SCB-Indikatorer. Fortsatt uppgång för exporten KOMMENTARER & ANALYS. I fokus: Lugnare tempo på bolånemarknaden. sid 12. Nummer 3 2 april 2019

Transkript

1 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Fortsatt uppgång för exporten Utrikeshandel med varor Miljarder kronor, trend 13 Import Export n Minskad arbetslöshet Sid n Brexit påverkar den brittiska ekonomin Sid 21 I fokus: Lugnare tempo på bolånemarknaden sid 12 KOMMENTARER & ANALYS Nummer 3 2 april 219

2 SCB-Indikatorer mars 219 INNEHÅLL Konjunkturläget... 2 Näringsliv... 4 Byggmarknad... 7 Handel och konsumtion... 8 Utrikeshandel...11 I fokus...12 Priser...14 Arbetsmarknad...16 Finansmarknad...17 Internationell utblick...19 Svenska ekonomiska indikatorer...22 Produktion Näringslivets produktion Industrins produktion Industrins orderingång Tjänsteproduktion Användning Handelsnetto Hushållens konsumtion Detaljhandelns försäljning Nyregistrering av personbilar Övriga indikatorer Konsumentpriser Producentpriser Sysselsättning Arbetslöshet 2) Indikatorer Senaste Utveckling senaste uppgift mån 3 mån året jan jan jan jan feb jan feb feb feb feb feb feb Varuexport minus varuimport under perioden 2) Andel av arbetskraften KONJUNKTURLÄGET Uppgång för utrikeshandeln Sveriges BNP ökade starkt fjärde kvartalet. Svensk ekonomi följde därmed inte i spåren av den konjunkturavmattning i Europa som blev synlig under slutet av 218. Tendensen i den ekonomiska månadsstatistiken pekade mot att den svenska tillväxten var på väg att mattas av, men en i synnerhet stark varuexport lyfte BNP-utvecklingen. Den senaste månadsstatistiken från utrikeshandeln visar att exporten av varor har stigit under årets två första månader. Varuexporten har dessutom överstigit varuimporten vilket innebär att handelsnettot visat ett överskott. Ett positivt handelsnetto behöver dock inte nödvändigtvis innebära att varuexporten överstiger varuimporten i nationalräkenskaperna (NR) första kvartalet i år. Det beror på att det råder vissa skillnader i definitioner mellan NR och utrikeshandeln 1. Det svenska näringslivet har uppvisat en stabil tillväxt de senaste åren. Det senaste halvåret är det framförallt inom industrin och tjänstesektorn som produktionen har ökat. För byggbranschen har utvecklingen varit desto svagare men sedan december pekar trenden återigen uppåt. Utvecklingen inom näringslivet visade dock inte samma styrka i början av 219. Både produktionen i näringslivet och industrins orderingång minskade i januari. Trenden för orderingången har dessutom planat ut det senaste halvåret, vilket främst förklaras av en svagare efterfrågan från utlandet. 8 Industrins orderingång Index 215=, trendskattning Hemma Totalt Export Hushållskonsumtionen steg dock i januari, efter nedgången i december, mätt i säsongrensade termer. Även nyregistreringarna av personbilar fortsatte uppåt och ökade för andra månaden i rad. Däremot är tillväxten fortsatt negativ i årstakt och nivån ligger klart lägre än innan det nya skattesystemet för bilar togs i bruk i juli i fjol. För detaljhandeln har försäljningsvolymerna ökat i både januari och februari efter nedgången i december. Det är särskilt sällanköpshandeln som uppvisat en stark utveckling, medan försäljningen inom dagligvaruhandeln, som till största del utgörs av livsmedel, minskat svagt två månader i rad. Årstillväxten har dock varit positiv hittills i år, och det gäller såväl dagligvaru- som sällanköpshandeln. Fortsatt högtryck på arbetsmarknaden Läget på den svenska arbetsmarknaden är fortfarande stark. Sysselsättningen har fortsatt att öka de senaste månaderna samtidigt som arbetslösheten har minskat. Trendjusterat (säsongrensat och utjämnat) låg arbetslösheten på knappt 6,2 procent i februari vilket var den lägsta noteringen i Arbetskraftsundersökningarna (AKU) sedan augusti 28. Det råder dock stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda, och skillnaderna har också ökat något det senaste året. Bland utrikes födda var arbetslösheten i februari mer än fyra gånger högre än för inrikes födda. 1 För mer information om definitionsskillnaderna se: scb.se/hitta-statistik/artiklar/217/varuexport--en-motor-i-svenskekonomi/ 2 Statistiska centralbyrån

