GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR TILLÖNSKAR VI ALLA LÄSARE!

Transkript

1 TerapiTips NR 5 DECEMBER 2015 UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I LANDSTINGET SÖRMLAND I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS KAN DU LÄSA OM: Nytt från Läkemedelskommittén Sidan 2 Nya medarbetare Sidan 3 Broschyr Sov gott Sidan 3 Samverkansmodellen för läkemedel och ordnat införande av läkemedel mot tumörsjukdomar Sidan 4-6 Fluor Sidan 7 Xultophy Sidan 7 Trajenta - linagliptin Sidan 8 Fullt hus på diabetesforum Sidan 9 Mellansvenskt läkemedelsforum Sidan 10 GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR TILLÖNSKAR VI ALLA LÄSARE! KOM IHÅG! Mellansvenskt läkemedelsforum i Västerås den 3-4 februari 2016 Anmäl dig senast den 20 december - Läs mer på sid 10

2 NR SIDAN 2 Ordföranden har ordet Välkommen till julnumret av TerapiTips! Läkemedelskommittén fick under 2015 medel för att förstärka bemanningen med kliniska apotekare. Äntligen så har vi våra nya kliniska apotekare på plats i Katrineholm. Läs mer om våra nya medarbetare på sidan 3. I samverkan med övriga Läkemedelskommittéer i vår region har vi tagit fram en informationsbroschyr om sömn Sov Gott. Den är en ny version av den tidigare mycket uppskattade upplagan. Läs mer på sidan 3 och hur du får tag på den. En struktur för ordnat införande av nya, ofta mycket dyra, läkemedel börjar ta form i Sörmland skrev jag redan i förra numret. Landstingsstyrelsen fattade i våras beslutat att vi ska följa den nationella Samverkansmodellen och Hälso- och sjukvårdsledningen, Hälsoval, Läkemedelskommittén och inte minst representanter för de verkligt läkemedelstunga verksamheterna har tillsammans börjat forma vår modell. Läs mer om Samverkansmodellen i praktiken på sidan 4 i detta nummer. Där kan du läsa om praktiska exempel som gäller läkemedel vid prostatacancer och malignt melanom. Alla formella beslut beräknas vara klara i januari 2016 och mer detaljerad information kommer i vårens nummer av TT. Det händer som alltid mycket inom diabetesvården. Diabetesforum slog rekord i deltagarantal i år och befäster sin plats som årlig mötesplats för hela länets diabetesvård. Här möts alla personalkategorier vid vårdcentraler, sjukhusmottagningar och kommuner. Nya diabetesläkemedel dyker upp på marknaden och det är viktigt att vi har en ändamålsenlig användning av dessa. Det är inte alltid lätt att se den direkta nyttan av varje nytt läkemedel som dyker upp. Ett par av dessa nya läkemedel kan du läsa om på sidan 7-9 och ytterligare, mer praktisk information, kommer i TerapiTips nr 1/2016 och i den nya Reklistan i början på På framför allt sociala medier, har det under den senaste tiden, spridits information med en negativ bild av fluor. Vad vet vi om inverkan på vår hälsa vid användandet av fluor? Läs mer från Tandvårdskommittén på sidan 7. Till sist vill jag och hela Läkemedelskommittén önska er alla en fortsatt skön Advent och så småningom en God Jul och ett Gott Nytt År. Lars Steen Ordförande Läkemedelskommittén Vill också påminna ännu en gång om att läkemedelskommittéerna i 7-klövern arrangerar ett Mellansvenskt Läkemedelsforum 2016, närmare bestämt 3-4 februari. Se programmet på sidan 10. Förra året var det drygt 600 läkare som deltog i denna helt osponsrade utbildning. Inbjudan har gått ut till varje arbetsplats så fråga din chef om anmälan om du inte hört något. Sista anmälningsdag är 20 december! Glöm inte att Läkemedelskommittén bjuder alla AT- och KULTläkare på anmälningsavgiften!

