Statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem 2005/2006

Transkript

1 1 (15) Statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem 2005/2006

2 2 (15) Sammanfattning Mellan 2001 och 2006 fördelade på regeringens uppdrag ett riktat statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem. Den här rapporten handlar om hur kommunerna använde statsbidraget det sista bidragsåret 2005/2006. Det riktade bidraget uppgick då till ca två miljarder kronor. Den huvudsakliga regeln för att få del av statsbidraget det sista bidragsåret var att personaltätheten i skola och fritidshem skulle öka i förhållande till den gällande basnivån. Kommunerna själva avgör vilken typ av personal de vill satsa på. 274 kommuner beviljades bidrag det sista bidragsåret, vilket är färre än tidigare år. Regeringens förhoppning när bidraget infördes var att nya tjänster skulle tillkomma i skola och fritidshem. Denna sista uppföljning visar att det skett en personaltäthetsökning mellan basåret 2000/2001 och bidragsåret 2005/2006 som motsvarar ca heltidstjänster. Personaltätheten har ökat i 269 av 274 undersökta kommuner och minskat i fem. De flesta kommuner har också satsat egna medel på en utökning av sin personaltäthet. Under bidragsperioden har personaltätheten avseende pedagogisk personal ökat mest i särskolan. En stor del av denna ökning gäller barnskötare. Även i grundskolan och gymnasieskolan har personaltätheten ökat. I förskoleklassen och fritidshemmen har personaltätheten tvärtom minskat. Spridningen bland kommuner vad gäller pedagogisk personaltäthet har ökat under perioden. Antalet kommuner som inte har utnyttjat hela sin bidragsram har ökat jämfört med tidigare bidragsår till 32 stycken. Även andelen av statsbidraget som inte har utnyttjats har ökat och uppgick till fem procent, eller 101 miljoner kronor.

3 3 (15) Inledning Bakgrund Mellan 2001 och 2006 fördelade på regeringens uppdrag ett särskilt statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem. Syftet med statsbidraget var att ge eleverna bättre förutsättningar att uppfylla målen för sina utbildningar. Statsbidraget inrättades mot bakgrund av observerade brister i måluppfyllelsen och en minskning av personaltätheten i skolan under 1990-talet. Den ursprungliga planeringen innebar att kommunerna skulle tillföras 17,5 miljarder kronor för personalförstärkningar i skola och fritidshem mellan 2001 och Målet var att antalet anställda skulle öka med heltidstjänster. Bidraget skulle utgå successivt i en trappstegsskala, som skulle börja på en miljard kronor läsåret 2001/2002 och öka med en miljard per bidragsår för att slutligen nå en nivå om fem miljarder kronor läsåret 2005/2006. Genom riksdagsbeslut 2004 förändrades förutsättningarna för bidraget. Från 2005 fördes delar av det ursprungligen aviserade bidraget över till det kommunala utjämningssystemet. Den sista delen av det riktade statsbidraget betalades ut våren ens syfte och omfattning har regeringens uppdrag att fördela statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem samt att följa upp och utvärdera dess effekter. Dessutom skall sprida information om hur bidraget används. Den här rapporten är en uppföljning av bidragsåret 2005/2006. Den är den fjärde och sista uppföljningsrapporten om statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem som publiceras av. Fördjupade frågeställningar kring statsbidragets effekter kommer att behandlas i s slututvärdering av hela bidragsperioden som skall avrapporteras senast den 1 april Regler för statsbidraget En kommun kan enligt förordningen få statsbidrag till kostnader för ökad personaltäthet i förskoleklassen, grundskolan, särskolan, fritidshemmen och gymnasieskolan. Personaltäthet definieras som personal räknat i helårstjänster per 100 elever. För varje kommun fastställer en bidragsram som beräknas utifrån antalet barn och ungdomar i åldern 6-18 år som bor i kommunen. Bidragsramen sätter en övre gräns för det statsbidrag som kommunen kan tilldelas för den aktuella perioden. För bidragsåret 2005/2006 tilldelades statsbidraget under förutsättning att personaltätheten under denna period översteg personaltätheten 2003/2004. I beräkningen av personaltätheten 2003/2004 bortses från personalförstärkningar från och med den 1 juli 2001 som genomförts med andra medel än statsbidrag. Detta är ett mindre strikt krav än om man jämfört med nivån 2003/2004 utan justering. Att jämförelseåret är den justerade nivån 2003/2004 betyder att det riktade statsbidraget kunde finansiera kostnader för den personaltäthetsökning som finansierats med

