Med anledning av anläggandet av en ny minneslund, gångstigar och ramper vid Åhus kyrka har Sydsvensk Arkeologi AB i juniseptember 2016 genomfört en ar

Transkript

1

2

3

4

5

6

7 Med anledning av anläggandet av en ny minneslund, gångstigar och ramper vid Åhus kyrka har Sydsvensk Arkeologi AB i juniseptember 2016 genomfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Vid undersökningen kunde rester av anläggningar i form av stenläggningar och en möjlig syll påvisas. Lämningarna kan sannolikt dateras till medeltid eller tidig nyare tid. Inom fastigheten Kyrkogården 558:16 i Åhus planeras det för anläggandet av en ny minneslund med tillhörande tillgänglighetsanpassning av gångstigar. Fastigheten ligger inom området för Åhus medeltida stad (Åhus socken, fornlämning 23) och det har vid arkeologiska undersökningar i närområdet framkommit kulturlager från medeltiden. Länsstyrelsen i Skåne län beslutade därför att en eventuell exploatering skall föregås av en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Beslut i ärendet fattades (Lst. Dnr ). Den arkeologiska undersökningen genomfördes i omgångar under sommaren 2016 av Ylva Wickberg och Erik Johansson. Åhus är en tätort i Kristianstads kommun som ligger vid Helgeåns utlopp i Hanöbukten. Det medeltida stadsområdet (tillika ortens centrum) är lokaliserat till den norra å-stranden. Kring 1100-talets mitt började Åhus att utvecklas till en ort av större betydelse, och i samband med detta började man uppföra en större kyrka i gråsten, S:ta Maria kyrka. Från denna tid anses också borgen Aosehus vara. Anläggningen var en biskopsborg belägen cirka 700 m nordost om Mariakyrkan, mellan staden och Helgeåns mynning. Under 1200-talet fick orten en tydlig urban prägel. I mitten av 1200-talet anlades ett dominikankonvent och Mariakyrkan genomgick en kraftig tillbyggnadsfas. Det anlades även ett spetälskesjukhus, S:t Jörgens hospital, ca 750 m väster om kyrkan. Från denna tid stammar även det fyrsidiga torget och förmodligen även en del av det anslutande rätvinkliga gatunätet. Stadsmuren är till vissa delar ännu bevarad, och har sannolikt tillkommit i mitten av 1300-talet. Öster om kyrkan fanns under senmedeltiden även S:ta Annas hospital (Rosenberg 1984).

8

9 I samband med markingreppen övervakades två områden, dels för själva minneslunden, dels för en ramp från södra grinden upp mot kyrkan (fig. 5). Ytterligare en ramp uppfördes vid östra grinden (C). Detta markarbete övervakades inte av arkeolog. Områdena metallsöktes dessutom med en Minelab E-Trac, vilket resulterade i flera fynd. Bland dessa fanns fragment av bronsgrytor, en bronssmälta och slagg vilket föranleder en funktionstolkning av den intilliggande gården till bronsgjuteri av något slag. Detta schakt var halvcirkelformat, 22 meter långt och 12 meter brett på bredaste stället, med en utlöpare (6,5x2 meter) mot söder och grävt till ett djup av ca 0,4 meter. Matjorden bestod av brungrå humös sand med djurben, fragment av takpannor och tegelstenar. Alven bestod av grågul sand. Inga bevarade kulturlager påträffades. I utlöparen framkom en stenläggning (A231) som skurits av en nedgrävning (förmodad grav) vilken inte påverkades av markarbetet. Stenläggningen består av kullersten (0,08-0,25 meter stora) lagd i ett lager (fig. 7). Denna tolkas som del av en gårdsplan tillhörande en gård som låg på platsen innan kyrkogården expanderade på 1800-talet. Stenläggning (0,5 meter i diameter) intill A256. Tegelkonstruktion bestående av fem och en halv tegelstenar i rött och gult, några hårt brända (fig. 6). Kalkbruk saknas. Teglets dimensioner (0,27x0,13x0,09m) överensstämmer med teglet i kyrkans sakristia. Syll bestående av 0,5 meter stor flintsten samt 2 tegelstenar och en mindre sten. Mellan teglet och stenen återfanns kalkbruk. Inom område A ingick också ett mindre schakt (ca 1x1 meter) som togs upp för omplanteringen av en Blodlönn. På 0,65 meters djup påträffades rester av kullersten, i övrigt var jordmassorna omrörda ner till ca 1 meters djup och bestod av gråbrun humös sand med enstaka kolfragment. Bland fyndmaterialet märktes djurben, tegel, kalkbruk och keramik.