3 SIDAN 3 NR Nya medarbetare i Läkemedelskommittén Jag heter Amanda Ferdinandsson och började min anställning i Läkemedelskommittén i september. Jag är apotekare och gjorde min apotekarutbildning i Uppsala. Efter apotekarutbildningen började jag arbeta på ett öppenvårdsapotek i Katrineholm där jag stannade i två år. Nu ser jag fram emot nya utmaningar som klinisk farmaceut vilket ska bli fantastiskt roligt. Som anställd i läkemedelskommittén kommer jag främst jobba med läkemedelsgenomgångar inom slutenvård och primärvård i Katrineholm med mål att förbättra läkemedelsanvändningen för de äldre. Amanda Ferdinandsson, leg apotekare Läkemedelskommittén Jag heter Sara Lindberg och är legitimerad apotekare sedan drygt elva år. Tidigare har jag arbetat på öppenvårdsapotek, men för några år sedan valde jag att vidareutbilda mig inom klinisk farmaci. Jag blev klar med magisterexamen Sedan 15 september i år arbetar jag med läkemedelsgenomgångar för läkemedelskommittén i Sörmlands landsting. Det här är ett både viktigt och jätteroligt arbete. Jag känner verkligen att jag valt rätt. Här kan jag bidra med min kompetens till att förbättra läkemedelsanvändningen för våra äldre. Sara Lindberg, leg apotekare Läkemedelskommittén En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre Sovgott Sov gott är en broschyr som är framtagen av det regionala läkemedelsrådet i Uppsala-Örebroregionen, ett samarbete mellan läkemedelskommittéerna i Gävleborg, Uppsala, Dalarna, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro. Broschyren riktar sig till både vårdpersonal och patienter, och i den kan man läsa om goda råd vid sömnproblem samt få förslag om vad man kan göra själv för att förbättra sin sömn. Här finns också en sömndagbok att fylla i för att följa sömnmönstret och kunna se förändringar då man följer de råd som finns i broschyren. Broschyren finns att få på vårdcentralerna, och går även att beställa via lakemedelskommitten@dll.se Här kan du läsa Sov gott!

4 NR SIDAN 4 Samverkansmodellen för läkemedel och ordnat införande av läkemedel mot tumörsjukdomar Från och med 2015 har landstingen formerat sig i en samverkansmodell inom läkemedelsområdet Samverkansmodellen bygger på flera delar som tidigare funnits i pilot och till stor del utgått från den av regeringen beslutade nationella läkemedelstrategin. Modellen syftar till att fatta mer välgrundade, snabba och samordnade beslut runt användning av nya läkemedel och att agera mer gemensamt som kravställare och starka köpare. Kortfattat är det ett försök att hantera frågorna om snabb och jämlik tillgång till nya läkemedel i hela landet, och att hantera utmaningen som kostnader för nya läkemedel medför. Landstingsstyrelsen i vårt landsting har ställt sig bakom modellen. Läkemedel för behandling av olika former av tumörsjukdomar blir naturligtvis en viktig del i detta då det kommer många nya effektiva och mer specialiserade läkemedel som kostar mycket pengar. Samverkansmodellen består av flera olika delar som kortfattat beskrivs nedan. I kärnan finns en styrgrupp nominerad och beslutad av landstingsledningarna. Livscykelfunktionen genomför Horizon scanningarbete, tar fram tidiga bedömningsrapporter, införande och uppföljningsprotokoll och koordinerar nationell uppföljning av nya läkemedel. Marknadsfunktionen bedriver marknadsbevakning och sortimentsanalys och tar fram förslag på landstingsgemensam upphandlingsplan för läkemedel. Marknadsfunktionen medverkar också i arbetet med trepartsöverläggningar mellan TLV, landstingen och företagen. Förhandlingsdelegationen består i princip av en förhandlingsledare och kompletteras i varje enskild förhandling med representanter från landstingen. NT-rådet utses av landstingens hälso- och sjukvårdsdirektörer. NT-rådet beslutar om rekommendationer på samma medicinska grund och etiska plattform som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). I många ärenden samverkar de olika delarna. Två läkemedelsgrupper som hanterats i samverkansmodellen är läkemedel mot prostatacancer (pre och post kemo) samt läkemedel för behandling av malignt melanom. Prostatacancer Zytiga och Xtandi Läkemedlen Zytiga och Xtandi har funnits på marknaden en tid. Båda läkemedlen är tablettbehandlingar som patienten kan ta själv och de lämpar sig därför för förskrivning på recept. De priser företagen ansökte om hos TLV när läkemedlen lanserades var dock inte hälsoekonomiskt försvarbara på de indikationer som var aktuella. Läkemedlen kom därmed inte att ingå i läkemedelsförmånen. I och med detta fanns en stor risk att läkemedlen inte kommer till användning och gör den nytta de är avsedda för hos patienterna. Att betala hela kostnaden för dessa läkemedel är nog något som få patienter klarar av. Varför blir det då på detta sätt? Vill inte företagen att läkemedlen ska komma till användning? Läkemedelsmarknaden är global, det är bara att konstatera. Företagen är utsatta

