MILJÖKONTROLL VID LÅNGTÅ AVFALLSANLÄGGNING ÅR 2018

Transkript

1 Kväve (mg/l) 1 8 L L1 L jan-mars apr-juni juli--sept okt-dec. MILJÖKONTROLL VID LÅNGTÅ AVFALLSANLÄGGNING ÅR 218 Söderhamn NÄRA AB

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 2 METODIK... 2 Provtagning och frekvens... 2 RESULTAT... 2 Lakvatten... 4 Lakvatten LX... 7 Ytvatten... 9 Grundvatten...11 Vatten från slamavskiljaren...13 REFERENSER...14 Bilaga 1. Parametrarnas innebörd...15 Bilaga 2. Analysresultat...23 Bilaga 3. Transporter vid L2 och Reningsgrad...31 Bilaga 4. Karta över provtagningsplatser...33 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare, rapport: Rapportsammanställning: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Omslagsfoto: Söderhamn Nära AB Veronica Henriksson E-post: Veronica.Henriksson@soderhamnnara.se SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Elisabet Hilding Caroline Svärd Elisabet Hilding Tel: , E-post: elisabet.hilding@synlab.com Kvävehalter (mg/l) i inkommande (L) och utgående lakvatten från lakvattenbassäng (L1) samt utgående vatten från våtmark (L2) vid Långtå avfallsupplag år 218. Tryckt:

3 LÅNGTÅ 218 Sammanfattning SAMMANFATTNING Söderhamn NÄRA AB har gett SYNLAB AB uppdraget att sammanställa analysresultat från miljökontrollen vid Långtå avfallsanläggning år 218. Undersökningarna har utförts i enlighet med kontrollprogrammet daterat Söderhamn NÄRA AB Provtagningen har utförts av personal från Calluna AB som skickat vattnet till Eurofins för analys. Väder och vattenföring Årsnederbörden i Hudviksvall, som är den SMHI station som får representera söderhamnområdet, var 539 mm (15 % mindre än under normalperioden ). Årsmedeltemperaturen var 6, C, vilket var ca 1,7 grader högre än normalt. År 218 uppmättes en distinkt vårflod under april, som var större än de fem föregående åren. Flödet under andra halvåret var lågt och grundvattennivåerna sjönk. Det totala lakvattenflödet var i nivå med flödet år 217, men det mindre flödet under andra halvåret 218 gav troligen längre uppehållstider i lakvattendamm samt våtmark och därmed bättre reningsförutsättningar jämfört med år 217. Lakvatten Under år 218 var syrgashalten i lakvattendammen (L1) generellt hög eftersom medelhalten var 1,4 mg/l (syrerikt vatten) och syremättnaden var i medel 92 %. Vid ett av mättillfällena var syrgashalten <7 mg/l (5,2 mg/l i juni med mättnaden 58 %). Mängdbelastningen från anläggningen (mätt vid L2) uppgick till 2,5 ton organiskt material (TOC), 286 kg biologiskt syretärande ämnen (BOD 7 ), 1742 kg tot-n och 11 kg tot-p. Årsmedelhalterna och reningseffekten av fosfor och organiskt material (TOC) var något högre än år 217, medan kvävemedelhalten och reningsgraden av kväve var något lägre. I våtmarken var reningsgraden av kväve 12 %, fosfor 38 % och av organiskt material 11 %. Konduktiviteten samt medelhalterna av organiskt material (TOC), totalkväve och totalfosfor var högre i LX än i L. I lakvattenstationerna (L, L1, L2 och LX) uppmättes totalkväve, totalfosfor, färg, arsenik, sulfat, kalium och lösta salter (konduktivitet) i halter som var ungefär normala för lakvatten, medan ph-värdet var högre och halterna av de flesta metaller lägre. Ytvatten Med utgångspunkt från ytvattnets medelinnehåll av lakvattenmarkörer i Söderalaån bedömdes risken för negativa effekter till följd av lakvattenpåverkan som mycket liten i ån. I ytvattenstationen Y2, nedströms etapp 2, togs inga vattenprov år 218 (vattenbrist). Påverkan av lakvatten bdömdes som stark i vattnet söder om askupplaget (Y1), efter våtmarken (Y4) och före sammanflödet med Söderalaån (Y5). Grundvatten Grundvattennivåerna var lägre under hösten än under våren. Samtliga kontrollstationer för grundvatten inom deponiområdet var påverkade av lakvatten. Station G2 (nära våtmarksanläggningen) och station G5 (mellan våtmarken och Söderalaån) var mest påverkade (mycket starkt påverkade). Påverkan bedömdes vara ungefär lika som de senaste åren. 1

4 LÅNGTÅ 218 Inledning/Metodik INLEDNING Söderhamn NÄRA AB har gett SYNLAB AB (hette tidigare ALcontrol) uppdraget att sammanställa analysresultaten från Långtå avfallsanläggning år 218. Undersökningar år 218 har gjorts enligt kontrollprogrammet från Söderhamn NÄRA AB daterat , som är en modifierad version av programmet som användes till och med år 215 (upprättat av ALcontrol och modifierat år 25, 21 och 213). ALcontrol (hette tidigare LV-Lab, heter numer SYNLAB) ansvarade under åren för provtagning, analys och sammanställning av resultat från vattenkontrollen i anslutning till avfallsanläggningen. Sedan år 216 tas vattenprov av personal från Calluna AB och analyserna utförs av Eurofins. METODIK Provtagning och frekvens Undersökningen vid Långtå omfattar kemisk undersökning av lakvatten (stn L, L1, L2 och LX), ytvatten (stn Y, Y1, Y2, Y3, Y4, Y5, R och R1) och grundvatten (stn G, G1, G2, G3, G4, G5 och G6). Två av ytvattenstationerna ligger i Söderalaån (R och R1). Vart femte år (nästa gång år 22) undersöks sediment från lakvattendammen med avseende på metaller, organiska miljögifter och PCB. På grund av is och/eller för lite vatten år 218 togs inga vattenprov under årets början (januari till mars) på flera stationer för grund- respektive ytvatten. I ytvattenstationen Y2 togs inga vattenprov under året och endast i juni och juli mättes turbiditeten och syrgashalten. Lakvatten En gång per månad mäts turbiditet, syre och temperatur i fält vid samtliga lakvattenstationer (t.o.m. år 215 mättes även konduktivitet). På dessa platser tas samtidigt stickprov som infryses. Fyra gånger/år (april, juli, oktober och januari) tinas de infrusna proverna upp från föregående tre månader och blandas flödesproportionellt för att sedan analyseras med avseende på vattenkemi. Flödet vid L2 används för samtliga stationer. Ytvatten En gång per månad mäts turbiditet, syrgas och temperatur i fält vid samtliga ytvattenstationer (t.o.m. år 215 mättes även konduktivitet i fält). Fyra gånger/år (jan/feb, april, augusti och oktober) tas vattenprov som analyseras med avseende på vattenkemi. Provtagningen utförs mellan yta och botten om djupet understiger 1 m. Om djupet överstiger 1 m tas prov på,5 m djup. Grundvatten En gång per månad mäts turbiditet och temperatur i fält vid samtliga grundvattenstationer. Fyra gånger/år (jan/feb, april, augusti och oktober) tas vattenprov som analyseras med avseende på vattenkemi. Grundvattennivå mäts två gånger/år (april och september). Grundvattenrör omsätts minst 1 gång (helst 2 ggr) dagen före provtagning. Prov tas om möjligt ca,5 m över botten. Oljehaltigt vatten Fyra gånger/år (jan/feb, april, augusti och oktober) tas stickprov av vatten från slamavskiljare direkt före infiltrationsanläggningen (O2) för analys av oljeindex. Alllmänt om analyser och provtagningskarta Analyser sker med ackrediterade metoder (huvudsakligen enligt Svensk Standard) efter de anvisningar som fastställts i kontrollprogrammet. Karta och beskrivning av provtagningsstationerna redovisas i Bilaga 4. 2

