ProSale Signing Referensnummer:

Transkript

1 1 (31) Tid och plats Beslutande 31 januari 2019 kl , lokalen Magasinet. Gränsö slott, Västervik Leif Larsson (C), ordförande Henrik Yngvesson (M), vice ordförande Anders Henriksson (S) Angelica Katsanidou (S) Saad Benatallah (S) Lena Segerberg (S) Ulf Friberg (S) Helen Nilsson (S), ersättare för Lizette Wästerlund (S) Jonny Bengtsson (S), ersättare för Mattias Wärnsberg (S) Peter Högberg (S) Peter Wretlund (S) Lejla Bajraktarevic (S) Jonas Erlandsson (S) Yvonne Hagberg (S) Henrik Nilsson Bokor (S) Martina Hessel (S) Erik Fors (S) Zeljka Krajinovic (S) Malin Anell (S) Jonas Hellberg (S) Emma Ahlin (S), ersättare för Pia Edin (S) Olle Hjertqvist (S) Marie Fransson (S), ersättare för Maria Hammarström (S) Steve Sjögren (S), ersättare för Mattias Adolfson (S) Gunilla Johansson (S) Ilko Corkovic (S) Kristina Sjöström (S), ersättare för Margaretha Lööf-Johanson (S) Christer Jonsson (C) Christel Alvarsson (C) Roland Åkesson (C) Karin Helmersson (C) Ingegerd Petersson (C) Bengt Thörnblad (C) Roger Gustafsson (C) Pierre Edström (L) Göran Nilsson (L) Johanna Wyckman (L) Malin Sjölander (M) Åke Bergh (M) Carl Dahlin (M), ersättare för Marie Nicholson (M) Lennart Hellström (M) Suzanne Gustafson (M) Pär-Gustav Johansson (M) Kaj Holst (M) Jonas Lövgren (M) Monica Ljungdahl (M) Gudrun Brunegård (KD) Maud Ärlebrant (KD) Anders Andersson (KD) Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) Arne Sjöberg (KD) Sven Söderblom (KD), ersättare för Jimmy Loord (KD) Eric Dicksson (KD) Linda Fleetwood (V) Leif Svensson (V) Lena Granath (V)

2 2 (63) Jonny Andersson (V) Martin Kirchberg (SD) Bo Karlsson (SD) Michael Erlandsson (SD) Conny Johansson (SD) Britt-Marie Sundqvist (SD) Claus Zaar (SD) Linda Emma Kotanen (SD) Tomas Trossing (SD), ersättare för Anne Oskarsson (SD) Monika Johansson (SD), ersättare för Petra Gustafsson (SD) Thoralf Alfsson (-) Övriga närvarande Johan rl, regionsekreterare Justeringen Justering sker digitalt Sekreterare Paragrafer 1-33 Johan rl Ordförande Leif Larsson (C) Justerare Kaj Holst (M) Lena Segerberg (S) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Datum då anslaget sätts upp Förvaringsplats för protokollet Datum då anslaget tidigast tas ned Protokollet finns tillgängligt på landstingets diarium samt hemsida Ltkalmar.se

3 3 (63) 1 Sammanträdets öppnande s ordförande Leif Larsson (C) hälsar välkommen och förklarar sammanträdet öppnat. 2 Godkännande av föredragningslista Beslut beslutar enhälligt att ärendet Val av revisorer för likvidation av Regionförbundet i Kalmar län läggs till föredragningslistan. I övrigt godkänns föredragningslistan enligt ordförandes förslag. Bakgrund s ordförande föreslår att följande ärende läggs till föredragningslistan: Val av revisorer för likvidation av Regionförbundet i Kalmar län. 3 Val av justerare samt tidpunkt för justering av sammanträdets protokoll utser Kaj Holst (M) och Lena Segerberg (S) att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Justeringen sker digitalt senast den 14 februari Anmälan av inkomna interpellationer och frågor Beslut beslutar att interpellationerna får ställas. Bakgrund Inför sammanträdet har följande nio interpellationer inkommit till: 1. Interpellation från Eric Dickson (KD) till personalutskottets ordförande Angelica Katsanidou (S): Lön efter kompetens?

4 4 (63) 2. Interpellation från Malin Sjölander (M) till regionrådet Pierre Edström (L): Framtiden för Överums hälsocentral. 3. Interpellation från Carl Dahlin (M) till personalutskottets ordförande Angelica Katsanidou (S): Självförsvar för akutmottagningens personal. 4. Interpellation från Carl Dahlin (M) till personalutskottets ordförande Angelica Katsanidou (S): Sjukskriven personal vid BUP. 5. Interpellation från Anders Andersson (KD) till regionstyrelsens ordförande Anders Henriksson (S): Sommarlovskortet på KLT för ungdomar. 6. Interpellation från Leif Svensson (V) till regionrådet Pierre Edström (L): Kollektivtrafikanvändning. 7. Interpellation från Monica Ljungdahl (M) till regionrådet Christer Jonsson (C): Träning/rehab under och efter cancerbehandling. 8. Interpellation från Gudrun Brunegård (KD) till personalutskottets ordförande Angelica Katsanidou (S): Hur ska vi klara bemanningen på kvinnokliniken i Västervik? 9. Interpellation från Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) till personalutskottets ordförande Angelica Katsanidou (S): Genomlysning av grundbemanningen vid regionens sjukhus? 5 Ärendenummer Medborgarförslag 3/2018 om att länets kiropraktorer och naprapater ska bli landstingsanslutna Beslut avslår medborgarförslag 3/2018 om att länets kiropraktorer och naprapater ska bli landstingsanslutna. Bakgrund I medborgarförslag 3/2018 föreslås att landstinget ska jobba för att länets kiropraktorer och naprapater ska bli landstingsanslutna och därmed ingå i högkostnadsskyddet. Landstinget har för närvarande ett vårdavtal med en naprapat med verksamhet i Västervik, där vårdavtalet löper ut den 30 juni Frågan om en utvidgning av fler vårdavtal hanteras alltid i dialog med verksamheten och i ordinarie plan- och budgetprocess. föreslås besvara medborgarförslag 3/2018 om att länets kiropraktorer och naprapater ska bli landstingsanslutna med att en

5 5 (63) utvidgning inte är aktuell med hänvisning till prioritering av de ekonomiska resurserna. --- Regionstyrelsen har föreslagit att regionfullmäktige ska avslå medborgarförslaget. Överläggningar Under regionfullmäktiges överläggningar lämnas följande förslag: Pierre Edström (L) föreslår att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Efter att överläggningen avslutats beslutar regionfullmäktige enligt Pierre Edströms förslag. Handlingar 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsen 227/ Tjänsteskrivelse daterad den 30 oktober Medborgarförslag 3/2018 om att länets kiropraktorer och naprapater ska bli landstingsanslutna. 6 Ärendenummer Motion 23/2017 om bussförbindelse till boende i Stångehamnsområdet, Oskarshamn Beslut avslår motion 23/2017 om bussförbindelse i Stångehamnsområdet, Oskarshamn. Bakgrund I motion 23/2017 föreslår Britt-Marie Sundqvist (SD) att landstingsdirektören får i uppdrag att utreda möjligheterna till busslinjetrafik inom Stångehamnsområdet, Oskarshamn. Kalmar Länstrafik har yttrat sig enligt följande. Stångehamnsområdet har varit och är till huvuddel ett fritidsboende och består till största delen av säsongsboende. Till området finns idag kopplat Närtrafik. Det finns idag möjlighet att åka Närtrafik med fyra turer i varje riktning per vardag och en tur i varje riktning på lördagar. Resandet är mycket lågt, under 2017 gjordes det endast 26 resor till eller från Stångehamnsområdet. Enligt gällande regelverk Trafikförsörjningsprogrammet ska linjetrafik finnas där resandet överstiger fem kunder per enkeltur.

6 6 (63) Resandet enligt 2017 års uppföljning ger ingen grund för inrättande av linjelagd trafik. --- Regionstyrelsen har föreslagit att regionfullmäktige ska avslå motionen. Överläggningar Under regionfullmäktiges överläggningar lämnas följande förslag: Britt-Marie Sundqvist (SD) föreslår att regionfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Peter Wretlund (S) föreslår att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Beslutsordning Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Reservationer Samtliga ledamöter från SD reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget förslag. Handlingar 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsen 219/ Tjänsteskrivelse daterad den 30 oktober Motion 23/2017 om bussförbindelse till boende i Stångehamnsområdet, Oskarshamn. 7 Ärendenummer Motion 24/2017 om att införa akutläkare Beslut avslår motion 24/2017 om att införa akutläkare. Bakgrund I motion 24/2017 föreslår Malin Sjölander (M) och Lennart Hellström (M) att hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna att införa akutläkare som ny personalkategori. Vid ett antal sjukhus/akutmottagningar i landet har man infört akutläkare som ett sätt att höja kvaliteten i det akuta omhändertagandet av patienter. Erfarenheterna har varit blandade vissa försök har lagts ner medan andra har varit framgångsrika. Gemensamt för de framgångsrika exemplen är att man gjort ett omsorgsfullt förarbete, haft en långsikt plan samt erhållit ett

7 7 (63) betydande initialt resurstillskott. Erfarenheten visar också att det tar uppemot tio år att fullt ut införa ett akutläkarsystem. För närvarande finns ett förslag om att ersätta läkarnas allmäntjänstgöring (AT) med en bastjänstgöring. Detta som en följd av att läkarutbildningen kommer att förlängas med en termin och leda till läkarlegitimation direkt. Beslut beräknas komma under innevarande år. Idag är flera av länets akutmottagningar organiserade utifrån att läkarna gör allmäntjänstgöring. Om läkarutbildningen förändras så att allmäntjänstgöringen ändras eller tas bort så blir en översyn aktuell. Mot bakgrund av detta är införande av akutläkare under de närmaste åren inte aktuellt. --- Regionstyrelsen har föreslagit att regionfullmäktige ska avslå motionen. Överläggningar Under regionfullmäktiges överläggningar lämnas följande förslag: Lennart Hellström (M), Britt-Marie Sundqvist (SD), Malin Sjölander (M) och Arne Sjöberg (KD) föreslår att regionfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Christer Jonsson (C) föreslår att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Beslutsordning Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Omröstningen genomförs enligt följande: Ledamot som röstar för regionstyrelsens förslag röstar. Ledamot som röstar för att bifalla motionen röstar. beslutar enligt regionstyrelsens förslag med resultatet 36, 27 och 4 som avstår. Ledamöternas röster redovisas i bilaga 1. Reservationer Samtliga ledamöter från M, KD och SD reserverar sig mot beslutet. Handlingar 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsen 220/ Tjänsteskrivelse daterad den 30 oktober Motion 24/2017 om att införa akutläkare.

8 8 (63) 8 Ärendenummer Motion 25/2017 angående intraprenader Beslut avslår motion 25/2017 angående intraprenad. Protokollsanteckning Martin Kirchberg (SD) lämnar följande protokollsanteckning: Sverigedemokraterna är positiva till ökat medarbetarinflytande inom sjukvården, som vi också ser som en viktig väg till bättre arbetsmiljö och välmående för medarbetarna. Vi ser dock detta i första hand som en ledarskapsfråga. Motionen ger inga exempel på att just driftformen intraprenad är ett framgångsrecept inom sjukvården. Inte heller finns i motionen någon som helst avgränsning för vilka verksamheter och enheter som skulle kunna komma ifråga för intraprenad. Tredje att-satsen i motionen är dessutom formulerad som om intraprenad, utan vidare utredning, ska påbörjas om intresse visat sig finnas, oklart i vilken omfattning eller för vilka typer av verksamheter. Som en konsekvens väljer Sverigedemokraterna att yrka avslag till motionen. Bakgrund Malin Sjölander (M) har i en motion gällande intraprenader föreslagit att landstinget ska undersöka om medarbetarna är intresserade av att helt eller delvis driva sin verksamhet som intraprenad, erbjuda intresserade medarbetare utbildning om hur man startar och driver en intraprenad samt om intresse finns ta fram nödvändiga underlag som underlättar för denna driftsform. Intraprenad är en verksamhetsform som förekommer i offentlig sektor och som innebär att medarbetarna på en enhet självständigt driver sin verksamhet som om det vore ett eget företag. Till skillnad från entreprenad är verksamheten fortfarande ägd av landstinget och medarbetarna som driver den anställda vid landstinget. Intraprenad kan vara en fungerande och framgångsrik form i väl avgränsade verksamheter exempelvis en enskild förskola inom kommun. Inom landstinget finns hälsoval med alternativa organisationsformer inom primärvård. Övriga verksamheter bedöms inte aktuella för organisationsformen intraprenad. Mot bakgrund av detta föreslås att motionen avslås. --- Regionstyrelsen har föreslagit att regionfullmäktige ska avslå motionen.