5 SIDAN 5 NR för internationell referensprissättning (IRP) på andra marknader. Ytterst få länder använder en värdebaserad prissättning som vi gör i Sverige. IRP innebär att andra länders priser ligger till grund för priset i det egna landet. På detta sätt kan priset i Sverige ha betydelse för betydligt större marknader som Tyskland eller Frankrike. Ett lågt pris i Sverige skulle alltså kunna innebära ett lägre pris och en mindre vinst i Tyskland. I det läget är den svenska marknaden för liten, att helt ge upp försäljningen kan vara lönsamt. Detta visar att det i grund och botten alltid, eller i alla fall ofta, är företagets krav på avkastning som styr tillgången på läkemedel, ett beslut som många gånger tas över huvudet på läkemedelsföretagens svenska marknadsbolag. För att få tillgång till Zytiga och Xtandi fick landstingen teckna egna avtal inom ramen för upphandlingsverksamheten, något som inte skedde samordnat och inte heller möjliggjorde samtidig tillgång till de nya läkemedlen i hela landet. Det blev inget ordnat införande. De priser som då erbjöds, och som nu kunde hållas undan det offentliga genom hemliga avtal, gjorde att prisnivån blev försvarbar och påverkan på IRP kunde undanröjas. Distributionen av läkemedlet fick ske via klinikerna, som fick dela ut tabletter, istället för distribution via apotek. Möjligheterna till att praktiskt genomföra distribution på detta sätt varierar över landet där mindre landsting som Sörmland har lättare att hantera detta än stora landsting och regioner som t.ex. Stockholm och Skåne. Utdelning av läkemedel från mottagningar eller avdelningar i annan form än jourdoser eller för att hindra smittspridning är inte heller tillåtet enligt läkemedelsverket. Hur spelar samverkansmodellen in i detta? Situationen var svår att hantera för vissa landsting och avtalen hade inslag som var komplicerade för vården. Både Xtandi och Zytiga var på väg mot att få ytterligare indikationer, behandling före cytostatika, vilket skulle möjliggöra en breddning av användningen både bland urologer och onkologer. En hantering på rekvisition och via utdelning bedömdes på sikt ohållbar. Företagen ansökte på nytt om förmån hos TLV. Genom landstingens samverkan med TLV kom ärendet upp på bordet och en överläggning kopplat till ett nytt förmånsbeslut kom till stånd.samtidigt arbetade livscykelfunktionen med ett ordnat införandeprotokoll för att möjliggöra en jämlik introduktion för alla patienter. Marknadsfunktionen koordinerade arbetet med landstingen och de befintliga avtalen så att dessa förlängdes och avslutades vid rätt tidpunkter. Slutligen fanns det ett protokoll för ordnat införande, ett förmånsbeslut från TLV med en sidoöverenskommelse mellan företag och landsting som tog hänsyn till både hälsoekonomi och företagens behov av att kontrollera IRP samt en samordnad rekommendation från NT-rådet. Om man hade önskat sig något mer hade det varit att processen inte hade varit klar just i midsommarveckan. Tidpunkten var inte optimal för en omställning i vården. Nu väntar vi bara på uppföljningen, för det är först när ett läkemedel kommer i användning som det skapar ett värde för patienten. Malignt melanom PD1- hämmarna Opdivo och Keytruda Läkemedlen Opdivo och Keytruda lanserades under hösten på indikationen malignt melanom. Båda dessa läkemedel fångades tidigt upp av livscykelfunktionens horizon scanning arbete som viktiga genombrott för framtida behandling. Det som skiljer Opdivo och Keytruda från Zytiga och Xtandi, förutom indikationen, är att de är renodlade rekvisitionsläkemedel som ges av sjukvårdspersonal. Detta är alltså inte några typiska receptläkemedel som ska in i läkemedelsförmånen. Normalt finns då inget hälsoekonomiskt underlag som kan ge vägledning i om prissättningen är samhällsekonomiskt försvarbar. Via samverkansmodellen och TLVs utökade uppdrag kring klinikläkemedel finns möjligheten för NTrådet att begära att TLV gör en hälsoekonomisk utredning även av rekvisitionsläkemedel. Så skedde i detta fall. En utmaning med PD-1 hämmarna är att de har fler indikationer i pipeline, närmast ligger icke småcellig lungcancer (NSCLC). Eftersom olika indikationer har olika jämförelsebehandlingar och är förknippade med olika indirekta kostnader kan man få olika hälsoekonomiskt utfall på olika indikationer. I Sverige har vi ett produktbaserat system där vi sätter pris på produkten, inte på behandling av en indikation vilket i dessa fall blir en utmaning. För att få till en vettig prissättning som kan hantera de utmaningar som föreligger för dessa läkemedel har marknadsfunktionen inom samverkansmodellen uppdragit åt Stockholms läns landsting (SLL) att genomföra en nationell upphandling och uppmanat samtliga landsting att inkomma med fullmakter för detta till SLL. Upphandlingen ska ta hänsyn till förändrade marknadsförutsättningar vid nya godkända indikationer. Upphandlingen annonserades tidigare under hösten och förhoppningen är att ha ett avtal på