4 4 (15) egna medel under de tre första bidragsåren samt kostnaderna för personaltäthetsökningen under det fjärde och femte bidragsåret. Fram t.o.m. höstterminen 2004 var jämförelseåret 2000/2001. Den nya jämförelsenivån som gällt fr.o.m. vårterminen 2005 är en konsekvens av att riksdagen under statsbidragsperioden beslutade att fr.o.m föra över en del av det riktade statsbidraget till det kommunala utjämningssystemet där det verkar nivåhöjande. Det belopp som överförts motsvarar den personaltäthetsökning som genomfördes med statsbidragspengar under de tre första bidragsåren. Den riktade statsbidragsramen blev i och med riksdagsbeslutet mindre än den från början planerade och då måste en jämförelse av personaltätheten göras med ett senare år än det ursprungliga basåret, annars skulle statsbidraget inte längre finansiera en fortsatt ökning av personaltätheten. En kommun kan besluta att använda bidraget för personalförstärkningar i fristående skola belägen i kommunen. Kommuner får också träffa en överenskommelse som innebär en överföring av statsbidrag som avser ungdomar som fullgör sin gymnasieutbildning i annan kommun än hemkommunen. Vidare får upp till en fjärdedel av den för varje kommun fastställda bidragsramen användas till att motverka en minskning av personaltätheten i kommuner med ökande elevunderlag. Inför varje bidragsår skall kommuner som vill ta del av statsbidraget ansöka om detta hos. Efter avslutat år skall kommunerna rapportera hur bidraget har använts. Varje kommun rapporterar hur stora kostnader man haft för personaltäthetsökning i de egna verksamheterna och i gymnasieförbund eller gemensam nämnd, samt hur mycket man givit till fristående skolor eller överfört till/mottagit av andra kommuner. Kommuner med ökande elevtal får räkna personalförstärkningar som kompenserar för detta som en kostnad trots att de inte leder till att personaltätheten blir högre än under jämförelseåret 2003/2004. Dessa kostnader får högst uppgå till en fjärdedel av bidragsramen. sätter de sammanräknade kostnaderna i relation till det erhållna statsbidraget och räknar ut kommunens ekonomiska utfall. Om en kommun haft kostnader för personalförstärkningar som överstiger det tilldelade bidraget är det ekonomiska utfallet positivt. Det överskjutande beloppet motsvarar de medel som kommunen själv satsat på personalförstärkningar utöver statsbidraget. Om en kommun däremot inte genomfört de åtgärder för vilka statsbidrag har lämnats, dvs. inte har haft kostnader som motsvarar eller överstiger bidraget, kräver tillbaka det outnyttjade bidraget. De kommuner som ingått överenskommelse med Bostadsdelegationen/Statens bostadsnämnd/statens bostadskreditnämnd var genom regeringsbeslut undantagna från kravet att bidraget för 2005/2006 skulle användas till ökad personaltäthet. I dessa kommuner skulle bidraget enligt regeringen kunna användas till att motverka minskningar av personaltätheten som annars vore nödvändiga. Undantaget innebär att delegationskommunerna erhåller hela bidragsramen och får behålla den även om de inte har ökat personaltätheten. Fram t.o.m. höstterminen 2004 omfattades även kommuner som ingått överenskommelse med Kommundelegationen av undantaget.

