Inför Kristianstad kommuns detaljplaneläggning av delar av fastigheterna Norra Åsum 1:13, Åsumtorp 54:36 och Åsumtorp 54:37, har Länsstyrelsen i Skåne

Transkript

1

2

3

4

5

6

7 Inför Kristianstad kommuns detaljplaneläggning av delar av fastigheterna Norra Åsum 1:13, Åsumtorp 54:36 och Åsumtorp 54:37, har Länsstyrelsen i Skåne län (Lst dnr ) gett Sydsvensk Arkeologi AB uppdraget att utföra en arkeologisk utredning, steg 2. Utredningsområdet omfattar totalt en yta av ca m 2. En arkeologisk utredning, steg 2, av planområdet har utförts av Sydsvensk Arkeologi AB med syfte att klargöra inom vilka områden det finns under mark bevarade lämningar. Utredningen har bestått av metalldetektering samt sökschaktning med grävmaskin. Utredningen har resulterat i att förhistoriska boplatslämningar påträffats i den centrala delen av utredningsområdet. En arkeologisk förundersökning föreslås inom ett område av ca m 2, dvs ca 37 % av utredningsområdet. Inför Kristianstad kommuns detaljplaneläggning av delar av fastigheterna Norra Åsum 1:13, Åsumtorp 54:36 och Åsumtorp 54:37, har Sydsvensk Arkeologi AB utfört en arkeologisk utredning, steg 2 i enlighet med Länsstyrelsens beslut den (Lst dnr ). Utredningsområdet omfattar en yta av ca m 2. Den södra delen av utredningsområde berör delvis registrerade fornlämningen Kristianstad 237:1, vilken utgörs av Norregårds gamla tomt enligt karta från år I närområdet finns även flera fornlämningar i form av bland annat gravar och förhistoriska boplatser. Exploateringsområdet är beläget i Norra Åsum, på Kristianstadsslätten, strax söder om Kristianstad. Topografiskt ligger ytan mellan 6 10 m ö.h., precis i den markanta brytzonen mellan slättbygden i väster och de låglänta våtmarksområdena utmed Hammarsjön i öster. Hammarsjön är en central del av Helgeåns omfattande vattensystem. Ytan är belägen i ett område som vid flera tillfällen påverkats av Östersjöns transgressioner och regressioner under mesolitikum och neolitikum. Det finns alltså möjligheter att påträffa lämningar i området från dessa tidsperioder, som är överlagrade av marina sediment.

