FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

Transkript

1 FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN Nr 18 Årgång 5 september 2013 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Ängby gård riven En folkvandingstida gård i Arninge Hänt i sommar i vårt närområde Ett vackert rösegravfält på Åland Nya utgrävningar i Arninge!

2 Efter försommarens intensiva grävveckor i Broby har det inte grävts inom Täbys gränser under juli-augusti. Analys- och rapportarbetet från brobyprojektet, döpt till Broby Bro - en plats där världen passerar pågår givetvis för fullt. Det första vi har att se fram emot är ett tvärvetenskapligt seminarium där forskare i olika ämnen skall diskutera olika frågeställningar gällande Broby bro och omfatta tiden både före och efter gravsättningarna på platsen. Tid och plats ännu ej fastställt. Broby bro håller på att snabbt utvecklas till något riktigt stort och vi alla som har möjlighet att få följa projektet in situ som arkeologerna brukar säga, är bara att gratulera! I brist på färska täbyhändelser så har det grävts desto mer i våra närområden då framför allt på Birka och givetvis jättegrävningen som pågår för fullt i Gamla Uppsala. Här kommer lite fornminnesnyheter som jag snappat upp: Saxat ur nättidningen Svensk Historia: Ny utgrävning av vikingagrav i Birka Den augusti genomför arkeologer från Historiska museet i Stockholm en utgrävning av en vikingatida grav på Björkö i Mälaren. Graven som delvis är undersökt sedan tidigare är en av de mest innehållsrika och exklusiva från Birka. I gravens centrum fanns en stor träkammare och kvarlevorna efter en kvinna och en häst och värdefulla vapen och smycken. Nu ska arkeologerna ta reda på innehållet i de delar som ännu inte har undersökts och även hur gravhögen har byggts. Delar av den stora gravhögen undersöktes 1879 av Hjalmar Stolpe. Högen som är cirka 14 meter i diameter och cirka 1,5 meter hög dolde en 2,5 x 2 meter stor träkammare. I kammargraven fanns kvarlevorna efter en kvinna och en häst och dyrbara föremål som smycken, glasbägare, textilarbeten med guldtråd, spelpjäser av glas, seldon till hästen, allehanda redskap och vapen. Eftersom några av föremålen är vapen som svärd, spjut och yxa har man antagit att graven var både för en kvinna och för en man. Några spår efter kvarlevor från en man har man dock inte funnit och i dag frågar sig arkeologer om det någonsin har funnits en man i graven. Med hjälp av föremålen kan graven dateras till ett stycke in på 900-talet, det vill säga yngre Birkatid. Påträffat 20/8 2013: Spelpjäser i glas från kammargraven. Foto: SHM

3 Av svärdet återstår bara klingan så vi vet inte vilken typ det ursprungligen var. Yxan däremot är i alla fall inte av en alltför vanligt typ faktum är att typen inte hittats i några av de yxförande Birkagravar som hittills undersökts. Den närmaste parallell vi funnit efter en snabb titt genom lite referensmaterial är en från Trellborg i Danmark. Men även här får vi anledning att återkomma. LÄS MER HÄR: Gamla Uppsala Om ni inte gjort det tidigare så lägg upp länken til l grävningarna i Gamla Uppsala som en genväg på er dator för daglig läsning. Där händer det saker varje dag! Att det sedan är Kristina Ekero Eriksson som sköter hemsidans dagliga uppdatering borgar ju även för en upplevelse för oss läsare. Här lite fyndbilder från senaste tiden: FÖLJ UPPSALAGRÄVNINGEN HÄR 30/8 På en lång rad och täckta med presenningar ligger de: 87 nyupptäckta fundament av sten. På måndag börjar raden med fundament att undersökas. Foto: Kristina Ekero Eriksson 26/8 Två stolpar av rakväxande furu påträffades i somras de är nu C14daterade till Folkvandringstid. Denna ekr. Foto: Olle Heimer

4 En riktigt skräckinjagande figur har redan dykt upp från sitt tusenåriga gömställe. Det ser ut som en ångestfylld dödskalle som grinar mot betraktaren. Ändå gör fyndet arkeologen Anton Seiler lycklig här berättar han varför. - Vissa fynd blir man riktigt glad av. Till exempel det finfina bronsföremålet som dök upp i ett vikingatida lager invid Sivs väg. I början kunde man bara ana att det rörde sig om någonting alldeles speciellt, det satt ju fast en hel del lera på föremålet. Men när jorden väl torkat och lossnat blev bilden mycket klarare. Foto: Anton Seiler - Fyndet är cirka 3 cm långt och 1 cm tjockt, med genombruten dekor och ornamentik i form av små tassar i kanske borrestil. När konservatorerna gjort sitt kanske vi får se ett eller flera gripdjur. Vid den ena änden sitter en ring och vid den andra ett spetsigt utskott, kanske av järn. - Men det bästa av allt är förstås att den genombrutna dekoren bildar ett människoansikte, eller snarare en ansiktsmask. Här är det närmast omöjligt att inte göra associationer till ansiktsmasker à la tragedia, filmen Scream eller Edvard Munchs mästerverk Skriet, lite beroende på vilka referensramar man har. - Återigen blir man imponerad av de forntida formgivarnas förmåga att på ett enkelt men ändå subtilt sätt skapa en uttrycksfull föremålsvärld. - Men var är detta då? Kanske huvudet på en dräktnål, paralleller har man hittat på till exempel Gotland, eller ändknappen till en syl eller annat mindre redskap. En säker tolkning får vi garanterat så småningom, just nu njuter vi bara av vårt lilla konstverk. UV och Riksantikvarieämbetet går skilda vägar. Från och med 1 jan 2015 kommer UV alltså Riksantikvarieämbetets uppdragsarkeologiska verksamhet att inordnas under Statens historiska museer. Det är RAÄ:s dubbla roll som både utförare och tillsynsmyndighet som ligger till grund för beslutet. RAÄ får därmed en renodlad myndighetsroll. Nya grävningar i Arninge! Den 16 september och två veckor framåt kommer det att grävas i gravfält Täby 73:1. De som gräver är Stockholms läns museum med Johan Runer som grävledare. Uppdraget klassas som en s.k. fördjupad förundersökning vilket eventuellt medför att vissa anläggningar kommer att grävas ut och tas bort. Enligt RAÄ:s Fornsök består 73:1 av ca fem fornlämningar, två högar, 6 resp 12 meter i diameter samt tre runda stensättningar området mäter ca 30x60 meter. Mer lär dyka upp En spännande början på höstsäsongen väntar!

5 Här börjar det grävas på måndag. Mellan träden skymtar Hägerneholms gård. Läst på Broby bro:s facebooksgrupp 22/8: Nu har vi haft vårt första arbetsmöte efter årets grävning! Rapporten ska skrivas, forskningsgruppen ska samlas ihop och det är alldeles strålande roligt att vi fått finansiering från Helge Ax:son Jonsson stiftelse att under hösten hålla en liten workshop för att på riktigt få igång forskningsprojektet Broby bro - en plats där världen passerar Känner du någon som kan vara intresserad av Fornminnesnytt så skicka det gärna vidare. Vill du få Fornminnesnytt direkt i din egen dator? Allt som behövs är din e- postadress. Maila till: leif@gronwall.transit.se Tidigare nummer hittar du på Fornminnesnytt finns också att läsa i pappersformat på Täby Huvudbibliotek.

6 Ängby gård riven. Ängby gård hösten Nu är den gamla gården från 1830 riven. Jag hade hoppats att få vara med och filma själva rivningen men allt hände på en enda dag när jag var bortrest. Eftersom det i området Fittja-Ängby har funnits en sedan länge försvunnen runsten ägnade jag en söndagseftermiddag åt att leta bland stenhögarna men utan resultat. Nu väntar bostadsbyggande på platsen. Hoppas att bygggänget kollar lite extra när de vänder-flyttar sten. Läs mer om Ängby och de arkeologiska utgrävningarna som skedde här hösten 2011 i Fornminnesnytt Eller läs hela rapporten på Ängby gård 24/ Ålands största rösegravfält (6.6 Eckerö, Storby, Nabberget) I förra årets första höstnummer av Fornminnesnytt presenterade jag en åländsk fornborg i Borgboda, Saltvik. Eftersom jag tillbringar en stor del av sommarhalvåret på Åland så tänkte jag även i årets första höstnummer visa lite bilder från ett åländskt fornminne. Gravfältet är beläget på Eckerö, Hummelvik (Käringsund). Med en yta på ca 200x300meter finns här på kala berget ett 80-tal mer eller mindre spektakulära gravrösen, runda, fyrsidiga, tresidiga, och långrösen m.m. Ett 15-tal anläggningar undersöktes 1949 och var nästan fyndtomma. Fem gravar innehöll oansenliga brandgravar. I ett röse hade tre individer begravts obrända. Gravgåvor saknades. Gravfältet tidsbedöms till tiden runt år noll. Ytterligare fyra rösegravfält ligger i närheten på rad i N-S riktning och ett flertal gravfält finns även på öarna norr om Käringsund. Gravfältet ligger mycket lättillgängligt från Eckerölinjens hamn Berghamn. När man kört av färjan tar man vänster i den första rondellen, kör igenom Käringsunds semesterby. Strax därpå tar man in t.h. på en liten grusväg som är skyltad Rösegravfält varpå en promenad på ca 100 meter väntar.

7 Lite konstigt att Ålands tu-ristbyrå och museibyrån inte uppmärksammar området mer tycker jag. Sitter någon läsare inne med mer info eller tips om var man kan hitta sådan, så tar jag gärna emot. Här låg en gång en gård Att det byggs i Arninge har väl knappast undgått någon täbybo. Den provisoriska rondellen bestående av gamla lastbilsdäck ersätts nu av en modern trafikplats. Men visste du att alldeles innanför rondellen låg en gång en gård? Inför arningeledens byggande genomförde 1997 UV Mitt utgrävningar av Täby 335 och man påträffade en gård bestående av ett långhus samt fyra mindre hus, några intillliggande gravar samt spår efter gårdens jordbruk och boskapsskötsel i form av åkerröjningar och stensträngar. Gårdens husområde var ca 2000 kvm. Inga husgrunder överlagrade varandra vilket annars är vanligt. Däremot påträffades ett äldre kulturlager med bl a strimmig keramik ornerad med gropar som visar att här funnits människor redan på yngre brons-äldre järnåldern.

8 Gården var placerad på en moränrygg som löpte i nord-sydlig riktning med delvis berg i dagen och sluttande mot syd. Det högst belägna huset var alltså det nordligaste. Det större långhuset var ovanligt välbevarat och låg på en mycket omfattande och arbetskrävande terrassering. Långhuset var 35 meter långt och 6-8 meter brett med konvexa långsidor. Östra delen av huset låg på en 12x12 meter uppbyggd terrassering bestående av massiv stenpackning. Stenpackningen var delvis 0,8 meter tjock och bestod av upp till meterstora stenar. Husets väggfundament var delvis välbevarade och bestod av 0,5-0,7 meter breda stenpackningar med 1-3 dm stora stenar. Vid ingångarna fanns avbrott i väggstenpackningen. Utanför väggstenpackningen löpte en 6-8 dm stenfri ränna. X= Ingångar Brunt= Stolphål Grått= Stenpackning Ingång med flat tröskelsten 280 kvm boyta, stor uteplats med viss havsutsikt hade väl en folkvandringstida mäklare sagt. I huset fanns fem härdar varav två var placerade centralt i mittskeppet. Generellt var fynden fåtaliga i västra delen av huset. Flertalet fynd framkom i södra sidoskeppet vid rensning och undersökning av lager och stenpackningar. Fynden var däremot få i de nedgrävda anläggningarna. Fynden från huset utgörs främst av krukskärvor och bränd lera. Krukskärvorna var tämligen spridda i husets mittdel och östra del. Den brända leran var mer koncentrerad till den sydöstra delen av huset. Inom ett mindre område i mittdelen av det södra sidoskeppet framkom sammanlagt åtta löpare och tre malstensunderliggare. I ett stolphål i husets östra del påträffades ett nålbryne. I samma del av huset, i botten av ett stolphål,framkom dessutom en liten ring av järn. I husets västra gavel påträffades också ett ämnesjärn.

9 En avfallsdeposition påträffades i form av ett väl avgränsat 6 meter i diameter stort sotigt och fyndförande lager. Fynden bestod av krukskärvor, bränd lera, brända och obrända djurben samt 5 glaspärlor och ett nithuvud av järn. Djurbenen har bestämts osteologiskt till nöt, får/ get, gris, fågel, hund, fisk och gnagare. Pärlorna avviker till karaktären från övriga fynd men behöver inte motsäga den gjorda tolkningen. De skulle istället kunna ses som spår efter en rituell handling, eventuellt en begravning. Anläggningen kan då ha varit flerfunktionell, kanske en parallell till skärvstenshögar, som också ofta visat sig innehålla fynd av olika karaktärer. skrev grävledaren John Hamilton i sin rapport. En av härdarna i husen C14daterades till Folkvandringstid-tidig vendeltid. Även ett flertal utomhushärdar med kraftigt sot/kollager och skärvsten påträffades. Ett av de mindre husen verkade haft ett kullerstensgolv. I anslutning till gården fanns dessutom spår efter gårdens jordbruk och boskapsskötsel i form av åkerröjningar och stensträngar. Röjningarna hade oregelbundna och terränganpassade former. Stensträngarna kunde delas in i kraftigare konstruktioner av hägnadstyp och mindre vallar som snarare kan ses som någon form av begränsningar. Dessa lämningar hade en vidsträckt utbredning men var skadade av moderna vägdragningar. Gårdens gravfält strax norr om gården (Täby 63) grävdes ut under tre veckor hösten Läs om grävningen och det ovanliga fyndet av en bit bildsten i Fornminnesnytt Ett sammandrag av den utkomna rapporten kan läsas i Fornminnesnytt nr 3 från i år. Läs hela daffen (dokumentering av fältarbetsfasen) på: cms/arkeologiuv/publikationer/daffar/uv_mitt_daff/uv_mitt_daff_2001.html. När ni kör i rondellen så skicka en tanke till de människor som bodde på den välskötta och till synes välstädade gården under den tid vi nu kallar Folkvandringstiden. Bild från 1/9-13 Ungefär här låg gården.