3 SCB-Indikatorer mars Arbetslöshet Procent av arbetskraften, år Säsongrensat och utjämnat gäller även för bygg och anläggning vars konfidensindikator fortsatte uppåt för andra månaden i rad. Även övriga sektorer redovisade uppgångar och mest förbättrades stämningsläget inom tjänstesektorn. De senaste månadernas svaga utveckling innebär dock att konfidensindikatorn ligger under det historiska genomsnittet, detsamma gäller för detaljhandeln. 13 Konfidensindikator Säsongrensade värden, historiskt genomsnitt= 6 Säsongrensat Tillverkningsindustri Konjunkturtoppen är passerad enligt KI I Konjunkturinstitutets (KI) senaste prognos för den svenska ekonomin reviderades BNP-tillväxten för 219 upp något till följd av det starka utfallet för fjärde kvartalet i fjol. Trots att det kan innebära en negativ rekyl första kvartalet tror KI att den ökade aktiviteten mot slutet av fjolåret ger en positiv effekt för helåret. Prognosen pekar dock på att högkonjunkturen bromsar in och svensk ekonomi istället går in i en avmattningsfas. I år räknar KI med en BNPtillväxt på 1,5 procent som nästa år sjunker till 1,4 procent, kalenderkorrigerat. Exporten pekas ut som det främsta dragloket för den svenska ekonomin, samtidigt som såväl hushållskonsumtionen som den offentliga konsumtionen väntas bidra positivt till tillväxten. KI räknar dock med utgifterna för den offentliga konsumtionen minskar i år, dels till följd av besparingar i statens budget men även på grund av att kostnaderna för migrationen fortsätter att avta. Arbetslösheten väntas sjunka till 6,3 procent i år för att därefter stiga något under 22. Till följd av ett högt resursutnyttjande och fortsatta matchningsproblem på arbetsmarknaden räknar KI ändå med att lönerna kommer att stiga något snabbare framöver. Inflationen väntas dock inte nå upp till 2 procent under de närmaste två åren. Man bedömer att Riksbanken ändå kommer att höja reporäntan vid årsskiftet men att nästa höjning kommer att dröja till 221. En prognos är alltid förknippad med en viss osäkerhet. KI lyfter i sin senaste prognos att det framförallt är osäkerhet kopplad till bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning som, förutom internationella faktorer, utgör den främsta risken för att BNP-tillväxten blir lägre än vad man räknat med. I månadens fokusartikel på sidan 12 går det att läsa mer om utvecklingen på den svenska bolånemarknaden. Konjunkturbarometern i mars visade endast en marginell nedgång för barometerindikatorn och låg därmed kvar på en nivå som indikerar att läget fortsatt är starkare än normalt. Av huvudbranscherna var det endast tillverkningsindustrin som backade men konfidensindikatorn hamnade på den lägsta nivån på över två år. Läget inom industrin är dock fortfarande starkare än normalt, och det Källa: Konjunkturinstitutet Tjänstesektor Hushållens förtroendeindikator har legat under sitt historiska medelvärde sedan oktober 218 men de senaste två månaderna har stämningsläget förbättrats något. Både hushållens syn på den egna ekonomin, mikroindex, och synen på den svenska ekonomin, makroindex, ligger dock en bra bit från genomsnittet. Dämpade konjunkturindikatorer i Europa Även konjunktursignalerna från övriga Europa är dämpade och flera konjunkturindikatorer har visat en nedåtgående trend den senaste tiden. EU-kommissionens konjunkturbarometer sjönk i mars till den lägsta nivån sedan hösten 216. Indikatorn för Tyskland föll tillbaka kraftigt och Italien redovisade en nedgång för tionde månaden i rad. Fortfarande ligger dock indikatorerna i de flesta större medlemsländer över normalläge. Industrin och byggbranschen noterade nedgångar medan stämningsläget inom detaljhandeln och tjänstesektorn förbättrades. Även inköpschefsindex för en rad europeiska länder visar en nedåtgående trend sedan i höstas. Mest pessimistiskt är läget i Frankrike och Italien där indikatorerna ligger under gränsen för tillväxt. Fed lämnade räntan oförändrad I mars har en rad centralbanker lämnat nya räntebesked. Penningpolitiken är dock för närvarande avvaktande och flera viktiga styrräntor har lämnats oförändrade. Däribland den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) som vid sitt senaste möte i slutet av mars beslutade att lämna räntan oförändrad. Efter beslutet ligger styrräntan i USA kvar i intervallet 2,25 2,5 procent. Fed indikerade samtidigt att det inte blir några räntehöjningar i år, vilket går emot tidigare prognos i december som pekade mot två räntehöjningar under 219. Fed skriver i samband Statistiska centralbyrån 3

4 SCB-Indikatorer mars 219 med beskedet att tillväxten bromsat in jämfört med fjärde kvartalet 218, men att arbetsmarknaden är fortsatt stark. Tillväxtprognosen för 219 och 22 justerades ner något samtidigt som Fed räknar med att arbetslösheten stiger. Även den Europeiska centralbanken (ECB) lät styrräntan förbli oförändrad på, procent vid sitt senaste räntemöte. Samtidigt kommunicerades det att räntorna kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer åtminstone fram till slutet av året. Orsaken är att tillväxten och inflationen väntas bli lägre än i tidigare bedömningar. Även Bank of England lämnade styrräntan oförändrad i mars. Riksbanken lämnade i februari reporäntan oförändrad på,25 procent. Nästa penningpolitiska besked från Riksbanken kommer i slutet av april Centralbankernas styrräntor Procent Källa: Macrobond Euroländerna 213 Sverige 215 USA Brexit med eller utan avtal? I övrigt har den senaste tiden, och i synnerhet den senaste månaden, i stor utsträckning handlat om de politiska turerna kring Brexit. Den brittiska premiärministern Theresa Mays utträdesavtal med EU röstades ner i det brittiska parlamentet i januari, förhandlades om och röstades ner ytterligare två gånger i mars. Lägg därtill övriga Brexit-förslag som brittiska parlamentsledamöter la fram under månaden, och som inte heller vann majoritet. Efter godkännande från EU har det ursprungliga Brexitdatumet 29 mars flyttats fram. Frågan är nu om det brittiska underhuset ändå kan komma överens innan den 12 april för att undvika en så kallad No deal. I månadens internationella artikel på sidan 21 går det att läsa mer om Storbritannien och Brexit. NÄRINGSLIV Konjunkturläget är fortsatt starkt i Sveriges näringsliv, men flera indikatorer pekar mot att utvecklingen är på väg att mattas av. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer har konfidensindikatorn för näringslivet fallit tillbaka sedan augusti i fjol, och nedgången var särskilt stark under hösten. Efter årsskiftet har rörelserna endast varit små och barometerindikatorn har snarare planat ut på en nivå något över normalläget. I mars försämrades stämningsläget kraftigt inom tillverkningsindustrin, men trots nedgången är industriföretagen fortfarande mer optimistiska än vanligt. Det gäller även bygg och anläggning som vände upp efter en nedgång månaden innan. Tjänstesektorn och detaljhandeln ligger däremot under sina historiska genomsnitt, trots att indikatorerna steg i mars. Den senaste månadsstatistiken visar att produktionen i näringslivet sjönk i januari. En minskad produktion inom tjänstebranscherna drog ned utvecklingen medan produktionen inom såväl byggbranschen som tillverkningsindustrin steg jämfört med december. Byggproduktionen ökade därmed för tredje månaden i rad och även årstillväxten vände till det positiva efter att tillväxttakten varit negativ sedan april i fjol. Efter en uppgång i december minskade industrins orderingång i säsongrensade tal i början av 219. Orderingången har det senaste året visat stora svängningar på månadsbasis och nivån låg i januari ungefär på samma nivå som ett år tidigare. Trendmässigt har utvecklingen planat ut de senaste månaderna. Den inhemska efterfrågan fortsätter att stiga medan trenden är svagare för exportorderingången. Näringslivets investeringar växte i en långsammare takt i fjol än året innan men gav ändå ett positivt bidrag till BNP-tillväxten. Enligt SCB:s investeringsenkät väntas trenden hålla i sig i år då industriföretagen räknar med att minska investeringarna med närmare 1 procent jämfört med fjolåret(i löpande priser). Såväl energi- som transportbranschen räknar dock med ökade investeringar. Produktion i näringslivet Senaste uppgift: januari 219 Källa: SCB:s produktionsvärdeindex Kristina Frändén Näringslivets produktion minskade i januari Produktionen inom näringslivet minskade med,7 procent i januari jämfört med december 218, i säsongrensade tal. Det var tjänstesektorn som bidrog till näringslivets nedgång, då både industri- och byggsektorn uppvisade en ökning jämfört med föregående månad i säsongrensade siffror. På årsbasis steg däremot produktionen, med en uppgång på 2,1 procent för totala näringslivet, efter kalenderkorrigering. Samtliga delsektorer uppvisade en uppgång på årsbasis, där industrisektorn stod för den största ökningen med 3,4 procent jämfört med januari 218. Förändring i procent Produktion i näringslivet jan 19/ nov 18 jan 19/ jan 19/ dec 18 aug okt 18 jan 18 2) Industri,3 2,3 3,4 Bygg 2,8,8,2 Tjänster,4,2 1,7 Näringslivet totalt,7,8 2,1 Säsongrensat och kalenderkorrigerat 2) Kalenderkorrigerat 4 Statistiska centralbyrån