5 5 (15) Data Denna rapport bygger på de uppgifter om elever, personal och personalkostnader som kommunerna i samband med uppföljningen av statsbidraget har lämnat in till avseende bidragsåret 2005/2006. Kommunerna ansvarar för att uppgifterna är korrekta. Uppgifterna rörande personalen skiljer sig delvis från sådana som publicerar i andra rapporter (bl.a. Jämförelsetalen) samt i de databaser som finns på s hemsida. Detta har flera orsaker, bl.a. följande: Det personalantal som anges i andra publikationer rör personal som var anställd under veckan som innehåller den 15 oktober. I de uppgifter som behandlas i den här rapporten har kommunerna givits möjlighet att korrigera eventuella felaktigheter i de siffror som avser veckan runt den 15 oktober samt lägga till den personal som anställts senare under bidragsåret. I den här rapporten behandlas endast personal och elever i verksamheter med kommunal huvudman medan även verksamheter med annan huvudman kan räknas med i andra sammanhang. I den här rapporten räknas lärare, förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger, fritidsledare, studie- och yrkesvägledare samt ledningspersonal med undervisningstid som pedagogisk personal. Andra personalkategorier redovisas som övrig personal. I andra rapporter från räknas ofta färre personalkategorier som pedagogisk personal. Sammanställningen i denna rapport bygger på uppgifter från de 274 kommuner som erhållit bidraget för 2005/2006. I tidigare års uppföljningsrapporter har underlaget bestått av fler kommuner och i andra publikationer ingår landets samtliga 290 kommuner. Kommunerna gör separata redovisningar av pedagogisk personal och övrig personal. har definierat vilken personal som skall ingå i redovisningen av den pedagogiska personalen. När det gäller den övriga personalen har kommunerna lämnats större frihet. Det finns inga anvisningar om i vilka kategorier den övriga personalen skall delas in men har krävt att kommunerna skall vara konsekventa i sin redovisning från år till år. Så har dock inte alltid varit fallet. Dessutom har de tidigaste anvisningarna till statsbidraget kunnat tolkas så att kommunerna endast behöver redovisa de övriga personalkategorier i vilka det skett en utökning av personalen. Ett trettiotal kommuner har inte redovisat någon övrig personal alls. Detta gör att uppgifterna om antalet övrig personal och därmed det totala personalantalet inte är fullständiga. Nivåerna som redovisas är med största sannolikhet lägre än de verkliga. Även uppgifter om personalantalets förändring över tid kan vara bristfällig. Det kan vara fallet att kommunerna i större utsträckning har redovisat de kategorier där personalantalet har ökat än de där en minskning har skett och i så fall är förändringen något överskattad.

6 6 (15) Resultat Utvecklingen av elever, personal och personaltäthet Under bidragsperioden har personaltätheten i skola och fritidshem ökat från 9,30 till 10,28 heltidsanställda per 100 elever. Detta är en ökning med knappt 11 procent. Personaltätheten har ökat dels genom att mer personal har anställts, dels genom att personal har behållits trots ett minskat antal elever. I 269 av kommunerna har personaltätheten ökat jämfört med basåret 2000/2001 och i fem har den minskat. Om jämförelsen i stället görs mellan den nya basnivån (dvs. den justerade personaltätheten 2003/2004 där man bortser från de personalförstärkningar mellan basåret och 2003/2004 som finansierats av statsbidraget men har med dem som finansierats av kommunernas egna medel) och 2005/2006, har personaltätheten ökat i 265 kommuner och minskat i nio. Tabell 1: Utvecklingen av elever, personal och personaltäthet i skola och fritidshem 2000/ / / /2006 Förändring Elever ,4% Pedagogisk personal ,5% Övrig personal ,6% Personal, totalt ,5% Personaltäthet* avseende pedagogisk personal 7,72 8,45 +9,5% Personaltäthet* avseende övrig personal 1,58 1,83 +16,1% Personaltäthet*, totalt 9,30 10,28 +10,6% *Personaltäthet definieras som antalet personal omräknat till heltidstjänster per 100 elever Ökningen i personaltäthet under bidragsperioden motsvarar heltidsanställda. Bidragsåret 2005/2006 fanns det fler heltidstjänster i skola och fritidshem än 2000/2001. Merparten av personaltäthetsökningen har alltså kommit till stånd genom att personal har behållits medan elevtalen har minskat. Det behöver dock inte vara precis samma personal som har behållits över åren utan personalsammansättningen kan ha förändrats. Regeringens mål när statsbidraget infördes var att nya tjänster skulle tillföras skola och fritidshem under bidragsperioden. Vår uppgift om fler heltidstjänster pekar på att målet har uppnåtts, med reservation för att siffran möjligen är något överskattad. Enligt uppgifter om elever och personal som kommunerna har lämnat till SCB har personaltätheten avseende pedagogisk personal i de 16 kommuner som inte ingår i redovisningen sammantaget minskat något under bidragsperioden, men minskningen motsvarar färre än 100 tjänster. Dessutom kan uppgiften