9 9 (63) Överläggningar Under regionfullmäktiges överläggningar lämnas följande förslag: Malin Sjölander (M), Gudrun Brunegård (KD) och Carl Dahlin (M) föreslår att regionfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Angelica Katsanidou (S) och Martin Kirchberg (SD) föreslår att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Beslutsordning Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Omröstningen genomförs enligt följande: Ledamot som röstar för regionstyrelsens förslag röstar. Ledamot som röstar för att bifalla motionen röstar. beslutar enligt regionstyrelsens förslag med resultatet 48 och 18. Ledamöternas röster redovisas i bilaga 2. Reservationer Samtliga ledamöter från M och KD reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget förslag. Handlingar 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsen 221/ Tjänsteskrivelse daterad den 5 november Motion 25/2017 angående intraprenader. 9 Ärendenummer Motion 1/2018 Landstinget måste utveckla arbetssättet kring prostatacancer Beslut besvarar motion 1/2018, Landstinget måste utveckla arbetssätt kring prostatacancer, med att det pågår ett gemensamt arbete med att se över information/erbjudande om PSA-provtagning, initierat av samverkansnämnden i Sydöstra sjukvårdsregionen. En förstudie inom ramen för RCC Sydöst pågår och resultaten från förstudien kommer att ligga till grund för beslut om eventuella fortsatta arbetsformer. Bakgrund I Sydöstra sjukvårdsregionen har ett gemensamt arbete med att se över och ensa formerna för information/erbjudande om PSA-provtagning initierats av samverkansnämnden. Arbetet samordnas via RCC sydöst. De tre ingående

10 10 (63) landstingen/regionerna kommer nu att rekvirera utvecklingsmedel och göra en gemensam förstudie inom ramen för RCC Sydöst. Efter genomförd förstudie kommer beslut att fattas om fortsatta arbetsformer. Förstudien kommer att bidra till att utveckla och anpassa delar av föreliggande förslag till förutsättningarna i sjukvårdsregionen. En specifik fråga som kräver närmare analys är hur information ska förmedlas till den grupp som kan vara aktuell för PSA-provtagning utan att erbjudandet blir synonymt med ett screeningförfarande, liksom hur arbetet bäst kan bidra till att öka kunskap och fylla forskningsluckor på området. --- Regionstyrelsen har föreslagit att regionfullmäktige ska besvara motion. Överläggningar Under regionfullmäktiges överläggningar lämnas följande förslag: Malin Sjölander (M), Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) och Christer Jonsson (C) föreslår att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Efter att överläggningen avslutats beslutar regionfullmäktige enligt regionstyrelsens förslag. Handlingar 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsen 222/ Tjänsteskrivelse daterad den 25 oktober Motion 1/2018 om att landstinget måste utveckla arbetssättet kring prostatacancer. 10 Ärendenummer Motion 3/2018 Förbättra de medicinska resultaten för att garantera god och jämlik vård Beslut besvarar motion 3/2018 med att arbete enligt de två förslag som ges, redan är en etablerad del i landstingets strategiska förbättringsarbete. Bakgrund Gudrun Brunegård (KD) och Jimmy Loord (KD) har i motion 3/2018 hänvisat till resultat från Socialstyrelsens mätning Öppna jämförelser från Motionärerna föreslår att landstingsdirektörens ges i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för att länets invånare ska tillförsäkras lika god vård som

11 11 (63) övriga landet. Dessutom föreslår de att Öppna jämförelser används som styrinstrument i landstingets ständiga och strategiska förbättringsarbete. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten, har yttrat sig enligt följande. Yttrande Landstinget har tack vare ett systematiskt förbättringsarbete Varje dag lite bättre kraften hos många över tid förbättrat kvaliteten i den hälso- och sjukvård som erbjuds länets invånare. Denna förbättring kan ses i ett stort antal processindikatorer, det vill säga indikatorer som speglar hur verksamheten bedrivs exempelvis avseende följsamhet till Socialstyrelsen nationella riktlinjer, liksom i resultatindikatorer som mäter uppnådd hälsa eller minskad sjuklighet fattade samtliga regioner/landsting i Sverige i bred politisk enighet beslut om att samverka i ett gemensamt system för kunskapsstyrning under den gemensamma visionen Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa tillsammans gör vi varandra framgångsrika. I systemet byggs samverkan och kopplingar så att regionerna/landstingen kan stärka varandra ytterligare i kvalitetsarbetet. Förutsättningar skapas också för att etablera nya, mer effektiva och ändamålsenliga former för samverkan med staten och den del av hälso- och sjukvården som drivs i primärkommunal regi. För landstinget i Kalmar läns del ses redan effekter av sådant arbete inom till exempel cancervården, diabetesvården och strokevården. Socialstyrelsen ger sedan tre år tillbaka årligen ut rapporten En god vård? vilken syftar till att ge en översiktlig bild av hälso- och sjukvårdens resultat utifrån sex övergripande frågor utgående från ramverket God vård: Hur mycket betalar vi för hälso- och sjukvården? Har vi tillgång till hälso- och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso- och sjukvården till att hålla oss friska? Hur är kvaliteten i hälso- och sjukvården vi får? Blir vi friskare och lever längre? Hur bidrar hälso- och sjukvården till hållbart god vård? Rapporten omfattar ett sextiotal indikatorer av både process- och resultatkaraktär och visar på en i många avseenden betydlig förbättring över tid inom svensk sjukvård i stort liksom för Kalmar län. Länet placerar sig i en helhetsbedömning bland de främsta i riket. Delområden med särskilt starka resultat är framförallt ekonomi, tillgänglighet och

12 12 (63) hållbarhetsperspektivet. Även inom området kvalitet i den hälso- och sjukvård som ges ses goda resultat med positiv utveckling över tid. Gudrun Brunegård (KD) och Jimmy Loord (KD) lyfter i motionen fram tio specifika indikatorer där landstinget placerar sig i den nedre tredjedelen bland Sveriges regioner/landsting. Samma sak kan göras för alla de ingående regionerna/landstingen. Med detta sagt är självklart landstingets fokus att med denna och andra kvalitetsrapporter som grund fortsätta den målmedvetna satsningen på kunskapsstyrning och förbättringsarbete inom ramen för Varje dag lite bättre i syfte att erbjuda länets invånare en allt bättre hälso- och sjukvård. 13 juni i år presenterade Sveriges kommuner och landsting hälso- och sjukvårdsrapporten 2018, baserad på mer aktuella data huvudsakligen hämtade från Vården i siffror. Denna rapport ger en både färskare och mer detaljerad bild av kvaliteten i den vård som ges än den övergripande rapporten från Socialstyrelsen och har därmed möjliggjort att som ett led i landstingets förbättringsarbete genomföra analyser av resultaten på indikatornivå samt redovisa handlingsplaner för förbättring. Detta arbete har nyligen genomförts och finns publicerat på landstingets hemsida. Analyserna och handlingsplanerna kommer på samma sätt som öppna jämförelser gjort sedan drygt tio år tillbaka att ligga till grund för systematiskt kvalitetsarbete i landstingets sjukvårdande förvaltningar. Mot denna bakgrund får arbete enligt de två uppdrag som föreslås i motionen redan anses etablerat. --- Regionstyrelsen har föreslagit att regionfullmäktige ska besvara motion. Överläggningar Under regionfullmäktiges överläggningar lämnas följande förslag: Christer Jonsson (C) föreslår att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Efter att överläggningen avslutats beslutar regionfullmäktige enligt regionstyrelsens förslag. Handlingar 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsen 223/ Tjänsteskrivelse daterad den 25 oktober Motion 3/2018 om att förbättra de medicinska resultaten för att garantera god och jämlik vård.

13 13 (63) 11 Ärendenummer Motion 7/2018 Utbilda fler medicinska sekreterare Beslut besvarar motion 7/2018 angående utbilda fler medicinska sekreterare med att regionen inväntar besked från YH-myndigheten avseende start av utbildning till medicinska sekreterare i Nybro och samtidigt fortsätter dialogen med länets folkhögskolor i söder kring möjligheter att starta utbildning till medicinska sekreterare om behov uppstår. Bakgrund Gudrun Brunegård (KD) föreslår i motion 7/2018 att utreda möjlighet att initiera utbildning av fler medicinska sekreterare på någon eller några av landstingets folkhögskolor. Sedan 2010 har en YH-utbildning till medicinska sekreterare bedrivits i Nybro med representation från landstinget i ledningsgrupp. Under åren har utbildningen där utvecklats och anpassats alltmer efter verksamhetens behov där representation finns från landstingets förvaltningar i utbildningens ledningsgrupp. En ny ansökan har lämnats in till YH-myndigheten om att få fler starter från hösten 2019 där besked kommer i januari. I ansökan finns ett starkt stöd med arbetslivsanknytning från landstingets olika förvaltningar både med deltagande i ledningsgrupp och med praktikplatser. Landstinget är beroende av att ha en utbildning i norra länsdelen och en i södra för att säkerställa rekryteringen av medicinska sekreterare. Antalet möjliga praktikplatser är avgörande för antalet utbildningsplatser, där en utbildning i norr och en i söder bedöms var det som är möjligt. På Vimmerby folkhögskola bedrivs sedan många år en utbildning till medicinsk sekreterare som i stor utsträckning täcker rekryteringsbehovet i norra länsdelen. Landstinget inväntar svar från YH-myndigheten, men en dialog har startat med folkhögskolorna i södra länsdelen om att starta utbildning på folkhögskola om behovet skulle uppstå. --- Regionstyrelsen har föreslagit att regionfullmäktige ska besvara motionen med att landstinget inväntar besked från YH-myndigheten avseende start av utbildning till medicinska sekreterare i Nybro och samtidigt fortsätter dialogen med länets folkhögskolor i söder kring möjligheter att starta utbildning till medicinska sekreterare om behov uppstår.

14 14 (63) Överläggningar Under regionfullmäktiges överläggningar lämnas följande förslag: Angelica Katsanidou (S) föreslår att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Gudrun Brunegård (KD) med instämmande av Malin Sjölander (M), Carl Dahlin (M), Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) och Anders Andersson (KD) - föreslår att regionfullmäktige beslutar att bifalla motionen med följande tillägg. Bildningsförvaltningen ges i uppdrag att skyndsamt anordna utbildningar av medicinska sekreterare vid lämpliga folkhögskolor i såväl södra som norra länsdelen, för att tillgodose regionens behov på kort och lång sikt. Förslaget redovisas i sin helhet i bilaga 6. Michael Erlandsson (SD) föreslår att regionfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Beslutsordning Ordförande frågar först om regionfullmäktige beslutar bifalla regionstyrelsens förslag eller motionen. Om regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag faller den andra beslutssatsen i Gudrun Brunegårds (KD) förslag. Ordförande finner att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Omröstningen genomförs enligt följande: Ledamot som röstar för regionstyrelsens förslag röstar. Ledamot som röstar för att bifalla motionen röstar. beslutar enligt regionstyrelsens förslag med resultatet 36, 26 och 4 som avstår. Ledamöternas röster redovisas i bilaga 3. Reservationer Samtliga ledamöter från KD och SD reserverar sig mot beslutet. Handlingar 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsen 224/ Tjänsteskrivelse daterad den 20 september Motion 7/2018 om att utbilda fler medicinska sekreterare.

15 15 (63) 12 Ärendenummer Motion 8/2018 Gratis vaccination mot TBE, fästingburen hjärninflammation Beslut avslår motion 8/2018 om gratis vaccination mot TBE, fästingburen hjärninflammation. Bakgrund I motion 8/2018 föreslår Göran Gustafsson (SD) att landstingsdirektören får i uppdrag att utreda hur gratis vaccination mot TBE kan införas i Kalmar län. TBE (fästingburen hjärninflammation) orsakas av ett virus som ger infektion i hjärna, hjärnhinnor och ryggmärg. Det finns en ökande trend av sjukdomsfall i hela Europa, så även i Sverige och i Kalmar län. Det finns ingen botande behandling men väl ett relativt effektivt vaccin som dock inte ingår i det nationella vaccinationsprogrammet. Folkhälsomyndighetens referensgrupp för nationella vaccinationsprogram har senast under våren 2018 meddelat att TBE-vaccination i nuläget inte är prioriterat att utredas som nationellt vaccinationsprogram. En forskargrupp på Karolinska institutet har precis slutfört en hälsoekonomisk studie som ska hjälpa till att bedöma om en allmän vaccination är nödvändig i en region. Resultatet förväntas publiceras inom kort. Smittskyddsläkaren följer kontinuerligt utvecklingen vad gäller TBE, liksom många andra sjukdomar i landet, och uppdaterar på grundval av detta rekommendationer kring hur och när vaccination ska ske. Ett införande av gratis vaccinationer måste kunna vara hälsoekonomiskt försvarbart. Mot bakgrund av att det i dagsläget saknas tydliga hälsoekonomiska data gällande TBE vaccination föreslås att landstingsfullmäktige avslår motionen. --- Regionstyrelsen har föreslagit att regionfullmäktige ska avslå motionen. Överläggning Under överläggningen lämnas följande förslag: Yvonne Hagberg (S) föreslår att regionfullmäktige ska besluta enligt regionstyrelsens förslag. Bo Karlsson (SD) med instämmande av Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) - föreslår i första hand att regionfullmäktige ska återremittera motionen för att invänta resultatet av den hälsoekonomiska studien från Karolinska institutet som hänvisas till i svaret på motionen. I andra hand yrkar han bifall till motionen.