5 SCB-Indikatorer mars 219 Den senaste tremånadersperioden (november 218 januari 219) jämfört med föregående tremånadersperiod (augusti 218 oktober 218) ökade produktionen inom näringslivet med,8 procent i säsongrensade tal. Samtliga ingående delsektorer hade en positiv tremånadersutveckling där industrisektorn stod för den största ökningen med en uppgång på 2,3 procent. Bygg- och tjänstesektorn ökade med,8 respektive,2 procent jämfört med föregående tremånadersperiod. Produktion i näringslivet (PVI) Säsongrensade månadsvärden. Index 215= Även på årsbasis spretade de ingående delbranscherna åt olika håll, men en majoritet uppvisade positiva utvecklingstal. Störst uppgång hade elektronikvaruindustrin med en ökning på 24,9 procent, följt av maskinindustrin som ökade med 12, procent. Elektronikvaruindustrin har haft en nedåtgående trend under 217 och delar av 218, men har sedan tredje kvartalet 218 vänt uppåt igen. Bland de branscher som uppvisade negativa utvecklingstal backade grafisk industri mest, med en nedgång på 17,3 procent. Trävaruindustrin och massa- och pappersindustrin minskade med 7,5 procent respektive 6,4 procent. Produktion inom industrin (PVI) Säsongrensade månadsvärden. Index 215= Industri (BC) Näringslivet Industri (BC) Bygg Tjänster Anm modellskattad utifrån tidigare index Blandad utveckling inom industrins delbranscher Industriproduktionen steg med,3 procent i januari i säsongrensade tal, jämfört med december 218. De olika delbranscherna drog åt olika håll, där en knapp majoritet uppvisade en nedgång på månadsbasis. Elektronikvaruindustrin var den delbransch som steg mest, med en ökning på 9,6 procent. Även maskinindustrin och motorfordonsindustrin uppvisade bland de större ökningarna med en uppgång på 8,7 respektive 7,6 procent jämfört med december 218. Den bransch som backade mest var trävaruindustrin, med en nedgång på 5,8 procent jämfört med föregående månad i säsongrensade siffror. Den grafiska industrin fortsatte att backa även i januari, och sjönk med 2,1 procent i januari efter att ha minskat med 8, procent i december 218. Förändring i procent Produktion inom industrin jan 19/ nov 18 jan 19/ jan 19/ dec 18 aug okt 18 jan 18 2) Trävaruindustri, ej möbler 5,8 1,7 7,5 Massa och papper 1,3,6 6,4 Grafisk industri 2,1 2, 17,3 Kemisk industri o läkem. 1,6 4,3 6,8 Stål- och metallverk 1,8 2,6 5, Metallvaruindustri, 3,4 2,8 Elektronikindustri 9,6 13,6 24,9 Maskinindustri 8,7 4,7 12, Industri för motorfordon 7,6 1,4 6,7 Industrin totalt,3 2,3 3,4 Säsongrensat och kalenderkorrigerat 2) Kalenderkorrigerat Jämfört med januari 218 ökade produktionen inom industrisektorn med 3,4 procent i kalenderkorrigerade tal Elektronikindustri 217 Anm modellskattad utifrån tidigare index Tjänstesektorn nedåt jämfört med december Produktionen inom tjänstesektorn minskade med,4 procent i januari 219 jämfört med december 218, efter säsongrensning. En majoritet av de ingående delbranscherna uppvisade positiva utvecklingstal, men då de större branscherna backade blev det totalt sett en nedgång på månadsbasis. Information- och kommunikationsverksamhet, som är en av tjänstebranscherna med störst vikt, backade med 4,8 procent i säsongrensade tal. Det ska dock tilläggas att minskningen i januari följer efter en uppgång i december 218 på 5,6 procent. Efter att branschen uppvisat en uppåtgående trend under inledningen av 218 planade utvecklingen ut något under fjärde kvartalet med ett omväxlande månadsmönster. Även fastighetsverksamheten minskade i januari jämfört med föregående månad, med en nedgång på,7 procent. Förändring i procent Produktion inom tjänstesektorn jan 19/ nov18 jan 19/ jan 19/ dec 18 aug okt 18 jan 18 2) Motorhandel 3,7 1,3 7,2 Partihandel 4,9 3,8 7,6 Detaljhandel 2,,5 3,1 Transp. o magasinering 1,6 2, 2,5 Hotell o restaurang 1,6 1,1 3, Informat. o kommunikat. 4,8,9 3,8 Fastighetsverksamhet,7,5,6 Företagstjänster,7 2,7 1,1 Tjänstebranscher totalt,4,2 1,7 Säsongrensat och kalenderkorrigerat 2) Kalenderkorrigerat Statistiska centralbyrån 5

