Sammanträdesdatum. Ingrid Nilsson, sekreterare Lena Haglund, kommunledningsförvaltningen Tomas Palmgren, Rådet för regional utveckling, 1

Transkript

1 Kommunfullmäktige Blad 1 (27) Plats och tid Virveln, Folkets Hus i Strömsund klockan Beslutande 27 ordinarie ledamöter och 8 tjänstgörande ersättare enligt till protokollet bifogad närvarolista. Kungörelse Kungörelse om sammanträdet har varit införd i Länstidningen, Östersunds-Posten och Tidningen Ångermanland Kungörelse om sammanträdet har varit uppsatt på kommunens officiella anslagstavla Kungörelse jämte bilagor har utsänts till ledamöter och ersättare Därefter förklarades sammanträdet vara i laga ordning utlyst. Sammanträdet ajourneras kl för förtäring. Övriga närvarande Ingrid Nilsson, sekreterare Lena Haglund, kommunledningsförvaltningen Tomas Palmgren, Rådet för regional utveckling, 1 Utses att justera Maj-Britt Bergqvist och Åse Ehnberg Justeringens Kommunkansliet, Strömsund, plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer 1-14 Ingrid Nilsson Organ Ordförande... Gunnar Geijer Justerare..... Maj-Britt Bergqvist Åse Ehnberg ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunfullmäktige Datum då anslag Datum då anslag sätts upp tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet, Strömsund Underskrift... Ingrid Nilsson

2 Blad nr Kommunfullmäktige Dnr Information om eventuellt bildande av kommunalt samverkansorgan Tomas Palmgren, Rådet för regional utveckling, informerar om den process som nu påbörjats för att se förutsättningarna för att bilda ett kommunalt samverkansorgan fr.o.m. den 1 januari Ett kommunalt samverkansorgan är en övergångslösning inför ett framtida direktvalt regionfullmäktige. Samverkansorganet blir kommunernas och landstingets gemensamma organisation med ändamål att främja vårt läns uthålliga utveckling och tillväxt och att i dessa frågor utöva ett tydligt politiskt företrädarskap. Samverkansorganet övertar länsstyrelsens regionala utvecklingsuppdrag. Samtliga kommuner måste vara överens för att ett samverkansorgan ska kunna bildas. Anmälan om att bilda samverkansorgan ska vara inlämnad till Finansdepartementet senast den 1 september Palmgren redovisar hur förbundsordningen kan komma att se ut. Rådet för regional utveckling behandlar ärendet den 15 mars Därefter kommer förslag att sändas till länets kommuner och landstinget, som sedan måste fatta beslut senast i juni Justering (sign)

3 Blad nr Kommunfullmäktige Dnr Svar på motion om utvärdering av matalternativ till barn och äldre Lennart Oscarsson, Socialdemokraterna, har i en motion den 22 februari 2009 föreslagit att kommunförvaltningen ska få i uppdrag att utreda frågor kring matalternativ till barn och äldre. Kommunfullmäktige har den 25 februari 2009, 2, beslutat att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunchefen har den 14 januari 2010 lämnat en utredning i ärendet. Förslag till motionssvar har den 15 januari 2010 upprättats av kommunstyrelsens ordförande. Beredning Arbetsutskottet 22/2010 Kommunstyrelsen 39/2010 Kommunfullmäktiges beslut Upprättat förslag till motionssvar bifalles. Bilaga Införande av LOV Mat utreds inför ny upphandling av distribuerade portioner. Inför beslut om förlängning av avtal eller ny upphandling av distribuerade portioner skall en lokal brukarenkät genomföras. Vidare skall brukarenkät genomföras vad avser vår egen matproduktion. Möjlighet till lokal produktion skall utredas vidare. Beslutsexpediering Kommunchefen Teknik- och serviceförvaltningen Vård- och socialförvaltningen Justering (sign)

4 .--~.. ~'l,,-~ Socialdemokraterna STRÖMSUNDS KOMMUN Kommunstyrelsen JS Box 43 Storg Strömsund Telefon 0670/ Fa / Pg.nr Bg strornsundsarbetarekommun@swipnet.se Hemsida: Motion om utvärdering av mataiternativ till barn och äldre Kommunen har via en offentlig upphandling gjort det möjligt för pensionärer och andra brukare att köpa mat från Samhall. Kyld mat i portionsförpackning levereras direkt ut till brukarna en gång i veckan. Brukarna väljer själva vilken mat de vill äta från en matsedel på 14 huvudrätter och ett mindre antal efterrätter. På årsbasis väljer man ur en matsedel om ca 150 rätter där somliga är säsongsbaserade. Allt sedan upphandlingen genomfördes har den så kallade "Salamaten" varit utsatt för många åsikter på insändarsidorna, de flesta negativa. Samhall har å sin sida genomfört två brukarenkäter som visar att en tydlig majoritet av brukarna gillar maten och valfriheten. Vi Socialdemokrater vill veta hur det egentligen förhåller sig. Inför kommande upphandlingar och val av metod för tillagning av mat till kommunens olika brukare, bör en utredniog genomföras som visar vilka alternativ som kommunen kan välja mellan. Till gruppen brukare hör äldre i eget boende, serviceboende, sjukhemsboende och övrigt särskilt boende. I utredniogen ska även mat till barnomsorg och skola ingå för att få en helhetsbild av matsituationen i kommunen. Utredniogen ska ge svar på följande frågor: Pris per portion för respektive brukargrupp och tillagningsmetod, exv varm mat, koka/kyl eller annat. Möjligheten för brukaren att välja bland olika maträtter. Näringsinnehåll utifrån dagsbehov hos de olika brukargrupperna. Kundnöjdhet från fler brukare än den grupp som äter "Salamaten" idag. Miljöpåverkan och transport av kyld resp varm mat utifrån dagens regelverk. Socialdemokraterna i Strömsund föreslår kommunfullmäktigj ; att, utifrån ovanstående besluta uppdra till kommunförvaltningen att utreda frågorna snarast./ AL/f1-_-7'" -- 7 Lennart Oscarsson Oppositionsråd (s)