16 16 (63) Beslutsordning Ordförande frågar först om regionfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras vid sammanträdet eller återremitteras. Han finner att regionfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras vid sammanträdet. Omröstning begärs. Omröstningen genomförs enligt följande: Ledamot som röstar för att ärendet ska avgöras vid sammanträdet röstar. Ledamot som röstar för att ärendet ska återremitteras röstar. beslutar att ärendet ska avgöras vid sammanträdet med resultat 40, 16 och 11 som avstår. Ledamöternas röster redovisas i bilaga 4. Ordförande frågar därefter om regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag eller att bifalla motionen. Han finner att regionfullmäktige beslutar enligt regionfullmäktiges förslag. Reservationer Samtliga ledamöter från SD reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget förslag. Handlingar 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsen 225/ Tjänsteskrivelse daterad den 25 oktober Motion 8/2018 om gratis vaccination mot TBE, fästingburen hjärninflammation. 4. Smittskyddsläkarens rekommendationer för TBE-vaccination i Kalmar län Ärendenummer Motion 9/2018 Utred fördelarna med att bygga nytt Västerviks sjukhus vid E22 Beslut besvarar motion 9/2018 med redovisat yttrande och hänvisar till tidigare fattade beslut gällande Västerviks sjukhus. Protokollsanteckning Gudrun Brunegård (KD) lämnar följande protokollsanteckning: Västerviks sjukhus nuvarande placering mitt inne i staden har under lång tid varit föremål för samtal och funderingar hos såväl allmänhet, vårdpersonal som politiskt förtroendevalda. Allt sedan 2007 när fullmäktige tog ett viktigt långsiktigt beslut har frågan om man inte borde tänka om och tänka nytt vad

17 17 (63) gäller placeringen återkommande dykt upp. Framförallt har frågan på senare tid fått ökat fokus genom den utdragna process som lett till provisoriska lösningar som vårdens medarbetare och patienter har tvingats acceptera år efter år. Detta var bakgrunden till att vi på nytt önskade lyfta frågan och få en prövning av möjligheten att placera Västerviks sjukhus vid E22 utifrån ett funktionellt, ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv med beaktande av säkerhetsaspekter. I det yttrande som landstingsdirektörens stab redovisat inför Regionstyrelsen finns motiv för att inte driva frågan vidare. Vi respekterar de skäl som anförs och vill med denna protokollsanteckning markera att vår förhoppning är att ombyggnationerna vid Västerviks sjukhus kan påskyndas. Bakgrund I motion 9/2018 föreslår Gudrun Brunegård (KD), Kerstin Lahi (KD) och Maud Ärlebrant (KD) att landstingsstyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheten att placera Västerviks sjukhus vid E22 utifrån ett funktionellt, ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv, med beaktande även av säkerhetsaspekterna, jämfört med motsvarande aspekter om nuvarande placering bibehålls. Landstingsdirektörens stab har yttrat sig enligt följande. Yttrande Planering av sjukhus är en lång process som innefattar många samband och flöden. Denna process berör många och ställer krav på stor delaktighet. Den november 2007 behandlade landstingsfullmäktige ett ärende om fastighetsinvesteringar vid sjukhusen i landstinget, däribland ombyggnationer av Västerviks sjukhus. Landstingsfullmäktige beslutade då om inriktning för kommande fastighetsinvesteringar för Västerviks sjukhus. Beslutet var i praktiken en start på en större förändringsprocess för utvecklingen av Västerviks sjukhus. Härefter har landstingsfullmäktige den november 2016, efter genomförande av en förstudie där olika lokaliseringar prövats, beslutat om nybyggnation för specialistpsykiatrin vid Västerviks sjukhus. Med detta startade planering, projektering och produktion på allvar. Processen med att bygga nya lokaler för en samlad och samordnad specialistpsykiatri samt rättspsykiatri i Västervik pågår. Att ändra inriktning i detta arbete för att utreda sjukhusets placering innebär konsekvenser ur patient-, medarbetar-, ekonomiskt- samt tidsperspektiv. Patientperspektivet: Det finns många samband och flöden inom vården som är viktiga. Utifrån samband och funktioner behöver verksamheter -och därmed byggnader - hållas ihop för att inte riskera patientsäkerheten. Om

18 18 (63) flödena hålls ihop behöver patienterna inte flytta sig mellan gamla sjukhuset och ett nytt sjukhus. Medarbetarperspektivet: Man kommer att över betydligt längre tid behöva leva kvar i äldre byggnader som inte stödjer vårdens flöden och processer. Det blir även mer personalkrävande om vård bedrivs på två geografiska platser då samordningsmöjligheter blir mindre. Ekonomiskt perspektiv: En byggnation av ett nytt sjukhus innebär betydligt större påfrestning för landstinget när det gäller cash flow, investeringstakten blir betydligt snabbare. De delar av sjukhuset som fungerar bra kommer att behöva avvecklas i förtid, vilket innebär kapitalförstöring. Tidsperspektivet: Att under rådande konjunktur få till stånd en omlokalisering av Västerviks sjukhus, sätta upp en byggprojektorganisation för detta och rekrytera medarbetare är både svårt och tidskrävande. Tidshorisonten är minst två år, utöver den tiden så innebär planering, projektering samt produktion för ett projekt i denna storlek års arbete. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen besvaras med att redan fattade beslut angående utveckling och placering av Västerviks sjukhus bör gälla även i fortsättningen. --- Regionstyrelsen har föreslagit att regionfullmäktige ska besvara motionen med redovisat yttrande och hänvisar till tidigare fattade beslut gällande Västerviks sjukhus. Handlingar 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsen 226/ Tjänsteskrivelse daterad den 18 oktober Motion 9/2018 om att utreda fördelarna med att bygga nytt Västerviks sjukhus vid E Ärendenummer RS 2019/25 Verksamhetsförändring vid den medicinska intensivvårdsenheten vid Oskarshamns sjukhus Beslut återremitterar ärendet. Motiveringen till återremissen är att en medborgardialog ska kunna utföras av beredningen för invånarfrågor, att en personaldialog ska kunna ske, samt att en fördjupad konsekvensanalys utifrån patientsäkerhet, medarbetare, tillgång på vårdplatser och ekonomi, samt övergripande effekter på samhällsnivå ska kunna utföras.

19 19 (63) Bakgrund Oskarshamns sjukhus har under 2018 genomfört en utredning om en eventuell verksamhetsförändring vid den medicinska intensivvårdsenheten vid Oskarshamns sjukhus. Utredningen har tagits fram mot bakgrund av att beläggningen på intensivvårdsavdelningen under en följd av år har minskat. Samtidigt har det under ett antal år varit svårt att bemanna IVA i Oskarshamn på grund av en nationell brist på specialistutbildade sjuksköterskor. Ett viktigt fokus har varit att beakta intensivvården i ett länsperspektiv i syfte att få ett tydligt intensivvårdsuppdrag i länet. Utredningen mynnar ut i ett förslag som innebär att intensivvårdsuppdraget i länet i fortsättningen bedrivs på Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus och att de två medicinska intensivvårdsplatserna vid Oskarshamns sjukhus därmed upphör. En övervakningsenhet utvecklas för att trygga vården för medicinska patienter i Oskarshamn som har behov av övervakning eller stabilisering inför transport. Förändringen ligger i linje med den medicinska utvecklingen i landet de senaste decennierna. Utredningsprocessen har under hösten förankrats brett, både på Oskarshamns sjukhus och med länets andra intensivvårdsenheter, akutkliniker och ambulansverksamhet vid Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus. Bedömningen är att den föreslagna verksamhetsförändringen påverkar de andra verksamheterna i begränsad omfattning. Förslaget innebär ingen förändring av Oskarshamns sjukhus akutuppdrag, operationsverksamhet eller annan verksamhet. Region Kalmar län står inför utmaningar vad gäller den nära vården. För framtiden möjliggör denna förändring en utveckling av observationsplatser i samarbete med sjukhusets akutmottagning. --- Regionstyrelsen har föreslagit att regionfullmäktige ska besluta att verksamheten vid den medicinska intensivvårdsenheten vid Oskarshamns sjukhus ska ändras på följande sätt: De två platserna för medicinsk intensivvård (MIVA-platser) ska upphöra. Enheten ska istället inriktas på vård och omvårdnad av patienter som har ett ökat vårdbehov men som inte är i behov av respiratorvård, vilket i förlängningen möjliggör en utveckling av observationsplatser (AVAplatser). Regiondirektören får i uppdrag att tillsammans med hälso- och sjukvårdsdirektören genomföra verksamhetsförändringen.

20 20 (63) Överläggningar Under överläggningen redovisas följande förslag: Christer Jonsson (C) föreslår att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Malin Sjölander (M), Linda Fleetwood (V), Martin Kirchberg (SD) och Gudrun Brunegård (KD) föreslår att regionfullmäktige återremitterar ärendet med motiveringen att en medborgardialog ska kunna utföras av beredningen för invånarfrågor, att en personaldialog ska kunna ske, samt att en fördjupad konsekvensanalys utifrån patientsäkerhet, medarbetare, tillgång på vårdplatser och ekonomi, samt övergripande effekter på samhällsnivå ska kunna utföras. Malin Sjölander (M) och Martin Kirchberg (SD) föreslår i andra hand att regionfullmäktige ska avslå ärendet. Beslutsordning Ordförande frågar först om regionfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras vid mötet eller återremitteras. Han finner att ärendet ska avgöras vid mötet. Omröstning begärs. Omröstningen genomförs enligt följande: Ledamot som röstar för att ärendet ska avgöras vid mötet röstar. Ledamot som röstar för att ärendet ska återremitteras röstar. Voteringen utfaller med resultatet 36 och 31. Eftersom mer än en tredjedel av ledamöterna röstar för återremiss återremitteras ärendet enligt så kallad minoritetsåterremiss. Ledamöterna röster redovisas i bilaga 5. Handlingar 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsen 3/ Tjänsteskrivelse daterad den Beslutsunderlag avseende eventuell verksamhetsförändring vid intensivvårdsenheten av Oskarshamns sjukhus, med bilaga Ärendenummer RS 2019/81 Svar på interpellation Träning/rehab under och efter cancerbehandling Beslut noterar svaret på interpellationen till protokollet.

21 21 (63) Bakgrund Monica Ljungdahl (M) har ställt följande interpellation till regionstyrelsens vice ordförande Christer Jonsson (C): I Kalmar län drabbas drygt 1800 st (1781 st år 2017) människor av någon form av cancerdiagnos varje år. En cancerbehandling är tuff att genomgå, både fysiskt och psykiskt, inte minst på grund av de behandlingar och mediciner som ges. Under behandlingstiden försvinner ofta orken och allmäntillståndet försämras. Därför är många patienter för trötta för att själva ta initiativet till kontakt om handledning av träning. Samtidigt finns det forskning som indikerar att fysisk aktivitet under cancerbehandling ökar möjligheterna till ett bättre resultat och tillfrisknande. Det är därför viktigt att dessa patienter blir erbjudna hjälp under och efter behandling, att träna efter egen förmåga, individuellt eller i grupp. Gruppträning är positivt då gruppstödet betyder oerhört mycket för många patienter. Träning och fysisk aktivitet under och efter avslutad cancerbehandling stärker både kropp och själ. Vi har fått signaler om att det finns brister och utvecklingspotential gällande rehabilitering av cancerpatienter under och efter behandlingstiden. Med anledning av detta undrar vi: Hur fungerar rehabiliteringen kring cancerpatienter under men även efter avslutad behandling? Om rehabilitering erbjuds under och efter behandling, hur många patienter rör det sig om? Finns det någon planering för att starta upp grupper för gemensam träning för cancerpatienter? Christer Jonsson (C) lämnar följande svar på interpellationen: Frågan om rehabilitering och träning för cancerpatienter är viktigt, för patienternas återhämtning och uthållighet under behandling. Monica Ljungdahl skriver i sin interpellation om vikten av fysisk aktivitet under behandling och efteråt, men påpekar att man som patient inte alltid har initiativkraften att ta tag i träning på egen hand. Hur fungerar rehabiliteringen kring cancerpatienter under men även efter avslutad behandling? Cancerrehabilitering är ett prioriterat förbättringsområde inte bara i Kalmar län utan även sjukvårdsregionalt. Det är en växande målgrupp där det individuella behovet av stöd är varierande. Vi har absolut brister och utvecklingspotential som vi är i full färd att både belysa och åtgärda. Det färska nationella vårdprogrammet är ett stort stöd i arbetet. Väldigt mkt kretsar runt samordning där kontaktsjuksköterskan har en viktig roll. Här pågår aktiviteter med ambition att stärka kontaktsjuksköterskans

22 22 (63) möjlighet och förmåga att stötta patienten i sin planering av patientens rehabiliteringsbehov. Rehabilitering både utifrån egenvård/friskvård och hälso- och sjukvård behöver få ett tydligare fokus grundat i det nationella vårdprogrammet. Detta gäller både under & efter avslutad behandling. Vi ser att vi behöver förbättra delar av cancerrehabiliteringen för att möta vårdprogram och stödja fler patienter som behöver våra insatser. Då behoven är väldigt individuella så blir insatserna också väldigt olika beroende på vilken kompetens som behövs. Exv. finns dietister och kuratorer med i många vårdförlopp. Dietister hjälper patienterna med en nutritionsbedömning och nutritionsbehandling. Dietist medverkar i multidisciplinärt team kring patienten vid behov. Dietist möter patienten dels inom dagsjukvården, slutenvården samt öppenvården. Dietist medverkar som föreläsare i Lära sig leva med cancer. Dietist har även varit med i att utbilda kontaktsjuksköterskor i basnutrition samt kunskap för att kunna avgöra när dietist behöver kopplas in. Dietist följer upp patientens nutritionsbehandling efter patientens individuella behov av detta. Kurator kontaktas av andra vårdgivare när dessa bedömer att behov av kuratorshjälp behövs. Kurator bedömer i varje individuellt patientärende behov av stöd och uppföljning, vilket kan vara även efter avslutad cancerbehandling på sjukhuset. Kurator medverkar i patientutbildningen Lära sig leva med cancer samt det finns även Bröstcancerskola. Fysioterapi och arbetsterapi behöver också ofta länkas ihop med de olika individuella behoven. Här är ett arbete påbörjat som syfta till att tydliggöra kontaktvägar då patienterna finns på många vårdnivåer och på många olika platser i länet. Om rehabilitering erbjuds under och efter behandling, hur många patienter rör det sig om? Det är svårt att följa det exakta antalet patienter beroende på hur diagnoskodning görs. Länsunionen består av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Sedan valet 2018 bildar vi majoritet och politisk ledning för Region Kalmar län. Följ gärna vårt arbete: facebook.com/lansunionen Finns det någon planering för att starta upp grupper för gemensam träning för cancerpatienter? Arbete pågår i regionen att få en tydlig struktur och möta upp och utföra det som beskrivs i vårdprogram cancerrehabilitering. I det arbetet ligger även att värdera behovet av gruppbehandlingar som dels kan ske som sjukvårdande behandling men även i samverkan med övriga verksamheter i samhället. Då detta är en ny och växande målgrupp så kommer den att kräva både samordning och resurser och denna gapanalys är i full gång.