6 SCB-Indikatorer mars 219 Partihandeln stod för den största ökningen på månadsbasis, med en uppgång på 4,9 procent efter säsongrensning. Även motorhandeln och detaljhandeln uppvisade positiva utvecklingstal med 3,7 respektive 2, procent Produktion inom tjänstesektorn (PVI) Säsongrensade månadsvärden. Index 215= Motorhandel Jämfört med december minskade orderingången från utlandet med 3,6 procent. Industrins orderingång Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Index 215=, fasta priser Export Totalt Hemma Tjänsteproduktion Anm modellskattad utifrån tidigare index Årsutvecklingen för tjänstesektorn var till skillnad från månadsutvecklingen positiv, med en uppgång på 1,7 procent i kalenderkorrigerade siffror. En majoritet av delbranscherna uppvisade positiva utvecklingstal, och även jämfört med föregående år var det partihandeln som stod för den största uppgången med en ökning på 7,6 procent. Information- och kommunikationsverksamhet hade en starkare utveckling på årsbasis än på månadsbasis, och steg med 3,8 procent. Detaljhandeln ökade även på årsbasis med 3,1 procent, medan motorhandeln fortsatte att backa jämfört med januari 218 och föll med 7,2 procent. Motorhandeln backade för sjunde månaden i rad i årstakt, efter att dessförinnan haft en uppåtgående trend ända sedan mitten av 213 med endast någon enstaka nedgång i årsutvecklingen. Branschen har haft en svag årsutveckling sedan införandet av bonus malus-systemet i juli 218. Ökad produktion i byggsektorn Inom byggsektorn ökade produktionen för tredje månaden i rad jämfört med föregående månad, med en uppgång på 2,8 procent efter säsongrensning. Även på årsbasis steg produktionen inom byggsektorn, efter att ha backat samtliga månader sedan mars i fjol. Ökningen i årstakt var,2 procent i kalenderkorrigerade tal, jämfört med januari 218. Industrins orderingång Senaste uppgift: januari 219 Källa: SCB:s orderingång och omsättningsstatistik Johan Nyström Nedgång för industrins orderingång i januari Industrins totala orderingång minskade med 2,5 procent i januari 219 jämfört med december 218, i säsongrensade tal. Orderingången var oförändrad på hemmamarknaden medan exportmarknaden visade en negativ utveckling På årsbasis minskade den totala orderingången med,5 procent i jämförelse med januari 218, i kalenderkorrigerade tal. Orderingången från kund i Sverige ökade med 3,2 procent och från kund i utlandet minskade den med 3,2 procent. Svag månadsutveckling för flertalet delbranscher En knapp majoritet av industrins delbranscher visade negativ utveckling på månadsbasis i säsongrensade tal. Störst nedgång uppvisade övrig maskinindustri där den totala orderingången minskade med 18,8 procent jämfört med december. Minskningen var drygt 2 procent på exportmarknaden och knappt 16 procent på hemmamarknaden. Bland andra delbranscher med betydande andel av totala orderingången i industrisektorn backade också metallvaruindustrin och stål- och metallverk. I den förstnämnda var nedgången i den totala orderingången 1,2 procent medan den sistnämnda backade 5, procent i säsongrensade tal. Båda dessa branscher visade negativ utveckling för order från kund i utlandet och svagt positiv utveckling för order från kund i Sverige. Förändring i procent Orderingång och omsättning jan 19/ jan 19/ dec 18 jan 18 2) Orderingång Hemmamarknad 3 Exportmarknad 4 3 Totalt 3 1 Omsättning Hemmamarknad 2 Exportmarknad 1 2 Totalt 1 2 Säsongrensat och kalenderkorrigerat 2) Kalenderkorrigerat Den största ökningen jämfört med december återfanns i industri för petroleumprodukter. I säsongrensade tal var uppgången i den totala orderingången 5,2 procent. Del- 6 Statistiska centralbyrån

7 SCB-Indikatorer mars 219 branschens orderingång från kund i Sverige ökade med nära 21 procent medan den från kund i utlandet minskade med drygt 8 procent. Andra större delbranscher med positiv månadsutveckling var motorfordonsindustrin och kemi- och läkemedelsindustrin, vars totala orderingång ökade med 4,2 respektive 3,3 procent i säsongrensade tal. Utvecklingen på exportmarknaden var positiv medan hemmamarknaden visade negativa siffror för de två delbranscherna. Minskad orderingång för stål- och metallverk Flertalet av industrins delbranscher visade negativ utveckling i kalenderkorrigerade tal jämfört med januari 218. Svagast utveckling redovisade annan transportmedelsindustri med en nedgång i total orderingång på 32,9 procent. Nedgången var dryga 4 procent på exportmarknaden och knappa 2 procent på hemmamarknaden. Delbranschen annan transportmedelsindustri står för en liten andel av orderingången i industrisektorn och påverkar således industrins totala utveckling i mindre grad. Bland delbranscher med större påverkan återfanns de största nedgångarna på årsbasis i stål- och metallverk och industri för petroleumprodukter. I kalenderkorrigerade tal var nedgången i total orderingång 17,3 respektive 8,1 procent. För båda branscherna var utvecklingen negativ på exportmarknaden och positiv på hemmamarknaden. Större delbranscher som gick mot strömmen och visade ökad orderingång jämfört med januari 218 var elektronikindustrin och motorfordonsindustrin. För elektronikindustrin var uppgången i kalenderkorrigerade tal 13,4 procent och för motorfordonsindustrin 9,9 procent. Näringslivets investeringar Senaste uppgift: februari 219 Källa: SCB:s investeringsenkät Ludmila Lind Minskade investeringar för industrin Industriföretagens investeringar för 218 landade på 72,5 miljarder kronor (i löpande priser), och låg därmed på samma nivå som under 217. Utfallet är cirka 5 miljoner högre än vad industriföretagens prognoser pekade mot i SCB:s oktoberenkät. Investeringsvolymen minskade med 4 procent jämfört med 217. För 219 ligger företagens planerade investeringar på cirka 65,5 miljarder (i löpande priser), vilket är 5,6 miljarder mer än det som lämnades i oktoberenkäten. Jämfört med 218 är det dock en minskning med 1 procent i löpande priser. Förväntad investeringsökning för energi- och transportbranschen Under 218 investerade energibranschen cirka 43,4 miljarder (i löpande priser), vilket var en volymökning med 7 procent jämfört med året innan. Prognosen för 219 visar att energiföretagens investeringar kommer att hamna på cirka 48 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,2 miljarder jämfört med oktoberenkäten. Det är dock fortfarande en ökning med 11 procent i löpande priser jämfört med 218. Transportbranschen investerade 22,6 miljarder under 218, vilket gav en volymminskning med 11 procent jämfört med 217. Däremot landar företagens planerade investeringar för 219 på drygt 29 miljarder, vilket är en ökning med 27 procent i löpande priser Industrins investeringar Miljarder kronor. 28 års priser. Prognos Byggnader Maskiner Totalt BYGGMARKNAD Bristen på arbetskraft minskar Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamheten steg något i mars, enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, och har därmed legat stabilt över det historiska genomsnittet sedan oktober 218. Det är framför allt företagens omdömen om orderstockarna som drar upp indikatorn. Orderstockarna uppges även ha vuxit, framför allt bland anläggningsbyggarna. Byggföretagen rapporterar även om ett ökat byggande de senaste tre månaderna. Nettotalet för byggandet ligger dock fortfarande under medel. Sysselsättningen inom bygg- och anläggningsverksamheten är enligt byggföretagen oförändrad de senaste månaderna. Samtidigt har andelen företag som uppger bristen på arbetskraft som det främsta hindret för ökat byggande minskat. Istället ses nu otillräcklig efterfrågan som det främsta hindret. Företagens förväntningar på tre månaders sikt är mer pessimistiska i mars. Byggandet och orderstockarna förväntas minska, och anbudspriserna väntas sammantaget sjunka. Synen på anbudspriserna skiljer sig dock åt mellan husbyggarna som tror på sänkta priser, och anläggningsbyggarna som förväntar sig något ökade priser. Byggkostnader Senaste uppgift: februari 219 Källa: SCB:s faktorprisindex för flerbostadshus Oförändrade lönekostnader senaste månaden Faktorprisindex för flerbostadshus ökade med,2 procent Statistiska centralbyrån 7

