OM REDUCTIONEN ÅF KRONO- OCH ADELIGA GODS UNDER K. CARL X GUSTAFS OCH

Transkript

1 OM REDUCTIONEN ÅF KRONO- OCH ADELIGA GODS UNDER K. CARL X GUSTAFS OCH K. CARL XI. REGERING. Historisk Afliandling ( hvars Trettiondefemte del med den vidtberönida Philosophiska Fakultetens samtycke framställes till offentlig granskning af MAG. VILHELM ERIC SVEDELIUS Ilist. et Statist. Adjunkt, och MAURITZ LINDGREN af Westgötha Nat. Stip. Reg. på Gustavianska Lärosalen d. 8 Maj 1850 e. ra. ÜPSALA, LEFFLER OCH SEBELL, 1850.

2

3 273 fråga vi nu denna tabell med afseende på Grefve- och Friherreskaperne, så finna vi der en totalsumma betydligt olik den vi funnit af jordeboken och den ofvan åberopade mindre speeificationen. Extractet af 1687 upptager nemligen Grefve- och Friherreskapernas räntor till en totalsumma stor 128,065: 15: 2, såleds betydligt mindre än efter jordeboken och specificationen vid Ber. d. 30 Juni Denna olikhet må hafva härledt sig till någon del af oriktiga uppgifter när Reduclionen försiggick särde les rörande de Grefve- och Friherreskaper, öfver hvilka Red. Komm, då icke såg sig i tillfälle att kunna upprätta någon jor debok. Dessa hade Red. Komm, beräknat efter Kammar-Collegii specificationer. Det är möjligt att man år 1687 hade nogare ef terrättelser än Men olikheten kan äfven till en del härflyta derutaf att extractet af 1687 upptager hela Reduclionen i Skåne, Halland och de utländska provinserna, såleds äfven Ingermanland, blott i totalsummor, utan att det uppgifves huru mycket Grefve- och Friherreskapsräfsten i dessa länder utgjorde. Jordeboken och extractet af 1684 upptaga deremot hvarje Gref ve- och Friherreskap särskildt och utreda förhållandet mera ut förligt än extractet af 1687 som blott är ett general-sammandrag. Yi hafva hittills uppgifvit resultatet af Grefve- och Friherreskapernas reduktion ur synpunkten af kronans vinst. Yill man åter betrakta samma resultat från en annan sida, med afseende på de särskildta provinserna så finner man detta ulfördt i ex tractet af Hopsummerar man serskildt för hvarje provins de ziffror, som finnas i jordeboken, så erhåller man olika sum mor. Jemförer man dessa summor så visar sig följande resultat: enligt Grefve- och Friherreskaps-räntor : Jordeboken daler or. p:r 1. Upland ? 2. Södermanland * 3. Östergötbland J enligt 1687 års Extract daler ör. p:r 1. Upland Södermanland Linköpings Län

4 Skaraborgs Lan * 4. Wadstena Län Elfsborgs Län * 5. Skaraborgs Län Jönköpings Län ! 6. Elfsborgs Län Kronobergs Län ! 7. Jönköpings Län Kalmare Län ? 8. Kronobergs Län Åbo och Björne 9. Kalmare Län borg If5 10. Åbo och Björ 10. Nylands o. Tava- neborgs Län stehus » Nylands o. Ta- 11. Österbotten vastehus Wiborg o. Nyslott X * I o 12. Österbotten Halland Skåne Bohus Län Lifland Ingennanland Summa U32Ö Summa Jemförer man nu totalsummorna enligt dessa båda beräknin gar, så visar sig beloppet betydligt större enligt jordeboken, deruti dock äro inbegripne Skåne, Halland, Bohus Län, Ingermanland och Lifland, hvilka icke äro specificerade på extractet af Dessa provinser äro väl upptagne på delta extract, men endast med en enda totalsumma för hela reduetionen inom hvarje provins. För Wiborgs Län upptager extractet ingen Grefve- och Friherreskaps-ränta. Äfven de provinser, hvilkas summor äro serskildt utförda på begge ställena, gifva på hvardera stället olika resultat. 1 det hela uppkommer ett öfverskott enligt jordeboken utöfver extractets summor, utgörande 75,951: 21: 4A95; den för ra upplager nemligen 204,017: 4: 6A9Ö; den sednare åter blott 128,065: 15: 2. Betraktar man åter förhållandet emellan de särskildta pro vinserna, så visar sig att Grefve- och Friherreskaps-reduclionen in bringade mäst i Åbo och Björneborgs Län, och för öfrigt erhåller man följande ordning: enligt Jordeboken enligt 1687 års extract Åbo och Björneborgs Län Åbo och Björneborgs Län *