6 NR SIDAN 6 plats till årsskiftet. Eftersom de nya PD-1 hämmarna ger vården ett nytt verktyg i behandlingen av svåra sjukdomar har NT-rådet i avvaktan på ett avtal gett ut en rekommendation om hur landstingen kan hantera dessa läkemedel fram till dess att vi har ett avtal, i syfte att skapa det värde för patienterna som läkemedlet är avsett för. I samband med att avtalet blir klart kommer NT-rådet att komma med en ny rekommendation till landstingen om hur läkemedlen ska användas baserat på den nya informationen som kommer fram vid upphandlingen. Avtal och prissättning är dock bara en del av det som krävs för att nya läkemedel ska göras tillgängliga för patienterna. De införande- och uppföljningsprotokoll som tas fram för de största, viktigaste och mest utmanande läkemedlen ska också fungera som en hjälp till alla förskrivare. I samband med att dessa blir tillgängliga ska berörda expertgrupper och förskrivare informeras. Det ska göra det enkelt att veta vilka patienter som ska erbjudas behandlingen och vilka som inte lämpar sig för denna behandling. Vårt eget landsting arbetar också för att hitta en finansieringsmodell som ska avhjälpa de hinder i form av bristande läkemedelsbudgetar som tidigare hindrat ett tidigt införande. Sammanfattningsvis kan man säga att vi har en helt ny modell på plats, i denna artikel exemplifierat utifrån tumörsjukdomar, som ger oss nya möjligheter att agera gemensamt och göra läkemedel tillgängliga i hela Sverige vid samma tidpunkt. Framöver kommer vi se fler läkemedel som hanteras i denna samverkan i syfte att ge en så snabb och jämlik tillgång till nya effektiva läkemedel som möjligt, och till ett pris som är så bra som möjligt utifrån vår värdebaserade prissättning. Även om detta arbete till stor del görs på nationell nivå kommer det behövas engagemang lokalt. Hur och när är svårt att förutsäga men vi som arbetar med detta lokalt och nationellt kommer kontakta er när läkemedel inom just ert område är aktuella. För expertgruppen för tumörsjukdomar Fredrik Ax, apotekare, kategoriledare läkemedel och landstingsrepresentant i TLVs fullmaktsgrupp Referenser Hälsoekonomisk bedömning av Keytruda. (den ). Hämtat från TLV: Upload/Halsoekonomiska_bedomningar/Kunskapsunderlag_keytruda.pdf Hälsoekonomisk bedömning av Opdivo. (den ). Hämtat från TLV: Upload/Halsoekonomiska_bedomningar/Kunskapsunderlag_opdivo.pdf Införande- och uppföljningsprotokoll. (den ). Hämtat från Janusinfo: janusinfo.se/documents/nationellt_inforande_av_nya_lakemedel/inforande-uppfoljningsprotokoll-prostatacancer-prekemoversion-2.pdf Nationell läkemedelsstrategi. (den ). Hämtat från Läkemedelsverket: Nationellt ordnat införande av nya läkemedel. (den ). Hämtat från Janusinfo: Rekommendationer av NT-rådet. (den ). Hämtat från Janusinfo: se/documents/nationellt_inforande_av_nya_ lakemedel/inforande-uppfoljningsprotokollprostatacancer-prekemo-version-2.pdf Rekommendationer av NT-rådet. (den ). Hämtat från Janusinfo: se/documents/nationellt_inforande_av_nya_ lakemedel/nivolumab-(opdivo)-och-pembrolizumab-(keytruda) pdf Vi beslutar att Xtandi inte ska ingå i högkostnadsskyddet. (den ). Hämtat från TLV: bes xtandi.pdf Xtandi ingår i högkostnadsskyddet. (den ). Hämtat från TLV: Beslut_2015/Bes xtandi.pdf Zytiga ingår i högkostnadsskyddet. (den ). Hämtat från TLV: Beslut_2015/bes zytiga.pdf Zytiga ingår inte i högkostnadsskyddet. (den ). Hämtat från TLV: Upload/Beslut_2012/ zytiga.pdf