8 SCB-Indikatorer mars 219 mellan januari och februari 219. Under motsvarande period ett år tidigare steg faktorprisindex med,4 procent. Entreprenörernas kostnader, som har en vikt på drygt 82 procent av faktorprisindex, steg också med,2 procent mellan januari och februari 219. Byggmaterialkostnaderna ökade med,1 procent. Inom byggmaterialgruppen ökade alla kostnader något eller var oförändrade förutom kostnaderna för övrigt byggmaterial, vitvaror och armeringsstål som sjönk. Störst förändring hade kostnaderna för golvmaterial som steg med 1, procent och kostnaderna för övrigt byggmaterial som sjönk med,7 procent. Maskinkostnaderna ökade med 1, procent. Kostnaderna inom gruppen transporter, drivmedel och elkraft höjdes sammantaget med,9 procent. Det berodde främst på att kostnaderna för dieselolja ökade med 3,1 procent. Entreprenörernas övriga omkostnader steg med,4 procent medan lönekostnaderna var oförändrade. Under den senaste månaden steg byggherrekostnaderna, som utgörs av ränte- och kreditivkostnader, kostnader för projektering och centrala administrationskostnader, med,2 procent. Förändring i procent Faktorprisindex för flerbostadshus feb 19/jan 19 feb 19/feb 18 Entreprenadkostnader,2 3,2 Byggmaterial,1 4, Löner, 1,9 Maskiner 1, 2,5 Transporter, drivmedel, elkraft,9 7,6 Omkostnader,4 2,3 Byggherrekostnader,2 5,5 Total byggkostnad,2 3,6 Byggkostnaderna har ökat med 3,6 procent det senaste året Faktorprisindex för flerbostadshus ökade med 3,6 procent mellan februari 218 och februari 219. Entreprenörernas kostnader höjdes med 3,2 procent, vilket påverkade faktorprisindex uppåt med 2,7 procentenheter. Bland entreprenörernas kostnader ökade transporter, drivmedel och elkraft mest. De steg med 7,6 procent. Inom den gruppen har kostnaderna för elkraft, dieselolja och lastbilstransporter ökat med 2,6, 9,2 respektive 3,9 procent. Byggmaterialkostnaderna steg med 4, procent. De största ökningarna i byggmaterialgruppen hade material för målning och trävaror som höjdes med 11,4 respektive 8,8 procent. Kostnaderna inom övriga byggmaterialgrupper ökade också om än i mindre omfattning. Kostnaderna för entreprenörens övriga grupper såsom maskiner, omkostnader och löner steg med mellan 1,9 och 2,5 procent. Byggherrekostnaderna ökade med 5,5 procent på årsbasis. Den främsta anledningen till det var ökade räntekostnader. HANDEL OCH KONSUM- TION Hushållskonsumtionen har med undantag för december i fjol växt i en jämn takt de senaste månaderna. I januari ökade konsumtionen säsongrensat och den senaste tremånadersperioden visar också en uppgång jämfört med tremånadersperioden innan. För detaljhandeln har försäljningen ökat i såväl januari som februari. Det var handeln med sällanköpsvaror som bidrog till uppgången medan dagligvaruhandelns försäljning har minskat marginellt under inledningen av året. Inom sällanköpshandeln uppvisar klädhandeln ett uppsving och försäljningen har ökat kraftigt under de två första månaderna i år jämfört med samma period i fjol. Även nybilsregistreringarna har ökat under årets två första månader i säsongrensade tal. I årstakt är dock utvecklingen fortsatt negativ och nivån ligger klart under tidigare år. Detaljhandel Senaste uppgift: februari 219 Källa: SCB:s detaljhandelsindex Försäljningen ökade i februari Efter en nedgång i december har försäljningen inom detaljhandeln återhämtat sig de senaste två månaderna. I februari ökade försäljningen med,2 procent, säsongrensat och jämfört med månaden innan, vilket var en något lägre ökningstakt än i januari. Detaljhandeln kan delas upp i dagligvaruhandel och sällanköpshandel, och det är den sistnämnda som bidragit till den positiva utvecklingen efter årsskiftet. Försäljningen inom dagligvaruhandeln, som till största del består av handel med livsmedel, minskade för andra månaden i rad och sjönk i februari med,1 procent, säsongrensat och jämfört med januari. Försäljningen inom sällanköpshandeln, som utgörs av specialiserad butikshandel, steg med,5 procent Total försäljningsvolym inom detaljhandeln Index 215= Ursprunglig serie Säsongrensad serie Statistiska centralbyrån

9 SCB-Indikatorer mars Försäljningsvolym inom detaljhandeln Säsongrensade månadsdata. Index 215= Sällanköpsvaruhandel Dagligvaruhandel Stark uppgång för klädhandeln Kalenderkorrigerat steg försäljningsvolymen inom detaljhandeln med 3, procent i februari, jämfört med samma månad i fjol. Försäljningen ökade inom både dagligvaruhandeln och sällanköpshandeln och steg med 1,4 respektive 3,8 procent. De flesta delbranscherna inom sällanköpshandeln noterades för en ökning i årstakt. Beklädnadshandeln och bok- och pappershandeln visade upp en stark tillväxt med försäljningsökningar på över 15 procent jämfört med februari förra året. Inom beklädnadshandeln ökade både sko- och klädförsäljningen men klart starkast var utvecklingen inom klädhandeln som ökade med drygt 17 procent. Ett mindre antal delbranscher visade istället upp en minskad försäljningsvolym i februari, däribland postorderhandeln som minskade med 1 procent jämfört med samma månad föregående år. Även inom sport- och fritidshandeln samt guldsmedshandeln minskade försäljningen men där var nedgångarna betydligt mindre. Den svaga utvecklingen inom guldsmedsbranschen innebar sjunde månaden i rad med minskad försäljning i årstakt. Detaljhandel Försäljningsvolym inom detaljhandeln. Kalenderkorrigerad volymförändring i procent jämfört med motsvarande period föregående år feb jan feb Dagligvaruhandel exkl. systembolaget 1,4 2, därav: Detaljhandel, mest livsmedel,7 1, Specialiserad detaljhandel med livsmedel, drycker o tobak exkl. systembolaget 11,8 14,5 Sällanköpsvaruhandel 3,8 2,3 därav: Klädhandel 17,2 1,9 Skohandel 1,9,1 Möbelhandel,4 2, Elektronikhandel 9,8 4,5 Järn- och bygghandel 9,2 7,4 Bokhandel 15,2 1,5 Guldsmedshandel 1,4 3,8 Sport- o fritidshandel 2,1,2 Leksakshandel.... Postorderhandel 1, 9,4 Totalt detaljhandel 3, 2,3 Ökad försäljning hittills i år Hittills i år, det vill säga perioden januari februari, har försäljningsvolymen inom detaljhandeln ökat med 2,3 procent jämfört med motsvarande period förra året. Både dagligvaruhandeln och sällanköpshandeln har bidragit till uppgången och försäljningen har ökat med 2, respektive 2,3 procent. Likt förändringen i årstakt visade beklädnadshandeln samt bok- och pappershandeln de största ökningarna. Inom postorder-, guldsmed- och möbelhandeln samt heminredning, har försäljningen dock minskat jämfört med januari februari i fjol. Hushållens konsumtion Senaste uppgift: januari 219 Källa: Hushållens konsumtionsindikator Thorsten Stowasser Ökad hushållskonsumtion i januari Hushållens konsumtion ökade med,7 procent i januari 219 jämfört med december 218, säsongrensat och mätt i fasta priser. Det var en vändning uppåt efter en svag utveckling med minskad konsumtion i december. Hushållens konsumtion har växt i en jämn takt under flera år. Under perioden maj juli i fjol bromsade dock utvecklingen in och konsumtionen föll tillbaka. Särskilt stor var nedgången i juli då bland annat införandet av ett nytt skattesystem för bilar bidrog till minskade bilinköp. Sedan augusti har månadsutvecklingen, med undantag för december, varit positiv. Under den senaste tremånadersperioden, november januari, ökade konsumtionen med,7 procent, säsongrensat och jämfört med föregående tre månader, augusti oktober. Hushållens konsumtionsindikator Säsongrensade månadsdata index 21= Jämfört med januari föregående år ökade hushållens konsumtion med 1,1 procent, i kalenderkorrigerade tal och fasta priser. Priserna, enligt konsumtionsdeflatorn, ökade med 1,7 procent på årsbasis i januari. Störst bidrag från detaljhandel med brett sortiment De utgiftsposter som hade störst positiv påverkan på hushållskonsumtionens årsutveckling var detaljhandel med Statistiska centralbyrån 9