8

9 De registrerade fornlämningarna kring Norra Åsum utgörs av ett variationsrikt bestånd av boplatser, gravar, historiska by/gårdstomter och en tidigmedeltida kyrkogård. Kronologiskt sett finns hela tidsperioden från tidigneolitikum till historisk tid representerat i fornlämningsbeståndet. Allt pekar på att området tidigt varit attraktivt för bosättning. Sannolikt gav de lättarbetade sandjordarna och de näringsrika sankängarna goda förutsättningar för åkerbruk och boskapsskötsel, då som nu. Det har utförts ett antal undersökningar och andra arkeologiskt relevanta iakttagelser i den gamla Norra Åsum socken (socknen ingår sedan mitten av 1900-talet administrativt i Kristianstad). Två arkeologiska undersökningar har utförts mellan bytomten (Kristianstad 236) och Norregårds gamla tomt (Kristianstad 237). Här påträffades bl.a. grophus, en brunn och kultur-lager med dateringar inom tidsspannet tidigmedeltid senmedeltid (Kristianstad 224; Sundnér 1974; Jacobsson 1979). Den i tidigmedeltid övergivna kyrkogården (Kristianstad 210) och den historiska gårdstomten (Kristianstad 237) utgör en potentiell kulturhistorisk enhet som framförallt bör bevaras så långt det är möjligt. Vid de undersökningar som tidigare företagits inom Kristianstad 210 har det framkommit sammanlagt 117 gravar. Bland dessa har det funnits både dubbel och trippelgravar samt även gravar utan bevarade skelett. Vid grävning för en telekabel 1959 påträffades fem öst-västligt orienterade skelettgravar alldeles väster om Fredskogsvägen, i höjd med Norregård. Gravarna låg på ett djup av ca 0,75 m under vägbanans yta. Skeletten tolkades som rester av en kolerakyrkogård. Enligt rapporten återbegravdes skeletten inom området (Noreen 1959). Inför villabyggnation gjordes en arkeologisk förundersökning bl.a. väster om Fredskogsvägen, i höjd med Norregård, år Vid detta tillfälle undersöktes 41 gravar och genom fynd av en yxa från en grav och en kam samt en kniv i en annan, kunde de dateras till tidigmedeltid. Kammen kunde dateras till omkring år Det kunde också konstateras att en del av kyrkogårdens södra del förstörts genom tidigare grustäkt (Nagmér 1983). I samband med en ombyggnad av Fredskogsvägen år 1983 utfördes en arkeologisk förundersökning och undersökning av 71 gravar (med 68 bevarade skelett). Skeletten i den södra delen av kyrkogården uppges som dåligt bevarade i den grova grus som finns i denna del av området, medan skeletten i den norra delen av kyrkogården uppges som väl bevarade i den fina sand som finns i denna del av området. Några spår av en kyrka påträffades

10 inte, men en lokal tradition uppger att Åsums äldsta kyrka ska ha legat inom området (Beijer 1984). Den naturliga undergrunden i området för gravarna varierar mellan sand och grus, med överlag bättre bevaringsförhållanden med minskad kornfraktion, och vice versa. Tidigare undersökningar har också visat att det bitvis är mycket svårt att se gravarna innan skelettet framträder, d.v.s gravnedgrävningarna avtecknar sig dåligt i underlaget. Ärendet komplicerades av att det redan hade företagits stora markingrepp på platsen, bl.a. för en husgrund och en mängd olika typer av ledningar. De antikvariska och arkeologiska förutsättningarna var således långt ifrån optimala, men samtidigt har tidigare undersökningar visat att det i de orörda områdena finns ett stort antal gravar. Begravningsfasen är dessutom väl avgränsad i tid. Sannolikt har gravplatsen förlorat sin roll i samband med att Norra Åsums befintliga kyrka togs i bruk på 1190-talet. Norregårds gamla tomt (Kristianstad 237) har en utbredning i FMIS som baseras på en karta från 1807 och dess relevans för utbredningen av äldre lämningar på platsen är oviss. Vid en arkeologisk förundersökning år 2010, i området mellan två befintliga ekonomilängor framkom bevarade kulturlager i form av lerklining, brandlager och rester efter lergolv (Kockum 2010). Efter ytterligare avbaning framkom ett stolphål, med rester av en nedbränd stolpe, daterad till järnålder. Även en härd påträffades, innehållande vikingatida keramik samt en grop med keramik daterad till järnålder. Strax norr om det nu aktuella utredningsområdet ligger Åsumtorps gamla tomt (Kristianstad 268), enligt karta från Området är idag delvis bebyggt. Vid en arkeologisk förundersökning år 2006 i form av schaktövervakning drogs ett schakt (N-S) genom hela området. I schaktet observerades äldre kullerstenslager öster och norr om Åsumtorps gård. Norr om går-den påträffades enstaka nedgrävningar samt ett sotigt lager. Tyvärr meddelade inte företaget som grävde för fjärrvärme i området antikvarisk personal. Därför kom endast besiktning till stånd efter att schaktet var grävda och rören nedlagda. Området strax nordost om utredningsområdet utgörs av en ytligt registrerad boplats med enstaka fynd av slagen flinta (Kristianstad 288).