7 SIDAN 7 NR Fluor På framför allt sociala medier, har det under den senaste tiden, spridits information med en negativ bild av fluor. Så vad vet vi om inverkan på vår hälsa vid användandet av fluor? Det råder ingen vetenskaplig tvekan om att regelbunden tillförsel av fluor på tandytan, är ett effektivt sätt att minska karies. Fluor fungerar i ett komplext system mellan tandyta, saliv och plack. Ämnet både bromsar nedbrytningen av emaljen och stimulerar återuppbyggnaden, efter en syraattack. Skyddet är dock kortvarigt och fluor måste därför tillföras kontinuerligt, speciellt viktigt är detta på unga tänder där emaljen är extra känslig. Biverkningar kan förekomma som dental fluoros om man regelbundet får i sig stora mängder fluor, i den period i livet då tänderna bildas. Detta ses som fläckar i emaljen, oftast bara med kosmetisk effekt. Kroniskt invalidiserande fluoros, benförtätning i skelettet, har bara rapporterats från områden i länder med naturligt mycket höga fluorhalter i dricksvattnet, där klimatförhållandena gör att man dricker betydligt mer än vad vi gör här. Stort intag av fluor, ca 5 mg fluor/kilo kroppsvikt, vid ett och samma tillfälle, kan ge förgiftningssymptom, framför allt som illamående. För ett barn på kilo innebär det ca 50 mg vilket motsvarar en hel barntandkrämstub, för att hamna i riskzonen för illamående. Inga av dessa biverkningar kan förekomma för de fluormängder som tandvården rekommenderar. I Sverige är fluorhalten generellt mycket låg i dricksvattnet, med några undantag, där det kan behövas särskilda rekommendationer. Läkemedelsverket håller just nu på med en utredning som ska belysa mängden fluor vi får i oss av olika tandprodukter i kombination med dricksvattnet, utredningen beräknas var klar vid årsskiftet. Marianne Blomberg, Tandläkare Sammankallande Tandvårdskommittén Xultophy Xultophy är en blandning av tidigare lanserade på den svenska marknaden insulinanalog degludek (Tresiba) och en analog till glukagonliknande peptid 1 liraglutid (Victoza). Xultophy är ett läkemedel som används för behandling av vuxna typ 2-diabetiker tillsammans med perorala diabetesläkemedel vars blodsockernivåer inte kontrolleras tillräckligt av dessa läkemedel för sig eller kombinerade med insulin. Xultophy finns som förfyllda engångsinjektionspennor och ges en gång om dagen - helst vid samma tidpunkt - subkutant i låret, överarmen eller buken. Dosen anpassas för varje patient, och patientens blodsocker ska mätas regelbundet för att fastställa lägsta effektiva dos. 1 ml klar, färglös, isoton lösning innehåller 100 enheter insulin degludek och 3,6 mg liraglutid (varje förfylld injektionspenna innehåller 3 ml som motsvarar 300 enheter insulin degludek och 10,8 mg liraglutid). Xultophy administreras i så kallade dossteg, vilket skulle underlätta dosjustering. Ett dossteg innehåller 1 enhet insulin degludek och 0,036 mg liraglutid. Den förfyllda injektionspennan kan ställas in på 1 till 50 dossteg per injektion i steg om ett dossteg. Maximal dygnsdos av Xultophy är 50 dossteg (50 enheter insulin degludek och 1,8 mg liraglutid). Dosräknaren på injektionspennan visar antalet dossteg. De vanligaste biverkningar som orsakas av Xultophy är hypoglykemi, illamående, diarré, kräkningar, förstoppning, dyspepsi, gastrit, magsmärta, flatulens, gastroesofagal refluxsjukdom och bukspänning. Patienter som behandlades med Xultophy hade i regel färre biverkningar i magtarmkanalen än patienter som behandlades med liraglutid (Victoza). Detta kan bero på att dosökningen av liraglutidkomponenten är långsammare under behandlingsstarten vid användning av Xultophy än vid användning av enbart liraglutid. Priset för Xultophy är något lägre än för motsvarande dos Tresiba och Victoza var för sig men enligt TLV är Xultophy helt kostnadsfritt för patienten eftersom läkemedlet faller under ATC-kod A10AE (insuliner och analoger för injektion) och alla insuliner expedieras kostandsfritt för patienten. Emil Mikulski, endokrinolog Medicinkliniken MSE

8 NR SIDAN 8 Trajenta - linagliptin Trajenta är den första DPP-4-hämmaren som godkänts i en och samma dosstyrka för alla typ 2-diabetiker, oavsett njur- och leverfunktion. Detta är möjligt då Trajenta i första hand utsöndras via gallan och mag-tarmsystemet bara 5 % utsöndras via njurarna, vilket kan jämföras med % för andra diabetesläkemedel. DPP-4 hämmar enzymet dipeptidylopeptidas, ett enzym som inaktiverar inkretinhormonerna GLP-1 (glukagonliknande peptid 1) GIP (glukosberoende insulinotropisk polypeptid). Inkretiner utsöndras i en låg basal nivå under dagen och nivån ökar omedelbart efter intag av föda. GLP- 1 och GIP ökar produktion och sekretion av insulin från pankreas betaceller i närvaro av normala och förhöjda glukosnivåer. Dessutom reducerar GLP-1 glukagonsekretionen från pankreas alfaceller, vilket leder till minskad glukosfrisättning från levern. Linagliptin bidrar till långvarig ökning och förlängning av aktiva inkretinnivåer vilket medför en generell förbättring av glukoshomeostasen. Effekt och säkerhet av linagliptin i kombination med metformin utvärderades i en dubbel blind, placebokontrollerad studie under 24 veckor på totalt patienter med diabetes mellitus typ 2, av vilka patienter fick måldosen 5 mg. Pågående studier: CAROLINA - Trajenta jämfört med Glimepirid, 6041 patienter, förväntad publicering CARMELINA - Trajenta jämfört med placebo 8300 patienter, förväntad publicering Patienter som behandlades med Trajenta gick i genomsnitt ner 1,39 kg i vikt, medan glimeperidpatienterna gick upp nästan lika mycket. Totalt sett gav Trajenta en relativ viktnedgång på 2,7 kg. Kronisk behandling med 5 mg Linaglipid påverkar inte Warfarinets effekt. Sammanfattning Trajenta är bra tolererad med låg risk för hypoglykemi och oberoende av njur- och/eller leverfunktion. Har jämförbar effekt med 3 mg Glimepirid. Kan vara intressent hos äldre patienter med nedsatt njurfunktion. Fördelen var också viktnedgång. Linagliptin är neutralt som det gäller kardiovaskulära sjukdomar men det är fortfarande oklart som det gäller hjärtsvikt. För mer omfattande information gällande Trajenta måste vi vänta till Gregor Welk, informationsläkare Läkemedelskommittén Linagliptin ledde till signifikant förbättring av HbA1c på 7-8 mmol/mol, från en genomsnittlig baslinje HbA1c på 73 mmol/mol. Linagliptin visade också signifikant förbättring av fasteglukos i plasma (FPG), postprandiellt glukos efter 2 timmar (PPG) jämfört med placebo. Den observerade incidensen av hypoglykemi hos patienterna som behandlades med linagliptin var likartad med placebo. I en 2-årsstudie där man utvärderat effekt och säkerhet för linagliptin 5 mg respektive glimepirid (genomsnittlig dos 3 mg) i kombination med metformin hos patienter med otillräcklig blodsockerkontroll, visade linagliptin jämförbar effekt med glimepirid avseende sänkning av HbA1c. DPP-4-hämmare har på gruppnivå likvärdig effekt.

