Protokoll fört vid ordinarie allmänningsstämma för Sorsele Övre Allmänningsskog fredag

Transkript

1 Protokoll fört vid ordinarie allmänningsstämma för Sorsele Övre Allmänningsskog fredag Stämman påbörjades kl Plats: River Hotel, Sorsele 1. Stämmans öppnande Allmänningsstyrelsens ordförande Rickard Vesterberg öppnade stämman. Han noterade först att dagens ärendelista innehöll några intressanta punkter som är viktiga för SÖA:s framtid. I dagsläget är det stora orosmolnet för SÖA det angrepp som pågår på äganderätten sa Vesterberg och hänvisade till den problematik om avverkningsmöjligheter i fjällnära skogar som det kommer att informeras om senare under kvällen. Men det sker även sådant som är positivt och som borde kunna skapa möjligheter för oss fortsatte han. Utvecklingen inom biokemi går framåt och idag kan man göra nästa vad som helst av trä. Vesterberg berättade att det pågår ett pilotprojekt i Malå där man jobbar med att framställa produkter som kläder, mat, industrikol m.m. där trä är råvaran. Liknande projekt pågår på flera andra ställen. När användandet av skog breddas borde det gynna oss på längre sikt avslutade Vesterberg. Därefter förklarade han 2017 års vårstämma öppnad. 2. Val av ordförande för stämman Brynolf Johansson, Kar/stund, föreslog som representant för valberedningen, att Runor From, Stintbäcken skulle leda dagens stämma. Stämman beslutade att välja From enligt förslaget. From tackade för förtroendet. 3. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes och fastställdes efter att stämman beslutat att lägga till punkten "Övriga frågor". Inga sådana anmäldas dock. 4. Val av två protokolljusterare Till att justera dagens protokoll valdes Ingemar Strömgren, Ammarnäs och Georg Kar/berg, Risnäs. Under punkten beslutades också att protokollet ska justeras på allmänningskontoret i Sorsele, torsdag kl Val av rösträknare Protokolljusterarna enligt 4 valdes också till rösträknare ifall någon sådan skulle bli aktuell.

2 2 6. Fråga om stämman utlysts i behörig ordning Stämman har utlysts i enlighet med tidigare beslut. Annonsering har skett i Västerbottenskuriren och Västerbottens Folkblad samt även i "SorseleAktuellt". Stämman beslutade att godkänna utlysningen. 7. Godkännande av register över delägarfastigheter och dess ägare Stämman delgavs vilka delägarfastigheter, ägare och röstetal som fanns registrerade som närvarande vid mötet. Några fastigheter företräddes via ombud med fullmakt som godkänts vid registeringen. Stämman beslutade att godkänna det upprättade registret. Vid stämman fanns 20 fastigheter representerade med ett sammanlagt röstetal av röster. (bilaga 1) 8. Beslut om plats där protokoll ska hållas tillgängligt för delägarna Stämman beslutade att stämmoprotokollet skall hållas tillgängligt enligt tidigare praxis, d.v.s. hos ordföranden, på allmänningskontoret och på hemsidan med adress 9. Styrelsens förvaltningsberättelse, fastställande av hur årets resultat skall disponeras Stämmoordföranden läste upp rubrikerna i den beskrivande delen i förvaltningsberättelsen och lämnade utrymme för frågor. Stig Vännberg, Svarttjärn ville ha en ändring i det avsnitt som berörde älgjakt/betesskador. I texten står det följande: "Som tidigare utarrenderas älgjakten". Vännberg önskade en ändring till: "Som tidigare utarrenderas älgjaktsområden". Stämman beslutade att en sådan ändring ska ske. f Därefter föredrogs räkenskaperna med resultat- och balansräkning av kassaförvaltaren Sofia Bidner. Stig Vännberg frågade om taxeringsvärdet på själva skogen och fick svaret att det rör sig om c:a 87 miljoner. Stämman beslutade att godkänna redovisningen och lägga den till handlingarna. I och med detta fastställdes också den föreslagna utdelningen. Det beslutades också att dispositionen av årets resultat ska balanseras i ny räkning. 10. Revisorernas berättelse Eftersom ingen av revisorerna fanns närvarande lästes revisionsberättelsen upp av stämmoordföranden. Berättelsen godkändes och las till handlingarna.