5 MOTIONSSVAR Kommunfullmäktige Motion om utvärdering av matalternativ till barn och äldre Lennart Oscarsson (s) har i en motion den 22 februari 2009 föreslagit att kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda ett antal frågor om matalternativ till barn och äldre. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med berörda förvaltningar lämnat svar på de frågor som ställdes i motionen, vilket kort redovisas här i motionssvaret. Svar Priserna varierar med anledning av kökens storlek och rationaliseringsmöjligheter samt transportavstånd. I bilagan framgår de olika priser som vi har för de olika brukargrupperna samt tillagningsmetoderna. Genom att nyttja systemet med kylda portioner skapas goda möjligheter för brukaren att välja bland olika maträtter. Genom att införa LOV inom matdistribution ökar valfriheten än mer. Vid upphandling ställs krav på näringsinnehåll som följer livsmedelsverkets rekommendationer om dagligt näringsbehov. Kundnöjdheten hos dem som äter av den upphandlade maten är generellt 90 %. Kundnöjdheten för vår egen tillverkade mat behöver ytterligare undersökas. Systemet med kyld mat ger mindre miljöpåverkan än andra system. Utöver dessa svar på ställda frågor beslutas också följande: Införande av LOV Mat utreds inför ny upphandling av distribuerade portioner. Inför beslut om förlängning av avtal eller ny upphandling av distribuerade portioner skall en lokal brukarenkät genomföras. Vidare skall brukarenkät genomföras vad avser vår egen matproduktion. Möjlighet till lokal produktion skall utredas vidare. I övrigt anses motionen besvarad.

6 STRÖMSUNDS KOMMUN 1 (16) Kommunchef Till KS AU - Svar på motion Utvärdering matalternativ Längst bak i dokumentet sida finns några bilagor för fördjupning. Bakgrund S lämnade en motion i februari Motionen omfattade följande frågor: Pris per portion för respektive brukargrupp och tillagningsmetod Möjligheten för brukaren att välja bland olika maträtter Näringsinnehåll utifrån dagsbehov hos de olika brukargrupperna Kundnöjdhet från fler brukare än de som äter av Salamaten idag Miljöpåverkan och transport av kyld resp. varm mat Metod för svar Redovisning av svar baserat på underlag från verksamheterna: Grundläggande beskrivning av metoder och regelverk för tilllagning och transport av lagad mat. Kommunens kostverksamhet idag Aktuella utvärderingar Aktuella upphandlingar Valmöjligheter Sammanfattning med kommentar till punkterna i motionen och förslag till beslut. Grundläggande beträffande kost Det finns två principer för distribution av lagad mat: Varm mat transporteras till den plats där den utspisas o Enskild portion till brukare o Portioner som utspisas i matsal Tillagad mat kyls eller fryses direkt efter tillagning och distribueras kyld eller djupfryst till den plats där den skall utspisas o Enskild portion som värms av/hos brukaren o Portioner som värms för utspisning i matsal Utöver möjligheten att välja maträtt så kan det tillkomma särskilda behov av alternativ som; vegetariska, allergi och etniska skäl. Vidare kan det för äldre finans behov att konsistensen anpassa t.ex. mald eller pure. Dessutom kan det vara så att valmöjlighet bör finnas för att man helt enkelt inte tycker om viss mat.

7 STRÖMSUNDS KOMMUN 2 (16) Kommunchef Kommunens service kan bestå av: Försäljning av portioner i matsal till boende Biståndsbedömd matleverans till boende Hjälp med att handla (I princip endast inom LSS) Utifrån dessa olika alternativ finns det olika möjligheter och regelverk att förhålla sig till. Regelverk livsmedel (Ref E Pettersson) De regler som finns kring hantering av livsmedel (förordning (EG) nr 852/2004) saknar i de allra flesta fall detaljerade krav såsom temperatur- eller tidsangivelser, det är upp till livsmedelsföretagaren att visa för kontrollmyndigheten att det sättet han eller hon hanterar livsmedlet på är säkert. För att hjälpa livsmedelsföretagarna ska branschriktlinjer tas fram av branscherna. SKL har tagit fram branschriktlinjen Handbok för säker mat inom skola, vård och omsorg, i denna kan man utläsa bland annat följande: Angående: Varm mat som transporteras till den plats där den utspisas - Enskild portion till brukare - Portioner som utspisas i matsal Färdiglagad mat som varmhålls ska förvaras på sådant sätt att livsmedlets temperatur inte understiger +60 o C. Om livsmedelsanläggningen har hantering som kräver varmhållning krävs utrustning för detta, exempelvis vattenbad, värmeskåp, ugn eller annan metod som bevisligen fungerar. Varmhållningsutrustning kan vara nödvändigt om mat levereras från köket till olika avdelningar på t ex ett sjukhus eller förskola. I samband med att varm mat utlevereras (catering) till andra livsmedelsanläggningar eller t ex till hemtjänsten krävs metoder för att varmhålla maten tills den levereras till slutkonsumenten. Temperaturen får då inte understiga +60 o C. Mat bör inte varmhållas under längre tid än två timmar (kokt potatis en timme) för att undvika förlust av näringsämnen och försämring av smak, utseende och konsistens. Vid utleverans måste livsmedel förvaras vid rätt temperatur och skyddas mot kontaminering. Det ställer krav på lämplig utrustning som exempelvis fordon, värmeskåp, kylboxar, värmeväskor och liknande ska finnas.

8 STRÖMSUNDS KOMMUN 3 (16) Kommunchef Angående: Tillagad mat kyls eller fryses direkt efter tillagning och distribueras kyld eller djupfryst till den plats där den skall utspisas - Enskild portion som värms av/hos brukaren - Portioner som värms för utspisning i matsal Nedkylning av livsmedel till +8 o C eller lägre bör ske så snart som möjligt efter beredningen och på kortare tid än 4 timmar. Traditionellt har separat nedkylningsskåp, spolringar eller kylmantlade grytor använts för nedkylning av varm mat. Numera finns s.k. blast chillers som kyler ned livsmedlen med hjälp av starka fläktar som gör att värmen och ångan snabbt försvinner. Att använda kylskåp för nedkylning är inte lämpligt om det inte rör sig om mycket små mängder eftersom varm mat höjer temperaturen i kylskåpet och orsakar kondensbildning på övriga produkter i skåpet. Det kan skada annan mat och ge upphov till mögel. Enskilda portioner kan kylas i is/vattenbad om goda rutiner finns för att maten inte ska kontamineras och lämplig temperatur uppnås inom rimlig tid. Nedkylning får endast ske om det kan ske på ett säkert sätt. Frysta varor ska ha en produkttemperatur av -18 o C eller lägre i alla delar av varan. Kortvarig temperaturhöjning till -15 o C kan godtas vid avfrostning (LIVFS 2006:12). Vid infrysning av livsmedel i större omfattning ska separat nedfrysningsfrys med väsentligt lägre temperatur än -18 o C användas. Infrysning av små mängder väl förpackade varor kan accepteras i en befintlig lagringsfrys om infrysningsmängderna inte påverkar förvaringstemperaturen (-18 o C) på de lagrade varorna. Egeninfrysta livsmedel får dock sällan samma hållbarhet och kvalitet som industriellt infrysta varor. Upptining av frysta livsmedel ska ske under kontrollerade former under eller vid dess förvaringstemperatur som färskvara. Förhållandena måste vara sådana att eventuellt smältvatten eller dylikt inte kan förorena andra livsmedel. Vid återupphettning av maten ska temperaturen i hela maträtten vara minst +70 o C.