10 SCB-Indikatorer mars 219 brett sortiment, som till största del utgörs av livsmedel, samt bostad, elektricitet, gas och uppvärmning. I januari ökade den förstnämnda med 3, procent jämfört med januari 218, i fasta, kalenderkorrigerade priser, medan den sistnämnda ökade med 1,7 procent. Utgiftsposterna bidrog med,6 respektive,5 procentenheter till den totala konsumtionsutvecklingen. Det största negativa bidraget till hushållskonsumtionen,,6 procentenheter, kom från utgiftsposten transporter och fordonshandel som minskade med 3,7 procent. Hushållskonsumtion Hushållens konsumtionsutgifter. Kalenderkorrigerad volymförändring i procent jämfört med motsvarande period föregående år jan 219 Detaljhandel, mest livsmedel 3, Beklädnadshandel 5,5 Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning 1,7 Möbler, inredning m.m. 2,1 Transporter och detaljhandel med och service av motorfordon 3,7 Post- och telekommunikation 1,2 Rekreation och kultur 1,7 Hotell och restaurang 3,1 Övriga varor och tjänster,7 Hushållens konsumtionsutgifter (exklusive utlandsposter) 1,1 Beklädnadshandeln ökade mest Den största ökningen procentuellt sett visade beklädnadshandeln som ökade med 5,5 procent, i kalenderkorrigerade siffror jämfört med januari i fjol. Det följde efter tre månader i rad med negativa siffror. Inom denna grupp var det endast klädhandeln som noterade en uppgång, med en ökning på 6,5 procent, medan såväl textilhandeln som handeln med skor och lädervaror minskade med 1,9 respektive 1,5 procent. Även den nöjesrelaterade konsumtionen steg i januari och konsumtionen av såväl restaurang- och hotelltjänster som rekreation och kultur visade en positiv tillväxt i årstakt. Personbilar och lastbilar Senaste uppgift: februari 219 Källa: Trafikanalys och SCB:s fordonsstatistik Nybilsregistreringarna fortsätter uppåt Det nya fordonsskattesystemet, Bonus malus, orsakade i samband med införandet vid halvårsskiftet 218 stora svängningar i nybilsregistreringarna. Antalet nyregistreringar har sedan dess legat på en lägre nivå men de senaste månaderna har en viss stabilisering skett. I februari ökade antalet nyregistrerade personbilar med 2, procent, säsongrensat och jämfört med månaden innan. I faktiska tal registrerades personbilar, vilket var en minskning med 14,5 procent jämfört med februari 218. I årstakt har nyregistreringarna visat en negativ utveckling varje månad sedan juli i fjol. De senaste två månaderna har dock nedgången inte varit lika stor som tidigare. Bonus malus-systemet kommer dock att påverka jämförelsen med föregående år under hela 219. Nyregistrerade personbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad Källa: Trafikanalys samt egna beräkningar Andelen nyregistrerade personbilar som definieras som klimatbonusbilar var i februari drygt 12 procent. Dessa premieras med en bonus medan fordon med relativt höga koldioxidutsläpp belastas med en högre skatt. Hittills i år ligger andelen klimatbonusbilar på 18,5 procent vilket kan jämföras med 13,4 procent under motsvarande period i fjol. Fler nyregistrerade lastbilar i februari Nyregistreringarna av lastbilar ligger också på en fortsatt låg nivå. I februari registrerades lastbilar, vilket var 11,2 procent lägre jämfört med februari i fjol. I årstakt har det varje månad sedan skatteinförandet i juli 218 registrerats färre lastbilar men minskningarna har krympt med tiden. Nyregistrerade lastbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad Källa: Trafikanalys samt egna beräkningar På månadsbasis ökade antalet nyregistreringar åter efter en nedgång i januari. I februari var det 5,8 procent fler lastbilar som registrerades, säsongrensat och jämfört med månaden innan. 1 Statistiska centralbyrån