23 23 (63) Handlingar 1. Interpellation från Monica Ljungdahl (M) till regionrådet Christer Jonsson (C): Träning/rehab under och efter cancerbehandling. 2. Svar på interpellation från Christer Jonsson (C). 16 Ärendenummer RS 2019/85 Svar på interpellation - Hur ska vi klara bemanningen på kvinnokliniken i Västervik? Beslut noterar svaret på interpellationen till protokollet. Bakgrund Maud Ärlebrant (KD) har ställt följande interpellation till personalutskottets ordförande Angelica Katsanidou (S). Angelica Katsanidou (S) har överlämnat interpellationen till regionstyrelsen vice ordförande Christer Jonsson (C) för besvarande. Förlossningen/BB-gyn avdelning 89 vid sjukhuset i Västervik har under lång tid haltat på grund av bristen på sjuksköterskor och barnmorskor. Vi har kunnat höra berättelser om hur personalen behöver ta flera extrapass och avbryta semester för att schemat ska gå ihop. Avdelningen dras ändå med ett stort behov av hyrpersonal. Förlossningsvården i Västervik håller god kvalitet och måste även så göra i framtiden. Därför är det av största vikt att personalsituationen löses. Enligt uppgifter har det nu börjat diskuteras om det inte behöver införas tre semesterperioder för att klara sommaren. Detta har gjort personalen än mer oroad och vi delar deras oro. Med anledning av ovanstående vill jag fråga regionrådet Angelica Katsanidou: Hur ser länsunionens handlingsplan ut för att lösa personalsituationen vid kvinnokliniken på sjukhuset i Västervik? Vad har regionrådet Angelica Katsanidou för besked att ge kvinnoklinikens anställda, kommer tre semesterperioder införas för att klara sommarbemanningen?

24 24 (63) Christer Jonsson (C) lämnar följande svar på interpellationen: Bemanningsplaneringen på kvinnokliniken, och hela sjukhuset, är ett ständigt pågående arbete och ett högt prioriterat sådant. Målet är att uppnå en så stabil och schemalagd arbetsfördelning som möjligt. Semesterplaneringen för 2019 pågår sedan några månader tillbaka. Man utgår i verksamheten ifrån att semester läggs ut med så god framförhållning som möjligt, genom att tillämpa hela semesterperioden, dvs. juni-augusti, i enlighet med semesterlagen. Genom denna omfattande semesterplanering vill man säkra upp den goda vården med patienten i fokus genom att ha så stor andel ordinarie personal i tjänst som möjligt. Därmed minskas också behov av bemanningspersonal. Samtidigt ökas förutsättningar för en hög patientsäkerhet. De bekymmer som varit med att bemanna avdelningarna orsakas främst av tre problem: Vakansläge som har pågått en längre tid pga. avgångar, i kombination föräldraledighet, vilket bidrar till svårt att bemanna med stabilitet. Svårt att upprätthålla kompetensen mellan respektive avdelning, vilket gör det svårt att täcka upp för varandra. Få sökande till utbildningstjänster. De utmaningar som finns försöker man lösa på olika sätt. Vad det gäller verksamhetens handlingsplan avseende att attrahera, rekrytera samt utveckla och behålla medarbetare inom förlossningsvården, jobbar man bland annat med att kommunicera våra möjligheter och erbjudande på flera olika sätt. Möte med framtida medarbetare där vi uppmuntrar till betald vidareutbildning, deltagande på mässor och annonsering i olika media, är delar av strategin. Just nu pågår också arbetet med Prova-på-tjänster. De går ut på att man erbjuder askultation i både slutenvård och öppenvård under 3-4 månader. Erbjudandet går ut till såväl externa som interna sjuksköterskor. Prova-påtjänsterna är ett led i att öka attraktiviteten för yrket barnmorska. 3-4 personer kommer att, exklusivt, kunna erbjudas plats. Vidare testas rotation mellan avdelningarna på kvinnokliniken, för att bredda och hålla kompetenserna aktuella. Ytterligare problemlösning består i att utröna om det skulle vara möjligt att vidareutbilda sig till barnmorska på distans via Campus i Västervik. Sedan starten av våra utbildningsanställningar har 27 barnmorskor examinerats inom Region Kalmar län. Av dem är 16 st. tillhörande Kalmar, 10 st. tillhörande Västervik och 1 st. Oskarshamn/Västervik. I de pågående barnmorskeutbildningarna är 7 st. tillhörande i Kalmar och 1st Västervik.

25 25 (63) Det finns utrymme för ett intag för 6 studenter att läsa barnmorskeutbildning och genomföra VFU i Kalmar och 4 i Västervik. I grund och botten är bemanningsplaneringen dock verksamhetens ansvar. Från politiskt håll har vi skapat möjligheter med bland annat utbildning på arbetstid. I den budget och plan som är tagen fortsätter vi satsning på utvecklade arbetsvillkor, förstärkta möjligheter för hållbara scheman och nyligen har vi förlängt avtalet om sjuksköterskeutbildning i Oskarshamn och Västervik. Vi arbetar aktivt med bemanningsfrågorna och följer den utvecklingen noga. Handlingar 1. Interpellation från Maud Ärlebrant (KD) till personalutskottets ordförande Angelica Katsanidou (S): Hur ska vi klara bemanningen på kvinnokliniken i Västervik? 2. Svar på interpellationen från Christer Jonsson (C). 17 Ärendenummer RS 2019/8 Svar på interpellation - Lön efter kompetens? Beslut noterar svaret på interpellationen till protokollet. Bakgrund Eric Dickson (KD) har ställt följande interpellation till personalutskottets ordförande Angelica Katsanidou (S): Region Kalmar har stora utmaningar framför sig för att även fortsättningsvis kunna leverera god vård som håller hög kvalitet. Som personalutskottets nya ordföranden deklarerade Angelica Katsanidou sin vision i en debattartikel i Barometern. I artikeln kan följande läsas: Det handlar om lägre löner, ofrivilliga deltider, manliga hierarkier och härskartekniker, sexuella trakasserier och svaga karriärmöjligheter. I hela samhället är mannen norm och arbetslivet är inget undantag. g vill att region Kalmar län ska vara ett föredöme. Tittar vi på yrkeskategorierna undersköterskor, sjuksköterskor och läkare vad gäller utbildning, ansvar och lön ser vi följande. För att bli undersköterska krävs en gymnasieutbildning, Sjuksköterska är tre års universitetsstudier och ger en legitimation, med allt vad det innebär i ansvar och krav som ställs, med efterföljande ett till ett och ett halvt år vid specialisering. För att bli Läkare krävs fem och ett halvt års universitetsstudier för att erhålla läkarexamen med efterföljande AT- och ST-tjänstgöring. Läkare är också ett yrke med legitimation.

26 26 (63) Medianlönerna i vårt landsting utfaller enligt följande: Undersköterska kr, allmänsjuksköterska kr, specialistsjuksköterska kr, specialistläkare kr, överläkare kr. Vad skiljer då mellan de olika yrkeskategorierna. Mellan en undersköterska och allmänsjuksköterska- 23 kr. Mellan en undersköterska och specialistsjuksköterska kr. Mellan en allmänsjuksköterska och Specialistläkare kr. Mellan en specialistsjuksköterska och en Specialistläkare kr. Förenklat kan man göra följande exempel: Lägger man efter gymnasiestudierna till 3 års universitetsstudier med erhållen legitimation blir lönepåslaget 23 kronor. Lägger man på ytterligare 2,5 års universitetsstudier med AT- och ST tjänstgöring blir påslaget kr. Mina frågor är med anledning av ovanstående därför: Hur ser personalutskottets ordförande på de presenterade löneskillnaderna? Om personalutskottets ordföranden ser löneskillnaderna som problematiska. Har du då förslag på några åtgärder? Angelica Katsanidou (S) lämnar följande svar på interpellationen: Vill inleda med att ge en faktamässig bakgrund till det interpellationen beskriver. En sjuksköterskeexamen och en lärarexamen är två helt olika utbildningar och har olika krav på såväl gymnasieutbildning som utbildning på akademisk nivå. Förutom läkarutbildning krävs AT-tjänstgöring på 18 månader för att en läkarexamen ska erhållas. Jämför man mot specialistutbildning krävs mellan ett och ett och ett halvt års akademisk utbildning för en sjuksköterska och cirka fem års studier för en läkare. 1. Hur ser personalutskottets ordförande på de presenterade löneskillnaderna? Frågan om lönesättning är betydligt mer komplex än enbart skillnaden i antal studieår. I enlighet med det lönedokument som tagits fram inom Region Kalmar län är lönen individuell och differentierad. Med differentierad lönesättning avses att lönen påverkas av vilken befattning man har utifrån arbetsuppgifter, svårighets- och ansvarsgrad, kompetens, utbildning etc. Frågan om lönesättning är alltså mer komplex än enbart skillnaden i studieår. Det går inte helt enkelt att med hjälp av antalet studieår räkna ut vad skillnaden i lön ska vara.

27 27 (63) För Region Kalmar län var lönestatistiken enligt den 31 december 2018 följande; Medianlön Undersköterska :-/månad Allmänsjuksköterska :-/månad Specialistsjuksköterska :-/månad Specialistläkare :-/månad Överläkare :-/månad Uppgiften om att medianlönen för en undersköterska skulle vara :- /månad stämmer således inte. Den går inte heller att finna i kommunernas uppgifter. Högst i länet ligger Hultsfreds kommun där medianlönen för en undersköterska är :-/månad. 2. Om personalutskottets ordförande ser löneskillnaderna som problematiska. Har du då förslag på några åtgärder? Som jag skriver under fråga ett är detta en mycket komplex fråga och det finns ofta inte något självklart svar. g ser det som självklart att det ska vara lika löner för likvärdigt arbete. Men det handlar också om att regionen ska bli en ännu attraktivare arbetsgivare där våra medarbetare ges bättre arbetsmiljö och möjlighet att utvecklas. Ett modernt arbetsliv måste också kunna kombineras med ett modernt familjeliv. I det program som Länsunionen samlats kring vill vi även pröva idén att införa en trohetsbonus till medarbetare som varit anställda hos oss länge. Handlingar 1. Interpellation från Eric Dickson (KD) till personalutskottets ordförande Angelica Katsanidou (S): Lön efter kompetens? 2. Svar på interpellation från Angelica Katsanidou (S). 18 Ärendenummer RS 2018/1068 Svar på interpellation - Framtiden för Överums hälsocentral Beslut noterar svaret på interpellationen till protokollet.

28 28 (63) Bakgrund Malin Sjölander (M) har ställt följande interpellation till regionrådet Pierre Edström (L). Pierre Edström (L) har överlämnat interpellationen till Yvonne Hagberg (S) för besvarande. I majoritetens Regionplan utlovas satsningar på nära vård för 100 miljoner, varav 23 miljoner år Den tillfälligt stängda hälsocentralen i Överum var under förra mandatperioden en prioriterad fråga för alla fyra Allianspartier. Vi kan nu konstatera att en ny majoritet bestående av Socialdemokrater, Centerpartister och Liberaler styr regionen och frågan som vi ställer oss är givetvis - kommer hälsocentralen i Överum ha fortsatt hög prioritet? I nättidningen Dagens Västervik den 27 september 2018 kunde vi läsa hur Liberalerna resonerade gällande hälsocentralen i Överum efter att ha bildat majoritet med S och C: "Vi har haft en dialog inför koalitionen där just Överum varit en mycket central del tillsammans med Gamleby.(... ) Vi har gått in i samarbetet för att kunna agera just för Överum och förstås även övriga vården i länet." Nu är budgeten för regionen klubbad för de kommande åren, frågan är om de nödvändiga satsningarna gällande Överum finns med? Med anledning av detta undrar jag: Vad blev L lovade av S gällande Överums hälsocentral när ni ingick samarbete? Hur ser tidsplanen ut för ett återöppnande av Överums hälsocentral? Eftersom interpellationer enbart ska avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning (61 Kommunallagen), har ordförande bara medgett att den andra frågan i interpellationen får ställas. Yvonne Hagberg (S) lämnar följande svar på interpellationen: För att erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå är kontinuitet helt centralt för att vården ska vara patientsäker. På de enheter där vi komplettera bemanningen med bemanningsläkare har övriga i teamet en extra viktig samordnande roll och står för kontinuitet. För att kunna ha Överums hälsocentral öppet är man helt beroende av rekryteringen i närområdet och inte minst från Gamleby hälsocentral. När bemanningssituationen där är löst finns goda möjligheter att hålla Överum hälsocentral öppet.

