STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFT

Transkript

1 7:de arg. 94. September. N:r 4. STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFT FÖR POLITIK STATISTIK EKONOMI UTGIFVEN AF PONTUS E. FAHLBECK Pris fär årgång 6 kr. Lösnummer af detta häfte kostar kr. 2: 50. LUND STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFTS EXPEDITION DISTBIBTJTÖB: C. W. K. GLEERUP.

2 Prenumerationsanmälan.. Statsvetenskaplig Tidskrift utkommer under 94 efter samma plan och under samma ledning som innevarande år. Tidskriften skall, med undvikande af ett alltför strängt anlitande af den vetenskapliga framställningens yttre former, likväl städse söka meddela ett fullt vetenskapligt innehåll dels genom uppsatser i politik detta ord taget i sin äldre och mera omfattande bemärkelse statistik och ekonomi, dels genom kortfattade meddelanden från hithörande områden. Tidskriften kommer dessutom att meddela kortare anmälningar och granskningar af nyutkommen statsvetenskaplig litteratur, hufvudsakligen svensk men vid förekommande tillfälle äfven norsk och dansk. Tidskriften vill för öfrigt, utan att sluta sig till något parti och utan att göra sig solidarisk med de åsikter, som i dess spalter kunna komma till uttryck, söka uppnå största möjliga objektivitet, omväxling och gedigenhet i innehållet, och härutinnan vågar den ock hoppas på framgång, då från olika håll bidrag utlofvats eller eljest för framtiden ställts i utsikt af vårt lands mest framstående författare på statsvetenskapernas område. Tidskriften kommer att redigeras af undertecknad med biträde af Fil. Kand. J. E. NILSSON (Adr.: Eslöf) såsom redaktionssekreterare. Litteraturafdelningen omhänderhafves af Baron Lage Staël von Holstein. Tidskriften utkommer i 5 häften om året, omfattande minst 20 ark. Prenumerationspriset blir såsom hittills 6 kr. för år. Lösa häften säljas i mån af tillgång till ett pris af c:a 50 öre pr ark. Prenumeration kan ske antingen genom postverket eller direkt hos «Redaktionen af Statsvetenskaplig Tidskrift, Lund». Eftertryck utan angifvande af källan förbjudes. Lund i december 93. P. Fahlbeek.

3 Världskriget och Vi. Af Professor Pontus Fahlbeck. Det kom dock, det stora krig, som ingen ville tro på i vårt land. Och det kom som en tjuf om natten, plötsligt och oförutsedt. Men förebud hade förvisso ej saknats. Den, som ej var förblindad af inbillningen om diplomaternas konststycken och om evig fred, förstod, att det måste komma. Det kom blott tre år tidigare än väntadt var. Men när tiden går dräktig med stora händelser, kan äfven en ringa stöt utlösa dem. Här var den stöten skottet i Serajevo en skändlighet, som än mer skärpte de nationella och politiska motsatserna och därför måste föra till ett utbrott. Med de orden, nationella och politiska motsatser, äro de allmänna orsakerna till världsbranden angifna. Det är obehöfligt att här ingå på enskildheterna uti dessa motsatser och däri liggande orsaker till kriget. Dessa orsaker torde nu ligga klara för allas ögon, huru förborgade de än nyss voro för massan af svenska folket och särskildt dess- radikala och socialistiska flyglar. Däremot skall jagjtillåta_ mig ett par reflexioner med anledning af orsakernas följd, själfva världskriget. Den första af dessa reflexioner gäller den allmänna meningen i vårt land bland icke blott de s. k. fredsvännerna, på hvilka jag ej spiller ord, utan hos den stora mängden. Man har ej ord starka nog för att uttrycka sin afsky inför det världsdrama, som upprullats inför våra ögon. Man kallar det vansinne och klagar, att all vår kultur är blott sken och dessa kämpande folk bar- Statsuelenskapiig Tidskrift 94 6

4 20 PONTUS FAHLBECK barer. Man förmenar kriget vara icke blott ohyggligt, hvilket det är, utan ock oförenligt med hög kultur och därför onaturligt och omoraliskt. Dessa anatemata, som kunna vara berättigade från predikstolen såsom uttryck för en sida af Kristi milda evangelium, men illa passa i munnen på dem, som eljest svära på en materialistiskt färgad utvecklingslära, visa blott, att man icke förstår kriget, enär man icke förstår folkens och staternas lif. Man har under den hundraåriga freden och Sveriges afskilda läge, som icke gaf anledning till en aktiv utrikespolitik, förlorat förstånd på och känsla för, att folket och staten äga ett eget lif utanför de för ögonblicket existerande individerna, samt att för detta lif råda andra betingelser och andra lagar än för det enskilda lifvet. Och till dessa betingelser hör som en af de största kriget. När individernas intressen stå emot hvärandra eller de eljest' råka i strid, ha de i staten sin domare,.fredsstiftare och beskyddare. Nu hoppas man visserligen, att skiljedomsinstitutet och Haagdomstolen skulle skapa en dylik högre instans äfven för staterna. Men detta hopp äv, utom för mindre frågor, dess värre en illusion och det af två skäl. Det ena är, att det finnes ingen stat öfver staterna, som kan med makt upprätthålla en dom, om någon part ej godvilligt fogar sig. Det audra af dessa skäl, det djupast liggande, är åter, att pliktbegreppet innehåller något annat för staten än för den enskilde. För denne kan plikten bjuda, att han efterskänker sin rätt och till och med offrar sitt lif. Den fordran kan aldrig ställas på staten. Dess högsta uppgift och därför öfversta plikt är själfbevarelsen. Du skall ge ditt jordiska lif, om nödigt är, för att vinna ett högre, bjuder den kristna moralen. Folket och staten åter ha icke mer än ett lif, det som i historien förverkligar sig. Att häfda det och dess rätt är för staten högsta pliktbudet, Häraf följer, att kriget för staterna alls icke innebär något onaturligt och i visst fall icke heller något omoraliskt.- Tvärtom, kriget är deras främsta, plikt, när lif och lifsintressen hotas. Men visserligen endast då. Eröfringskrig, blott af lust till byte och ;land, ehuru naturliga äfven de på ett tidigare kulturstadium, ingå icke uti den moderna statens lifsbetingelser och måste af vår tid fördömas. Men den nu lefvande generationen af svenskar har ingen personlig erfarenhet af krig i någon gestalt

5 VÄRLDSKRIGET OCH VI 2 utan betraktar staten och dess lifsbetingelser och plikter under samma synvinkel som individernas. Däraf ofvan antydda anatema och beskärmelser, hvilka särskildt för det krig, som vi nu bevittna, äro mycket litet på sin plats, i hvad den ena sidan af de kämpande angår. Och härmed kommer jag till den andra reflexion, hvartill detta krig ger anledning. Ty här föreligger beträffande dem, som officiellt började kriget, just det fall, som nyss berördes och som ger kriget dess berättigande. Både Österrike-Ungarn och Tyskland voro till lifvet hotade och måste därför gripa till svärdet. För Österrike gällde det icke blott att straffa det folk, som stod bakom furstemordet, utan ock att kväfva den slaviska propaganda, som Serbien satt i scen i afsikt att undergräfva och bit för bit bryta sönder den österrikiska statsbyggnaden. Och för Tyskland var inom senast tre år dess ödestimma slagen, då det hade att försvara sin nyvunna enhet och maktställning, den sena frukten af ett årtusendes önskningar och ansträngningar det visste man. Här fanns intet val, ty så hade ententens makter kringränt detsamma, Afven för Tyskland är detta krig ett nödvärnskrig och därför fullt berättigadt.enligt de pliktbud, som råda för staterna. Men är det så beträffande Österrike och Tyskland, så kan icke detsamma gälla för deras motståndare. Det ligger i sakens natur. Visserligen ha deras diplomater och den press, som de inspirera, oaflåtligen sagt, att Tyskland hotade grannarna och freden. Men de senaste fyrtio årens historia vittnar emot detta tal. I grunden tro icke heller de franska, ryska och engelska folken själfva på det. Den stämning, som i dessa länder råder, jämförd med det tyska folkets, ger tydligt besked härom. I själfva verket är den olika krigsstämningen hos de kämpande folken den bästa domaren öfver deta krig. Redan Österrike-Ungarns många folk hälsade kriget med Serbien som en befrielse, utan fruktan för hvad som väntade från Rysslands sida. Och det tyska folket har med en entusiasm, hvartill historien sällan sett motstycke, gått man ur huse mot sina många fiender. De uttågande trupperna hälsas med stormande ovationer, hvar de gå fram, och svara på samma sätt. Vagnar och kanoner smyckas med löf, och

6 22 PONTUS FAHLBECK de unga krigarne draga med sång ut som till en fäst. Kriget är hela folkets sak, såsom äfven de upplösta partibanden visa, ty hvar man och kvinna känner, att det är statens och folkets lif, som står på spel. Det högsta pliktbudet för allt statligt lif och därmed för all kultur, folkets bestånd och själfhäfdelse, har framträdt i allt sitt majestät och finner ett villigt och ett enigt folk. Det är det upplyftande i detta hemska skådespel och tillika det försonande. Detsamma kan icke sägas om Tysklands motståndare. Väl nedläggas äfven hos dem partivapnen inför fäderneslandets kallelse. Och väl kämpas modigt äfven på deras sida, men ingenstädes med samma entusiasm och med samma villighet. Också äro meningarna bland allmänheten utanför parlamenten allt annat än eniga. Af allt livad man erfarit från Frankrike var önskan hos menige man vida mer fred än krig, ehuru man lät revanchifrarna föra ordet och fatta besluten. I England var förhållandet delvis detsamma ända upp uti de högsta kretsarne, såsom Morleys, Burns' och Trevelyans utträde ur regeringen bevisa. Hvad Ryssland beträffar, kan man ej tala om en folkmening i egentligt förstånd. Panslavisterna uttrycka nog en klar stämning, och hatet mot tyskarne är inom Rysslands bildade kretsar brinnande, men den stora massan är blott ett eko af hvad som ofvanifrån förkunnas och befalles. Denna olikhet i folkstämning mellan Tyskland och dess fiender fäller domen öfver världskriget med hänsyn till rätt och orätt. Den skall äfven göra det jag är viss därom med hänsyn till utgången. När detta skrifves, ha redan nerderlagen börjat för Frankrike. Det arma landet har lättfärdigt lekt med revanchtanken i förtröstan på sina mäktiga allierade. Nu får det bittert sota för denna lek och denna förtröstan. Man kan blott hoppas, att striden blir kort, och att segraren nöjer sig med en billig fred, som ej för djupt nedtrycker det franska folket. Ty dess lifskraft är ej stor, och världen tål ej förlusten af detta folk. Äfven Belgien, som, visserligen icke oförskylldt, kommit emellan hammare och städ, har rätt till djup medkänsla. Så är ej fallet med de andra. Om Serbien behöfver jag ej tala. Det förtjänar all den tuktan, det kan få, och tål den ock. Detsamma göra de två världsmak-