5 LÅNGTÅ 218 Resultat RESULTAT Väder och lakvattenflöde Sedan SMHI i maj 212 upphörde med rapporteringen från stationen i Söderhamn får lufttemperatur och nederbörd från den meterologiska stationen i Hudiksvall representera Söderhamnsområdet. Årsnederbörden i Hudiksvall var 539 mm, vilket var ca 15 % mindre än under normalperioden Minst nederbörd föll i november (endast 2 % av normalnederbörd). Under januari, februari och december var nederbörden större än normalt (Figur 1). Årsmedeltemperaturen var 6, C, vilket var 1,7 C högre än under normalperioden Endast under februari och mars var det svalare än normalt. Under maj och juli var medeltemperaturen 4,3 respektive 4,5 grader högre än normalt, vilket gav nya månadsmedelrekord sedan mätningarna började år Snölagren smälte och gav en tydlig vårflod i april (Figur 2). Från maj och framåt gav liten nederbörd, i kombination med höga temperaturer, små flöden och sjunkande grundvattennivåer. Det totala lakvattenflödet år 218 var 5 79 m 3, vilket var i nivå med år 217 ( m 3 ). Flödet år 218 var dock större under första halvåret än under andra halvåret, medan det var tvärtom år 217. Flödet påverkar uppehållstiden i våtmarken. Temp ( C) 25 Temp, Hudiksvall jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Nederbörd (mm) 1 Nederb. Hudik jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedeltemperatur ( C) och månadsnederbörd (mm) samt normalvärden för perioden vid SMHI:s meteorologiska station i Hudiksvall år 218. Flöde (m 3 /mån) 2 15 Flöde år 218 Flöde år 213 Flöde år 214 Flöde år 215 Flöde år 216 Flöde år jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 2. Månadsflödet (m 3 /mån) vid lakvattenstationen L2 vid Långtå avfallsanläggning. Staplar i diagrammet anger flödet för år 218 medan linjer med prickar representerar åren 213, 214, 215, 216 och 217. Flödet är mätt vid L2, men antas vara samma vid L och L1. 3

6 LÅNGTÅ 218 Resultat Lakvatten I lakvattenstationerna L, L1 och L2 uppmättes totalkväve (tot-n), totalfosfor (tot-p), färg, arsenik, kalium, sulfat, klorid och lösta salter (konduktivitet) samt metallerna järn, bly, krom, nickel, koppar, kadmium, zink och kvicksilver i halter/värden som var i nivå eller lägre än normalt för lakvatten (Kulander 199). I LX var konduktiviteten samt halterna av totalkväve och sulfat något högre, men i nivå med normalvärdet, medan övriga ämnen var i nivå eller lägre än normalvärdet. Syrgas och belastning Under år 218 var syrgashalten i lakvattendammen (L1) generellt hög (medelhalten var 1,4 mg/l; syrerikt vatten) och syremättnaden var i medel 92 %. Endast vid ett mättillfällena var syrgashalten <7 mg/l, vilket var i juni då halten var 5,2 mg/l och mättnaden 58 %. Om luftningen av lakvatten inte är igång minskar vattnets syrgashalt. Belastningen från anläggningen (mätt vid L2) uppgick till 2,5 ton organiskt material (TOC), 286 kg biologiskt syretärande ämnen (BOD 7 ), 1742 kg tot-n och 11 kg tot-p (Tabell 1). Belastningen och reningseffekten av fosfor och organiskt material (mätt som TOC) var på ungefär samma nivå som år 217, medan belastningen av kväve och organiskt material (mätt som BOD 7 ) var högre. Belastningen av metaller i vatten (vid L2) var generellt i nivå med belastningen åren 213, 214, 215, 216 och 217 (anges inom parentes i efterföljande mening). Belastningen av zink var,13 kg (3,9;,48;,28;,1;,13), krom,9 kg (,53;,13;,15;,11; 12), nickel,32 kg (,82;,33;,27;,23;,32), arsenik,11 kg (,26;,9;,1;,1;,1) och koppar,1 kg (1,6;,51;,13;,1;,1 kg). Kväve Årsmedelhalten av totalkväve i lakvattnet mer än halverades från slutet av 198-talet till år 25. Sedan ökade medelhalten något fram till år 21 och minskade därefter, vilket avbröts åren 217 och 218 (Figur 3). Tabell 1. Vattenflöde (l/s) och mängdbelastningar av organiskt material och närsalter vid mätstationen (L2) vid Långtå avfallsupplag perioden L2 Flöde TOC BOD 7 tot-n tot-p l/s ton kg kg kg , , , , , , , , , , , , * 3, * 2, * 1, * 1,6 2, * 1,3 1, *,8 1, * 1,6 2, ,8 27*,9 1, ,1 28* 1,8 1, ,4 29* 1,8 2, * 1,9 2, * 1,7 2, * 1,4 2, ,9 213* 2, 4, * 1, 1, * 1,2 2, * 1,3 2, * 1,6 2, * 1,6 2, * Flödet beräknat via registrerat årsflöde fr.o.m. år 2, Tidigare beräkningar osäkrare. Kvävereningen år 218 var 49 % i lakvattenbassängen och 12 % i våtmarken under mätperioden januari-december, vilket var i nivå med tidigare år (Tabell 2). Under perioden var kvävereningen (baserat på årsmedelhalter) mellan 34 och 64 % i lakvattenbassängen (mellan L och L1) och mellan 17 och 35 % i våtmarken (mellan L2 och L1). Kvävereningen brukar fungera bäst när temperaturen är hög och/eller flödet är lågt (Figur 4). Vid låg temperatur avstannar nitrifikationen, medan den är effektivare vid hög temperatur och lågt flöde (lång uppehållstid) ger mer tid för nitrifikation samt eventuell sedimentation. 4

7 LÅNGTÅ 218 Resultat Kväve ingår i olika kvävefraktioner. Ammoniumkväve är den dominerande fraktionen i lakvattnet vid Långtå (Figur 5). Ammoniumfraktionen minskar genom omvandling till nitratkväve som sedan omvandlas till kvävgas vid fungerande kväverening (nitrifikation respektive denitrifikation). Tot-N (mg/l) 1 8 L1 efter lakvattenbassäng L2 efter våtmark Figur 3. Årsmedelhalter av kväve (mg/l) i vatten efter lakvattenbassäng (L1) och efter våtmark (L2) vid Långtå avfallsupplag under perioden Kväve (mg/l) jan-mars apr-juni L L1 L2 juli--sept okt-dec Figur 4. Medelhalter av totalkväve (mg/l) före lakvattenbassäng (L), efter lakvattenbassäng (L1) och efter våtmark (L2) vid Långtå avfallsupplag under januari-december 218. Fosfor År 218 var reningsgraden för fosfor 35 % i lakvattendammen (mellan L1 och L) och 38 % i våtmarken (mellan L2 och L1; Tabell 3; basererat på årsmedelhalter). År 218 minskade medelhalten av fosfor (mellan L1 och L2) mest under tredje kvartalet (Figur 6). Generellt gäller att ju högre halt i vattnet desto högre brukar reningsgraden bli. Dessutom kan variationer i vattenföring (vattenstånd) och uppehållstider med partikeltransport samt eventuell frigörning av fosfor från sedimentet vara orsaker till variation i rening under året och mellan olika år. Under perioden har fosforreningen varit mellan 1 och 65 % i lakvattenbassäng och mellan -59 och 48 % i våtmarken (Tabell 3) Kväve (mg/l) Övr-N NO2/3-N NH4-N L L1 L2 Figur 5. Årsmedelhalter (mg/l) av olika kvävefraktioner före lakvattenbassäng (L), efter lakvattenbassäng (L1) och efter våtmark (L2) vid Långtå avfallsupplag år 218. Fosfor (mg/l) 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, L L1 L2 jan-febmars apr-majjuni juli-augsept okt-novdec Figur 6. Medelhalter av fosfor (mg/l) före lakvattenbassäng (L), efter lakvattenbassäng (L1) och efter våtmark (L2) vid Långtå avfallsupplag under januari-december

8 LÅNGTÅ 218 Resultat Tabell 2. Medelhalter (mg/l) av totalkväve samt reningsgrad (Ren. %) mellan lakvattenstationerna L, L1 och L2 vid Långtå avfallsupplag åren År L L1 Ren L2 Ren % % Tabell 3. Medelhalter (mg/l) av totalfosfor samt reningsgrad (Ren. %) mellan lakvattenstationerna L, L1 och L2 vid Långtå avfallsupplag åren År L L1 Ren L2 Ren % % 24,72,29 6, ,61,55 1, ,48,17 65, ,36,16 56, ,46,23 5, ,8,38 53, ,68,24 65, ,8,48 4, ,,42 58, ,55,47 15, ,57,32 44, ,2,68 43, ,87,47 46, ,43,3 3, ,69,45 35,28 38 Årsmedelhalten av totalfosfor i lakvattnet minskade med mer än två tredjedelar från slutet av 198-talet till början av 2-talet (Figur 7). Sedan dess har halterna varierat en del, men varit fortsatt lägre än under slutet av 198-talet. Fosforhalten i utgående vatten (L2) år 218 var i nivå med de senaste åren. 1,4 1,2 Tot-P (mg/l) L1 efter lakvattenbassäng L2 efter våtmark 1,,8,6,4,2, Figur 7. Årsmedelhalter av fosfor (tot-p; mg/l) i vatten efter lakvattenbassäng (L1) och efter våtmark (L2) vid Långtå avfallsupplag under perioden