3 3 11. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen Under punkten framförde Stig Vännberg, Svarttjärn en synpunkt om s.k. avlösning av jordbruksfastigheter med delaktighet i allmänningen. Enligt Vännberg borde sådana inte kvarstå som delägarfastigheter om inget jordbruk bedrevs på dem. Därefter frågade stämmoordföranden stämman om man var beredd att bevilja styrelsen ansvarfrihet för Stig Vännberg föreslog att ansvarsfrihet inte skulle beviljas. Genom upprop uppfattade stämmans ordförande att förslaget om att bevilja ansvarsfrihet var i majoritet. Stig Vännberg begärde votering och en sådan genomfördes. Utfallet av omröstningen (bilaga 2) utföll på följande sätt: För beviljande av ansvarsfrihet: röster. Mot beviljande av ansvarsfrihet: röster. Allmänningsstämman hade därmed beviljat styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret Val av valberedning för 2018 Stämman föreslog omval på samtliga i den sittande valberedningen och så beslutades också års valberedning består därmed av: Brynolf Johansson, Karlslund, sammankallande Kjell Olov Grundström, Sorsele Karin Zollo, Grannäs Ersättare för samtliga är Ann Louise Halmström, Grannäs. 13. Beslut om arvoden till styrelsens ordförande och revisor för 2018 Brynolf Johansson presenterade valberedningens förslag. Ordförandearvodet föreslogs till 1,5* basbeloppet och liksom tidigare föreslogs att revisorerna ska ersättas per löpande räkning mot faktura. Stämman fastställde arvoden och ersättning enligt förslaget. 14. Beslut om dagarvoden, traktamenten och reseersättningar till styrelseledamöter och valberedning för år 2018 Valberedningens sammankallande Brynolf Johansson föreslog följande: - Dagarvodet för heldag: 900 kr. Kan man påvisa att man förlorat arbetsinkomst över 1400 kr. utgår ersättning med ytterligare 0.01 basbelopp. - Halvdagsarvode (under 4 timmar): 550 kr. - Vid protokollförda sammanträden utgår ett inläsningsarvode till tjänstgörande styrelseledamöter med 500 kronor. ;:J.~ - Sammanträdestid räknas från avresa hemifrån till återkomst. )}.. t - Traktamente och reseersättning utgår enligt statligt resereglemente. ~ ~ Till dagarvoden, traktamente och reseersättning för valberedning föreslogs samma villkor som för styrelseledamöter. Stämman fastställde dagarvoden, traktamenten och reseersättningar enligt valberedningens förslag.

4 4 15. Information om situationen kring avverkning i fjällnära skog. Allmänningsförvaltaren Anders Pettersson redogjorde för situationen kring avverkningar i den fjällnära skogen. För SÖA som har en andel av mer än 68 % fjällnära skog är dessa frågor mycket avgörande för allmänningens fortsatta verksamhet. Två av tre av SÖA:s föryngringsavverkningar sker i fjällnära skog sedan en mycket lång tid tillbaka. Allmänningen är därmed helt beroende av möjligheten av att kunna bruka dessa skogar. Idag riskerar SÖA att stora delar av allmänningens fjällnära skog drabbas av avverkningsförbud med hänvisning till naturvårdsskäl. Man kan absolut ha synpunkter på om det är ytterligare skydd av fjällnära skog som behövs i Sverige ur mångfaldssynpunkt. Samtidigt får vi motvilligt acceptera om samhället gör en annan bedömning än vi själva när det gäller det, allt enligt Pettersson. Vad vi däremot aldrig kan tolerera fortsatte han, är att vår brukanderätt tas ifrån oss utan ersättning! Sådana förslag kommer idag från den statliga myndigheten Kammarkollegiet som ansvarar för intrångsersättningar kopplade till naturvård. Att läsa deras yttranden i domstolsärenden som avser avverkningsförbud i fjällnära skog känns näst intill overkligt menade Pettersson! På fullaste allvar hävdar man att skogsbruk inte skulle vara pågående markanvändning i våra skogar. Vidare fortsatte allmänningsförvaltaren, hävdar man att virket från dessa skogar saknar marknadsvärde, och att ett utfärdat avverkningsförbud därmed inte skulle behöva följas av någon intrångsersättning! Under en stor del av 1900-talet och fram till idag har den allmänningens skogar gett ekonomisk avkastning till sina delägare. Skulle våra fjällnära skogar ha förlorat i ekonomiskt värde beror det bara på att staten utmålat dem som bevarandevärda. En ordning där staten pekar ut skyddsvärda skogar efter behag, förbjuder avverkning i dem och sedan förvägrar markägaren intrångsersättning utifrån det faktum att man själv gjort dem värdelösa genom att peka ut dem, ja, vad ska man säga om det? En sådan ordning måste väl tillhöra ett samhällsskick som nästan ingen vill ha frågade Pettersson retoriskt? Processer pågår nu och SÖA är just i färd med att stämma staten för de avverkningsförbud man drabbats av. Vi följer noga de domstolsärenden som ligger något före våra i tid. Skogsstyrelsen har lovat komma med sin syn på frågan om intrångsersättning under innevarande månad. Hittills har de inte delat Kammarkollegiets uppfattning. 16. Förvärv av ersättningsmarker. Disposition av intrångsersättningar I en skriftlig framställan till allmänningsstämman har allmänningsstyrelsen beskrivit hur man vill använda eventuella framtida intrångsersättningar. I skrivelsen har man också påtalat att det framöver kan komma finnas ett behov av att använda medel för att anlita juridisk- eller annan specialistkompetens för att försvara allmänningens dess delägarnas rättigheter. Stämman beslutade att bifalla samtliga frågeställningar som allmänningsstyrelsen framfört enligt skrivelsen, dvs. frågorna la, 2b och 2a. Se bifogad bilaga 3. Det beslutades också att inte införa någon beloppsbegränsning för anlitande av ovan nämnda kompetenser. 17. Övriga frågor Inga övriga frågor hade anmälts.