5 Ingermanland Skaraborgs Län Kalmare Län Skåne Halland Nylands och Tavastehus Län Jönköpings Län Kronobergs Län Elfsborgs Län Lifland Wiborgs och Nyslotts Län Österbotten Upland Bohus Lån Södermanland Östergölhland Kalmare Län 275 Skaraborgs Län Nyland och Tavastehus Län Kronobergs Län Jönköpings Län Elfsborgs Län Österbotten Öslergöthland med Wadstena Län Upland Södermanland Yill man öfverskåda förhållandet emellan det gamla Sverige, Finland och de eröfrade provinserna så finner man följande resultater: Sverige Finland Skåne, Halland Bohus Län Ingermanland Lifland jämföra de särskildta Grefve- och Friherreska- intaga dessa följande ordning: 1. Södermöre, Oxenstjernas 4. Raseborg, Leijonhufvuds 2. Wisingsborg, Brahes 5. Läckö, De la Gardies 3. Wasaborg, Grefve Gustaf 6. Sölfvitsborg, Wrangels Gustafssons 7. Kimito, Oxenstjernas perne, så enligt Jordeboken daler ör Summa Yill man nu p:r Sverige g 6--9_ 3 2 O enligt 1687 års extract daler ör. p:r Finland Summa

6 Grefve Gustaf Carlsons förläning i Malmöhus Län 9. M. G. De la Gardies Grefskap i Lifland 10. Kurckijocki, Thure Oxenstjernas 11. Jugio Pogost, Wittenbergs 12. Lillienborg, Lillies 13. Sordevalla, Banérs 14. Björneborg, Horns 15. Caijana, Brahes 16. Wrangels Friherreskap i Halland 17. Wirestad, Torstensons 18. Bogesund, Stenbocks 19. Korpo, Bjelkes 20. Eckbolmen, De la Gardies 21. Kuopio o. Idensalmi, Brahes 22. Tockmajerfvi, Kaggs 23. Croneberg, Sparres 24. Orreholm, Spens's 25. Örneholm, Gripenhjelms 26. Herlunda, Bååts 27. Nya Bergquara, Gyllenhjelms 27. Liebelitz, Flemings 29. Kydes, Lillies 30. Lundholmen, Gyllenstjernas 31. Aschebergs Friherreskap i Bohus Län 52. Hanbo, Brahes 53. Leijonhufvuds Friherreskap i Halland 34. Tojmiocki, Wittenbergs 35. Björkö, Wachtmeisters 36. Öresten, Stenbocks 37. Gustaf Bielkes andel i Korpo 38. Wibyholm, Grefve Gustaf Gustafsons 39. Stenbocks Grefskap i Halland 40. Otto Axkull Gyllenhands Fri herreskap i Ingermanland 41. Dahleborg, Lejonskölds Denna uppsats gifver dock ännu icke någon klar öfversigt af de särskildta familjernas förluster. Ty en del familjer hade flere Grefve- och Friherreskap, hvilka måste sammanräknas för att finna beloppet af deras förluster, jämförda sinsemellan. An ställer man en sådan beräkning, så uppkommer följande ordning: 1. Oxenstjerna, Grefskapet Södertnöre Kurckijocki Friherreskapet Kimito 2. Brahe, Grefskapet Wisingsborg Friherreskapen Caijana Kuopio och Idensalmi daler ör. Hanbo p:r ' 9