9 LÅNGTÅ 218 Resultat Organiskt material År 218 var reningsgraden för organiskt material (TOC) 32 % i lakvattendammen och 11 % i våtmarken. Reningsgraden i både lakvattendammen och våtmarken var högre än året innan (Tabell 4). Reningsgraden av organiskt material påverkas, på samma sätt som fosfor, av variationer i vattenföring och variationer i uppehållstider. Långa uppehållstider ger större möjligheter till sedimentation medan kort uppehållstid och stort flöde ökar risken för partikeltransport, vilket påverkar reningsgraden under ett år och mellan olika år. Konduktivitet Föroreningsgraden (mätt som konduktivitet) har minskat i lakvattnet under perioden (Figur 8). Tabell 4. Medelhalter (mg/l) av organiskt material (TOC) samt reningsgrad (Rening; %) mellan lakvattenstationerna L, L1 och L2 i Långtå avfallsupplag åren År L L1 Ren L2 Rening % % L Konduktivitet (ms/m) L1 Konduktivitet (ms/m) L2 Konduktivitet (ms/m) , Figur 8. Årsmedelvärde samt högsta och lägsta konduktivitet (ms/m) i vatten före lakvattenbassäng (L), efter lakvattenbassäng (L1) och efter våtmark (L2) vid Långtå avfallsupplag åren Lakvatten LX LX är ett lakvatten som utgör ett delvattenflöde till lakvattendammen. Stationen började provtas i augusti år 21. Samtliga resultat från år 218 presenteras i tabeller i Bilaga 2. Under perioden har konduktivitet, halten organiskt material (TOC), totalkväve och totalfosfor varit något högre i LX jämfört med i vatten vid lakvattendammen (L; Figur 9). 7

10 LÅNGTÅ 218 Resultat LX Konduktivitet (ms/m) L Konduktivitet (ms/m) LX TOC (mg/l) L TOC (mg/l) LX Totalkväve (mg/l) 25 L Totalkväve (mg/l) ,5 2, LX Totalfosfor (mg/l) 2,5 2, L Totalfosfor (mg/l) 1,5 1,5 1, 1,,5,5, , Figur 9. Årsmedelhalter samt högsta och lägsta halter av konduktivitet (ms/m), organiskt material (TOC; mg/l), totalkväve (mg/l) och totalfosfor (mg/l) i lakvattenstation LX åren samt stationen L åren Lakvattenstationerna finns vid Långtå avfallsanläggning. 8

11 LÅNGTÅ 218 Resultat Ytvatten Utgående från salthalten (årsmedel av konduktiviteten) beräknades spädningen till ca 6 ggr för lakvattnet och 3 ggr för utgående dikesvatten (medelvärden). Spädning är kopplad till nederbörd och flöde och i Söderalaån fanns en svag förändring och påverkan bedömdes som ingen/obetydlig i nedströmsstationen (R1) med avseende på lösta salter (+29 % avseende konduktivitet) jämfört med stationen R uppströms anläggningen (Figur 1). Strontium liksom bland annat klorid utgör markörer för lakvattenpåverkan. I Figur 11 redovisas kloridhalter i ytvattenstationerna åren 215 till 218. Av figuren framgår att påverkan på nedströmsstationen i Söderalaån (R1) var ingen eller obetydlig alla fyra åren. Utgående från ytvattnets innehåll av lakvattenmarkörer (till exempel strontium, kalium, sulfat; Figur 12, samt klorid och ammonium) kan en påverkans bedömning göras. År 218 bedömdes den sammantagna påverkan som ingen eller obetydlig för nedströmsstationen i Söderalaån (R1), som tydlig i diket nordost om våtmarken (Y3) och som stark i vattnet söder om askupplaget (Y1), efter våtmarken (Y4) och före sammanflödet med Söderalaån (Y5). Bedömningen för dessa stationer var ungefär densamma som för åren 215, 216 och 217. Stationen i ytvattendiket nedströms etapp 2 (Y2) provtogs inte år 218 på grund av vattenbrist. Dessförinnan togs vattenprov i Y2 i april 216 och i augusti 217. Vid båda dessa två tillfällen var nederbörden stor, flödet stort (relativt övriga månader) och uppmätta ämneshalter var kraftigt förhöjda och i nivå med halter i orenat lakvatten (L och LX). Troligen har lakvatten från LX besmittat ytvattenstationen Y2 vid dessa tillfällen. Vid kraftig nederbörd kan det hända igen. Konduktivitet (ms/m) referens uppstr uppl Y söder askupplag Y1 nedstr etapp2 Y2 nordost våtmark Y efter våtmark Y4 före sammanflöde Y5 Söderalaån uppstr R Söderalaån nedstr R1 Klorid (mg/l) referens uppstr uppl Y söder askupplag Y1 nedstr etapp2 Y2 nordost våtmark Y3 efter våtmark Y4 före sammanflöde Y5 Söderalaån uppstr R Söderalaån nedstr R1 Figur 1. Årsmedelvärden av konduktivitet (ms/m) i ytvattenstationer vid Långtå avfallsupplag åren 215 till 218. Figur 11. Årsmedelvärden av klorid (mg/l) i ytvattenstationer vid Långtå avfallsupplag åren 215 till

12 LÅNGTÅ 218 Resultat Kalium (mg/l) Sulfat (mg/l) Y Y1 Y2 Y3 Y4 Y5 R R1 Y Y1 Y2 Y3 Y4 Y5 R R1 Figur 12. Årsmedelhalter av lakvattenmarkörerna kalium (mg/l) och sulfat (mg/l) i sju ytvattenstationer vid Långtå avfallsanläggning åren 215 till 218. Medelhalterna baseras generellt på tre eller fyra stickprov. År 215 togs dock endast ett stickprov vid Y1, år 216 inget prov vid Y1 och ett vid Y2, år 217 ett prov vid Y2 och år 218 två prov vid Y samt inget vid Y2. Stationen Y började provtas år 217. I Söderalaån (R och R1) bedömdes kvävehalterna som höga respektive mycket höga (jämfört med bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag; Rapport 4913). I övriga stationer var halterna extremt höga år 218. Med undantag för Y2 (som inte provtogs år 218 och som åren 216 och 217 troligen inte representerar ytvatten utan mer lakvatten) har kvävehalterna minskat på samtliga ytvattenstationer jämfört med halterna åren 212 och 213 (Figur 13). Totalkväve (mg/l) Y Y1 Y2 Y3 Y4 Y5 R R1 Figur 13. Årsmedelhalter av totalkväve (tot-n; mg/l) i vatten från sju ytvattenstationer vid Långtå avfallsanläggning åren Medelhalterna baseras generellt på tre eller fyra stickprov. År 215 togs dock endast ett stickprov vid Y1, år 216 inget prov vid Y1 och ett vid Y2, år 217 ett prov vid Y2 och år 218 två prov vid Y samt inget vid Y2. Stationen Y började provtas år 217. Med utgångspunkt från ytvattnets innehåll av lakvattenmarkörer i Söderalaån bedömdes risken för negativa effekter till följd av lakvattenpåverkan som mycket liten även år

13 LÅNGTÅ 218 Resultat Grundvatten Grundvattennivån åren 21 till 218 redovisas i Figur 14 som årsmedelnivå med enheten meter från rörets övre kant för referensstation G respektive meter över havet för övriga stationer. Liksom i stora delar av Sverige var grundvattennivån vid Långtå lägre under hösten (september) än under våren. Skillnaden i grundvattennivå var störst i G5 där nivån i september var ungefär 2,2 m lägre än i april. I G4 var nivåskillnaden ca 1,2 m och i G6 ca,8 m mellan april och september och i övriga rör,4-,6 m. År 216 mättes grundvattennivån i G6 endast i september 216 och var då 6,4 m under rörets övre kant, vilket syns som en stor avvikelse i diagrammet. Under perioden har medelnivån i G6 varierat som mest med ca 1,3 m, medan variationen i övriga rör varit ca,3 m. Referensstationen G flyttades under år 27 och ersattes med ett nytt rör. Strontiumhalten är sedan dess förhöjd i detta grundvattenrör, men övriga lakvattenmarkörer är inte förhöjda. Strontium i detta grundvattenrör bedöms därför härstamma från berggrunden. Även havspåverkan/relikt vatten skulle kunna påverka strontiumhalten, vilket dock inte är troligt i detta fall eftersom kloridhalten inte är förhöjd (i G). Samtliga grundvattenstationer inom deponiområdet var påverkade av lakvatten i olika grad, vilket tyder på att genomsläppliga jordar finns i området mellan deponin och Söderalaån. Påverkan yttrade sig bland annat i förhöjda halter av ammoniumkväve (Figur 15) och lakvattenindikerande salter som kalium, strontium och klorid (Figur 16, Figur 17 respektive Figur 18). Utgående från halter/värden i referensstationen (G) bedömdes stationerna G3 (söder om våtmarken), G1 (väster om våtmarken) och G4 (mellan våtmarken och Söderalaån) som betydligt påverkade av lakvatten, station G6 (nära Söderalaån) som starkt påverkad och station G2 (norr om våtmarken) samt station G5 (mellan våtmarken och Söderalaån) som mycket starkt påverkade. Salthalten i vattnet i G2 och G5 var ungefär i nivå med salthalten (medelkonduktiviteten) i lakvattenbassängen L1. Stationen G2 norr om våtmarken var den mest påverkade grundvattenstationen, vilket beror på att denna station ligger nära våtmarksanläggningen. Bedömningen stämmer väl med de senaste åren och med bedömning enligt SGUs grundvattendirektiv (SGUrapport 213:1) som redovisas i Tabell 5. År 218 var salthalten (mätt som konduktivitet) högst i G2 och lägst i G (Figur 2). Även under perioden förhöll det sig så. Salthalten har varierat inom varje station, men förhållandet mellan stationerna har varit detsamma under hela perioden (Figur 19). Nivå (m.ö.h.*) G G1 G2 G3 G4 G5 G6 Figur 14. Årsmedelvärden av uppmätt grundvattennivå i sju grundvattenstationer vid Långtå avfallsupplag åren 21 till 218. *Nivån redovisas som meter över havet förutom för station G där nivå från rörets övre kant redovisas. 11