7 VÄRLDSKRIGET OCH VI 23 terna. De ha lifskraft till öfverflöd, om de lida aldrig så stort nederlag, isynnerhet Ryssland. Icke heller kan man hysa någon medömkan med detta land, som helt och hållet är en eröfrarstat på gammalt vis och utgör en ständig fara för grannfolken. Och ännu mindre med England, hvars hänsynslösa köpmannapolitik under sir Edwards Greys ränkfulla ledning nu kommit detta land att sälla sig - till Tysklands fiender, då det kunnat som Italien hålla sig utanför. Hvad vårt eget land och hela Norden angår, var deras ställning klar. Vi hade ingen krigsanledning och ha inga planer på maktförstoring det säger sig själf. Vi måste därför helt naturligt stå utanför striden, så länge vi kunna. Till neutraliteten, som läget af sig själf förestafvade, har vår regering fogat tvänne andra lika kloka som betydelsefulla åtgärder. Den ena är ' öfverenskommelsen med Norge, hvilken förebygger en åt motsatt håll gående politik med däraf följande konflikt på den skandinaviska halfön. Den andra är mobilisering i den omfattning, som skett. Vi kunna lyckönska oss i närvarande stund att äga den sakkunniga och högt aktade regering vi ha, en regering, som står öfver partierna, såsom vår författning kräfver, i i stället för det experiment med partiregering, som vi senast haft. Till sist en anmärkning med anledning af det väckelserop, som författaren till dessa rader för två år sedan utsände allians med Tyskland! Den tanken förnekas ej af det obetingade erkännande jag nu ger åt vår politik för dagen. Hvar dag har sina uppgifter, eftersom läget för stunden kräfver. Men naturligen har all kälkborgerlig visdom, hvaraf vi ha 'öfverflöd, för hvarje krigsförklaring, som i dessa dagar ljungat emot Tyskland, himlat sig öfver den tanken. Ty tänk, om vi varit med! Skräcken härför betager dock ej den tanken dess berättigande. Allianstanken hvilade på en förhoppning och är fotad på ett faktum. Förhoppningen var, att världskriget därigenom skulle undvikas. Och det är min öfvertygelse, att så skulle ha skett, om Sverige varit med i trippelalliansen, förutsatt naturligen, att dess krigsrustning varit sådan, som tiden fordrar. Ryssland, af hvilket

8 24 PONTUS FAHI.BECK nu-krigslågan tändes i det stora kriget, skulle helt visst ha hållit svärdet stilla, om ett fullrustadt Sverige stått vid Tysklands sida. Allianstanken var i första hand en fredstanke. Detta var dess ena grund.. Den andra är det faktum, att Sveriges och Nordens öde i så måtto är förknippadt med Tysklands, att dess nederlag skulle ställa vår egen existens på spel. Jag må undra, om ej i dessa dagar hvarje tänkande svensk känt det. De tyska segrarna låta kanske den känslan åter slumra in. Men kriget är ej slut med segern öfver Frankrike. Och skulle emot förmodan krigslyckan vända sig från de tyska vapnen i den förestående långa kampen mot Ryssland, så lär den känslan åter vakna. Mer behöfves ej för att förklara och försvara tanken på allians, då den uttalades. Nu får Tyskland med sin vapenbroder Österrike-Ungarn ensamt utkämpa striden för germanerna.

9 Indtaegtsforhold i Sverige og Norge for personer av forskjellig kjön, ålder og aegteskapelig stilling. Av A. N. Kiaer, f. d. direktör for Norges statistiske cenlialbyraa. Oplysninger av den ved överskriften betegnede art raaa erkjendes at vsere av stor social og praktisk betydning. Indtsegternes ög formuernes fordeling og den dermed i förbindelse staaende ulikhet i de menneskelige livsvilkaar en ulikhed, der lykkeligvis ikke paa långt nser staar i forhold til den forskjel, som antydes ved de höiere og lavere trappetrin paa den ökonomiske stige hörer jo til de aktuelle tidsspörsmaal, der mere og mere trsenger sig frem paa dagsordenen. Men ved bedömmelsen äv disse spörsmaal gjör der sig ofte store misforstaaelser gjseldende paa grund av ubekjendtskap med de faktiske forhold. Og i saa henseende er det bl. a. aldersmomentet, som ikke minst kommer i betragtning, idet den omstsendighet, at man har overseet dette moment, endog har spillet en vis rolle under den sociale diskussion. Saaledes har der i Sachsen for endel aar siden vseret gjort et stort numer av det faktum, at der blandt indtsegterne var et saa overordentlig stort antal paa 400 mark og endnu mindre, et belöp, som maatte synes aldeles utilstrsekkelig til livsophold. Men saken fik jo et ganske andet utseende ved oplysningen om, ät de älléffleste personer med lave indtaegter var unge mennesker, som enten bodde hjemme hos sine forasldre eller var i tyendeforhold, og for hvis vedkommende derhos indtajgterne var forholdsvis lavt beregnet.

10 26 A. N. KLER En sserskilt betydning har undersökelserne angaaende indtaegtsforholdene ved de forskjellige alderstrin, saavel i Sverige som i, Norge, faat ved de forberedende arbeider i anledning av den i Sverige istandbragte og i Norge foreslaaede folkeforsikring. For Sveriges vedkommende offentliggjordes til belysning av denne sak et stort tabelverk paa 805 kvartsider (under titelen»statistiska Utredningar utförda under ledning av Hugo Burström, Stockholm 92») og hvad Norge angaar, er der, efter at der i 897 som et led av den officielle Statistik (Tredie Raikke No 255) hadde vseret utgit Statistiske Oplysninger om Indtsegts- og Formuesforhold, ved hvilke for förste gang ålder og aigteskapelig stilling var tat i betragtning, offentliggjort nye oplysninger i samme retning ved den av den parlamentariske Arbeiderkommission i fiere bind utgivne Socialstatistik. Denne efterfulgtes i aarene , ifölge opdrag av den nye»departementale folke-. forsikringskomite», av et av nservserende forfatter utarbeidet skrift betitlet:»indtsegtsforhold» med»tillsegsopgaver», Kristiania 9. I denne förbindelse skal jeg forövrig naevne, at der i Norge for tiden er under utarbeidelse en ny statistik, ved hvilken de av ligningsmyndigheterne foretagne taksationer over indtsegter og formuer er överfört paa folketsellingsblanketterne og derefter bearbeidet saavel under hensyn til personernes ålder og segteskapelige stilling som' efter deres livstilling. Denne undersökelse omfatter en reprsesentativ trediedel av rikets landdistrikter og samtlige stseder, dog saa at der for Kristianias vedkommende alene er gjort utdrag for U og for de tre nseststörste stseder for '/2 av skatyderne. Saavidt mig bekjendt, forefmdes tilsvarende oplysninger, foruten for Sverige og Norge, for tiden alene for ét andet land nemlig. Sächsen, for hvis vedkommende der i det statistiske byråas tidsskrift for 90 er meddelt en indkomststatistik for de tre störste stseder, ved hvilken imidlertid aldersgrupperingen er ganske summarisk. For dette land, der i det hele har den righoldigste indkomststatistik, som noget land kan opvise, vii der forövrig, efter Med hensyn til indtsegts- og formuesforhold i de forskjellige livsstillinger indeholder den danske statistik vserdifulde opgaver, men her cr aldersmomentet ikke tat i betragtning.

11 INDT7EGTSFORHOLD I SVERIGE OG NORGE 27 hvad jeg har erfaret, om kort tid foreligge resultater av en indgaaende undersökelse angaaende indkomstfordelingen efter ålder. Det for Sverige foreliggénde materiale er anlagt efter en ulike mere omfattende plan end det, som hittil er tilvejebragt for Norge. Den svenske statistik er derhos bygget paa direkte utdrag av taxeringslisterne for aaret 908, mens de norske for en vsesentlig del er paa en indirekte maate utledet av et ikke meget Omfattende materiale for 894, hvis resultater ved hjselp av forskjellige beregninger er blit fört frem til aaret 906 og senere til 92. Det for 894 indsamlede materiale omfatter ialt 8,947 eller med fradrag av de gifte kvinder 6,24 personer over 5 aar, optalte ved en representativ tselling, foretat i 09 herreder og 3 byer (o: paa svensk: städer), fordelt over det hele land, og ved hvilken disse personers indteegts- og formuesforhold blev gjort til gjenstand for en meget indgaaende undersökelse. Dernsest er det blit undersökt, hvorledes de av ligningskommissionerhe for aaret 906 taxerede indtsegter gjennemsnitlig stillede sig til de indtsegter, som de i 894 optalte reprsesentative personer befandtes at ha hat. Den saaledes mödificerte indtaagtsfordeling er derefter for hver aldersgruppe, inddelt efter kjön og segteskapelig stilling, bragt i anvendelse paa den samlede folkemsengde over 5 aar i 906, saaledes som denne er fremgaat av folketeellingen i 900, hensyn tat til de senere indtraadte forandringer. Da man efter dette vistnok v il faa indtrykket av, at der her er reist et stort bygverk paa en skröpelig grundvold, er det ikke överflödigt at tilföie, at hovedresultatet av disse beregninger er blit nöie kontrolleret ved hjselp av positive opgaver over indtajgtsfordelingen for de personlige skatj^dere i aaret 906 og avpasset derefter, hvorom henvises til de utförlige forklaringer, som er meddelt i indledningen til skriftet»indtsegtsforhold», se navnlig 9. Hvorledes disse opgaver er blit videre fört frem til 92 (efter taxeringen for skatteaaret 93/94, derom faar jeg henvise til en i det norske statsökonomiske tidsskrift for 93 nylig offentliggjort avhandling. I motsättning til disse, hvad grundvolden angaar, endnu tildels svake malerialier bygger den svenske statistik paa et antal av,047,530 i skat taxerede personer, eller med fradrag av,744