9 STRÖMSUNDS KOMMUN 4 (16) Kommunchef Märkning För matlådor som körs ut till enskilda med hemtjänst eller liknande, är 12 LIVFS 2004:27 tillämplig, d.v.s. märkningsuppgifterna kan begränsas till uppgift om livsmedlets slag, till exempel kalops med potatis och rödbetor. Den som är ansvarig för märkningen ska i dessa fall kunna lämna övriga märkningsuppgifter till konsumenten. Detta undantag gäller endast om maten är avsedd för omedelbar förtäring. Om matlådor för flera dagar lämnas ut samtidigt gäller inte undantaget, utan matlådan ska då vara fullständigt märkt i enlighet med 16 LIVSFS 2004:27. Ingredienserna ska räknas upp i fallande skala. Det är inte tillåtet att ha alternativa ingrediensförteckningar till exempel hallon eller blåbär. För rätter med potatismos respektive med potatis, krävs märkning med olika ingrediensförteckningar eftersom innehållet är olika. Transportfordon, matvagnar och boxar Fordon och/eller containrar som används för transport av livsmedel ska hållas rena och i gott skick för att skydda livsmedlen mot kontaminering och ska, när det är nödvändigt, vara utformade och konstruerade på ett sådant sätt att erforderlig rengöring och/eller desinficering är möjlig enligt förordning (EG) nr 852/2004, bil. II, kap. IV, punkt 1. Om fordon och/eller containrar har använts för transport av annat än livsmedel eller för transport av olika livsmedel ska de rengöras grundligt mellan transporterna för att undvika risken för kontaminering (förordning (EG) nr852/2004, bil II, kap IV, punkt 5). När det är nödvändigt ska de fordon och/eller containrar som används för att transportera livsmedel kunna hålla livsmedlen vid rätt temperatur och göra det möjligt att kontrollera att temperaturen hålls (förordning (EG) nr 852/2004, bil. II, kap. IV, punkt 7).

10 STRÖMSUNDS KOMMUN 5 (16) Kommunchef Läget idag (Ref U Sjölund / M Grahn) Mat i äldreomsorgen ( ) Det händer att man på äldre dagar behöver stöd och hjälp av olika slag när det gäller maten. Då finns alltid möjligheten att vända sig till biståndsenheten för att få mer information eller ansöka om stöd. Vilken hjälp kan man få? Det kan till exempel röra sig om att få sällskap till affären för att göra sina inköp eller få hjälp att värma och duka fram. Någon kan även behöva stöd och hjälp vid själva måltiden för att kunna äta och dricka. Man kan även om behov finns få beslut om matdistribution. Det innebär att färdiglagad mat levereras hem. I Strömsunds kommun är det en tjänst som utförs av Samhall. De levererar maten "Varsågod" för en vecka i taget direkt hem till den enskilde. För den som bor i särskilt boende gäller så kallad fullkost. Fullkost innebär att alla dygnets måltider, även mellanmål och fika, serveras i boendet. Givetvis får man även den hjälp som behövs vid själva måltiderna Matdistribution ( ) Biståndshandläggare kan fatta beslut om service i form av matdistribution när behovet av denna service finns alla veckans dagar och inte kan tillgodoses på annat sätt. Kostnaden för matdistribution ingår i den så kallade maxtaxan. Det kan finnas andra lösningar i det samhälle där man bor eller inom kommundelen. Biståndshandläggaren kan då hänvisa samt ge råd och förslag på lösningar. Om behovet kan tillgodoses på annat sätt än genom matdistribution ger biståndshandläggaren avslag på ansökan. Strömsunds kommun har idag 14 kök som årligen levererar portioner varav till barnomsorg/skola och till vård o omsorg, LSS. Bilaga redovisar alla kök. Det finns cirka 180 (plus Närvård Frostviken) personer på särskilda boenden som har fullkost d.v.s. frukost, lunch och middag. Dessutom finns de som efter biståndsbedömning får leverans av portioner med kyld mat. Denna tjänst utförs av Samhall 1. I januari 2009 var det 110 och i november var det 87 personer som hade möjlighet till denna biståndsbedömda service. Totalt innebär detta ca portioner 2 under TSF lämnade också anbud på kyld mat men Samhall var billigare 2 Totalt levererar Samhall ca portioner i veckan i hela Sverige

11 STRÖMSUNDS KOMMUN 6 (16) Kommunchef Kostnader Då kommunen bedriver verksamhet på många olika ställen med olika förutsättningar inte minst mht avstånd och antalet portioner så kan det finnas stora skillnader i rationalitetsmöjligheter och därmed kostnader för produktionen. Portionspris barnomsorg/skola: Varierar mellan 20,20 kr-64,20 kr beroende var det är och hur många elever. Portion på särskilt boende: Särskilt boende har fullkost som innehåller frukost, lunch, middag, samt mellanmål. Priset varierar mellan 144,20-174,00 kr/dag. På vissa boenden kan frukost (19,80 kr), lunch (37,10 kr), middag (37,10 kr) köpas separat Distribuerad portion inklusive transport: Samhalls pris till kommunen är ca 65 kronor per portion inklusive transport. Kostnader för portion på särskilt boende och distribuerad portion kan ej jämföras då det skiljer på möjligheterna till rationell produktion samt att transportbehoven är olika. För brukaren är dock priset detsamma oavsett var i kommunen brukaren bor. Detta innebär att kommunen subventionerar brukarens mat. För 2010 budgeteras denna subvention till cirka 3,8 miljoner kronor Sammanställning av produktion och subvention i bilaga. Brukare betalar enligt tabellen nedan. Avgifter Fullkost, per mån Fullkost, tillfällig vård, per dag Mat i gemensamhetsboende, frukost Mat i gemensamhetsboende, lunch Mat i gemensamhetsboende, middag Matdistribution, lunch eller middag Matdistribution, efterrätt kr 90 kr 25 kr 43 kr 28 kr 43 kr 9 kr