14 LÅNGTÅ 218 Resultat Tabell 5. Ämneshalter enligt SGU:s grundvattenlista i sju grundvattenstationer vid Långtå avfallsanläggning år 218. Nitrat och ammonium har beräknats utifrån uppmätta halter av nitrat- respektive ammoniumkväve. Färgerna anger bedömning enligt SGU-rapport 213:1 (förutom för ph och alkalinitet där de anger bedömningsklass) SGU:s Riktvärde G G1 G2 G3 G4 G5 G6 ph - 7,5 7,5 7,2 7,3 7,7 7, 7,1 alkalinitet (mg/l) Nitrat, mg/ 5 <,44 <,44 <,44,44 <,44 <,44 19 Klorid, mg/l 1, klass 5 = mycket stark påverkan Konduktivitet, ms/m klass 4 = stark påverkan Sulfat, mg/l 25 5, , klass 3 = tydlig påverkan Kalium, mg/l - 4, 7,5 49 8, klass 2 = måttlig påverkan Ammonium, mg/l 1,5,12,57 97,7 3,7 2 2, klass 1 = ingen el. obetydl.påverkan Arsenik, µg/l 1,1,61,93,38,95 5,5 3,9 = över SGU:s riktvärde Ammoniumkväve (mg/l) G G1 G2 G3 G4 G5 G6 Figur 15. Årsmedelhalter av ammoniumkväve (mg/l) i grundvatten vid Långtå avfallsupplag åren 216 till 218. Inlagd linje markerar medelvärdet i lakvattenbassängen (L1; 24 mg/l). Strontium (µg/l) G G1 G2 G3 G4 G5 G6 Figur 17. Årsmedelhalter av strontium (µg/l) i grundvatten vid Långtå avfallsupplag åren 216 till 218. Inlagd linje markerar medelvärdet i lakvattenbassängen (L1; 318 µg/l). Kalium (mg/l) Klorid (mg/l) G G1 G2 G3 G4 G5 G6 G G1 G2 G3 G4 G5 G6 Figur 16. Årsmedelhalter av kalium (mg/l) i grundvatten vid Långtå avfallsupplag åren 216 till 218. Medelvärdet i lakvattenbassängen (mätt i L1) var 138 mg/l. Figur 18. Årsmedelhalter av klorid (mg/l) i grundvatten vid Långtå avfallsupplag åren 216 till 218. Inlagd linje markerar medelvärdet i lakvattenbassängen (L1; 172 mg/l). 12

15 LÅNGTÅ 218 Resultat Liksom de senaste åren var arsenikhalten i huvuddelen av de mest lakvattenpåverkade stationerna förhöjd även år 218. Både i station G5 mellan våtmark och Söderalaån och G6 nära Söderalaån var halterna högre än i lakvattnet (Figur 21), vilket tyder på att arsenik kan ha lagrats upp i det aktuella markskiktet för att sedan avges till det ytliga grundvattnet. Arsenik kan endera härstamma från arsenikhaltigt avfall i deponien eller ha geologiskt ursprung. Om arseniken har geologiskt urspung kan lakvattnet ha löst ut arseniken från berggrunden. Konduktivitet (ms/m) G G1 G2 G3 G4 G5 G6 Figur 19. Årsmedelvärden av uppmätt konduktivitet (ms/m) i grundvatten vid Långtå avfallsupplag åren 27 till 218. Konduktivitet (ms/m) G G1 G2 G3 G4 G5 G6 Figur 2. Medelhalter av lösta salter (konduktivitet; ms/m) i grundvatten vid Långtå avfallsupplag år 218. Inlagd linje markerar medelvärdet i lakvattenbassängen (L1; 23 ms/m). Arsenik (µg/l) G G1 G2 G3 G4 G5 G6 Figur 21. Årsmedelhalter av arsenik (µg/l) i grundvatten vid Långtå avfallsupplag åren 216 till 218. Inlagd linje markerar medelvärdet i lakvattenbassängen (L1; 2,1 µg/l). Vatten från slamavskiljaren Under år 218 togs fyra prov ur spolbrunn vid garage, vilket sedan år 213 är en ny provpunkt för vatten i slamavskiljaren direkt före infiltrationsanläggningen (O2). År 218 var oljeindex 6,1; 1,8; 1 respektive 2,2 mg/l i dessa fyra prov, vilket i snitt var lägre än år 217 (då oljeindex var 39; 13; 2,1 respektive <,1 mg/l) och lägre än år 216 (då oljeindex var 16; 1,5; 1,6 respektive 27 mg/l). Samtliga halter är lägre än varningsvärdena för vatten som ska till kommunala avloppsreningsverk (5 mg/l; Tabell 3 i Svenskt vattens publikation P95). 13

16 LÅNGTÅ 218 Referenser REFERENSER ALcontrol 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 21, 211, 212, 213, 214, 215, 216 och 217. Miljökontroll vid Långtå avfallsanläggning 2, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 21, 211, 212, 213, 214, 215 och 216. Söderhamns vatten och renhållning AB (Söderhamn NÄRA AB). ALcontrol/SYNLAB 218. Miljökontroll vid Långtå avfallsanläggning 217. Söderhamn NÄRA AB. ALcontrol 22. Karaktärisering av lakvatten och lakvattensediment vid Långtå avfallsanläggning 21. Söderhamns vatten och renhållning AB. ALcontrol 23. Förslag till nytt kontrollprogram för Långtå avfallsanläggning Söderhamns vatten och renhållning AB. Alabaster & Lloyd Water quality criteria for freshwater fish. FOA. Björklund I SNV Rapport 372, Depå 9, Biologisk och kemisk karakterisering av ytliga lakvatten, Tabell 7. Borg H SNV PM 1817, Bakgrundshalter av spårmetaller i svenska sötvatten. Kulander K-E SNV, Rapport 376, Lakvatten från avfallsdeponier, Utvärdering av analysresultat från lakvattenkontroll Naturvårdsverket Rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Grundvatten. SGU 213. Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 213:1. ISBN SMHI Data för temperatur och nederbörd väderåret 218. Statens livsmedelsverk Livsmedelsverks kungörelse om dricksvatten, SLV FS 1993:35. Statens livsmedelsverk 217. Dricksvattenföreskrifterna, SLV FS 21:3. Statens Naturvårdsverk Publikationer Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, 1969:1. Statens Naturvårdsverk Monitor 1987, Tungmetaller förekomst och omsättning i naturen. Statens Naturvårdsverk Om metaller. Svenskt Vatten 212. Publikation P95; Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet. Söderhamn Nära AB 215. Kontrollprogram för Långtå avfallsanläggning ( ). 14

17 LÅNGTÅ 218 Bilaga 1 Bilaga 1. Parametrarnas innebörd 15

18 LÅNGTÅ 218 Bilaga 1 Olika parametrars innebörd I efterföljande text redovisas klassificering av olika parametrar i ytvatten enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913). För grundvatten görs jämförelser med SGU-rapport 213:1 och med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten (rapport 4915). För brunnsvatten är angivna gränsvärden i efterföljande text de samma som gäller för dricksvatten för enskild förbrukning (brunnsvatten). ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan (ph) är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är 1 gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Ytvatten: Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,-4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som är en konsekvens av fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar, t.ex. nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vatten. Grundvatten: Ett bra brunnsvatten bör ha ett ph-värde överstigande 7,5. Vid lägre värden föreligger frätningsrisk på ledningssystem. Vid ph-värde <6,5 bedöms brunnsvatten som tjänligt med anmärkning och vid phvärde >1,5 bedöms vattnet som otjänligt. Färgtal Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala. Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverket, 4913, kan en klassindelning med avseende på färgtal göras enligt : <1 Ej eller obetydligt färgat vatten 1-25 Svagt färgat vatten 25-6 Måttligt färgat vatten 6-1 Betydligt färgat vatten >1 Starkt färgat vatten Brunnsvatten bedöms tjänligt med anmärkning då färgtalet är 3 eller högre. Konduktivitet Konduktivitet - ledningsförmåga (ms/m 25 C) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om markoch berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. I ytvatten ligger ledningsförmågan ofta mellan 2 och 2 ms/m. Grundvatten har ofta något högre ledningsförmåga (5-5 ms/m). Klorid Klorid förekommer normalt i ytvatten i halter mellan 1 och 2 mg/l. I grundvatten är koncentrationerna som regel högre än i ytvatten. Ofta ligger dessa mellan 5 och 1 mg/l. Vid förekomst av s.k. relikt vatten (gammal havsbotten) kan halterna vara avsevärt högre (1-2 mg/l). För brunnsvatten är gränsen för tjänligt med anmärkning 1 mg/l. I lakvatten är ofta kloridhalterna höga (5-5 mg/l). Vid lakvattenpåverkan i ytvatten ökar som regel kloridhalterna. I grundvatten fungerar variabeln ibland, beroende på att bakgrundsnivåerna kan var höga. Vid påverkan från vägar som saltas kan det också vara svårt att urskilja lakvattenpåverkan. Vägsaltspåverkan är som regel störst under saltsäsong (oktober-april). Genom att mäta kloridhalt vid flera tillfällen under året kan det 16

