval Eleonor Nilsson, Södra Vi- Djursdala, Vimmerby Ungdomsrepresentanter enligt förslag från LRF Ungdomen Fredrik Olsson, Sydöstra Öland, Mörbylånga (1 år) Håkan Pettersson, Torhamn, Karlskrona (suppleant, 1 år) Lars- Erik Karlsson reserverade sig mot valberedningens beslut till förslag av ledamöterna till regionstyrelsen. 14. Val av regionförbundets ordförande för tiden till och med 2020 års ordinarie stämma Valberedningen föreslår stämman besluta: Att till ordförande välja Håkan Lundgren, Gamleby, Västervik Lars-Erik Karlsson reserverade sig mot valberedningens beslut föreslå Håkan Lundgren som ordförande. 15. Val av revisorer jämte suppleanter Valberedningen föreslår stämman besluta: Att till revisorer jämte suppleanter utse Ordinarie Gunilla Karlsson, Kalmarbygdens, Kalmar (omval) Tage Åkesson, Listerbyorten, Ronneby (omval) Suppleanter Bengt Martinsson, Härlunda, Älmhult(omval) Per Johansson, Västra Sevede, Vimmerby (omval) 16. Val av valberedning inför 2020 års stämma samt ordförande för densamma Nuvarande valberedning för beredande av val till 2020 års regionstämma har bestått av: Lena Persson, Lofta, Västervik, Ordförande Emil Pettersson, Mörbylångadalen, Mörbylånga, Vice ordförande Björn Enarsson, Ronnebyorten, Ronneby Arne Thörn, Listerbyorten, Ronneby Lars-Erik Karlsson, Södra Ljunga, Ljungby Gustav Fridolf, Rottnebygden, Växjö Joacim Pihl, Kristdala, Oskarshamn, Ungdomen 17. Val av beredningsgrupp för förbereda val till valberedning Beredningsutskottet har utgjorts av Roger Gustavsson, Mörbylånga kommungrupp sammankallande, Jonas Fredriksson, Karlskrona kommungrupp och Mikael Lindberg, Alvesta kommungrupp. 4

5 18. Bestämmande av arvoden och reseersättningar till regionstyrelsen Valberedningen föreslår stämman besluta: Att ett fast årsarvode till regionordföranden utgår med 1,25 inkomstbasbelopp (64 400) samt därutöver 3,50 kr per medlem baserat på medlemsantalet vid verksamhetsårets slut. Att ett fast årsarvode till regionstyrelsen utgår med ett belopp motsvarande regionordförandes disponera för ersättning efter beslutad arbetsfördelning. Att Att Att följa riksförbundsstämmans beslut vad gäller övriga dagarvoden, kostnads- och reseersättningar. bilersättning utgår med 28 kr/mil. endagstraktamenten inte utgår. Dagarvoden Dagarvode utgår för såväl sammanträdes- och förrättningstid som restid med följande belopp exklusive sociala avgifter: Timmar ersättning 235 kr/timme Timmar ersttning kr (fast arvode) Vid flerdagsförrättning utgår inget arvode mellan kl och Antalet timmar beräknas som antalet påbörjade timmar som överstiger 30 minuter. Dagarvode utgår endast för hela timmar. Telefonsammanträden ersätts enligt timarvode. Föredragningslista Rese och traktamentsersättningar Bilersättning utgår med lägst 28 kr/mil och är samma som för anställda. Vid samåkning utgår ett tillägg på 5 kr/mil per passagerare. Vid användande av miljöbil gäller samma regler som för anställda. Traktamentsersättning utgår enligt LRFs avtal för anställda. 19. Bestämmande av arvoden och reseersättningar till revisorerna Valberedningen föreslår stämman besluta: Att tjänstgörande revisorer erhåller vardera totalt ett arvode med tvåtusen kronor (2 000 kr). 20. Bestämmande av arvoden och reseersättningar till valberedningen Valberedningen föreslår stämman besluta: Att Att valberedningen erhåller ett arvode om totalt kr fördela inbördes enligt nedan: Valberedningens ordförande kr valberedningens vice ordförande1 500 kr resterande kr fördelas på övriga ledamöter i valberedningen även dagarvode och reseersättning betalas ut vid möten. 21. Behandling av inkomna motioner 22. Övriga rapporter och meddelande från regionstyrelsen 5

6 23. Val av fullmäktige jämte ersättare till LRFs riksförbundsstämma maj på Sånga -Säby, Stockholm. Valberedningens förslag: Att Att till ordinarie fullmäktige till riksförbundsstämman jämte suppleanter i angiven turordning utse ge LRF Sydost regionstyrelsen uppdraget utse, efter motionsbehandlingen, en ordinarie fullmäktigeledamot till riksförbundsstämman. Ordinarie Föredragningslista Håkan Lundgren, Gamleby, Västervik Mikaela Johnsson, Hamneda, Ljungby Per-Göran Sigfridsson, Förlösa, Kalmar Fredrik Persson, Fridlevstad, Karlskrona Christian Horn, Växjöortens, Växjö Camilla Hilmersson, Älmeboda, Tingsryd Eleonor Nilsson, Södra Vi- Djursdala, Vimmerby Filip Axelsson, Mörlunda- Tveta, Hultsfred Fredrik Olsson, Sydöstra Öland, Mörbylånga Håkan Pettersson, Torhamn, Karlskrona Andreas Karlsson, Hälleberga, Nybro Suppleanter 1. Lovisa Bergkvist,Torhamn, Karlskrona 2. Markus Johansson, Berga, Ljungby 3. Gustav Fridolf, Rottnebygden, Växjö 4. Ellen Olofsson, Västervik 5. Anton Ivarsson, Åryd, Karlshamn 6. Jan- Olof Engdahl, Kalmarbygden, Kalmar 7. Joacim Pihl, Kristdala, Oskarshamn 8. Martin Terning, Listerlandet, Sölvesborg 9. Joakim Andersson, Odensvi, Västervik 10. Johan Refónd, Annerstad, Ljungby 11. Roger Gustafsson, Ottenby, Mörbylånga 24. Övriga frågor framförda i stadgeenlig ordning Frågor får väckas om minst 2/3 av de röstberättigade samtycker. 25 Stämman avslutas 6

7 Arbetsordning Begära ordet Ordet begärs genom handuppräckning. Förslags- och rösträtt Fullmäktiges ledamöter har förslags- och rösträtt. Dessutom har styrelsens ledamöter förslagsrätt i alla frågor utom sådana som avser den gångna tidens förvaltning, verksamhet eller val av revisorer. Förslag ska lämnas skriftligen till presidiet. Yttranderätt Närvarande medlemmar har yttranderätt. Omedelbar yttranderätt under deb tillkommer ledamöter av regionstyrelsen samt regionchefen. Valberedningen har yttranderätt i valberedningsfrågor. Röstning När ordförande har ställt proposition, ska fullmäktige ropa endast ja på de förslag man bifaller. På det som inte bifalls ska fullmäktige vara tyst. Inga nej-röster! Det här underlättar för presidiet avgöra vilket förslag som vunnit. Votering Votering ska begäras innan klubban fallit. Först görs en försöksvotering, d v s fullmäktige visar genom handuppräckning vilket förslag som bifalls. Om ett eller flera fullmäktige inte delar ordförandes uppfning, kan rösträkning begäras. Det här ska ske innan klubban faller. Vid rösträkning ska justerarna/rösträknarna, med ev bistånd av utsedda tjänstemän, träda in och räkna rösterna. Sluten omröstning Används vid personval och innebär fullmäktige röstar skriftligt och inlämning av röst görs mot registrerad röstlängd. Den här omröstningen hanteras av justerare/rösträknare biträdda av utsedda tjänstemän. Motionsbehandling Fullmäktige kan bara lägga förslag till ändringar i besluts-satser, ej i yttrandetext. Förslag till ändrade satser och tilläggs-satser ska lämnas in skriftligt till presidiet. Huvudförslag/motförslag Regionstyrelsens förslag utgör alltid huvudförslag. Då regionstyrelsens föredragande eller regionordföranden tillstyrkt tilläggs- eller ändringsförslag framfört av ett fullmäktige betraktas förslaget som regionstyrelsens. Regionstyrelsens ursprungliga icke förändrade förslag kvarstår till följd därav ej som förslag. I de fall det finns flera motförslag i en votering, ska en omröstning först ske mellan motförslagen för få fram ett motförslag ställa mot regionstyrelsens huvudförslag. Reservation Reservation ska inlämnas skriftligt direkt efter beslut. Tidsbegränsning och disposition Om presidiet anser det nödvändigt kan man införa tidsbegränsning av inlägg i deben. Stämmans presidium äger rätt fritt tidsdisponera inom dagordningen. 7

8 Resultat- och balansräkning Resultat- och balansräkning I Lantbrukarnas Regionförbund Sydost ideell förening bedrivs stadgebunden verksamhet där beslut om ekonomin tas på regionförbundsstämman. I Lantbrukarnas Ekonomi AB (LEAB) bedrivs all serviceverksamhet och beslut fas av bolagets ledning och i sista hand bolagstämman. LRFs regionkontor bedriver både stadgebunden Resultaträkning Balansräkning verksamhet och serviceverksamhet. De olika delarna är åtskilda legalt men inte verksamhetsmässigt. Kostnader fördelas mellan stadgebunden verksamhet och serviceverksamhet med hjälp av schabloner. Del av inbetalda medlemsavgifter tillförs så kostnaderna i den ideella föreningen täcks och föreningen redovisar därmed nollresultat. 8

9 9

10 Revisionsberättelse Revisionsberättelse i 10

11 Motioner till regionförbundsstämman 2019 Motion nr Ämne Lokalavdelning 1. Minska vildsvinsstammen! Bergunda 2. Stoppa vildsvinsinvasionen nu! Almundsryd 3. Vildsvinsproblematiken Alvesta 4. Vildsvinsskador Virestad 5. Vildsvin Misterhult 6. Hålla ner viltstammarna Mellersta Kinnevald 7. Vildsvins-problematiken Mellersta Kinnevald 8. Viltet i skogs- och mellan bygder Döderhult Motionslista 9. Ljuders sista mjölkbonde Ljuder-Hovmantorp-Ekeberga 10. Flöde i större vendrag Bergunda 11. Uttjänta telefonledningar Emmabodabygden 12. Dieselsk Mörebygdens 13. Vem kommer driva prejudicerade/ Mellersta Kinnevald principiella skefrågor i framtiden? 14. Klimatdeben Alvesta 15. Klimatet Åseda 16. Ursprungsmärkning Järreda- Virserum 17. Vad är det man lär sig om svensk jord Gårdsby 18. Sätt stopp för ligorna! Åseda 19. Ändring av grundlagen Mortorp - Karlslunda 20. Minerallagen Tingsås 21. Strandskydd och äganderätt Mörlunda- Tveta 22. Mitt i byn Älghult 23. Namnbyte Mortorp- Karlslund 11

12 Motion 1 Minska vildsvinsstammen Bergunda LRF Motion 1 Dagens stammar av vildsvin är ohållbara ur flera synpunkter och vi anser inte det görs tillräckligt för få ner antalet vildsvin. Från politiskt håll måste det göras fler insatser för minska antalet vildsvin, det räcker inte med utredningar om avsättning för vildsvinskött! Utan vi anser det måste finns en uttalad politiskt vilja om de inte ska finnas fler vildsvin i vår natur än vad som är hållbart. man skjuter en sugga. När vi förvaltar andra viltarter fäller vi vuxna hondjur, så varför inte vildsvinssuggor? Jo för många oförstående jägare vill hålla uppe en mycket stor vildsvinsstam, som bidrar till stora skador, och det skapar mycket stora kostnader för den enskilde drabbade jordbrukaren, i många fall arrendator utan jakträtt. För få en hållbar stam av vildsvin i södra Sverige får det inte vara fler vildsvin än lantbrukarna kan odla sina grödor (läs havre) på mindre åkrar runt om i Småland. Det får inte heller finnas fler vildsvin än vilttrafikolyckorna minskar ner till den nivå de var innan invasionen av vildsvin skedde och stammen minskas så svenskt smittskydd klarar av för hålla Sverige fritt från afrikansk svinpest. avgift för trikinprov blir kostnadsfri och subventioneras av staten/näringen. utfodring av vildsvin begränsas till endast gälla för locka till sig vildsvin till en vildsvinsfälla eller åtel där det jagas aktivt, och endast något enstaka kilo per dygn får läggas ut. Antalet åtlar per 1000 hektar bör kanske också maximeras till 2 eller 3 st. regler för användning av vildsvinsfällor blir användarvänliga och där med gör fällor mer effektiva, fällorna får stå gillrade dygnet runt, året om, lagen säger man ska ha ett elektroniskt larm på fällan, då skall det vara tillräckligt tillsyn en gång per dag/dygn. Att fällor som är konstruerade för det också blir godkända för fånga vuxna vildsvin. tiden det är tillåtet jaga vildsvin med hund förlängs, i alla fall till och med februari månads utgång. det ska propageras för det ej är oetiskt och det skall skjutas vuxna hondjur av vildsvin när de ej åtföljs av småkultingar, det är ett måste om vi ska lyckas hålla vildsvinen på en acceptabel nivå. I många jaktlag är det förbjudet skjuta vuxna hondjur av vildsvin, till och med böter på tusentals kronor förekommer om 12

