Tidigt samråd om bildande av naturreservat i södra Kattegatt
|
|
- Ulrika Samuelsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SMRÅ 1(12) Kontaktperson Miljöavdelningen Naturskyddsenheten Eva Ohlsson eva.m.ohlssonlansstyrelsen.se Enligt sändlista Tidigt samråd om bildande av naturreservat i södra Kattegatt Länsstyrelsen Skåne har inlett en reservatsbildningsprocess gällande ett havsområde i södra Kattegatt, se bilaga 1. rbetsnamnet för området är Skånska Kattegatt. Länsstyrelsen önskar samråda med er i ett tidigt skede av processen och skickar därför ut denna handling med information om bakgrund, kända bevarandevärden, syftet med reservatsbildning, samt den fortsatta processen. Inom en övervägande del av det aktuella området råder sedan ett antal år ett totalt fiskeförbud vilket medfört en viss återhämtning av en del av de bevarandevärden som finns inom området. Syftet med det föreslagna reservatet är bl a att söka säkerställa att denna återhämtning ges möjlighet att fortgå. Ni ges härmed möjlighet att framföra skriftliga synpunkter eller information rörande områdets bevarandevärden, nyttjande, avgränsning m m, som kan vara en del i underlaget för reservatsbildningen. Senast den 9 juni 2017 vill vi ha dina synpunkter. nge ärendets diarienummer, , för att underlätta hanteringen. Skicka era synpunkter antingen via e-post på adressen skanelansstyrelsen.se eller via vanlig post på adressen Länsstyrelsen Skåne, Miljöavdelningen, Malmö. Bakgrund I december 2016 beslutade Regeringen att Nordvästra Skånes havsområde (se bilaga 3) skulle läggas till Natura 2000-nätverket av skyddade, ekologiskt värdefulla områden. etta var ett förslag som Länsstyrelsen tidigare under året lagt fram. Området är utpekat enligt både Fågeldirektivet och rt- och habitatdirektivet. Flera undersökningar och uppgifter låg till grund för förslaget. tt föreslå områden var ett regeringsuppdrag föranlett av att Sverige fått ett påpekande från EU om att det fanns en brist på Natura 2000-områden för tumlare. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skanelansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden vx
2 SMRÅ 2(12) et gavs även möjlighet att åtgärda brister i nätverket av områden utpekade enligt Fågeldirektivet t ex gällande övervintringslokaler för musselätande dykänder. Tumlare och sjöfågel är dock inte de enda bevarandevärdena i området träffade Sverige och anmark ett avtal om fiskeregleringar i olika områden i södra Kattegatt. Syftet med detta var att skydda lekmogen torsk från att fångas i det oselektiva fisket med bottentrål efter havskräfta och plattfisk. I ett område förbjöds fiske helt (se bilaga 2 Södra Kattegatt sydöstra området ) medan angränsande områden reglerades så att dessa skulle fungera som buffertzoner. Länsstyrelsen Skåne lät göra en inventering av bottenfaunan i en del av detta område 2014 (se bilaga 3). Resultaten visar på en pågående återhämtning av bottnarnas naturvärden, se vidare nedan, sedan bottentrålningen upphört. Från danskt håll har dock frågan väckts om att återuppta fisket och i dagsläget pågår en förhandling om detta. Forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola har tagit fram en larvspridningsmodell avseende bottenfauna i Skagerrak, Kattegatt, Bälthaven och sydvästra Östersjön och gjort en analys över vilka områden som är viktigast att skydda för att komplettera befintligt nätverk av skyddade områden. I denna analys framträder Laholmsbukten och Skälderviken som nyckelområden för larvspridningen av den bottenfauna som är knuten till grundare områden i södra Kattegatt. nalysen visar också att för larvspridningen av bottenfauna knuten till djupare områden är ett område söder om Stora Middelgrund, fr o m svensk ekonomisk zon till Bjärehalvön och Laholmsbukten nyckeln att skydda för att få ett sammanhängande nätverk. Länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland har i ett samarbetsprojekt arbetat med att ta fram en gemensam strategi för skydd och förvaltning av marina miljöer i Västerhavet. (Projektområdet Västerhavet innefattar området fr o m Vellinge kommuns territorialhav och ekonomisk zon och norrut till gränsen mot Norge.) etta arbete är nu i sitt slutskede och södra Kattegatt/norra Öresund har i en analys bedömts vara det viktigaste delområdet i Västerhavet och innehar alla de komponenter som projektet identifierat som skyddsvärda. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) tog i juni 2016 fram en handlingsplan för marint områdesskydd. I denna föreslår HaV att ett större, relativt opåverkat område skyddas i varje havsområde och det aktuella området skulle vara referensområdet för Västerhavet. HaV föreslår att hela eller delar av Södra
3 SMRÅ 3(12) Kattegatt sydöstra området, bilaga 2, ges ett förstärkt skydd genom att fiskeförbudet kompletteras med områdesskydd. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) färdigställde under hösten 2016 sin utvärdering av det fiskefria området i Kattegatt. e förespråkar ett fortsatt fiskeförbud i hela det fiskefria området. SLU:s utvärdering fokuserar på vad som är bra för torsken i Kattegatt, men pekar även ut att det fiskefria området har varit positivt för havskräftorna där såväl medelstorleken som storleken på de största individerna har ökat signifikant inom det fiskefria området i jämförelse med kringliggande områden. På uppdrag av regeringen har HaV gjort en analys av bevarandevärdena i Kattegatt. Underlaget till denna är bl a SLU:s utvärdering och den inventering som Länsstyrelsen Skåne låtit göra, se ovan. Resultatet av HaV:s analys är redovisat i en rapport (se ref.lista). I denna håller HaV fast vid sitt tidigare förslag i handlingsplanen, se ovan, och föreslår att ett område i södra Kattegatt bör skyddas (se rött område i figuren till höger). HaV framhåller att gränsen för området är preliminär och föreslår att bevarandeåtgärderna för området bör innefatta förbud mot exploatering, täkt, dumpning och fiske. Sedan det kom till Länsstyrelsen Skånes kännedom att frågan väckts om att återuppta fisket i det stängda området har Länsstyrelsen i ett flertal skrivelser till regeringen och HaV lyft områdets värden och poängterat vikten av att områdets skydd kvarstår. Utöver detta meddelade Länsstyrelsen Regeringen, i juni 2016, att arbetet med att bilda naturreservat i södra Kattegatt inletts. Efter att HaV redovisat sin analys och sitt förslag till skyddat område skickade Länsstyrelsen återigen en skrivelse till Regeringen och HaV, bl a med påpekande om att skyddet i hela det fiskefria området (rosa och rött område i figuren ovan) bör kvarstå. Upprättandet av detta naturreservat är även i linje med havsmiljöförordningens åtgärder för att skapa fler skyddade och fiskefredade områden med lämpliga