29 29 (63) Handlingar 1. Interpellation från Malin Sjölander (M) till regionrådet Pierre Edström (L): Framtiden för Överums hälsocentral. 2. Svar på interpellationen från Yvonne Hagberg (S). 19 Ärendenummer RS 2018/1089 Svar på interpellation - Självförsvar för akutmottagningens personal Beslut noterar svaret på interpellationen till protokollet. Bakgrund Carl Dahlin (M) har ställt följande interpellation till personalutskottets ordförande Angelica Katsanidou (S): Enligt en medarbetarenkät har närmare varannan anställd på akutmottagningen på länssjukhuset i Kalmar blivit utsatt för våld eller hot på jobbet, till exempel slag eller strypgrepp. På initiativ av personalen har en kurs i självförsvar påbörjats, som sjuksköterskan Andrea Berg är initiativtagare till. Vissa åtgärder har gjorts för att säkra upp läget genom att ordningsregler satts upp för besökare, personal bär larm och fler vakter har anställts. Kommer självförsvar erbjudas riskgrupper? Finns statistik kring hot och våld på regionens arbetsplatser? Vilken typ av stöd får personal som utsatts för våld, hot och trakasserier i tjänsten? Angelica Katsanidou (S) lämnar följande svar på interpellationen: Givetvis är det min mening att samtliga anställda i Region Kalmar ska känna sig trygga på sitt arbete och inte behöva utsättas för någon form utav våld. Arbetet för att förebygga hot och våld ska följa det systematiska arbetsmiljöarbete som finns inom regionen. Det innebär att undersöka arbetsmiljön, bedöma vilka risker som finns, åtgärda riskerna och regelbundet följa upp och vid behov revidera åtgärderna. Övergripande på regionen finns en arbetsgrupp kring utbildning vid hot och våld. Det handlar om alltifrån det förebyggande arbetet till att hantera våld och hot om det uppstår. 1. Kommer självförsvar erbjudas riskgrupper? Vad gäller utbildningen i självförsvar som rapporterats om i media är det, precis som interpellanten

30 30 (63) skriver, ett initiativ taget av en utav klinikens medarbetare. Akutkliniken har beslutat stödja initiativet genom att bistå med lokaler. I nuläget har kliniken, efter en rad andra åtgärder, bedömt detta som tillräckligt. 2. Finns statistik kring hot och våld på regionens arbetsplatser? Statistik om hot och våld följs upp i medarbetare- och säkerhetsenkäten. På Länssjukhuset sker en särskild mätning en gång per tertial. Vid tertial 1 ställdes frågor och upplevelsen av hot och våld (samma frågor som ställdes vid medarbetare- och säkerhetsenkäten). Resultaten kommer kunna presenteras i början av februari. 3. Vilken typ av stöd får personal som utsatts för våld, hot och trakasserier i tjänsten? I enlighet med Akutklinikens rutin ska alla händelser med hot, våld och kränkningar rapporteras både som vårdavvikelse och som arbetsskada. Det finns också en rutin kring hur medarbetare och chef ska agera vid händelse med hot eller våld. Denna finns samlad i två åtgärdskort. Riktlinjer som beskriver hur stöd ska ges till medarbetare finns inom områdena Hot och våld och Kränkande särbehandling samt Sexuella trakasserier. Stöd kan ges av till exempel skyddsombud, företagshälsovården Arbetsmiljö, Region Kalmar län, närmaste chef eller HR-enheten. Handlingar 1. Interpellation från Carl Dahlin (M) till personalutskottets ordförande Angelica Katsanidou (S): Självförsvar för akutmottagningens personal. 2. Svar på interpellationen från Angelica Katsanidou (S). 20 Ärendenummer RS 2018/1090 Svar på interpellation - Sjukskriven personal vid BUP Beslut noterar svaret på interpellationen till protokollet. Bakgrund Carl Dahlin (M) har ställt följande interpellation till personalutskottets ordförande Angelica Katsanidou (S). Angelica Katsanidou (S) har överlämnat interpellationen till regionrådet Pierre Edström (L) för besvarande. Flera anställda vid barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, vid Länssjukhuset i Kalmar är sjukskrivna på grund av arbetet, vilket föranlett en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

31 31 (63) I anmälan står bland annat att "då flera sjuksköterskor är sjukskrivna på grund av arbetet, har vi ej kunnat bemanna upp alla arbetspass med sjuksköterskor". Den dagen anmälan gjordes fanns ingen sjuksköterska på avdelningen. Därtill ska dokumentationen ha brustit eftersom timvikarier inte kan dokumentera i patientjournaler på grund av att de ej har inloggningskort. Personal har via media uttryckt att "förlorar vi personal som brinner för detta, kommer man med tiden att förlora en fungerande barnpsykiatri". Pierre Edström (L) lämnar följande svar på interpellationen: Att verka för en god arbetsmiljö måste ha högsta prioritet för alla verksamheter i Region Kalmar län. Det är en av de viktigaste frågorna i arbetet för att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser och är därför en del i en ständigt pågående process. I sin interpellation ställer Carl Dahlin ett antal frågor utifrån den situation som på olika håll beskrivits om Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Kalmar. BUP:s akutavdelning är en länsövergripande heldygnsvårdsavdelning med 4 vårdplatser. Enheten har för närvarande inga vakanta tjänster. De frågeställningar som framförs är både rena verksamhetsfrågor samtidigt som de är medarbetarfrågor som hanteras av HR. Under hösten (med start den 27 september) har ett arbete pågått utifrån behovet att belysa vissa områden i verksamheten på BUP i Kalmar. Som exempel kan nämnas grundbemanning, rutiner vid akutbemanning samt samverkan med andra enheter inom förvaltningen. Arbetsgruppen har bestått av avdelningschef, HR-chef samt fem medarbetare. Presentation av arbetsprocessen gjordes vid en arbetsplatsträff (APT den 23 oktober). En av slutsatserna arbetsgivaren dragit är att avdelningen är sårbar bemanningsmässigt på grund av sin storlek och att tillgången på vikarierande sjuksköterskor generellt är otillräcklig. Därför vore en samordning med vuxenpsykiatrin rent bemanningsmässigt positiv. Planering för ett sådant upplägg inför framtiden sker också i särskild ordning. Under en period hösten 2018 var vårdtyngden ovanligt hög och under en annan period var beläggningen ovanligt hög. Till det ska läggas svårigheter att hitta vikarierande sjuksköterskor. Detta ledde till övertid för ordinarie medarbetare. Det skapade i sin tur kort framförhållning i planering av bemanningen. Dessa avvikelser har hanterats enligt ordinarie rutiner. Situationen på avdelningen ser alltså i dagsläget annorlunda ut. I de fall det förekommit sjukskrivningar så har de hanterats utifrån den rehabiliteringsprocess som finns i Region Kalmar län. Som jag inledningsvis nämnde så är detta frågor som berör både psykiatrins verksamhet och den medarbetarpolicy som finns i Region Kalmar län. Dessa

32 32 (63) frågor är därför av generellt intresse att följa upp både i regionens Beredning för Hälso- och Sjukvård samt i Personalutskottet. Handlingar 1. Interpellation från Carl Dahlin (M) till personalutskottets ordförande Angelica Katsanidou (S): Sjukskriven personal vid BUP. 2. Svar på interpellationen från Pierre Edström (L). 21 Ärendenummer 2018/1105 Svar på interpellation - Sommarlovskortet på KLT för ungdomar Beslut noterar svaret på interpellationen till protokollet. Bakgrund Anders Andersson (KD) har ställt följande interpellation till regionstyrelsens ordförande Anders Henriksson (S). Anders Henriksson (S) har överlämnat interpellationen till kollektivtrafiknämndens ordförande Peter Wretlund (S) för besvarande. Allt sedan riksdagen röstade igenom statsbudgeten för 2019 byggd på M- KD-reservationen i finansutskottet har det varit en stor aktivitet från socialdemokraterna. Från olika håll har vi nu hört att sommarlovskortet skulle försvinna. Det statliga riktade statsbidraget 2018 för sommarkortet motsvarar 8,3 miljoner kronor på länsnivå, i hela landet 350 miljoner kronor. När nu det riktade statsbidraget försvinner kommer istället ett generellt statsbidrag att betalas ut till regionerna på 1,5 miljarder. Det innebär att region Kalmar län, i den nya M & KD-budgeten får ett nytillskott på 40 miljoner. Då står det Socialdemokraterna att tillsammans med kollegorna i länsunionen fritt att göra den prioriteringen man finner lämplig av det statsbidrag vi får del av. Sommarlovskortet blev uppskattat i vårt län Det har vi vid flera tillfällen fått redovisning om vid sammanträden med Trafikstyrelsen. Det är bra och var ju syftet. Men förutom denna redovisning har jag intressanta anteckningar från två sammanträden med just Trafikstyrelsen. Den 12 oktober 2018 på sammanträdet som hölls i Högsby meddelades glatt att vi erhållit över 8 miljoner i statsbidrag men att kostnaden för KLT genom minskade biljettintäkter jämfört med biljettförsäljningen 2017 enbart uppgick till 2 miljoner kronor. Ett överskott på hela 6 miljoner. Vid nästa sammanträde med Trafikstyrelsen den 11 december i Oskarshamn gavs på nytt information om hur ungdomskortet har slagit för länet. Denna

33 33 (63) information lämnades i samband med att diagram redovisades för "biljettintäkter kollektivtrafik 2018". Och nu hade kostnaden för länet ökat till 4 miljoner kronor. Men fortfarande en vinst för länet på 4 miljoner. Oavsett om man utgår från redovisningen den 12 oktober eller 11 december så har Landstinget i Kalmar län och KL T erhållit ett statsbidrag som enbart till hälften har behövts för att finansiera ungdomskortet Statsbidraget var riktat till länets ungdomar. Just nu kan man fundera på hur ungdomar i länet får del av de resterade 4 miljonerna. För det är väl inte så att dessa 4 miljoner är tänkta att användas för att regionstyrelsens majoritet ska slippa dras med minus på sista raden när bokslutet för 2018 ska tas fram? Mina två frågor till regionstyrelsens ordförande Anders Henriksson (S) med anledning av det jag ovan anfört är följande: Hur har Du tänkt att regionstyrelsen ska använda de 4 miljoner i statsbidrag som inte behövdes för att genomföra sommarlovskortet 2018? Är Du beredd att reservera dessa 4 miljoner som inte behövdes 2018 för att också under 2019 kunna erbjuda länets ungdomar ett sommarlovskort på KLT? (Då kan ju alla nya 40 miljoner som Region Kalmar län få via M-KDbudgeten gå till prioriterade behov inom sjukvården i länet.) Peter Wretlund (S) lämnar följande svar på interpellationen: Det sommarlovskort för ungdomar som var gällande under sommaren 2018 var mycket uppskattat av länets ungdomar. Kortet gällde under två månader och under den tiden genomfördes cirka resor. Totalt omfattades cirka ungdomar, från avslutad årskurs sex i grundskolan till sista sommarlovet på gymnasiet. Ersättningen som betalades ut var 8,4 miljoner kronor. Detta innebar att staten köpte sommarkortet med två månaders giltighet till en kostnad på cirka 490 kronor. Under två månader under sommaren finns även Sommarkort ungdom vilket vänder sig till ungdomar upp till 25 år. Detta kort kostar 920 kronor. Självfallet kom detta kort inte att säljas i alls samma omfattning då den stora gruppen ju fick sitt kort utan kostnad. Kalmar länstrafik erhöll därmed en låg ersättning för ett stort antal resor. I slutändan gavs en bruttointäkt på cirka 25 kronor per resa. Till detta ska de administrativa kostnaderna dras. Det handlar bland annat om inköp av kort, lagring av värde och elevens namn på respektive kort. Dessutom tillkom distribution av korten ut till respektive skola. De första veckorna när sommarkortet startat blev trycket på ungdomarnas resor dessutom så stora att det i flera fall fick sättas in extra bussar.

34 34 (63) 1. Hur har du tänkt att regionstyrelsen ska använda de 4 miljonerna i statsbidrag som inte behövdes för att genomföra sommarlovskortet 2018? Det finns inget sådant överskott som kan användas till andra aktiviteter. 2. Är Du beredd att reservera dessa 4 miljoner som inte behövdes 2018 för att också under 2019 kunna erbjuda länets ungdomar ett sommarlovskort på KLT? För att sommarlovskortet ska kunna erbjudas även under 2019 krävs att riksdagen gör ändringar i den budget som röstats igenom. Medel liknande det som fanns under 2018 behöver således avsättas. Att inte erhålla sådana riktade medel innebär en urholkning av medel till kollektivt resande för ungdomar i Kalmar län. Handlingar 1. Interpellation från Anders Andersson (KD) till regionstyrelsens ordförande Anders Henriksson (S): Sommarlovskortet på KLT för ungdomar. 2. Svar på interpellationen från Peter Wretlund (S). 22 Ärendenummer RS 2019/80 Interpellation från Leif Svensson (V) till regionrådet Pierre Edström (L): Kollektivtrafikanvändning Beslut noterar svaret på interpellationen till protokollet. Bakgrund Leif Svensson (V) har ställt följande interpellation till regionrådet Pierre Edström (L): Idag är insikten om klimatet god men inte tillräckligt god för att leda till beteendeförändringar alla gånger. I vår region har vi har en fossilbränslefri kollektivtrafik med ökande beläggning över tid. Seniorkortet var mycket lyckat. Inför förra mandatperioden frågade jag de nya landstingsledamöterna hur många som använde kollektivtrafik till och från möten. Det var endast en person av cirka 30 personer. Vi har en plikt att vara modell för en ökad kollektivtrafikanvändning, så att de beslutade klimatmålen får en chans att uppnås. Inget är så bekvämt som bilen och att vända privatbilåkandet till kollektivtrafik fodrar något mer än kunskapsförmedling. I princip skulle bara egen bil användas när inte kollektivtrafiken är möjlig.

35 35 (63) Det som fick oss att minska på rökandet var inte information främst utan lagstiftning. Vi skulle kunna lägga de flesta mötena så att de passade kollektivtrafikanvändning. Vi skulle även kunna sänka bilersättningen till hälften, där möjlighet att använda kollektivtrafik finns. Tänk vilken reklam för regionen det skulle bli om detta kom ut till övriga regioner i landet. Fråga till regionrådet enligt ovan: Är du beredd att göra åtgärder för att kunna öka kollektivtrafikanvändningen i Region Kalmar och vad av ovanstående är du beredd att verka för? Pierre Edström (L) lämnar följande svar på interpellationen: Klimathotet är en fråga som vi måste ta på största allvar både på det globala och lokala planet. Utgångspunkten är att allt arbete startar hos oss själva och att vi måste framstå som goda föredömen i miljöarbetet. I interpellationen kopplar Leif Svensson ihop klimatfrågan med hur vi nyttjar kollektivtrafiken, inte minst inom politiken. Han har helt rätt i sin utgångspunkt att vi ska leva som vi lär och att vi ska hitta lösningar för att stötta arbetet för ett hållbart samhälle. Låt mig inledningsvis konstatera att vi i regionen arbetar för att minska våra koldioxidutsläpp med 30 % till 2020 i enlighet med den fastställda klimatstrategin. Verksamhetsåret 2017 slutade på en reduktion på 18 % jämfört med basåret Under hösten 2017 ställdes busstrafiken om till fossilbränslefri, 60 % biogas och 40 % HVO (syntetisk diesel). Det förväntas ge en kraftfull minskning av koldioxidutsläppen när vi summerar verksamhetsåret Den pågående upphandlingen av serviceresor som sjösätts den 1 januari 2020 kommer att bidra ytterligare till en positiv utveckling. Regionen arbetar på bred front för att minska koldioxidutsläppen i stort, dels genom övergången till fossilbränslefritt när det gäller servicebilar och tjänstebilar men även genom förnyelsebar el och värme i våra byggnader. Inom kort påbörjas en installation av en destruktionsanläggning för lustgas vid Länssjukhuset i Kalmar, vilken beräknas vara i drift i slutet av maj Klimatpåverkan från lustgas motsvarar de totala utsläppen från verksamhetens alla tjänsteresor, så det är en viktig åtgärd för klimatet och i vår strävan att nå våra högt uppsatta mål. Regionen klimatkompenserar även för flygresor sedan några år tillbaka. Allt detta blir viktigt att bevaka både av den nya Kollektivtrafiknämnden och av den nya Beredningen för Hållbarhet och Folkhälsa som ska följa regionens klimatarbete utifrån Agenda 2030.

36 36 (63) Nu till Leif Svenssons frågor kopplade tankarna att lägga de flesta politiska möten så de passar kollektivtrafikanvändning och att sänka bilersättningen till hälften, där möjlighet att använda kollektivtrafik finns. Leif efterfrågar vad jag är beredd att göra. Inledningsvis vill jag betona att interpellationen berör flera områden. Kollektivtrafik, regionens klimatarbete men även arbetsformerna för fullmäktige, styrelse, beredningar, utskott och nämnder. Arbetet fortsätter till exempel i Kollektivtrafiknämnden för att förbättra möjligheten att resa med buss och tåg inom länet. Det som ibland kan verka enkelt är dock inte alltid det. Det är i själva verket väldigt få som, om man åker kollektivt, skulle hinna fram till ett fullmäktige i Västervik som startar kl Liknande bekymmer kan finnas på andra platser om vi vill hålla fast vid vår ambition att vara ett regionfullmäktige som lägger sina möten runt om i länet. Det finns redan nu en riktlinje för resor i tjänsten som kommer att ses över. I den betonas till exempel vikten av samåkning och den nya teknik som möjliggör deltagande på distans. Detta gäller självklart även oss politiker och här kan vi göra mer. Leif Svenssons ambitioner är riktiga men jag är osäker på förslagen är de rätta. Han efterfrågar ett regelverk och hänvisar till lagstiftning inom andra områden. g är osäker om det är rätt väg framåt eller om det inte mer handlar om att stimulera till klimatsmarta möten. Vi måste hitta enkla och roliga sätt att arbeta med minimal miljöbelastning. Att införa regelverk där man ska tolka om man har rätt att åka annat än kollektivt låter i mina öron krångligt och riskerar att skapa mer administration. Vid första mötet med Beredningen för Hållbarhet och Folkhälsa diskuterades bland annat möjligheten att ha hållbarhetsfrågorna som ett tema i samband med ett framtida regionfullmäktige. Personligen skulle jag i så fall gärna se en workshop med namnet Klimatsmarta politiker och klimatsmart region. g är övertygad om att det finns en stor medvetenhet om klimatfrågor bland våra ledamöter och att det finns många idéer hur vi själva kan bli föregångare i vårt klimatsmarta arbete. Handlingar 1. Interpellation från Leif Svensson (V) till regionrådet Pierre Edström (L): Kollektivtrafikanvändning. 2. Svar på interpellationen från Pierre Edström (L).

37 37 (63) 23 Diarienummer Handlingsplan för regional digital agenda Beslut antar Handlingsplan för regional digital agenda Bakgrund I december 2014 antogs en regional digital agenda. Denna arbetades fram på regeringens uppdrag och i bred samverkan mellan länets aktörer. Agendan är ett strategiskt långtidsdokument som presenterar hur Kalmar län på bästa sätt ska dra nytta av de möjligheter digitaliseringen erbjuder. Utöver att teckna målbilder pekar den på behovet av ett stort antal prioriterade insatser under perioden Den digitala agendan för Kalmar län är ett av flera handlingsprogram under länets regionala utvecklingsstrategi, RUS:en. Handlingsprogrammen ska förtydliga och konkretisera RUS:ens övergripande strategier och innehålla mål och delstrategier, samt prioriterade aktiviteter för regional samhandling. Regionförbundet har tagit fram ett uppdaterat förslag till handlingsprogram för regional digital agenda som har varit ute på remiss till länets kommuner, berörda offentliga organisationer och näringsliv. Den kommande regionbildningen gör att handlingsplanen för regional digital agenda är tänkt att antas av såväl regionförbundets som landstingets styrelser för att slutligen beslutas av regionfullmäktige i januari Ärendet kommer även att hanteras på den blivande regionala utvecklingsnämndens sammanträde i januari. --- Regionstyrelsen har föreslagit regionfullmäktige att anta Handlingsplan för regional digital agenda Överläggningar Under överläggningarna lämnas följande förslag: Karin Helmersson (C) föreslår att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Efter att överläggningen avslutats beslutar regionfullmäktige enligt regionstyrelsens förslag. Handlingar 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsen Tjänsteskrivelse daterad den 1 november 2018.

38 38 (63) 3. Missiv från Regionförbundet daterat den 10 oktober Uppdaterad digital agenda för Kalmar län Samrådsredogörelse Uppdaterad digital agenda för Kalmar län Rapport ReDigA 2017 etapp 1 (utfall/utvärdering). 24 Diarienummer Handlingsplan för regional bredbandsstrategi för Kalmar län Beslut antar Handlingsplan för regional bredbandsstrategi för Kalmar län Bakgrund Under 2012 antogs en regional bredbandsstrategi. Senare har nationella strategier antagits som vägleder och till de delar som omfattar digital infrastruktur arbetats in en ny regional bredbandsstrategi. De nationella strategierna är Sverige helt uppkopplat 2025 en bredbandsstrategi (N2016/08008/D, 2016), För ett hållbart digitaliserat Sverige en digitaliseringsstrategi, (N2017/03643/D, 2017) och en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet (Skr. 2016/17:213, 2017). Den regionala bredbandsstrategi är ett strategiskt långtidsdokument som presenterar hur Kalmar län bör hantera de möjligheter och strategiska val som den snabba utvecklingen inom digital infrastruktur driver för att dra nytta av de möjligheter digitalisering och digital omställning erbjuder. Den regionala bredbandsstrategin beskriver strategiska val på vägen för att möjliggöra digital kommunikation i hela Kalmar län. Den regionala bredbandsstrategin för Kalmar län är ett av flera handlingsprogram under länets regionala utvecklingsstrategi. Handlingsprogrammen ska förtydliga och konkretisera RUS:ens övergripande strategier och innehålla mål och delstrategier, samt prioriterade aktiviteter för regional samhandling. Den regionala bredbandsstrategin definierar de utmaningar och möjligheter som vi bedömer kommer att ha störst betydelse för länet utveckling inom digital infrastruktur fram till Länets regionala bredbandsstrategi avgränsas därmed till områden av strategisk betydelse och till insatser som kräver samverkan mellan aktörer. Det innebär att den inte omfattar allt utvecklingsarbete för digital omställning eller digitalisering. Den regionala bredbandsstrategins handlingsplan ingår även i delen infrastruktur i den uppdaterade regionala agendan.

39 39 (63) Den kommande regionbildningen gör att den regionala bredbandsstrategin är tänkt att antas av såväl regionförbundets som landstingets styrelser för att slutligen beslutas av regionfullmäktige i januari Regionstyrelsen har föreslagit regionfullmäktige att anta Handlingsplan för regional bredbandsstrategi för Kalmar län Överläggningar Under överläggningarna lämnas följande förslag: Karin Helmersson (C) föreslår att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Efter att överläggningen avslutats beslutar regionfullmäktige enligt regionstyrelsens förslag. Handlingar 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsen 218/ Tjänsteskrivelse daterad den 1 november Tjänsteskrivelse från Regionförbundet i Kalmar län daterad den 17 oktober Regional bredbandsstrategi för Kalmar län Samrådsredogörelse - Regional bredbandsstrategi för Kalmar län Diarienummer Nytt avtal om Sydtaxa 2.0 Beslut 1. godkänner samverkansavtal gällande kollektivtrafiken i Södra Sverige, mellan berörda län i södra Sverige och ger Trafikdirektören i uppdrag att underteckna detsamma. 2. fastställer ny prismodell för Sydtaxan 2.0 för länsöverskridande kollektivtrafikresor. 3. Sydtaxan 2.0 börjar tillämpas vid försäljning av länsöverskridande biljetter, dock senast 15 december Bakgrund Sedan 2008 har det funnits ett biljettsamarbete mellan Region Blekinge, Hallandstrafiken AB, Region Jönköpings län, Kalmar Länstrafik, Region Kronoberg och i viss mån Västtrafik som har medgett försäljning av länsöverskridande biljetter med buss och tåg med hjälp av en gemensam taxa Sydtaxan.

40 40 (63) Sammanfattning Sydtaxan 2.0 är en uppdatering av nuvarande samarbete för länsöverskridande resor i södra Sverige. I förslaget finns ett enklare biljettsortiment med raka rabatter och en systematisk hantering av gränsavdrag för såväl enkelbiljetter som periodbiljetter. Syfte för förändring av tidigare avtal var att höja gränsrabatten för att uppnå kostnadsneutrala resor över länsgränser mot i resor inom respektive län. Detta har till stor del infriats i förslaget, vid resor som passerar länsgräns blir det lägre kostnad för kunden. Vi är mycket nära en länsgränsoberoende kollektivtrafik. Ärendet har redovisats för styrelsen i Regionsamverkan Syd som ställer sig bakom föreslag till ändringar. I och med lansering av nya biljettsystem ges möjlighet att modernisera och förbättra utbud och prissättning för de länsöverskridande biljetterna. Förslaget om ny Sydtaxa innehåller följande delar: Biljettsortiment Ett enkelt biljettsortiment med fyra olika biljetter: enkelbiljett, 24- timmarsbiljett, 30-dagarsbiljett och 365-dagarsbiljett. Rabatter Den nya Sydtaxan möjliggör raka rabatter. Det innebär att varje part kan välja att rabattera sin del av biljetten avseende följande rabattgrupper: barn under 7 år, barn/ungdom 7-19 år och student enligt nationell standard. Utöver detta kan rabatt även lämnas för grupper som omfattar minst två personer. Adderad prissättning och tidsgiltighet En länsöverskridande biljett har en adderad prissättning och tidsgiltighet. Det innebär att varje län prissätter och tidsätter sin del av biljetten inklusive rabatter och avdrag. Samtliga priser adderas sedan till en biljett för kunden. Gränsavdrag För att priset på de länsöverskridande biljetterna inte ska vara orimligt dyr i jämförelse med en biljett som bara gäller i ett län lämnar varje trafikhuvudman ett så kallat gränsavdrag på sitt pris. Tidigare har tekniken endast medgett gränsavdrag för periodbiljetter. I och med lansering av nya system är det möjligt att jobba med gränsavdrag även för enkelbiljetter. För enkelbiljetter uppgår gränsavdraget till 25 % av värdet av den billigaste enkelbiljetten i respektive län. För periodbiljett uppgår gränsavdraget till ett värde av 35 % av den billigaste periodbiljetten i respektive län.