5 5 18. Delgivning a. Avverkningsförslag 2017 Allmänningsförvaltaren Anders Pettersson presentade på karta var årets poster och väglinjeavverkningar är belägna. b. Äganderättsutredning Erik Sandström, Karlsgård inlämnade en diger äganderättsutredning. Utredningen är för omfattande för att biläggas protokollet men finns tillgänglig på allmänningskontoret för den som är intresserad. 19. Avslutning Ordföranden Runor From avlutade dagens stämma och tackade för sig. Han konstaterade att stämman genomförts i god anda och att det delgetts intressant information. Efter att mötet avslutats serverades kaffe och smörgås. Sorsele f!... l,,.,...,. I L~ Anders Pettersson Vid protokollet. --~ Justeras:

6 Fastighet Bete- Namn Skäl/fastig Röster ckning het Ammarnäs 2 46 Grundström Annika 7, Ammarnäs 2 47 Strömgren Ingemar Gösta 5, Bergnäs 1 3 Andersson Egon 5, Bergnäs 1 6 Egon Andersson 6, Bertejaur 1 3 Holloway Lilian 5, Fors backa 1 3 Johansson Brynolf 5, Grannäs 1 8 Bidner Sofia 4, Gran näs 1 28 Zollo Karin 2, Jiltjaur 1 5 Johansson Åke 7, Jiltjaur 1 7 Johansson Åke 6, Karlslund 1 5 Rickard Vesterberg 2, Risnäs 1 13 Karlberg Georg Vilhelm 1, Ris näs 1 14 Karlberg Georg Vilhelm 3, Ris näs 1 20 Rickard Vesterberg 1, Risnäs 1 22 Rickard Vesterberg 3, Skansnäs 1 5 Halmberg Curt Valter Skans näs 1 11 Holm berg Curt Valter Svarttjärn 1 4 Vännberg Stig Vuovosberg 1 2 Åkesson Kurt Åke Vännäs 1 6 Larsson Kjell Max röstetal 8124 b

7 Fastighet Bete- Namn Skäl/fastig Röster cknin~ nfil Ammarnäs 2 46 Grundström Annika 7, Ammarnäs 2 47 Strömgren Ingemar Gösta 5, Bergnäs 1 3 Andersson Egon 5, Bergnäs 1 6 Egon Andersson 6, Bertejaur 1 3 Holloway Lilian 5, Fors backa 1 3 Johansson Brynolf 5, Gran näs 1 8 Bidner Sofia 4, Gran näs 1 28 Zollo Karin 2, Jiltjaur 1 5 Johansson Åke 7, Jiltjaur 1 7 Johansson Åke 6, Karlslund 1 5 Rickard Vesterberg 2, Ris näs 1 13 Karlberg Georg Vilhelm 1, Risnäs 1 14 Karlberg Georg Vilhelm 3, Ris näs 1 20 Rickard Vesterberg 1, Risnäs 1 22 Rickard Vesterberg 3, Skansnäs 1 5 Holmberg Curt Valter Skans näs 1 11 Holm berg Curt Valter Svarttjärn 1 4 Vännberg Stig Vuovosberg 1 2 Åkesson Kurt Åke Vännäs 1 6 Larsson Kjell Max röstetal 8124 b

8 Sorsele Övre Allmänningsskog Framställan från allmänningsstyrelsen om förvärv av ersättningsmarker och disposition av intrångsersättningar Bakgrund och intentioner kring eventuella kommande fastighetsinköp Skogsstyrelsen har efter en dom i Kammarrätten i december 2014 ändrat sin handläggning av ärenden för avverkning i fjällnära skog. Den dom som orsakade förändringen gällde det s.k. Änokfallet i Jokkmokks kommun där Kammarrätten prövade tillämpningen av 18 i skogsvårdslagen. Paragrafen anger att tillstånd till avverkning inte får ges om avverkningen är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för natur- eller kulturmiljövården. Kammarrätten ansåg mot bakgrund av områdets höga naturvärden, så skulle tillstånd till avverkning inte medges. Skogsstyrelsen överklagade beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen. I mars 2015 meddelade domstolen att prövningstillstånd inte beviljas. Skogsstyrelsens ändrade rutiner innebär i korthet att avverkningstillstånd ska nekas i värdefulla naturområden som exempelvis nyckelbiotoper eller då Natura områden påverkas i betydande omfattning. När tillstånd till avverkning i fjällnära skog nekas eller villkoras kan den som söker tillstånd ha rätt till ersättning. Det finns för närvarande en del oklarheter kring nivån på ersättningar samt vilka begränsningar som avverkningsförbuden kan komma att innebära rent praktiskt. Just nu utreds detta av Skogsstyrelsen och från början sas att myndigheten skulle ge besked om hur ersättning kopplat till avverkningsförbud ska hanteras i mars Den tidpunkten är numera framflyttad till juni För SÖA kan förbudsärenden med tillhörande ersättningserbjudanden få en betydande omfattning. Om tidigare ersättningspraxis fortsätter att gälla kommer det att röra sig om ersättningar i mångmiljonklassen. Avverkningsförbud och till dem kopplade förslag till ersättning kommer att falla in kontinuerligt i vår skogliga verksamhet. Av praktiska skäl förslår allmänningsstyrelsen att allmänningsstämman ger styrelsen mandat att acceptera eller förkasta erbjudna intrångsersättningar löpande. I de fall allmänningsstyrelsen inte tycker sig kunna godta nivån på intrångsersättning för ett specifikt område finns en möjlighet att stämma staten. I sådana fall fattas beslut om inlämnande av stämningsansökan av allmänningsstämman. Användande av intrångsersättning Allmänningsstyrelsens avsikt är att i första hand köpa mark i Västerbotten. Rent praktiskt bedömer vi J ~ / det som lämpligt att hålla samman skogsinnehavet. Allmänningsstyrelsen vill också verka för att markförvärven inriktas mot köp av så stora sammanhängande arealer som möjligt. Det kan också [,, ')'}, komma att finnas juridiska begränsningar för allmänningens markköp. I Sverige finns en lagstiftning ~ ~ som säger att andelen bolagsmark inte får öka. Om allmänningen skulle klassas som bolag i samband med markförvärv kan privatägda fastigheter inte köpas utan att allmänningen sålt bort motsvarande markareal. När mark förvärvas från Sveaskog eller andra bolag behöver dock inget säljas eftersom den totala mängden bolagsmark då inte påverkas. Allmänningsstyrelsen kommer att behöva föra en diskussion med tillsynsmyndigheter om förvärvstillstånd framöver. Styrelsen har för avsikt att inte driva upp fastighetspriserna genom att sprida ut köpen över tid, och bevaka fonderingsmöjligheterna under 3-6 år för att undvika skattekostnader. Detta görs genom att inte söka ersättning för all vår fjällnära skog på en gång. Naturligtvis har allmänningsstyrelsen också som mål att förvärva skog och skogsmark som bedöms vara utom risk för framtida avverkningsrestriktioner.

9 Sorsele Övre Allmänningsskog 1. Utifrån vad som sagts ovan gör allmänningsstyrelsen följande framställan till stämman: a. Kan allmänningsstyrelsen få mandat att löpande införskaffa ersättningsmark genom förvärv på fastighetsmarknaden med nyttjande av sådana medel som influtit genom intrångsersättning kopplat till naturvård? b. Kan allmänningsstyrelsen löpande få disponera medel från intrångsersättningar till sådana grundförbättringar som avses i ASKL 21? 2. Vidare om det uppstår tvister angående ersättningarnas storlek: a. Kan allmänningsstyrelsen få bemyndigande att anlita juridisk hjälp, eller annan specialistkompentens angående intrångsersättningar för att företräda SÖA i domstolar eller i andra instanser? Disponibelt belopp för sådant fastställs av allmänningsstämman. Allmänningsstyrelsen för Sorsele Övre Allmänningsskog