13 Motion 2 Stoppa vildsvinsinvationen nu! Almundsryds LRF För 15 år sedan började vildsvinen komma till våra bygder. Rekommendationerna var, odla inte spannmål i skogsbygden och ha inte för gamla vallar. Här har spannmålsodlingen försvunnit och likaså mjölkproduktionen, vilket är en effekt av den stora vildsvinsstammen. Motion 2 Här i Almundsryds församling hade vi i höstas mellan % av åkerarealen förstörd. Vildsvinen förstörde inte bara gamla vallar utan även nya vallar samt även den nya vallinsådden. Följden blir! Vad skall vi nu fodra våra djur med?? Om vi lyckas efter detta år få till en vall, hur skall vi skörda den? Ingen entreprenör vågar köra med sin rundbals press, med risk få in sten o jord i maskin och foder. Enligt Eu:s direktiv får vi inte laga betesmark som har blivit förstört, och riskera vallar som blivit så massakerade av vildsvinen blir inte godkända som vallgröda. Detta kan leda till återbetalningskrav flera år tillbaka. Det hjälper inte med skyddsjakt, när det inte finns tillräckligt med vildsvinsjägare. Har Sveriges riksdag bestämt det skall finnas vildsvin. DÅ måste STATEN TA ansvar för KONSEKVENSERNA. Länsstyrelsen anställer professionella jägare för skjuta ner stammen till en acceptabel nivå. det införs någon form av skottpengar på vildsvinen. regionstämman skickar vidare motionen till riksförbundstämman. 13

14 Motion 3 Vildsvinsproblematiken Alvesta LRF Motion 3 Den allt mer ökade vildsvinsstammen är det absolut största hoten mot jordbruket i landets skogs och mellanbygder! Skadorna på åkrar och betesmarker som orsakas av vildsvin samt alla följdskador på maskiner och sjuka djur, håller på bli en övermäktig kostnad på en redan oerhört pressad jordbruksnäring. Nästan alla djurgårdar lider av svår foderbrist efter sommarens svåra torka. Får man då dessutom stora delar av sina vallar förstörda av vildsvinens härjningar är risken stor många lantbrukare tvingas ge upp. Vildsvinen anses vara en huvudanledning till svinpesten nu snabbt sprider sig i Europa och våra sydliga grannländer börjar nu snabbt sätta in åtgärder för kunna reducera vildsvinsstammen som t.ex. skottpengar på fällda hondjur. Antalet trafikolyckor med vildsvin ökar kraftigt vilket kommer leda till ökade försäkringskostnader på våra bilar. Antalet skadade och dödade jakthundar har ökat mycket kraftigt det senaste året, har vildsvinen börjat bli mer aggressiva? Vi har många duktiga och engagerade jägare som lägger ner oerhört mycket tid för försöka hålla vildsvinsstammen på en rimlig nivå, men i våra skogs- och mellanbygder visar utvecklingen tyvärr dessa insatser inte räcker till, då stammen och skadorna fortsätter öka. Dåliga priser på vildsvinen gör också jägare börjar tappa sugen då de knappt får någon ersättning för all den tid de lägger ner. Inte heller samarbetet mellan LRF och Jägarförbundet tycks ha gett något önskat resultat. Staten måste absolut avkrävas ett stort ansvar för sin hantering av vildsvinen som lett till vi idag har en helt okontrollerbar vildsvinsstam. LRF tar initiativ till inhämta information om hur våra grannländer agerar för kunna börja minska vildsvinsstammen och minimera risken för få in svinpest i landet. LRF hårdare arbetar för få en fungerande marknad för vildsvinskött och på det viset kunna höja prisnivån. LRF verkar för staten tar kostnaden för provtagning av skjutna vildsvin. LRF kräver staten hjälper till utveckla olika hjälpmedel för kunna effektivisera vildsvinsjakten i stället för motarbeta och dra allt i långbänk som man gjort med tillstånden för godkännande av vildsvinsfällor. LRF utreder hur arrendatorer bör kompenseras vid vildsvinsskador på arrenderad åker och betesmark. 14

15 Motion 4 Vildsvinsskador Virestad LRF År 1988 bestämde riksdagen vildsvinen hade hemrätt i den svenska faunan. Beslutet innebar det inte längre skulle utföras någon skyddsjakt på vildsvin som rymde från vilthägn. Märkligt nog rymde per omgående ett stort antal vildsvin, vilket gjorde vildsvinspopulationen ökade mycket snabbt i södra och mellersta Sverige. Enl. Naturvårdsverket fanns det vildsvin. Med tanke på de gynnsamma väderförhållande som rått de efterföljande vintrarna och den minskade avskjutningen i relation till tillväxten har antalet vildsvin ökat väsentligt i vårt område. En studie från SLU visar vildsvinen år 2015 orsakade kostnader för otroliga milj. Kostnaderna fördelas på jordbruket utifrån skador på mark, maskiner, grödor samt trafikolyckor. Jordbruket bär den största delen av kostnaderna med ca milj. Vilket innebär ca kr per jordbruksföretag. LRF driver ett förbud mot utfodring. LRF driver frågan om införa skottpeng för varje skjuten gris. Förslagsvis 2 000:- per gris, finansiering via statsbudgeten. LRF driver frågan om ett inrättande av en vildsvinsskadefond. Finansiering via statsbudgeten. det vid omfande skador skall finnas möjlighet till skyddsjakt under ledning av Länsstyrelsens jaktvårds myndighet. LFR utreder ansvarsfördelning för åsamkade vildsvinskador enl. regler som tillämpas i Tyskland. Motion 4 Kronobergs län är det mest drabbade området där kostaden per jordbruksföretag uppgår till kr per år. Under hösten 2018 är skadorna så omfande i södra Sveriges skogsbygder % av vallarna i vissa områden är förstörda. Fortsätter denna utveckling så kommer det förmodligen inte vara möjligt bedriva mjölkproduktion i de här områden. Konsekvenserna är oacceptabla för såväl företag som enskilda personer. Ytterst ansvarig för vildsvinsproblematiken är Sveriges regering och riksdag genom sitt beslut 1988 ge vildsvinen hemrätt i den svenska faunan. Sveriges regering och riksdag bör omgående ta ansvar för sitt beslut och medverka till vildsvinspopulationen hålls på en acceptabel nivå och ekonomisk ersättning utgår för åsamkade skador orsakade av vildsvin. 15

16 Motion 5 Vildsvin Misterhult LRF Motion 5 Historik Vildsvin har planterats in eller rymt från hägn i fler omgångar i Sverige under de senaste århundradena. Varje gång har de orsakar stora skador för lantbruket och därför utrotats, trots bristen på mat för människor tidigare varit stor och man därför lätt kunnat se dem som en tillgång. År 1987 upptäcktes en frilevande grupp vildsvin i Sörmland på ett hundratal djur. Samma år rev Sveriges riksdag upp ett beslut från 1980 där vildsvinen sågs som oönskade i landet och beslutade i stället vildsvinen skulle ses som en naturlig del av den svenska faunan. Sedan dess har stammen ökat från ett hundratal till runt 2005 vara mellan och individer och i dag beräknas stammen till mellan till djur. Ökningen kan ses som explosionsartad trots avskjutningen jaktåret 2016/2017 var drygt vildsvin. Avskjutningen minskar, även om SLU:s siffror säger det måste skjutas minst vildsvin för stammen ska minska. i skogslandskapet i Misterhultsbygden är inte tänka på. Här går det endast odla vall och korn till ensilage (kornet skördas innan axgång). Miljöpåverkan blir negativ i och med ökat traktorskörning i samband med lagning av vallar etc. Uppbökningen ökar sprutmedelsförbrukningen med 50 procent på grund av ogräset växer mer och det blir större kväveläckage på grund av de sönderbökade åkrarna inte har så mycket grödor som kan ta upp kvävet. De uppbökade vallarna ger lägre skördar och ger sjuka djur på grund av jordinblandningen i fodret. Ofta får lantbrukare rådet stängsla in åkrarna med el för hålla vildsvinen borta. I skogslandskapet i Oskarshamns kommun är det ingen lösning. Många gårdar i dessa bygder har lika många åkrar som antalet odlade hektar kostade vildsvinsskador 1,5 miljarder för jordbruket (SLU:s beräkningar). Under de senaste åren har det inom LRF varit motioner i vildsvinsfrågan. Det enda som hänt under dessa år är utfordringen minskat, men inte stoppats. Samtidigt har vildsvinsstammen ökat lavinartat trots en relativt sett stor avskjutning. Kalmar län är totalt sett ett av de vilttätaste länen i Sverige. Vildsvinsproblem i jordbruket Tidigare gånger man beslutat utrota vildsvinen har skälet varit de ställer till stora problem för jordbruket. I takt med vildsvinsstammen nu tillåtits öka till aldrig förut skådat antal, har problemen inom jordbruket accelererat och är nu utom kontroll. Tidigare var växtföljden fyraårig (tre år vall och ett år insådd). Nu har jordbrukarna släppt växtföljden och plöjer och sår om de vallar som är mest förstörda. Dessutom måste de hjälpså alla vallar en gång per år på grund av vildsvinsskador. Att gå över till ekologisk odling inom jordbruket I början av 1990-talet låg självförsörjningsgraden av livsmedel i Sverige på mellan 85 till 90 procent. I dag är de svensktillverkade livsmedlen nere i 50 procent. Därför beslutade Sveriges riksdag nyligen vi ska öka vår inhemska livsmedelproduktion igen. Den målsättningen är en omöjlighet när det gäller skogs- och mellanbygder, eftersom många lägger ned sitt lantbruk eller avstår från bygga nytt till följd av vildsvinsproblemen, som gör det allt svårare få lönsamhet i verksamheten. Vildsvinsproblem i skogsbruket Även inom skogbruket kan man se negativa konsekvenser av vildsvinen. Nysa plantor flyttas om eller bökas upp. Diken bökas igen, med dålig venavrinning som följd och skogsvägar förstörs av bök. Särintressen mellan jägare, skogsbrukare och lantbrukare gör det inte blir någon 16