4 SMRÅ 4(12) regleringar för att hjälpa till att uppnå god status. (Se åtgärder 7 och 27 i HaV:s rapport God havsmiljö 2020 del 4 Åtgärdsprogram för havsmiljön). Kända bevarandevärden et föreslagna naturreservatet Skånska Kattegatt utgörs av mjukbotten där mjuk lera dominerar men det finns även stora ytor av finsand samt inslag av partier med sand, grus och sten. jupet ligger på mellan m där det mesta ligger inom m djup. Kattegatt har en skiktad vattenmassa vad gäller salthalt. en Baltiska strömmen som vanligtvis är norrgående håller en salthalt om ca 8 och bildar en ytström medan den Jutska, sydgående strömmen, har en marin salthalt om ca 30. Betydande förändringar har skett vad gäller bottenfaunan under de senaste 100 åren. en danske marinbiologen Petersen undersökte bottnarna i början av talet och fann stora mängder med den lilla märlkräftan Haploops. enna art verkar dessvärre nästan ha försvunnit från området. Istället domineras bottnarna av mphiura-samhället. är det förr stack upp rör ur havsbottnen från märlkräftor finns nu ormstjärnors armar. En del av förklaringen till Haploops försvinnande kan vara att den är mer känslig för bottentrålning än vad ormstjärnorna är. En annan förklaring som förts fram är syrebrist. Länsstyrelsens undersökning av bottenfaunan av området visar att habitatet Sjöpennor och grävande megafauna dominerar (se bilaga 3). OSPR 1 klassar detta habitat som hotat och minskande. Habitatet kräver höga salthalter (>30 PSU 2 ) och djup större än 15 m. rtdiversitet av grävande organismer är i regel hög och deras grävande bidrar till att bottnarna syresätts djupt ner i sedimentet. Exempel på några grävande arter som förekommer är havskräfta (Nephrops norvegicus) och koralldjuren sjöfjäder (Pennatula phosphorea) och liten piprensare (Vigularia mirabilis). Sjöpennebottnar med större grävande organismer är mycket känsliga för bottentrålning. etta sätt att fiska förstör bottnarnas topografi, djurens grävda hålor och djuren själva. Störst negativ påverkan drabbas de fastsittande, uppstickande, långsamtväxande och ömtåliga bottendjuren av. ärmed ändras artsammansättningen. ndra exempel på arter som påträffades och är typiska för naturtypen är vanlig sjöstjärna steria rubens, eremitkräfta Pagurus 1 OSPR-konventionen är ett internationellt samarbete för att skydda miljön i nordöstatlanten. Samarbetet grundas i Oslo-konventionen från 1972 om dumpning till havs och Paris-konventionen från 1974 om förorening av havet. OSPR motsvarar det internationella samarbetet för Östersjön i HELCOM. I svenska vatten omfattas området ner till Öresund (Kullens spets) av OSPR-konventionen. 2 psu=practical salinity unit, en sk tillämpad salthaltsenhet. Tidigare användes promille.
5 SMRÅ 5(12) bernhardus, simkrabba Liocarcinus depurator, ormstjärnesläktet Ophiura och cylinderros Pachycerianthus multiplicatus. Här finns också Islandsmussla som är den djurart vars individer kan bli världens äldsta, runt 500 år gamla. et föreslagna naturreservatet ligger inom ett område som identifierats som ett viktigt lekområde för torsk (blårandigt område i kartan till höger). Även torsk finns med på OSPR:s lista över hotade och/eller minskande arter och habitat. Torskbeståndet i Kattegatt är klassat som akut hotat (CR) på HELCOM 3 :s rödlista. Under 2000-talet har lekbiomassan legat på historiskt låga nivåer och det finns även studier som tyder på att antalet lekområden minskat i Kattegatt. Flera olika vetenskapliga studier visar att södra Kattegatt har en hög täthet av tumlare. Tumlare finns här under hela året och observationer tyder på att både kalvning och parning sker i området. Studier med märkta individer visar att området nyttjas av könsmogna honor. Eftersom dessa är dräktiga under större delen av året och dessutom ofta samtidigt har en diande kalv är området viktigt för tumlarens reproduktion. et är främst den sk Bälthavspopulationen som nyttjar området. enna population är klassad som sårbar och skiljer sig utseendemässigt genom att ha en mer nedåtriktad nos än de två andra angränsande populationerna. etta tolkar forskarna som en anpassning till Bälthavens grundare vatten och att den äter en högre andel bottenlevande föda. Vad gäller förekomst av sjöfågel är kunskapen för just detta område mer bristfällig. Koncentrationer av övervintrande svärta har noterats inom området. Rent allmänt är det känt från danska inventeringar att Kattegatt är ett viktigt område för bl a tordmule och sillgrissla. För angränsande, mer kustnära områden är kunskapen större, men även där finns luckor. Länsstyrelsen Skåne och Länsstyrelsen i Hallands län har gett Biologiska Institutionen vid Lunds Universitet i uppdrag att flyginventera södra Kattegatt inklusive Skälderviken och Laholmbukten under 6 tillfällen under det kommande året för att ge bättre information om hur sjöfåglar använder området. Länsstyrelserna har ansökt om medel för att kunna låta upprepa inventeringarna under ytterligare två säsonger. 3 Helsingforskommissionen (HELCOM) är det styrande organet i Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö.