12 STRÖMSUNDS KOMMUN 7 (16) Kommunchef Kundnöjdhet mm Enkäter Beträffande distribution av kyld mat så anger Samhall följande: Vi erbjuder varje vecka en matsedel med 14 olika maträtter som hämtas ur en receptbank om ca 150 maträtter av klassisk husmanskost. Maträtternas näringsinnehåll är anpassat till de äldres behov som är ca 550 kcal för en lunch. Lunchen skall innehålla ca 35 % av det dagliga näringsbehovet om ca 2100 kcal. Vid de årliga kundundersökningarna visar det sig att ca 90 % av matgästerna är nöjda med vårt matkoncept. Bifogar en opartisk utredning som visar på att "kyld mats distribution" är mindre miljöbelastande än "varm mats distribution ". Aktuell enkät kring kost vid särskilda boende finns ej. Näring och smak Då måltiden omfattar mera än att portionen: har ett riktigt och anpassat näringsinnehåll och är transporterat och lagrad på ett riktigt sätt så finns det olika uppfattningar och till och med myter kring tillagning och transport. Ett sort antal kommuner och landsting har valt metoden att ha maten kyld under transport och lagring. Även sjukhus 3 inför metoden för att möjliggöra flexibilitet. Detta i sig är en garant för att metoden uppfyller de krav som kan ställas. Beträffande de som anser sig söka stöd från vetenskapen kring farorna kring micromat hänvisas till bilaga på näst sista sidan. Erfarenheterna pekar vidare på vikten av att måltiden äts i en bra miljö som lockar fram aptit och måltidsro. Strömsunds kommun har anställt en dietist i samarbete med Landstinget. Uppgifter är bla inventering, kartläggning, utbildning d.v.s. kompetenshöjning av personal (såväl vård som kök). 3 Sodexos SoFresh införs bla på S:t Göran och Danderyds sjukhus

13 STRÖMSUNDS KOMMUN 8 (16) Kommunchef Upphandling (Ref C Hulki) Kommunen har tre matrelaterade upphandlingar just nu: 1. Konkurrensutsättning av kök Frostviken, Tåsjö, Hoting, Backe; kravspecifikation är under framtagande 2. Livsmedelsupphandlingen till kommunens övriga kök; upphandlingen utannonserad 4 3. Matdistributionen (utgår ) men den har möjlighet att förlängas ett-två år. Motionens fortsatta behandling kan således påverka frågan om matdistributionen. Miljöpåverkan Oavsett val av metod krävs transport av råvaror till produktionskök. Från köket sker sedan transport till brukaren. Valmöjlighet Distribution Kommunen eller den som Transport vid varje har uppdrag av kommunen tillfälle tillagar och distribuerar varm mat Kommunen eller den som har uppdrag av kommunen tillagar och distribuerar kyld/djupfryst mat. Transport kan ske mera sällan, t.ex. en gång per vecka Goodpoints analys av Samhalls transporter av kyld mat visar att denna metod belastar miljön mindre än andra metoder. Sammanfattning av rapporten finns sist i detta dokument. Komplett rapport finns tillgänglig vid KS AU/KS. 4 Upphandlingen tar hänsyn till att om konkurrensutsättningen av vissa kök ej sker så kan leverans till kommunens kök i Frostviken, Tåsjö, Hoting, Backe ändå ske.

14 STRÖMSUNDS KOMMUN 9 (16) Kommunchef Valmöjligheter och upphandling Förenklat finns det tre möjliga nivåer utifrån vad som är praktiskt möjligt att producera och distribuera. Dessa val kan kombineras med olika upphandlingsmöjligheter. Valmöjlighet Metod Upphandlingsregel Liten möjlighet ca 1-3 rätter Utifrån urvalet ca rätter Som ovan plus möjligheter till ytterligare aktörer Kommunen eller den som har uppdrag av kommunen tillagar och distribuerar varm mat. Kommunen eller den som har uppdrag av kommunen tillagar och distribuerar kyld/djupfryst mat. Kommunen eller den som har uppdrag av kommunen tillagar och distribuerar kyld/djupfryst mat. LOU LOU LOU Kommunen inför lagen om valfrihet beträffande mat. Brukaren (kunden) väljer utifrån vad leverantören kan erbjuda. LOV Införande av LOV-Mat skulle kunna öka möjligheterna till valfrihet. En viktig fråga är dock om likställdhetsprincipen kan gälla fullt ut utan alltför stora kommunala subventioner. Ett införande kunde vidare stimulera näringslivet att producera kyld mat för att på så sätt öka kundkretsen. Tillverkning av måltider med lokala produkter som vilt, fjällfisk, bär och svamp kunde vara en möjlig nischprodukt. Detta borde utredas vidare inom något slags projekt.

15 STRÖMSUNDS KOMMUN 10 (16) Kommunchef Sammanfattning Ur det redovisade underlaget framgår att: Distribuerade portioner är en liten del av den totala volymen portioner ca 4 % och ca 10 % av antalet portioner inom Vård, omsorg och LSS. Pris för respektive brukargrupp och tillagningsmetod kan egentligen inte jämföras. Genom att nyttja systemet med kylda portioner skapas goda möjligheten för brukaren att välja bland olika maträtter. Genom att införa LOV-Mat ökar valfriheten än mer. Det faktum att alltfler väljer system för kyld mat pekar på att systemet är tillfyllest beträffande näringsinnehåll. Kundnöjdhet från de som äter av Salamaten är generellt 90 %. Kundnöjdheten för övriga typer av mat behöver ytterligare undersökas. Systemet med kyld mat ger mindre miljöpåverkan än andra system. Metoden med distribution av kylda portioner någon/några gånger per vecka torde vara den enda möjliga utifrån kommunens ekonomiska möjligheter, livsmedelslagstiftning och klimatpåverkan. Vidare ges möjlighet till valfrihet. Förslag till beslut Införande av LOV Mat utreds inför ny upphandling av distribuerade portioner. Inför beslut om förlängning av avtal eller ny upphandling av distribuerade portioner skall en lokal brukarenkät genomföras. Möjlighet till lokal produktion skall utredas vidare. Anders Andersson Kommunchef

16 STRÖMSUNDS KOMMUN 11 (16) Kommunchef Bilaga - Alla produktionskök i Strömsunds kommun. Strömsund Vattudalsskolan produktionskök. Levererar till Vattudalsskolan, Hedenvindskolan, Hjalmar Strömerskolan, Bredgårdsskola, Strömbacka, Solbacken samt NÄVA Blomslingan prod.kök Blomslingan prod.kök Lindbergsbacken prod.kök Skattkistan prod.kök Västringen prod.kök Hammerdal Grevåkerskolan produktionskök Levererar till Grevåkerskolan, FLM skolan, Fyrås förskola. Gåxsjö förskola, Mobacken/Villan. Åshagen prod.kök. Åshamra prod.kök Backe Backe sjukhem prod. kök Levererar till Backe sjukhem. Fjällsjöskolan. Bodum skola, Rossöcenter. Gäddede Forsgården produktionskök. Levererar till Forsgården, Uddebo, Frostvikenskolan/Dunderklumpen. Jorm produktionskök Levererar till Jorms skola Hoting Hoting prod.kök. Levererar till Centralskolan/Trolltuvan, Rödluvan. Tåsjö prod.kök levererar till Kyrktåsjö skola, Tåsjögården..