7 7 (15) om övrig personal vara något överskattad av skäl som angivits ovan i avsnittet Data. Pedagogisk personal Lärare, förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger, fritidsledare, studie- och yrkesvägledare samt ledningspersonal med undervisningstid räknas som pedagogisk personal. Ökningen i personaltäthet består till 74 procent av pedagogisk personal och den pedagogiska personaltätheten har sedan basåret ökat från 7,72 till 8,45 anställda per 100 elever. Detta motsvarar ca heltidstjänster. Parallellt med ökningen i personaltäthet avseende pedagogisk personal har skillnaderna mellan kommunerna ökat under bidragsperioden. Tre spridningsmått pekar på detta: variationsbredden har ökat från 4,5 till 5,3, standardavvikelsen har ökat från 0,65 till 0,76 och variationskoefficienten har ökat från 8,3 till 8,8 procent. För att närmare beskriva hur utvecklingen ser ut i olika kommuner använder vi Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning. Den delar in kommunerna i nio grupper utifrån deras befolkningsstorlek, befolkningstäthet, näringslivsstruktur och arbetspendlingsmönster. I varje grupp samlas därmed kommuner med liknande ekonomiska och geografiska förutsättningar. Diagram 1: Pedagogisk personaltäthet per kommungrupp 2000/2001 och 2005/ ,00 9,00 8,00 +11% +10% +11% +11% +10% +7% +10% +10% +8% +9% 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 Förändring 2000/ /2006 Pedagogisk personaltäthet 2000/2001 0,00 Glesbygdskommuner Övriga kommuner, inv. Övriga kommuner, mindre än inv. Varuproducerande kommuner Övriga kommuner, mer än inv. Storstäder Pendlingskommuner Större städer Förortskommuner Alla Av diagram 1 framgår att små och glest befolkade kommuner har högre pedagogisk personaltäthet än större och mer tätbefolkade kommuner. Den klart högsta personaltätheten avseende pedagogisk personal har glesbygdskommunerna med 9,55 heltidstjänster per 100 elever. Denna grupp kommuner har också ökat sin pedago-

8 8 (15) giska personaltäthet mest, tillsammans med varuproducerande kommuner och övriga kommuner med mindre än invånare. Förortskommunerna har lägst pedagogisk personaltäthet med 7,95 heltidstjänster per 100 elever. Storstäder och förortskommuner har ökat sin pedagogiska personaltäthet minst av alla. Att glesbygdskommunerna har högst personaltäthet har troligen sin förklaring i att elevgrupperna där är mindre pga. just glesheten. Det finns stordriftsfördelar i skolverksamhet som inte kan utnyttjas i glesbygden där enheterna är små och avstånden stora. Kanske är det också av denna anledning som de mest tätbefolkade kommunerna i grupperna förorter, större städer, pendlingskommuner och storstäder har lägst pedagogisk personaltäthet. Pedagogisk personal per verksamhetsform Kommunerna särredovisar den pedagogiska personalen uppdelad på verksamhetsformerna förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola och fritidshem. Tabell 2 visar utvecklingen av den pedagogiska personalen i de olika verksamhetsformerna. Tabell 2: Pedagogisk personaltäthet per verksamhetsform Pedagogisk Pedagogisk Förändring i Förändring i Absolut Förändring personaltäthet personaltät- pedagogisk pedagogisk förändring tjänster pga. basåret het 2005/ personaltät- personaltät- tjänster förändrad 2000/ het het, % personaltäthet Förskoleklassen 7,73 7,13-0,60-8% Grundskolan 7,98 8,96 0,98 12% Särskolan 25,30 34,28 8,98 35% Fritidshemmen 5,66 5,49-0,17-3% Gymnasieskolan 7,92 8,32 0,41 5% Skillnaden mellan de två kolumnerna längst till höger består i att den sista tar hänsyn till förändringar i elevtalen. Om uppgiften om absolut förändring i tjänster är lägre än uppgiften om förändring i tjänster pga. förändrad personaltäthet så har det skett en minskning av elevantalet i den verksamhetsformen. Så är fallet i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmen. I särskolan och gymnasieskolan har elevtalen i stället ökat, vilket medför att förändringen i tjänster pga. förändrad personaltäthet tvärtom är lägre än den absoluta förändringen. De olika verksamhetsformerna har tillförts nya resurser i olika stor utsträckning. Den pedagogiska personaltätheten var redan från början betydligt högre i särskolan än i övriga verksamhetsformer och det är i denna verksamhetsform som personaltätheten har ökat mest sedan basåret 2000/2001. Personaltätheten avseende lärare