41 41 (63) Fordonsneutralitet Alla biljetter som ställs ut i Sydtaxan gäller på såväl buss som tåg utan undantag. Nationell standard Biljetter som säljs i Sydtaxan 2.0 ska ställas ut enligt den nationella standarden Branschgemensam standard för biljetter (BoB). Västtrafik Även om Västtrafik inte är med i samarbetsavtalet är ambitionen att det ska vara möjligt att sälja biljetter till samma stationer hos Västtrafik som idag. Komponenter som utgår I Sydtaxan 2.0 kommer det inte längre vara möjligt att använda sig av Reskassa för att få rabatt på sin enkelbiljett. Det kommer inte heller att vara möjligt att köpa Duo/Familj-biljett, då denna ersätts av tillsammansrabatten. Tidplan för lansering Lansering av Sydtaxan 2.0 kan komma att lanseras i olika steg. Eftersom Hallandstrafiken AB, Region Jönköpings län, Region Kronoberg och Kalmar Länstrafik utvecklar biljettsystem gemensamt kan försäljning av resor mellan dessa län (enligt Sydtaxan 2.0) komma att lanseras innan det är möjligt att sälja biljetter till samtliga län. Preliminär överenskommen säljstart för samtliga län är halvårsskiftet Ekonomiska konsekvenser och finansiering De minskade intäkter som ökat gränsavdrag innebär, är inarbetad i befintligt rambudget. --- Regionstyrelsen har föreslagit regionfullmäktige att besluta följande: 1. godkänner samverkansavtal gällande kollektivtrafiken i Södra Sverige, mellan berörda län i södra Sverige och ger Trafikdirektören i uppdrag att underteckna detsamma. 2. fastställer ny prismodell för Sydtaxan 2.0 för länsöverskridande kollektivtrafikresor. 3. Sydtaxan 2.0 börjar tillämpas vid försäljning av länsöverskridande biljetter, dock senast 15 december Överläggningar Under överläggningarna lämnas följande förslag: Peter Wretlund (S) föreslår att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag.

42 42 (63) Efter att överläggningen avslutats beslutar regionfullmäktige enligt regionstyrelsens förslag. Handlingar 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsen 228/ Tjänsteskrivelse daterad den 1 november 2018 med följande bilagor: a) Avtal Sydtaxan 2.0. Bilaga 1. Öresundstaxa. Bilaga 2. Gränsavdrag för pris. Bilaga 3. Gränsavdrag för giltighetstid. Bilaga 4. Branschgemensam standard för biljetter (BoB). 3. Bildspel vid föredragning av Sydtaxa 2.0, 5 sep Diarienummer Överenskommelse mellan Region Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 2019 Beslut 1. antar Överenskommelse mellan Region Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, daterad den 16 november 2018, att gälla from 1 mars Beslutet gäller under förutsättning att kommunerna i Kalmar län fattar likalydande beslut. 2. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län ansvarar för att ta fram och besluta om praktiska anvisningar kopplade till överenskommelsen. Bakgrund Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård har med hjälp av utsedd arbetsgrupp från Regionen och kommunerna i Kalmar län reviderat överenskommelsen gällande Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som började att gälla den 1 januari Överenskommelsen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för den enskilde som efter utskrivning från slutenvård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården och/eller Regionens öppna hälso- och sjukvård. Syftet med överenskommelsen är att åstadkomma en god vård på rätt vårdnivå, där ledtiderna är så korta som möjligt vid utskrivning från slutenvård till fortsatt öppen hälso- och sjukvård

43 43 (63) och socialtjänst. Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv vård- och omsorg där denne känner sig trygg och delaktig. Målet är att den enskilde så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs. Målsättningen är 0 utskrivningsklara dagar. Indikator sätts och följs upp årligen för att nå målet. Indikatorn för 2019 är 0,8. Kalmarmodellen bygger på tillit och förtroende mellan huvudmännen med fokus på den enskildes och de närståendes bästa. Fokus är uppföljningar, utvärderingar och en fortsatt uppbyggnad av effektiva processer. Konsekvenser Hälso- sjukvårdsförvaltningen, primärvården och psykiatriförvaltningen behöver ytterligare förbättra sina arbetssätt för att effektivisera sina processer och sin samverkan med länets kommuner. Digitala lösningar måste fortsatt användas och utvecklas för att underlätta kommunikationen samt möjliggöra en vård nära patienten. Beslutsgång Kalmar läns kommunfullmäktigeförsamlingar samt regionfullmäktige väntas fatta beslut gällande överenskommelsen i början på Överenskommelsen är framtagen och godkänd av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård. Praktiska anvisningar revideras Parallellt med revideringen av överenskommelsen har en arbetsgrupp reviderat de praktiska anvisningar kopplade till överenskommelsen och den nya Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Kalmar län. Dessa anvisningar understödjer processerna för implementering av den nya lagen utifrån länets överenskommelse. Beredningsgruppen för Länsgemensam ledning i samverkan ansvarar för arbetet gällande implementering och uppföljning av överenskommelsen. --- Regionstyrelsen har föreslagit regionfullmäktige att besluta följande: 1. antar Överenskommelse mellan Region Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, daterad den 16 november 2018, att gälla from 1 mars Beslutet gäller under förutsättning att kommunerna i Kalmar län fattar likalydande beslut.

44 44 (63) 2. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län ansvarar för att ta fram och besluta om praktiska anvisningar kopplade till överenskommelsen. Handlingar 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsen 230/ Överenskommelse mellan Region Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård (beslutad av Länsgemensam ledning i samverkan ). 27 Diarienummer Mottagande av allmänna handlingar med anledning av likvideringen av Regionförbundet i Kalmar län Beslut Regionstyrelsen lämnar följande förslag till beslut till regionfullmäktige: beslutar att ta emot Regionförbundet i Kalmar läns allmänna handlingar- protokoll, diarier, korrespondens, ekonomihandlingar samt personalhandlingar som finns hos regionförbundet den 31 december 2018 för arkivering och förvaring hos blivande Region Kalmar län. Bakgrund Enligt 15 arkivlagen (1990:782) får en kommunal myndighet avhända sig allmänna handlingar endast genom sådant återlämnande eller överlämnande som sker med stöd av lag eller särskilt beslut av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. Styrelsen för Regionförbundet i Kalmar beslutade den 20 september 2018 att till Region Kalmar län överlämna de allmänna handlingar- protokoll, diarier, korrespondens, ekonomihandlingar samt personalhandlingar som finns hos regionförbundet den 31 december Den 19 juni 2018 beslutade Sveriges Riksdag om ändringar i lagen om det regionala utvecklingsansvaret. Detta innebär att från och med den 1 januari 2019 kommer ansvaret och därmed verksamheten att övergå till Region Kalmar län. I och med detta kommer Regionförbundet i Kalmar län att upphöra. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att fullmäktige beslutar att ta emot regionförbundets allmänna handlingar.

45 45 (63) --- Regionstyrelsen har föreslagit regionfullmäktige att besluta följande: beslutar att ta emot Regionförbundet i Kalmar läns allmänna handlingar- protokoll, diarier, korrespondens, ekonomihandlingar samt personalhandlingar som finns hos regionförbundet den 31 december 2018 för arkivering och förvaring hos blivande Region Kalmar län. Handlingar 1. Protokollsutdrag från regionstyrelsen 229/ Tjänsteskrivelse daterad den 25 oktober Protokollsutdrag Styrelsen Regionförbundet i Kalmar län, Arkivbeskrivning. 28 Ärendenummer RS 2019/54 Val av en ledamot till Övervakningsnämnden Beslut entledigar Åsa Ottosson (M) från uppdraget som ersättare i Övervakningsnämnden samt utser Elin Landerdahl (M) till ny ledamot. Handlingar 1. Protokoll från regionfullmäktiges valberedning den 31 januari RS 2019/54 Val av en ledamot och en ersättare till styrelsen för Regionalt riskkapitalbolag Almi Beslut utser Mattias Adolfsson (S) till ledamot och Claes Wetterström (M) till ersättare i styrelsen för Regionalt riskkapitalbolag Almi. Handlingar 1. Protokoll från regionfullmäktiges valberedning den 31 januari RS 2019/54 Val av en nämndeman till Kammarrätten i Jönköping Beslut utser Kerstin Lahi (KD) till ny nämndeman i Kammarrätten i Jönköping efter Anders Andersson (KD).

46 46 (63) Handlingar 1. Protokoll från regionfullmäktiges valberedning den 31 januari RS 2019/54 Val av två revisorer för likvidation av Regionförbundet i Kalmar län under 2019 Beslut utser Klaus Leidecker och Bo Jonsson till revisorer för Regionförbundet i Kalmar län till likvidation genomförts under Handlingar 1. Protokoll från regionfullmäktiges valberedning den 31 januari Anmälningsärenden Inga anmälningsärenden finns till sammanträdet. 33 Ärendenummer RS 2019/86 Svar på interpellation - Genomlysning av grundbemanningen vid regionens sjukhus? Beslut noterar svaret på interpellationen till protokollet. Bakgrund Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) har ställt följande interpellation till personalutskottets ordförande Angelica Katsanidou (S): För att förbättra personalens arbetsmiljö i vår region kräver flertalet insatser. För Kristdemokraterna är en av de absolut viktigaste åtgärderna att förstärka grundbemanningen för att därigenom skapa en arbetsmiljö som gör att samtliga som arbetar inom vården känner att de hinner med de arbetsuppgifter som ålagds dem på ett patientsäkert sätt. En låg grundbemanning har så väl personal som fackförbund under lång tid vittnat om. Vårdpersonalen upplever inte sig hinna med sitt arbete och varje yrkeskategori kan inte fullt ut fokusera på de arbetsuppgifter som är specifika för just dem. Som exempel har en låg sjuksköterskebemanning genom forskning kunnat relateras till en ökad dödlighet bland patienter.

47 47 (63) Medarbetare och fackförbund har som tidigare nämnt varnat för konsekvenserna av vår regions allt för låga grundbemanning. En jämförelse med Region Västernorrland visar stora skillnader vad gäller grundbemanning på vårdavdelningarna. Vid länssjukhuset i Kalmar har man på en av kirurgavdelningarna fyra sjuksköterskor och fyra undersköterskor på dagpasset, fyra sjuksköterskor och två undersköterskor på kvällspasset och två sjuksköterskor med två undersköterskor som ambulerar över tre avdelningar på nattpasset. Antalet patienter på avdelningen är 28 stycken. Detta kan ställas i relation till Region Västernorrland där det på deras motsvarande kirurgavdelning vid länssjukhuset i Sundsvall vårdas 18 patienter med fyra sjuksköterskor och fem undersköterskor på dagpasset, fyra sjuksköterskor och fem undersköterskor på kvällspasset, fyra sjuksköterskor och två undersköterskor på nattpasset. Antalet, t.ex. sjuksköterskor per vårdplats måste självklart ställas i relation till vårdtyngd mm. Det faktiska behovet är viktigt att utröna för att få en så effektiv vård som möjligt. Min fråga till regionrådet Angelica Katsanidou blir med anledning av ovanstående: Anser regionrådet Angelica Katsanidou att grundbemanningen inom hälsooch sjukvården är en viktig del i att förbättra arbetsmiljön för de anställda? Om regionrådet så anser, är länsunionen villig att tillsätta en utredning med syfte att genomlysa grundbemanningen och utreda behovet av eventuella förstärkningar? Angelica Katsanidou (S) lämnar följande svar på interpellationen: g vill inleda med att ge en kort bakgrund till interpellationen. Att jämföra grundbemanning mellan enskilda vårdavdelningar låter sig inte göras enkelt då den lokala bemanningen måste ses i ett sammanhang. Man måste veta vilka ytterligare resurser finns att tillgå, vilka arbetsuppgifter som utförs av vårdutbildad personal respektive medarbetare utan vårdutbildning, vilken medicinsk verksamhet som bedrivs, hur läkarbemanningen ser ut, lokaliteter och mycket annat. Den allmänna uppfattningen är att vårdavdelningarna i Region Kalmar län har en relativt låg grundbemanning, men det rör sig just om en generell uppfattning. Enstaka jämförelser har gjorts, men de har alltid fokuserat på enbart själva vårdavdelningen. Vi har samtidigt relativt gott om vårdplatser med rimlig beläggning och skall man göra en jämförelse så är det kanske mer relevant att titta på arbetad tid i relation till exempelvis vårddygn då det inte är vårdplatsen i sig utan patienten som genererar arbetsuppgifter. Min fråga till regionrådet Angelica Katsanidou blir men anledning av ovanstående om hon anser att grundbemanningen inom hälso- och

48 48 (63) sjukvården är en viktig del i att förbättra arbetsmiljön för de anställda och om så anses, är Länsunionen villig att tillsätta en utredning med syfte att genomlysa grundbemanningen och utreda behovet av eventuella förstärkningar? En god arbetsmiljö kännetecknas av många samverkande faktorer varav bemanningen är en del. Det handlar också om sociala faktorer som hur arbetet organiseras, samarbetet med kollegor och om hälsosamma arbetstider med en väl utvecklad schemaläggning. Vikten av utbildning och ökad kunskap om hälsosam schemaläggning är betydelsefull för att kunna nå hälsosamma arbetstider. En annan viktig del av arbetsmiljön är ledarskapet. Regionen arbetar med utvecklande ledarskap som en obligatorisk utbildning och förhållningssätt i ledarskapet. En väl fungerade dialog och samråd med de fackliga parterna är också avgörande. Ett särskilt utvecklingsarbete/ utbildningsinsats gjordes för något år sedan och som under året ska utvärderas. Kopplingen mellan resurser och arbetsbelastning/krav är central inom forskningen om hälsa och arbete. När det finns tillräckliga resurser som t ex bra fysisk och social arbetsmiljö kan det balansera förhållandet till kraven i arbetet. Resurser kan också vara verktyg och teknik som behövs för att utföra arbetet. Det kan vara lyfthjälp från kollegor, men även kompetens, tillräckligt med tid och handlingsutrymme. Att det finns möjlighet att ta upp problem och svårigheter på jobbet, att ha en bra dialog, är också en resurs. Det är därför viktigt att se till helheten för att få en god arbetsmiljö. Handlingar 1. Interpellation från Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) till personalutskottets ordförande Angelica Katsanidou (S): Genomlysning av grundbemanningen vid regionens sjukhus? 2. Svar på interpellationen från Angelica Katsanidou (S).