11 SCB-Indikatorer mars 219 UTRIKESHANDEL Utrikeshandeln med varor har visat handelsöverskott under årets två första månader. I februari översteg exporten importen med 5 miljarder och i januari noterades handelsnettot till drygt 3 miljarder. Trendkurvan visar att exporten ökar i samma takt som tidigare medan importen ökar långsammare. Den svaga kronan kan vara en faktor som spelar in. En svag växelkurs gör svenska varor billigare i utländsk valuta medan det omvända gäller för importerade varor som blir dyrare omräknat i kronor. Allt annat lika bör detta gynna exporten och missgynna importen. I nationalräkenskaperna gav nettoexporten ett positivt bidrag till BNP under 218. I den månatliga utrikeshandelsstatistiken var förhållandet istället det omvända under fjolåret och importen ökade mer än exporten. Skillnaderna mot nationalräkenskaperna beror dels på att månadsstatistiken endast innefattar varuhandeln och dels på att det råder vissa skillnader i metoder och definitioner. Varuexport, varuområden Värde mkr Andel Förändr Varuområde % 19/18 jan jan % Skogsvaror , Trävaror , Papper ,1 11 Mineralvaror ,7 9 - Järnmalm , Järn och stål ,5 24 Kemivaror , Läkemedel ,5 24 Energivaror ,7 4 Verkstadsvaror ,1 1 - Maskiner , Elektrovaror ,7 7 - Vägfordon ,2 8 Övriga varor , Livsmedel ,6 1 Totalt , 1 Varuimport, varuområden Värde mkr Andel Förändr Varuområde % 19/18 jan jan % Skogsvaror , 13 Mineralvaror ,8 - Järn och stål ,7 2 Kemivaror ,6 8 - Läkemedel ,4 27 Energivaror ,7 7 - Råolja , Oljeprodukter ,9 6 Verkstadsvaror ,1 3 - Maskiner ,1 6 - Elektrovaror ,5 1 - Vägfordon ,5 3 - Instrument, optiska varor ,3 4 Övriga varor , Livsmedel ,5 12 Totalt , 4 Handelsnetto Senaste uppgift: februari 219 Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik Handelsnettot 5, miljarder kronor i februari Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 5, miljarder kronor under februari 219 enligt preliminära beräkningar. För februari 218 var det ett underskott på 2,4 miljarder kronor. Export och import av varor samt handelsnetto Säsongrensade månadsvärden i löpande priser. Trend. Miljarder kronor mdr kr Export Import Handelsnetto Varuexportens värde under februari uppgick till 122,7 miljarder kronor och varuimporten till 117,7 miljarder. Varuexporten har därmed ökat i värde med 13 procent, medan varuimporten har ökat i värde med 6 procent jämfört med februari 218. Varuhandeln med länder utanför EU gav ett överskott på 17,4 miljarder kronor medan EU-handeln gav ett underskott på 12,4 miljarder. Antalet vardagar i februari 219 var lika många som i februari 218. Rensat för säsongspåverkan visar handelsnettot ett överskott på 2,8 miljarder kronor för februari, och ett överskott på 2,7 miljarder kronor för januari. För december 218 var motsvarande värde ett överskott på 2,3 miljarder kronor. Sveriges handelsnetto Ackumulerade månadsvärden från årets början. Miljarder kronor. Löpande priser miljarder kronor J F 219 M A M J J 217 A 218 S O N D Statistiska centralbyrån 11

12 SCB-Indikatorer mars 219 I FOKUS Lugnare tempo på bolånemarknaden Efter många år med kraftigt stigande bostadspriser och ökad skuldsättning för hushållen har läget på bolånemarknaden dämpats något. Sedan prisfallet hösten 217 har bostadspriserna varit närmast oförändrade och hushållens bolån har ökat i långsammare takt. Under fjolåret minskade hushållens skuldkvot svagt men fortfarande är skulderna för svenska hushåll i förhållande till sin disponibla inkomst höga sett i ett internationellt perspektiv. Under lång tid har den svenska bostadsmarknaden lyfts fram som ett problemområde av såväl internationella som inhemska bedömare. Lågt byggande, hög befolkningstillväxt och låga räntor gav en situation med kraftigt stigande bostadspriser och ökad skuldsättning i hushållssektorn. Högt skuldsatta hushåll utgör en risk för ekonomin då eventuella räntehöjningar eller prisfall på bostäder kan leda till att hushållen får svårt att betala räntor och amorteringar och således behöver skära ned på sin konsumtion. Ökad skuldsättning under de senaste decennierna Den svenska ekonomin drabbades av en allvarlig kris i början av 19-talet. En sprucken fastighetsbubbla var en av orsakerna till att lågkonjunkturen blev riktigt djup, försvaret av den fasta växelkursen för kronan en annan. Detta ledde bland annat till fallande bostadspriser men mot slutet av decenniet steg priserna i takt med att konjunkturen stärktes och arbetslösheten minskade. De stigande bostadspriserna bidrog till att hushållen tvingades ta större lån och dessutom var det en period där andelen bostadsrätter på marknaden ökade och andelen hyresrätter minskade Hushållens skuldkvot Låneskulder i procent av disponibel inkomst Den ökade skuldsättningen kan illustreras genom måtttet skuldkvot som definieras som hushållens låneskulder 1 i förhållande till disponibel inkomst. Detta visar tydligt att hushållens skulder vuxit snabbare än inkomsterna under de senaste två decennierna. Skuldkvoten var ungefär procent 1995 men hade 217 stigit till drygt 186 procent. Under fjolåret sjönk skuldkvoten med ett par tiondelar vilket får ses som ett litet trendbrott. En internationell jämförelse visar att svenska hushåll fortfarande är bland de mest skuldsatta i Europa. Inom EU var det endast Danmark, Nederländerna och Luxemburg som hade högre skuldkvot än Sverige 217. Statistik för 218 finns ännu inte tillgänglig. I både Danmark och Nederländerna har dock skuldkvoten minskat de senaste åren. Även norska hushåll har högre skuldkvot än svenska och där har trenden fram till 217 precis som i Sverige varit stigande. Bolånen växer i lägre takt Den övergripande orsaken till att skuldkvoten inte längre stiger är att hushållen inte belånar sig lika kraftigt som tidigare. Hushållens skulder domineras av bostadslån och dessa uppgick till drygt 3 3 miljarder kronor i februari 219. Det innebär att bolåneskulderna ökat med hisnande 2 4 miljarder de senaste 15 åren 2. Trots att det är en kraftig ökning sett i absoluta tal så har ändå ökningstakten mattats av under senare år. Från att ha legat kring 15 procent i början av 26 sjönk den årliga bolånetillväxten till under 5 procent i slutet av 212. Som en följd av konjunkturuppgång och kraftiga prisökningar på bostadsmarknaden vände bolånetillväxten åter uppåt och steg till knappt 9 procent i mitten av 216 då det första amorteringskravet infördes. Sedan dess är trenden åter avtagande och i februari 219 låg tillväxttakten på 5,2 procent. Så låg har tillväxttakten inte varit sedan november Utlåning till bostadsändamål Årlig tillväxttakt, procent Finansinspektionen (FI) införde ett amorteringskrav i juni 216 och för att ytterligare hejda skuldsättningen 1 Förutom bolån utgörs hushållens låneskulder exempelvis av konsumtionslån i banker och andra finansinstitut samt CSN-lån. 2 Utlåningsstatistik uppdelat på ändamål finns tillgänglig från december Statistiska centralbyrån