9 9 (15) har ökat under perioden men det är andra kategorier av personal, främst barnskötare, som har ökat mest relativt sett och stått för den stora personaltäthetsökningen i särskolan sedan 2000/2001. Spridningen bland kommunerna vad gäller pedagogisk personaltäthet i särskolan är stor. Vissa kommuner har påpekat att det kan vara svårt att särredovisa personal som arbetar med särskoleelever när verksamheten är integrerad i grundskolan, som den ofta är. Den verksamhetsform som har näst högst pedagogisk personaltäthet är grundskolan, som också har tillförts pedagogisk personal i näst störst utsträckning, relativt sett, efter särskolan. Ökningen i pedagogisk personaltäthet uppgår till 12 procent. Eftersom grundskolan är en betydligt större verksamhet än särskolan har resursförstärkningen i absoluta tal varit mycket större där än i de andra verksamheterna. Skillnaden i pedagogisk personaltäthet var inte så stor mellan grundskolan och gymnasiet vid basåret men den har ökat under bidragsperioden eftersom den pedagogiska personaltätheten i gymnasieskolan inte har ökat lika mycket som i grundskolan. Detta kan delvis ha sin förklaring i att elevtalen har ökat i gymnasieskolan medan de har minskat i grundskolan. Det tar tid att anpassa organisationen när det sker elevtalsförändringar. När elevtalen minskar så ökar personaltätheten initialt eftersom personal behålls och när elevtalen ökar så sjunker personaltätheten. I både förskoleklassen och fritidshemmen har den pedagogiska personaltätheten minskat under bidragsperioden. Fritidshemmen hade lägst pedagogisk personaltäthet av alla verksamhetsformer i ursprungsläget men minskningen har varit störst i förskoleklassen. Övrig personal Statsbidraget har inte enbart satsats på pedagogisk personal utan kommunerna har kunnat välja att utöka i de personalkategorier de själva ansett vara viktigast för att öka måluppfyllelsen. Exempel på sådana övriga personalkategorier är kuratorer, skolsköterskor, psykologer, elevassistenter, kamratstödjare och vaktmästare. Kommunerna har varit fria att redovisa vilka övriga personalkategorier som helst men kravet har varit att de skall vara konsekventa i sin redovisning och använda samma personalgrupper år från år. Så har dock inte alltid skett. Ett trettiotal kommuner har inte angivit någon övrig personal alls 2005/2006. Ett femtiotal kommuner har redovisat fem olika kategorier, vilket var det maximala antalet (exklusive upphandling från bemanningsföretag). Inga kommunjämförelser kan göras av den övriga personalen. Som påpekats i det inledande kapitlet kan det finnas vissa brister i materialet då en del kommuner möjligen har redovisat endast de personalgrupper där en utökning skett. Det går inte att utläsa ur uppföljningen om de samtidigt har minskat personalen i andra kategorier av övrig personal. Den redovisade personaltätheten avseende övrig personal har ökat från 1,58 till 1,83 heltidstjänster per 100 elever mellan 2000/2001 och 2005/2006, vilket mot-