10 Schaktet i detta område föranleddes av anläggandet av en ramp från den södra kyrkogårdsgrinden mot kyrkan ca 5 meter. Rampen skulle börja i gatunivå och stiga gradvis uppåt. Detta inne-

11 bar att schaktningen var som djupast i söder med minskat schaktdjup i norr. Rektangulärt schakt i N-S riktning (ca 12x3 meter) med en utstickare mot öst (ca 3x3meter). Schaktdjupet uppgick från 1 meter i söder till 0,5 meter i det NÖ hörnet. Intill västra schaktkanten, ca 5 meter från grinden i söder, framkom en stenläggning (A308) och i östra kanten en grop (A316). Stenläggning. 0,54 meter under markytan. Rundad form, ca 1 meter i diameter. Bestod av 2-3 lager med rundad sten, 0,15 m stora. Tätt lagd sten. Tolkning: gårdsplan eller gatubeläggning. Stenläggningen kommer på samma nivå som Västergatan. Grop, 0,55 meter bred, kom på 0,65 meters djup. Fortsatte in i östra schaktväggen. Fyllningen var mycket sotig, med kolfragment. Undersökningen visade att den exponerade delen var mycket grund. Ca 0,05 m.

12 En ramp uppfördes vid östra kyrkogårdsgrinden, liknande den inom område B. Detta markarbete övervakades inte av arkeolog.

13 Vid undersökningen tillvaratogs ett representativt urval av schaktfynd, bl.a. keramik, glas och kakel. Eftersom området inte utgjorts av åker och därför heller aldrig götslats bedöms fyndmaterialet tillhöra hushållen som funnits på platsen. Fynden ger en relativt enhetlig datering till tal. Två mynningsskärvor av drejat reduktionsbränt gods (yngre svartgods) antyder dock ett större tidsdjup då dessa dateras från sent 1100-tal till mitten 1400-talet (Johansson 2013). Bland metallfynden utmärker sig en sigillstämpel av så kallad schackpjästyp (fig. 10). Texten anger namnet Burwolt. Sigillet dateras troligen till 1400-tal. Motivet med "timglas" har varit vanligt från senmedeltid till 1800-tal. Ett av mynten som hittades var en ½ schilling, präglad i Mecklenburg 1566 (fig. 11).

14

15 Markarbetet berörde endast matjordslagret till ett djup av 0,4 m under nuvarande markyta. Under detta fanns bevarade lämningar från medeltid/nyare tid. Det historiska kartmaterialet tillsammans med fyndmaterialet avslöjar att det legat bebyggelse öster om kyrkan före det att kyrkogården expanderade på 1800-talet. Stenläggningarna tolkas tillhöra denna bebyggelse. Tegelkonstruktionen som består av medeltida tegel tillsammans med fyndmaterialet avslöjar ett större tidsdjup på platsen utanför kyrkogården. Den största delen av undersökningsområdet har bestått av matjord. Endast fragmentariska lämningar har påträffats i form av stenläggningar och byggnadsrester. Dessa är i sig relativt välbevarade om än påverkade av gravsättning under 1800-talet. Platsen har troligtvis varit bebyggd sedan medeltiden och därför inte heller plöjd. Metallfynden kan därför tolkas som tillhörande den medeltida och tidigmoderna bebyggelsen öster om kyrkogården.

16 Johansson, E Medeltida drejat lergods en mångfacetterad studie Kulturens rapporter nr 8. Lund Rosenberg, B., Åhus. Medeltidsstaden 52. Stockholm.

17 Sydsvensk Arkeologi AB projektnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Projektnummer: Län: Kommun: Socken: Skåne Kristianstad Åhus Fastighet: Åhus 558:16 Koordinatsystem: SWEREF 99TM Höjdsystem: RH 2000 X koordinat: Y koordinat: Fältarbetstid: till Antal arkeologtimmar: 31 Undersökt yta: 247 m 2 Personal: Företagare: Ylva Wickberg och Erik Johansson Åhus församling Fynd: LUHM Dokumentationsmaterial: Handlingar, ritning, anteckningar och digitala foton förvaras vid Regionmuseet Kristianstads arkiv

18

19 Fyndlista LUHM 32589, Åhus stad (och socken), Åhus kyrkogård, Kristanstad kommun Fynd ID Sakord Material Del Antal Vikt Schakt Beskrivning Kommentar nr (200007) Föremål Brons 1 16 Sigillstamp av schackpjästyp Mynt Koppar 1 2 (200009) Föremål Brons 1 10 (200011) Föremål Metall 1 10 Treklöverstämpel Blyspröjs? (200013) Knapp Cu-leg 1 4 (200015) Mynt Koppar 1 0 saknas (200017) Kärl Cu-leg Buk 1 26 (200019) Föremål Cu-leg 1 8 (200021) Föremål Brons 1 1 (200023) Föremål Cu-leg 1 4 (200025) Mynt Koppar 1 4 (200027) Mynt Koppar 1 4 (200029) Föremål Cu-leg 1 6 (200031) Kärl Cu-leg Buk 1 10 (200033) Föremål Metall 1 1 (200035) Sölja Cu-leg 1 10 (200037) Slagg Slagg 1 16 (200039) Föremål Brons 1 48 (200041) Föremål Cu-leg 1 1 (200043) Rödgods Keramik Stengods Keramik Rödgods Keramik Rödgods Keramik Svartgods Keramik Fönsterglas Glas Flaska Glas Fönsterglas Glas Fajans Keramik Fajans Keramik Rödgods Keramik Kniv Järn Flaska Glas Fönster Glas Rödgods Keramik Tegel Bränd lera Takpanna, munk Rödgods Keramik 1 47 Fat Yngre rödgods Fajans Keramik Rödgods Keramik 1 90 Fat Yngre rödgods Rödgods Keramik 1 36 Fat Yngre rödgods