12 28 A. N. KÌJER personer under 5 aar,,045,786, altsaa paa et materiale, der forsaavidt er 7 gange saa stserkt som det norske. Desuten angaar de svenske opgaver direkte aaret 908, mens man for Norges vedkommende har maattet regne sig freni til aaret 906. Aarsaken til at de svenske opgaver i denne henseende er saa overlegne, ligger i den i befolkningsstatistisk henseende fortrinlige ordning, som Sverige har i de fra aar til aar fortlöbende mandtalslister, til hvilke man i Norge alene ved hver folketselling faar noget tilsvai-ende.. Ved at sammenholde mandtalslistenie og taxeringslisterne og paa grundlag herav at utskrive individualkort (kartoliner) for hver enkelt i taxeringslisterne opfört person har man i Sverige tilvejebragt et ganske fortrinligt materiale, der imidlertid, saavidt forfatteren bekjendt, endnu ikke er udnyttet forsaavidt angaar personernes livsstilling i kombination med indkomsten. Jfr»Statistiska Utredningar» s. 0*. Mens saaledes det norske materiale staar meget långt tilbake for det svenske i henseende til omfång og fast bygning, har det förstnsevnte materiale paa den anden side sine saarlige fortrin, idet det i en vis henseende er mere omfattende og derhos er av en mere ensartet karakter, hvorhos det er bleven bearbeidet paa en mere indgaaende maate. Det fremstiller nemlig indtsegtsforholdene for alle personer over 5 aai -, hvorimot de svenske opgaver alene angaar de til skat indskrevne personer, hvilke isser for de yngre åldersklasser kun utgjör en brökdel av befolkningen. Hertil kommer, at blandt de i Sverige skatskrevne personer er, med undtagelse av dem, der er ilagt indkomstskat til staten, adskilliges indtaagter alene ufuldstsendig opfört. Delte gjajlder sserlig de ikke indkomsttakserede personer, som alene er paafört indtatgter av faste ejendomme (»fastighetsbevillning»). Blandt disse skatydere kan det hsende, at der er personer med en beregnet eiendomsindtaagt av 50 indtil 550 kr., som desuten kan ha en indtaegt av kapital eller arbeide öp til 450 kr., og en person med en eiendomsindtsegt Paa grund av denne omstajndighet har nserveerende nndersökelse ogsaa en sserskilt interesse derved, at den kan i nogen grad tjene til at kontrollere rigtigheden av dc for Norges vedkommende paa en ikke helt uangribelig grundvold utförte beregninger. Derhos har det sin teoretiske interesse at prove, hvorvidt en i mindre omfång anstillet repraesentativ undersökelse avgir en brugbar grundvold.

13 INDT.EGTSF0RH0LD I SVERIGE OG NORGE 29 opfört med 50 kr. skulde endog kunne ha en aktieindttegt av 949 kr., uden at denne er kommen med i opgaverne. Ved beregningen av den heromhandlede eiendomsindtaegt fradrages for- Övrig ikke renter av gjaeld. Heller ikke for de ikke indkomstskattetakserte personer, som er blit paafört alene indkomstbevilgning, altsaa som regel indtaegter fra 500 til 999 kr., er indtaegten opfört med sit fulde belöp, idet nemlig aktieindtaegter her ikke medregnes saaledes som ved indtaegter paa 000 kr. og derover. Paa den anden side förekommer der tilfaelde, i hvilke personer med en indtaegt av under 000 kr. er medtat i indkomstskattetakseringen, nemlig naar indtaegten av fast ejendom (uden fradrag av gjaeld srenter) utgjör minst 600 kr. og vedkommende skatyder derhos i det hele. har en beholden indtaegt av 600 kr., gjaeldsrenter fradrat. Ogsaa ved den alene bevillningstaxerede indtaegt förekommer der enkelte tilfaelde, hvor der medtages indtaegter under 500 kr. ' Under disse omstaindigheter har jeg i det hele tat ved sammenligningen med de norske opgaver fundet det rettest at bortse fra alle i den svenske statistik opförte opgaver over indtaegter paa under 500 kr., da de for disse anförte tal, paä grund av saeregne skattebestemmelser, aldeles icke gir noget brugbart udtryk for vedkommende personers virkelige indtaegter. Men ogsaa (for indtaegter fra 500 kr. til '999 kr. er opgaverne mangelfulde, blandt andet av den grund, at skattegraensen i adskillige kommuner, hvor udgifterne til hus er saerlig höie, gaar op til 600 kr. og 700 kr., se»statistiska Utredningar» s. 7* og. For at gjöre de svenske opgaver saavidt mulig jevnförlige med de tilsvarende norske har jeg derfor anstillet indgaaende beregninger, hvis resultater med tilhörende forklaringer angaaende beregningsmaaten vil findes meddelt i efterfölgende bilag og de i förbindelse dermed anförte bemerkninger. De i disse meddelte öplysninger er for detaljerte til at de har kunnet medtages i naervaerende fremstilling, men ansees nödvendige til begrundelse av de i samme fremförte resultater. Det turde imidlertid vaere paa sin pläds i denne förbindelse i muligst korthet at gjöre rede for de

14 220 A. N. KI/ER hovedpunkter, hvori jeg har fundet for sammenligningens skyld at burde fuldstsendiggjöre de officielle tal. Det vigtigste punkt, hvori de i»utredningar» anförte tal i nservserende avhandling er blit modificeret, angaar personer med en indkomst av under 500 kronor. Disse indkomster er nemlig i nsevnte skrift, som ogsaa der bemerket, av forskjellige grunde ganske ufuldstsendige saavel i henseende til personernes antal, idet et stort antal personer ikke har vaeret skattetakserte, som i henseende til de skattetakserte personers indkomst. Hvad personernes antal angaar, vil det av bilag sees, at blandt de ugifte' msend og kvinder er det, navnlig i de yngre åldersklasser, kun en brökdel, som har vseret skattetakseret, saaledes endog blandt msend i alderen aar kun omtrent halvparten og blandt yngre msend saavelsom blandt kvinder forholdsvis endnu fserre. Og med hensyn til den indkomst, hvori de personer, der er skattetaxerte for mindre end 500 kröner, er ansat, da fremgaar det av de bemerkninger, som er gjort i förbindelse med nsevnte bilag, at deres gjennemsnitsindkomst er alene opfört med 66 kröner, mens den motsvarende gjennemsnitsindkomst efter de norske opgaver, som dog ogsaa omfatter mange personer uten nogensomhelst indkomst, er beregnet til 232 kröner. Det er klart, at man ved sammenligningen mellem de to ländes indtsegtsforhold ikke kan undlate at tage hensyn herfil hvorfor jeg (som allerede nsevnt) i de beregninger, som ligger til grund for nservserende avhandling, har ganske sat ut av betragtning de i»utredningar» indeholdte opgaver over indkomster under 500 kröner. Disse opgaver har vistnok sit vserd, hvor det gjselder sammenligning mellem de forskjellige svenske distrikter og stseder indbyrdes, men er neppe brukbare ved internationale sammenligninger. Naar der altsaa spörges, hvorledes man ved den heromhandlede sammenligning mellem Sverige og Norge skal ta hensyn til det meget betydelige antal personer, som har indtsegter under 500 kröner eller ogsaa ingen indtsegt, da har jeg ingen bedre utvei fundet end forsaavidt at lsegge de norske opgaver til grund og er i det heldige tilfaalde at kunne stötte rigtigheten av en saadan fremgangsmaate ved den betragtning, at gjennemsnitsindtsegten i den nsermeste större indtsegtsgruppe over 500 kröner, nemlig fra 500 til 999 kr., efter de foreliggende opgaver viser sig at vajre

15 INDT/EGTSFORHOLD I SVERIGE OG NORGE 22 netop den samme i begge lande, nemlig 674 kröner, som nsermere paavist i förbindelse med efterfölgende bilag. Fölgelig synes det at maatte vsere berettiget at dra analogiske slutninger med hensyn til den lavere indtsegtsgruppe. Men fomten denne vsesentlige avvikelse fra de officielle tal har det vist sig nödvendig ogsaa for en del at fuldstsendiggjöre de opgaver, der forefindes for indtsegter mellem 500 og 700 kröner, og det av en dobbelt grund, nemlig for det förste fordi de personer, som har vseret paafört alene fastighetstaxering, efter hvad der er oplyst i»utredningar» side 6*, ikke har vseret ansat efter deres hele indtsegt, og dernsest, fordi skattegrsensen i adskillige kommuner överstiger 500 kröner og kan naa op til 650 kröner og derover. For saavidt mulig at böte paa den förstnsevnte mangel har jeg, som nsermere forklaret i förbindelse med bilag I, supponeret, at de personer, som er opfört alene med en fastighetsindtsegt av kröner, i virkeligheten har hat en indtsegt av mellem 500 og 699 kröner. Dernsest har jeg av hensyn til de kommuner, hvor skattegrsensen överstiger 500 kröner, i betragtning av den i disse kommuner konstaterte indtsegtsfordeling paa klasserne kr., kr., kr. o. s. v., approksimativt anslaat et tillseg av noget over 45,000 (i bilaget beregnet til 45,339 personer). Det samlede tillseg til indkomstklasserne kröner blir saaledes ikke mindre end 98,473 personer med en indtsegt av tilsammen 58,735,549 kröner. Det kan vistnok synes betsenkelig at gjöre et saa stort tillseg til de officielle tal, et tillseg, som i forhold til det i»utredningar» opförte antal personer i indkomstklasserne kr. (205,88) utgjör hele 49 procent (om det end i forhold til det samlede antal personer med en indtsegt av over 500 kröner alene utgjör knapt 3 /o og i forhold til deres indtsegt ikke fuldt 5 %).' Det kan ogsaa ta;nkes, at der som fölge av den maate, paa hvilken indkomster av fast ejendom er inddraget i tillsegget, kan opstaa nogen dobbelt regning. Imidlertid, saa stort som tillaegget er, synes sammenligningen med de norske opgaver at vise, at det ikke kan vsere for höit beregnet, men kanske snareré for lavt. Indtsegtsfordelingen

16 222 A. N. KliEK i begge lande for personer over 5 aar (de gifte kvinder undtagne) stillede sig nemlig ifölge bilag og»utredningar» tabel 3, 5, 7 og; 9 m. fl. for Sverige og ifölge»indtaegtsforhold» tabel 35 for Norge som fölger: Sverige 907 Norge 90C Procentvis lndlaigtsgruppe Antal personesoner Antal per Sverige Norge % % Under 500 kr kr kr 000 kr. og derover,892, , , , ,983 35,963 22,52 99, Tilsammen 2,77,485,33, Dersom det heromhandlede tillaeg av 98,473 hadde VEeret beregnet for höit, og man f. eks. fandt at der burde fradrages pro cent eller 27,74, saa vilde procenttallet for indtaegtsgruppen under 500 kr. forökes med den samme procent, og altsaa bli 69.3 /o. Men nu er det i höi grad usandsynligt, at det relative antal av. personer tilhörende sidstnaevnte laveste indtaegtsgruppe skulde vaere höiere i Sverige end i Norge. Snarere kunde der vaere spörgsmaal om der ikke for Sveriges vedkommende burde beregnes et tillagg ogsaa til indtaegtsgruppen kr., hvorhos det kan bemerkes,, at hvis man tar hensyn til forskjellen mellem aaret 906 og 907, samt navnlig til de ved indförelsen av selvangivelsessystemet i Norge indtraadte indtaegtsforhöielser, saa skulde de for Norge beregnede procenttal egentlig forskyve sig noget opover, hvorved den antagelse, at der i Sverige skulde vaere flere personer med indtaegter under 500 kröner end ovenfor beregnet, blir endnu mere uholdbar. Forövrig bemerkes i denne förbindelse, at utredningen av den paafaldende forskjel i procenttallene for Sverige og Norge, som gjör sig gjaeldende med hensyn til indkomstgrupperne kr., og over 000 kr., maa henstaa til en senere undersökelse. Angaaende den forskjel, som gjör sig gjaeldende med hensyn til fordelingen av det tillseg, som her er gjort til de i»utredningar» indeholdte opgaver over personer med en indkomst av kröner, henvises til efterfölgende bilag 2, hvorav det vil sees, at der er opstillet' to alterhative beregninger, som viser noget avvikende-

17 INDT/EGTSFORHOI.D I SVERIGE OG NORGE 223 resultater, der imidlertid er av liten betydningtor bestenimelsen av gjennemsnitsindtsegterne i hver ålders- og civilstandsgruppe. Efter foranstaaende redegjörelse for hvorledes de heromhandlede statistiske data er blit behandlet for Sveriges vedkommende, gaar jeg over til at omhandle de norske opgaver; thi heller ikke disse egner sig uten videre til sammenligning med de motsvarende svenske, idet de i»indtsegtsforhold» meddelte originale opgaver paa grund av forskjellige omstsendigheter maa modificeres. I saa henseende er at bemerke, at der for det förste maa tages hensyn til de forandringer, som det fra skatteaaret 93/4. av indförte selvangivelsessystem har bevirket, dernsest til den omstsendighet, at de svenske opgaver angaar indlsegterne i aaret 907, de i»indtsegtsforhold» for Norge meddelte derimot indtsegterne i aaret oktober september 906 og endelig at aktieindtsegter ikke er medregnet i de norske opgaver, der bortset fra skibsaktiér m. v. kun angaar de personlige indtsegter fra andre kilder end aktier. Hvad selvangivelsessystemet angaar, da hadde dette. som bekjendt, i 907 allerede virket i Sverige i flere nar, og i henhold til den erfaring, man har for det förste aar, i hvilket det har virket i Norge, kan det antages, at indtsegtsopgaverne for aaret /io % 906 vilde ha vädret c:a 7.3 procent höiere, dersom selvangivelsessystemet hadde virket allerede dengang. (Jfr en avhandling i Norsk Statsökonomisk tidsskrift 94 s. 75 og 73 anm. 2.) Hertil kommer som nsevnt tidsforskjellen mellem de norske og svenske taxeringer, nemlig Vi aar. Ifölge samme avhandling utgjorde indtaagtsstigningen fra 906 til procent og fra 907 til procent pr indbygger, altsaa for '/i aar tilsammen 4.57 procent. Kombinerer man begge disse stigningsmomenter, faar man et samlet tillseg til gjennemsnitsindtaigten av 22.6 procent. Skulde man tilstraibe at opföre den virkelige indtajgt i 907 maatte dette tillseg endhu forhöies, da selvangivelserne endnu ikke i 93 kan antages at vsere naadd op til at medta indtaegterne fuldt ut; men da det samme formodentlig ogsaa gjselder Sverige, bör intet hensyn tages dertil. Hertil kommer sluttelig tillsegget for aktieindtcegten, hvis störrelse vil fin des anfört i samme avhandling s. 70. De der opförte

18 224 A. N. KXR gjennemsnitsbelöp angaar mseiid i forskjellige åldersgrupper og av disse tal kan ved at sammenholde dem med de s. 89 aniörte opgaver over maends og kvinders formuesindtsegt utledes de tilsvarende aktieindtsegter for kvinder. I disse opgaver er der imidlertid vistnok skjelnet efter ålder, men ikke efter civilstand, og der traenges saaledes oplysning om formuesforholdet saerlig for gifte og ugifte. Herover findes for msendenes vedkommende nogle opgaver for 89 i Socialstatistik II (Norges off. St. III. No 255), men disse opgaver overflödiggjöres A'ed nye opgaver, der angaar baade maend og kvinder efter skattetakseringer (»ligningsomssettelser») for 9 og som om nogen tid vi I bli offentliggjort, men hvis forelöbige resultater her er benyttet. Paa grundlag ax disse forskjellige opgaver og beregninger kan nu som slutresultater av nservserende undersökelse for Sverige og Norge opslilles omstaaende tabel over gjennemsnitsindtjegten i aaret 907 i forskjellige ålders- og civilstandsgrupper. Da de heromhandlede (aaret 906 angaaende) opgaver for Norge fra det firtiende aar av anvender tiaarige åldersgrupper og sammenfatter alle personer over 70 aar i en gruppe, er tabellen avfattet i overensstemmelse dermed. ' Vi skal her först betragte gjennemsnitsindtaegterne i de forskjellige åldersgrupper, idet saavel for Sveriges som for Norges vedkommende hidsaättes baade de gjennemsnitsindtsegter, som findes opfört eller direkte kan utledes av vedkonimende kildeskriftér, og tillike de i overensstémmelse med foranstaaende redegjörelse omberegnede tal. (Se tabel paa fölgende side!) Disse beregninger viser altsaa, hvad selve hovedresultatet angaar, en ganske mserkelig overensstémmelse, idet den ringe forskjel, som der er mellem en gjennemsnitsindtabgt for samtlige heromhandlede personer over 5 aar av 63 kröner for Sverige og 635 kröner for Norge, navnlig i betragtning av den usikkerhet, som knytter sig til alle indtsegtsaiisaettelser, jo er for intet at regne. Snarere kunde der siges, at der for Sverige kunde ventes en noget höiere gjennemsnitsindtaagt end for Norge; men herved er at merke, at Sverige har en forholdsvis- större landbefolkning end Norge

19 225 Åldersgrupper ^' C!» ci Sverige - x r 8 5 as 0 Cl -~ ^ 0 = Norge Éo TO II 5"~g jj 2 - C3 2 ". ~ 8 CJCt S<2 kr. kr. kr. kr. /o 5 9 aar , », », », ».'., », », aar og derover., Samtlige personer over 5 aar, nemlig i procent mot Norges 7.47 procent. Den her i betragtning kommende folkemaengde over 5 aar fordeler sig paa en lidt anden maate mellem landdistrikter og staeder, nemlig i Sverige 907 med c:a 26.5 og 73.5 procent, i Norge med henholdsvis 3 og 69 procent. Da nu gjennemsnitsindtcegten saerskilt for land og stad i Sverige kan saettes til c:a 400 og,250 kröner (en i saa henseende företagen beregning gav 406 og,252 kröner, mens saerskilt de indkomsttaxeredes indtaegt var henholdsvis 777 og 2,0 kröner), skulde den samlede indkomst i Sverige, saafremt den voksne befolknings fordeling mellem land og stad hadde vaeret den samme som i Norge, ha utgjort c:a. 765 millioner for landdistrikterne og,074 millioner for staederne, tilsammen,839 millioner kröner eller gjennemsnitlig 664 kröner, hvilket er 29 kröner mere end gjennemsnitsindtaegten i Norge. En anden omstaendighet, som kan forklare, at ovenanförte beregning, som gir en litt höiere gjennemsnitsindtaegt i Norge end i Sverige, ikke steinmer med den almindelige opfatning, som maaske de fieste umiddelbart har dannet sig om forholdet mellem ind- o: Samtlige taxerede. 2 Den hele befolkning. 3 Iberegnet aktieindtsegt og hensyn taget til den indflydelse, som det först i 93 indförte selvangivelsessystem vilde ha medfört; jfr bemerkninger til bilag 3. Statsvetenskaplig Tidskrift 94. ^'

20 226 A. N. KI^ER taegterne i begge lande, nemlig at. Sverige idet hele er et rikere land, turde ligge i den forskjeilige indtaegtsfordeling. Antallet av de böiere indtaegter er nemlig forholdsvis betydeligt större i Sverige end i Norge, hvor indtaegtsfordelingen i det hele kan karakteriseres som mere demokratisk. Hvorledes det hermed forholder sig, er imidlertid et spörsmaal, som jeg ikke ved naervserende anledning kan optä til behandling, uagtet der visseligen for begge ländes vedkommende foreligger et betydelig statistisk materiale, som kunde belyse denne sak. Hvad der derimot i denne förbindelse bör erindres, er den omstsendighet, at tilstedevaerelsen av forholdsvis mange meget höie indtaegter uvilkaarlig fremkalder et indtryk av större rigdom end den jaevneré indtaegtsfordeling, som er sserkjendet for de norske indtaegtsforhold. Ved siden av den ovenfor paapekte vaesentlige överensstämmelse i henseende til beregningernes hovedresultat, kan det naevnes, at der ogsaa er adskillig samstemmigbet med hensyn til gjennemsnitsindtsegternes stigen fra det femtende til omkring det femtiende aar og deres sterke synken, navnlig efter det sextiende aar. Beregningerne viser forövrig ogsaa forskjeilige ulikheder, som fortjener at bemerkes. Naar de norske indtaegter i de yngre åldersklasser og like op til et stykke ut i tretiaarene viser höiere tal end de motsvarende svenske, synes dette at finde fuld förklaring i den allerede- omtalte omstaendighet, at staedernes befolkning spiller en noget större rolle i Norge end i Sverige. I disse åldersklasser beror gjennemsnitsindtaeglen for en meget vaesentlig del paa arbeidslönnens störrelse. I saa henseende kan efter den statistiske aarbok for Sverige 94 oplyses, at den saedvanlige aarslön i husbondens kost i middeltal for aarene er beregnet til 280 kr. for tjenestedrenge og 6 kr. for tjenestepiker. Efter den sidstutgivne norske aarbok skulde middeltallet for aarene 905 og 90 stille sig saajedes: i rikets bygder 262 Vä kr. for tjenestekarer og 3 kr. for tjenestepiker og i rikets byer henholdsvis 324 og 50 Va kr. Da pr f ocentforholdet av mandlige tjenere i rikets bygder og byer var henholdsvis 94 og 6 /o, og av de kvindelige tjenere 69 og 3 /u, skulde gjennemsnittet for riket bli 266 kröner for de mandlige.og 37 kröner for de kvindelige og altsaa navnlig for sidstnaevntes vedkommende ligge adskillig lavere end de tilsvarende

21 NDT/EGTSF0RH0LD SVEHIGE OG NORGE 227 svenske lönninger, om det end herved maa bemerkes, at gjennemsnitsberegningen neppe er foretal paa samme maate i begge lande. Hvad de övrige arbeidslönninger angaar, savner jeg statistisk materiale til at företa nogen nöiagtig sammenligning mellem Sverige og Norge, men de undersökelser jeg har hat anledning til at anstille, peker i den retning, at disse lönninger, naar de beregnes sserskilt for landdistrikter og sta?der, stod höiere i Sverige end i Norge. Efter, disse vistnok ufuldstsendige oplysninger skulde man i foranstaaende tabel ha ventet noget höiere tal for Sverige i forhold til de norske. Paa den anden side maa det erindres, at netop i de heromhandlede åldersgrupper er slädernes befolkning stasrkest reprassentert, saaledes. efter folketsellingen av 90 åldersgruppen 5 30 aar i Sverige med 28.4 % og i Norge med 33. / 0. Paafaldende er den relativ betydelige syn ken i procentforholdet for dé norske gjennemsnitsindlsegter i åldersgruppen aar, idet disse indtaegter alene utgjorde 95.4 procent mot 03.4 procent i den nsermest forangaaende. aldersgruppe. Det kan anmerkes, at der sserskilt i tretiaarene er forholdsvis mange, som gaar over fra at vaere arbeidere eller i anden underordiiet stilling til selvstsendig virksomhet som gaardbrukere, haandverkere o. s. v. eller i en eller anden. bedre avlagt funktioneerstilling, og at det maaske saerlig er i disse stillinger, at indtsegtsforholdene stiller sig gunstigere i Sverige end i Norge. Hvordan det nu hermed maatte forholde sig, saa ser vi, at de norske procentforhold fra det heromhandlede relative lave ståndpunkt av 95.4 procent efterhaanden hsever sig i de*fölgende åldersklasser, indtil gjennemsnitsindtaagten for personer over 70 aar endog naar op til 2.5 procent av den svenske. Nogen större vegt kan man imidlertid neppe lsegge paa disse forskjelligheter, saerlig i betragtning av at de norske beregninger er bygget paa et ringere antal originalopgaver, som derhos ikke direkte angaar aaret 907, men er fört frem helt fra 894 til naevnte aar. Bestemtere resultater i heromhandlede henseende tör imötesees, naar om nogen tid nyere norske opgaver foreligger, men de antydninger, som har kunnet gjöres ved hjaälp av de ovenanförte beregninger, förekommer mig allikevel at ha sin interesse, saaledes

22 228 A. N. K/EH som de nu foreligger, bl. a. derved, at forskjellen mellem de norske og de svenske opgaver i det hele ikke er saarlig fremtraadende, idet overensstemmelsen er större end ulikheten. Med hensyn til indtaegtsforholdene efter vedkommende personers aagteskapelige stilling kan det merkes, at de gifte rnaand hadde en gjennenisnitsindtaagt i Sverige av,058 kr. og i Norge av,044 kr. Derimot var gjennemsnitsindtaagten for de ugifte maend og enkemsendene henholdsvis 553 og 590 kröner og for de ugifte kvinder og enkerne 330 og 38 kröner. Udtrykt i procenter av de svenske indtaegter utgiorde de norske indtaagter for de gifte msends vedkommende 98.7 /o og for de to övrige grupper 06.7 og 96.4 %>. Av de i bilag 3 meddelte tal for de enkelte åldersklasser fremgaar, at dé norske gjennemsnitsindtaagter, hvad de gifte maend betraeffer, i alle åldersklasser, undtagen de tre sidste, altsaa fra det femtiende aar av, holder sig lavere end de tilsvarende svenske, fra naavnte alderstrin av derimot litt höiere. De ugifte maands og enkemaandenes indtaagter viser sig i alle åldersgrupper höiere i Norge end i Sverige; derimot er det omvendte tilfaaldet for kvindernes vedkommende, undtagen forsaaa'idt angaar åldersgruppen 70 aar og derover, hvor den norske gjennemsnitsindtaagt er litt, nemlig 4.3 /o, höiere, mens den i samme aldersgruppe for de ugifte maend og enkemsendene er hele 25 % höiere og for de gifte maand 5 2 /s / höiere. Idet jeg forövrig henviser til de i bilag 3 indeholdte detaljopgaver, maa 'jeg med hensyn til de av disse fremgaaende forskjelligheter mellem indtaegtsforholdene i Norge og Sverige ätter erindre om, at senere undersökelser maaske vil kunne foranledige aandringer i de resultater, som er beregnet efter de materialer, som for tiden staar til raadighet. I förbindelse med disse resultater tör det findes av interesse endnu at beröre et par punkter, nemlig for det förste, hvorledes de heromhandlede indtaagtsforhold har utviklet sig indtil aaret 92, for hvilket aar naarvaerende forfatter har foretat en indgaaende bearbeidelse av den norske indtaagtsstatistik l, og dernaast, hvilke Statsökonomisk tidsskrift for 93:»Beregning av den ökonomiske vasrdi av det norske folks arbeidsevne».

23 INDT/EGTSF0RH0LD I SVERIGE OG NORGE 229 forandringer de beregnede tal kan antages at uudergaä, naar man tar hensyn til vserdien av de gifte kvinders arbeide og deres andel i den de gifte maend tillagte formue og formuesindtsegt. Med hensyn til indtasgtsforholdenes utvikling hitssettes efter de statistiske aarböker folgende sammenstilling av de hithenhörende data for Sverige og Norge: Sverige: Taxe ringsåar Opskattet indkonist af kapital og arbeide kroner Folkeniaingde i midien av det foregaaende aar Gjen nemsnitsindtsegt pr. indbygger kroner Gjennemsnitsind tsegtens stigning, /o ,244,764,434,59,007,49,655,350,75 5,357,384 5,542,0 5,582, l f r Norge: Ügningsaar Anlagen indt;egt ved den kommunale Beskatning kroncr Folkemicngde April 907 og 92 og 30 Juni 92 Gjen ncmsnilsindtaegt pr. indbygger k ron er. Gjcnncmsnüsindljegtens stigning /o /4 535,95,000 65,024, ,485,000 2,342,254 2,399,292 2,427, l ( } Som det vil sees, har utvikhngéiri begge lande fra 908 til 92 gaat ganske parallelt; hvad derimot forholdet mellem aarene 92 og 93 angaar, kommer for Norges vedkommende to omstasndigheter i betragtning, nemlig for det förste indförelsen av selvangivelsessystemet og dernsest tidsforskjellen, som her er fem fjerdingaar, mens den for de svenske opgavers vedkommende er et aar. Den samlede virkning av disse to omstasndigheter er beregnet at repraesentere et fradrag av c:a 9 procent (jfr den för nsevnte avhandling i Statsök. Tidsskr. for 93 s. 75), og den ovenanförte stigningsprocent av 26. skulde saaledes forminskes fra 26.2 til noget over 7 /o. For det hele tidsrum blir den beregnede stigning i Sverige 27.7 % og i Norge 26 ä 27 % I de ovenfor meddelte tal for Sverige er imidlertid udbyttet av jordbruks- og anden fast ejendom ikke medtaget. Indkomsten har tidligere vseret beregnet med 6 % av förstnsevnte og med 5 /o av anden ejendom, i hvilken regel det ikke er forfatteren bekjendt

24 230 A. N. KIA!R at der er foretat nogen förändring. Beregnet paa denne maate skulde, efter de i Statistisk Aarbok meddelle oplysninger om kapitalvaardien av bevillnihgsskyldig fast ejendom, den samlede indkomst derav vaare steget fra 355,339,45 kr. efter taxeringen for 908 til 448,0,278 kr. efter taxeringen for 93, hvilket utgjör henholdsvis kr og pr indbygger, utvisende en stigning av 2 %. Saarskilt for jordbrukseiendommen var der en indtaagtsstigning fra kr til kr pr indb. = %, mens indkomsten av anden fast eiendom viser en stigning fra kr til kr pr indb. = -f- 32 /o. Jordbruksvaardien er imidlertid efter visse mellemrum av aar gjenstand for omtaxering, hvilket i höi grad influerer paa tallene, idet nemlig vaardierne efter den i 908 foretagne omtaxering stod omtrent stille indtil og med aaret 92, hvorefter omtrent den hele stigning falder paa aaret 93, da der var en ny taxering. I förbindelse hermed kan det anmerkes, at yaardien av anden fast eiendom fra 92 til 93, beregnet pr indbygger, viser en stigning av 7.9 procent, hvilket ligger temmelig naar den for indkomst av kapital og arbeide ovenfor beregnede stigningsprocent (8.2). Alt i alt synes det at fremgaa av de her meddelte oplysninger for de faste eiendomme, at naar indkomsten av disse medtages i beregningen, bidrar dette til at nedsaatte lidt den for Sverige beregnede stigning i den gjennemsnitlige indkomst, nemlig fra 27.7 til 26.2 procent, saa al den omtrent ganske falder sammen med den for Norge beregnede stigning. Disse stigningsprocenter maa forövrig i nogen grad reduceres, fordi indtaagtsstigningen for en del skyldes den med selve indtaagtsnivaaets forhöielse forbundne oprykning av indtaagter over skattegraansen, hvorved flere og flere personer inddrages under beskatningen. Til belysning av spörsmaalet om ha'or stor den heromhandléde reduktion kan antages at-a'aare, meddeles folgende beregning for de til indkomstskat takserede personer, hvis indtaagter i 907 og 92 översteg 000 kröner. Efter takseringen for 908 var ifölge»statistiska Utredningar» s. 83 anfallet av disse personer 352,580 med en samlet indkomst av 890,44,500 kroner. I forhold til folkemaangden i midten av aaret 907 utgjorde anfallet av vedkommende personer 65.8 pr

25 INDTÄGTSFORHOLD I SVERIGE OG NORGE og deres indkomst kröner pr indbygger. Efter taxeringen for 92 var ifölge Statistisk Aarsbok 94 s. 67 det tilsvarende antal av personer 475,655 = 85.9 pr 000 indb. og deres samlede indkomst av,94,774,700 kröner = kröner pr indbygger. Stigningen fra til kröner utgjör 29.8 procent, men naar man til de for 908 opförte tal laegger 07,732-personer lor at bringe det hele antal personer op til de for 92 i betragtning kommende 85.9 p. m. av befolkningen, og naar disses middelindtsegt i 907 anssettes til 890 kröner, vokser indtaegtsbelöpet til 986,322,980 kröner og gjennemsnitsindtsegten pr indbygger til 84.0 kröner. Dennes stigning blir saaledes 3.50 kr. = 7. %. Den tilsvarende beregning for Norge stiller sig saaledes, at gjennemsnitsindtaegten for statsskat3'derne (blandt hvilke her ogsaa indgaar aktieselskaper) efter ligningen for 907/908 var 2.80 kr. og efter ligningen for 9/ kr., hvilket viser en (ureduceret) stigning av 29. %>, altsaa paa det naermeste som i Sverige. Naar der imidlertid tages hensyn til at anfallet av statsskatydere efter förstnsevnte ligning alene utgjorde 48.3 p. m. men efter ligningen for 9/ p. m., og derfor til tallene for 907/908 tillsegger 36,300 skatydere med en gjennemsnitlig indkomst av 800 kröner og altsaa en samlet indkomst av 29,040,000 kröner, faar man for dette aar en gjennemsnitsindtsegt av kröner og en stigning mellem de heromhandlede fire aår av 7.2 procent, altsaa ogsaa her som i Sverige. Naar man nu i denne undersökelse inddrar aaret 93, som hittil er holdt utenfor paa grund av det i Norge fra dette aar indförte selvangivelsessystem, saa finder man, at det taxerede indkomstbelöp ifölge den svenske statistiske aarbok s. 65 for samtlige skatydere, altsaa iberegnet ogsaa aktieselskaperne, steget fra,645,683,888 til,802,345,3,8 kröner, altsaa pr indbygger fra til kröner, hvilket viser en (ureduceret) stigning av kr. = 8.7 procent. Hvis man nu, i likhed med de ovenomhandlede «rfaringer for taxeringerne fra 908 til 92, kan anta, at der mäa gjöres en reduktion i samme forhold som fra 29.8 procent til 7. procent, skulde de for 93 beregnede 8.7 procent gaa ned til 5 procent og den hele stigning fra 907 til 92 (= takseringsaarene 908 og 93) bli 22 Va procent.

26 232 A. N. K I/ER For Norges vedkommende blir den tilsvarende beregning usikker paa grund av selvangivelsessystemets virkning; men efter de i Stafsökon. tidsskr. 93 s. 75 meddelte oplysninger for de kommunale skatydere skulde gjennemsnitsindtsegtens stigning, med fradrag av den del av samme, som skyldes selvangivelsessystemet, fra kalenderaaret 907 til kalenderaaret 92 utgjöre 23 Vä procent. Mens saaledes de paa indkomstskatten bj'ggede beregninger förer til en stigning i gjennemsnitsindtsegterne for Sverige av 22 Vä procent, synes bevillningstaxeringerne sammenholdt med de tilsvarende norske opgaver at före til et noget höiere resultat. Ifölge de opgaver der er meddelt i den i det statsökonomiske tidsskrift for 93 indtagne avhandling s , skulde nemlig den ureducerte indteegtsprogres for Norge fra 906 til 9 ha vseret 22.7 % og den reducerte progres 20.4 %>, altsaa sidstnaevnte 0 /o mindre. Sammenholdt med resultaterne for 92 viser den ureducerte progres sig at vaere 54.7 /o og den reducerte 46.5 /o, altsaa her 5 /o mindre. Da man imidlertid paa grund av den forstyrrelse i beregningerne, som selvangivelsessystemet bevirker, maa laegge mest vegt paa det for aarene beregnede forhold, skulde, efter den samme reduktion av 0 /o, den reducerede indtasgtsprogres for Sverige efter bevillningstaxeringerne utgjöre 27.7 /o. 0 % derav = paa det naarmeste 25 /o. Det er derfor denne faktor, som jeg efter adskihige overveielser er blit staaende ved, om den end muligens turde gi et noget for höit resultat i forhold til de norske opgaver, paa samme tid som det maa indrömmes, at resultatet maaske vilde bli modificeret, hvis man med hensyn til bevillningstaxeringen for noget av de sidste aar hadde tilsvarende oplysninger om anfallet av de i samme indbefattede personer i likhed med de i»statistiska Utredningar» for 907 meddelte. I henhold til det anförte skulde man altsaa anta, at de i det foregaaende for 907 beregnede tal for gjennemsnitsindtaegter i Sverige i de forskjellige ålders- og civilstandsgrup.per, vil nogenlande passé, for aaret 92, naar de gjennemgaaende forhöies med 25 procent. Naar man i overensstemmelse hermed forhöier de i bilag 3 anförte indtaägtsbelöp for Sverige og for Norges vedkommende laegger til grund de i den ovenfor oftere naavnte avhandling an-

27 INDTJEGTSFORHOLD SVERIGE OG NORGE 233 förte tal for 92, kan der for de gifte bg ugifte maend tilsammentngne opstilles den side 234 meddelte tabellariske sammenligning rnellein de svenske og norske gjennemsnitsindtaegter ved de forskjellige alderstrin i aaret 92, med bibehold forövrig av de i bilaget for Sverige i 907 og de i avhandlingen for Norge i 92 opförte befolkningstal, da forskjellen i folkemsengde ikke över nogen indflydelse paa de beregnede gjennemsnitsindtaegter. Bemerkes ni a-a det imidlertid, at de for Sverige (men ikke de for Norge) opförte indtaegter indbefatter hustruernes bidrag til jordbruksindtaegten. Av denne grund er her i sidste rubrik tilhöire anfört det tillaeg til gjennemsnitsindtaegterne, som av denne aarsak maa gjöres for at stille tallene for Norge paa like fot med de for Sverige anförte. (De i denne rubrik meddelte tal er beregnet efter de i Statsök. tidsskrift 93 s. 70 indtagne detaljerte opgaver for 906, med tillaeg av 46.5 /o av hensyn til virkningen av selvangivelsen og den övrige indtaegtsstigning indtil 92.) Et tilsvarende belöp bürde egentlig fradrages fra de for Sverige beregnede indtaegtsbelöp, da de, som av det folgende vil sees, er indbefattet i de for de gifte kvinder i naervaerende avhandling beregnede indtaegter og der saaledes vil foreligge en dobbelt postering, naar de medtages paa begge steder. Egentlig bürde der herved ikke alene tages hensyn til hustruernes bidrag til jordbruksindtaegten, men ogsaa til hvad de forövrig erhverver ved selvsttendig virksomhet, forsaavidt dette er medtat* under mandens indtsegtstaxering. Herover foreligger der imidlertid ingen beregning, og da man derfor i herorhhandlede henseende for Norges vedkommende har indskraanket sig til jordbruksindtaegten, maa man, hvor der er tale om sammenligning mellem Norge og Sverige, opstille beregningen paa samme maate for begge lande. (Angaaende hustruernes andel i faellesboets formuesindtsegt, som ogsaa bürde utsondres fra den maendene tillagte indtaegt, henvises til hvad derom er bemerket under det folgende avsnit om kvindernes indtaegter.) I henhold hertil meddeles nu nedenstaaende oversigtstabel. (See tabel paa folgende side!) Som det vil sees, viser beregningerne for flere åldersgrupper nieget overensstemmende resultater for begge lande, navnlig naar