7 De la Gar die, Grefskapet Läckö ett Grefskap i Lifland Friherreskapet Eckholmen 4. Grefve Gustaf Gustafssons Grefskapet Wa saborg Friherreskapet Wibyholm 5. Wränget, Grefskapet Sölfvitsborg elt Friherreskap i Halland 6. Leijonhufvud, Grefskapet Raseborg elt Friherreskap i Halland 7. Grefve Gustaf Carlsons förläning 8. Wittenberg, Grefskapet Jugio Pogost Friherreskapet Toimiocki 9. Lillie, Grefskapet Lillienhorg Friherreskapet Kydes 10. Stenbock, Grefskapet Bogesund ett Grefskap i Halland Friherreskapet Oresten 11. Banér, Grefskapet Sordevalla 12. Horn, Grefskapet Björneborg 13. Bjelke, Friherreskapet Korpo 14. Torstenson. Friherreskapet Wirestad 13. Kagg, Friherresk. Tockmajerfvi 16. Sparre, Friherresk. Croneberg 17. Spens, Friherresk. Orreholm 18. Gripenhjelm, Friherresk. Örneholm 19. Bååt; Friherresk. Herlunda 20. Gyllenhjelm, Friherresk. Nya Bergquara 21. Fleming, Friherresk. Liebelitz 22. Gyllenstjerna, Friherresk. Lundholmen 23. Ascheberg, elt Friherresk. i Bohus Län 24. Wachtmeister, Friherresk. Björkö * Ö9J f*I * n ? SSi'ö

8 Otto Yxliull Gyllenhand, ett Friherresk. i Ingermanland Leijonsköld, Friherresk. Dahleborg Summa ~ 4 6±9-*) FEMTONDE KAPITLET. Om Kongsgårdarnes samt Sätes- och La dug årdarnes Itedaction. Äfven denna gren af Reductionen visade sig ganska frukthärande, särdeles då man jämförer beloppen af 1680 och 1683 års särskildta Reduetioner. Det förra utvisar väl ett stort antal reducerade gårdar, men ej särdeles hög ränta. Den sednare gaf en rik efterskörd. Yi vilja i korthet framställa Red, Komm, för farande och sedan se hvad det inbringade. Första frågan var alt få veta, hvilka gårdar borde räknas för Kongsgårdar. Konungen gaf genast i begynnelsen en befall ning till Red. Komm, att icke inskränka sig inom Kammarkollegii förteckning ulan ransaka efter flere; Komm, borde forska i Kam mar- och Cansli-Arkivet efter upplysningar om de gårdar derkonungarne plägat bo och dem de brukat sig till nytta269). Red. Komm, lydde troget befallningen och forskade i Arkiverna. Krö nikor och gamla bref genomsöktes och när en Kongsgård fanns omtalad, antecknades namnet. Resultatet blef långa listor på gods, som sedan kommo under särskildt skärskådande. Ibland fann man Kongsgårdar, som man icke rätt visste i hvilken landsort de voro belägne. a Ibland fick Komm, svar ifrån orterne alt de Kon<*s- ö *) Denna beräkning låter sig endast verkställas enligt jordeboken, men icke enligt 1687 års extract, som ej specificerar de särskildta förläningarne och familjerna. 269) Kon. bref till Red. Komm, d. 17 Jan Bil. N:o 10 till lielat. d. 30 Jun