6 SMRÅ 6(12) Syftet med bildandet av naturreservat et finns flera olika typer av områdesskydd. Natura 2000 är en typ. Länsstyrelsen vill förstärka detta befintliga skydd genom att även bilda ett naturreservat. v de typer av områdesskydd som länsstyrelsen kan bilda för att förstärka ett Natura 2000-område är naturreservat det mest lämpliga. (Området är för stort för t ex ett biotopskyddsområde och nationalpark beslutas av regeringen.) Till skillnad från ett Natura 2000-område begränsas ett naturreservat till att ligga inom svensk territorialzon. et är dock Länsstyrelsens bedömning, utifrån kända bevarandevärden, att även angränsande ekonomisk zon borde ges ett starkare skydd. I samband med att Länsstyrelsen föreslog att Nordvästra Skånes havsområde skulle läggas till i Natura 2000-nätverket, föreslogs även att Regeringen skulle besluta att området blev ett HELCOM MP (Marine Protected rea). Genom bildandet av ett MP ges även möjlighet att med stöd av 7 kap 30 miljöbalken besluta om sk ordningsföreskrifter i området. Såvitt Länsstyrelsen känner till har Sverige ännu inte utnyttjat denna möjlighet till regelgivning. Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer samt att skydda och återställa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter. För detta område innebär det att det är viktigt att skydda, bevara och utveckla följande naturvärden: Havsbottnen med den fauna som är knuten till den Fisk som nyttjar området för lek och uppväxtmiljö Marina däggdjur, särskilt tumlare Sjöfågel, särskilt rastande och övervintrande Översiktligt om några av hoten mot områdets bevarandevärden e största hoten mot havsbottnen och de naturvärden som är direkt knutna till den är bottentrålning eller annan form av exploatering t ex täkt, utfyllnader eller dumpning. Trots det fiskeförbud som gällt sedan 2009 visar fiskeloggar från svenska yrkesfiskare under åren att bottentrålning skett (se bilaga 4). (Länsstyrelsen saknar uppgifter för andra nationers fiske.) För fiskarter som t ex torsk, vilken använder området för lek, är fisket ett hot om det inte utförs inom ramen för vad som är långsiktigt hållbart. Områdesskydd och fiskeförbud innebär att en del av torskens viktiga lekområde i södra Kattegatt och själva leken just här, skyddas permanent från störningar. etta är mycket positivt för torsken i Kattegatt.
7 SMRÅ 7(12) Hoten mot tumlare är flera. et största är att drunkna i stormaskiga bottensatta fiskegarn. Olika former av buller är också ett stort hot som påverkar tumlarens möjlighet till kommunikation, födosök och navigering. Kraftiga ljud kan även skada tumlaren fysiologiskt eller t o m döda. lla former av sjöfart, marin exploatering och energiutvinning är exempel på bullerkällor. För sjöfågel utgör risken för bifångst i fisket också ett stort potentiellt hot. Risken att en art bifångas varierar med typ av redskap och hur de används. För alla djurgrupper gäller det dessutom att förskjutningar i näringsväven kan få en stor påverkan. etta kan ske på olika sätt, t ex att deras föda minskar, försvinner eller får sämre näringsinnehåll. en bakomliggande orsaken till detta kan exempelvis i sin tur bero på överfiske, exploatering, miljögifter eller främmande invasiva arter. Bottnar med hög biologisk diversitet och produktion ger stabilitet för de djur högre upp i näringskedjan som söker föda på bottnarna fiskar, marina däggdjur och sjöfågel. en viktigaste åtgärden för att bottnarna ska nå sin potential med både hög diversitet och produktion, är att lämna de så ostörda som möjligt. Översiktligt om åtgärder för att uppnå syftet med reservatsbildningen Inom större delen av det föreslagna naturreservatet råder det idag fiskeförbud (se bilaga 2). Länsstyrelsen kommer att fortsätta verka för att detta fiskeförbud ska kvarstå och instämmer med Havs- och vattenmyndigheten, som i deras Handlingsplan för marint områdesskydd (2016) säger att det är viktigt att skydda stora, relativt opåverkade havsområden som referensområden. Fiske regleras dock i fiskeribestämmelser och förbudet har tillkommit i ett särskilt avtal med anmark. Genom reservatsbestämmelser avser Länsstyrelsen att skydda hela området från markexploatering som t ex olika former av anläggningar eller anordningar, täkt, dumpning m m. et kan också bli aktuellt att reglera hastigheten för olika former av fartyg, dock inte i farleder, samt möjligheten att ankra. Länsstyrelsen överväger även att föreslå att jakt förbjuds. För att bevara det föreslagna naturreservatets värden, särskilt de knutna till havsbottnen, är det även viktigt att en buffertzon säkerställs utanför naturreservatets gränser där t ex bottentrålning eller annan form av fiske och verksamhet med betydande bottenpåverkan, inte sker. ärför bör det framför allt vara förbjudet att fiska i hela det idag fiskefria området inklusive området norr om detta till naturreservatets norra gräns. I alla de delar utanför det föreslagna naturreservatet som inte kommer att ha ett fiskeförbud, bör en tillräckligt stor buffertzon (utifrån vetenskapliga undersökningar om bottentrålningens påverkan)