28 234 A. N. KI/EK!> s v e r i g e N o r g e 'ji 3. - } 8 _ ST tt' _8 ^ C/5 fü Åldersgrupper era = Er? : s. l c CfQ O, O: = Q to E3 B = 3 Ä ' to ^ o o' 8 C: era G 7' tus. kr.» ler. tus. kr. kr. kr. 5 9 aar 25,563 90, ,440 43, » 220,068 39, ,984 60, ,432 86, ,745 7, » 73, ,727,58 70,960 82,0, » 40,468 90,278,355 62,454 74,945, » 272,24 394,4,449 06,62 4,39, » 24, ,352,386 9,559 2,593, » 59,286 75,290,00 66,099 74,533, aar og derover 26,980 90, ,324 38, Tilsammen,75,807,764,257, , , hensyn tages til de i tabellens sidste rubrik omhandlede tillseg. Den störste avvikelse bestaar deri, at de svenske gjennemsnitsindtaegter i åldern og aar er henholdsvis 9 og 4 procent böiere end de norske, mens indtsegterne i aldersgrupperne aar og 50 aar og derover skulde vaere höiere i Norge. Overhovedet. skulde gjennemsnitsindtsegten for voksne maend i Sverige efter beregningen for 92 vaere ca. procent höiere end i Norge, men som allerede nsevnt, det er mulig at beregningen viser et lidt for günstig resultat for Sverige.. Hvad nu de gifte kvinder angaar, da er der i Statsökon. tidsskr. 93 s. 80 meddelt en for Norges vedkommende utfört approksimativ beregning, som viser forholdet mellem disse kvinders og de ugifte kvinders og enkernes antageligé gjennemsnitsindtsegter i hver aldersgruppe. Denne beregning er vistnok alene meddelt med sterkt forbehold, men forfatteren har sökt efter bedste skjön at ta hensyn til de forskjellige momenter, der kan indvirke paa heromhandlede forhold. Efter de opstillede tal skulde de gifte kvinder i alle åldersgrupper ha en noget höiere gjennemsnitsindtaegt end de ugifte, begyndende med 8.8% höiere i åldersgruppen 5 9 aar og stigende under hensyn bl. a, til barneopfostringens og barneopdragelsens vserdi til 36.7 /o j alderen aar, og D: indtaegtsbelöpet procent.

29 ItS-DTJSGTSFORHOLD I SVERIGE OG NORGE 235 derefter gradvis synkende like ned til 3.4 /o i alderen over 70, hvor maaske saerskilt enkernes indtaagter bidrar til at utjaevne forskjellen. Ved ogsaa for kvinderne for indtaegtsstigningen fra 907 til 92 at gjöre et tillaeg av 25 procent til de for ugifte kvinder og enker i bilag 3 beregnede gjennemsnitsindtaegter i -hver aldersgruppe og dernaest for de gifte kvinder at beregne en saameget höiere indtsegt, som fölger av nysnaavnte opgaver i Statsökon. tidsskrift, er jeg kommen til fölgende resultater, idet jeg med hensyn til anfallet av gifte kvinder i 907 har hentet tallene fra»statistiska utredningar» s. 359, jfr s Ugifte kvinder og enker Gifte kvinder Åldersgrupper SB 5 «SB to 7 tus. kr. lus. kl-. kr. 5 9 aar » 30-34, i 40 49» 50 59» aar og derover 243,072 80,075 0,237 64,588 46,856 9,384 86,94 90,532 5,740 73,934 67,204 43,28 29,735 23,947 49,885 47,34 44,68 40, ,878 43,398 94,89 3,223 04,877 26,705 6,264 00,639 48,990,039 9,876 5,62 7,27 70,582 48,876 96,3 52,433 7, Tilsammen,09, , , , I henhold til denne beregning kan der nu opstilles fölgende oversigtstabel for Sveriges voksne kvinder sammenlignet med Norges: (See tabel paa fölgende side!) De svenske indtaegter skulde saaledes for kvindernes vedkommende vaere gjennemsnitlig ca. 0 procent höiere end de norske; i de to yngste åldersgrupper er forskjellen 5 å 6 procent, derefter naar de i alderen aar en höide av noget over 0 procent og veksler i de fölgende åldersgrupper indtil det 60:de aar mellem 7 og 2 procent. I aarene viser der sig en saa stor forskjel som 26 procent, svarende til en ogsaa for de ugifte kvinder og enkerne i samme aldersgruppe fremtraedende forskjel, som her er 3 /o i modsaatning til 4Vs /o i åldersgruppen aar. Hvad der kan vaare grunden hertil, er ikke godt at vite, men maaske

30 236 A. N. KI2ER Gifte og ugifte kvinders indtcegter, iberegnet ucerdien au gifte kvinders huslige arbeide m. m. S v e r i g e N o r g e Åldersgrupper SS 3 era era ' o g c: -o g kr. 5 9 aar 20-24» » 35 39» » 70 aar os derover ,473 96,28 77,8 5, , ,458 9,7 64,730 74;973 87,080 94,839 00,952 94,529 98,76 43,247 97,05 58, ,3 0,722 88,468 8,896 7,554 25,879 07,399 77,277 67,30 34,953 37,637 39,80 42,094 4,25 75,958 55,608 3,046 20,330 Tilsammen,906, , , , vil det nye statistiske materiale, der for Norges vedkommende nogen tid vil foreligge, bidra til at forklare saavel denne som andre uregelm aassigheter. Bortset fra det paapekte forhold for åldersgruppen aar, er forskjellen mellem de svenske og de norske resultatet - om ikke sserlig fremtraedende og navnlig kan det maarkes, at indtaegtsstigningen fra de yngre alderstrin og indtil omkring femtiaars alderen og den derefter indtraedende synken i begge land overhovedet utvikler sig nogenlunde parallelt saavel for msend som for kvinder. Det staar imidlertid endnu tilbake at skifte ret mellem msend og kvinder; thi efter de gjasldende taxationsregler henföres en ikke saa liten del av de indtaegter, som rettelig vedkommer de gifte kvinder, til deres maands indtaagter. Herom heter det i indledningen til»statistiska Utredningar» s. 8*:»(Om hustrurs taxering) föreskrifves i de år 908 gällande skatteförordningarna, att hustru skall taxeras för inkomst af sådan beskaffenhet, att hon enligt lag ägt att ensam deröfver råda, hvaremot i öfriga fall gift man skall taxeras för all makarnas inkomst. omständigheter Då således endast under vissa hustrur äro i taxeringslängderna upptagna och då vidare för bestämmande af det minimum af inkomst, söm vid de olika slagen af taxeringar erfordras för skatteplikt, makarnas sammanlagda inkomst är den afgörande, har, för vinnande af likformig-

31 INDTJEGTSF0RH0LD I SVERIGE OG NORGE 237 het, vid bearbetningen all makarnas inkomst till-räknats mannen». Da samme eller lignende regel praktiseres ogsaa ved de norske indtaegtstaxeringer, vil det sees, at de foreliggende data ikke uten modifikation er egnet til at betyse forholdet mellem maends og kvinders indtaegter. Hertil kommer en omstaendighet, der spiller en maaske endnu större rolle i henseende til bedömmelsen av de gifte kvinders indtaegtsforhold, idet der nemlig efter den gjaeldende takseringsmaate. intetsoinhelst hensyn tages til vaerdien av det av dem utförte arbeide i hus og hjem. Det tör anses överflödig i denne förbindelse at paapeke, at dette arbeide har sin selvstaendige og betydningsfulde s-aerdi i folkets ökonomiske forhold, og. der kan forsaavidt bl. a. henvises til livad der av forfatteren er anfört i Statsökon.. Tidsskr. 93 s Vaerdien av det huslige arbeide er efter approximativ taxering medtat i de i det foregaaende s. 236 meddelte beregninger över de gifte kvinders arbeide. Den del av deres produktive virksomhet, som ved skattetaxeringerne er medindbefattet under mandens indtaegter, er tat i betragtning i foranstaaende beregninger, men derimot ikke deres andel i fsellesboets formuesindtaegt. Hvor stor forskjel denne omstaendighet bevirker i vurderiiigen av msends og kvinders indtaegter i de enkelte åldersgrupper har jeg for Norges vedkommende sökt at beregne, og det samlede resultat skulde ifölge de i naevnte tidsskrift s. 92, jfr s. 90, stille sig saaledes (bortset fra barn under 5 aar): Samlet indta;gt i tusinde kr. Gjennemsnitsindtxgt Efter de opri n del i ge beregninger Naar den halve formuesindtaìgt henföres til de gifte kvinder Efter de oprindelige Beregninger kr. Naar den lialve formuesindta;gt henföres til de gifte kvinder kr. Maend Kvinder 708,20 378,65 666, , Tilsammen,086,86,086, t

32 238 A. N. Kl JER Den samlede nationalindfaagt i aäret 92 skulde ifölge de foranstaaende beregninger for Sverige stille sig saaledes: Maand over 5 aar...,764,257,000 kröner Heri fragaar for hustruernes bidrag til jordbruksutbyttet, hvis dette beregnes paa samme maate som for Norge 54,306,000» Altsaa tilbake,709,95,000» Kvinder over 5 aar 949,5,000» Börn under 5 aar skjönsmaassig anslaaet efter samme forhold som for Norge... 40,000,000» Tilsammen 2,699,462,000 kroner eller med et rundt tal 2,700 millioner. Det kan her anmerkes, at professor Fahlbeck i en for det internationale statistiske Instituts möte ifjor fremlagt rapport (No. 7) anslaar Sveriges nationalindtaagt til.,59 millioner å 600- millioner (for ikke medregnede indkomster av jordbruk og anden fast eiendom samt tjenerlön), altsaa tiisammen ca. 2,69 millioner. I dette belöp er imidlertid ikke medregnet vserdien av de gifte kvinders huslige arbeide, likesom heller ikke det lignende av husets, hjemmevaarende dötre utförte arbeide er tat i betragtning. Vaardieii og indtaagten av de gifte kvinders samlede arbeide er föran s for aäret 907 béreghet til 529,442,000 kröner, äv hvilk'é imidléftid.' endel maa antages at ha vaaret medtat under takseringen av mandens indtaagt, i henhold til ovenstaaende maaske millioner (for 907). Paa den anden side bringer indtaagtsstigningen fra det resterende belöp op i omkring 600 millioner. Naar man derhos ogsaa regner noget tillaag for de hjemmevaarende dötres. arbeide, kommer man, som det vil sees, noget over de i denneavhandling beregnede 2,700 millioner, og det, selv om man gaar ut fra det laveste av professor Fahlbecks tal. ' Sammenholdt med folkemaangden i midten av 92 skuldesidstnaavnte belöp utgjöre gjennemsnitlig 484 kröner pr indbygger,. mens det tilsvarende belöp for Norge,,04 millioner dividert med, folkemaangden, utgjör 456 kröner pr indbygger.