49 49 (63) Bilaga 1. Voteringsresultat 7 Ledamot Avstår Anders Henriksson (S) Angelica Katsanidou (S) Saad Benatallah (S) Lena Segerberg (S) Ulf Friberg (S) Helen Nilsson (S) Jonny Bengtsson (S) Peter Högberg (S) Peter Wretlund (S) Lejla Bajraktarevic (S) Jonas Erlandsson (S) Yvonne Hagberg (S) Henrik Nilsson Bokor (S) Martina Hessel (S) Erik Fors (S) Zeljka Krajinovic (S) Malin Anell (S) Jonas Hellberg (S) Emma Ahlin (S) Olle Hjertqvist (S) Marie Fransson (S) Steve Sjögren (S) Gunilla Johansson (S) Ilko Corkovic (S) Kristina Sjöström (S) Christer Jonsson (C) Christel Alvarsson (C)

50 50 (63) Roland Åkesson (C) Karin Helmersson (C) Ingegerd Petersson (C) Bengt Thörnblad (C) Roger Gustafsson (C) Pierre Edström (L) Göran Nilsson (L) Johanna Wyckman (L) Malin Sjölander (M) Åke Bergh (M) Carl Dahlin (M) Lennart Hellström (M) Suzanne Gustafson (M) Pär-Gustav Johansson (M) Kaj Holst (M) Jonas Lövgren (M) Monica Ljungdahl (M) Henrik Yngvesson (M) Gudrun Brunegård (KD) Maud Ärlebrant (KD) Anders Andersson (KD) Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) Arne Sjöberg (KD) Sven Söderblom (KD) Eric Dicksson (KD) Linda Fleetwood (V) Leif Svensson (V) Lena Granath (V) Jonny Andersson (V) Martin Kirchberg (SD) Avstår Avstår Avstår Avstår

51 51 (63) Bo Karlsson (SD) Michael Erlandsson (SD) Conny Johansson (SD) Britt-Marie Sundqvist (SD) Claus Zaar (SD) Linda Emma Kotanen (SD) Tomas Trossing (SD) Monika Johansson (SD) Thoralf Alfsson (-) Leif Larsson (C), ordförande Resultat

52 52 (63) Bilaga 2. Voteringsresultat 8 Ledamot Avstår Anders Henriksson (S) Angelica Katsanidou (S) Saad Benatallah (S) Lena Segerberg (S) Ulf Friberg (S) Helen Nilsson (S) Jonny Bengtsson (S) Peter Högberg (S) Peter Wretlund (S) Röstar inte. Lejla Bajraktarevic (S) Jonas Erlandsson (S) Yvonne Hagberg (S) Henrik Nilsson Bokor (S) Martina Hessel (S) Erik Fors (S) Zeljka Krajinovic (S) Malin Anell (S) Jonas Hellberg (S) Emma Ahlin (S) Olle Hjertqvist (S) Marie Fransson (S) Steve Sjögren (S) Gunilla Johansson (S) Ilko Corkovic (S) Kristina Sjöström (S) Christer Jonsson (C) Christel Alvarsson (C)

53 53 (63) Roland Åkesson (C) Karin Helmersson (C) Ingegerd Petersson (C) Bengt Thörnblad (C) Roger Gustafsson (C) Pierre Edström (L) Göran Nilsson (L) Johanna Wyckman (L) Malin Sjölander (M) Åke Bergh (M) Carl Dahlin (M) Lennart Hellström (M) Suzanne Gustafson (M) Pär-Gustav Johansson (M) Kaj Holst (M) Jonas Lövgren (M) Monica Ljungdahl (M) Henrik Yngvesson (M) Gudrun Brunegård (KD) Maud Ärlebrant (KD) Anders Andersson (KD) Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) Arne Sjöberg (KD) Sven Söderblom (KD) Eric Dicksson (KD) Linda Fleetwood (V) Leif Svensson (V) Lena Granath (V) Jonny Andersson (V) Martin Kirchberg (SD)

54 54 (63) Bo Karlsson (SD) Michael Erlandsson (SD) Conny Johansson (SD) Britt-Marie Sundqvist (SD) Claus Zaar (SD) Linda Emma Kotanen (SD) Tomas Trossing (SD) Monika Johansson (SD) Thoralf Alfsson (-) Leif Larsson (C), ordförande Resultat

55 55 (63) Bilaga 3. Voteringsresultat 10 Ledamot Avstår Anders Henriksson (S) Angelica Katsanidou (S) Saad Benatallah (S) Lena Segerberg (S) Ulf Friberg (S) Helen Nilsson (S) Jonny Bengtsson (S) Peter Högberg (S) Peter Wretlund (S) Lejla Bajraktarevic (S) Jonas Erlandsson (S) Yvonne Hagberg (S) Henrik Nilsson Bokor (S) Martina Hessel (S) Erik Fors (S) Zeljka Krajinovic (S) Malin Anell (S) Jonas Hellberg (S) Emma Ahlin (S) Olle Hjertqvist (S) Marie Fransson (S) Steve Sjögren (S) Gunilla Johansson (S) Ilko Corkovic (S) Kristina Sjöström (S) Christer Jonsson (C) Christel Alvarsson (C)

56 56 (63) Roland Åkesson (C) Karin Helmersson (C) Ingegerd Petersson (C) Bengt Thörnblad (C) Roger Gustafsson (C) Pierre Edström (L) Göran Nilsson (L) Johanna Wyckman (L) Malin Sjölander (M) Åke Bergh (M) Carl Dahlin (M) Lennart Hellström (M) Suzanne Gustafson (M) Pär-Gustav Johansson (M) Kaj Holst (M) Jonas Lövgren (M) Monica Ljungdahl (M) Henrik Yngvesson (M) Gudrun Brunegård (KD) Maud Ärlebrant (KD) Anders Andersson (KD) Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) Arne Sjöberg (KD) Sven Söderblom (KD) Eric Dicksson (KD) Linda Fleetwood (V) Leif Svensson (V) Lena Granath (V) Jonny Andersson (V) Martin Kirchberg (SD) Avstår Avstår Avstår Avstår

57 57 (63) Bo Karlsson (SD) Michael Erlandsson (SD) Röstar inte. Conny Johansson (SD) Britt-Marie Sundqvist (SD) Claus Zaar (SD) Linda Emma Kotanen (SD) Tomas Trossing (SD) Monika Johansson (SD) Thoralf Alfsson (-) Leif Larsson (C), ordförande Resultat

58 58 (63) Bilaga 4. Voteringsresultat 11 Ledamot Avstår Anders Henriksson (S) Angelica Katsanidou (S) Saad Benatallah (S) Lena Segerberg (S) Ulf Friberg (S) Helen Nilsson (S) Jonny Bengtsson (S) Peter Högberg (S) Peter Wretlund (S) Lejla Bajraktarevic (S) Jonas Erlandsson (S) Yvonne Hagberg (S) Henrik Nilsson Bokor (S) Martina Hessel (S) Erik Fors (S) Zeljka Krajinovic (S) Malin Anell (S) Jonas Hellberg (S) Emma Ahlin (S) Olle Hjertqvist (S) Marie Fransson (S) Steve Sjögren (S) Gunilla Johansson (S) Ilko Corkovic (S) Kristina Sjöström (S) Christer Jonsson (C) Christel Alvarsson (C)

59 59 (63) Roland Åkesson (C) Karin Helmersson (C) Ingegerd Petersson (C) Bengt Thörnblad (C) Roger Gustafsson (C) Pierre Edström (L) Göran Nilsson (L) Johanna Wyckman (L) Malin Sjölander (M) Åke Bergh (M) Carl Dahlin (M) Lennart Hellström (M) Suzanne Gustafson (M) Pär-Gustav Johansson (M) Kaj Holst (M) Jonas Lövgren (M) Monica Ljungdahl (M) Henrik Yngvesson (M) Gudrun Brunegård (KD) Maud Ärlebrant (KD) Anders Andersson (KD) Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) Arne Sjöberg (KD) Sven Söderblom (KD) Eric Dicksson (KD) Linda Fleetwood (V) Leif Svensson (V) Lena Granath (V) Jonny Andersson (V) Martin Kirchberg (SD) Avstår Avstår Avstår Avstår Avstår Avstår Avstår Avstår Avstår Avstår

60 60 (63) Bo Karlsson (SD) Michael Erlandsson (SD) Conny Johansson (SD) Britt-Marie Sundqvist (SD) Claus Zaar (SD) Linda Emma Kotanen (SD) Tomas Trossing (SD) Monika Johansson (SD) Thoralf Alfsson (-) Leif Larsson (C), ordförande Resultat

61 61 (63) Bilaga 5. Voteringsresultat 13 Ledamot Avstår Anders Henriksson (S) Angelica Katsanidou (S) Saad Benatallah (S) Lena Segerberg (S) Ulf Friberg (S) Helen Nilsson (S) Jonny Bengtsson (S) Peter Högberg (S) Peter Wretlund (S) Lejla Bajraktarevic (S) Jonas Erlandsson (S) Yvonne Hagberg (S) Henrik Nilsson Bokor (S) Martina Hessel (S) Erik Fors (S) Zeljka Krajinovic (S) Malin Anell (S) Jonas Hellberg (S) Emma Ahlin (S) Olle Hjertqvist (S) Marie Fransson (S) Steve Sjögren (S) Gunilla Johansson (S) Ilko Corkovic (S) Kristina Sjöström (S) Christer Jonsson (C) Christel Alvarsson (C)

62 62 (63) Roland Åkesson (C) Karin Helmersson (C) Ingegerd Petersson (C) Bengt Thörnblad (C) Roger Gustafsson (C) Pierre Edström (L) Göran Nilsson (L) Johanna Wyckman (L) Malin Sjölander (M) Åke Bergh (M) Carl Dahlin (M) Lennart Hellström (M) Suzanne Gustafson (M) Pär-Gustav Johansson (M) Kaj Holst (M) Jonas Lövgren (M) Monica Ljungdahl (M) Henrik Yngvesson (M) Gudrun Brunegård (KD) Maud Ärlebrant (KD) Anders Andersson (KD) Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) Arne Sjöberg (KD) Sven Söderblom (KD) Eric Dicksson (KD) Linda Fleetwood (V) Leif Svensson (V) Lena Granath (V) Jonny Andersson (V) Martin Kirchberg (SD)

63 63 (63) Bo Karlsson (SD) Michael Erlandsson (SD) Conny Johansson (SD) Britt-Marie Sundqvist (SD) Claus Zaar (SD) Linda Emma Kotanen (SD) Tomas Trossing (SD) Monika Johansson (SD) Thoralf Alfsson (-) Leif Larsson (C), ordförande Resultat

64

65 Signatursida Detta dokument har elektroniskt undertecknats av följande undertecknare: Namn Johan rl Datum & Tid :49:05 +01:00 Identifikationstyp Identifikations-id E-post idb8275eda6cb44dc d2da9b42f6 Namn Leif Larsson Datum & Tid :51:45 +01:00 Identifikationstyp Identifikations-id E-post id99a578288d064176af46e4290fb6013d Namn Kaj Holst Datum & Tid :03:01 +01:00 Identifikationstyp Identifikations-id E-post id0d32dbbd03644a9599a61b32424d1238 Signatursida 1 av 2

66 Namn Lena Segerberg Datum & Tid :50:09 +00:00 Identifikationstyp Identifikations-id E-post id8669c80cfccf4ce4aadf2c4b36a97993 Validera dokumentet Användarvillkor Signatursida 2 av 2