17 STRÖMSUNDS KOMMUN 12 (16) Kommunchef Bilaga - Kostnad fullkost enl. föreslagna kostpriser 2010 Verksamhet Beräknat särskilt boende antal port. Ersättning Kostnad/ Intäkt från Pris vårdt. Subvention per dag till kostavd. dagsport. vårdtagare per mån fullkost Solbacken , Granbacken , Backe sjukhem , Tåsjögården , Åshamra , Totalt Verksamhet Beräknat gem. boende antal port. Ersättning Kostnad/ Intäkt från Pris vårdt. Subvention per dag till kostavd. dagsport. vårdtagare per mån fullkost Rossöcenter , Totalt

18 STRÖMSUNDS KOMMUN 13 (16) Kommunchef Bilaga - Matdistribution - Samhall Antal personer med matdistribution 2009 Månad Södra Västra Nordöstra Hammerdal Backe/Rossön Hoting/Tåsjö Gäddede Totalt Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 0 Antal levererade matportioner 2009 Månad Södra Västra Nordöstra Hammerdal Backe/Rossön Hoting/Tåsjö Gäddede Totalt Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 0 Totalt Totalt cirka portioner under 2009

19 STRÖMSUNDS KOMMUN 14 (16) Kommunchef Bilaga - Gör mikrovågsugnen din mat skadlig för hälsan? Mikrovågsugnen slog igenom på 80-talet. Med hjälp av strålning värmdes nu mat upp extremt snabbt och effektivt på ett till synes magiskt sätt. Som så ofta ackompanjeras ny teknik också av rädsla för den tekniken. Så var fallet även med mikrovågsugnen. Rädslorna för mikrovågsugnen har minskat men inte helt dött ut. De tveksamma hälsogurus arna Anna Skipper, Sanna Ehdin och Dr Mercola har släppt ur sig skrämselpropaganda om mikrovågsugnar. Jag ramlade över ett nyhetsbrev (pdf) från 2006 om mikrovågsugnar, från hemsidan utbildningscenter.se. Nyhetsbrevet är skrivet i konspiratorisk skrämselpropagerande stil, utan att redovisa källor. Det börjar med: Forskning har under de sista åren visat att mat som tillagas i mikron utsätts för allvarliga molekylskador. När vi sedan äter den mikrade maten, kan den orsakar onormala förändringar i människans blod- och immunsystem. Vilken forskning styrker detta? Vidare lyder nyhetsbrevet: Tillverkarna av mikrovågsugnar har gjort allt som står i deras makt att försöka undanhålla dessa forskningsresultat för allmänheten och deras kommentar är att det finns ingen tillförlitlig forskning och därför inget bevis att det skulle innebära några hälsorisker att äta mikrad mat. Aha, givetvis. Det är alltså förklaringen till att det inte finns några publicerade forskningsrapporter som stödjer de initiala anklagelserna? Universallösningen den bekväma och osänkbara konspirationsteorin. Det är omöjligt att övertyga konspirationsteoretikern om att konspirationen inte existerar, eftersom man då själv pekas ut som en del av konspirationen, eller vara naiv. Vidare påstår texten att i stort sett alla större undersökningar har man sett förändringar i blodet hos människor som ätit mikromat. Längre fram tas Hans Hertel upp. Hans var en schweizisk forskare och mannen som startade mikrovågsugnsskräcken. I början av 80-talet påstod han sig ha observerat förändringar i blodet hos mikromatätare som påminner om de som ska gå se under tidig cancerutveckling. Problemet var att Hans inte kunde redovisa hur han gjort sin studie, eller vad han egentligen observerat. Han publicerade aldrig något i någon vetenskaplig artikel. Grunden för påståendet förblev alltså okänt. Detta hindrade dock inte hans utspel från att få stor uppmärksamhet och fäste hos allmänheten. Något som givetvis retade upp mikrovågsugnsindustrin, som drog Hertel inför rätta. Den konspiratoriskt lagde såg givetvis detta som att industrin tystade ner sanningen. Hans Hertel försvann, men hans budskap lever kvar i vissa kretsar. Det finns inga studier som tyder på att mat uppvärmd i mikrovågsugnar skulle bidra till cancerutveckling. Att värma maten i micron är om något bättre än att exempelvis steka maten eftersom det vid stekning kan bildas cancerogena ämnen. Nyhetsbrevet beskriver också fallet Norma Levitt (som verkar återberättas i nästan varje text som försöker skrämma dig för micron). Efter att ha mottagit en blodtransfusion i samband med en höftledsoperation avled Norma. Dödsorsaken berodde mest troligt på att blodet värmts upp i mikrovågsugnen. Blod värms alltid upp inför en transfusion, men normalt inte med hjälp av mikrovågsugnar. Den mikrovågsugns-rädde drar slutsatsen att mikrovågsugnen måste göra något mer än att bara värma upp blodet, eftersom annars bör samma fatala resultat följa även rutinmässig bloduppvärmning värmning som värmning? Men alla som använt en mikrovågsugn vet att den värmer snabbt, och ojämnt; något som på ytan känns svalt kan på insidan vara varmt. I fallet Levitt gjorde troligen den häftiga mikrovågsbehandlingen att många röda blodkroppar gick sönder (hemolys) och den stora mängden kalium som blodkropparna innehåller läckte ut och orsakade sen ett

20 STRÖMSUNDS KOMMUN 15 (16) Kommunchef hjärtstopp hos Norma. Den medicinska personalen blev stämd för felbehandling eftersom de använt fikarummets mikrovågsugn, istället för standardmetoder för uppvärmning. Sjukhuset försvarade sig och menade att Norma dött av en blodpropp (domstolsrapporten). Oavsett exakt dödsorsak, så finns det ingen anledning att tillföra mikrovågsugnen någon extra blodförgiftade egenskap, så som mikromaträdda gör, eftersom det finns en naturlig förklaring till varför mikrons deltagande i blodtransfusioner kan döda. Mikrons dominans som lunchuppvärmare anklagas slutligen i nyhetsbrevet för att ligga bakom sjukfrånvaro. Skulle väl då kanske vara för att den tillåter kort stressig lunch och undermålig lunchföda, inte för att den ger maten toxiska egenskaper.