17 Motion 5 - fortsättning Vildsvin Misterhult LRF helhetssyn på jord- och skogsbruk. Ofta när det gäller skogsskador talas det framför allt om älg. På 1960-talet fanns det lite rådjur och ett fåtal älgar. I dag ska födan på samma areal räcka till vildsvin, rådjur, dovhjort, kronhjort och älg. Vildsvinen äter de örter som hjortdjuren ska mjölka på när de har ungar. Därför tvingas hjortdjuren beta mer på träden för få föda. Betesskadorna beräknades för år 2017 till 980 miljoner kronor enbart i Götaland (Södras beräkningar). På grund av betesskadorna planteras fel träd på fel ställen. Samtidigt har skogsbruket förändrats, så det numer avverkas året om (förr avverkade man mest vintertid, när djuren behövde riset). Sedan mitten av 1900-talet har väldigt många jordbruk lagts ned i skogs och mellanbygder och som utvecklingen ser ut nu kommer flera av de sista jordbrukarna lägga ned. De befintliga åkrarna kommer då planteras igen, vilket kommer förändra landskapet drastiskt och ger mer beteskador på skogen, eftersom maten till det vilda försvinner på åkerkanterna och åkrar. Vildsvinsproblemet i trafiken Från har trafikolyckorna med vildsvin ökat med nästan 150 %. År 2010 var det 2445 vildsvinsolyckor. Sju år senare var siffran Detta trots det sätts upp viltstängsel hela tiden. Varje vildsvinskrock kostar cirka kr (2014) bara i materiella skador. Det skulle motsvara 152 miljoner kronor per år. Siffran gäller endast materiella kostnader. Det tillkommer sjukvårdskostnader för personskador och därtill kommer personliga tragedier. Politikerna och vildsvin Politikernas beslut 1987 vildsvinen ska vara en del av svensk fauna har fått följande konsekvenser: - Att lantbrukare själva får stå för de ökade kostnaderna (1,5 miljarder per år enligt SLU:s beräkningar) utan kompensation. Det är inte brukligt inom någon annan bransch. trafikolyckorna kostar varje år 152 miljoner kronor för de materiella skadorna plus sjukvårdskostnaderna. Sveriges självförsörjningsgrad har minskat från 1990 till nu från 80-85% till 50%. Nu har en ny livsmedelsstrategi antagits i avsikt öka självförsörjningsgraden och en politisk inriktning med hjälp av stöd, rådgivning etc öka den ekologiska livsmedelsproduktionen, som använder mindre konstgödning och bekämpningsmedel. En strategisk inriktning som tar död på jordbruket i skogs- och mellanbygder. Skogsskadorna kostar varje år hundratals miljoner. Utfodringen av viltsvin har minskat (förbudet fodra med bröd och annan mat), men förslaget om totalförbud av utfodring stoppades i riksdagen. Ett fåtal vildsvinsfällor har blivit godkända och regler vad gäller fast belysning, nsikten mm vid åtlar har lättats. Varje år får jägareförbundet 52 miljoner kronor av naturvårdsverket för hålla viltstammarna på en acceptabel nivå. Vad vi kan se har detta inte fått önskad effekt. Bristen på konkreta åtgärder gör många tar saken i egna händer, ibland med metoder som inte är helt lagliga. Jägarförbundet har fått i uppdrag från regeringen : Föreslå operativa åtgärder och lämpliga strategier för framtida förvaltning av klövvilt främst vildsvin, rådjur samt dov och kronhjort för på sikt kunna begränsa klövviltskador inom jord och skogsbruk. Målsättningen ska vara en klövviltstam av hög kvalitet i balans med betesresurserna, som grundas i en hållbar samverkan mellan viltförvaltningen och areella näringarna på regional och lokal nivå. 17 Motion 5

18 Motion 5 - fortsättning Vildsvin Misterhult LRF Motion 5 Jägarna, markägare och vildsvinen När vildsvinen började komma i våra trakter ville alla jägare ut på vildsvinsjakt. Många trodde man kunde tjäna pengar på vildsvinsjakt. Det utfodrades med bröd, sockerbetor och annat som gjorde vildsvinen inte bara fick en, utan flera kullar per år och kullen var större än normalt. Trots avskjutning ökade vildsvinsstammen lavinartat. De var två kalla vintrar som gick hårt åt vildsvinsstammen och minskade antalet. Jakten bedrivs främst netid, vilket gjorde den allra störta andelen vildsvinsjägare slutade jaga vildsvin. Förutom de vildsvin som sporadiskt skjuts under vanlig jakt är det nu ett antal elitjägare som fortfarande är ute på vildsvinsjakt netid. Det betyder jakttrycket på vildsvinen minskat totalt sett. Det stora flertalet jägare som ägnar sig åt jakt har det som ett fritidsintresse och inte som försörjning. Det totala antalet jägare minskar för varje år och förra jaktåret 2017/2018 löste bara drygt jägare jaktkort. Det finns även markägare/jägare som köper gårdar som enbart är för nöjesjakt. De bryr sig inte om andra näringsidkare i området utan är enbart intresserade av ha mycket klövvilt på sina marker. Problemet är djuren inte enbart håller sig till deras marker. LRF jobbar för näringsidkare som drabbas ekonomiskt av vildsvinens framfart ska kompenseras (viltskadefond). LRF driver frågan om de ökade samhällskostnaderna på grund av det ökande antalet viltolyckor där vildsvin är inblandade. LRF kräver en åtgärdsplan/konkreta åtgärder från Jägareförbundet för visa de lever upp till regeringens uppdrag för bevilja dem 52 miljoner kronor årligen. LRF driver frågan gentemot regeringen i frågan kring livsmedelsstrategin och en ökad självförsörjningsgrad som bygger på ekologisk odling. Nuvarande strategi slår ut lantbruken i skogslandskapen. LRF måste medvetandegöra beslutsfare om risken för ett ökat antal lantbruk läggs ned i skogslandskapet till följd av vildsvinen och vilka miljökonsekvenser detta får för landskapet i de områdena. all utfodring stoppas. det införs en skottpeng på förslagsvis 2000 kr på varje vildsvin för öka avskjutningen. LRF agerar och redovisar resultatet i vildsvinsfrågan. 18

19 Motion 6 Hålla ner viltstammarna Mellersta Kinneald LRF Yttrande 2 till motion 6 Att viltstammarna, älg, rådjur, kronhjort, dovhjort, vildsvin, tranor, gäss etc. har ökat och ökar är en utveckling som vi jord o skogsbrukare är mycket bekymrade för, och som hindrar en lönsam och positiv utveckling inom sektorn. Att det har skett beror naturligtvis på flera faktorer. Där ägarna av jord o skog har ett stort ansvar. Men även andra aktörer har ett stort ansvar. Jägarförbundet som har det sk. allmänna uppdraget har ett mycket stort ansvar. Av den anledningen kan man starkt ifrågasätta om jägarförbundet har levt upp till sitt uppdrag, deras arbete ska gå ut på viltet ska endast orsaka små eller ringa skador på jord o skogsbruk. LRF ska inverka på regering/riksdag så det sk. allmänna uppdraget ges till den som har en strategi/ handlingsplan på hur viltstammarna kommer ner och hålls på en nivå så skador på jord- och skogsbruk hålls på en ringa nivå. Regionstyrelsens ställningstagande och förslag Alla som jagar i Sverige ska betala viltvårdsavgiften. Avgifterna samlas i Viltvårdsfonden. Viltvårdsavgiften ska användas för främja viltvården eller andra liknande ändamål som är förenliga med syftet med jaktlagen. Vilda däggdjur och fåglar ska enligt jaktlagen 4 vårdas i syfte bevara landets viltbestånd och främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna. Regeringen delar varje år ut pengar ur viltvårdsfonden till organisationer och myndigheter som jobbar med jakt, vilt och naturvård, medlen fördelas enligt nedan. Motionären vill medel ska riktas till den som har en strategi/handlingsplan. Regionstyrelsen delar motionären syn frågan bör genomlysas för se om LRF kunde vara en organisation som söker medel då LRF företräder markägare och jakträttsinnehavare, vilket i enlighet med 10 Jaktlagen (1987:259), är den som besitter jakträtten. LRF bör då i ansökan arbeta med jakt och viltfrågor utifrån ett markägarperspektiv, med inriktning på minska de skador som kan orsakas på jord och skog. Fördelade bidrag ur viltsvårdfonden 2017 Svenska jägareförbundet 52.2 miljoner Jägarnas Riksförbund 7.5 miljoner Naturvårdverket 25.1 miljoner Länsstyrelser 0.4 miljoner Statens veterinära anstalt 4.1 miljoner Svenska naturskyddsföreningen 0.4 miljoner Motion 6 och yttrande 2 Regionstyrelsen föreslår stämman besluta regionstyrelsen får i uppdrag skriva en skrivelse till riksförbundsstyrelsen med motionen och yttrandets intentioner som underlag. motionen i övrigt anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört. 19

20 Motion 7 Vildsvinsproblematiken Alvesta Motion 7 Att vildsvinsstammen ökar ohejdat har väl inte undgått någon. Med stora skador på odlade grödor, men även orsakar trafikolyckor. Den allt ökade vildsvinsstammen är ett av de största hoten mot den av riksdagen beslutade livsmedelsstrategin som har som mål öka den Svenska livsmedelsproduktionen. Skadorna på de åkrar och i viss mån betesmark som orsakas av vildsvin beräknas kosta de Svenska bönderna över en miljard kronor!!! Det finns inga konsumenter som är beredda betala för denna kostnad, dessutom är bondens marginaler så pressade där finns inget ta. Problemen är som störst i skogs o mellanbygder och det är där vi har den övervägande animalieproduktionen, men man börjar märka av skador på åkermark även ute på slättjordbruket. Detta är en ohållbar situation, utvecklingen måste hejdas. Det har visat sig trots på många håll en intensiv traditionell jakt, och det finns många jägare som är mycket engagerade i jaga och skjuta vildsvin. Tyvärr så har inte heller samarbetet mellan LRF och Jägarförbundet givit något minskad effekt på vildsvinsstammen. Så trots ovanstående insatser räcker detta inte till på långa vägar. Därför måste okonventionella medel tillskapas omgående. LRF omgående tar initiativ för få till en nationell handlingsplan, för kraftigt minska vildsvinsstammen. LRF omgående kontaktar berörda myndigheter så en organiserad fällfångst startas som organiseras och sköts av staten/ länsstyrelsen utsedda personer. Det är viktigt detta görs i samråd med lokala företrädare för LRF, samt ev. kommuner, länsstyrelser, ( utsedda av staten) och utan dröjsmål. motionen skickas vidare till LRFs riksförbundsstämma. 20

21 Motion 8 Viltet i skogs- och mellanbygder Växjöortens LRF Bakgrund Vildsvins problematiken har deberats hårt under de senaste 10 åren det råder i det närmaste fri jakt och hjälpmedel får användas. Likväl kan vi konstatera skadorna bara ökar från år till år. Vi är nu med råge förbi ett förvaltningsläge på vildsvinen i skogs och mellanbygder där vi verkar. Jägarkåren mäktar inte med skjuta stammens årliga tillväxt. Argumentation Vi ser nu investeringsviljan avstannat i skogs och mellan byggd, vilken bransch i näringslivet skulle orka bära skador på produktionsmedel och produkter i nivån 20 25% /år? Vad är vår äganderätt värd när vi inte kan styra över vad vi får på våra marker? Skogsstyrelsen kom med rapport Skogsskötsel med nya möjligheter nov 2018 där man i princip dömer ut nuvarande viltförvaltning som inte hanterat skadorna av klövvilt man föreslår drastiska åtgärder för skogen ska kunna bidra och vi ska klara ett fosil fritt samhälle år Även naturvårdsverket har kommit med liknande slutsatser under nov Vildsvinen är med och bidrar även till skadorna på skogen genom både böka bort och äta upp det för övriga klövvilt så viktiga vår och försommarfodret örter, gräs osv detta bidrar till foderbrist och tvingar en allt för tät population av älg, hjort och rådjur äta vinterfoder. Samtidigt ser vi nu när jakttiderna är ute på remiss jägarorganisationerna förslår kortare jakttid ändrade regler för sugga med åtföljande kultingar som ytterligare försvårar en sänkning av stammen slutsatsen blir jägarkåren är trötta på och vill inte lägga mer tid på vildsvinsjakt. LRF med kraft tar tillfället i akt då viltförvaltningen ifrågasätts av två myndigheter för nationens bästa och agerar för en sänkning av framför allt vildsvinsstammarna men även övrigt klövvilt detta är kanske den enskilt viktigaste åtgärden för gå i mål med livsmedelsstrategin och nå ett fossilfritt samhälle. LRF med kraft verkar mot jägarsidans föreslagna försämringar när det gäller jakttider och i stället verkar för en ökad hondjurs avskjutning varför skulle detta inte vara möjlig när älgstammen reglerats så under årtionden. LRF med kraft verkar för vi ska kunna ha lantbruk kvar i skogs och mellanbygder. LRF genomför fler oförglömliga möten med politiker och tjänstemän på länsstyrelser som hanterar skogs- och lantbruksfrågor. Motion 8 21