10 10 (15) svarar en ökning om ca heltidstjänster. Den övriga personalen utgör 26 procent av den personal som tillkommit pga. den ökade personaltätheten i skola och fritidshem. I relativa termer har den övriga personalen ökat mer än den pedagogiska personalen under perioden. Det är s förhoppning att kunna redovisa en större genomlysning av den övriga personalen i den slututvärdering av hela bidragsperioden som skall avrapporteras senast den 1 april Kostnader och statsbidrag Observera att personaltätheten i uppföljningen av bidragsåret 2005/2006 jämförs med den justerade nivån 2003/2004 så de redovisade kostnaderna gäller den personaltäthetsförändring som ägt rum under de två senaste bidragsåren 2004/2005 och 2005/2006 samt den eventuella ökning av personaltätheten som finansierades med egna medel under de tre första bidragsåren. Detta är en konsekvens av att riksdagen under statsbidragsperioden beslutade att fr.o.m föra över en del av det riktade statsbidraget till det kommunala utjämningssystemet där det verkar nivåhöjande. Det belopp som överförts motsvarar den personaltäthetsökning som genomfördes med statsbidragspengar under de tre första bidragsåren. Den riktade statsbidragsramen blev i och med riksdagsbeslutet mindre än den från början planerade och då måste en jämförelse av personaltätheten göras med ett senare år än det ursprungliga basåret, annars skulle statsbidraget inte längre finansiera en fortsatt ökning av personaltätheten. De 274 kommunernas sammanlagda kostnader för personalförstärkningar i skola och fritidshem 2005/2006 var 3,52 miljarder kronor. Dessa kommuner har fått 1,90 miljarder i statsbidrag och satsat ungefär 1,62 miljarder kronor av egna medel. Statsbidraget har med andra ord finansierat 54 procent av kommunernas kostnader för personalförstärkningar i skola och fritidshem 2005/2006. Detta är en lägre andel än tidigare bidragsår. Att redovisningarna pekar på att en större andel av personaltäthetsökningen än tidigare har finansierats med egna medel beror troligen delvis på de nya reglerna för statsbidraget som innebär att de redovisade kostnaderna gäller den personaltäthetsförändring som ägt rum under de två senaste bidragsåren samt den eventuella ökning av personaltätheten som finansierades med egna medel under de tre första bidragsåren. När kommunerna redovisar sina kostnader för förändrad personaltäthet anger de kostnader i den egna organisationen, kostnader i gymnasieförbund eller gemensam nämnd, kostnader i fristående skolor, överföring eller mottagande av bidrag till/från annan kommun samt kostnader som förknippas med ökande elevtal. I tabell 4 anges kostnaderna uppdelade på dessa ingående poster. Summa av överföringar och mottaganden redovisas inte eftersom denna är lika med noll.

11 11 (15) Tabell 3: Kommunernas kostnader uppdelat på de ingående posterna Totala kostnader för personalförstärkningar Kostnader för personalförstärkningar i kommunala organisationen Kostnader för personalförstärkningar i gymnasieförbund och gemensam nämnd Kostnader för personalförstärkningar i fristående skolor Kostnader förknippade med ökande elevtal Summa Procent av totala kostnader 100% 96,8% 0,5% 2,0% 0,6% För bidragsåret 2005/2006 var den totala bidragsramen kronor. Efter rekvisitioner från kommunerna tilldelade 274 av Sveriges 290 kommuner 1,92 miljarder kronor i statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem för perioden. Av elva kommuner har återkrävt utbetalat bidrag eftersom deras kostnader för personalförstärkningar understigit tilldelat statsbidrag. Summan av återkraven uppgår till 21,5 miljoner kronor och statsbidragets storlek 2005/2006 blev slutligen knappt 1,90 miljarder kronor. Tabell 4: Statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem 2005/2006 Bidragsramar Beviljat bidrag Återkrav Utnyttjat statsbidrag Outnyttjat statsbidrag Summa Procent av bidragsramar 100% 96,0% 1,1% 95,0% 5,0% Outnyttjade bidrag Uppföljningen av statsbidragets användning visar att 95,0 procent av bidragsramarna för 2005/2006 har använts i enlighet med förordningen och att 5,0 procent därmed förblev outnyttjat. 32 kommuner använde inte hela bidragsramen (se tabell 5). 16 kommuner sökte inte och tilldelades inga bidrag. De kunde inte visa att de hade för avsikt att öka personaltätheten i förhållande till basåret. Sju andra kommuner sökte och beviljades mindre än bidragsramen. Av elva kommuner har återkrävt utbetalat bidrag eftersom deras kostnader för personalförstärkningar har understigit tilldelat statsbidrag. Två av dessa hade inte från början sökt hela bi-