33 INDTJSGTSFORHOI.D I SVERIGE OG NORGE 239 Forskjellen er saaledes ikke vassentlig og turde maaske i henseende til den rol-le, som indtaagterne praktisk talt spiller for forbrukerne, yderligere formindskes, hvis man tar i betragtning priserne paa livsförnödenheter samt den maate, paa hvilken det samlede indtsegtsbelöp fordeler sig paa indkomster av forskjellig störrelse. I sidstnsevnte henseende er der en stor ulikhet mellem Sverige og Norge, idet det er en bekjendt sak, at anfallet av store indtaegter i Norge er forholdsvis lidet; men en nasrmere utredning av dette forhold hörer ikke ind under denne avhandlings ramme.

34 Bilag. Indtsegtsfordelingen i Sverige 907 efter kjön, alder og segteskapelig stilling, beregnet efter skattetaxeringen for 908 med approximativt tillaeg for de ikke skattetaxerede eller ufuldstsendig skattetaxerede personer. Kjön, ålder og iugtesknpeiig stilling Samlel antal personel* a '/i2 907 ' Samlet antal skattetaxerede personer for Av disse vai' skaltetaxeret til en indlicgt av 500 kr. og derover Antal personer 3 Indloeglsbelöp kr. 4 licregnet tiliseg for personer, der alene er paafört fastighetsbevillning til bel&p av kr Antal personer 5 Indtsegtsbelöp kr. Do. lillajg for taxeri ngsber löp av kr Indta^gtsbelöp kr. Approximativ beregnet tillfog for kommuner med böiere skattcgramse end 500 kr. o Antal personer Ind taigtsbelöp kr. Naar hensyn tages til foranstaaende tillseg blir det samlcde antal personer med indlajgter paa kr. 500 og derover samt deres indtaigtsbelöp som fölgcr Antal personer IndLieglsbelöp kr. 'Indliegter under kr. 500 Antal personer lndtuegtsbclöp kr. Samlet indta:glsbelöp for personer med indtiegter over og under lir. 500 kr. I. Gifte mcencl. 5-7 aar 8-9» 20 24» 25-29, » 40 44» 45-49» 50-54» 55-59» » 70-74» 75 79» 80 aar og derovcr. i i ,793 73,9 07,05 03,20,283,06,66 92,839 80,599 66,888 5,840 37,6 9,740 0, ' 0,806 56,427 83,482 80,263 87,36 82,686 7,20 59,80 45,400 3,349 8,720 8,49 3, ,32 5,428 7,607 64,522 65,879 59,408 48,473 37,388 24,773 4,74 7,360 2,89,308 22,467 9,830,338 59,44,4 96,946,996 04,869,44 7,587,426 0,6,70 93,095,345 72,402,999 5,524,720 33,864,877 9,55,079 7,855,247 3,254,5 94,06 2,843 4,04 5,363 5,888 5,535 5,05 4,299 2,930, ,520 64,480,048,940 2,328,20 3,0,540 3,45,040 3,20,300 2,929,580 2,493,420,699,400,052, ,820 94,300. 6,38 73,242 84, ,55 352, , , , ,835 90,25 8,989 47,268 9, ,23 3,504 2,693 2,505 2,23,766, , ,20,735,020,892,60,454,220,352,700,95, , , , ,240 32,300 49,680 22,40 35,293 55,747 77,954 7,229 73,747 67,509 55,774 43,82 29,966 8,50 9,420 3,740,684 24,087 0,365,296 6,890,856 00,672,488 08,99,999 22,403,070 5,594,694 97,627,250 76,402,247 54,764,735 36,027,642 20,855,068 8,433,05 3,489, ,500 8, i;89 37,536 38,657 37,065 36,778 36,922 33,690 27,74 6,000 8,399,620 25,707,38,500,746,796 5,994,20 67,884,976 9,822,68 0,495,06 0,842,940 9,762,939 2,762,240 35,65,30 3,04,723 28,699,47 2,23,450 09,858,700,96,072 88,38,39,3,522 65,878,257 9,534,270 45,56,92 6,879,768 27,734,836 3,504,000,937,05,763,790 5,253,452 Tilsammen 876, , , ,857,073 40,02 23,259,60 2,588,976 9,935 0,764, ,069 87,470,09 356,40 0,852, ,322,742 Ifölge befolkningsstalistikken. 2 Ifölge Ålderdömsförsäkringskomniittéens Statistiska utredningar, Tabel. 9 lfölge samme skrift tabel Ifölge de i samme skrift tabel opförte indkomstbelöp med fradrag av det paa indkomster under 500 kr. faldende belöp, hvilket av mig er blit beregnet ved a-t multiplicere dc i tabel 5 anförte antal personer med de av tabel 5 utledede gjennemsnitlige indkomstbelöp pro pcrsona, ncmlig for dc sex lavestc indkoinslklasser licnboldsvis 3, 7, 45, 243, 34 og 447 kr. 5 Med hensyn til de i denne og rubrikkerne 6 3 anförte tal henvises til dc eftcrfölgende forklarende bemserkningfer under nr Forelöbig beregning, jfr bilag 2 og det der anmerkede.

35 II. Ugifle mcend incl. enkemcend. 5-7 aar 8 9» 20-24» 25-29» 30-34» 35-39» 40 44» 45 49» > 60-64» » aar o» derover Tilsammen 55,590 95, ,275 9,52 66j39 37,348 29,455 25,220 2,89 9,853 9,938 20,620 22,404 8,444 9,48 4,38 5,558 7,264 57,928 32,435 9,534 6,408 4,289 2,379 0, ,686 7,592 5,052 3,932 3,846 5,274 69,653 54,956 29,05 6,30 2,790 0,626 8,704 7,96 5,66 4,45 3,047,882,466 2,897,622,347,557 60,488,56 6,325,73 38,668,970 25,753,963 22,68,229 9,285,36 6,290,892 5,26,493 0,956,426 9,,050 6,728,792 3,944,672 4,969, ,020 0,440 26, , , , , , ,380 44, , , , ,060 93,40,638 2,69 6,029 42,939 54,522 56,394 52,533 58,67 49,725 50,427 52,533 4,652 36,62 25,272 22,58 58,974 7,6 4,080, ,720,065,960 3,866,940 2,203,200,007,00 53, ,700 30, , ,360 45,260 9S ,720 42,20 32,400 4,383 7,266 77,032 59,605 3,683 8,060 4,327 2,059 9,99 8,3'42 6,690 5,006 3,792 2,387,859 3,90,000 2,426,648 64,497,970 63,90,872 40,96,332 26,787,357 23,084,022 20,52,73 7,068,037 5,96,240,62,9 9,644,802 7,92,793 4,259,724 5,27,78 5,207 78,666 27,243 59,96 34,708 9,288 5,28 3,6,98,5 3,248 5,64 8,62 6,057 7,289 35,080,024 2,38,486 35,373,554 7,553,388 0,204,52 5,882,840 4,553,528 3,935,39 3,34,588 3,407,256 3,643,200 3,856,658 4,50,476 3,323,799 3,284,90 38,270,024 33,745,34 99,87,524 8,455,260 50,400,484 32,670,97 27,637,550 24,087,852 20,382,625 9,368,496 5,264,39 3,50,460,343,269 7,583,523 8,502,69 875, ,73 244, ,98,96; 8,577 4,974, ,74 9,379 0,464, , ,202,40 602,846 58,88, ,084,408 III. Ugifle kuinder incl. enker. 5-7 aar 8-9» 20-24» 25 29» 30-34» > 40 44» 45 49» 50 54» 55-59» » 75-79» 80 aar o«derover Tilsammen.. 50,560 92,52 80,075 0,237 64,588 46,856 45,964 45,420 42,66 43,533 44,66 45,96 46,034 35,444 34, ,74,859,779 9,62 8,673 9,375 9,638 9,255 9,276 9,635 8,933 7,96 4,705 3, ,994,2 0,98 8,42 7,097 6,8 6,302 5,86 4,500 3,936 3,487 2,645,774, ,97,592,206 9,44,70 0,044,674 8,63,808 8,524,374 9,68,24 9,63,28 9,53,85 9,773,520 0,657,505 8,457,697 7,467,02 4,245,907 4,26, ,500 9,280 30,60 48,720 67,860 07,880 52, , ,700 36, , , ,500 75,740 40,940, ,50 5,499 5,850 0,062 9,07 26,325 32,058 36,270 39;429 38,493 29,250 8,720 4, ,367, Ol 30,780 42, ,80 605,880 44, , ,500 26,540 49,580 3,400 84,240 69,660 53,460 38,880 32, ,273 2,630 2,87 9,306 7,85 7,549 7,084 5,978 5,256 4,766 4,9 3,29 2,49,79 593,60,744,208 9,96,560 0,704,773 9,02,238 8,949,036 0,09,235 0,094,973 0,02,53 0,239,870,72,094 8,899,350 7,825,23 4,479,247 4,405,03 49,940 90,239 67,445 89,050 55,282 39,005 38,45 38,336 36,683 38,277 39,850 4,725 42,85 33,295 32,47 33,286,680 23,37,90 43,368,255 23,598,250 4,539,66 0,02,295 9,9,70 9,622,336 8,840,603 8,497,494 8,089,550 7,468,575 6,893,25 4,66,300 4,026,404 33,880,28 25,6,09 53,284,85 34,303,023 23,64,404 9,05,33 20,020,405 9,77,309 8,852,756 8,737,364 9,26,644 6,367,925 4,78,446 9,40,547 8,43,507,09,678 6,563 76,370 l 2,28,653 4,455 2,583,900 28,69 6,025 3,253,500 86,850lll8,247, ,828 26,277,94 334,524,866