21 STRÖMSUNDS KOMMUN 16 (16) Kommunchef Bilaga - SAMMANFATTNING Samhalls kylda mat ur miljöperspektiv Samhalls transporter av kyld mat har uppmärksammats i olika medier. För att få ett heltäckande svar på den kylda matens miljöpåverkan har Samhall anlitat Goodpoint som externa och oberoende konsulter. Goodpoint har gått igenom relevanta frågeställningar ur ett miljöperspektiv och tagit fram miljörelaterade data. Siffrorna i denna rapport visar att istället för att belasta miljön så spara de kommuner som anlitar Samhall kg koldioxid om året. Siffran motsvarar koldioxidutsläpp från liter bensin, på den mängden bensin kan en personbil som drar 1 liter/mil köra sträckan Ystad-Haparanda 4670 gånger. Syftet med rapporten är att ur ett miljöperspektiv ge en helhetsbild av Samhalls produktion av kyld mat i Sala samt transporterna av den färdiga maten. Livsmedelsproduktionen står idag för cirka en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen. Som inköpare kan man minska utsläppen och miljöbelastningen genom att välja rätt livsmedel. Ser man på matens klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv kommer den största delen av matens klimatpåverkan från råvaruproduktionen. Förpackning, processning och transporter bidrar med en mindre del, medan avfallshanteringen har en något större påverkan än dessa tre aktiviteter. Avfallets bidrag kan minskas genom att det används till produktion av biogas eller fjärrvärme. Produktionsköket i Sala producerar varje dag portioner klassisk husmanskost. Kunder är i första hand ett 60-tal kommuner runt om i landet som i sin tur säljer maten till hemtjänst och äldreomsorg. Kyld mat är inget unikt koncept. Portionsförpackningar marknadsförs i livsmedelsbutikerna och blir allt mer populära. Köket i Sala är KRAV-certifierat, Samhalls slutkunder kan på menyn välja portioner som är KRAV-certifierade. Att sänka energiförbrukningen är ett viktigt steg för att minska klimatpåverkan. När produktionsköket i Sala öppnades i nya lokaler 2007 hade flera investeringar gjorts för att sänka energiförbrukningen. Dessa investeringar genomfördes av Samhall tillsammans med Sala kommun. När köket öppnades hade energiförbrukningen sänkts med 15 % per portion vilket motsvarar kwh eller uppvärmningen av 8 stycken villor! Samhall har ett koncernövergripande verksamhetssystem som är certifierat enligt ISO Ett av två miljömål berör direkt verksamheten i Sala. Koldioxidutsläppen från transporter ska minska med 5 %. Detta innebär att externa revisorer kontrollerar Samhalls arbete för att minska transporterna och att man bedriver ett systematiskt miljöarbete. Det finns flera sätt för Samhall att minska miljöpåverkan från sin kylda mat. En stor utmaning för Samhall när det gäller transporter är att påverka fordonstillverkarna att ta fram fordon anpassade för kyltransporter som går på alternativa bränslen. I övrig bör körrutter optimeras, förarna utbildas i sparsam körning och fordonsdatorer med programvara för uppföljning av bränsleförbrukning och sparsam körning installeras. När det gäller maten har Samhall en stor potential i att minska miljöbelastningen genom att öka andelen ekologisk och rättvisemärkt mat. Denna andel är idag låg så här finns ett stort utrymme för förbättring. Till sist, nästan all verksamhet har någon negativ miljöpåverkan, så också Samhalls produktion och transport av kall mat. Men att säga att denna miljöpåverkan är större bara för att maten transporteras från Sala vore fel. Siffrorna i denna rapport talar sitt tydliga språk. Samhall har dessutom ett aktivt arbete för att minska sin miljöpåverkan ytterligare.

22 Blad nr Kommunfullmäktige Dnr Anhållan om tilläggsanslag Närvård Frostviken Prognosen som baseras på bokförda kostnader t.o.m. oktober pekar på ett underskott för Närvård Frostviken med ca kronor och då kronor mer än prognos per april Större negativa budgetavvikelser kan härledas till Uddebo, Forsgården som boendeenhet, hälsocentral och ambulansverksamhet. Uppdrag från närvårdsnämnden den 17 september Ersättningsmodell för korttidsplatser Detta är inte klart än. Närvårdschefen avser att fortsätta diskussionerna med vård- och omsorgsförvaltningen i Strömsund. 2. Utreda konsekvenserna av att ambulanspersonalen övergår från jourtjänstgöring till beredskapstjänstgöring Närvårdschefen har funnit att denna förändring är genomförbar utan nämnvärd verksamhetsmässig försämring. Fram till och med 2003 gällde också beredskapstjänstgöring. Förändringen beräknas minska kostnaderna för ambulansverksamheten med ca kronor/år. 3. Utreda konsekvenserna av att förändra uppegående nattbemanning inom Forsgården Närvårdschefen anser inte att någon förändring nu är möjlig. 4. För övrigt vidta åtgärder som kan minska kostnaderna för år 2009 Närvårdschefen har funnit goda skäl att minska bemanningen inom Uddebo och avser att snarast MBL-förhandla om detta. Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken har den 19 november 2009, 23, beslutat följande: 1 Redovisningen godkänns och närvårdschefen får i uppdrag att genomföra punkterna 1 och 2. Resultaten ger dock ingen önskad ekonomisk effekt år För anpassning till förväntade budgetramar för 2010 bör också bemanningen på Uddebo reduceras enligt närvårdschefens förslag. Justering (sign)

23 Blad nr Kommunfullmäktige forts. 2 Närvårdsnämnden begär hos kommunfullmäktige tilläggsanslag för år 2009 med kr. Beredning Arbetsutskottet 266/2009 Kommunstyrelsen 10/2010 Kommunfullmäktiges beslut Begäran om tilläggsanslag avslås. Kommunfullmäktige bedömer inte att det är möjligt för Närvård Frostviken att klara sin budgetram för År 2010 förväntas att nämnden visar resultat av planerade budgetförändringar. Jäv På grund av jäv deltar inte Jan-Olof Andersson (m), Susanne Hansson (s), Ingrid Nilsson (s) och Tore Hansson (rd) i handläggningen av ärendet. Beslutsexpediering Närvård Frostviken Ekonomi Justering (sign)