8 SMRÅ 8(12) säkerställas där bottentrålning eller annat fiske med betydande påverkan på bottnarnas bevarandevärden förbjuds. v hänsyn till samtliga förekommande bevarandevärden är det dock burfiske som är mest skonsamt och som Länsstyrelsen förordar i en sådan zon. Burfiske innebär även att olaga trålning försvåras i dessa områden. Under 2017 och 2018 kommer Länsstyrelsen Skåne att låta göra en kompletterande inventering av bottenfaunan i det område som i söder angränsar till föreslagen reservatsgräns och även en bit in i Öresund. Länsstyrelsen i Hallands län har nyligen genomfört en motsvarande inventering i sitt område och en rapport om detta väntas inom kort. et är Länsstyrelsens förhoppning att resultaten av dessa inventeringar ska utgöra underlag i bedömningen om vilka åtgärder som krävs och vilket fiske som kan tillåtas för att utveckla områdets bevarandevärden både inom och utanför det föreslagna naturreservatet. et är Länsstyrelsens bedömning att burfiske kan tillåtas inom den del av det föreslagna naturreservatet som ligger mellan trålgränsen och reservatets östra gräns. Sannolikt är det i denna zon även fortsatt möjligt med ett garnfiske. Länsstyrelsen har inga planer på att föreslå regleringar av garnfisket i denna zon, utan detta fiske bör ske inom ramarna för en adaptiv förvaltning genom samverkansgrupper, med bl a representanter för yrkesfiskare, för att minska riskerna för bifångst av marina däggdjur och sjöfågel. Inom processen att föreslå Natura 2000-områden för tumlare har Länsstyrelsen, tillsammans med flera andra länsstyrelser, påtalat till HaV och Naturvårdsverket vikten av att inrätta samverkansgrupper eftersom bevarandet av dessa djurgrupper kräver en adaptiv förvaltning. Länsstyrelsen Skåne har dock begränsade möjligheter att införa bestämmelser som reglerar fisket. et är dessutom avgörande att bestämmelserna ska gälla alla, oavsett nationalitet. enna uppgift vilar därför på Havs- och vattenmyndigheten samt Regeringen. Havsplaneringsförordningen ger också HaV möjlighet att ta fram förslag till föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för verksamheter eller åtgärder inom ett havsplanerat område. Sveriges ekonomiska zon och större delen av det föreslagna naturreservat ligger inom det område som havsplaneras. et bör slutligen påpekas att Natura 2000-området Nordvästra Skånes havsområde inte bara är utpekat enligt Fågeldirektivet utan också enligt rt- och habitatdirektivet och sålunda bör det vara möjligt att skydda förekommande naturtyper och Natura 2000-arter mot betydande påverkan genom tillståndskravet
9 SMRÅ 9(12) i 7 kap 28a miljöbalken. et är dock Länsstyrelsens förhoppning att nationella myndigheter tillser att en sådan generell reglering bibehålls respektive införs så att ett behov av att ansöka om tillstånd för att fiska endast behövs i undantagsfall. etta är i enlighet med den strategi som HaV presenterar i sin uppdatering av Vägledning om Reglering av fiske i marina skyddade områden som var på remiss hösten Fortsatt process Vanligtvis sker inget skriftligt tidigt samråd under en reservatsbildningsprocess. äremot sker flera underhandskontakter med kommuner, andra myndigheter, organisationer eller andra berörda. I detta fall har Länsstyrelsen valt att gå ut brett med skriftlig information och inbjuda till samråd i ett tidigt skede. Parallellt med detta tidiga samråd arbetar Länsstyrelsen med att ta fram förslag till beslut och eventuellt en skötselplan för Skånska Kattegatt. Uppgifter som kommer in under det tidiga samrådet kommer att inarbetas i handlingarna. essa handlingar kommer sedan att skickas på formell remiss, i sedvanlig ordning och enligt gällande bestämmelser, inför att beslut om bildande fattas. Eva Ohlsson enna handling har bekräftats digitalt och har därför ingen namnunderskrift. Bilagor 1 Karta över föreslagna naturreservatet Skånska Kattegatt 2 Karta över områden i utsjön med fiskeregleringar 3 Karta visandes Natura 2000-området Nordvästra Skånes havsområde, samt utdrag ur bottenfaunainventering gjord Karta visandes områden med fiskeregleringar samt fiskeloggar för svenskt yrkesfiske Referenslista Bergström, U., Sköld, M., Wennhage, H. & Wikström,. (2016). Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust- och havsområden. qua reports 2016:20. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, Öregrund. 207 s.
10 SMRÅ 10(12) Carlström, J & Carlén, I Skyddsvärda områden för tumlare i svenska vatten. quabiota Report 2016: pp. Göransson P., Emanuelsson. & Lundqvist M. (2014) Kartering av bottenfaunan i sydöstra Kattegatt HaV-rapport 2015:30. God havsmiljö Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. el 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. HaV nalys av bevarandevärden i Kattegatt Möjliga MP i Kattegatt. Redovisning av uppdrag i regleringsbrev HaV Handlingsplan för marint områdesskydd. Myllrande mångfald och unika naturvärden i ett ekologiskt nätverk under ytan. Slutredovisning av regeringsuppdrag M2015/771/Nm HELCOM (2013) HELCOM Red List of Baltic Sea species in danger of becoming extinct. Balt. Sea Environ. Proc. No HELCOM (2013). HELCOM Red List of Baltic Sea Underwater Biotopes, Habitats and Biotope Complexes. Balt. Sea Environ. Proc. No OSPR, , OSPR List of Threatened and/or eclining Species and Habitats. OSPR (2010) Background document for seapen and burrowing megafauna communities. Biological iversity and Ecosystems Series, 2010/48. OSPR Commission Skov et al Waterbird Populations and Pressures in the Baltic Sea. TemaNord 2011: 550. Nordic Council of Ministers, Copenhagen. Sändlista Miljö- och energidepartementet: m.registratorregeringskansliet.se Näringsdepartementet: naringsdepartementet.registratorregeringskansliet.se Havs- och vattenmyndigheten, havochvattenhavochvatten.se Transportstyrelsen, sjofarttransportstyrelsen.se Trafikverket: trafikverkettrafikverket.se