9 279 gårdar som efterfrågades icke funnos till, eller att de nu voro bondegårdar och såsom sådane gått i köp från man till man, eller ock såsom donationsgods voro graverade under andra titlar. Äfven de mindsta anledningar begagnades att sätta i fråga Reduction. Så finner man t. ex. upptagna på listorna Konungsnäs, emedan K. Magnus Erikson och K. Al brecht daterat bref derifrån, Helgo emedan K. Magnus daterat bref derstädes år 1283, Carleborg och Trullaborg, emedan de ofta nämndes i Historien. Antalet af på detta sätt graverade gårdar blef ganska stort. Vi hafva sett tvänne förteckningar, som upptaga öfver åttatio stycken. De Kongliga och Furstliga brefven, hvarpå lled. Komm, grundade sina misstankar, citerades för hvarje gård, och det visar sig af citationerna att dessa bref voro från de mäst olika tider under den Gustavianska perioden. Ja man gick tillbaka ända till Landskapslagarne och antecknade de namn, som Helsingelagen upptager för Upsala ödesgodsen i dess landsort. Det största antalet förekom i Westergöthland och Dalsland, hvilka båda provinser sammanfattas under en titel; de voro tjugufem; dernäst i Upland sexton, mindre i Dalarne och Wermland i hvilka provinser blott en enda på hvartdera stället fanns att anmärka. En del voro gamla Biskopsgods, som efter 1527 års räfst räk nades för Konungsgårdar2 7ü). På grund af dessa listor skärskådades nu hvarje gård särskildt och Landshöfdingarne frågades om upplysningar. Komm, ville veta så väl godsens läge och beskaffenhet som innehafvarnes namn. För sin egen granskning antog Red. Komm, följande grund satser. Den undersökte, a) om räkenskaper brukat göras till 270) Dessa listor finnas under N:o 11, 12 ibland Bilagorna till Relät, d. SO Jun N:o 11 upptager brefvens datum. Denna förteckning är af Secret. Runell; den andra under N:o 12 är af Secret. Hadorph och grun dar sig på krönikor och allehanda gamla bref. Det är på denna lista soin de ofvannämnde godsen Konungsnäs, Helgö, Carleborg och Trullaborg finnas upptagna. Jfr sjelfva Relät. d. 30 Junii Jfr Relät. d. 17 Dec

10 280 Kronan, 6) om räkningarne utvisade alt Konungar brukat vistas på stället och der hålla sitt hof, c) om det varit brukadt med Konungens inventarium. Der sådana förhållanden visade sig an såg sig Red. Komm, ega skäl att reducera. Dock dömde den icke egarne ohörda; tvertom den säger sig hafva befriat en del, soin ådagalaggt att godsen icke varit Kongliga gods, ehuru uppbörden någon tid gått genom Kronans beljente, eller att de varit för brutna gods, som Konungen återskänkt, eller som orätt ansågos förbrutna, varande mödernegods, som ej kunnat förverkas af fadren. Jämte sjelfva Kongsgårdarne uppstod fråga om deras under liggande hemman och lägenheter. De återfunnos dels med samma namn som i urkunderna, dels med förändrade, dels alldeles icke. De som funnos behandlades efter Riksdagsbeslutet, så att de inom rå och rör belägna delade samma öde som hufvudgården och de öfriga berodde på Red. Komm, särskildta pröfning af deras be skaffenhet. Komm, satte väl i fråga att inskränka sina fordringar inom rå och rör, men fann stöd för en motsatt åsigt i Riksdags beslutet, som dömde under reduction de tillhörigheter hvilka skattades lika med rå och rör. En obestämd förklaring 1 ett fritt fält för Red. Komm, att pröfva och dömmal Den fann orimligt att Adeln sknlle hafva afstått gårdarne utan att inbegripa de hem man, som bidrogo till räntan. Grundsatsen blef att reducera de tillhörigheter, som nämndes i donationsbrefven, hvilket syntes så mycket rigligare, som sådane hemman just plägat gifvas till hufvudgårdens understöd. Men härvid ihågkom äfven Red. Komm års Riksdagsbeslut med dess föreskrift att de som reduce rades borde vara lika omistande som rå- ock rörshemman, och befallde Landshöfdingarne att undantaga dem hvilka lågo långt bort och ej kunde brukas, sjelfva hufvudgården till nytta271). 272) Jfr Relation, d. 30 Jun samt dess Bilag. N:o 13, 14, 15 innehållande Red. Komm, bref till Landshöfdingarne rörande dessa ämnen.