12 12 (15) dragsramen. Andelen outnyttjat bidrag är större än tidigare bidragsår. Även antalet kommuner som inte använt hela bidragsramen är större än tidigare bidragsår. Tabell 5: Kommuner som inte utnyttjade hela statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem 2005/2006 Kommun Bidragsram 2005/2006 Beviljat statsbidrag Belopp som inte söktes/beviljades Återkrav Outnyttjat bidrag, andel av ramen Danderyd % Nacka % Sundbyberg % Östhammar % Trosa % Högsby % Torsås % Hultsfred % Emmaboda % Osby % Perstorp % Simrishamn % Mellerud % Mariestad % Hammarö % Bjurholm % Solna % Burlöv % Enköping % Heby % Oxelösund % Boxholm % Ludvika % Öckerö % Askersund % Söderköping % Falun % Östra Göinge % Nässjö % Sotenäs % Arvika % Ystad ,4% Kostnader förknippade med ökande elevtal har i tidigare studier konstaterat att elevtalsutvecklingen är en faktor som har gett kommunerna olika förutsättningar att genomföra personalförstärk-

13 13 (15) ningar. Kommuner med ökande elevtal har inte ökat sin personaltäthet i samma takt som kommuner med konstanta eller fallande elevtal. En kommun med ökande elevtal måste finansiera personalförstärkningar delvis med egna medel tills den når samma personaltäthet som basåret för att kunna få statsbidrag för personalförstärkningar som ökar personaltätheten jämfört med basåret. Upp till en fjärdedel av en kommuns bidragsram får enligt förordningen användas till att motverka minskningar av personaltätheten som uppstått till följd av ökande elevtal. 18 av de 274 kommunerna som beviljats statsbidrag för 2005/2006 har haft ökade elevtal sedan 2003/2004. För att neutralisera elevtalsökningen och kunna ta del av statsbidraget för de personalökningar som gjorts därutöver har dessa kommuner tillsammans behövt öka personalen med 116 heltidstjänster. 56 av dessa, motsvarande en kostnad på 22,5 miljoner kronor, har finansierats av statsbidraget i enlighet med ovan nämnda regel. I sju av kommunerna har all personal som neutraliserar elevökningen på så sätt finansierats av statsbidraget. Elva kommuner har haft kostnader för sådan personal som är större än en fjärdedel av bidragsramen. De har sammantaget varit tvungna att satsa egna medel på 60 heltidstjänster för att kunna ta del av statsbidraget. 13 av de 18 kommuner som har haft ökande elevtal gjorde så stora egna satsningar att möjligheten att använda statsbidraget för att motverka minskningar av personaltätheten inte var avgörande för att det ekonomiska utfallet skulle bli positivt. För fem kommuner (Klippan, Leksand, Svedala, Vaxholm och Värmdö) bidrog dock regeln till att det ekonomiska utfallet inte blev negativt. Gymnasieförbund och gemensamma nämnder Kommuner kan välja att driva gemensam utbildning på gymnasienivå genom gymnasieförbund eller gemensam nämnd. Förbunden är normalt en sammanslutning av mindre kommuner som av ekonomiska och utbildningsmässiga skäl samverkar kring gymnasieutbildningen. Statsbidraget kan användas inom ramen för dessa verksamheter. 2005/2006 fanns tretton gymnasieförbund eller gemensamma nämnder vilka omfattade 37 kommuner. Två av dessa kommuner sökte inte statsbidraget 2005/2006 och ingår därför inte i redovisningen. Medan elevtalen under det senaste året har sjunkit i grundskolan har de ökat i gymnasieskolan. Elevtalen har mellan 2003/2004 och 2005/2006 ökat i elva av de 13 gymnasieförbunden och gemensamma nämnderna. Personaltätheten har under samma period ökat i åtta och minskat i fem av dem. De 22 redovisade kommuner som ingår i de gymnasieförbund och gemensamma nämnder som har haft positiv personaltäthetsutveckling har haft kostnader för personalförstärkningar som uppgår till 29,3 miljoner kronor. Samtidigt har de 13 kommuner som ingår i förbund eller nämnder som har minskat sin personaltäthet dragit ned med motsvarande 12,6 miljoner kronor. Nettokostnaderna för personalförstärkningar i gymnasieförbund och gemensamma nämnder utgjorde en halv procent av kommunernas totala kostnader för personalförstärkningar.