11

12 Inför planerad byggnation föreslog Sydsvensk Arkeologi AB Länsstyrelsen i Skåne län att det bör utföras en arkeologisk utredning och att denna motiveras av exploateringsytans storlek och närliggande registrerade fornlämningar. Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra om och var under mark det finns dolda fornlämningar. Utredningen skulle visa om det finns fornlämningar inom området. Utredningen skulle även om möjligt ge svar på eventuella fornlämningars utbredning, datering och bevarandeförhållande. Det framtagna materialet är avsett att vara ett planeringsunderlag för det fortsatta planarbetet och beslutsunderlag för Länsstyrelsens handläggning enligt 2 kapitlet Kulturmiljölagen (1988:950) (KML), men också ett underlag för sökandes fortsatta planering. Förundersökningen inleddes med en översiktlig metalldetektering. Denna motiverades av att området ligger i anslutning till en gårdstomt, och det faktum att det i närområdet påträffats fynd daterat till yngre järnålder och vikingatid. Förundersökningen utfördes därefter genom sökschaktning med hjälp av grävmaskin. Sökschaktningen gjordes för att fastställa förekomst av okända under mark dolda fornlämningar, samt om möjligt eventuella fornlämningars utbredning. Schakt och påträffade anläggningar och fynd mättes in med GPS och registrerades i Intrasis. Framkomna anläggningar kommer att tolkas okulärt (ex. stolphål, härd) direkt vid inmätning genom kodval. Endast daterande och funktionsbestämmande fynd tillvaratogs och registreras i Intrasis. Efter avslutat fältarbete kom schakten att återfyllas. Den arkeologiska utredningen inleddes med metalldetektering i ca 20 meters breda sökstråk. Fem metaller tillvaratogs. Dessa utgjordes främst av metaller från historisk tid och nyare tid (se fyndlista bilaga 1).

13 16 sökschakt öppnades inom utredningsområdet med en schaktbredd av ca 1,6 meter (fig. 5 och bilaga 2). Totalt omfattade dessa schakt ca 348 m 2 och närmare 500 löpmeter. I den centrala delen av utredningsområdet har det nyligen legat en byggnad med tillfartsvägar och hårdgjorda ytor. Denna del kom inte att beröras av några sökschakt. Norr om denna yta öppnades fyra sökschakt. Inga arkeologiska lämningar påträffades i denna del. Däremot noterades att området var väldigt blött. Efter avslutat utredningen konstaterades en vattenläcka i området, men någon ledning berördes inte vid utredningen. Ett metallfynd påträffades i detta område i form av ett dräktdetalj/spänne av järn samt en förhistorisk keramikskärva. I schakten söder om ovannämnda byggnad påträffades flertalet arkeologiska lämningar i sökschakten (se bilaga 2-4). De arkeologiska lämningarna låg tämligen koncentrerade till denna centrala del av utredningsområdet och de dominrades av stolphål, gropar och lager. Någon undersökning av dessa lämningar gjordes inte, däremot konstaterades flera fynd av bearbetad flinta i ytan av anläggningarna och som lösfynd (se bilaga 2-4). Anläggningar tolkades som förhistoriska

14 boplatslämningar. Matjorden var tämligen tjock i området och det fanns lager av fossilmatjord som täckte lämningarna (fig. 6-7). I den södra delen av utredningsområdet konstaterades inga arkeologiska lämningar, men däremot noterades att matjorden var tunn, troligen till följd av bortodling och att det i området fanns en hel del byggskrot.

15 Den arkeologiska utredningen resulterade i att förhistoriska boplatslämningar konstaterades i den centrala delen av utredningsområdet. Lämningarna har inte undersökts och de har inte närmare gått att datera än till förhistorisk tid. Utifrån utredningens resultat föreslår Sydsvensk Arkeologi att ett område motsvarande ca m 2 går vidare till arkeologisk förundersökning (se fig. 8). Sydsvensk Arkeologi föreslår vidare att syftet med en förundersökning är att fördjupa kunskapen om fornlämningen och den har som mål att klargöra dess omfattning, innehåll, datering och kunskapspotential.