24 Blad nr Kommunfullmäktige Dnr Ombudgetering/tilläggsbudget 2010 investeringsbudget Kommunledningsförvaltningen/ekonomi har upprättat sammanställning över begärda ombudgeteringar/tilläggsbudget Beredning Arbetsutskottet 4/2010 Kommunstyrelsen 23/2010 Kommunfullmäktiges beslut 1 Ombudgeteringar/tilläggsbudget beviljas enligt bilaga. 2 Avsatta medel, kronor, för flytt av bibliotek i Hoting ombudgeteras till potten för lokaleffektivisering av skolor. Beslutsexpediering Teknik- och serviceförvaltningen Framtids- och utvecklingsförvaltningen Ekonomi Justering (sign)

25 OMBUDGETERING/TILLÄGGSBUDGET investeringsbudget (kkr) - avser budget 2009 Förvaltning/avdelning: Teknik- och serviceförvaltningen Benämning Projekt Budget Redovisat Avvikelse Ombudg. Tilläggsbudget Förvaltnings-/avdelningschefens motivering Ventilation Hjalmar Strömerskolan Energieffektivisering Brandskyddsåtgärder Flytt bibliotek, Hoting Nybyggnad gemensamhetslokaler, Närvård Frostviken Ombyggnad entrén, Hjalmar Strömerskolan Summa Pågår, dålig lukt i två rum Pågående projekt Pågående projekt Se punkt 2 i beslutet Pågående projekt Bygglov sökt, ej erhållit ännu Förvaltning/avdelning: Framtids- och utvecklingsförvaltningen Benämning Projekt Budget Redovisat Avvikelse Ombudg. Tilläggsbudget Förvaltnings-/avdelningschefens motivering Säkerhetsutrustning, Vindkrafts Komplettera med utrustning för flera elever utbildning (5-25 st) utifrån beslut som kommer i januari 2010 Summa

26 OMBUDGETERING/TILLÄGGSBUDGET investeringsbudget (kkr) - avser budget 2009 Förvaltning/avdelning: Renhållning Benämning Projekt Budget Redovisat Avvikelse Ombudg. Tilläggsbudget Förvaltnings-/avdelningschefens motivering Ny återvinningscentral, Hammerdal Deponi Liden Slambehandlingsanläggning, Hoting Slambehandlingsanläggning, Liden Summa Justeringsarbeten återstår Inget tillstånd ännu Inget tillstånd ännu Inget tillstånd ännu Förvaltning/avdelning: VA Benämning Projekt Budget Redovisat Avvikelse Ombudg. Tilläggsbudget Förvaltnings-/avdelningschefens motivering Fjärrvärme reningsverk, Strömsund Summa Fjärrvärmeinstallation slutförs under januari

27 Blad nr Kommunfullmäktige Dnr Ombudgetering/tilläggsbudget 2010 driftbudget Strömsund Turism Strömsund Turism har anhållit om ombudgetering/tilläggsbudget 2010 med kronor på grund av fördyrade elkostnader för campingen i Strömsund. Motiveringen är att det avtal som kommunen haft med Husbyggnadsvaror HBV har varit ogynnsamt för Strömsund Turism och de har inte på något vis kunnat påverka det. Beredning Arbetsutskottet 5/2010 Kommunstyrelsen 24/2010 Kommunfullmäktiges beslut Ansökan avslås. Strömsund Turism rekommenderas fördela underskottet på flera år. I framtiden kommer turismen att få möjlighet att teckna ett eget avtal för elleverans. Beslutsexpediering Strömsund Turism Ekonomi Justering (sign)

28 Blad nr Kommunfullmäktige Dnr Överenskommelse om ensamkommande barn och ungdomar Varje år kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande föräldrar till Sverige för att söka asyl, s.k. ensamkommande barn. I Migrationsverkets prognos som publicerades den 29 oktober 2009 gjordes bedömningen att totalt ensamkommande barn och ungdomar skulle söka asyl i Sverige under I mitten av november väntade ca 600 barn i ankomstkommunerna. Bristen på platser är svår och akut och Migrationsverket har på olika sätt vädjat till kommunerna om hjälp i arbetet att få fram flera platser. Framtids- och utvecklingsförvaltningen har under hösten varit i kontakt med olika parter i det gemensamma ansvaret för ensamkommande barn och ungdomar, bl.a. Migrationsverket och ett antal kommuner som har erfarenhet av mottagande. Migrationsverket har i uppdrag att teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande av ensamkommande barn. Det gäller såväl under tiden för asylprövning som tiden efter för de barn som beviljas uppehållstillstånd. En överenskommelse innebär att kommunen åtar sig att ordna ett organiserat mottagande och boende för barnen. Överenskommelser tecknas på 1-2 år och blir därefter s.k. löpande avtal med nio månaders uppsägningstid. Den 17 december 2009 genomförde politiker och tjänstemän från Strömsunds kommun ett studiebesök i Krokoms kommun för att ta del av deras erfarenheter kring ensamkommande barn och ungdomar. Framtids- och utvecklingsförvaltningen har i en skrivelse den 8 januari 2010 lämnat förslag till beslut. Beredning Arbetsutskottet 13/2010 Kommunstyrelsen 30/2010, förslag till kommunfullmäktige enligt följande: 1 Strömsunds kommun tecknar överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Överenskommelsen omfattar 12 platser. Kommunen bidrar därmed till en humanistisk lösning på ett nationellt problem. Justering (sign)

29 Blad nr Kommunfullmäktige forts. 2 Framtids- och utvecklingsförvaltningen ansvarar för planering och genomförande av verksamheten med ensamkommande flyktingbarn i samverkan med berörda nämnder och förvaltningar i kommunen. 3 Kostnaden för berörda verksamheter finansieras inom ramen för tillkommande statliga schablonbidrag, inom framtids- och utvecklingsförvaltningens budget. Dessutom beslutade kommunstyrelsen att ge framtids- och utvecklingsförvaltningen i uppdrag att, innan genomförande, utreda alternativa orter för placering utifrån barnens behov. Yrkanden * Gudrun Hansson (s) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med tillägget att återrapportering av framtids- och utvecklingsförvaltningen ska göras vid kommunstyrelsens sammanträde den 23 mars * Göran Edman (rd) yrkar att ensamkommande flyktingbarn placeras i Backe på Backsjögården. Proposition 1 Ordföranden ställer proposition på Göran Edmans yrkande och finner att kommunfullmäktige avslår detta. Omröstning Omröstning begärs. Följande omröstningsproposition fastställs. Den som avslår Göran Edmans yrkande röstar ja. Den som stöder yrkandet röstar nej. Vid omröstningen avges 27 ja-röster och 8 nej-röster (se omröstningsbilaga). Kommunfullmäktige har därmed beslutat att avslå yrkandet. Justering (sign)