13 SCB-Indikatorer mars 219 I FOKUS för högt belånade hushåll skärptes amorteringskravet i mars 218. I sin senaste bolånerapport 1 konstaterar FI att hushållens amorteringar har ökat till följd av kraven. På så vis har den totala lånestocken inte ökat så snabbt som den annars skulle ha gjort. FI:s analys visar att hushåll som omfattas av det skärpta amorteringskravet och som ska ta nya bolån lånar mindre och köper billigare bostäder än de annars skulle ha gjort. Räntorna fortsatt mycket låga En bidragande faktor till att utlåningen och skulderna har ökat under lång tid är att ränteläget varit mycket lågt sett i ett historiskt perspektiv. Riksbankens reporänta har varit negativ sedan februari 215 men i december i fjol beslutades att räntan skulle höjas för första gången sedan sommaren 211. De rörliga bolåneräntorna steg något efter räntehöjningen men är fortsatt låga. I februari var den rörliga räntan på nytecknade bolån i genomsnitt 1,58 procent. De bundna räntorna har legat relativt oförändrade under det senaste året och skillnaden mellan rörliga och bundna räntor på lån upp till och med fem år är i stort sett obefintlig. För vissa bindningstider är de bundna räntorna idag till och med lägre än de rörliga. Det indikerar att marknaden inte räknar med någon kraftig ränteuppgång de närmaste åren Räntor Procent Källa: SCB och Riksbanken Reporänta 213 Bolåneränta 3 mån Bopriserna på samma nivå som för två år sedan Efter många år av kraftigt stigande bostadspriser kom en rejäl nedgång hösten 217. Prisnedgången var närmare 1 procent enligt Valueguards HOX-index 2 och det har endast skett en marginell återhämtning efter det tappet. Prisnivån ligger nu ungefär i linje med den som rådde för två år sedan. Trenden är likadan för bostadsrättsmarknaden som för villamarknaden men fallet var betydligt större för 1 Den svenska bolånemarknaden HOX-index beräknas av företaget Valueguard i samarbete med KTH och beskriver prisutvecklingen på både villor och bostadsrätter. bostadsrätter än för villor, procentuellt sett. Det är dock normalt att bostadsrättsmarknaden svänger mer eftersom prisnivån är högre för villamarknaden. Prisuppgången innan fallet var också mycket kraftigare för bostadsrätterna Bostadspriser (HOX-index) Index jan 25= Källa: Valueguard Bostadsrätter Villor Byggandet har bromsat in Att bostadsmarknaden har kylts av något kan även ses när man tittar på byggandet. Efter fem år i rad med ökat bostadsbyggande minskade antalet påbörjade bostadsbyggen 218 enligt preliminära siffror. Minskningen gällde både för flerbostadshus och för småhus. Enligt nationalräkenskaperna sjönk bostadsinvesteringarna under de tre avslutande kvartalen i fjol vilket bidrog till att dämpa den svenska BNP-tillväxten Nybyggnation bostäder Tusental påbörjade bostadslägenheter per år Flerbostadshus Småhus Trots de senaste årens uppsving för byggandet råder fortsatt bostadsbrist i en stor del av landet. Om byggandet viker nedåt så att utbudet inte följer med efterfrågan kan det leda till att bostadspriserna stiger på nytt. Hushållen tvingas då ta större lån vilket leder till att skuldsättningen stiger ytterligare. Johannes Holmberg, analytiker nationalräkenskaperna Statistiska centralbyrån 13

14 SCB-Indikatorer mars 219 Under den senaste tremånadersperioden har värdet för varuexporten ökat med 8 procent, medan varuimporten har ökat med 5 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Varuexportvärdet under denna period uppgick till 359,7 miljarder kronor och varuimportvärdet till 358,8 miljarder. Handelsnettot för december 218 februari 219 gav därmed ett överskott på,9 miljarder kronor. För motsvarande period för ett år sedan noterades ett underskott på 9,7 miljarder kronor. PRISER Konsumentpriser Senaste uppgift: februari 219 Källa: SCB:s konsumentprisindex Lägre inflationstakt enligt KPIF Inflationstakten enligt KPIF var 1,9 procent i februari 219 (2, procent i januari 219). KPIF steg med,7 procent från januari till februari. Inflationstakten enligt Konsumentprisindex (KPI) var 1,9 procent i februari, vilket var oförändrat från januari Inflationstakten Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år KPIF KPI Uppgångarna motverkades av lägre elkostnader ( 2,5 procent) som påverkade KPI nedåt med,1 procentenheter i februari. Stigande elpriser höjer boendekostnaden Inflationstakten enligt KPI, det vill säga förändringen i KPI under de senaste 12 månaderna, var 1,9 procent i februari 219, vilket var oförändrat sedan januari. Högre boendekostnader (4,1 procent) bidrog med 1, procentenhet till inflationstakten i februari, varav,5 procentenheter berodde på högre priser på el (11,4 procent). Prishöjningar på livsmedel (2,9 procent) bidrog med,4 procentenheter, varav,2 procentenheter berodde på högre grönsakspriser (1,1 procent). Även transportkostnader (2,7 procent) bidrog med,4 procentenheter, varav,2 procentenheter berodde på prisökningar på drift av fordon (3,9 procent). Prisökningar för restaurangbesök och logi (2, procent) bidrog med,2 procentenheter. Lägre priser på mobiltelefoner ( 16,9 procent) påverkade inflationstakten nedåt med,2 procentenheter i februari. index Konsumentprisernas utveckling December föregående år= D J F M A M J J A S O N D Prishöjningar på kläder KPI steg med,7 procent från januari till februari 219, vilket var lika stor uppgång som under motsvarande period 218. Till månadsförändringen bidrog framförallt högre priser på livsmedel och alkoholfria drycker (1,3 procent), kläder (5,3 procent) och högre transportkostnader (1,3 procent) med,2 procentenheter vardera. Inom gruppen livsmedel och alkoholfria drycker bidrog högre priser på grönsaker (3,3 procent) med,1 procentenhet och inom transportkostnaderna bidrog högre drivmedelspriser (2,8 procent) med,1 procentenhet. Prisökningar på hälso- och sjukvård (1,7 procent), paketresor (7,1 procent), restaurangbesök och logi (1, procent) samt ökade räntekostnader på egnahem (2,2 procent) bidrog ytterligare uppåt med,1 procentenhet vardera. Mindre förändringar på övriga inflationsmått KPIF (KPI med fast ränta) visar samma prisutveckling som KPI, men utan de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik. KPIF är Riksbankens målvariabel för inflationsmålet och årstakten uppgick till 1,9 procent i februari, en nedgång från 2, procent i januari. KPIF exklusive energi (KPIF-XE) och KPIF med konstant skatt (KPIF-KS) är två andra mått på inflation som beräknas av SCB på uppdrag av Riksbanken. I KPIF-XE exkluderas energivaror från KPIF och i KPIF-KS konstanthålls de skatter och subventioner som är kopplade till produkterna i KPIF. Inflationstakten enligt dessa båda mått var 1,4 respektive 1,8 procent i februari. Inflationstakten svagt uppåt i EU HIKP (harmoniserat index för konsumentpriser) beräknas av samtliga länder i EU. Måttet har en något mindre täckning jämfört med KPI och KPIF, främst på grund av att delar av hushållens boendekostnader utelämnas. Enligt detta mått låg inflationstakten i februari på 1,9 procent. Det var,1 procentenheter lägre än i januari. 14 Statistiska centralbyrån