14 14 (15) Fristående skolor Kommuner skall enligt Skollagen fördela bidrag till fristående skolor på samma grunder som till sina egna skolor. Detta behöver dock inte betyda att de fristående skolorna med nödvändighet skall få lika mycket statsbidrag per elev som de kommunala skolorna. Bidraget syftar till att öka måluppfyllelsen och ges till de skolor där det finns behov och behoven ser inte alltid likadana ut i fristående och kommunala skolor. 72 miljoner kronor, vilket motsvarar två procent av kommunernas redovisade kostnader för personalförstärkningar, har gått till personalförstärkningar i fristående skolor 2005/2006. Andelen elever i fristående skolor är betydligt högre än så. Andelen av personalförstärkningspengarna som satsas i fristående skolor har varierat mellan åren men har alltid varit mindre än de fristående skolornas andel av eleverna. Möjligen underskattar dock våra data kommunernas satsningar i de fristående skolorna något eftersom alla kommuner som satsat statsbidrag i sina fristående skolor kanske inte redovisat det i uppföljningen av statsbidraget. 53 kommuner har angett att de satsat resurser på personalförstärkningar i fristående skolor. Fyra kommuner redovisar negativa kostnader för personalförstärkningar i fristående skola. Kommuner med undantag De 51 kommuner som ingått överenskommelse med Bostadsdelegationen, Statens bostadsnämnd eller Statens bostadskreditnämnd var genom regeringsbeslut undantagna från kravet att bidraget skulle användas till ökad personaltäthet. Dessa delegationskommuner får statligt stöd för att kunna fullgöra sina ekonomiska förpliktelser och uppnå ekonomisk balans. I delegationskommunerna skulle bidraget enligt regeringen kunna användas till att motverka minskningar av personaltätheten som annars vore nödvändiga. Detta innebär att regelverket ger utrymme för ökad, minskad eller oförändrad personaltäthet. Under basåret 2000/2001 var den pedagogiska personaltätheten i de 51 delegationskommunerna 8,19 heltidstjänster per 100 elever, vilket var högre än i övriga kommuner, där den var 7,68. Den pedagogiska personaltätheten har sedan dess ökat med ungefär 8 procent i delegationskommunerna och 10 procent i övriga kommuner men personaltätheten är fortfarande högre i delegationskommunerna. I absoluta tal har antalet pedagogisk personal sjunkit med 240 i delegationskommunerna men eftersom elevtalen sjunkit ännu mer har den pedagogiska personaltätheten ökat. I övriga kommuner har antalet pedagogisk personal ökat med ungefär Under 2005/2006 hade dessa en personaltäthet på i genomsnitt 8,83 heltidstjänster per 100 elever medan motsvarande siffra var 8,42 i övriga kommuner. Av de 51 kommunerna med undantag hade tolv fått återkrav 2005/2006 till en totalsumma av knappt 38 miljoner kronor om de hade haft samma personaltäthet som redovisats och undantaget inte hade funnits. Majoriteten av delegationskommunerna har med andra ord använt statsbidraget till personalförstärkningar trots att

15 15 (15) pengarna inte var öronmärkta för detta ändamål. De har dessutom satsat egna medel därutöver. Tre fjärdedelar av delegationskommunerna tillhör de tre kommungrupper som har minst befolkning och lägst befolkningstäthet. Vi har sett att dessa kommuner har den högsta personaltätheten avseende pedagogisk personal. En kommun har ju ingått överenskommelse med Bostadsdelegationen, Statens bostadsnämnd eller Statens bostadskreditnämnd för att dess ekonomi är ansträngd men ändå har merparten av delegationskommunerna ökat sin personaltäthet trots att detta inte har krävts för att de skall få del av statsbidraget. Ökningen av personaltätheten i kommunerna med undantag kan kanske delvis förklaras av att elevtalsutvecklingen i genomsnitt är mer negativ i dessa kommuner än i de övriga, vilket innebär att de utan satsade egna medel får en större personaltäthetsökning än kommuner med en mindre elevtalsminskning om de bara behåller den personal som redan finns. Fördjupade förklaringar till undantagskommunernas agerande kommer att redovisas i s slututvärdering av hela bidragsperioden som skall avrapporteras senast den 1 april 2007.