16

17 Beijer, S Arkeologisk undersökning av tidigmedeltida kyrkogård. Stg 2295, Kristianstads kommun, Norra Åsums socken, Skåne. Rapport Skånes Hembygdsförbund, Kristianstad. Jacobsson, B Boplatslämningar, medeltid. N. Åsum, N. Åsum sn, Skåne. Arkeologisk undersökning RAÄ Rapport UV 1979:58. Kockum, J Norra Åsum 1:14. Arkeologisk förundersökning Sydsvensk arkeologi AB, Rapport 2010:30. Nagmér, R.B Förhistoriska boplatslämningar och en medeltida kyrkogård i Norra Åsum, Skåne. RAÄ Rapport UV 1983:22. Noreen, S.E Norregård 281, Norra Åsum socken. Rapport till Riksantikvarieämbetet från Skånes hembygdsförbund, Kristianstad. Sundnér, B Rapport till Riksantikvarieämbetet rörande arkeologisk undersökning av stadsägorna 2334 B och 2334 C i Norra Åsum, Skåne. Rapport Skånes hembygdsförbund, Kristianstad. Arkiv och kartor FMIS fornsök. SGU jordartskartor. SHM arkivsök.

18 Sydsvensk Arkeologi AB projektnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Kommun: Socken: Skåne Kristianstad Norra Åsum (Kristianstad). Fastighet: Norra Åsum 1:13, Åsumtorp 54:36 samt 54:37 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: RH2000 M ö.h. 5-9 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 3 Antal arkeologtimmar: 24 Antal maskintimmar: 8 Exploateringsyta: m 2 Undersökt yta: 349 m 2 Platschef: Personal: Företagare: Tidigare undersökningar: - Dokumentationsmaterial: Kostnad beräknad (exkl. moms): Kostnad faktisk (exkl. moms): Ylva Wickberg Fredrik Grehn Kristianstad kommun Intrasisprojekt, digitala bilder och annat dokumentationsmaterial förvaras på Regionsmuseet i Kristianstad. Metallfynden sparas på Sydsvensk Arkeologi AB inför en ev. konservering kr kr

19 Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (gram) Anmärkning Fyndenhet 1 CU-leg Spänne 1 22 Seldon? Järn Dräktdetalj 1 3 Dräktdetalj Koppar Mynt 1 4 Troligen 1 öre 1700-tal CU-leg Bleck CU-leg Knapp tal Metall Viktlod 1 29 Blyvikt med järnhänge 523

20 Mat- Id Typ Beskrivning Fynd jords- tjocklek Höjd (RH2000) Area Längd 201 Schakt Botten melerad gråvit och gulbrun siltig sand. 1 avslag av kristianstadflinta 0,6 6, Schakt Botten gulbrun sand. Djupschakt 1,7 m djupt. 0,4 6, Schakt Botten grågul siltig sand. 1 förhitorisk kermikskärva. 0,3 5, Botten grågul + rödbrun 218 Schakt sand. 1 avslag av kristianstadflinta 0,45 6, Schakt Fossilmatjord, lagerrest/anläggningar. Flintavslag, keramik. 0,3 6, Schakt Botten gulgrå melerad siltig sand. Stolphål, flintavslag. 2 avslag av kristianstadflinta 0,4 6, Schakt Botten gulgrå melerad siltig sand. Stolphål med träkol. 4 avslag av kristianstadflinta, 1 bränd flinta 0,3-0,4 6, Schakt Botten gulröd - ljusgrå melerad siltig sand. 2 avslag, 1 flinta med naffsnaffs 0,3-0,4 6, Schakt Botten morän och siltig sand. Mycket flinta i moränen. 0,3 6, Schakt Alv - gulgrå siltig sand/morän med knytnävsstora stenar. 0,15-0,2 7, Schakt Påfört med sand och morän. Mycket kalk och flintknutor. 0,2 8, Schakt Flera lager matjord/fossilmatjord. Flera flintavslag i lagren. 7 flintavslag av kristianstadflinta 0,35-0,4 7, Schakt Flera lager matjord/fossilmatjord. 4 avslag, 2 kärnor av kristianstadflinta 0,3 6, Schakt Fossilamatjordslager samt mörkt lager. Närmast 1 meter ned. 0,25 7, Schakt Botten gulbrun lerig sand lite morän. Stenlyft. Flintavslag. 0,25 9, Schakt Fossilmatjord. Botten gulbrun siltig sand. 2 avslag och ett spånliknande avslag av kristianstadflinta 0,35 8, Summa

21 Id Typ Schakt Fynd i ytan 229 Lager kärna, 4 avslag av kristianstadflinta, 1 keramikfragment, 1 bränt ben. 245 Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Grop små avslag av kristianstadflinta 371 Grop Lager Grop Grop Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål flintavslag av kristianstadflinta 462 Stolphål Lager avslag av kristianstadflinta 490 Stolphål Grop 504

22

23

24

25

26 1. Åhus 14:108. Fornlämning Åhus 118:1 & 119:1, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Åsa Berggren. 2. Kristianstad 4:4, Hästtorget, Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Larsson. 3. Rosengård 130:250. Västra Skrävlinge socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Åsa Berggren. 4. Önnestad 112:1, Önnestad socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Tony Björk. 5. Sallerup180:72 m.fl., Södra Sallerup socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Åsa Berggren. 6. Kristianstad 4:4, Södra Boulevarden, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 7. Vanås 3:12. Gryt socken, Östra Göinge kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 8. Härlövsängar och Lillövägen. Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 9. Hammar 9:151, Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Antikvarisk kontroll Anders Edring. 10. Carl XI:13. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Therese Ohlsson. 11. Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 12. Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 13. VA-ledning från Viby till Rinkaby, Gustav Adolf och Rinkaby socknar, Kristianstad kommun. Skåne län. Arkeologisk utredning steg 2 år Ylva Wickberg. 14. Bussgata väg 23 väg 119. Stoby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 15. Bromölla 11:98. Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk utredning Fredrik Grehn. 16. Näsby 35:47. Del av fastigheten Näsby 35:47, fornlämning Kristianstad 317. Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning Thomas Linderoth. 17. Rosengård 130:250. Västra Skrävlinge socken, Malmö stad & kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 18. Husensjö 8:5 m.fl. Helsingborg stad & kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn & Kristian Brink. 19. Näsby 35:47, Badhuset. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 20. Uddarp 1:14. Skepparslövs socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Kristian Brink. 21. Råvattenledning, Etapp 3. Stockamöllan Ringsjöholm. Arkeologisk förundersökning Karina Hammarstrand Dehman. 22. Hammarslund 2:1 och Hammar 9:16. Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 23. Östervång 2:6, Trelleborgs stad och kommun. Arkeologisk undersökning Joakim Frejd. 24. Bålplats, brandgrav eller härd? Osteologisk analys av en handfull brända ben från en stensättning i Vång Osteologisk analys. Hjortsberga socken, Ronneby kommun, Blekinge Län. Helene Wilhelmson. 25. Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 26. Bjäresjö 14:1. Ruuthsbo 20:1, Bjäresjö socken, Ystad kommun. Arkeologisk undersökning Fredrik Grehn. 27. Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan Ridhusgatan. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 28. Skepparslöv 7:10 och Önnestad 19:4, Skepparslöv socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Anders Edring.

27 29. Norra Åsum 1:13, Åsumtorp 54:36 & 54:37, Norra Åsum socken, Kristianstad kommun Arkeologisk utredning, steg Anders Edring.

28