20 Fajans Keramik Trebensgryta Keramik Ben 1 40 Yngre rödgods Trebensgryta Keramik Ben 1 24 Yngre rödgods Kakel Keramik Rödgods Keramik 1 31 Yngre rödgods Fajans Keramik Rödgods Keramik 1 6 Yngre rödgods Avslag Flinta Rödgods Keramik 1 11 Yngre rödgods Rödgods Keramik 1 11 Yngre rödgods Rödgods Keramik 1 16 Yngre rödgods Föremål Bränd lera 1 16 Golvtegel Rödgods Keramik 1 9 Yngre rödgods Rödgods Keramik 1 6 Yngre rödgods Rödgods Keramik 1 9 Yngre rödgods Rödgods Keramik 1 11 Yngre rödgods Import? Svartgods Keramik 1 4 Drejat reduktionsbränt

21

22 1. Åhus 14:108. Fornlämning Åhus 118:1 & 119:1, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Åsa Berggren. 2. Kristianstad 4:4, Hästtorget, Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Larsson. 3. Rosengård 130:250. Västra Skrävlinge socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Åsa Berggren. 4. Önnestad 112:1, Önnestad socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Tony Björk. 5. Sallerup180:72 m.fl., Södra Sallerup socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Åsa Berggren. 6. Kristianstad 4:4, Södra Boulevarden, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 7. Vanås 3:12. Gryt socken, Östra Göinge kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 8. Härlövsängar och Lillövägen. Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 9. Hammar 9:151, Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Antikvarisk kontroll Anders Edring. 10. Carl XI:13. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Therese Ohlsson. 11. Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 12. Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 13. VA-ledning från Viby till Rinkaby, Gustav Adolf och Rinkaby socknar, Kristianstad kommun. Skåne län. Arkeologisk utredning steg 2 år Ylva Wickberg. 14. Bussgata väg 23 väg 119. Stoby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 15. Bromölla 11:98. Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk utredning Fredrik Grehn. 16. Näsby 35:47. Del av fastigheten Näsby 35:47, fornlämning Kristianstad 317. Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning Thomas Linderoth. 17. Rosengård 130:250. Västra Skrävlinge socken, Malmö stad & kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 18. Husensjö 8:5 m.fl. Helsingborg stad & kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn & Kristian Brink. 19. Näsby 35:47, Badhuset. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 20. Uddarp 1:14. Skepparslövs socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Kristian Brink. 21. Råvattenledning, Etapp 3. Stockamöllan Ringsjöholm. Arkeologisk förundersökning Karina Hammarstrand Dehman. 22. Hammarslund 2:1 och Hammar 9:16. Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 23. Östervång 2:6, Trelleborgs stad och kommun. Arkeologisk undersökning Joakim Frejd. 24. Bålplats, brandgrav eller härd? Osteologisk analys av en handfull brända ben från en stensättning i Vång Osteologisk analys. Hjortsberga socken, Ronneby kommun, Blekinge Län. Helene Wilhelmson. 25. Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 26. Bjäresjö 14:1. Ruuthsbo 20:1, Bjäresjö socken, Ystad kommun. Arkeologisk undersökning Fredrik Grehn. 27. Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan Ridhusgatan. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 28. Skepparslöv 7:10 och Önnestad 19:4, Skepparslöv socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Anders Edring. 29. Norra Åsum 1:13, Åsumtorp 54:36 & 54:37, Norra Åsum socken, Kristianstad kommun Arkeologisk utredning, steg Anders Edring.

23 30. Nosaby 35:1 m fl, Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne. Arkeologisk förundersökning Bertil Helgesson. 31. Eskilstorp 2:26 Etapp 1B, samt del av Åkarp 1:4. Eskilstorp socken, Vellinge kommun. Arkeologisk förundersökning och utredning Fredrik Grehn. 32. Rosengård 173:3 m.fl. Husie socken, Malmö stad & kommun. Arkeologisk utredning steg 2, Fredrik Grehn. 33. Åhus 558:16, Åhus kyrkogård. Åhus stad, Kristianstads kommun. Arkeologisk undersökning Erik Johansson.

24