22 Motion 9 Ljuders sista mjölkbonde Ljuder - Hovmantorp - Ekeberga LRF Motion 9 Om lantbruket ska kunna överleva i denna utvandrarbygd så måste vi få bukt med vildsvinens framfart. Vi lämnar ett år bakom oss med ett extremt väder som verkligen sätter oss bönder på prov, men ett sånt här år va tvungen lämna 10% av vallarealen på grund av vildsvinen förstört vallen är förödande. Detta är en utveckling som måste stoppas om jordbruket i skogsbygden ska finnas kvar. Den allt ökade vildsvinsstammen är ett av de största hoten mot den av riksdagen beslutade livsmedelsstrategin som har som mål öka den svenska livsmedelsproduktionen. Skadorna på åkrar och betesmark som orsakas av vildsvin beräknas kosta de svenska bönderna över en miljard kronor!!!! Det finns inga konsumenter som är beredda betala för denna kostnad, dessutom är våra marginaler så pressade det inte finns något ta av. Det bedrivs på många håll en intensiv jakt och det finns många duktiga jägare. Men tyvärr så ökar skadorna okontrollerat, och stammen minskar inte. Samarbetet mellan LRF och jägarförbundet har inte heller givit någon effekt på stammen. Så trots ovanstående insatser räcker detta inte till på långa vägar. Därför måste okonventionella medel tillskapas omgående. LRF omgående tar initiativ för få en nationell handlingsplan för kraftigt minska vildsvinsstammen. LRF jobbar med målet ta bort vildsvinen från den svenska faunan. motionen skickas vidare till LRFs riksförbundsstämma. 22

23 Yttrande 1 - gäller för motion 1-5 samt 7-9 Motion nr Ärende Lokalavdelning 1 Minska vildsvinsstammen Bergunda 2 Stoppa vildsvinsinvasionen nu Almundsryd 3 Vildsvinsproblematiken Alvesta 4 Vildsvinsskador Virestad 5 Vildsvin Misterhult 7 Vildsvinsproblematiken Mellersta Kinnevald 8 Viltet i skogs och mellanbygder Döderhult 9 Ljuders sista mjölkbonde Ekeberga-Hovmantorp-Ljuder Motionernas innehåll Motionärerna är samstämmiga i sina nulägesanalyser och lyfter problematiken med omfande skador på åker- och betesmark i skogsoch mellanbygd orsakade av vildsvin. Många förslag på olika åtgärder och lösningar finns i de 8 motionernas olika -satser som motionärerna vill LRF ska driva. rörande dessa hjälpmedel. LRF arbetar för de här förslagen ska beslutas inom kort. Vildsvinfällor Efter lång och nogsam prövning har flera vildsvinsfällor av olika typer godkänts. Regelverket kring användningen av fällor är komplicerat och inte anpassat efter ny teknik, trots regelverket kring fällor är relativt nytt. Yttrande 1 Regionstyrelsens ställningstagande och förslag Regionstyrelsen delar motionärernas uppfning vildsvin för närvarande orsakar de mest kostsamma viltskadorna i svenskt jordbruk. Med det avses både omfningen av skadorna samt de är de mest svårbemästrade viltskadeproblemen hantera. Regionstyrelsen delar också motionärernas syn fullt ut vad gäller beskrivningen av situationen och den är ohållbar om det skall gå bedriva livsmedelsproduktion i skogs- och mellanbygder i framtiden. I den antagna nationella livsmedelsstrategin slås det bland annat fast vi skall öka produktionen av livsmedel i hela landet. Vildsvinens skadeverkningar är nu av en sådan omfning de är den enskilt största faktorn som hindrar målet för livsmedelproduktion uppnås i de häe trakterna. Hjälpmedel för jakt Jakttiden för vildsvin är relativt generös om man räknar med skyddsjaktbestämmelserna. För underlätta jakten finns möjlighet använda hjälpmedel som inte är tillåtna vid annan jakt. Rörlig belysning, mörkersikten och bildförstärkare är exempel på vad som kan användas vid jakt eller skyddsjakt efter vildsvin. Det krävs dock i nuläget tillstånd för användningen och regelverket kring dessa hjälpmedel är inte så användarvänligt idag. LRF har arbetat för få till lättnader i regelverket och det finns nu ett ändringsförslag framtaget till regeringen, om en anpassning av lagstiftningen Kunskapen om fällfångst av vildsvin är i många fall begränsad, avseende när och hur fällor ska användas för de ska bli så effektiva som möjligt. Ökad kunskap om regelverket för fällor på åkermark, när det gäller skydd av gröda (skyddsjakt) behövs också. LRF Sydost planerar anordna möten och utbildningar kring fällfångst inom området. Jaktlagstiftningen Under sker en översyn av jaktlagstiftningen beträffande jakttider, skyddsjaktregler och hundanvändning. LRF är remissinstans och är även med i beredningsgruppen för översynen av jaktlagstiftningen. Även om förutsättningarna för vildsvinsjakt idag är ganska goda visar verkligheten de är otillräckliga och det behövs ännu bättre förutsättningar för lyckas minska vildsvinsstammen. Från LRF Sydost kommer vi lämna in synpunkter som följer motionärens intentioner både när det gäller jakttider, hundanvändning och skyddsjakt. Skottpengar Skottpengar har avhandlats och avslagits ett flertal gånger på LRFs riksförbundsstämma, senast så sent som i fjol. Det som främst talar emot metoden är risken den ger mots effekt. Arrendepriserna för jaktmark är i nuläget högre än intäkten från utarrendering av åker och betesmark i skogs- och mellanbygder. Att i det läget ge viltet ett ytterligare värde kan leda till många istället för minska stammen skulle vilja öka den för på så sätt långsiktigt kunna skjuta fler vildsvin och därmed få mer skottpengar. Möjligtvis skulle en viss positiv 23

24 Yttrande 1 Yttrande 1 - fortsättning effekt kunna uppstå om skottpengar införs under en tidsmässigt begränsad period och inom ett begränsat område. Att få staten stå för finansieringen ser vi däremot som osannolikt utan det hade de som gynnas av en minskad stam fått stå för, alltså vi själva. Styrelsens samlade bedömning är skottpengar inte är ett verksamt medel för begränsa vildsvinsstammen. Vildsvin som en invasiv art Riksdagen beslutade 1987 vildsvinet ska ingå i den svenska faunan och skyddas numer av EU:s art och habitatdirektiv som i korta drag innebär vi i Sverige är skyldiga se till alla arter som fanns i Sverige vid direktivets ikraftträdande även framgent skall finnas, i livskraftiga stammar. För ändra vildsvinets status i Sverige till inte tillhöra vår fauna måste alltså först regeringen påverkas driva frågan och sedan en majoritet av EU länderna övertalas. Regionstyrelsen ser det som i princip omöjligt nå framgång i detta arbete. Kostnad för trikinprov I takt med sjunkande priser på vildsvinskött kan trikinprovtagning vara en kostnad som gör man undviker skjuta unga djur eller ännu värre, man undviker testa vildsvinköttet. LRF har aktivt drivit frågan om en subvention av trikinprov som utöver folkhälsoskäl kunde ha andra fördelar, exempelvis obligatorisk statistik på skjutna vildsvin, något som saknas idag. Försäljning av vildsvins kött Livsmedelverket utreder på uppdrag av regeringen för närvarande möjligheten sälja vildsvinkött utan det har hanterats av viltanläggning/slakteri och besked härom skall lämnas i nov LRF har tillskrivit ansvarigt departement med uppmaning om skynda på arbetet med utredningen. LRF Sydost arbetar med lyfta frågan använda mer vildsvin kött i den kommunala upphandlingen inom arbetet med våra lokala livsmedelsstrategier. Vildsvinsskadefond Flera motionärer vill se en vildsvinsskadefond söka medel ur för skador. Den policy som är rådande i dagsläget är staten tar ansvaret fredat vilt. Exempelvis varg och tranor. Skador som uppstår till följd av dessa djur ersätter staten då den enskilde markägaren inte kan avhjälpa problemet genom jakt. För jaktbara 24 arter däremot betalar man ingen ersättning då man anser markägaren själv kan avhjälpa problemet genom jakt. En sådan fond skulle troligen då finansieras av oss själva, vilket då motverkar syftet. En annan och viktig nackdel är en viltskadefond kan legitimera skador och därmed inte minska skadorna hos brukaren. Jakt på myndighetsinitiativ Flera motionärer vill se jakt på myndighets initiativ genom då staten/länsstyrelsen anställer jägare eller sköter fällor. Regionstyrelsen vill understryka förvaltningsansvaret ligger på markägaren. Att avsäga sig förvaltningsansvaret är ett mycket långtgående beslut och ett hot mot äganderätten. LRF jobbar aktivt med öka kunskapen hos markägaren vad förvaltningsansvaret innebär så den markägare som inte jagar själv på sin fastighet skriver nyttjandeavtal och på så sätt tar ett större ansvar för förvaltningen. I alla medlemsundersökningar som görs så är det alltid samma fråga som hamnar överst som den absolut viktigaste för LRF, nämligen äganderätten. Rätten själv få bestämma över det man äger är en grundbult för hela det demokratiska samhället. En rätt som allt mer utmanas och ifrågasätts idag av olika grupperingar och myndighetsutövare. Jakträtten är en del av äganderätten. Att LRF som organisation skulle börja propagera för göra inskränkningar i äganderätten vore djupt olyckligt och skulle allvarligt försvåra våra möjligheter nå framgång i andra frågor rörande äganderätten. Regelverk fällor Flera motionärer har lyft regelverket kring fällor och fällfångst som försvårande för fånga vildsvin. Regionstyrelsen delar den uppfningen och kan konstatera det idag finns ett tiotal godkända fällor som också kan användas vid skyddsjakt på åker med stöd av Jaktförordningens bilaga 4. Regionstyrelsen ser fällor som ett hjälpmedel för minska skador i jordbruket och ett komplement till övrig jakt. LRF Sydost kommer under våren bjuda in fällfångsutbildningar. Fällfångstutbildningen kommer också ge kunskap kring regelverket kring skyddsjakt på åker. Förbud utfodring vildsvin Utfodring är en återkommande fråga när det gäller vilt och vildsvin. LRF har försökt få ett förbud för utfodring av vilda djur, förslaget gick inte få politisk majoritet för i riksdagen.

25 Yttrande 1 - fortsättning Regionalt har LRF försökt få en skrivning i viltdelegationernas förvaltningsplaner för vildsvin, där man avråder från utfodring. LRFs mål är ett förbud av utfodring till vilda djur. LRF arbetar också med få föreskrifter med villkor för utfodring som till exempel reglerar fodermedel, utfodringsmetoder och mängden foder per ytenhet. Det är viktigt begränsa utfodring på olika sätt, om inget utfodringsförbud av vilda djur blir möjligt. Nationell handlingsplan Flera motionärer föreslår LRF tar initiativ till en nationell handlingsplan. Idag har Naturvårdverket en förvaltningsplan för vildsvin men den behöver ses över och kopplas till en handlingsplan. Vi behöver få till stånd åtgärder som kan minska vildsvinens skadeverkningar och inverkan på livsmedelsproduktionen. Hotet om afrikansk svinpest är ännu en faktor som bör hanteras i en nationell handlingsplan. Vildsvin i andra länder I flera motioner efterlyses information om hur våra grannländer agerar för minska vildsvinsstammen och risken för afrikansk svinpest. Polen och Finland ökar avskjutningen, Danmark bygger stängsel. I Norge är vildsvinen klassad som invasiv art, där finns endast en liten stam. Problemet med ta erfarenheter från andra länder hur man minskar vildsvinstammen är Sveriges ägostruktur inte går jämföra med tillexempel Tysklands och naturen skiljer sig i stor utsträckning. Vi har i Småland och Blekinge ett småbrutet landskap som har perfekta biotoper för vildsvinen. Hotet från afrikansk svinpest arbetas med i en nationell grupp där LRF ingår, det här arbetet är inte klart ännu. Mer information kommer när arbetet slutförts. Avslutningsvis Regionstyrelsen är fullt införstådd med vildsvinsfrågan är en ödesfråga för jordbruket i Sydost, med det småbrutna landskap som ger stora möjligheter för vildsvinen hitta föda och skydd. Regionstyrelsen vill understryka vikten av vi som markägare är aktiva i förvaltningen. Jagar man inte själv, så skriv nyttjandeavtal för jakt. Markägare bör skriva arrendeavtal för åkermark som tydligt reglerar vem som har ansvar för förhindra 25 skador orsakade av vildsvin. Regionstyrelsen vill också lyfta fram LRFs nya arbetssätt Fakta på bordet, som ett sätt med kunskap och inventeringar, visar vad vildsvinsskador kostar och hur man med olika hjälpmedel (referenshägn) kan visa viltskadorna i jord och skogsbruket. Kunskapen om viltskadornas kostnader för markägaren, måste öka för få ökad förståelse för problemen. LRF Sydost har ett arbetssätt med oförglömliga möten för politiker och myndigheter ska få en förståelse för vår näring och de problem som finns och de lösningar vi arbetar med. Det här kommer vi fortsätta med. LRF Sydost kommer också erbjuda kommungrupperna informationsträffar som handlar om markägarens rättigheter och skyldigheter, regler vid jaktupplåtelser och åkerarrenden för öka kunskapen och stärka äganderätten. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta bifalla motion nr 7 Mellersta-Kinnevalds första -sats och nr 9 Ekhaga- Hovmantorp-Ljuders första -sats (samma) - LRF omgående tar initiativ för få till en nationell handlingsplan, för kraftigt minska vildsvinsstammen. Regionstyrelsen får i uppdrag skriva en motion till riksförbundsstämman med dessa -satsers intentioner som underlag. motion nr 1 Bergunda LRF motion nr 2 Almundsryd LRF motion nr 3 Alvesta LRF motion nr 4 Virestad LRF motion nr 5 Misterhult LRF motion nr 7 Mellersta Kinnevald LRF andra -sats motion nr 8 Döderhults LRF motion nr 9 Ekhaga-Hovmantorps - Ljuder LRF 2.a -sats anses besvarade med vad regionstyrelsen anfört. Yttrande 1