19 LÅNGTÅ 218 Bilaga 1 gå att fastställa vägsaltspåverkan (högst halt under vintern och lägst halt under sommaren). Förekomst av relikt vatten kan också göra det svårt att fastställa lakvattenpåverkan. Genom att mäta halten av tungt väte (deuterium) i vattnet kan man verifiera om saltvattnet är gammalt och naturligt. Tungt väte finns i nederbörd som bildats efter 195 som ett resultat av atmosfäriska sprängningar av vätebomber. Lakvattnet som bildas på våra deponier har sitt ursprung i nederbörd som fallit efter 195 medan det relikta vattnet är flera tusen år gammalt. Halterna av TOC ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för näringsrika sjöar och 1-25 mg/l för humösa sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 2 mg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt (mg/l) i ytvatten göras enligt: < 4 Mycket låg halt 4 8 Låg halt Sulfat Sulfat är en förening mellan syre och svavel som bildas då rent svavel eller sulfidbundet svavel reagerar med syre vid förbränning eller vid kontakt med bakterier, syre och vatten. Processen leder till bildning av svavelsyra. Sulfat tillförs via nederbörd (surt regn). Sulfat tillförs också från svavelhaltiga berggrunder och jordarter. Bedömningsgrunder för sulfat saknas. I brunnsvatten ges tjänligt med anmärkning vid 1 mg/l p.g.a. korrosionsrisk, vid 25 mg/l ges också tjänligt med anmärkning. Vid denna halt föreligger risk för smakförändringar samt övergående diarréer hos småbarn. BOD Biokemisk syreförbrukning, BOD 7 (mg/l) är ett mått på vattnets halt av organiskt material som är biologiskt nedbrytbart. Värdet anger mängden syre som åtgår vid biologisk nedbrytning av provet, under standardiserade förhållanden (7 dygn, 2 C). På motsvarande sätt ger BOD 14, BOD 21 och BOD 28 syreförbrukningen under 14, 21 och 28 dagar. TOC TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiska ämnen. TOC-halten varierar på motsvarande sätt som COD Mn. Nedbrytningen av det organiska materialet förbrukar syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga syrgashalter Måttligt hög halt Hög halt > 16 Mycket hög halt Syrehalt Syrehalt (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan (särskilt vid förekomst av skiktning) uppstå i bottenvattnet i sjöar efter kraftig algblomning eller vid hög halt av organiska ämnen (humus). Detta inträffar oftast under sensommaren och i slutet av vintern (is). Inlagring av avloppsvatten innehållande organiska ämnen och ammoniumkväve kan också ge syrebrist. Lägre syrehalter än 4-5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, kan tillståndet med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) indelas enligt följande: 17

20 LÅNGTÅ 218 Bilaga 1 >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1 %. Kväve Totalkväve (mg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten, vilket dels kan föreligga organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve, anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. I lakvatten är som regel kvävehalterna extremt höga och halter mellan 3-2 mg/l är inte ovanliga. Ofta utgörs huvuddelen av kvävet i lakvatten av oorganiskt kväve (ammonium och nitrat). Det är ovanligt med lakvatten där den oorganiska delen understiger 7 % av totalkvävet. Liten andel oorganiskt kväve kan därför vara en indikation på analysfel (gäller främst ammonium). I många lakvatten utgör ammoniumkväve huvuddelen av kvävet. Ammoniumkväve kan i många fall användas som en markör för lakvatten. Särskilt bra fungerar ammoniumkväve i grundvatten där nitrifikationen (omvandling till nitratkväve) är låg. Ammoniumkväve är lättrörligt i marken och fastläggs som regel ej, vilket är ett vilkor för en bra lakvattenmarkör. En lakvattenmarkör skall finnas i avvikande hög halt (jämfört med opåverkad omgivning), ej omvandlas till andra föreningar och vara lättrörlig i mark och berggrund. Observera att halter dels kan anges relaterat till totalkväve (Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, rapport 4913) och dels relateras till total molvikt (SGU:s bedömningsgrunder och Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning). Omräkningstal anges nedan: ammoniumkväve till ammonium = 1,28, nitritkväve till nitrit = 3,29, nitratkväve till nitrat = 4,43. Enligt Naturvårdsverket (Rapport 4913), kan sjöar (maj-oktober) med avseende på totalkvävehalt indelas enligt följande (mg/l): <,3 Låga kvävehalter,3-,625 Måttligt höga kvävehalter,625-1,25 Höga kvävehalter 1,25-5, Mycket höga kvävehalter >5, Extremt höga kvävehalter Dessa gränser har även tillämpats för rinnande vatten. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 - N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av ph-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammo- 18

21 LÅNGTÅ 218 Bilaga 1 nium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax),2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 1,5 mg/l. Det finns dock en del tåliga arter inom gruppen vitfiskar som klarar mycket höga halter. Bedömningsgrunder för ammoniumkväve saknas. Följande indelning har därför föreslagits av ALcontrol (mg/l) utgående från SNV 1969:1, Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (effekter på fisk): <,5 Mycket låg halt,5-,2 Låg halt,2-,5 Måttligt hög halt,5-1,5 Hög halt > 1,5 Mycket hög halt Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Nitritkväve (NO 2 -N) är liksom ammoniumkväve giftigt för vattenorganismer. Effektgränsen ligger kring,1-,2 mg/l för vattenorganismer. Nitrit kan ge försämrad syreupptagning i blodet varför detta även är skadligt för människor. Grundvatten: Följande gränsvärde gäller för brunnsvatten med avseende på kvävefraktioner: Tjänligt med anmärkning: ammoniumkväve,4 mg/l, nitratkväve >4,5 mg/l (= 2mg/l nitrat), nitritkväve >,31 mg/l (=,1 mg/l nitrit). Otjänligt: nitritkväve >,15 mg/l (=,5 mg/l nitrit), nitratkväve >11,2 mg/l (=5 mg/l nitrat). Dessutom får ej vatten med nitritkväve- och nitratkvävehalter på,31 respektive 11,2 mg/l ges till barn under 1 år. Fosfor Totalfosfor, tot-p (mg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och att syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet (mg/l) med avseende på totalfosforhalt (majoktober) i sjöar indelas enligt: <,125 Låga halter,125-,25 Måttligt höga halter,25-,5 Höga halter,5-,1 Mycket höga halter >,1 Extremt höga halter Tillståndsbedömningen i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Halterna i grundvatten ligger ofta under,4 mg/l. Brunnsvatten har ett gränsvärde på,2 mg fosfatfosfor/l (=,6 mg/l fosfat) vilket ger bedömningen tjänligt med anmärkning. Grumlighet Turbiditet - grumlighet (FNU) ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Eftersom halter av metaller och fosfor ofta är kopplade till grumlighet är detta en viktig stödvariabel. Desto större grumlighet desto högre halter av fosfor och metaller även vid opåverkade förhållanden. 19

22 LÅNGTÅ 218 Bilaga 1 Vattendrag kan, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) indelas i följande klasser med avseende på turbiditet: <,5 Ej eller obetydligt grumligt vatten.,5-1, Svagt grumligt vatten 1,-2,5 Måttligt grumligt vatten 2,5-7, Betydligt grumligt vatten >7, Starkt grumligt vatten Kalium och strontium Kalium och strontium utgör också ofta lakvattentypiska lättrörliga ämnen som förekommer i förhöjda halter i lakvatten. Halterna av dessa ämnen är ofta låga i opåverkat vatten. Kaliumhalterna är som regel låga i både yt- (1-3 mg/l) och grundvatten (1-1 mg/l). I lakvatten kan ibland halterna vara mycket höga (2-3 mg/l). Om kaliumhalterna är starkt förhöjda i lakvattnet är denna variabel ofta en bra lakvattenmarkör. Bedömningsgrunder för kalium saknas i både yt- och grundvatten. I brunnsvatten ges anmärkning vid 12 mg/l beroende på att detta kan indikera påverkan från gödsel eller annan föroreningskälla t.ex. lakvatten. Tungmetaller Av metallerna är kvicksilver, bly och kadmium de i särklass giftigaste. Dessa s.k. tungmetaller anrikas hos djur och människor och kan ge gifteffekter redan vid låga halter (,1-1 µg/l). I ytvatten gäller följande bakgrundshalter av nämnda metaller: kadmium,1-,1 µg/l kvicksilver,1-,5 µg/l bly,2-3 µg/l. Ungefär motsvarande halter förekommer i grundvatten med undantag för bly som vanligen förekommer i lägre halter än i ytvatten. Till tungmetallerna räknas också koppar, zink, nickel och krom, vilka är skadliga vid högre halter än de förstnämnda metallerna. Följande bakgrundshalter gäller för ytvatten: koppar,1-3 µg/l krom,1-1 µg/l nickel,1-1 µg/l zink 1-1 µg/l. Ungefär motsvarande halter förekommer i grundvatten med undantag för zink som ofta föreligger i högre koncentrationer. Arsenik är en annan metall som ibland kan förekomma naturligt i vissa berggrundsområden. Ämnet har också använts till impregnering av trä. I ytvatten ligger bakgrundshalterna i allmänhet mellan,1-,5 µg/l. I grundvatten kan dock betydligt högre halter förekomma. Arsenik är till skillnad från många andra tungmetaller förhållandevis lättrörlig. Följande gränsvärden gäller med avseende på metaller i brunnsvatten: Tjänligt med anmärkning: koppar =,2 mg/l kadmium =,1 mg/l (1µg/l) aluminium och järn =,5 mg/l mangan,3 = mg/l kalcium och natrium = 1 mg/l magnesium = 3 mg/l kalium = 12 mg/l. Otjänligt: kvicksilver =,1 mg/l (1 µg/l). kadmium =,5 mg/l (5 µg/l) bly och arsenik =,1 mg/l (1 µg/l) nickel =,2 mg/l (2 µg/l) krom=,5 mg/l (5 µg/l) koppar = 2 mg/l (1 mg/l=1 µg/l, 1 µg/l =,1 mg/l). 2

23 LÅNGTÅ 218 Bilaga 1 Enligt Naturvårdsverket (Rapport 4913) kan metallhalter (µg/l) i ytvatten indelas enligt: Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter halter höga halter halter höga halter Arsenik <,4, > 75 Bly <,2, > 15 Kadmium <,1,1-,1,1-,3,3-1,5 > 1,5 Koppar <,5, > 45 Krom <,3, > 75 Nickel <,7, > 225 Zink < >3 Bedömningsgrunder saknas för aluminium, järn, kobolt och kvicksilver Enligt Naturvårdsverket (Rapport 4915) kan metallhalter (µg/l) i grundvatten indelas enligt: Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter halter höga halter halter höga halter Arsenik < > 5 Bly <,2, > 1 Kadmium <,5,5-,1, > 5 Zink < >1 Bedömningsgrunder saknas för aluminium, järn, kobolt, koppar, krom, nickel och kvicksilver Oljeindex Det finns en Europanorm, oljeindex. (Officiell beteckning: Vattenundersökningar Bestämning av oljeindex Del 2: Gaskromatografisk metod efter vätskeextraktion, SS-EN ISO ). Själva mätningen utförs med gaskromatograf, GC. Metoden innehåller ett reningssteg som tar bort t.ex. humusämnen. Mycket höga halter av t.ex. ytaktiva ämnen kan ge störningar. Resultatet redovisas som en summahalt och tar med opolära alifater och aromater >C1-C4. Rapporteringsgräns enligt metoden är <,1 mg/l. Motsvarande metod finns för jord/fast material, rapporteringsgränsen är då <2 mg/kg TS. Nackdel: Finns t.ex. bensin eller lacknafta i provet kommer inte hela provinnehållet med i resultatet. Dessa produkter innehåller en stor andel kolväten kortare än C1. Närvaron av kortare kolväten redovisas som en kommentar men utan halt. Dessutom finns det inga riktvärden som är relaterade till denna metod. Fördel: möjligt att identifiera typ av petroleumprodukt. Den halt som fås vid bestämning av oljeindex motsvarar i stora drag summan av opolära alifatiska och opolära aromatiska ämnen framtagna med IR-metoden. Yt-,grund- och brunnsvatten: Varken Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (rapport 4913), SGU:s be- 21

24 LÅNGTÅ 218 Bilaga 1 dömningsgrunder för grundvatten (rapport 213:1) eller Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning (f.d. SOS FS 23:17) innehåller gränsvärden för oljeindex. För förorenade bensinstationer föreslår dock Naturvårdsverket och Svenska Petroleum Institutet följande riktvärden för mark- /grundvatten: opolära alifatiska kolväten (motsvarar summa fraktionerade alifater),1 mg/l, aromatiska kolväten (motsvarar summa fraktionerade aromater),1 mg/l, enskilda aromater (bensen,1 mg/l, toluen,6 mg/l, etylbensen,2 mg/l och xylen,2 mg/l). Normalvärden i lakvatten I tabell nedan redovisas normalvärden för svenska lakvatten (Kulander 199). Tabell 6. Vattenkemiska median och medelvärden från svenska lakvatten Parameter median medelvärde ph 7,1 7,1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg/l) BOD7 (mg/l) COD-Cr (mg/l) COD-Mn (mg/l) Totalfosfor (mg/l),31 1,7 Nitritkväve (mg/l),12 3 Nitratkväve (mg/l),5 1,9 Totalkväve (mg/l) Klorid (mg/l) Sulfat (mg/l) Aluminium (mg/l) 1,1 1,5 Arsenik (mg/l),4,13 Kalcium (mg/l) 28 Kalium (K, mg/l)* Magnesium (mg/l)* Natrium (mg/l)* Bly (mg/l),5,12 Järn (mg/l) 14 2 Mangan (mg/l) 1,6 3,2 Kadmium (mg/l),5,13 Nickel (mg/l),5,51 Koppar (mg/l),29,38 Kobolt (mg/l),5,41 Totalkrom (mg/l),5,5 Zink (mg/l),85,28 Kvicksilver (µg/l)**,2 3,1 PCB (µg/l),2 22 AOX (µg/l) Fenol (µg/l) Totalt extrah,ämn, (mg/l),22 1,8 * (källa Björklund 1989) ALcontrols erfarenhet vad gäller kvicksilverhalter i lakvatten är att angivna normalvärden är högre än vad som är normalt. I de flesta fall ligger kvicksilverhalterna i lakvatten inom intervallet,2-,1 µg/l.. 22

25 LÅNGTÅ 218 Bilaga 2 Bilaga 2. Analysresultat 23

26 LÅNGTÅ 218 Bilaga 2 Lakvatten Station Datum Temp Flöde ph Alk Kond Turb Turb O2 O2 Färg BOD7 TOC PO4- Totfält dek. fält fält P P C m 3 /mån mg/l ms/m FNU FNU mg/l % mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l L , ,6 22 L , ,3 18 L , ,8 6,5 L flödesblandat 7, ,18,78 L , ,7 31 L , ,9 65 L , ,3 66 L flödesblandat 7, ,39,66 L , ,5 162 L , ,5 17 L L flödesblandat 8, ,35,98 L , ,7 97 L , ,4 44 L , ,6 7,4 54 flödesblandat 7, ,57,33 Min 3, , ,6,8 6, ,18,33 Medel 1, , , ,116,69 Max 21, , , ,35,98 L , , 76 L < , 5 L , ,2 57 L1 flödesblandat 8, , 67,34,21 L , ,6 59 L , ,9 144 L , ,2 58 L1 flödesblandat 7, , 41,28,26 L , ,9 17 L , ,5 16 L L1 flödesblandat 8, ,25,95 L , ,3 86 L , ,3 76 L , ,7 74 flödesblandat 7, ,4,36 Min, 817 7, , , 41,28,21 Medel 9, , , ,88,45 Max 25, , , ,25,95 L , ,7 4,3 3 L < ,3 23 L , ,1 49 L2 flödesblandat 8, <3, 64,28,11 L , ,3 62 L , ,3 34 L , ,7 27 L2 flödesblandat 8, , 39,3,22 L , , 31 L , ,6 44 L , ,4 37 L2 flödesblandat 8, <3, 66,14,44 L , ,7 5, 4 L , , 5,3 4 L , ,3 45 flödesblandat 7, <3, 57,13,34 Min, 817 7, , 2, <3, 39,28,11 Medel 7, , , ,1 57,82,28 Max 18, , , , 66,14,44 24

27 LÅNGTÅ 218 Bilaga 2 Lakvatten NH4- NO2- NO3- Tot- Cl SO4 K Fe Sr As Pb Cr Ni Cu Cd Zn Hg Datum Stn. N N N N mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l L L L 8,84 4, ,2 41 4,6 2,2 9,7 13 2, L L L L 66,22, , L L L L 21,7, , ,5 <,5,94 6,2 2,7 <,1 3,3 <5 L L L L 42,27 5, ,2 38 1,9 21,7, , ,9 <,5,94 6,2 2,7 <,1 3,3 <5 Min 52,35 2, , ,3 1,2 5,3 9,6 11, ,3 Medel 8,84 5, , ,2 9,7 13 2, Max L L L1 62,12 3, ,9 33 1,3 <,5 3,6 8,6 4,9 <,1 47 <5 L L L L1 25,37 2, ,5 28 2,3 L L L L1,32,52,18 6, ,3 27 3,1 <,5 2,9 6,5 1,4 <,1 9, <5 L L L L1 7,4,13 3, , 39 1,6,32,52,18 6, ,3 27 1,3 <,5 2,9 6,5 1,4 <,1 9, <5 Min 24,17 2, , ,1 <,5 3,3 7,6 3,2 <,1 28 <5 Medel 62,37 3, , 39 3,1 <,5 3,6 8,6 4,9 <,1 47 <5 Max L L L2 53,1, ,1 28 1,2 <,5 2,1 7,4 3,4 <,1 3,4 <5 L L L L2 22,18 3, ,6 26 1,7 L L L L2 2,8,23,41 7, ,1 27 3,4 <,5 1,4 5,1,74 <,1 <2 <5 L L L L2 4,5,52 2,4 9, ,4 27 2, 2,8,1,41 7, ,1 26 1,2 <,5 1,4 5,1,74 <,1 <2 <5 Min 21,12 1, ,6 27 2,1 <,5 1,8 6,3 2,1 <,1 2,2 <5 Medel 53,23 3, ,1 28 3,4 <,5 2,1 7,4 3,4 <,1 3,4 5 Max 25

28 LÅNGTÅ 218 Bilaga 2 Lakvatten LX, ett delflöde till lakvattendammen LX är ett delvattenflöde till lakvattendammen, som började provtas i augusti 21. Analysresultaten år 218 presenteras i tabellerna nedan Station Datum Temp ph Alk Kond Turb O2 O2 Färg BOD7 TOC PO4- Tot-P NH4- NO2- NO3- Totfält fält fält fält P N N N N C mg/l ms/m FNU mg/l % mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/ l mg/l mg/l mg/l LX ,1 43 2,1 19 LX ,5 78 2,1 17 LX ,7 41 3, 26 LX flödesblandat ,23 1,4 96 1,4 7,7 12 LX ,1 33 1,8 16 LX ,3 57 2,9 29 LX ,8 56 1,9 19 LX flödesblandat 7, , 88,36,73 73,12,49 84 LX ,1 13 4,6,49 LX LX ,8 15 3,4,34 LX flödesblandat 7, , 91,3,8 12,13,6 13 LX ,9 21 4,8,45 LX ,6 37 8,2 77 LX ,2 18 5,5 48 flödesblandat 7, , 12,8 1,1 95, Min 8,1 7, ,8, , 88,23,73 73,12,49 84 Medel 12,5 7, , ,4 1, 96,62 5,7 114 Max 18,1 8, , ,8 1,4 12 1, Station Datum Cl SO4 K Fe Sr As Pb Cr Ni Cu Cd Zn Hg mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l LX LX LX LX flödesblanda ,3 41 5,1 6, , LX LX LX LX flödesblanda LX LX LX LX flödesblanda ,7 34 1,8 <,5 2,9 7,1 3,2 <,1 <2 <5 LX LX LX flödesblanda ,6 48 5, Min ,7 34 1,8 <,5 2,9 7,1 3,2 <,1 <2 <5 Min Medel , ,7 3,6 7, , Medel Max , 6, , Max 26

29 LÅNGTÅ 218 Bilaga 2 Ytvatten Station Temp ph Alk Kond Turb O2 O2 Färg TOC NH4- NO2- NO3- Tot- Tot- Cl SO4 K Sr Fe As Datum HCO3 fält fält fält fält N N N N P C mg/l ms/m FNU mg/l % mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l mg/l µg/l Y ,6 6, ,5 7, ,2,12 2,1 8,3, ,8,82 Y , , Y , , Y ,6 6, , ,4,5 <,1 12, ,8 2,6 Y , , Y , , Min,9 6, ,5 1, ,2,5 <,1 8,3, ,8,82 Medel 7,1 6, , ,8,63 1,1 1, ,3 1,7 Max 13,1 6, , ,4,12 2,1 12, ,8 2,6 Y ,9 7, , ,7,12,83 16, ,1 1,6 Y , ,1 7, Y , ,5 2, Y , , Y ,8 7, , <,2<,1 36 2,1 11 7, , Y , , Y ,9 7, , <,2<,1 34, , ,1 Y , ,2 6, Y , , Min,7 7, ,1 1, ,7 <,2<,1 16, , ,1 1,6 Medel 11,3 7, , ,41, , ,4 3,2 Max 24,6 7, , ,12, , , Y2 - Torrt Y , , Y , , Y Min 14, , Medel 17, , Max 2, , Y , 7, , ,,84,73 11, ,6 1,4 Y < 24 5,1 35 Y ,4 15 5,3 4 Y ,5 7, , ,7,52 5,1 11, ,2 5, Y ,9 6,3 8,4 74 Y ,9 2,9 3,7 35 Y ,1 6,8 2,4 25 Y ,1 8, ,6 6, ,13,4 2,7 4,1, ,77 2,3 Y ,7 8,9 7,6 69 Y ,5 7, ,9 7, ,41,59 5,2 6,6, ,84,99 Y ,2 3,6 9,1 72 Y ,3 5,1 3,4 24 Min, 7, ,9 2, ,13,4,7 4,1, ,77,99 Medel 7,2 7, ,8 6, ,81,59 3,4 8,2, ,4 2,4 Max 16,1 8, , ,,8 5,2 11, ,6 5, Y , 7, ,1 3, ,36,74 35, ,6 1,7 Y ,8 26 Y ,1 21 4,9 34 Y , 7, , ,53 4,7 17, ,5 4,1 Y ,6 8,7 6,5 6 Y ,9 4,3 3,9 38 Y ,4 23 4,2 44 Y ,2 8, , ,64,41,5 6,4, ,5 4,4 Y ,2 8,4 6,7 61 Y , 8, ,1 7, ,87,13,65 6,1, ,9 2,7 Y ,6 5,2 7,4 57 Y ,6 9,5 6,2 43 Min, 7, ,3 3, ,6,36,5 6,1, ,5 1,7 Medel 7,4 7, , ,6,16 1,6 16, ,9 3,2 Max 17,4 8, , ,41 4,7 35, ,5 4,4 27

30 LÅNGTÅ 218 Bilaga 2 Ytvatten Station Temp ph Alk Kond Turb O2 O2 Färg TOC NH4- NO2- NO3- Tot- Tot- Cl SO4 K Sr Fe As Datum HCO3 fält fält fält fält N N N N P C mg/l ms/m FNU mg/l % mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l mg/l µg/l Y , 7, ,9 6, ,18 2,4 19, ,2 1,1 Y < 18 7,8 5, Y ,9 7, , ,6,29 4,3 14, , 3,2 Y ,2 1 7,3 68 Y ,6 6,4 5,1 54 Y ,8 18 6,9 76 Y ,7 8, , ,65,29,73 7,1, ,8 3,5 Y ,5 11 7,2 67 Y ,1 8, , ,13,4 4, 6,8, ,4 2, Y ,4 8,5 8,3 66 Y ,9 8,7 9,2 66 Min, 7, ,4 5,1 5, 14 26,7,18,73 6,8, , 1,1 Medel 8,8 7, , ,4,3 2,9 12, ,4 2,5 Max 19,8 8, , ,4 4,3 19, ,8 3,5 R ,1 6, ,8 9, ,53 <,2,29,8,29 9,9 2 1,6 37 2,,56 R < 8,5 8,5 58 R ,1 14 7,8 54 R ,5 6,2 7,6 8,2 15, 12, ,1 <,2,93 1,4,6 8,2 1 2,5 23 1,3,47 R ,2 8,9 8,6 8 R ,2 7,3 9,3 88 R ,8 6,6 7,8 84 R ,5 7, ,9 8, ,3,52,2,42,69, ,5 72 1,5,47 R ,8 6,7 7,9 74 R ,4 7, ,3 8, ,6,11 <,2,23,57, , 59 1,2 <,2 R ,3 4,4 11,1 88 R ,1 4,9 11,7 82 Min,1 6,2 7,6 8,2 4,4 7, ,3,52 <,2,23,57,29 8,2 1 1,6 23 1,2 <,2 Medel 7,7 6, ,8 9, ,79,1,47,87, ,9 48 1,5,4 Max 19,8 7, , ,11,2,93 1,4, , 72 2,,56 R ,1 6, ,6 9, ,14 <,2,3,88, , 37 2,,55 R < 9, 8,4 57 R ,1 18 7,7 53 R ,6 7, , 1, ,9,7 1,7 4,1, ,3 1,2 R ,6 9,3 8,8 82 R ,4 6,6 9, 86 R ,9 6,7 7,7 84 R ,9 7, ,8 8, ,5,56,2,44,73, ,4 75 1,6,45 R ,8 7,1 8,1 76 R ,4 7, ,2 9, ,9,61 <,2,25,63, ,2 56 1,1,24 R ,4 4,4 11,2 89 R ,3 4,6 12,3 87 Min,1 6, ,4 7, ,5,56 <,2,25,63, , 37 1,1,24 Medel 8, 7, ,2 9, ,54,3,67 1,6, ,2 54 1,5,61 Max 19,9 7, , ,9 <,2 1,7 4,1, , 1,2 28

31 LÅNGTÅ 218 Bilaga 2 Grundvatten Stn Datum Temp ph Alk Kond Turb Färg TOC NH4-N NO3-N Cl SO4 K Sr Fe As Nivå HCO3 C mg/l ms/m FNU mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l m* G ,5 7, , ,,35 <,1 2,2 5,8 4,2 11 <2,18 G , 1,7 G mars - - G ,8 7, ,7 17 2,2,32 <,1,65 5,3 4,4 15 <2,24-2,6 G ,5 3, G ,1 2,9 G ,1 8,1 G ,2 7, ,5 11 2,6 <,1 <,1 1,6 5,1 3,4 11 1,6,13 G ,3 5,8-3,1 G ,5 7, ,7,21 <,1 1,5 5,3 3,9 1 2,5,14 G ,1 16 G ,9,4 Min 2, 7, , ,2 <,1 <,1,65 5,1 3,4 1 1,6,13-3,1 Medel 6,5 7, , 52 2,6,95 <,1 1,5 5,4 4, 118 6,,17-2,81 Max 9,1 7, ,,32 <,1 2,2 5,8 4,4 15 <2,24-2,6 G , 7, ,24 <, ,4 28 <2,54 G ,6 29 G ,6 37 G ,6 7, ,4 <, ,7 35 <2,43 13,86 G ,9 3,2 G ,6 2,4 G ,1 37 G ,5 7, ,8 <, ,1 3 9,8,56 G , ,94 G ,4 7, ,33 <, ,7 33 -,89 G ,9 13 G ,9 2,1 Min,6 7, , ,24 <, ,1 28 9,8,43 12,94 Medel 6,5 7, ,44 <, , ,9,61 13,4 Max 11,1 7, ,8 <, ,7 35 <2,89 13,86 G2 januari G2 februari - - G ,6 1 G ,4 7, <, ,79 13,88 G ,2 76 G , 68 G ,5 13 G ,5 7, <, ,91 G ,8 8 13,45 G ,5 7, <, ,1 G ,9 48 G ,8 99 Min 1,6 7, <, ,79 13,45 Medel 8, 7, <, ,93 13,67 Max 13,5 7, <, ,1 13,88 G ,1 7, , , ,8 28 <2,22 G ,5 1 G ,5 57 G ,9 7, ,4,62 <, ,1 35 <2,22 14,92 G ,8 7,3 G ,9 4,1 G ,5 78 G ,9 7, ,1, , ,75 G , ,32 G ,1 7, ,38 <, ,8 36 6,5,33 G , 1 G ,2 7,4 Min 2,5 7, ,1 18 9,4,88 <, ,1 28 <2,22 14,32 Medel 7,1 7, ,55, ,6 34 9,8,38 14,62 Max 13,5 7, ,1 <, , ,75 14,92 29

32 LÅNGTÅ 218 Bilaga 2 Grundvatten Stn Datum Temp ph Alk Kond Turb Färg TOC NH4-N NO3-N Cl SO4 K Sr Fe As Nivå HCO3 C mg/l ms/m FNU mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l m* G4 januari G4 februari - - G4 mars - - G ,4 7, ,1 46 3,2 3,1 <,1 45 1, <2,65 13,5 G ,9,37 G ,8 2,2 G ,2 5,9 G ,4 7, ,4 2,7 <,1 51 <1, 8, ,9 G , 2 12,29 G ,2 7, ,2 2,8 <,1 54 <1, ,8 1,3 G ,8 14 G , 3,1 Min 2,4 7, , ,2 2,7 <,1 45 <,1 8,9 17 <2,65 12,29 Medel 7,3 7, ,6 2,9 <,1 5, ,95 12,89 Max 9,2 7, ,4 3,1 <,1 54 1, ,3 13,48 G , 7, <, , ,2 G5 februari - - G5 mars - - G ,4 5,7 5, ,2,67 1,9 4,6 39 3, ,71 12,47 G ,4 3 G ,3 15 G ,5 94 G ,6 7, <,1 46 <1, G ,6 11 1,28 G ,5 7, <,1 46 <1, ,9 G ,7 7,2 G ,2 15 Min 2,4 5,7 5,3 14 7,2 18 9,2,67 <,1 4,6 <1, 3, ,71 1,28 Medel 6,9 7, <, ,5 11,38 Max 9,3 7, <, ,47 G ,9 6, ,9 21 8,3 1,4 5, <2,63 G6 februari - - G6 mars - - G ,2 6, , , ,7 1,74 G ,9 1,8 G ,6 1,7 G ,5 7,9 G ,9 7, ,1, ,9 G ,6 14 9,9 G ,1 7, , ,4, ,3 G ,2 8,2 G , 3,2 Min 3,2 6, ,7 21 8,3 1,3, <2,6 9,93 Medel 7,4 7, , ,6 4, ,9 1,34 Max 9,9 7, , ,9 1,74 m* Nivån mäts i enheten m från rörets övre kant för G och i enheten meter över havet för G1-G6. O1 - vatten i slamavskiljaren direkt före infiltrationsanläggningen O2 Station Datum Oljeindex Temp. mg/l C O ,1 2,8 O ,8 4,3 O ,1 O ,2 9,1 3

33 LÅNGTÅ 218 Bilaga 3 Bilaga 3. Transporter vid L2 och Reningsgrad 31

34 LÅNGTÅ 218 Bilaga 3 Lakvatten transporter vid L2 och reningsgrad Transporter av fosfor (tot-p), kväve (tot-n) och organiska ämnen (TOC) år 218 Station Månad Flöde Tot-P Tot-N TOC BOD7 under år 218 m3 kg kg kg kg L2 januari 7189 L2 februari 3156 L2 mars 42 L2 jan-mars , L2 april 1937 L2 maj 5937 L2 juni 1859 L2 april-juli , L2 juli 934 L2 augusti 817 L2 september 112 L2 aug-okt , L2 oktober 1687 L2 november 1897 L2 december 266 L2 okt-dec 619 2, ,3 Totalt Reningsgrad av fosfor, kväve och organiska ämnen år 218 Station Tot-P Tot-P Tot-N Tot-N TOC TOC BOD7 BOD7 mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % L, L1, L2, ,

35 LÅNGTÅ 218 Bilaga 4 Bilaga 4. Karta över provtagningsplatser 33

36 LÅNGTÅ 218 Bilaga 4 Provtagningsstationer Provtagningsstationernas läge framgår av Tabell 7 och karta i Figur 22. Tabell 7. Provtagningsplatser och analyspaket för Långtå avfallsanläggning Nr Benämning Koordinater Paket Lakvatten L L1 L2 LX LD Inkommande lakvatten till lakvattendamm (före luftning) Utgående lakvatten från lakvattendamm (efter luftning) Mätstation utgående lakvatten från våtmark Mätstation från etapp 2 på deponin Lakvattendamm (sediment) Ytvatten Y Ytvattenreferens, uppströms upplaget Y1 Ytvattendike, söder om ask- och slambehandling Y2 Ytvattendike, nedströms etapp 2 Y3 Ytvattendike nordost om våtmark Y4 Ytvattendike efter utlopp från våtmark Y5 Ytvattendike uppströms utflöde i Söderalaån R Söderalaån uppströms sammanflöde med dike från Långtå R1 Söderalaån nedströms sammanflöde med dike från Långtå Grundvatten G G1 G2 G3 G4 G5 G6 Grundvattenrör, referens väster kraftledning (flyttad från väster oljebeh) Grundvattenrör, väster om våtmarksområde Grundvattenrör, i norra delen av våtmark Grundvattenrör, i södra delen av våtmark Grundvattenrör, mellan våtmark och Söderalaån sydväst om lakvattenpåverkat dike Grundvattenrör, mellan våtmark och Söderalaån nordost om lakvattenpåverkat dike Grundvattenrör, mellan våtmark och Söderalaån strax uppströms Söderalaån Behandlingsanläggning oljehaltigt vatten O2 (O1) Vattenfas i slamavskiljare före infiltrationsanläggning 34

37 LÅNGTÅ 218 Bilaga 4 G6 G4 G5 G1 G2 G O1-O3 G3 S1 Figur 22. Provtagningsplatser vid Långtå avfallsanläggning. 35

38