30 Blad nr Kommunfullmäktige forts. Proposition 2 Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner bifall till detta. Proposition 3 Ordföranden ställer proposition på Gudrun Hanssons tilläggsyrkande och finner bifall till detta. Kommunfullmäktiges beslut 1 Strömsunds kommun tecknar överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Överenskommelsen omfattar 12 platser. Kommunen bidrar därmed till en humanistisk lösning på ett nationellt problem. 2 Framtids- och utvecklingsförvaltningen ansvarar för planering och genomförande av verksamheten med ensamkommande flyktingbarn i samverkan med berörda nämnder och förvaltningar i kommunen. 3 Kostnaden för berörda verksamheter finansieras inom ramen för tillkommande statliga schablonbidrag, inom framtids- och utvecklingsförvaltningens budget. 4 Återrapportering av framtids- och utvecklingsförvaltningen ska göras vid kommunstyrelsens sammanträde den 23 mars Reservationer Göran Edman (rd), Tore Hansson (rd), Wera Holmgren (rd), Clas-Göran Sundkvist (rd), Mats Almer (rd), Pia Edman (rd), Siv O Connell- Andersson (rd) och Kent Andersson (rd) reserverar sig mot punkt 2 i beslutet till förmån för Edmans yrkande. Beslutsexpediering Framtids- och utvecklingsförvaltningen Socialnämnden Vård- och socialförvaltningen Överförmyndaren Justering (sign)

31 Blad nr Kommunfullmäktige Dnr Uppjustering av färdtjänsttaxan Kommunfullmäktige beslutade den 19 december 1990, 139, att anta en ny taxa för färdtjänst. Taxans olika belopp var beroende av kilometerintervall och huruvida samåkning var möjlig. Lägsta belopp per enkelresa var då 25 kronor och högsta belopp var 120 kronor. I beslutet angavs att taxan skulle vara indexreglerad och justeras utifrån förändringar av konsumentprisindex. Som helhet har denna taxa upplevts som rimlig av såväl brukare som brukarorganisationer, inte minst beroende på att egenavgiften per mil räknat avtrappats med reseavståndet. Sett ur kommunalekonomisk synvinkel har också taxan varit acceptabel, i regel har budgeterat belopp varit tillräckligt. Avgiftsbeloppen för 1 resenär blev dock uppjusterade tidigare genom fullmäktigebeslutet den 18 juni 1997, 65. Kostnadsökningar genom transportavtal Den senaste upphandlingen, med avtalsperiod 1 juli juni 2011 medförde dock en rejäl kostnadsökning för färdtjänsten. Budgeten för år 2008 blev otillräcklig och den trenden är än mer uppenbar för år Uppräknade taxebelopp, samma taxekonstruktion Eftersom taxans konstruktion uppenbarligen varit lätt att förstå föreslår utredningschefen ingen förändring av denna. Vad som då föreslås är en höjning, utöver index, av samtliga taxebelopp från år Från 2011 och framåt förändras också taxan fortsättningsvis med procentuella förändringar av konsumentprisindex. Färdtjänsttillstånd i länets kommuner En sammanställning över beviljade färdtjänsttillstånd har gjorts av Länstrafiken AB. Källan är Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA). Justering (sign)

32 Blad nr Kommunfullmäktige forts. Revidering av kommunens färdtjänstbestämmelser På delegation av kommunfullmäktige antog kommunstyrelsen den 27 november 2001, 216, ett förslag om regler för färdtjänst inom Strömsunds kommun, Lokala färdtjänstbestämmelser. Förslag om revidering av dessa bestämmelser redovisas i ett särskilt ärende. Utredningschefen vid kommunledningsförvaltningen/kansli har i en skrivelse den 22 september 2009 föreslagit att kommunfullmäktige ska anta upprättat förslag till färdtjänsttaxa fr.o.m. den 1 januari Ärendet utgick vid kommunfullmäktiges sammanträde den 11 november 2009 för att ge pensionärsrådet och handikapprådet möjlighet att yttra sig. Handikapprådet (numera Rådet för funktionshinderfrågor) och pensionärsrådet har avstyrkt höjning av taxan. Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 16 december 2009 utgick ärendet och överlämnades till kommunstyrelsen för ny beredning. Beredning Arbetsutskottet 14/2010 Kommunstyrelsen 31/2010, enligt följande: Upprättat förslag till färdtjänsttaxa antas fr.o.m. den 1 april Bilaga Yrkande Göran Edman (rd) yrkar bifall till pensionärsrådets förslag, dvs. att kilometerintervallerna justeras så att resenären betalar samma kilometerpris inom respektive intervall. Proposition 1 Ordföranden ställer proposition på Göran Edmans yrkande och finner att detta avslås. Justering (sign)

33 Blad nr Kommunfullmäktige forts. Proposition 2 Ordföranden ställer därefter proposition på kommunstyrelsens förslag och finner bifall till detta. Kommunfullmäktiges beslut Upprättat förslag till färdtjänsttaxa antas fr.o.m. den 1 april Bilaga Reservationer Göran Edman (rd), Tore Hansson (rd), Wera Holmgren (rd), Clas-Göran Sundkvist (rd), Mats Almer (rd), Pia Edman (rd), Siv O Connell- Andersson (rd) och Kent Andersson (rd) reserverar sig mot beslutet till förmån för Edmans yrkande. Jäv På grund av jäv deltar inte Ingrid Nilsson (s) i handläggningen av ärendet. Beslutsexpediering Utredningschefen Färdtjänsthandläggaren Kommunala pensionärsrådet Rådet för funktionshinderfrågor Justering (sign)

34 Avgifter för färdtjänst från den 1 april 2010 Beloppen nedan avser enkelresa. Taxebeloppen justeras med stöd av förändring av konsumentprisindex. Km-intervall 1 resande 2 resande 3 och fler resande 0,1-10,0 50 kr 25 kr 20 kr 10,1 20,0 70 kr 40 kr 25 kr 20,1 50,0 100 kr 55 kr 35 kr 50,1 80,0 125 kr 65 kr 45 kr 80,1 120,0 160 kr 80 kr 55 kr 120,1 mer 185 kr 95 kr 65 kr Beloppen ovan gäller färdtjänstberättigade - Ledsagare till färdtjänstberättigad reser kostnadsfritt - Medresenär betalar avgift med samma belopp som den/de färdtjänstberättigade