26 Motion 10 Vem har ansvar för venflödet i större vendrag? Bergunda LRF Motion 10 Vi har ställt frågan till Länsstyrelsen om vem som har ansvaret för hålla större vendrag fria från igenväxning till förebyggande av vendraget svämmar över vid höga flöden. Vi fick svaret det är markägarens ansvar på sin del av ån göra de insatser som krävs för förebygga och i förekommande fall avhjälpa de problem som kan uppstå där. Vi anser detta är ett orimligt förhållande och ansvaret istället ska ligga på samhället. Denna uppfning baserar vi bland annat på åtgärder uppströms kraftigt kan påverka förhållandena på en given sträcka av ån. Sådana åtgärder kan vara städer och samhällen får allt större hårdgjorda markytor vilket innebär flödet från dagvensystemen når vendragen utan den fördröjning som annars uppstår vid oexploaterad mark. Även den övergödning som orsakas av städernas och samhällenas avloppsutsläpp gör sjöar och vendrag växer igen vilket medför deras förmåga jämna ut venflödet minskar. Till detta kommer många vendrag regleras av dammluckor och venkraftverk. Dessa regleringar sker helt utan den nedströms belägna markägarens medverkan men kan orsaka stora bekymmer för denne om dessa regleringar inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till förhållandena nedströms regleranordningarna. En enig expertis anser risken för extrema väderhändelser ökar som en följd av klimatförändringarna och den årliga nederbördsmängden kommer öka. Vi anser det är ett orimligt ansvar som läggs på den enskilde markägaren som utöver kostnaderna för åtgärderna även ska ansvara för erforderliga myndighetstillstånd erhålls, vilket i en del fall kan kräva omfande och dyrbara miljökonsekvensbeskrivningar. LRF tar kontakt med berörda myndigheter och departement för få till stånd ett större ansvarstagande från samhällets sida vad gäller åtgärder i de större vendragen. motionen skickas vidare till LRFs riksförbundsstämma. 26

27 Yttrande 3 till motion 10 Styrelsens ställningstagande och förslag Regionstyrelsen delar motionärens bild av de problem som kan uppstå på grund av bland annat hårdgjorda ytor och klimatförändringar. De höga flöden som det här kan ge kommer utsätta vendragen för en hög belastning och kan på så vis påverka brukandet. Lagen säger markägarna har ansvaret hålla sin del av vendraget fritt från igenväxning och det här kan innebära stora kostnader och långa tillståndsprocesser gentemot myndigheter och kommuner. Styrelsen anser dock det forts bör vara markägaren som har rätt råda över sin egen mark/del av vendrag med tanke på äganderätten. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta regionstyrelsen får i uppdrag skriva en motion till riksförbundsstämman med motionen intentioner som underlag. motionen i övrigt anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört. Yttrande 3 till motion 10 Att helt släppa ansvaret till kommun eller länsstyrelse skulle innebära en förlust av rättigheten själv bedöma och besluta när och hur skötsel och åtgärder så som till exempel mindre dämningar med stockar eller uppdämmande åtgärder som inte direkt syftar till minska översvämningsproblematik. Myndigheter med helhetsansvar tenderar prioritera områden med större samlade värden och som berör fler människor, alltså de tätorter som ligger längs med vendragen. Det enklaste sättet lösa översvämningsproblematiken där är då oftast fördröja ven uppströms på landsbygden. För vilken ersättning ofta enbart täcker direkta skador på till exempel skörden och inte för indirekta skador så som sammanpackning av marken etc. Vad gäller ansvarsfrågan kring översvämningsproblematiken delar styrelsen motionärens uppfning det finns en orimlighet i den ansvarsbörda som åläggs en enskild markägare. Att driva frågan kring hur en rättvis fördelning av ansvar kan se ut, inte minst ur en ekonomisk synvinkel anser styrelsen vara prioriterat. 27

28 Motion 11 Uttjänta telefonledningar Emmabodabygden LRF Yttrande 4 till motion 11 Motion 11 och yttrande 4 Efter utbyggnad av fibernäten och nedläggning av kopparnätet för telefoni har de gamla telefonledningarna blivit överflödiga. Detta har medfört bristande underhåll, och nedmontering har inte heller prioriterats från nätägarna. På flera ställen har kablarna släppt från stolparna, ibland gått av och hänger halvägs ner eller ännu värre ligger på marken. Vilket ställer till med besvär för markägare, vägunderhållare/snöröjare, friluftsliv och även djuren som rör sej i naturen. Stora mängder impregnerade stolpar står i naturen utan något syfte, en del kanske till och med inehåller kreosot och dessa bör ju snarast tas bort och destrueras. LRF utövar påtryckning på nätägarna dom skyndsamt monterar ner och tar hand om sina ledningar och stolpar. Regionstyrelsens ställningstagande och förslag Regionstyrelsen håller med motionären om det är viktigt nätägarna, i det här fallet Scanova, tar sitt ansvar och tar bort ledningar och stolpar när de inte längre används. Två månader efter planerat stängningsdatum av kunderna i kopparnätet får Scanovas entreprenörer en raseringsbeställning. Beställningen innehåller detaljerad information om vilka anläggningar som ska raseras och vilka som ska behållas. I vissa fall finns det enskilda fastigheter inom ett område som fortfarande går på det gamla nätet vilket gör stolparna inte kan plockas ned. Arbetet med ta bort stolpar och ledningar planeras bland annat utifrån årstid. Innan arbetet kan påbörjas söks det tillstånd från trafikverket, länsstyrelsen och markägare. Efter arbetet är klart ska det göras en slutbesiktning av området. I och med arbetet är väderberoende och det krävs olika tillstånd så tar det upp till ett år innan en total rasering av kopparnätet, efter det arbetet beställts, är slutfört. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört. 28

29 Motion 12 Dieselsk Mörebygdens LRF Yttrande 5 till motion 12 Sammanfning Undertecknade i Mörebygdens LRF hemställer LRF både på regional nivå och på riksnivå verkar för sken på diesel i Sverige sänks så diesel priset hamnar på Tysk nivå. Bakgrund Diesel priserna är en tung utgiftspost för både jord och skogsbruk. Vid en jämförelse på motormännens hemsida så var skillnaden på diesel mellan Tyskland och Sverige hela 2,86kr/liter. Av EU-länderna så var Sverige i topp. En sänkning skulle få en rad positiva effekter på våra verksamheter och skulle stärka konkurrenskraften mot den importerade maten bla. Regionstyrelsens ställningstagande och förslag Det är viktigt vi i Sverige konkurrerar på lika och rättvisa villkor med övriga länder inom EU. För uppnå det här är sken på diesel en viktig del. Argumenten för sänka dieselsken för jord- och skogsbruket finns inte bara vid jämförelser med andra länder, det finns andra näringar i Sverige som har högre nedsättningar av sken på drivmedel t.ex. gruvnäringens arbetsmaskiner. Det här är en fråga som LRF riks arbetar med men det är viktigt belysa frågan så den inte prioriteras ner. På regional nivå är det här en fråga som vi har haft med tidigare och kommer även fortsättningsvis ta upp varje gång när vi möter våra riksdagspolitiker. Motion 12 och yttrande 5 LRF både på regional nivå och på riksnivå verkar för sken på diesel sänks så diesel priset hamnar på Tysk nivå. motionen skickas vidare till LRFs riksförbundsstämman. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta LRF Sydost utifrån motionens intentioner skickar en skrivelse till LRF s riksförbundsstyrelse som betonar vikten av forts arbete för rättvisa villkor vad gäller dieselbeskningen. LRF Sydost fortsätter lyfta frågan om sänkt dieselsk vid alla möten med riksdagspolitikerna. motionen i övrigt anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört. 29

30 Motion 13 Vem kommer driva prejudicerande/principiella skefrågor i framtiden? Mellersta Kinnevald LRF Yttrande 6 till motion 13 Motion 13 och yttrande 6 Bakgrund De senaste 30 åren har jag arbetat som redovisnings-konsult. Förutsättningarna för oss småföretagare ändras med jämna mellanrum. När dessa ändringar förbereds har LRF Konsults Skebyrå varit med för påverka framtagningen av de nya reglerna i rätt riktning. I nästa steg, när reglerna är på plats, har också LRF Konsults Skebyrå drivit fall i domstol för få fram prejudikat och även ansökt om förhandsbesked i viktiga frågor för vi småföretagare ska få tydliga spelregler jobba efter. Bedömning Under 2018 sålde LRF delar av LRF Konsult till ett riskkapitalbolag. I min värld är inte ett riskkapitalbolag någon långsiktig ägare. En fråga är hur de nya ägarna ser på LRF Konsult Skebyråns verksamhet? Inte alltid så inkomstbringande för ägarna men väldigt viktig för oss jord-och skogsägares vardag. Kommer det på sikt finnas intresse driva dessa frågor? Detta känns tveksamt. Styrelsens ställningstagande och förslag LRF Sydost har varit i kontakt med LRF riks och där fått följande svar på hur man kommer arbeta vidare med frågor inom ovanstående ämne. Det finns en skeberedningsgrupp som fungerar som ett mötesforum och en beredande samling för skefrågor som har koppling till LRFs medlemmar. I den här gruppen ingår bl a en riksförbundsstyrelseledamot från LRF, representanter från LRF Ungdom, LRF Konsult och Södra skogsägarna. LRF kommer forts driva samverkan med LRF Konsult som tidigare. LRF kommer förstärka den interna kompetensen vad gäller skefrågor med nyrekryteringar med tanke på kommande förändringar i skefrågor på grund av det politiska läget. LRF ser möjligheten framgent kunna ha frihet anlita externa kompetenser för driva specifika principmål. LRF långsiktigt säkerställer relevant egen kompetens på skeområdet så man kan påverka skesystemet till gagn för de gröna näringarnas utveckling samt driva principmål när så krävs. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört. 30

31 Motion 14 Klimatdeben Alvesta LRF Dagligen hör vi i massmedia om klimatpåverkan. Kor är miljöbovar, kött förstör klimatet trots antalet kor i Sverige har halverats sedan 1930-talet. NASA har genomfört en studie av ursprunget för metanet i atmosfären som publicerats i tidskriften Nature Communications. Idag uppskas de årliga metangasutsläppen till 550 teragram per år och de ökar med 25 teragram per år. Av denna ökning beror 17 teragram på fossila bränslen. Resten kommer i huvudsak från mikrobiell aktivitet i tropiska våtmarker, upptining av permafrosttorvmarker och risodlingar. Ändå får massmedia med hjälp av naturvårdsverk dagligen hålla på med smutskasta svensk lantbruk. VAR ÄR LRF I DEBATTEN? LRF annonserar om sina framförhandlade raber av bilar och drivmedel. Men det går inte köpa en biogasbil med rab. Varför jobbar inte LRF för hjälpa lantbruket med få ut klimatsmarta bilar? En bil som går på biogas producerad av gödsel är den bil som har absolut lägsta miljöpåverkan av alla fordon. LRF tar fram en bättre informationsstrategi för medverka till en mer nyanserad och faktabaserad bild av jord- och skogbrukets betydelse för klimatet. LRF förhandlar fram raber även på biogasbilar till sina medlemmar. Motion 14 När det gäller det svenska köttet borde LRF mer med siffror lyfta fram vad svenskt kött ger i klimatpåverkan. På en köttgård är vall den dominerande grödan, och vallen är den ur klimatsynpunkt bästa grödan, eftersom utsläppen av klimatgaser minskar då de är beväxta året runt, samtidigt som den binder in mer kol i marken och fungerar som en kolsänka. Gårdar där djuren betar naturbetesmarker håller landskapet öppet och bidrar till en biologisk mångfald. Visa på gårdar där djurens gödsel går till biogas, gårdar som driver sin värmeförsörjning med halm eller flis och producerar el med solfångare på taken, det här är ju framtidens gårdar redan idag. VAR ÄR LRF I DEBATTEN? Sveriges skog- och lantbruk är mitt uppe i en klimatsmart omställning, där skog och lantbruk är en nyckelgrupp för ett hållbart samhälle. Ta till exempel landets välskötta skogar tar upp 83% av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. BORDE INTE LANDETS JORD- OCH SKOGBRUKARE SES SOM KLIMATHJÄLTAR I STÄLLET FÖR MILJÖBOVAR?? 31

32 Motion 15 Klimatet Åseda LRF Motion 15 Inom massmedia tidningar, TV, radio, internet, får vi dagligen information om klimathotet. En ny religion har uppstått veganrörelsen. De får väldigt mycket uppmärksamhet i massmedia där de förklarar om vi slutar äta kött, så klarar vi klimatet. Och sällan är det någon som får möjlighet gå emot den teorin. Vi inom LRF vet det under årtusenden har funnits mängder av idisslare (nötkreatur, älgar, hjortar, rådjur med flera) på denna jord. Nu får de skuld för förstöra vår jord. De har alltid ingått i naturens kretslopp. De har levt av gräs och örter som ingår i fotosyntesen och som är grunden till allt liv på denna jord. Hade de varit farliga för vårt klimat så borde jorden gått under redan nu. Men idag odlas och transporteras foder till djur och människor med hjälp av fossila bränslen. Det är framförallt det som har förändrat vårt klimat. Och den vegetariska maten produceras också med fossila bränslen. Nettoökning av halten koldioxid i atmosfären kan enbart komma från fossilt kol (olja, gas, kol) eller utsläpp från jordens inre (vulkanutbrott). Vi människor har ca 4 procent koldioxid i vår utandningsluft. Eftersom vi är 7,3 miljarder här på jorden blir det ca 4,9 miljoner ton koldioxid per dygn!! Är det någon som tror det bidrar till global uppvärmning!? Visst är det bra äta vegetariska födoämnen och det gör så gott som alla på olika nivåer. Potatis, morötter, lök, gurka, rödbetor, bönor, spannmål - listan kan göras hur lång som helst. Men de flesta av oss vill också ha mjölk, smör, fil, youghurt, ost, grädde m m som produceras av mjölkande kor. Och när kon måste sluta så vore det slöseri inte ta hand om köttet. Liksom köttet från tjurkalvarna när de har vuxit upp. Alla nötkreatur bidrar hålla landskapen levande och bidrar till den biologiska mångfalden. LRF på riksnivå och i regioner, måste ta tag i klimatdeben och begära få uttala sin syn i olika medier. Inte bara en gång utan återkommande. Det kan inte vara rimligt vegan rörelsen och djurrättsaktivister ska få leda agendan. Utan kunskap. Det behöver inte vara på debnivå utan genom samtal och då framföra fördelarna med vår svenska köttproduktion. 32

33 Yttrande 7 till motionerna 14 och 15 Motion nr Ärende Lokalavdelning 14 Klimatdeben Alvesta 15 Klimatet Åseda Motionens innehåll Motionärerna upplever deben där kor och kött är orsaken till klimatpåverkan tar allt större utrymme i samhället. Veganrörelsen får stå oemotsagda och leder därmed agendan. Motionärerna tycker inte LRF är synliga i deben och menar landets jord- och skogsbrukare borde ses som klimathjältar i stället för miljöbovar. Alvesta LRF avdelning vill också LRF ska förhandla fram medlemsraber på biogasbilar. Styrelsens ställningstagande och förslag Landets jord- och skogsbrukare ÄR klimathjältar och står för lösningen på många av framtidens klimatutmaningar. Som motionärerna skriver är Sverige världsledande med ett hållbart jord- och skogsbruk och har en nyckelposition för bidra till lösningar på framtidens klimatutmaningar. I ett globalt perspektiv bör vi äta mindre kött för klimatets och hälsans skull, men när vi väljer äta kött, ska vi välja det med omsorg. I Sverige är köttet hållbart och omsorgsfullt producerat, nötkreatur ingår i naturens kretslopp, bidrar till biologisk mångfald, öppna landskap och är grunden i svenskt lantbruk. Debens tonvikt vi ska minska konsumtionen av mjölk och nötkött för rädda klimatet blir felaktig, när vi istället bör fokusera på det egentliga globala problemet; vår användning av fossila källor som olja, kol och naturgas. LRF arbetar kontinuerligt med opinionsbildning i olika kanaler, främst i sociala medier och i möten med politiker och opinionsbildare, där lantbrukets klimat- och miljönytta och djurens roll i kretsloppet lyfts upp. Samtidigt arbetar LRF med ta fram både ett mer offensivt hållbarhetsarbete och kommunikation som möter den klimatdeb som pågår. Man kommer också bedriva opinionsbildningsarbete inom hållbarhet och klimat, framförallt riktat till unga och konsumenter. Vi vinner dock inte sanningen genom reagera och gå i konfrontation med aktörer som har extrema intressen. Aktörer som inte vill vi ska ha djur i livsmedelsproduktionen överhuvudtaget. Vi ser vi ska hålla i strategin inte gå i svaromål utan istället framöver bli ännu skarpare genom vara proaktiva och lösningsorienterade genom fler inspel till klimatdeben. Det här kan göras i traditionella medier och genom stimulera till fler goda ambassadörer i sociala medier. Men också genom sprida våra budskap på plformar där andra också lyfter det LRF vill säga, vilket ger ännu högre trovärdighet. Alvesta LRF avdelning tar också upp frågan om rab på miljövänliga biogasbilar genom LRF Samköp. Det svar som LRF Samköp ger är det redan idag finns ett utbud av biogasbilar hos de märken där LRF Samköp förhandlat fram raber. Det gäller tex. Audi, Fiat, Ford, Opel, Seat, Skoda och Volkswagen. Yttrande 7 Men trots erbjudandet om hållbara lösningar till samhället upplever motionärerna LRF inte syns i deben vilket vi i regionstyrelsen håller med om. Det är en utmaning nå ut och fram i den tuffa och ibland ensidiga samhällsdeb som just nu pågår. En del av deben handlar om fakta, men väldigt mycket bygger på känsla. LRF på alla nivåer gör många insatser för lyfta fördelarna med svenskt kött och svensk livsmedelsproduktion, allt för nyansera klimatdeben. LRF har tagit fram mycket faktamaterial som går hitta på lrf.se och det finns också särskilda underlag framtagna till förtroendevalda med fakta och argument. Regionförbundstyrelsen föreslår stämman besluta 33 regionstyrelsen tar uppdraget klimatdeben ska prioriteras och sättas högt på agendan. motionen i övrigt anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört.

34 Motion 16 Ursprungsmärkning Järreda Virserum LRF Yttrande 8 till motion 16 Motion 16 och yttrande 8 Enligt Jan Hallmans artikel i Land Lantbruk så är flera snabbmatskedjor väldigt dåliga på använda svenska råvaror. För nötkött redovisar Jan Hellman följande ursprung: Burger King: Italien, Tyskland och Frankrike Mc Donalds: 55 % Polen, 45 % Sverige Max: 100 % Sverige Här kan alla medelemmar i LRF vara med och dra ett strå till stacken. Allt handlar om kunskap om råvarornas ursprung, den kunskapen kan vi alla hjälpa till sprida. Vi är ca: medlemmar, om alla skulle dela ut 10 broschyrer så når vi över 10% av Sveriges befolkning. Då gör vi skillnad på riktigt. Vi kan dela ut broschyrer när vi åker på släktträff, på föreningsmöten, till föräldramöten, marknader, idrottsevenemang mm. Det kommer bli många som får en aha-upplevelse och på så vis ändrar sina vanor. Regionstyrelsens ställningstagande och förslag Regionstyrelsen ser fram emot än fler engagerade lokalavdelningar som på olika sätt vill förmedla de svenska mervärdena och regionen tillgodoser utifrån önskemål och behov material som kan behövas vid olika aktiviteter. I dagsläget har LRF redan bra material som vi gärna förmedlar vidare, både med olika budskap och kunskapsdelar. Vi har också material från Svenskt kött tillgängligt, som vi regelbundet kompletterar. Genom vårt arbete med MAXI Sydostgruppen så görs liknande arbete på 11 MAXI butiker två gånger om året, med företags medlemmar på plats som kommunicerar svenska mervärden. Resterande delen av året kommuniceras också våra budskap via butiksmaterial och annonsering. Hemsidan Bonden i skolan kan man också använda för kunskapsförmedling och olika argument. Vi är många som vill vara med och förändra! Ge oss ett bra underlag så sprider vi budskapet. LRF ska ta fram ett faktamaterial som kan användas för sprida information om köttets(nöt, fläsk och kyckling) ursprung från de tre snabbmatskedjorna. Mc Donalds, Burger King och Max. Materialet ska som minimum bestå av boschyrer i A5-format. På ena sidan hittar man ursprung på köttet och på andra sidan information om antibiotika användningen i respektive land (helst en uppdaterad bild med sprutor). Materialet ska finnas tillgänligt för både lokalavdelninga samt enskilda medlemmar som vill göra våra svenska producenter och konsumenter en tjänst. LRF Sydosts regionstyrelse har beslutat ett av de prioriterade områdena 2019 är information om svenska produkter offensiv och ihållande satsning. Vi genomför ett antal konsumentinriktade aktiviteter runt om i regionen, där budskap och material förmedlas. Vi bidrar gärna med stöttning om fler arrangemang ska initieras. Vi ser ett stort värde i arbeta med konsumenter som är intresserade och öppna för de värden vi förmedlar, och göra det på väl valda platser. Vi kan inte nå alla och vi måste förmedla kunskap och information på ett pedagogiskt och klokt sätt. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört. 34

35 Motion 17 Vad är det man lär sig om svenskt jord- och skogsbruk i skolan? Gårdby LRF Yttrande 9 till motion 17 I den litteratur och bland de Internetkällor som används inom skolan misskrediteras ofta svenskt jord- och skogsbruk, enligt vår uppfning. Detta gäller inom t.ex. ämnena biologi, naturkunskap som samhällskunskap. Näringen framställs ofta som ensidigt tärande miljöförstörande monokulturer utan egentligt värde för varken BNP, sysselsättning, livsmedelsförsörjning eller biologisk mångfald. En lögn som upprepas tillräckligt många gånger blir tillslut en sanning. LRF riks omgående initierar ett projekt - en studie/ granskning av hur de gröna näringarna framställs inom utbildningstrappan (lågstadie universitet/lärarutbildning). Projektet skulle med fördel kunna genomföras tillsammans med tex Södra och skulle också kunna vara en studentuppgift. Regionstyrelsens ställningstagande och förslag Regionstyrelsen tycker motionen är aktuell och relevant. För våra kommande generarationer ska få ta del av opartisk och aktuell kunskap, som beskriver de gröna näringarna, känns det som ett måste. För lärarutbildningar gäller samma självklarhet. LRF har sin egen sida Bonden i skolan som är ett utmärkt material och Skogen i skolan finns också, samt Maträtt på Jordbruksverket. Av vikt förhålla sig till är också skolornas svaga ekonomiska resurser påverkar så man använder äldre undervisningsmaterial. Men ett studentuppdrag skulle kunna göra en analys och genomgång enligt motionärens förslag. Bearbetning ska kanske också göras gentemot aktuella bokförlag. Motion 17 och yttrande 9 beroende på resultat, utarbeta strategi och vidta åtgärder. Är det dags plocka fram det innovativa LRF och skapa en LRF -Trollfabrik som spottar ut fakta och sanning? LRF Sydosts regionstämma bifaller motionen. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta ge regionstyrelsen i uppdrag skriva en motion till riksförbundsstämman med motionens och yttrandets intentioner som underlag. 35

36 Motion 18 Sätt stopp för ligorna Åseda LRF Yttrande 10 till motion 18 Motion 18 och yttrande 10 De internationella stöldligorna börjar bli en plåga i landet. Landsbygden är ofta uts. Mest sårbara är företagare och boende på landsbygden. Det är välplanerad brottslighet. Ligorna vet när och var man ska slå till. Det stjäls traktorer, entreprenadmaskiner, fyrhjulingar, skotrar, verktyg, ridsadlar med mera. Enligt polisens underrättelseverksamhet anländer mellan identifierade personer som ingår i internationella stöldligor varje vecka till Sverige. Ligorna kommer från Litauen, Polen och Rumänien. Svenska myndigheter står i allt för hög grad handfallna. Stöldgods för mellan 1 2 miljarder kronor förs varje år ut ur landet. Men tullverket får idag inte ens beslagta stöldgodset eller gripa personer vid gränsen, inte ens när tjuvarna står framför näsan på tullarna. Sverige kan inte få fortsätta vara ett guldgrävarland för brottsligor. Enligt tullverkets experter kan lagen ändras utan bryta mot några EU fördrag. Styrelsens ställningstagande och förslag Styrelsen anser detta är en viktig fråga och tyvärr ofta aktuell. Det är ett arbete som behöver göras långsiktigt och tillsammans med berörda myndigheter. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta motionen skickas vidare i sin helhet till riksförbundsstämman. LRF riks styrelse med kraft och ihärdighet påverkar regeringen snabbt få till en ändring på lagen så tullverket kan stoppa stöldligor vid gränserna. Vi menar med ihärdighet LRF tar återkommande kontakter med politiker, och polisen, som i sin tur kan driva på så vi kan få stopp på den här brottsligheten. Polis och tullverk måste ha rätt kolla transporter i betydligt högre grad än man kan nu. För som läget är så klarar sig de flesta i stöldligorna utan någon kontroll alls. 36

37 Motion 19 Ändring av grundlagen Mortorp Karlslunda LRF Sammanfning Undertecknad medlem hemställer LRF både på regional nivå och på riksnivå verkar for 2 kap. 15 regeringsformen (grundlagen) ändras på så sätt ordet miljöskydd tas bort i paragrafens tillägg. Tillägget har följande lydelse: Vid inskränkningar i användningen av mark dler byggnad som sker av hälsoskydds-, miljöskyddseller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning. Anledningen till behovet av borttagande av ordet miljöskydd i regeringsformen 2 kap 15 är ordet framledes i venforvaltningen kommer vara grund for det inte finns någon skyldighet for staten utge ersättning till markägare inom jord- och skogsbruk vid intrång. Information Regeringsformen har under åren varit föremål för ett antal ändringar varigenom egendomsskyddet succesivt har kommit förstärkas. Fram tilll den 1 januari 2011 reglerades egendomsskyddet i 2 kap. 18 regeringsformen. Bestämmelsen tillförsäkrade ett skydd vid två typer av ingrepp i äganderätten, dels sådana fall där en enskild tvingas avstå egendom genom expropriation eller annat sådant förfogande, dels sådana fall där det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på visst sätt, s.k rådighetsinskränkningar. Enligt 2 kap. 18 andra stycket regeringsformen garanterades den som var föremål för ingreppen ersättning för förlusten. Vid rådighetsinskränkningar inskränktes emellertid denna rätt till fall där pågående markanvändningen inom berörd del av fastigheten avsevärt försvårades eller skada uppkom som var betydande i förhållande till värdet på den aktuella delen av fastigheten. Den 1 juli 2004 beslutade regeringen direktiv till en parlamentariskt sammans kommitté med uppgift göra en samlad översyn av regeringsformen (dir. 2004:96). Utredningen, som antog namnet Grundlagsutredningen, överlämnade i december 2008 sitt betänkande, En reformerad grundlag (SOU 2008: 125), till regeringen. Efter remissbehandling överlämnade regeringen i december 2009 propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80) till riksdagen. I propositionen föreslogs bl.a bestämmelsen om egendomsskyddet skulle ändras så huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande tydliggjordes samt ett tillägg skulle införas med innebörden det som följer av lag gäller i fråga om rätt till ersättning vid rådighetsinskränkningar som sker av hälsoskydd-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl. Problemställning Problemet är tillägget i regeringsformen (SFS 2011: 109), 2 kap. 15 som har följande lydelse; Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av hälsoskydd-, miljöskydds- eller siikerhetsskäl giiller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning. I fråga om den 1 januari ikraftträdda förändrade lagen om venkraft framgår i propositionen 2017/18:243, sidan 139, ordet miljöskydd i nämnda tillägg åberopas för det inte är någon grundlagsskyddad rätt for markägaren få ersättning från staten vid intrång som motiveras av miljöskyddsskäl Med anledning därav har nu all venkraft berövats all den tidigare rätt ägarna hade fa ersättning från staten vid intrång. Det är uppenbart får detta fortsätta så kommer myndigheterna utveckla det till även jordbruksmark och skogmark inte får ersättning från staten vid intrång som motiveras av miljöskyddsskäl (i den omfning det inte redan gör det). Konsekvenserna för venkraften får ses som ett varnande exempel Staten måste ersätta fullt ut vid statens intrång i enskild egendom. Med nuvarande lydelse i regeringsformen 2 kap. 15 kommer detta inte ske. Havs- och venmyndigheten har redan nu miljökvalitetsnormer i HVMFS 2013: 19 som ligger klara träffa både jord- och skogsbruk med rådighetsinskränkningning. 37 LRF både på regional nivå och på riksnivå verkar för 2 kap. 15 regeringsformen ändras på så sätt ordet miljöskydd tas bort. LRF både på regional nivå och på riksnivå löpande redovisar halvårsvis hur arbetet fortskrider med ta bort ordet miljöskydd ur regeringsformen 2 kap. 15. regionstämman antar motionen och skickar den vidare till Riksförbundsstämman. Motion 19

38 Yttrande 11 till motion 19 Yttrande 11 till motion 19 Styrelsens ställningstagande och förslag LRF:s inställning till 2 kap. 15 st. 3 i regeringsformen (RF 2:15). har presenterats tydligt i det särskilda yttrandet som LRF lämnade i SOU 2013:59 Ersättning vid rådighetsinskränkningar. LRF ifrågase starkt den traditionella inställningen ersättning normalt inte ska utgå för miljömotiverade rådighetsinskränkningar därför lagstiftaren avsett något annat än vad som idag har blivit fallet. Det tredje styckets synsätt har sin grund i en tid då inskränkningarna gällde begränsning av oacceptabel miljöpåverkan. Dessvärre var inte lagstiftaren tillräckligt tydlig med det här i samband med ändringen i RF år Med hänsyn till utvecklingen av miljöbalken och förstärkningen av egendomsskyddet enligt Europakonventionen och regeringsformen påtalade LRF det här synsättet måste nyanseras. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta ge regionstyrelsen i uppdrag skriva en motion till riksförbundsstämman med ändringen verka för ersättning vid rådighetsinskränkningar alltid ska utgå från förhållandet på den enskildes sida. motionen i övrigt anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört. LRF Sydost delar motionärens uppfning staten (och kommuner m.fl.) alltid ska ersätta en markägare vid inskränkningar i rätten råda över sin egendom. LRF Sydost bedömer dock utsikterna få bort ordet miljöskydd ur tredje stycket i RF 2:15 är obefintlig. Miljön är, ur ett juridiskt perspektiv, ett angeläget allmänt intresse. LRF Sydost anser dock LRF forts ska verka för innebörden av tredje stycket i RF 2:15 omdefinieras till vara som avsett, skydda mot oacceptabel miljöpåverkan och inte inskränker enskildas rätt till tillåten pågående markanvändning utan full ersättning. LRF Sydost menar även om det kan finnas starka skäl vidta en miljöåtgärd, är det inte alltid rimligt kräva den enskilde som drabbas av miljöåtgärden ska stå kostnaden för den. Ersättningen ska därför utgå från förhållandet på den enskildes sida. Jord- och skogsbruk är generellt tillåten markanvändning. Inskränkningar för uppnå en önskad miljökvalitet ska därför alltid ersättas fullt ut. 38

39 Motion 20 Fastighetsägaren och minerallagen Tingsås LRF Frågan om markintrång genom minerallagen är i högsta grad aktuell. Återigen har Österlen drabbats av ett omfande undersökningstillstånd. Även inom LRF sydost finns det idag minst 6 st. aktuella ärenden där bergsstaten har beviljat undersökningsstånd. Som alltid ges inte markägaren laglig rätt skydda sin egendom mot intrång av internationella gruvbolag. Se LRF sydost skrivelse Är din mark under luppen för mineralutvinning? Att bergsstaten och gruvbolagen kan agera på detta vis har sin grund i det f n råder osäkerhet om vem som verkligen äger mineralen i marken. Klart är staten Sverige - i motsats till alla andra länder - inte har deklarerat äganderätt till mineralen. Men i den statliga utredningen SOU 2000:89 (Minerallagen, markägarna och miljön) och DS 2002: (Inför en ändrad minerallag) sägs det rent ut mineralen tillhör markägaren. Luleå Tekniska Universitet har publicerat tre olika juridiska uppsatser som alla kom framtill oklarhet råder om vem som äger mineralen. Migelle Wikström - D-uppsats 2008, Äganderätt till mineraler - Även frågan om vem som äger koncessionsmineral har genom lagstiftarens uttalanden blivit än mer oklar. Johan Morin - D-uppsats 2009, Äganderätt till koncessionsmineraler - Äganderätten till koncessionsmineraler får avslutningsvis bedömas som oklart. Lars Bäckström - Licentiatuppsats 2013, Rätten till mineral Kan konstateras.betrakta mineral som fast egendom och därmed i princip tillhörig fastighetsägaren. Idag ges inte markägaren rätt förfoga över vissa i minerallagen namngivna mineral t ex guld eller titan. Däremot råder full förfoganderätt när det gäller grustäkt och bergtäkt om det så är 100 meter under jordytan. Givetvis kan det uppkomma inskränkningar enligt miljöbalken. Alla medlemmar i LRF med mark kan råka ut för intrång enligt minerallagen och många har de facto råkat bli det med negativa följder för bl a fastighetsvärdet. När det gäller skogen i Sverige har det på senare år varit nödvändigt gå till domstol för få klarhet i hur olika lagar och förordningar ska tolkas. Domarna har i de flesta fall varit till markägarnas fördel. Staten, länsstyrelsen, naturvårdsverket och skogsstyrelsen har fått sina beslut omprövade. Det är på tiden minerallagstiftningen preciseras. Frågan om äganderätten till mineral i privatägd mark behöver klarläggas. Därför vill Tingsås LRF som en motion till LRF-sydost stämma 2019 anföra följande. 39 markägare måste kunna disponera och förhandla om naturresurserna inom sin fastighet. Styrelsen för LRF-sydost ges i uppdrag i samarbete med LRF-riks ta frågan om äganderätten till mineral till domstol. Detta kan göras genom driva ett principmål. LRF har gjort så tidigare och gör så idag inom skogsbruket. Motion 20

40 Yttrande 12 till motion 20 Yttrande 12 till motion 20 Regionstyrelsens ställningstagande och förslag Regionstyrelsen håller med motionären om minerallagstiftningen måste ses över. Det är en föråldrad lagstiftning och LRFs ståndpunkt är prospektering och gruvverksamhet bör prövas enligt miljöbalken, som annan miljöfarlig verksamhet och minerallagstiftningen skrotas. LRF har under många års tid arbetat aktivt med frågan om få en ändring av minerallagen och LRF har också kommit med förslag till riksdagen. Tyvärr har det funnits långt ifrån någon majoritet för LRFs förslag i riksdagen. MP och V har varit närmast LRFs linje, medan S, M, L och i viss mån även C inte anser de förändringar som LRF föreslår behövs eller de innebär allt för radikala ingrepp och för stor risk för gruvnäringen. behöva justeras för bättre anpassas till lokala/ regionala förhållanden. Det är just nu läge för regionerna är träffa sina respektive riksdagsledamöter för visa på orimligheterna så de tar med sig frågan till sina partigrupper. LRF har ett principmål i Skåne just nu som gäller ett överklagat undersökningstillstånd på grund av Bergsstaten inte gjort någon proportionalitetsbedömning med hänsyn till olika intressen. Det anger myndigheten den inte heller ska och LRF tror inte de har helt fel i den slutsatsen. Så utsikterna Bergsstaten får bakläxa är inte troliga, men LRF driver ärendet för illustrera det märkliga i de här ärendena. Så som lagen är utformad idag är det i princip omöjligt vinna ett mål där man försöker visa markägaren ska förfoga över mineralerna som finns på ens fastighet. Det behövs en lagändring och efter det är det bra med ett principmål för fastställa en ny skrivning i lagen. I januariavtalet finns det en punkt om brytning av olja, kol och fossilgas ska förbjudas medan regelverket för när brytning i alunskiffer får ske ska skärpas. LRF har gjort inspel kring vilka preciseringar man vill se inför en utredning tillsätts för arbeta fram förslag till den punkten. Regionstyrelsen anser inte det är välinvesterade pengar försöka driva ett principmål för få svar på frågan om vem som äger mineralerna, utan LRF istället bör utnyttja det fönster som har öppnats i samband med januariöverenskommelsen samt även den ivriga deb som just nu finns runt om i landet (Skåne, Sydost, Dalsland, Jönköping, Jämtland) och som visar minerallagstiftningen skulle Regionstyrelsen föreslår stämman besluta regionstyrelsen får i uppdrag ta kontakt med regionala riksdagsledamöter och bjuda in dem till ett möte gällande prospektering och minerallagstiftningen. motionen i övrigt anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört. 40

41 Motion 21 Strandskydd och äganderätt Mörlunda-Tveta LRF Yttrande 13 till motion 21 Bakgrund Strandskyddet som det i dag är fastställt i lagstiftningen gäller i princip på samma sätt överallt i hela Sverige oavsett om det är högt eftertraktade strandremsor kring våra storstäder eller en sjökant i en glesbygdskommun långt från närmaste allmänna väg. Kommuner i glesbygd är väldigt ofta positivt inställda till all utveckling som kan leda till inflyttning eller i alla fall minskad utflyttning. Där finns ett då ett trumfkort hos glesbygdskommunen som kan erbjuda ett raktivt strandnära boende utan menligt inverka på naturvärden eller allmänhetens tillgång till rekreation. Dock är strandskyddsbedömningen från länsstyrelserna, som är sa bevaka det allmännas intresse både varierande och som det verkar, stundtals influerad av mycket personligt tyckande där äganderätt och utvecklingsmöjligheter för glesbygden sällan väger tungt. Argumentation Då ägandet och förfoganderätten är centrala delar av såväl ett demokratiskt samhälle samt en grundförutsättning för i stort sett all verksamhet som bedrivs av LRFs medlemmar är detta en fråga som ständigt är aktuell. I det specifika fallet gällande strandskyddet finns det nu mycket som tyder på länsstyrelserna tar varje tillfälle i akt försvåra för allt byggande kring våra ven oavsett omständigheter. Här måste LRF agera tydligt och visa på det orimliga i länsstyrelsernas bedömningar där ingen hänsyn tas till människorna som ska bo och verka i vår glesbygd. LRF Sydost snarast kontaktar länsstyrelsernas högsta ledning inom sitt område för skapa en förändring i myndighetens bedömning av strandskyddet och en rimligare avvägning vid intressekonflikter mellan naturvärden/ friluftsliv och landsbygdens utveckling. Regionstyrelsens ställningstagande och förslag Under 2014 såg man över strandskyddet runt om i hela landet efter ett uppdrag från regeringen och omskrivning i lagstiftningen. Tanken var underlätta och kunna plocka bort mycket av strandskyddet som fanns i Sverige. Alla länsstyrelser i landet fick i uppdrag se över strandskyddet i respektive län vilket ledde till olika tolkningar runt om i landet. Vissa länsstyrelser har plockat bort och minskat ned på sitt strandskydd, medan andra länsstyrelser tog beslut om öka strandskyddet både vid sjöar och längst sin kustremsa. Det här har lett till trots samma lagstiftning ser strandskyddsföreskrifterna olika ut beroende på kommun och län. Vilket har lett till det har försvårat möjligheten för företag kunna utveckla sina verksamheter och också försvårat för generationsboenden. När man som privatperson vill bygga en bostad eller liknande inom ett strandskyddsområde får man söka dispens hos sin kommun och i vissa fall länsstyrelse. Regionstyrelsen ser det finns påverkansarbete som kan genomföras i våra kommuner. Där kan man påtala vikten av godkänna dispenser för kunna utveckla landsbygden och skapa förutsättningar för fler vill flytta ut på landet i strandnära lägen. Det här är ett uppdrag som regionstyrelsen gärna pratar vidare om tillsammans med våra kommungrupper under året. Påverkan av länsstyrelsen och deras beslut är något som LRF Sydost gör kontinuerligt. Bland annat har LRF Sydost haft många samtal med länsstyrelsen i Blekinge under 2018 då deras strandskyddsbestämmelser varit ute på remiss. Regionsstyrelsen föreslår stämman besluta regionstyrelsen fortsätter ha kontakt med högsta ledningen hos våra tre länsstyrelser under 2019 gällande strandskyddsfrågorna. Motion 21 och yttrande 13 regionstyrelsen arbetar vidare med strandskyddsfrågan hos våra kommuner tillsammans med våra kommungrupper. motionen i övrigt anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört. 41

42 Motion 22 Mitt i byn Älghult LRF Yttrande 14 till motion 22 Motion 22 och yttrande 14 Reagerar på LRF mitt i byn försvunnit från tidningen Land. Så man varken ser vad egen eller andra lokalavdelningar har för aktiviteter. LRF Sydost påverkar LRF riks åter införa LRF mitt i byn i tidningen Land utan kostnad för region eller avdelningarna. Styrelsens ställningstagande och förslag Motionären vill LRF ska behålla Mitt i Byn (MiB) kostnadsfritt för lokalavdelningarna eftersom möjligheten till se egna och andras aktiviteter försvunnit. Vid regionala rådet i november, där alla regionordförande deltog, framfördes röster mot beslutet lägga ner MiB. Riksförbundet beslutade sig då för kontakta samtliga 17 regioner där en majoritet förordar organisationen kvarstår vid fat beslut och MiB läggs ner vid årsskiftet. Huvudanledningarna är man har förtroende för det arbete och de analyser som gjorts och en förståelse för de sparbeting som finns för det sk. LAND-paketet. Efter en önskan från flera regionordföranden själva kunna välja kommunikationskanal så erbjuds nu ändå lokalavdelningar och regioner möjligheten annonsera på en MiB-sida i Land Lantbruk som LRF Media ansvarar för. Kostnaden för dessa annonser är 300 kr exkl. moms per annons. Kostnaden för annonserna fördelas på samma sätt som övriga utskickstyper (postalt, sms och e-post). Regionstyrelsen menar det är fullgott möjligheten annonsera i Mitt i byn finns kvar, tillsammans med kostnadsfria alternativ i form av tex. kalendarie på web och app. De här kanalerna kan givetvis utvecklas framöver, men återgå till Mitt i byn i tryckt form ser inte regionstyrelsen som ett alternativ för framtiden. Skrivelser kring Mitt i byn har skickats från andra regioner till riksförbundet och fått samma svar som ges i det här yttrandet. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört. 42

43 Motion 23 Namnbyte Mortorp-Karlslunda LRF Sammanfning Undertecknade hemställer LRF både på regional nivå och på riksnivå verkar för Lantbrukarnas riksförbund byter namn till Landsbygdens riksförbund. Bakgrund Under hösten har det varit möten med frågeställningar bland annat om hur man kan fa LRF till bli en folkrörelse. En del av detta skulle kunna vara man byter namn för locka till sig andra typer av verksamheter eller invånare som bo, verkar och är beroende direkt eller indirekt av en levande landsbygd. LRF verkar för Lantbrukarnas riksförbund byter namn till Landsbygdens riksförbund. regionstämman antar motionen och skickar den vidare till LRFs riksförbundsstämman. Yttrande 15 till motion 23 Regionstyrelsens ställningstagande och förslag Regionstyrelsen står helt bakom LRF:s vision: Vi får landet växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och raktionskraft i det hållbara samhället. Regionstyrelsen anser inte LRF bör ta ansvar för alla på landsbygden. Däremot skulle LRF kunna samarbeta mycket mer med andra företagarorganisationer. Riksförbundsstämman 2017 gav riksförbundsstyrelsen i uppdrag arbeta vidare med forma LRF som företagarorganisation. Under våren 2018 startade branschavdelning LRF Entreprenad av LRF tillsammans med Sveriges Maskinringar, Farmartjänstföretagens Riksorganisation, Skogsentreprenörerna samt Landsföreningen Sveriges Maskinstationer. Under 2019 har det även startats ytterligare en ny branschavdelning Lokal mat och dryck som ska företräda företagare som arbetar med lokal förädling av mat och dryck samt honung. De gröna näringarna har många specifika frågor som är unika just för oss som riskerar komma i skymundan om vi blir en företagarorganisation för alla företag på landsbygden. Redan nu kan väldigt många företagare bli medlemmar i LRF med den formulering som finns ovan. Regionstyrelsen anser med det som anförts ovan det inte finns behov av något namnbyte. Just nu pågår medlemsdialogen forts och om det finns ett stort intresse hos våra medlemmar man vill se en bredare organisation finns det fortfarande möjlighet lämna in synpunkter till dialogen på LRFs hemsida. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta Motion 23 och yttrande 15 LRFs kärnverksamhet vänder sig till företag inom de gröna näringarna, jord, skog och trädgård. LRF har också i stadgarna ett uppdrag verka för de gröna näringarna. Riksförbundet skall medverka till utvecklingen av företagare och företag inom de gröna näringarna i Sverige; företag där jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö är grundläggande resurser; så den enskilda medlemmen kan förverkliga sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och livskvalitet. Verksamheten ska bedrivas med ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. 43 motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört.

44 Presentation av nya styrelseledamöter Eleonor Nilsson - ledamot Södra Vi -Djursdala, Vimmerby, Fyllnadsval (1 år) Jag är 45 år och kommer från Gullringen i norra Kalmar län. Jag är gift med Anders och har tre barn, Anton 15, Adam 13 och Alma 11 år. Tillsammans med min make och två kollegor driver jag mjölkföretaget Flaka Mjölk AB med 350 mjölkkor gick jag med i LRF-Ungdomen i Norra Kalmar, sedan dess har jag varit aktiv i ungdomsstyrelsen, lokalavdelningen och Vimmerby kommungrupp. Nu är jag bara med i kommungruppen och sitter sedan några år tillbaka som ordförande i densamma. På fritiden tycker jag om pyssla och odla i trädgården, läsa böcker och bjuda hem släkt och vänner på middagar. Inom LRF brinner jag för olika frågor, just nu barn- och skolfrågor. Hur får vi ungdomar till naturbruksutbildningar och därefter som arbetskraft till näringen? Hur kan vi lära barn och ungdomar fördelen med svenska produkter? Dessutom tycker jag det är viktigt LRF jobbar med påverkansarbete inom lantbruksnäringen. Fredrik Olsson - ungdomsrepresentant Sydöstra Öland, Mörbylånga, Ordinarie (1 år) Jag bor i Hulterstad på sydöstra Öland på en gård där vi har 49 mjölkkor. Själv arbetar jag på en gård med 75 mjölkkor. På fritiden brukar jag jaga. Jag har suttit i Mörbylånga kommungrupp i 2 år och förra året var jag ledamot i ungdomens styrelse. Det som intresserar mig mest inom LRF är det vi gör i äganderättsfrågor. Håkan Pettersson - ungdomsrepresentant Torhamn, Karlskrona, Suppleant (1 år) Jag är 26 år gammal och kommer från Torhamn. Sedan ca 1 år bedriver jag ett lantbruk med växtodling samt arbetar även på en gård med mjölkproduktion. Jag har varit med i styrelsen för LRF-ungdomen i sydost i 5 år. Brinner för frågor vad gäller äganderätt och hur vi ska kunna få fler unga vilja satsa på de gröna näringarna. 44