11 SMRÅ 11(12) Försvarsmakten: exp-hkvmil.se Sjöfartsverket, sjofartsverketsjofartsverket.se Kustbevakningen, registratorkustbevakningen.se Energimyndigheten, registratorenergimyndigheten.se Sveriges geologiska undersökning, sgusgu.se rtdatabanken, artdatabankenslu.se Naturhistoriska Riksmuseet, registratornrm.se, julia.carlstromnrm.se Länsstyrelsen i Hallands län, hallandlansstyrelsen.se, bo.gustafssonlansstyrelsen.se, christian.harloshalland.se Länsstyrelsen i Västra Götalands län; vastragotalandlansstyrelsen.se, maria.kilnaslansstyrelsen.se, ewa.lawettlansstyrelsen.se Halmstads kommun, direkthalmstad.se, ellinor.waldermarsonhalmstad.se Laholms kommun, kommunlaholm.se Helsingborgs kommun; kontaktcenterhelsingborg.se, kommunstyrelsenhelsingborg.se, anneli.brandhelsingborg.se, emelie.bjorlinghelsingborg.se, stina.bertilssonvuksanhelsingborg.se, Malin.Rizellhelsingborg.se Höganäs kommun, kommunenhoganas.se, miljoavdelningenhoganas.se, richard.akessonhoganas.se, Jacob.vonPosthoganas.se Ängelholms kommun, infoengelholm.se, miljokontorengelholm.se, lena.astromengelholm.se, marja.nordinengelholm.se Båstads kommun; badstads.kommunbastad.se, olof.selldenbastad.se, Lisa.Ronnbergbastad.se Sveriges Lantbruksuniversitet: registratorslu.se Bo Landén, Malmöhusläns havsfiskeförening, bosse.landentelia.com Kristian Nilsson, Malmöhusläns havsfiskeförening, kristiansfiskegmail.com Sveriges Fiskares Riksförbund, via Fredrik Lindberg, FLyrkesfiskarna.se för yttrande och eventuell vidarebefordran till berörda producentorganisationer Sportfiskarna Skåne, sture.etelia.com Sveriges Kust- och Insjöfiskares Organisation SKIFO; Mats-Ola Wessman: matsolawbpab.se Kullens Fiskareförening; Swen Nilsson och Mats-Ola Wessman: swen.nilssontelia.com, mats-olawbpab.se Skånska Kustfiskeklubben, presidentskanskakustfiskeklubben.se Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation, Tommy Lang, Mastvägen 6, Träslövsläge, infohkpo.se, hkpo.sverigegmail.com Öresundsfiskarna: Filippa Säwe, filippa.saweism.lu.se Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri: maxskaansomtkystfiskeri.dk ; hanne.lyng.wintergmail.com Kullabergsguiderna B, infokullabergsguiderna.se
12 SMRÅ 12(12) Världsnaturfonden, infowwf.se Svenska naturskyddsföreningen, remissernaturskyddsforeningen.se, ellen.brunonaturskyddsforeningen.se Greenpeace; info.dkgreenpeace.org, magnus.eckeskoggreanpeace.org, info.segreenpeace.org Sveriges ornitologiska förening: infobirdlife.se Oceana: balticoceana.org Naturskyddsföreningen Skåne, kansli.skanenaturskyddsforeningen.se Skånes Ornitologiska förening, birdsskof.se Kullabygdens ornitologiska förening, infokof.nu Kopia Miljöavdelningen (J, LM, JW, KS, CC, JG, P-MÅ, ChP, KW, P-EJ, Å) kten
13 nr Bilaga 1 Tidigt samråd om bildande av naturreservatet Skånska Kattegatt Förslag naturreservatet Skånska Kattegatt Länsindelning, i väster även territorialgräns Kommunindelning Halmstad Båstad Höganäs Ängelholm Helsingborg Sjöfartsverket. ± km Lantmäteriet Geodatasamverkan Sjöfartsverket
14 nr Bilaga 2 Tidigt samråd om bildande av naturreservatet Skånska Kattegatt Förslag naturreservatet Skånska Kattegatt Länsindelning, i väster även territorialgräns llt fiske förbjudet under hela året Fiske regleras i tid och redskap Fiske regleras i tid Trålgräns Snurrevadsgräns Ekonomisk zon, ej fastställd Södra Kattegatt västra området Södra Kattegatt nordöstra området Laholmsbukten Södra Kattegatt sydöstra området Skälderviken Norra Öresund Sjöfartsverket. ± Havs- och vattenmyndigheten Lantmäteriet Geodatasamverkan Sjöfartsverket km
15 nr Bilaga 3 Tidigt samråd om bildande av naturreservatet Skånska Kattegatt Förslag naturreservatet Skånska Kattegatt Länsindelning, i väster även territorialgräns Natura 2000: Nordvästra Skånes havsområde (SCI, SP) ± 0,04 0,08 Havskräfta Nephrops norvegicus (ind/m2) 0,13 0,04-0,08 0,13-0,35 Havskräfta Nephrops norvegicus hål (ind/m2) 0,40-0,66 0,04-0,17 0,22-0,66 0,75-1,60 Sjöfartsverket. Lantmäteriet Geodatasamverkan Sjöfartsverket Sjöfjäder Pennatula phosphorea (ind/m2) 0,04-3,86 4,00-13,30 15,00-48, Liten piprensare Vigularia mirabilis (ind/m2) km
16 nr Bilaga 4 Skånska Kattegatt Tidigt samråd om bildande av naturreservatet i i i i i i Södra Kattegatt nordöstra området i Södra Kattegatt västra området Laholmsbukten Södra Kattegatt sydöstra området Skälderviken # Länsindelning, i väster även territorialgräns llt fiske förbjudet under hela året Fiske regleras i tid och redskap Fiske regleras i tid Trålgräns Snurrevadsgräns svenskt yrkesfiske. Loggar i grönt, i lila. Åren i Bottentrål ochsnurrevad!burar Norra Öresund fällor och # Flyttrål Garn i Krokfiske! och not Vad i Sjöfartsverket. Havs- och vattenmyndigheten Lantmäteriet Geodatasamverkan Sjöfartsverket km ±
Naturskyddsföreningens synpunkter på Länsstyrelsens i Skånes förslag på nya Natura2000 områden för att skydda tumlare och sjöfågel
Miljöavdelningen Naturskyddsenheten Länsstyrelsen Skåne 205 15 MALMÖ Ert dnr: 511-1208-14 Naturskyddsföreningens synpunkter på Länsstyrelsens i Skånes förslag på nya Natura2000 områden för att skydda tumlare
Uppdrag om utvidgning av Natura 2000-nätverket med områden för tumlare i Östersjön
BESLUT 2016-10-07 1 (5) Naturvårdsverket c/o Anne-Li Maurin anne-li.maurin@naturvardsverket.se Uppdrag om utvidgning av Natura 2000-nätverket med områden för tumlare i Östersjön Beslut Länsstyrelsen konstaterar
YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter
SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.