9 SIDAN 9 NR Fullt hus på diabetesforum Årets diabetsforum hölls på Hotell Malmköping den 26 november. Temat för i år var Samverkan i diabetesvården. De ca 100 deltagarna representerade de flesta professioner som är involverade i diabetesvården i landstinget och sjuksköterskor från många av länets kommuner. Lars Steen, processledare och diabetesrådets ordförande, hälsade välkommen och gladdes över att så många hade kommit till årets diabetesforum, samt visade statistik från NDR (nationella diabetesregistret) där Sörmlands diabetesvård fotfarande håller ställningarna som en av de bättre i landet. Under förmiddagen gavs information om vad som är på gång inom diabetesvården i Sörmland bl.a. arbete med revidering av fickkortet Riktlinjer för handläggning av diabetes, revidering av vårdprogrammet Graviditet och Diabetes och vårdöverenskommelse mellan primärvård och slutenvård (medicinkliniker). Annika Jansson, MAS i Nyköping och medlem i diabetesrådet redogjorde för de riktlinjer för diabetesvård i Sörmland som beslutats av länsstyrgruppen för närvård och är en rekommendation till kommunerna. Annika informerade också om 2 utbildningsprogram om diabetes framtagna av SKL som kan användas i kommunerna vid utbildning och delegering. Vibeke Bergmark ÖL på medicinkliniken i Nyköping höll ett mycket informativ föredrag om nya läkemedel vid behandling av diabetes. Eftermiddagen inleddes av Ulf Söderström ÖL på barnkliniken MSE som redogjorde för sin avhandling Ökad diabetesrisk hos barn till invandrare. Resten av eftermiddagen ägnades åt grupparbeten där diskuterades det förslag på arbetsbeskrivning för diabetesteam på vårdcentraler som tagits fram efter förra årets diskussioner om framgångsfaktorer i diabetsvården. Några grupper diskuterade förslaget hur man säkerställer utbildning/fortbildning till kommunernas vårdpersonal. Årets diabetsforum lockade flera deltagare än någon gång tidigare och förhoppningsvis gick många hem med lite ny kunskap och nya idéer om hur en bra diabetesvård kan bedrivas. Christina Eriksson Diabetessamordnare

10 NR SIDAN 10 Mellansvenskt läkemedelsforum 2016 Gemensamma utbildningsdagar för läkare i Uppsala/Örebroregionen! Mellansvenskt Läkemedelsforum arrangeras av läkemedelskommittéerna i:landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Landstinget Sörmland, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland, Landstinget i Uppsala län och Region Örebro län. Ur årets program: Antikoagulantia/stroke Erfarenheter av gamla och nya perorala antikoagulantia Sekundärprevention vid stroke Hormonbehanding i klimakteriet Effekter på symtom, bröst, hjärta-kärl, frakturrisk, kognition och total överlevnad Varför gör jag inte som min doktor säger? Hur retorik och kroppsspråk kan ge större samstämmighet i patient-läkarmötet Sol, ljus och hud några upplysande exempel Non Melanoma Skin Cancer och lokalbehandling vid aktinisk keratos Dermatologiska falldiskussioner och behandlingar ADHD - hur får vi ordning på bokstäverna? ADHD hos barn över/underdiagnostik, behandling, risker och möjligheter ADHD hos vuxna hur diagnostisera rätt, behandlingsalternativ, gränsdragningar Urinvägsinfektioner en utmaning i dag och i morgon Nedre urinvägsinfektioner och asymtomatisk bakteriuri Febrila urinvägsinfektioner Anemi Anemi hos vuxna - järn, B12, folsyra Se detaljerat program! Läkemedelskommittén bjuder länets AT-läkare och KULT-läkare på anmälningsavgiften, sista anmälningsdag den 20 december Anmäl dig här!

11 SIDAN 11 NR

12