Ändrad ordningsföreskrift för naturreservatet Västra Kullaberg i Höganäs kommun
BESLUT 1(4) Enligt sändlista Kontaktperson Miljöavdelningen Naturskyddsenheten Christer Persson 010-224 15 68 skane@lansstyrelsen.se. Ändrad ordningsföreskrift för naturreservatet Västra Kullaberg i Höganäs
Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd
Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden
Beslut om ändrad ordningsföreskrift och ny ordningsföreskrift för naturreservatet Knivsås- Borelund i Lunds kommun
BESLUT 1(4) Kontaktperson Miljöavdelningen Jenny Hall 010-224 10 00 skane@lansstyrelsen.se Enligt sändlista Beslut om ändrad ordningsföreskrift och ny ordningsföreskrift för naturreservatet Knivsås- Borelund
Marint områdesskydd. Fiskereglering i marina skyddade områden Fördjupad analys av och nationell handlingsplan för marint områdesskydd
Marint områdesskydd Fiskereglering i marina skyddade områden Fördjupad analys av och nationell handlingsplan för marint områdesskydd Lena Tingström Lena.tingstrom@havochvatten.se Marina skyddade områden
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
ÖVERSIKT 2011-10-27. Regeringen EU-anmäls för havsmiljöbrott
ÖVERSIKT Regeringen EU-anmäls för havsmiljöbrott Miljöorganisationen Greenpeace anmäler torsdagen 27/10 Sveriges regering till EUkommissionen för brott mot EU:s art- och habitatdirektiv. Regeringen har
Handlingsplan för marint områdesskydd
Marint områdesskydd Handlingsplan för marint områdesskydd Art-och habitatdirektivet i förhållande till havsmiljödirektivet och regionala havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom Fiskereglering som bevarandeåtgärd.
Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll
Ver 1(5) Datum 2015-03-03 Detta är Kattegatts kustvattenråd Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Geografiskt område... 2 3. Kustvattenrådets syfte... 3 4. Organisation... 3 4.1 Deltagare i Kattegatts kustvattenråd...
Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering
Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-28 Ärendenr: NV-05553-15 Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och
Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson
Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE
Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020
1/4 2012-03-19 Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020 Remissinstanser: Affärsverket svenska kraftnät Agrifood Economics Centre Alrutz Advokatbyrå AB Baltic Sea 2020 Blekingekustens vattenvårdsförbund
Beslut och föreskrifter för marint naturreservat Strandhusens revlar, Lomma
Beslut och föreskrifter för marint naturreservat Strandhusens revlar, Lomma kommun UPPGIFTER OM NATURRESERVATET Områdets namn Strandhusens revlar Läge SWEREF99 13 30 (EPSG 3008) X=120884, Y=6170586 Län
Dispens från biotopskyddsbestämmelserna för nedtagning av fyra alléträd på fastigheten Eslöv 53:4 i Eslövs kommun
BESLUT 1(4) Kontaktperson Miljöavdelningen Ramona Eriksson 010-224 16 30 (gruppnummer) skane@lansstyrelsen.se malin.gunnarsson@eslov.se Eslövs kommun Dispens från biotopskyddsbestämmelserna för nedtagning
Havs-och vattenmyndigheten. Begäran om inrättande av fiskeregleringar i Natura området Bratten i svensk ekonomisk zon i Skagerrak
Hemställan 2014-01-31 Dnr 511-26027-2012 1(5) Naturvårdsenheten Maria Kilnäs 010-2244 721 maria.kilnas@lansstyrelsen.se Havs-och vattenmyndigheten Begäran om inrättande av fiskeregleringar i Natura 2000-
Stockholm 20 september 2018
Er ref/dnr: 2650-18 Vårt dnr: 2018/0100 Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Stockholm 20 september 2018 Yttrande avseende remissen Förslag till komplettering av nätverket Helcom- och
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Miljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Havsplan Östersjön. Förslag till. Samrådshandling Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN SAMRÅD TIDIGT SKEDE SLUTLIGT FÖRSLAG GRANSKNING
Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN Ärende 5 TIDIGT SKEDE SAMRÅD GRANSKNING SLUTLIGT FÖRSLAG REGERINGENS BESLUT Förslag till Havsplan Östersjön Samrådshandling 2018-02-15 Samråd för en bättre havsplan Detta
Beslut och föreskrifter för marint naturreservat Flädierev, Lomma kommun
Beslut och föreskrifter för marint naturreservat Flädierev, Lomma kommun UPPGIFTER OM NATURRESERVATET Områdets namn Flädierev Läge SWEREF99 13 30 (EPSG 3008) X=118203, Y=6176288 Län Skåne län Kommun Lomma
Inkomna yttranden och länsstyrelsens bemötande
BILAGA 4 1(4) Kontaktperson Miljöavdelningen Johan Johnmark 010-22 41 411 johan.johnmark@lansstyrelsen.se Inkomna yttranden och länsstyrelsens bemötande Skogsstyrelsen: Har inget att erinra. Havs- och
Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?
Institutionen för akvatiska resurser Karl Lundström Johan Lövgren Mikaela Bergenius PROJEKTFÖRSLAG 2018-09-21 SLU ID: SLU.aqua.2018.5.2-336 Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?
Samråd om gränsöverskridande miljöpåverkan enligt Esbokonventionen för planerade gasledningsprojektet Baltic Pipe
YTTRANDE 1(5) Kontaktperson Miljöavdelningen Charlott Stenberg 010-224 1607 charlott.stenberg@lansstyrelsen.se Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se (via e-post) Samråd om gränsöverskridande
Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning
Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna i 4-9 Information Om det finns risk för att en art utrotas eller utsätts för plundring kan arten fridlysas. För närvarande är cirka 300 växter och djur
11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.
REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom
Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015
Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet Lunchseminarium 29 januari 2015 Innehåll Kort översikt om direktivet Vad ska övervakas? Vilka krav ställs? Hur motsvarar vår övervakning kraven? Vad händer framöver?
Remiss av EU-kommissionens förslag till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön
Remiss 2018-06-21 M2018/01858/Ke Miljö- och energidepartementet Kemikalieenheten Elisabeth Lidbaum Remiss av EU-kommissionens förslag till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön
Anmälan om vattenverksamhet för nedspolning av tre kablar mellan Sverige och Bornholm
BESLUT 1(6) Kontaktperson Miljöavdelningen Charlott Stenberg 010-224 1607 charlott.stenberg@lansstyrelsen.se Energinet via Frants Torp Madsen ftm@energinet.dk (via e-post) Anmälan om vattenverksamhet för
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014
BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014 SAMMANFATTANDE NATURVÅRDSUTLÅTANDE 2014-10-20 Örjan Fritz & Jonas Stenström Uppdragsgivare Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret c/o Lasse Sabell
Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1
Fult fiske Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden Greenpeace Fult Fiske 1 www.greenpeace.se 2 Greenpeace Fult Fiske Dykexpedition. Greenpeace fartyg Rainbow Warrior II dokumenterar
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Jordbruket och recipientkontroll underlag till vägledning för tillsynsmyndigheter
INFORMATION 1(7) Kontaktperson Miljöavdelningen Göran nsson 010-224 13 96 goran.n.jansson@lansstyrelsen.se Sändlista Jordbruket och recipientkontroll underlag till vägledning för tillsynsmyndigheter Länsstyrelsen
Havsplanering. Fysisk planering en del av havsförvaltningen. Eva Rosenhall
Havsplanering Fysisk planering en del av havsförvaltningen Eva Rosenhall eva.rosenhall@havochvatten.se 1 Havsplanering Ny statlig fysisk planering av havet miljöbalken 1 sept 2014 Kommunal planering enligt
Tillstånd för vetenskapliga undersökningar och insamling av rödlistade arter inom Kosterhavets nationalpark i Strömstad och Tanum kommuner
BESLUT 2018-02-20 Dossienummer 1486-2301 1(14) Naturvårdsenheten Jessica Lundqvist Naturvårdshandläggare 010-224 54 80 E-delgivning Sven Lovén centrum för marin infrastruktur Tjärnö Att: Martin Larsvik
Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Naturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område Stora Middelgrund i Kattegatt
Stockholm 2014-03-03 Ert dnr: 2210038000 Universal Wind Offshore AB Att: Mia Bergström Vårt dnr: 2014/0078/1 Naturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område
Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr
Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens
Beslut om bildande av marint naturreservat för Grollegrund
Dnr:82/2010 ANTAGEN HANDLING 2012-05-22 Beslut om bildande av marint naturreservat för Grollegrund Ärendet Under 2006 tog Helsingborgs stad med stöd av Statens naturvårdsinvesteringsprogram fram skriften
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
PU 55/18. Avtal , Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse
Avtal 41-2018, Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse PU 55/18 Handläggare: Johan Gerremo Beskrivning Karta 1 Karta 2 Länsstyrelsen
Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner
2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Svenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
REMISS Ärendenr: NV Se sändlista
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Hellberg Meschaks, Erik Tel: 010-698 11 68 erik.hellberg-meschaks @naturvardsverket.se REMISS 2018-02-01 Ärendenr: NV-03817-17 Se sändlista
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Beslut om ändrade ordningsföreskrifter inom del av Verkeåns naturreservat (delområde 1) i Tomelilla kommun
BESLUT 1(5) Skåne 2018-03-23 Dnr 511-8926-2018 Kontaktperson Miljöavdelningen David Börjesson 010-22 41 000 (vxl) skane@lansstyrelsen.se Beslut om ändrade ordningsföreskrifter inom del av Verkeåns naturreservat
EKOLOGISK KOMPENSATION
EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte
Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun
211-8-31 511-129-1 1233 Förslag till ändringar inom Natura 2-området Falsterbo skjutfält (SE43111) i Vellinge kommun Bakgrund Natura 2 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur i Europa. Sverige har
Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)
Marint områdesskydd + GI = sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter) GI handlingsplaner/ Regionala strategier GI - ett nätverk av natur + Ekosystemtjänster Nätverket av skyddade områden ska vara representativt,
Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge
Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0410257 Stora Silpinge Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på krav som
Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE ) i Hässleholms och Osby kommuner
2011-05-09 511-388-10 1273,1293 Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE0420299) i Hässleholms och Osby kommuner Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur
Kompletterande samrådsunderlag
Kompletterande samrådsunderlag Norrköpings kommun Nya kajer m.m. vid ampusterminalen, Norrköping vattenverksamhet Komplettering avseende dumpningsområde för muddermassor i havet Göteborg 2016-11-30 ampuskajen
Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-10-14 Ärendenr: NV-06582-15 Beslut om skyddsjakt efter
Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-08-28 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län Beslut
Dispens för att ta bort tre lindar i allé på fastigheten Inom Vallgraven 701:27 i Göteborgs kommun
1(5) Naturavdelningen Sven Arvidsson 010-224 43 58 E-delgivning Trafikverket Ärendemottagningen Västlänken Att. Mira Andersson-Ovuka trafikverket@trafikverket.se Dispens för att ta bort tre lindar i allé
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Helene Lindahl Naturvårdsverket Skypekurs den 20 sep 2017 2017-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Upplägg De aktuella direktivens
Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik
Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att
Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag
Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag Uppdrag i Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2017 Fredrik Nordwall Enhetschef Biologisk mångfald Skydd av landområden, sötvattensområden
Information om reservatsprocessen
2017-01-04 Information om reservatsprocessen 1 (7) Natur- och kulturreservat för skydd av områden Val av områdesskydd Natur- och kulturreservat är två typer av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Naturreservat
Mvh. Catarina Pernheim
Från: Catarina Pernheim Skickat: den 8 mars 2018 15:26 Till: peter@sfpo.se; fredrik@sfpo.se; info@hkpo.se; anton.paulrud@pelagic.se; filippa.sawe@ism.lu.se; jordbruksverket@jordbruksverket.se;
Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?
Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen / Centrum för hav och samhälle Göteborgs universitet Systemet med miljökvalitetsnormer
Remiss ang. Skydd av marina miljöer med höga naturvärden, vägledning ( )
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Naturvårdsverket Att. Jorid Hammersland Stockholm Ulriksdal den 12 januari
Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 oktober 2019 SÖKANDE AA KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljödepartementet) beslut den 16 maj 2019 M2018/00480/Me, avseende överklagande i fråga
Andrea Nowag arin Emanuelsson. Bilaga Kopior av handlingar tillhörande strandskyddsdispensen
LÄNSSTYRELSEN BESLUT 202-05-09 526-2037- 292 Vår referens Miljöavdelningen Naturvårds enheten Karin Emanuelsson 040-25 25 08 Ängelholms kommun Kommunstyrelsen 262 80 ÄNGELHOLM mffiely.m. Al 202-05- 4 EK
ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET
ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET 2018-03-01 VILKA ÄR VI Baltic Pipe Projektet är utvecklat av: GAZ-SYSTEM S.A. (Polen) Energinet (Danmark) Ramböll är anlitade för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning
Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.
Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete
U2008/3167/UH. Enligt sändlista
Regeringsbeslut II:7 2008-04-17 U2008/3167/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att inrätta ett Havsmiljöinstitut Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Göteborgs universitet, Stockholms
Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun. samordnare havsplanering
Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun Pär Persson Vattenstrateg samordnare havsplanering Elisabet Weber Länsarkitekt vägledande Juridiskt bindande Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Förordningen
Föreläggande enligt miljöbalken gällande fastigheten Boarp 2:16 i Båstads kommun
BESLUT 1(6) Vår referens Miljöavdelningen Natuvårdsenheten Paul Eric Jönsson 040/044-25 22 87 Norrvikens Trädgårdar AB Erikslund 262 96 Ängelholm Föreläggande enligt miljöbalken gällande fastigheten Boarp
Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist
Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft
Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?
Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)
1 (6) Enheten för naturvård Ekoberget SE110170 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument
Angående bildande av Bjäre älgskötselområde. Länsstyrelsen avslår ansökan om bildande av Bjäre älgskötselområde.
BESLUT 1(5) Kontaktperson Förvaltningsjuridiska Eva Johansson 010-2241406 Eva.G.Johansson@lansstyrelsen.se Bjäre ÄSO c/o Björn Lokind Gamla Riksvägen 319 269 96 Båstad Angående bildande av Bjäre älgskötselområde
Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun
BESLUT 1 (4) Datum 2016-06-20 Diarienummer 511-4061-11 NVR ID 2021488 Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken att naturreservatet
UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN
1 (7) Ärendenummer 511-1911-2012 UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN BESLUT Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) att naturreservatet Skårtaryds urskog
Naturreservatsplan Horssten 1:1 m.fl
Tjänsteskrivelse 2017-12 - 18 Handläggare Moa Öhman Plan - och exploateringsavdelningen Kommunstyrelsens planutskott Naturreservatsplan Horssten 1:1 m.fl Förslag till beslut Start - PM för bildande av
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Renare Marks vårmöte 2019, Minna Severin 2019-03-21 Figur: Magdalena Thorsbrink när miljögifter väl hamnat i sedimenten utgör de inte
Fiske med omsorg om räkbeståndet
Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för
Vad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
YTTRANDE Dnr Nh. Länsstyrelsen i Hallands län AnnaKarin Sandholm Halmstad
1 (6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y Jorid Hammersland Tel: 08-698 1563 jorid.hammersland @naturvardsverket.se YTTRANDE 2009-04-15 Dnr 127-2264-09 Nh Länsstyrelsen i Hallands
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur på fastigheten Finntorp 2:99 i Sotenäs kommun
BESLUT 2015-10-29 1(7) Naturavdelningen Ingvar Olofsson 010-224 56 76 Delg.kvitto Margareta Bruto Finntorp Gård 456 47 Bovallstrand bruto@telia.com Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur
Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Beslut om utvidgat strandskydd i område Lögdeälvens mynning, Nordmalings kommun, Västerbottens län (2 bilagor)
Beslut 1(5) Beslut om utvidgat strandskydd i område Lögdeälvens mynning, Nordmalings kommun, s län (2 bilagor) Länsstyrelsens beslut Med stöd av 7 kap. 14 MB beslutar Länsstyrelsen att strandområdet Lögdeälvens
Dispens för ingrepp i allé på fastigheterna Pustervik 711:1, Vasastaden 710:44 och Haga 715:15 i Göteborgs
BESLUT 215-1-12 521-28623-215 1(4) Naturavdelningen Sven Arvidsson Infrahandläggare 1-224 43 58 Delg.kvitto Trafikverket Ärendemottagningen Västlänken Att. Mira Andersson-Ovuka trafikverket@trafikverket.se
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla 2012-03-29 Vattendelegationsmöte Bertil Håkansson 1 Havsmiljödirektivet God havsmiljö 2020 Bertil Håkansson, enhetschef Havs- och vattenmyndigheten
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
8 Regeringen. Regeringens beslut. till regeringens beslut denna dag om förslag till nya områden enligt rådets. Bakgrund
8 Regeringen Utdrag Protokoll vid regeringssammanträde 2018-05-31 M2015/02273/l\lm (delvis) M2015/02658/Nm (delvis) 1:10 2 bilagor Miljö- och energidepartementet Förteckning över områden som bör beredas
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten 2016-04-07 Mats Svensson, Havs- och vattenmyndigheten Mats.svensson@havochvatten.se Hur djup är Östersjön? 2 Vad gör Havs- o vattenmyndigheten? Miljöövervakning
Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till ändrade bestämmelser för fiske med garn och trål
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten