Sveriges officiella statistik i sammandrag Efterföljare: Statistisk årsbok för Sverige Anmärkning:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Sveriges officiella statistik i sammandrag / utgiven av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : SCB, Fr. o m. årgång 1871 publicerad som första nummer i Statistisk tidskrift även med innehållsförteckning på franska. Efterföljare: Statistisk årsbok för Sverige / SCB - Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Fritt tillgänglig från 1914 på internet. Anmärkning: Vid digitalisering av Statistisk tidskrift, , har häftena med Sveriges officiella statistik i sammandrag och tre bilagor brutits ut ur sin årgång och behandlats som separata häften. Statistisk tidskrift häft Digitaliserad av Statistiska centralbyrån urn:nbn:se:scb-st-1897_

3 STATISTISK TIDSKRIFT UTGIFVEN AF KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN. [Häft ] STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG

4 STOCKHOLM 1897 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

5 INNEHÅLL AF ÅRGÅNGEN [Häft. 110.] Årgångens N:o 1. Sveriges officiela statistik i sammandrag Sid. 1. [Häft. 111.] Årgångens N:o 2. Förhandlingar vid nordiska statistiska mötet i Stockholm den augusti 1897» 93. Rikets folkmängd fördelad efter yrkesgrupper, år 1896» 135. Sparbanks- och postsparbanksrörelsen under år 1895» 136. Rikets folkmängd år 1895, fördelad åldersvis efter civilstånd» 140. De skandinaviska folkens andel i Europas produktion och samfärdsel» 145. [Häft. 112.] Årgångens N:o 3. Statistiska öfversigtstabeller för olika länder» 151.

6

7 Förhandlingar vid nordiska statistiska mötet i Stockholm den augusti På initiativ af chefen för Norges statistiska embetsverk, direktor A. N. Kiær, blef år 1888, under förutsättning af respektive regeringars bifall, mellan cheferne för de statistiska byråerna i Sverige, Norge och Danmark öfverenskommet att mötas i Kristiania 1889 och sedermera efter ny öfverenskommelse samlas till gemensamma öfverläggningar, i afsigt att så vidt möjligt söka befrämja en större likformighet mellan de officiela statistiska publikationerna i de tre nordiska rikena. Dessa möten, som borde hållas vexelvis i de tre ländernas hufvudstäder, skulle förberedas genom ett program, hvaraf de statistiska embetsverken hade att besörja hvar sin del, och afsåg man att på detta sätt efterhand genomgå de flesta och om möjligt samtliga grenar af den officiela statistiken, af hvilka dock endast några få skulle behandlas vid hvarje möte. Det sålunda beramade första mötet hölls i Kristiania den 4-6 juli 1889, hvarvid såsom program för öfverläggningarna förelågo: A) Bemærkninger vedrorende de tre nordiske Rigers Folketællingstabeller, af chefen för Norges statistiska centralbyrå; B) Promemoria angående folkmängdens fördelning efter kön. ålder och civilstånd samt yrken vid 1890 års folkräkningar i Sverige, Norge och Danmark, af chefen för Sveriges statistiska centralbyrå; C) Henstillinger som Grundlag for Behandlingen af Sverigs, Norges og Danmarks udenrigske Omsætnings-Statistik, af chefen för Danmarks statistiska byrå. Mötets förhandlingar föreligga i tryck uti Meddelelser fia det Statistiske Centralbureau, 7:de Bind. Jemlikt beslut vid första mötet hölls det andra mötet i Stockholm den 9 12 september Programmet upptog följande öfverläggningsämnen: A) Om Afholdelsen af Kreaturtællinger, af chefen för Danmarks statistiska byrå; B) Bemærkninger vedrorende de tre nordiske Rigers Skibsfartsstatistik, af chefen för Norges statistiska centralbyrå; Stnt. Tidthr. lu:e haft. b

8 94 Statistiska mötet i Stockholm C) Promemoria angående folkmängdens fördelning efter yrken, af chefen för Sveriges statistiska centralbyrå. Förhandlingarna äro offentliggjorda i Statistisk Tidskrift, årg. 1890, häftet 2. Det tredje mötet hölls i Köpenhamn, den september Till förhandling förelågo: A) De vid mötet i Stockholm framlagda Bemærkningar vedrørende de tre nordiske Rigers Skibsfartsstatistik, afd. om Den indenrigske Skibsfart, jemte Nogle Tillægsbemærkninger vedrørende Skibsfartsstatistiken, af chefen för Norges statistiska embetsverk; B) Promemoria angående de nordiska rikenas redogörelser om folkmängdens årliga förändringar, af chefen för det svenska embetsverket; samt C) Jordbrugenes Fordeling efter deres Størrelse og Driftsherre-Forhold, af chefen för Danmarks statistiska byrå. Mötets förhandlingar återfinnas i Statistiske Meddelelser, 3:die Række, XI. Under loppet af aren hade alltså möten hållits i hvar och en af de tre nordiska rikenas hufvudstäder. Redan vid mötet i Kristiania hade öfverenskommits, att sedan så skett, mötena derefter i regeln skulle hållas endast hvart annat år. Efter det år 1893 öfverenskommelse träffats om ytterligare ett års uppskof, hölls det fjerde mötet i Kristiania den augusti De ämnen, som här behandlades, voro följande: A) Statistiken over Arealets Benyttelse, Udsæden og Høsten, forberedt af chefen för Danmarks statistiska byrå; B) Omfånget och innehållet af en fabriksstatistik, af chefen för den svenska byrån; samt C) Socialstatistik, særlig forsaavidt angaar Arbejdslønninger samt andre Lønnings- og Indtægtsforhold, af chefen för Norges statistiska embetsverk. Förhandlingarna föreligga i tryck uti Meddelelser fra det Statistiske Centralbureau, 12:te Bind. Vid samtliga dessa fyra möten hade deltagarne varit: från Sverige öfverdirektör Eiis Sidenbladb, från Norge direktör A. N. Kiær och från Danmark byråchef Marius Gad.

9 Mötets förhandlingar. 95 Det femte nordiska statistiska mötet, hvilket likasom det närmast föregående blef uppskjutet på ett år, sammanträdde i Stockholm den 19 augusti 1897 och afslutades den 23 i samma månad. Uti mötet deltogo: chefen för Sveriges statistiska centralbyrå, öfverdirektör Elis Sidenbladh ; chefen för Norges statistiska centralbyrå, direktör A. A'. Kiær; samt chefen för Statens statistiska byrå i Danmark, direktör Marcus Rubin, hvilken år 1895 efterträdt M. Gad såsom chef för den danska statens officiela statistik. Såsom sekreterare vid detta möte fungerade undertecknad Sundbärg, aktuarie i den svenska statistiska centralbyrån. Programmet för mötet upptog följande öfverläggningsämnen. hvilka redan under sommarens lopp delgifvits mötesdeltagarne och finnas härho» såsom bilagor (A, B och C) återgifna, uemligeu A) Statistik vedrørende Arbejdskonflikter, af chefen för statens statistiska byrå i Danmark; B) Den repræsentative Undersogelsesmethode, af chefen för Xorges statistiska centralbyrå; samt C) Sveriges, Norges och Danmarks statistiska årsböcker, af chefen för Sveriges statistiska centralbyrå. Mötet, som punkt för punkt genomgick de i detta program gjorda hemställanden, fattade under förhandlingarnas fortgång beträffande de särskilda punkterna samt i öfrigt följande Beslut: A. Statistiken öfver arbetskonflikter. (Jfr. Bil. A.) 1) Mötet ansåg, att möjligen blifvande statistiska undersökningar angående arbetskonflikter äfven i Sverige och Norge så vidt möjligt böra utföras i väsentlig öfverensstämmelse med det sätt, hvarpà de utförts i Danmark, genom inhemtande alltså af upplysningar â alla de vägar, som kunna stå till buds, men i främsta rummet från arbetsgityare- och arbetareorganisationer; samt 2) att, åtminstone i fråga om arbetskonflikter (strejker och lock-outs) af någon betydenhet, frågeformulären, intill dess ytterligare erfarenhet vunnits, böra erhålla ungefär det utseende som de i Danmark använda (och i bilaga A här anförda), dock med följande, af direktör Rubin föreslagna tillägg:

10 96 Statistiska mötet i Stockholm a) Mellan punkterna 4 och 5 insättas å begge formulären följande tvenne frågor: (6) -Gjordes, vid konfliktens utbrott, af någondera parten gällande att kontraktsbrott förelåge, och i så fall af hvilkendera?» (7)»På hvad sätt och i hvilken form fattades beslut om konfliktens utbrytande?» b) På formuläret M. insattes under punkt 5:»Huru många af dessa voro aktiebolag?» c) Efter punkt 11 å formuläret M. och efter punkt 12 å formuläret A. tillägges: (14) (15).»Huru många utanförstående arbetare antogos under konflikten, i stället för de förut använda? Huru inånga af de nyantagne hade infunnit sig från främmande länder? Huru många af de nyantagne fingo fortsatt anställning efter konfliktens afslutande? Fingo alla de förutvarande arbetarne ånyo anställning vid driften i fråga, eller i annat fall huru många af dem?» d) Efter punkt 14 à formuläret A. och efter punkt 13 å form. M. tillägges : (18) (17).»Om under konfliktens förlopp misslyckade försök till förlikning gjordes, torde så vidt möjligt de närmare omständigheterna härvid meddelas.» 3) Till sist ansåg mötet, att, förutom utsändande af frågeformulären till arbetsgifvare och arbetare, vederbörande statistiska embetsverk jemväl borde genom egna undersökningar, på grund af tidningspressens meddelanden, rättsprotokoll o. s. v., söka förskaffa sig erforderliga upplysningar angående konfliktens förlopp och karaktär. Cheferna för Sveriges och Norges statistiska centralbyråer uttalade derjemte såsom sin åsigt, att till ledning vid blanketternas ifyllande tryckta exempel borde bifogas, vare sig anbragta, med mindre stil. å sjelfva blanketten, eller å särskilda blad. B. Den representativa undersökningsmetoden. Mötet ansåg: 1) att den representativa undersökningsmetoden är berättigad i de fali, då omständigheterna icke medgifva en fullständig statistisk undersökning, hvilket särskildt ofta torde blifva händelsen inom socialstatistiken ; 2) att vid representativa undersökningar alltid bör sörjas för att

11 Mötets förhandlingar. 97 resultatet så vidt möjligt kan kontrolleras genom sammanställningar med fullständiga statistiska undersökningar på motsvarande eller närgränsande områden; samt 3) att således fullständiga statistiska undersökningar icke göras öfverflödiga genom den representativa statistiken, utan tvärtom böra befrämjas så långt omständigheterna det medgifva. Slutligen ansåg mötet af vigt vid representativa undersökningar, att en fullständig redogörelse lemnas angående den metod, enligt hvilken urvalet blifvit gjordt. C. De statistiska årsböckerna. Mötet ansåg såsom lämpligt, beträffande Sveriges, Norges och Danmarks statistiska årsböcker: 1) att titlarne bibehållas oförändrade, dock att deri alitid angifves utgifningsåret, som bör vara detsamma som tryckningsåret, stående det i öfrigt hvar och en fritt att dessutom angifva årgångens nummer; 2) att, ehuru det är önskvärdt att formatet är så litet som möjligt, någon förändring i de redan antagna icke ifrågasattes; 3) att sidtalet icke bör nämnvärdt öfverstiga 200, men kan vara mindre; 4) att, med fäst afseende bland annat pä hvarje lands större eller mindre rikhaltighet af nödiga källor, det öfverlåtes åt hvart land för sig att bestämma om de särskilda tabellernas form och innehåll, dock att dessa så vidt möjligt efter hvarandra pä det sätt anordnas, att de i innehållsförteckningen kunna upptagas uti fortlöpande ordning under följande afdelningar: 1. Administrativa indelningar; areal och folkmängd. 2. Folkmängdens förändringar. 3. Helso- och sjukvård. 4. Jordegendomar; skogar. 5..lordbruk och boskapsskötsel. 6. Jagt; fiske. 7. Bergshandtering; fabriker. 8. Handel och sjöfart. 9. Kommunikationsanstalter. 10. Kreditanstalter. 11. Försäkrings- och pensionsanstalter. 12. Socialstatistik och dylikt.

12 98 Statistiska mötet i Stockholm Fattigvård. 14. Rättsväsendet. 15. Undervisning. 16. Offentliga val. 17. Finanser. 18. Meteorologiska förhållanden; hvarvid för veterinärväsendet redogöres under afd. 5 (Jordbruk och boskapsskötsel), ej under afd. 3 (Helso- och sjukvård); 5) att, der ej nya sifferdata eller andra omständigheter det föranleda, tabellerna så vidt möjligt bibehållas oförändrade i alla följande årgångar, och att derfor i regel icke någon tabell bör i årsboken intagas, som icke är af beskaffenhet att den kan och bör qvarstå, med eller utan förändringar, äfven i en följande årgång; 6) att då uppgifterna icke afse kalenderåret, utan driftsår, budgetår eller dylikt, bör datum för sådant års början angifvas; hvarjenite uppgifter, som afse förhållanden vid årsskiftet, hänföras enligt regel till det gångna årets slut och icke till det nyas början; 7) att uppgifter äfven för föregående år meddelas i tabellerna, antingen i särskilda kolumner eller under slutsummorna; börande dessa siffror vara ärssiffror och, såvida lämpligen ske kan, tillika medeltal för 5-årsperiodor, helst sådana som hafva 5 eller 0 till slutsiffra; 8) att innehållsförteckningar öfver tabellerna meddelas ej allenast å landets språk utan äfven å franska språket, varande det dessutom önskvärdt att, såsom nu sker i Norge och Danmark, äfven öfversättningar å franska språket ske i kolumnhufvuden och radrubriker, börande dock dödsorsaker i den särskilda tabellen derför öfversättas å latin ; 9) att källor för tabellernas innehåll angifvas, på det sätt som lämpligast synes. Med anledning af det förslag, som af chefen för Norges statistiska centralbyrå väcktes i samband med förevarande ämne, och som finnes återgifvet såsom tillägg till Bil. C i det följande, beslöt mötet derjemte hemställa, att der ej från vederbörande embetsverk internationela statistiska öfversigter redan offentliggöras några blad af årsboken användas för dylika öfversigter, med särskild hänsyn till de nordiska länderna.

13 Mötets förhandlingar. 99 D. Nästa statistiska möte. 1) Chefen för Danmarks statistiska byrå inbjöd sina kollager till gemensamt möte i Köpenhamn sommaren 1899, och skulle närmare bestämmelser angående mötestiden samt ämnena för mötets behandling fattas efter skriftliga underhandlingar, som inledas från Köpenhamn under våren sagda år. 2) Berättelsen om det statistiska mötet i Stockholm jemte dithörande betänkanden kommer att utgifvas af Sveriges statistiska centralbyrå i Statistisk tidskrift och blifver jemväl i separataftryck öfverlemnad till de statistiska byråerna i Norge och Danmark. Stockholm den augusti Gustav Sundbäfff.

14 100 Statistiska mötet i Stockholm Bil. A. Statistik vedrørende Arbejdskonflikter. Imellem de Opgaver, det danske statistiske Statsbureau efter sin Reorganisation har paataget sig, er ogsaa Indsamling af Data vedrørende Konflikter mellem Arbejdsgivere og Arbejdere. Da et saadant Arbejde endnu ikke er paabegyndt af Sverrigs og Norges Bureauer, og da Undersøgelserne for Danmarks Vedkommende gaa i deres første Aar, saa at fælles Overvejelser endnu i høj Grad ere paa deres Plads, skal jeg her tillade mig at fremsætte nogle Bemærkninger og Forslag om denne Sag. En Statistik over Arbejdskonflikter iværksættes for Tiden i eu stor Mængde Stater, og navnlig findes den i de store Kulturstater, saasom England, Frankrig, Italien, Østerrig samt de forenede Fristater i Nordamerika. Nytten af en saadan Statistik er saa iøjnefaldende, at der ikke herpaa behøves at ofres mange Ord. Dels belyser den et socialt Fænomen, der i og for sig er af stor og indgribende Betydning, dels giver det indsamlede Materiale væsentlige Bidrag til det almindelige Kendskab om Landets Arbejder- og Arbejdsforhold. Det synes ogsaa utvivlsomt, at det gælder om denne statistiske Opgave som om ikke faa andre, at den nok saa godt lader sig løse i et lille Land som i et stort. For Danmarks Vedkommende haaber jeg tilmed, Forholdene skulle være særlig gunstige for Opgavens Løsning. En Oversigt over de Former, hvorunder en Statistik vedrørende Arbejdskonflikter tilvejebringes i de forskellige Lande, findes i en nylig fremkommen Afhandling af Dr. Victor Mataja, Chefen for det statistiske Departement i det K. K. østerrigske Handelsministerium. Denne Afhandling >Die Statistik der Arbeitseinstellungen findes i Marts-Hæftet for i Aar (1897) af >Jabrbucher för Nationalokonomie und Statistik» og giver en kortfattet og dog tilstrækkelig fyldig og sammenlignende Behandling af alle herhen hørende Grundspørgsmaal. For Danmark findes Oplysninger i det af statens Statistiske Bureau udgivne Hæfte >Love og Cirkulærer in. v.> (»Statistiske Meddelelsers, Tredie Række, 18 Bind. Fjerde Hæfte), S. 17 og S. 58. De Skemaer, vi benytte, tindes imidlertid ikke aftrykte i paagældende Hæfte og skulle derfor meddeles her. Af de fölgende to Blade gengiver det förste (M) Skemaet til Arbejdsgiverne (Mestrene), det andet (A) Skemaet til Arbejderne.

15 Bil. A. Arbejdskonflikter. 101 M. Konfl. i\:o.. Jfr. Udkl. S.. fra Meddelelse til Statens Statistiske Bureau om en Arbejdskonflikt i { l gn i Amt.

16 102 Statistiska mötet i Stockholm (Adresse): (Dato): (Underskrift):

17 Bil. A. Arbejdskonflikter. 103 A. Konfl. N:o Jfr. Udkl. S.. fra... Meddelelse til Statens Statistiske Bureau om en Arbejdskonflikt i { y gn i Amt. *) Navnene paa disse andre Arbejdergrupper ønskes angivet her under Tabellen (Eks.: Under en Mturersvendestrike : Murerhftandlangere, senere Tømrere o. s. v.)

18 104 Statistiska mötet i Stockholm (Adresse): (Dato) : (Underskrift) :

19 Bil. A. Arbejdskonflikter. 105 Medens det er almindeligt, at Indsamlingen til de statistiske Bureauer foregaar gennem Lokaløvrighederne, har man i Danmark stillet sig i direkte Forhold til Arbejdsgivere og Arbejdere. Dette lettes os ved. at Fællesrepræsentationen for dansk Haandværk og Industri direkte eller indirekte staar i Forbindelse med de fleste Arbejdsgivere, og at Udvalget for de samvirkende Fagforeninger paa samme Maade i Regelen repræsenterer Arbejderne. Men ogsaa hvor Sagen lægges i Lokaløyrighedernes Haand, kan der jo blive Spørgsraaal for disse om paa hvert Sted at finde ordnede Repræsentationer for Arbejdsgivere og Arbejdere. Spørgsmaalet er da, om saadanne tindes, og om man kan have Tillid til dem. Det bør her ikke forbigaas, at man maaske i visse Stater ikke vil henvende sig til Arbejderorganisationerne paa Grund af disses politisk-sociale Karakter, men gaar uden om dem og søger Oplysninger hos Arbejdsgiverne og hos enkelte Arbejdere foruden i Aviser og lignende. Ihvorvel nu de sidstnævnte Muader overalt supplementvis bør anvendes, er det dog en stor Fordel at have Korporationer som Mellemled, og de statistiske Bureauer maa se under Øje, at de ikke kunne gaa Arbejdernes Repræsentationer forbi, hvis de overhovedet ville have en social Statistik, der betyder noget. I Danmark har Københavns statistiske Kontor for længst samarbejdet med de samvirkende Fagforeninger, og Statens Statistiske Bureau har i det sidste Aar paa forskellig Maade faaet fyldig og værdifuld Støtte hos dem (f. Eks. til Brug for vor Forbrugsstatistik). Det synes ogsaa, efter de alt indkomne Skemaer, som om vi skulle faa god Nytte af Arbejderorganisationerne til nærværende Statistik, der i hvert Fald hos os aldeles ikke kunde gennemføres uden denne Bistand. Hvor en Arbejdsgiver staar udenfor nogen Organisation tilstilles der ham fra Bureauet et Skema, i Forbindelse med følgende Skrivelse: >Idet Bureauet, i Henhold til de ved Lov af 16de December 1895 fastsatte Opgaver for dets Virksomhed, i Løbet af Aaret 1896 foretog de forberedende Skridt til Tilvejebringelse af Materiale vedrørende Arbejdskonflikter, modtog man Tilsagn fra Fællesrepræsentationen for dansk Industri og Haandværk og fra Udvalget for de samvirkende Fagforeninger, om at disse fra 1ste Januar 1897 vilde varetage Udfyldelsen af Skemaer, man var blevet enig om, for de Virksomheders Vedkommende, til hvilke deres Indflydelse rækker. For saadanne Arbejdsgiveres Vedkommende, som Fællesrepræsentationen ikke staar i Forbindelse med, maa man imidlertid direkte henvende sig til de paagældende, og i Henhold hertil tillader man sig herved at anmode om godhedsfuld Udfyldelse af vedlagte Skema i Anledning af Skemaet ønskes selvfølgelig først tilbagesendt, naar Konflikten er endt. og altsaa ogsaa Tidspunktet herfor kan anføres i den paagældende Rubrik. En Sammenligning mellem de danske.skemaer og Udlandets viser paa flere Omraader større Udførlighed for disse sidstes Vedkommende. Navnlig

20 106 Statistiska mötet i Stockholm skal det fremhæves, at medens vi kun spørge om Antallet af Arbejdere, der ere delagtige i Konflikten, spørger man i Udlandet i Reglen om Køn, Alder o. s. v. Til en Begyndelse have vi ikke turdet komme ind paa denne Détail, og jeg anser dot for tvivlsomt, om vi indtil videre skulle indlade os derpaa. Med Hensyn til Spörgsmaalet om Arbejdernes Fagfordeling vil vistnok dels Skemaets Adresse, dels Anmærkningen paa Skema A, Spørgsmaal 5 yde fornøden Oplysning. Heller ikke spørge vi om Arbejdsløn og Arbejdstid m. v. før Konfliktens Udbrud, sammenholdt med Forholdene efter dens Afslutning. Indirekte ville disse Spørgsmaal tinde Besvarelse, hvor Striden har drejet sig om disse Punkter, og hvor det ikke er Tilfældet, vedkomme de jo ikke strængt den foreliggende Opgave. Men dertil kommer, at det næppe vil være let overfor Arbejdsstyrken under en større Konflikt at faa disse Spørgsmaal rigtigt besvarede, thi Gennemsnittet hjælper intet, og en Fordeling af Hundreder af Arbejdere paa forskellige Lønningssaiser vil være et stort og maaske vanskelig gennemførligt Arbejde. Det bør dog her tilføjes, at Smede- og Maskinarbejderforbundet i Danmark (en Arbejderforening under den fælles Fagforeningsorganisation) selv udsender Spørgeskemaer under Konflikter, og at der paa disse forekommer følgende Spørgsmaal: Hvad var den laveste Løn pr Time før Strejken? Hvad var den højeste Løn pr Time før Strejken? Hvad blev den laveste Løn pr Time efter Strejken? Hvad blev den højeste Løn pr Time efter Strejken? Hvor mange havde før Strejken følgende Løn pr Time? 21 Øre, 22 Øre, 40 Øre. Hvor mange fik efter Strejken følgende Løn pr Time? 25 Øre, 26 Øre, 44 Øre. Men medens Lønopgivelserne, beregnede pr Time, her kunne besvares kort og enkelt, vil det samme jo ingenlunde være Tilfældet, hvor der arbejdes i Akkord, eller hvor der er en forskellig Daglønstarif for forskelligartede Arbejdere m. v., saa at jeg ogsaa her tror, man indtil videre bør lade disse Spørgsmaal fare. Det vanskelige Spørgsmaal om. hvor mange af Fagets Arbejdere der ikke deltog i Konflikten, er hos os søgt besvaret gennem M. 14. og A. 15. Herigennem vil man maaske ogsaa kunne faa det lidt delikate Spørgsmaal om -Skruebrækkere» belyst. Det gælder om at faa dette Spørgsmaal givet en forstandig Form. Dets Besvarelse kan maaske bedst ventes gennem Arbejdsgivernes Skema, men maa vel dog forsøges stillet paa begge Skemaer. Det efterhaanden stigende eller aftagende Antal Arbejdere, der berøres af Konflikten, er hos os. formentlig bedre end i Udlandet, søgt løst gennem A. 5. Et Spørgsmaal, vi derimod vistnok i Fremtiden bør stille, er, om de gamle Arbejdere, efter Konfliktens Ophør, helt eller delvis erstattedes af nye, og paa hvilket Tidspunkt dette er sket, eller om alle Arbejderne paa ny ere

21 Bil. A. Arbejdskonflikter. 107 traadte i Arbejde. Dernæst bør der vistnok ogsaa paa nedenfor angivne Maade rettes Spørgsmaal om Aktieselskaber, om Kontraktsbrud, om Bilæggelsesforsøg og om Maaden. hvorpaa Konflikten besluttedes. Det sidste Spørgsmaal vil vel hyppigst ikke kunne ventes fuldt ud fyldestgørende besvaret, men det er af saa stor Rækkevidde, at Forsøget dog vel maa gøres, ihvorvel man i Udlandet gennemgaaende har ladet det ligge. Medens vi i A. 11 søge Vejledning om det direkte Tab for Arbejderne, ved Konflikten, maa det formentlig anses for ugørligt at faa Talopgivelser om sligt for Arbejdsgivernes Vedkommende, og selv ved Arbejdernes Tab er Sagen saa kompliceret, at de modtagne Besvarelser ved Bearbejdelsen formentlig maa behandles med stor Varsomhed. I Henhold til ovenstaaende tillader jeg mig altsaa at henstille, at der ogsaa i Sverrig og Norge anlægges en Arbejdskonfliktsstatistik, endvidere at denne søges gennemført i det væsentlige paa den i Danmark anvendte Maade. saaledes at Bureauerne søge Oplysning ad alle Veje. der staa til Eaadighed, men i første Række gennem Arbejdsgivernes og Arbejdernes Organisationer, samt endelig at Forespørgselsskemaerne, indtil videre Erfaringer ere indhøstede, faa omtrent den Form, der anvendes i Danmark, men at der dog til Skemaerne gøres følgende Tilføjelser: Mellem Spørgsmaalene 4 og 5 indsættes paa begge Skemaerne følgende to Spørgsmaal: (6)»Er der Paastand om. at der ved Konfliktens Udbrud blev begaaet Kontraktsbrud fra nogen af Parterne, og da hvilken? (7)»Kan der gives Meddelelse om, paa hvilken Maade Beslutningen om at erklære Konflikt toges? Paa Skema M. under 5 indsættes:»hvor mange af disse vare Aktieselskaber?» Paa M. efter 11 og A. efter 12 tilføjes: (14) (15)»Hvor mange udenforstaaende Arbejdere toges til Arbejde under Konflikten i Stedet for de hidtil anvendte? Hvor mange af disse indkom fra Udlandet? Hvor mange forbleve som Arbejdere i Virksomhed efter Konfliktens Afslutning? Fik alle de tidligere Arbejdere igen Beskæftigelse i Virksomheden eller hvor mange af dem?» Paa A. efter 14, M. efter 13 indsættes: (18) (17)»Hvis der under selve Konflikten fandt mislykkede Forsøg paa Bilæggelse Sted. ønskes, saa vidt muligt, de nærmere Omstændigheder herved meddelte.» Fra Retsstatistikken vil man kunne faa Oplysninger om. hvor mange Tilfælde af Overfald m. v. paa arbejdende Arbejdere der gav Anledning til politimæssig og retslig Indskriden. saa at Skemaerne næppe behøve at optage dette Spørgsmaal. Kobenhavn i.juli 1897.,. u,.

22 108 Statistiska mötet i Stockholm BU. B. Den repræsentative Undersøgelsesmethode. 1 ) Den Undersøgelsesmethode, som jeg ved nærværende Anledning skal tillade mig at omhandle, har hidindtil kun i ringe Grad været anvendt i Statistiken efter nogen systematisk anlagt plan, men er, efter min Opfatning, egnet til at anvendes i stor Udstrækning og synes at love praktisk brughare, saavelsom i videnskabelig Henseende vigtige Resultater paa adskillige Undersøgelsesfelter, hvor den statistiske Forskning endnu ikke har trængt ind. Denne Méthode, som man kan kalde den repræsentative, karakteriserer sig derved, at man i Tilknytning til de almengyldige Holdepunkter, som Statistiken giver for Undersøgelsesfeltet i dets Helhed, anstiller dybere gaaende, mere specielle, Undersøgelser paa enkelte spredte Punkter eller mindre Omraader, der er saaledes fordelte over det hele Undersøgelsesfelt og saaledes beskafne, at de tilsammen kan antages at danne et korrekt Miniaturbillede af det hele. Forinden jeg gaar over til en nærmere Beskrivelse af denne Méthode for Statistikens Vedkommende og en Paavisning af, hvorledes nogle i denne Retning foretagne Undersøgelser er faldt ud for vort Lands Vedkommende, bør det bemærkes, at Methoden efter sit Princip ikke er begrænset til Statistikens Omraade alene, men at den, saavidt skjønnes, dels har været anvendt, dels vil kunne med Fordel bringes i Anvendelse paa adskillige andre videnskabelige Omraader. Som Exempel kan bl. a. nævnes de geologiske Undersøgelser. Det er her klart, at der, paa Grund af Undersøgelsesobjektets umaadelige Udstrækning saavel i Overfladen som i Dybden, ikke kan være Tale om nogen fuldstændig Undersøgelse af de Fjeldmasser og Jordlag, der tindes i et helt Land. Hvad man gjør, er at anstille nøiagtige Undersøgelser her og der af Stenarter og Jordsmon paa en Mangfoldighed af spredte Steder, eftersom Leilighed gives. Af de Resultater, hvortil man saaledes kommer ved disse spredte L T ndersøgelser, slutter man sig analogisk til de ikke undersøgte og danner sig paa dette Grundlag en Oversigt over det hele. Men det er en Selvfølge, at Værdien af saadanne Undersøgelser i høi Grad beror paa, hvorvidt de specielt iagttagne Punkter i sin Helhed kan antages at ') l'tgor ursprudgligen ett foredrag af författaren, hist.-filos. Klasse, den 9 apri) i Kristiania Videnskabsselskab, den

23 Bil. B. Den repræsentative Undersøgelsesinethode. 109 være repræsentative, eller hvorvidt man ved Siden af disse specielle Punkter har en repræsentativ Undersøgelse, der kan forbinde de partielle Undersøgelsesfelter til et Hele. Paa lignende Maade forholder det sig med Dybvandssonderingerne, samt med Undersøgelserne angaaende et Lands Flora og Fauna, de meteorologiske Iagttagelser m. m. Exemplerne kunde visselig forfleres; men jeg skal ikke opholde mig videre derved, da det, jeg allerede har anført, vil være tilstrækkeligt til at paavise de Analogier, som gjør sig gjældende mellem de nævnte naturvidenskabelige Undersøgelsesobjekter og de Foreteelser paa Samfundslivets Omraade. som Statistiken beskjæftiger sig med. Ogsaa de sociale Fænomener er nemlig i sin Art saa mangfoldige, saa forgrenede og indviklede, at de fuldt vel taaler Sammenligning f. Ex. med et Lands Flora. For at trænge ind til Forstaaelsen af de sociale Fænomener, er det i mange Tilfælde nødvendigt at gaa i en stor Détail og opstille en saa lang Række af specielle Spørgsmaal, at det vilde blive aldeles uoverkommeligt at foretage Undersøgelsen for et helt Lands Befolkning, ja ikke engang for samtlige Indbyggere i en stor By. Derfor er man, ligesaavel paa det sociale Felt, som paa Naturvidenskabernes, saavidt skjønnes, absolut henvist til at foretage partielle Undersøgelser, og da synes det klart, at disse vil give det bedste Udbytte, naar de er anlagte saaledes, at de forskjellige spredte Undersøgelsesfelter tilsammen danner et repræsentativt Billede af det hele. Jeg skal nu gaa over til at gjøre Rede for, hvorledes dette System er bleven bragt i Anvendelse ved et Par i seneste Tid foretagne statistiske Undersøgelser i Norge. Om jeg end herved begiver mig ind paa et specielt statistisk Terræn, vil jeg dog haabe, at dette ikke kommer til at føles altfor stærkt af mine Tilhørere, dels fordi det her gjælder Undersøgelser angaaende betydningsfulde sociale Forhold, dels fordi de statistiske Methoder, som jeg skal omtale, vil frembyde adskillige Analogier med de Undersøgelsesmetoder, der anvendes paa andre videnskabelige Omraader. Ved den første af disse Undersøgelser, hvis Resultater foreligger i en nylig offentliggjort Statistik over Indtægts- og Formuesforhold i Norge, blev det repræsentative System anvendt i direkte Forbindelse med den almindelige Folketælling for 1891, idet man, under den Sortering af Personsedler, der foretoges for Udarbeidelsen af Folketællingstabellerne for nævnte Aar, benyttede den under Arbeidets Gang givne bekvemme Anledning til at tage Afskrifter af de originale Folketællingsschemaer for et Antal af 128 Herreder og 23 Byer, forsaavidt angik Mandspersoner, der i Aaret 1890 havde fyldt det 17, 22, 27, 32, 37 og saa fremdeles hvert femte Aldersaar, og hvis Navne derhos begyndte med visse Forbogstaver. Man vil her let forstaa, at man paa denne Maade i tredobbelt Grad reducerede det originale Folketællingsmateriale, der i sit hele Omfang vilde have været aldeles uoverkommeligt ved en Undersøgelse som denne. For det Stat. Tidskr. lll:e lä/tet. 9

24 110 Statistiska mötet i Stockholm furste reduceredes nemlig Materialet ved Udvalget af Herreder og Byer, dernæst ved Udplukning alene af hvert femte Aldersaar. og endelig derved, at man indenfor de saaledes begrænsede Undersøgelsesfelter alene tog de Personer, hvis Navn begyndte paa en vis Maade. Hvorvidt en Repræsentation kan ansees at give et tilnærmelsevis rigtigt Miniaturbillede af det hele Undersøgelsesfelt, beror selvfølgelig dels paa, hvorvidt man har lagt rigtige Principer til Grund for Udvalget, dels paa hvorvidt Udvalget er af tilstrækkelig stort Omfang. I førstnævnte Henseende, der er af ulige større Betydning end Udvalgets Størrelse, bemærkes, at de omhandlede Herreder og Byer er væsentlig de samme, som de, der findes anforte i Sth. Prp. No. 48 for 1890, hvor der var meddelt endel Oplysninger, iivormed man ansaa det ønskeligt, at de nye sattes i Forbindelse. Da disse Herreder og Byer findes spredt over det hele Land, jfr. 1. c. S. 32, skulde ;ie kunne antages at udgjøre en ialfald tilnærmelsevis korrekt Repræsentation af det hele Rige. Imidlertid maa bemærkes, at Udvalget, som jeg paa et andet Sted har paavist, kunde have været bedre i repræsentativ Henseende, ji'r. min Afhandling om Indtægts- og Formuesforhold i Norge S. 93 o. flg. Den Fordel, som man tilsigtede ved at vælge væsentlig de samme Herreder ni» Byer som i nævnte Storthingsdokument, er saaledes for nogen Del kjøbt paa Bekostning af Repræsentationens Korrekthed; men nogen væsentlig Indflydelse paa Resultaterne antages den heromhandlede Omstændighed ikke at have udøvet. Den Begrænsning af Materialet, som dernæst er bleven foretaget ved Udvalget af visse, nemlig hvert femte, Alderstrin, kunde synes fuldt ud stemmende med repræsentative Hensyn. I en Afhandling, der med det første vil udkomme i Statsøkonomisk Tidsskrift, har jeg derom udtalt, at der neppe kan paavises nogen Omstændighed, som skulde kunne bevirke, at et paa den Maade gjort Udvalg ikke skulde give et fuldstændig korrekt Miniaturbillede svarende til en Fen>tedel af Originalens Maalestok. Imidlertid har det ved nye Undersøgelser vist sig, at dette ikke ganske holder Stik, et Punkt, hvortil jeg senere skal komme tilbage. Den tredie Begrænsning, der her blev foretaget, nemlig ved at indskrænke Udvalget til de Personer, hvis Navne begyndte med visse Forbogstaver, synes at maatte være uangribelig. Disse Forbogstaver, der for Herrederne og de mindre Byer var A, B, C, L, M og N og for de ni største Byer de tre sidstnævnte Bogstaver, synes nemlig i Forhold til de Personer, blandt hvilke der skulde gjøres et Udvalg, at være noget saa rent ligegyldigt og tilfældigt, at et paa denne Maade gjort Udvalg maa antages at have virket paa samme Maade som en Lodtrækning, hvorved man paa det omhyggeligste s^gte at undgaa alle Momenter, der kunde tænkes at begunstige Udtrækningen af Mænd i visse specielle Livsstillinger eller tilhørende en enkelt Samfundsklasse. Naar der for de ni største Byer kun er bleven anvendt det

25 Bil. B. Den repræsentative Undersøgelsesmethode. 111 halve Antal Bogstaver, da er dette bleven gjort for paa denne Maade at rette noget paa den Indflydelse, som Tallene for de større Byer ellers vilde have udøvet i Retning af at forhøie Indtægtsbeløbene, dersom man efter det samme Procentforhold havde medtaget samtlige større Byer. mon kun endel af de mindre. Indtægterne er nemlig gjennemgaaende bøiere i de større Byer end i de mindre. Det samlede Antal af repræsentative Opgaver, der tilvejebragtes ved den heromhandlede Undersøgelse af Indtægts- og Formuesforholdenc, udgjorde 11427, hvoraf 7162 i 128 forskjellige Herreder og 4265 i 23 forskjellige Byer. Udvalget modsvarer i Bygderne 7.85 Pet og i Byerne 15.7 Pet af det samlede Antal Mænd i de specielt udtagne Aldersklasser og henholdsvis 1.54 og 3.1 Pet. af den samlede voxne mandlige Befolkning i Bygderne og Byerne. I Sammenstillingerne for Riget er derfor de Landdistrikterne gjældende Tal blevne multipliceret med to. Forinden jeg gaar over til at meddele nogle Oplysninger om, hvorledes Resultaterne af den heromhandlede Undersøgelse stiller sig i repræsentativ Henseende, skal jeg beskrive en fra den allerede omhandlede temmelig forskjellig repræsentativ Méthode, der ogsaa i den sidste Tid er bleven bragt i Anvendelse her i Norge. Jeg sigter herved til den meget omfattende og detaillerede Undersøgelse angaaende de forskjellige Samfundsklassers og specielt Arbejdernes Livsvilkaar, som er bleven foranstaltet ved den af Storthinget i 1894 nedsatte parlamentariske Kommission angaaende Invaliditets- og Alderdomsforsikring, og hvorved der er bleven tilvejebragt et meget righoldigt statistisk Materiale, der ikke alene ftildstændiggjør de hidtil angaaende Indtægtsog Forniuesforholdene indsamlede Opgaver, men vil give nye Oplysninger i flere betydningsfulde Retninger. Dette Materiale bestaar i individuelle Opgaver vedrørende en hel Række af økonomiske og andre personlige Forhold deriblandt saa at sige et Udtog af de enkelte Personers økonomiske Levnetsløb for et Antal af omkring repræsentative voxne Mænd og Kvinder i forskjellige Livsstillinger, hvorhos der særlig for Arbeiderklassens Vedkommende er bleven indhentet ligeartede Opgaver for et Antal af à Personer. Disse Opgaver er for nærværende under Kearbeidelse ved nævnte Kommissions Sekretariat, der forestaaes af Pastor Eugène Hanssen, som ogsaa har ledet Opgavernes Indsamling efter den af Kommissionen vedtagne Plan. De repræsentative Opgaver, der altsaa skulde tilvejebringes for ca. 8ti.OOO voxne Personer, blev først fordelte paa Landdistrikterne og Byenie saaledes, at man satte sig til Maal at indsamle ca Opgaver for Landdistrikterne og ca for Byerne, et Forhold, der tilnærmelsevis svarer til disse Landsdeles relative Folkemængde i 1891 og bedre end dette udtrykker det nuværende Forhold mellem Landdistrikternes og Byernes Befolkning. Paa Grund af endel Tillægsopgaver, der er bleven indhentede, overstiger det ind-

26 112 Statistiska mötet i Stockholm samlede Materiale lidt de anførte Tal, idet det, saaledes som det nu foreligger, omfatter Personer af Landdistrikternes og af Byernes voxne Befolkning. Da Opgaverne er bearbejdede særskilt for Land og By, kommer det her ikke an paa, om man med mathematisk Nøjagtighed har truffet det rette Forbold mellem disse Landsdele. Fordelingen mellem de enkelte Amter er for Landdistrikternes Vedkommende skeet i Overensstemmelse med Folketællingen af 1891, idet man efter det af denne fremgaaende Forhold paa Forhaand bestemte det Antal Personsedler, der skulde tilvejebringes for hvert Amt. For at opnaa en saavidt mulig korrekt Repræsentation af hvert Amts Befolkning, udvalgte man enkelte af de til samme hørende Herreder, idet saavel Udvalget af Herreder som Bestemmelsen af, hvormange Personsedler, rier skulde udfyldes for hvert af disse, afgjordes med det Hensyn for Øie, at de tilsammen paa en ligelig Maade skulde repræsentere baade Amtets Hovednæringsveie og de forskjellige geografiske Forhold inden Amtet. For at opnaa dette inddeltes først samtlige Amtets Herreder i visse Hovedgrupper efter Næringsforholdenes Beskaffenhed, nemlig i flere eller færre af følgende Grupper: Agerbrugsdistrikter, Fædriftsbygder, Skovbygder, Fiskeribygder, Søfartsbygder og Industribygder. Efter at der efter dette Hensyn var blevet udtaget et eller to Herreder af forskjellig Slags i hvert Fögderi, bief det derefter undersøgt, om Folkemængden i de udtagne Herreder var af saadan passende Størrelse, at det rette Forhold mellem Amtets Næringsveie opretholdtes. Var dette ikke Tilfældet, idet f. Ex. de udvalgte Herreder vilde give en for stor Befolkning henhørende til Industriherredernes Gruppe eller en for liden Fiskerbefolkning, saa søgte man saavidt mulig at rette paa dette Forhold ved at reducere eller forhøje Antallet af Personsedler for vedkommende Herreder. Et Par Exempler vil bedst oplyse, hvorledes man indrettede sig hermed. Buskerud Amt har i det hele 3 rene Agerbrugsherreder, 6 Fædriftseller Fjeldbygder, 3 Skovbygder, i Industribygder og 2 Søfartsbygder. Ved denne Karakteristik er forøvrigt at bemærke, at den, paa Grund af Næringsforholdenes blandede Beskaffenhed i de enkelte Herreder, selvfølgelig ikke kan give et absolut sikkert Resultat. Imidlertid fremgik det af denne Gruppeinddeling i Forbindelse med Folketallet inden hver Gruppe, at det af den parlamentariske Kommission oprindelig foretagne Udvalg af Herreder i Buskerud Amt vilde give en for stærk Repræsentation af Industribygderne, medens Fædriftsbygderne vilde blive for svagt repræsenterede. I geografisk Henseende vilde derhos Numedal og Sandsvær samt Ringeriges Fögderier blive for stærkt og Buskerud Fogderi for svagt repræsenteret. For at rette herpaa foretoges nogen Forandring i Udvalget af Herreder, hvorhos der for hvert af disse bestemtes et i Forhold til Folkemængden forskjelligt Procentforhold af Schemaer, saa at de specielle Oplysninger blev indhentede for 8 til 20 Procent af den voxne Befolkning i vedkommende Herreder. Paa denne Maade for-

27 Bil. B. Den repræsentative Undersøgelsesmethode. 113 deltes 2574 af de for Amtet bestemte Schemaer, medens 443 andre Schemaer holdtes tilbage for at anvendes til Suppleringsopgaver. bestemte til at fuldstændiggjøre Opgaverne for de Livsstillingers Vedkommende, med Hensyn til hvilke den under Arbeidets Gang anstillede Optælling viste, at man havde faaet for faa. Man var nemlig forberedt paa, at de her paa den 1 eskrevue Maade indhentede Opgaver ikke nøjagtigt, men alene tilnærmelsevis, vilde give den samme procentvise Fordeling af de forskjellige Livsstillinger som Folketællingen; men antog, at dette vilde kunne i det væsentlige afhjælpes ved de omhandlede supplerende Opgaver. Denne Formodning har da ogsaa i det hele taget slaaet til. Angaaende den tilsvarende Fordeling for de øvrige Amter skal jeg fatte mig i største Korthed, idet jeg alene oplyser, at der f. Ex. i Nordre Bergenhus Amt blev udfyldt Persousedler for 1 ± af den voxne Befolkning i 3 Herreder, for 1,6 i 2 Herreder og for 1.u i et Herred, og i Nordlands Amt henholdsvis ' 2, J /3, 1 '5 og 1 i» i syv forskjellige Herreder. Overalt undtagen i Finmarken, hvor de lokale Forhold var til Hinder, reserveredes endel Schemaer til Supplering paa den for Buskerud Amts Vedkommende omtalte Maade- Der bør med Hensyn til den i Landdistrikterne foretagne Undersøgelse endnu omtales, hvorledes Fordelingen af de for hvert Herred bestemte Schemaer er skeet inden vedkommende Herred. Man er derved gaaet frem paa den Maade, at det først, efter Folketællingen uf 1801, blev bestemt, hvormange Schemaer der skulde udfyldes for hvert af Herredets Sogne, og. hvis det indbefattede bymæssig bebyggede Strøg eller andre heterogene Bestanddele, hvormange der skulde udfyldes for disse. Forøvrigt var. saavidt vides, de med denne Undersøgelse betroede Tællere instrueret til indenfor hver enkelt af de saaledes nærmere begrænsede Lokaliteter at foretage Tællingen saa repræsentativt som muligt. Opnaaelsen af dette Maal maatte nemlig altid for en Del overlades til Tællernes Skjøn, dog saaledes. at de blev paalagt at vælge en bestemt Rute og under Befølgelsen af samme sørge for at besøge de i sammes Nærhed værende Huse af forskjellig Slags, og navnlig passe paa ikke alene at medtage saadanne Huse, der kunde antages typisk at repræsentere Middelklassen, men ogsaa at medtage saavel de mere velhavende som de fattige Familier og Enkeltpersoner, der faldt i deres Vei. Denne Opgave var selvfølgelig ikke altid saa lige til, og navnlig kunde det befrygtes, at Tællerne i overvejende Grad vilde udfylde Schemaer for de Huse. hvortil Adkomsten var forholdsvis let, hvilket vilde have udøvet nogen Indflydelse paa Tællingens Korrekthed i repræsentativ Henseende. Men denne Vanskelighed søgtes altsaa tjernet ved Instruktion, hvorhos man havde i Baghaanden den tidligere omtalte Reservetælling. Det samlede Antal Herreder, hvori den heromhandlede Undersøgelse er bleven foretagen, udgjør 109, hvilket er gjennemsnitlig 6 for hvert Amt og noget over 1,r> af Rigets samtlige Herreder. Antallet af de Sogne, der blev berørte, var antagelig over 200.

28 114 Statistiska mötet i Stockholm Kor Byernes Vedkommende var det paa Grund af Forholdenes Forskjellighed nødvendigt at befølge en ganske anden Fremgangsmaade end den hidtil beskrevne, om end Planen i sit Hovedprincip var den samme. Undersøgelsen blev begrænset til 13 af Rigets 61 Byer. Blandt disse tretten Byer var de fem største, desuden sex middelstore Byer og to ganske smaa (Lillehammer og Flekkefjord). Af samme Grund, som ved den først omtalte repræsentative Tælling paapeget, tildeltes (1er til de mindre Byer et forholdsvis større Anta! Schemaer end de større, hvorhos der ogsaa ved Schemaernes Fordeling blev taget Hensyn til, hvorvidt de enkelte udvalgte Byer i Henseende til Næringsforholde eller geografisk Beliggenhed kunde antages at repræsentere en større eller mindre Del af de nærmestliggende ikke medtagne Byers Folkemængde. Kfter den i runde Tal vedtagne Fordeling skulde der i Kristiania tælles omtrent ' i«af den voxne Befolkning, i Bergen V'is, i Trondhjem '. 10, i Stavanger. Drammen. Kristiansand og endel andre middelsstore Byer ''9, i Krager», Tromsø og Lillehammer "i og i Flekkefjord '/:;. Dette er beregnet tilsammen at skulle give et nogenlunde korrekt Miniaturbillede af Norges Bybefolkning i dens Helhed. Inden de enkelte udvalgte Byer indhentedes Opgaverne paa følgende Maade. I Kristiania anstilledes de hidhenhørende Undersøgelser i 02 forskjellige Gader, spredte over den hele By, der i 1892 ialt havde 400 Gader. Forsaavidt angaar de folkerigeste Gader. d. v. s. de, der havde mindst 1000 Indbyggere, blev Undersøgelsen foretaget i 16 af disse, hvilket svarer til omtrent Halvparten af deres hele Antal, men i disse Gader medtoges i Undersøgelsen alene hvert tiende Hus. Af de derefter folkerigeste Gader undersøgtes 20, en Fjerdedel af det bele Antal af saadanne Gader, og her hvert femte Hus. Af ile mindre Gader ligeledes 20 og i disse hvert andet Hus, og endelig af de mindste Gader 6 fuldstændigt. Ved dette System søgte man at opnaa den størst mulige Spredning og repræsentative Karakter af de undersøgte Lokaliteter. I Bergen, hvor man ikke. som i Kristiania, havde Anledning til at indrette Undersøgelsen paa Grundlag af en i Tid nærliggende Folketælling, gik man frem paa den Maade. at man i kcert andet Kvartal, eller tilsvarende af Gåiler, Veie eller andre naturlige Grænser omgivet Strøg, foretog Undersøgelse i hvert sjette Hus. hvorved altsaa overhovedet omtrent '.'is af den voksne Befolkning kunde antages at ville blive indført paa vedkommende Schemaer. I de mindre Byer kunde Methoden end mere forenkles, idet man simpelthen foretog Undersøgelsen i hvert niende eller hvert femte eller hvert tredie Hus. Til nærmere Orientering angaaeude de Steder, der er blevne berørte af denne repræsentative Undersøgelse, tjener vedfniede Kart. 1 ) ') Här ej iiilni.'il.

29 Bil. B. Den repræsentative Undersøgelsesmethode. 115 Af de Oplysninger, som i det foreguaende er meddelt, vil det sees, at den repræsentative Undersøgelsesmaade kan anvendes paa tiere forskjellige Maader. Foruden de, som allerede er nævnt, kunde der. etter de forskjellige Tilfældes Beskaffenhed, ogsaa blive Spørgsmaal om andre Varianter. Forinden jeg gaar videre og derunder til Slutning skal behandle de Indvendinger, som har været gjort mod Systemets Anvendelse paa det statistiske Felt. skal jeg meddele nogle Oplysninger om. hvorledes Systemet har virket ved de ovenfor omtalte Undersøgelser. 1 ) - Af de anførte Exempler. hvis Antal kunde mangfoldiggjøres. synes det at fremgaa. at der vistnok, som man kunde vente, viser sig Divergentser i det enkelte, men at dog Killedet i sin Helhed i det væsentlige bliver det samme, hvad enten man lægger den fuldstændige Folketælling til Grund eller bygger paa den repræsentative. De Afvigelser, som jeg i det foregaaende har omhandlet, synes overhovedet ikke i væsentlig (jrad at berøre Udvalgenes repræsentative Karakter og vil i ethvert Fald paa de Punkter, hvor de kunde antages muligens at udøve nogen Indflydelse, kunne rektificeres ved Hjælp af de af disse Udvalg udledede Oplysninger. Desuden bur det lægges Mærke til. at de heromhandlede repræsentative Undersøgelser er de første i sit Slags, og at man tør lmabe ved fortsatte Erfaringer og forbedrede Methoder at tilveiebringe et med Folketællingen end mere overensstemmende Résultat, end man ved de nævnte Undersøgelser har opnaaet. Hvad saaledes angaar det til Belysning af Indtægts- og Formuesforholdene istandbragte Udvalg, vil det være let at tilveiebringe et i geografisk og økonomisk Henseende bedre Udvalg af Herreder, ligesom det heller ikke vil falde vanskeligt at undgaa de af de runde Aldersaars Tiltrækningskraft delvis foranledigede Uoverensstemmelser. Forøvrigt bør jeg i denne Forbindelse ikke undlade at bemærke, at Resultaterne af de hidtil hos os foretagne repræsentatiu' Undersøgelser i det Hele taget synes at stille sig meget tilfredsstillende. Som et Exempel i det mindre kan bl. a. anføres den Indtægtsfordeling, som efter den parlamentariske Arbeiderkommissions Opgaver viser sig for Embedsmænd i Byerne. Uagtet nemlig Udvalget her alene omfatter omtrent 100 Individer, viser der sig alligevel en med Statskalenderen meget godt overensstemmende Fordeling af disse paa de høiere og lavere Indtægtsklasser. Selvfølgelig benytter man ikke de repræsentative Opgaver i Henseende ti] de Punkter, hvor der haves fuldstændig Tælling; forsaavidt bar de anstillede Procentberegninger vedkommende det repræsentative Udvalg ingen Anvendelse; men vi staar her ved selve Hovedpunktet i det hele Spørgsmaal, M Resultaten at' dessa undersökningar beträffande befolkningens t'ùrdehiintr efter yrke samt efter tilder och civilstand äro här icke ater^ifna; jfr Kristianiu Videnskjbsselskabs Skrifter 1897, II. N:o 4.

30 116 Statistiska mötet i Stockholm idet, hvad det her gjælder om, er dette, hvorvidt man er berettiget til at stole paa de repræsentative Opgaver i Henseende til de Punkter, hvor man ikke har andre Oplysninger at støtte sig til, naar det viser sig, at de stemmer i Henseende til de Punkter, hvor de kan kontrolleres ved de fuldstændige < ipgaver. Efter min Opfatning er der en høi Grad af Sandsynlighed tilstede for, at de repræsentative Opgaver er i samme eller i lignende Grad nøjagtige, hvor det gjælder de nye Omraader, som de giver Oplysning om, som paa de Omraader, hvor Opgaverne paa den anførte Maade. kan kontrolleres. Denne Sandsynlighed vinder meget i Styrke, hvis fiere forskjeuigartede, af hinanden ganske uafhængige, Kontrolberegninger fører til det Resultat, at de repræsentative og de fuldstændige Opgaver er i god Overensstemmelse. Forholdet mellem disse Opgaver vil i dette Tilfælde kunne sammenlignes med Forholdet mellem to Fustager, en liden og en overmaade stor, begge fyldte med en hel Del forskjellige Stoffe. Hvis man her ved en Række af Stikprøver paa kryds og paa tvers, efter Diagonalerne og langs efter, overhovedet i de mest forskjellige Retninger, finder, at Sammensætningen af de forskjellige Bestanddele er væsentlig ensartet i begge Fustager, saa mener jeg, at man er berettiget til paa Grundlag af de omhyggelige videregaaende Undersøgelser som jeg forudsætter alene kan gjøres med Hensyn til den mindre Fustage, at drage analogiske Slutninger angaaende Indholdet af den ubekjendte store. Forøvrigt bør det bemærkes, at der ogsaa paa de nye, hidtil uudforskede Omraader, er adskillig Anledning til Kontrol. En saadan har man i mange Tilfælde i den større eller mindre Regelmæssighed, hvormed Resultaterne fremtræder. Dernæst vil de Resultater, der er vundne ved en repræsentativ Undersøgelse, ofte kunne prøves ved andre lignende Undersøgelser, eu Sammenligning, der vil have en desto stærkere Beviskraft, hvis de forskjellige repræsentative Undersøgelser er foretagne efter forskjellige Systemer; thi som jeg før har nævnt og tillige givet Exempler paa, kan repræsentative Undersøgelser foretages paa flere forskjellige Maader. Idet jeg altsaa mener, at de Erfaringer, man hidtil har havt om Resultatet af de anstillede repræsentative Undersøgelser, bestyrker den Opfatning, at de, anvendt med Forsigtighed og med Benyttelse af de bedst mulige Methoder til Opnaaelse af en korrekt Repræsentation, kan blive af megen Betydning for Statistiken og navnlig paa det social-statistiske Felt, skal jeg, inden jeg slutter, kortelig omhandle endel Indvendinger, der blev fremsatte mod dette System ved det internationale statistiske Instituts Møde i Bern for to Aar siden, da dette Spørgsmaal for første Gang blev bragt under Discussion paa de statistiske Møder. Da Discussionen herom forekommer mig at være af adskillig Interesse baade for det Spørgsmaal, som er Gjenstanden for dette Foredrag, og for analogiske Spørgsmaal paa andre videnskabelige Omraader, raaa det være mig tilladt at give et ganske kort Referat af denne Discus-

31 Bil. B. Den repræsentative Undersøgelsesmethode. 117 sion. Efter at jeg ved den Anledning havde fremsat min Opfatning og gjort Rede for de Erfaringer, der indtil da var vundet i denne Henseende, optraadte først flere fremragende Statistikere med stærke Advarsler derimoci. Den bayerske Statistiker v. Mayr bemærkede bl. a., at saadanne partielle Undersøgelser vistnok kunde have en speciel Værdi, forsaavidt angaar selve det undersøgte Terræn, men at denne Værdi altid var begrænset til dette. For legislative og administrative Formaal kunde en begrænset Undersøgelse være nyttig; men en saadan kunde aldrig erstatte den fuldstændige statistiske Undersøgelse, og det vilde navnlig være farligt at erklære sig derfor i en Kreds af Statistikere. Det var saaineget mere nødvendigt at hævde dette, fordi der blandt Mathematikerne gjorde sig gjældende en Strømning, gaaende ud paa at erstatte Observation ved Beregning. Derfor konkluderede han: sil faut rester ferme et dire: pas de calcul là où l'observation peut être faite.» Denne Synsmaade støttedes af den bekjendte italienske Statistiker Bodio. Af hans Udtalelser skal jeg anføre følgende, der vedrører ogsaa andre Felter end Statistikens. Han sagde: JOII doit procéder par sondages, plus ou moins espacés l'un de l'autre, pour mesurer le fond de la mer et des lacs, ou les couches géologiques. parce qu'on ne peut pas faire autrement. Même en démographie il y a des faits complexes qu'on ne saurait étudier utilement que par l'examen approfondi des conditions d'un nombre limité de familles.» Uagtet denne Synsmaade efter min Opfatning skulde tale for Nødvendigheden og derfor ogsaa for Berettigelsen af Undersøgelser af samme Beskaffenhed som de repræsentative, der hvor handles om komplicerede sociale Phænomener, kommer han alligevel til samme Slutning som Dr. v. Mayr. Derefter udtalte sig en østerrigsk Statistiker. Hr. Rauchberg, der mente, at en yderligere Drøftelse af dette Spørgsmaal var overflødig, idet der for Statistiken ikke kunde være Tale om andet end om fuldstændige, det hele Gebet omfattende. Undersøgelser. Ligeledes Schweizeren Hr. Milliet, der hævdede, at en saadan pars pro toto Statistik, som her var anbefalet, vistnok her og der havde givet interessante Oplysninger, men at dens Princip stod i den Grad i Modsætning til»la statistique sérieuse», at vi ikke burde indrømme den ufuldkomne Undersøgelse lige Borgerret med det statistiske Ideal. Paa dette Punkt af Discussionen saa det altsaa temmelig mørkt ud med Udsigterne til at faa det heromhandlede Spørgsmaal optaget til fortsat Drøftelse. Imidlertid traf det sig saa, at Modstanderne af den repræsentative Undersøgelsesmethode ved det mod samme anførte Argumenter tillige havde

32 118 Statistiska mötet i Stockholm angrebet en anden Méthode, som allerede har vundet Hævd i Statistiken, nemlig den saakaldte Monographie, der gaar ud paa en nøjagtig detailleret Beskrivelse af typiske sociale eller økonomiske Foreteelser, f. Ex. af Forholdene ved enkelte større Industri- eller Bergværksanlæg. Da denne Undersøgelsesmethode ikke mindst havde været praktiseret i Frankrige, var det naturligt, at der gjordes Indsigelser fra det Hold, og den franske Statistiker Cheysson indledede derfor sine Bemærkninger med den noksaa karakteristiske Ytring:»Je ne voudrais pas qu'il résultât de cette discussion un préjugé à la méthode de l'enquête par types, ou de la monographie.» Forholdet mellem denne Méthode og den almindelige Statistik betegnede han. i Tilslutning til Bodios Udtalelser ved en anden Leilighed, paa den Maade, at den førstnævnte arbeider i Dybet ved Undersøgelse af visse bestemte Typer, medens den almindelige Statistik arbeider paa Overfladen, undersøgende det bele Terræn. Derfor støtter disse to Methoder hinanden, og den ene kan ikke ustraffet undvære den anden. Dette hans Forsvar for den typiske Méthode førte ham dog ikke til at udtale sig for den repræsentative; for mig staar det imidlertid saa, at hans Argumenter fuldt saa meget har Anvendelse paa denne sidste Méthode, der endog er mere i Slægt med den almindelige Statistik, end Monographien er det, og som derfor kan betegnes som et Mellemled mellem begge. Den typiske Méthode gaar mer eller mindre ud paa en Detailundersøgelse af de gjennemstiitlige Forholde; herved kommer Variationerne og Extremerne ikke til sin Ret, hvilke derimod medtages ved de Detailundersøgelser, som udføres ved Hjælp af den repræsentative Méthode. Den Tanke, at der her er Spørgsmaal ikke om to, men om tre forskjellige Undersøgelsemethoder, udtaltes klart af den følgende franske Taler, Geografen og Statistikeren Levasseur, der skjelner mellem 1) les statistiques générales, qui sont les statistiques proprement dites portant sur la totalité des phénomènes du même ordre; 2) les monographies, qui sont la description détaillée d'un objet ou d'un phénomène unique; og 3) les explorations statistiques, hvilken sidste Betegnelse nogenlunde, skjønt ikke ganske, svarer til, hvad jeg har kaldt repræsentative Undersøgelser. Levasseur mente, at Institutet vilde gjøre vel i at optage til Behandling Spørgsmaalet om denne tredie Undersøgelsesmaade. Til denne Udtalelse sluttede sig dernæst Tyskeren Schmoller, der bl. a. talte om»die enragirten Massenbeobachter», der aldrig vilde overbevise sig om. at den fuldstændige Optælling alene lader sig anvende paa simple Fænomener, men at jo mere kompliceret Undersøgelsen er og jo større Antal Spørgsmaal der maa opstilles for hvert enkelt individuelt Tilfælde, der undersøges, desto mere opstaar Nødvendigheden af alene at anstille partielle Undersøgelser, men saaledes, at indenfor dette begrænsede Gebet anvendes den størst mulige Nøiagtighed og Détail.

33 Bil. B. Den repræsentative Undersøgelsesmethode. 119 Til Slutning skal jeg angaaende denne Discussion endnu alene nævne, at Dr. Mayr overfor Professor Schmoller udtalte, at han i Grunden var enig i hans Betragtning, men, vel at mærke, alene begrænset til Monographien. Dennes Felt var imidlertid hovedsagelig de Tilfælde, hvor der ikke var Anledning til at tælle eller maale. At man, med velberaad Hu, skulde erstatte fuldstændige statistiske Undersøgelser med Stikprøver, det kunde han for Principets Skyld ikke være med paa. Imidlertid vilde han ikke modsætte sig, at Spørgsmaalet blev undergivet fortsat Drøftelse ved næste internationale Møde. Dette blev ogsaa Resultatet af Discussionen, om end med knap Majoritet, idet de øvrige stemte for et af Hr. Rauchberg fremsat Forslag om, at Institutet ikke skulde tage denne Sag under Behandling. Til hvad der allerede fremgaar af det givne Resultat af Discussionen, skal jeg alene føie nogle faa Bemærkninger Selvfølgelig er jeg enig i den Betragtning, at repræsentative Undersøgelser ikke kan erstatte den almindelige Statistik, og at der bør anvendes en høi Grad af Varsomhed. Men Nødvendigheden af, at Statistiken tager saadanne Undersøgelser til Hjælp, har forekommet mig og forekommer mig fremdeles saa indlysende, at jeg har anseet det overflødigt nærmere at paavise den Side af Sagen. Partielle Undersøgelser anvendes i Virkeligheden allerede paa adskillige statistiske Omraader. Jeg skal saaledes nævne Statistiken over Høstudbyttet. Intetsteds faar man Oplysning om Udfaldet af Kornhøsten i de enkelte Aar ved at erhverve Opgaver om Udbyttet ved hvert eneste Jordbrug. Dette vilde simpelthen være en Umulighed. Fremdeles beregnes Antallet af Breve efter vedtagen international Ordning paa den Maade, at man optæller Brevmængden i visse af Aarets Uger. Dette er jo netop et repræsentativt System. og man har indført det, fordi den fuldstændige Optælling fandtes uoverkommelig. Endvidere beregnes i de fleste Lande Varepriserne paa Grundlag af partielle Undersøgelser. Fremdeles kan nævnes en hel Række af Undersøgelser angaaende Arbeideres Lønningsforhold og økonomiske Vilkaar i Amerika og Europa. Endvidere de indgaaende Undersøgelser, som er blevne sat igaug af den herværende parlamentariske Kommission angaaende Invaliditets- og Alderdomsforsikring. Fremdeles kau jeg nævne Vaaningsforholdene, hvorover der i Amerika og andre Steder, deriblandt ogsaa nylig her i Kristiania, er bleven foretaget meget detaillerede partielle Undersøgelser. Der kunde visselig fremdrages adskillige flere Exempler paa partielle statistiske Undersøgelser, der har ført til meget interessante Resultater, der vel at mærke ikke havde været opnaaet, hvis man havde handlet efter det Princip: Ingen Talopgave, dersom den ikke kan omfatte det hele Omraade.

34 120 Statistiska mötet i Stockholm Men ved Siden heraf er der en Mangfoldighed af socialstatistiske Opgaver, der endnu er uløste, og som alene kan løses ved Hjælp af meget specielle Undersøgelser og et saa stort Antal Spørgsmaal, at det vil være umuligt at anstille samme for et helt Land. Exempelvis skal jeg nævne Ædruelighedstilstanden, om hvis virkelige Beskaffenhed man her hos os saavel som i andre Lande omtrent ingen Besked ved, og som alene vil kunne belyses ved meget omhyggelige og specielle Undersøgelser. At anlægge saadanne detaillerede Undersøgelser i en saa stor Maalestok, at de skulde omfatte et helt Folk, forbyder sig selv, ikke alene af Hensyn til de overordentlig store Udgifter, som det vilde kræve, men ogsaa af andre praktiske Grunde. Den førstnævnte økonomiske Grund er imidlertid fuldt ud tilstrækkelig. At erkjende Nytten af saadanne partielle Undersøgelser, som kan udføres uden Hjælp af Tal, f. Ex. Monographier, og frakjende deres Berettigelse, hvor man benytter sig af Statistikens sædvanlige Méthode, deri er der efter min Opfatning ingen virkelig Konsekvents. Naar det først indrømmes, at der bør og maa være Adgang til Undersøgelser inden begrænsede Omraader, saa er det jo klart, at man bør paa enhver mulig Maade sørge for, at disse partielle Undersøgelser kan blive saa fuldkomne som muligt, og da bør man fremfor alt ikke slaa Vrag paa den sædvanlige statistiske Méthode, Indhentelsen af Talopgaver. Hvad særskilt angaar de repræsentative Opgaver, da forekommer det mig, at disse maa være den fuldkomneste Form af de partielle Opgaver, fordi de i sin indre Konstruktion nærmer sig mest de fuldstændige statistiske Opgaver og saa at sige danner en Bro fra de mere eller mindre isolerede partielle Undersøgelser over til den fuldstændige Statistik. Endelig vil jeg ikke tilbageholde den Bemærkning, at det ligeoverfor dem, der modsætter sig den repræsentative Undersøgelsesmethodes Anvendelse i Statistiken, maa kunne stilles den Fordring, at der kan paavises, at tilsvarende specielle Undersøgelser har været forsøgt nogetsteds fuldstændig for et helt Land. Jeg kjender ikke til, at der er gjort noget Forsøg i den af dem anbefalede Retning, og saalænge dette ikke er Tilfældet, synes det mig urimeligt at afvise den Kundskabskilde, som de partielle repræsentative Undersøgelser giver Anledning til. Ogsaa Statistiken faar finde sig i, at dens Erkjendelse sker stykkevis. At der forøvrigt ved Anvendelsen af den repræsentative Méthode maa anvendes Forsigtighed og Kritik, er selvsagt, ligesom at den har sin Begrænsning. Men dette gjælder jo ogsaa den almindelige Statistik. Her kunde endnu være adskilligt at tilføie, men jeg er bange for, at jeg allerede i for høi Grad har lagt Beslag paa m. Hrr.'s Opmærksomhed. Jeg vil derfor søge at sammenfatte, hvad jeg har at sige om denne Sag, i følgende Satser:

35 Bil. B. Den repræsentative Undersøgelsesmethode Ved Siden af den almindelige Statistik og Monographien er der, navnlig ved komplicerede Forhold, et stort Felt for Anvendelsen af partielle statistiske Undersøgelser, navnlig paa det socialstatistiske Felt. Der foreligger ingen fyldestgjørende Grund til fra disse partielle Undersøgelser at udelukke den sædvanlige statistiske Talmethode. 2. Partielle Undersøgelser erholder et i væsentlig Grad forøget Værd, naar de udføres efter en korrekt repræsentativ Méthode. 3. Ved enhver partiel Undersøgelse bør der gives nøiagtig Forklaring angaaende Udvalgets Beskaffenhed til 15edømmelse af dets mere eller mindre repræsentative Karakter. 4. De repræsentative Undersøgelser bør saavidt muligt indrettes saaledes, at de paa flere Punkter kan kontrolleres ved Hjælp af almindelige statistiske Opgaver. 5. Det er derfor af Vigtighed at anstille saavel theoretiske Studier som praktiske Expérimenter sigtende til at bringe Klarhed i Spørgsmaalet om, hvorledes partielle Undersøgelser bør indrettes for at sikre deres saavidt muligt repræsentative Karakter. 6. Det er fremdeles af Vigtighed at undersøge Spørgsmaalet om, hvor stort Omfang de repræsentative Undersøgelser efter Undersøgelsesgjenstandens Beskaffenhed bør have, for at de af dem udledede Resultater kan ansees brugbare, og hvor stort Antal Observationer der skal udkræves for de enkelte tabellariske Opgavers Vedkommende, for at man af dem skal kunne udlede almengyldige Slutninger. I denne Henseende vil man a priori kunne opstille følgende to Principer: a) Jo mere jævne Resultaterne vise sig at være, desto mindre kan Antallet af Observationer (til Nød) være; b) bedre er et mindre Antal af korrekt repræsentative Observationer end et betydeligt større Antal Observationer, hvor det repræsentative Hensyn ikke er skeet Fyldest. 7. Jo flere de Punkter er, i hvilke de repræsentative Opgaver stemmer med de almindelige statistiske, desto sikrere vil man kunne bygge paa de førstnævnte ogsaa udenfor det af begge Slags Opgaver dækkede Felt. 8. Det vil være en Fordel, om det repræsentative Udvalg kan sættes i direkte Forbindelse med en almindelig Folketælling, saaledes at Udvalget gjøres paa Grundlag af eller i Tilknytning til det indsamlede Folketællingsmateriale. Hvor dette ikke er muligt, vil det i mange Tilfælde være anbefalelsesværdigt, at man indretter sig paa følgende Maade: først udvælges der paa Grundlag af de almindelige statistiske Opgaver et større Antal repræsentative Distrikter, fordelte over det hele

36 122 Statistiska mötet i Stockholm Land, og dernæst bliver inden disse Distrikter Undersøgelsen efter en paa Forhaand nøiagtig opgjort Plan at knytte til en vis Brøkdel af de repræsentative Distrikters, Byers, Kvartalers eller Gaders Huse og deres Befolkning. A. N. Kiær.

37 Bil. C. De statistiska årsböckerna. 123 Bil. C. Promemoria angående Sveriges. Norges och Danmarks statistiska årsböcker. Do enligt regel ärliga publikationer, som under titel årsbok (Jahrbueh, annuaire, statistical absti aet, o. s. v.) utgifvas i de flesta lämlor. innehålla såsom bekant tabellariska sammanfattningar af en mängd statistiska uppgifter för vederbörande stat eller stad. Årsböckerna för hela stater hemtu sitt innehåll enligt regel ur de vanliga särskilda redogörelserna (t. ex. om folkmängd, dess förändringar, handel, sjöfart, jernvägar o. s. v.), hvaremot städernas årsböcker (t. ex. för Paris, Wien m. fl.) tyckas, jemte det att äfven de i vissa delar hafva till källor special-publikationer, i andra delar vara den enda redogörelse i ämnet, som offentliggöres. När första dylika publikation för Sverige utarbetades, var egentliga ändamålet att gifva ett sammandrag af landets ofticiela statistik, d. v. s. af den serie, som benämnes ^Bidrag till Sveriges officiela statistiks, men då denna serie icke omfattar bankredogörelser m. fl. vigtiga statistiska delar, befanns det nödigt att i sammandraget intaga äfven sådant. Likaledes hemta såväl de norska som de danska årsböckerna sitt innehåll hufvudsakligen från hvartdera landets officiela statistik, men med komplettering från andra källor. Den svenska årsboken bär titeln Sveriges officiela statistik i sammandrag. Arbetet utgafs första gången enskildt af mig år 1870, men hafva sedermera, d. v. s. alltifrån år 1871, förnyade upplagor med i det stora hela oförändrad plan årligen intagits i Statistisk tidskrift. Af denna årsbok hafva sålunda hittills (1897) utkommit 28 årgångar. Aren offentliggjordes fem häften af Statistisk Arbog for Kongeriget Norge af O. J Broch, men detta arbete är egentligen en statistisk handbok eller lärobok och icke en 'årsbok; i denmening, som här är i fråga. Den första norska statistiska årsboken är deremot den af A. N. Kiær årl 871 utgifna Statistisk Håndbog for Kongeriget Norge, hvaraf dock inga förnyade årgångar utkommit. Deremot har Norska statistiska centralbyrån alltsedan 1881 årligen utgifvit Statistisk Aarbog for Kongeriget Norge, hvaraf således hittills (1897) offentliggjorts 16 årgångar, i det den l:a betecknats

38 124 Statistiska mötet i Stockholm med årtalet 1880, den 2:a med 1881 o. s. v., dock att den 6:e gäller för de båda åren Dessutom har embetsverket publicerat fem årgångar Annuaire statistique de la Norvège för åren 1879, 1880, 1881, 1883 och År 1875 utgaf Norska Indredepartementet genom statistiska embetsverket en Resumé de renseignements statistiques sur la Norvège. Sammendrag af statistiske Oplysningar angaaende Kongeriget Danmark har Danmarks statistiska byrå utgifvit i 11 nummer under åren Med år 1896 har påbörjats en ny serie under titel Danmarks Statistik. Statistisk Aarbog, och är denna betecknad såsom varande l:a årgången. Af den äldre serien hafva två årgångar, nemligen för 1874 och 1878, ntgifvits på franska språket, under titel: Résumé des principaux faits statistiques du Danemark. För betecknande af de särskilda årgångarna angifves å den svenska publikationens titelblad endast utgifningsåret, å den norska såväl utgifningsåret som årgångens ordningsnummer, samt å den danska endast sistnämda nummer. Beteckningssättet är således olika för de särskilda länderna: än årtal, än årgång, äu bådadera; men då ett visst nummer af en årgång förutsätter en viss utgångspunkt, hvarifrån årgången skall räknas, synes vara mest praktiskt och enklast vid citater att årstalet för föreliggande häfte eller årgång angifves. Att, såsom sker ej allenast i Sverige och Norge utan äfven i många andra länder, uti bokens titel angifva utgifningsåret för detta årstal kan så till vida vara vilseledande, att man häraf kunde draga den slutsatsen, att de tabeller, som boken innehåller, redogöra just för detta år, under det att i sjelfva verket knappast någon tabell (om ej möjligen den som redogör för den beräknade stats-budgeten) går så långt fram i tiden. Då emellertid något bestämdt år bör väljab, synes utgifningsåret vara det lämpligaste och mest brukade, men bör detta vara såvidt möjligt äfven tryckningsåret, så att man å titelbladet ej må få mera än ett årstal. För den som dessutom önskar angifva årgångens nummer, bör intet hinder möta. Då ändamålet med de statistiska årsböckerna är att hufvudsakligen åt den stora allmänheten tillhandahålla de vigtigaste statistiska data i en lätt tillgänglig handbok, så äro derigenom i viss mån både omfång och innehåll begränsade. En sådan bok synes mig böra vara icke större än att den utan olägenhet kan stoppas i fickan, för att vara till hands vid t. ex. en riksdagsförhandling eller andra dylika möten, men mot denna regel syndar man enligt min mening ofta i utlandet, der man publicerar såsom»annuaires» digra volymer om mer än 1,000 sidor i imperialoktav, dessutom illustrerade af kartor. I en så stor bok kan man nog få ett vidtomfattande och mycket detaljeradt innehåll, men fråga är, huruvida ieke bättre vore att begränsa sig i sin årsbok och i stället i och för detaljerna hänvisa till de ändock nödiga specialpublikationerna. Af de tre nordiska ländernas senast utgifna årsböcker omfattar den svenska 100 sidor i vanlig oktav, den norska 214 sidor i ett något större

39 Bil. C. De statistiska årsböckerna. 125 oktavformat och den danska likaledes 214 sidor i litet q vartformat, dock med samma höjd på boken som den norska, men något bredare. Äfven om man skulle tycka, att ett något mindre format vore beqvämare, torde man dock icke knnna eller böra häri vidtaga några förändringar, enär de för årsböckerna valda formaten stå i samband med hvarje lands öfriga officiela statistiska pnblikationers. Hvad åter angår sidtalet, hafva visserligen de norska och danska årsböckerna fullt dubbelt så många sidor som den svenska, men detta beror väl egentligen icke deraf, att dessa årsböcker hafva så mycket större innehåll, utan fastmera deraf att de i sina tabeller upptaga franska öfversättningar, hvilket den svenska årsboken icke gör, hvarjemte innehållet i denna synes vara i allmänhet mera hoppressadt. Såsom gräns för sidornas antal torde man kunna uppställa talet 200 eller deromkring. Om nu verkligen årsbokens egentliga ändamål är att tillhandahålla, icke så mycket åt den statistiske fackmannen utan fastmera åt den stora allmänheten, nödiga sifferuppgifter, så har man naturligtvis att i första rummet söka fylla dennas behof. Detta behof är dock mycket mångskiftande, så att hvad den ene kan anse vara synnerligen vigtigt, finner den andre temligen onödigt, och måste man derför söka att i årsboken inrymma så många uppgifter af olika slag, som bokens omfång och tillgängliga källor det tillåta. Största svårigheten blir alltså att efter tillbörlig vigt afpassa utrymmet för hvarje särshildt ämne, så att icke några ämnen alltför mycket inkräkta på utrymmet för de andra. Vissa ämnen (t. ex. folkmängden och dess förändringar, in- och utförsel) torde man utan synnerlig tvekan kunna räkna till så att säga hufvudämnena, men då äfven de andra måste hafva sin plats, så blir rumsfördelningen i det stora hela en ren smaksak, utom det att källornas större eller mindre rikhaltighet måste inverka på den lämpliga afpassningen mellan de särskilda ämnena i sammandraget eller årsboken. Under sådana förhållanden kan man icke vänta, att årsböckernas innehåll skall för de särskilda länderna vara fullt likartadt. En granskning af de tre nordiska ländernas årsböcker visar dock rätt mycken överensstämmelse, så att de särskilda tabellerna kunna sammanföras under vissa gemensamma rubriker. I bilagda tabellariska uppställning har jag gjort en öfversigt af detta innehåll, sådant det i de senast offentliggjorda årsböckerna kan sammanfattas af de särskilda tabellerna, och har jag dervid tillagt några tabellrubriker, som visserligen ännu icke i någotdera landet fått några tabeller, men torde måhända förtjena sådana. Af denna öfversigt framgår, att antalet tabeller är temligen lika (resp. 84, 91 och 87), men att deremot tabellernas sidtal och ordningsföljd är ganska vexlande. Likformighet i tabellernas ordningsföljd samt i följd deraf i afseende på deras inrangerande under vissa hufvudrubriker eller afdelningar kunde tyckas böra lätt åstadkommas, men detta kan stöta på svårigheter uti Stat. Tidskr. ltl:e häftet. 10

40 126 Statistiska mötet i Stockholm de typografiska anordningarna, om man exempelvis har att placera en tabell å uppslag efter en tabell å en enda sida eller en half sida, hvarvid man kan tvingas att gifva tabellerna en helt annan ordning än man skulle önska. Emellertid torde man kunna uppställa som ett önskemål, att tabellama så vidt möjligt anordnas under vissa gemensamma afdelningar, t. ex. de i den bifogade öfversigten begagnade (1. Administrativa indelningar; areal och folkmängd; 2. Folkmängdens förändringar; o. s. v.), börande dock dessa afdelningar icke angifvas å sjelfva tabellerna, utan endast uti förteckningen öfver tabellerna och deras innehåll. Beträffande i öfrigt tabellerna torde böra såsom allmän regel uppställas, att de år efter år såvidt möjligt och lämpligt hafva samma uppställning och innehåll, naturligtvis med de förändringar, som nyare årssiffror eller andra förbättringar kunna föranleda. Hafva inga sådana nya siffror tillkommit, upprepas tabellen oförändrad i den nyare årgången. I följd häraf bör i en årgång icke intagas någon tabell, som icke är af beskaffenhet att den kan och bör qvarstå (med eller utan nödiga förändringar) äfven i en följande årgång. I de fall då uppgifterna för något år icke afse kalenderåret, ntan driftsår, budgetår eller dylikt, bör datum för sådant års början angifvas. För öfrigt torde såsom regel böra iakttagas, att uppgifter, som afse förhållanden vid årsskiftet, hänföras till det gångna årets slut och ej till det nyas början. En folkmängdssiffra för exempelvis den 1 januari 1891 blir lätt kallad och ansedd vara 1891 års folkmängd, under det att siffran, om hon enligt vedertaget bruk hänföres till den 31 december 1890, kallas och är 1890 års folkmängd. Det i alla tre ländernas årsböcker hittills iakttagna bruket att deri meddelas föregående års siffror, antingen i särskilda kolumner eller under slutsummorna, bör bibehållas. Huruvida dessa siffror lämpligen böra vara blott årssiffror eller tillika medeltal för 5-årsperioder, är en fråga, b varom man kan hysa olika meningar och hvilken derfor öfverlemnas till de blifvande öfverläggningarna i ämnet. Emellertid torde man kunna vara ense derom, att sådana femårsperioder alltid böra sluta med årtal, som hafva 5 eller 0 till slutsiffra. I alla tre ländernas årsböcker finnas innehållsförteckningar såväl å landets språk som å franska språket. Såsom ofvan är nämndt, hafva dessutom såväl i Norge som Danmark för några äldre år utgifvits särskilda upplagor å franska språket, men innehålla numera dessa länders vanliga årsböcker i tabellöfverskriften, kolumnhufvuden och rad-rubriker, jemte text å landets språk, äfven öfversättningar deraf å franska språket. Detta förfaringssätt öfverensstämmer med braket i flere andra publikationer, tillhörande dessa länders officiela statistik, men begagnas endast undantagsvis i Sverige (såsom i berättelserna om fångvården och rättsväsendet, af hvilka den förra innehåller öfversättningar af kolumnhufvudena i noter under hvarje tabell och den senare

41 Bil. C. De statistiska årsböckerna. 127 å särskildt blad i slutet af boken). I Sverige är man derfor icke van att i statistiska redogörelser finna svenska och franska språken vid hvarandra, och innehålla derför ej heller sammandraget eller årsboken någon dylik språkblandning. Franska öfversättningar i tabellerna kräfva naturligtvis ökadt utrymme, och är väl detta, såsom redan är nämndt, en af de vigtigare orsakerna, hvarför de norska och danska årsböckerna hafva större sidtal än den svenska. För internationelt bruk erhålla naturligtvis årsböckerna ökadt värde genom de franska öfversättningarna, men härigenom vållas icke allenast behof af ökadt utrymme utan äfven icke ringa svårighet med sjelfva öfversättandet, så att man i hvarje fall erhåller fullt motsvarande franskt uttryck för de mångskiftande tekniska termerna. För de tre nordiska länderna skulle man visserligen kunna förena sig om samma franska termer, men detta blefve utan tvifvel en mycket vidlyftig sak, och lär man väl derför få öfverlåta åt hvart land för sig, att reda sig härmed, så godt det kan. Endast i tabellen för dödsorsaker torde en öfversättning af dessa på latin i stället för franska vara att föredraga. Angifvandet af de källor, hvarur de särskilda tabellernas innehåll hemtats, göres i alla de tre ländernas årsböcker, ehuru på något olika sätt, men torde detta icke erfordra några särskilda bestämmelser. Såsom sammanfattning af det nu anförda, hemställer jag beträffande Sveriges, Norges och Danmarks statistiska årsböcker: 1) att titlarne bibehållas oförändrade, dock att deri alltid angifves utgifhingsåret, som bör vara detsamma som tryckningsåret, stående det i öfrigt hvar och en fritt att dessutom angifva årgångens nummer; 2) att, ehuru det är önskvärdt att formatet är så litet som möjligt, någon förändring i de redan antagna icke ifrågasattes; 3) att sidtalet icke bör nämnvärdt öfverstiga 200, men kan vara mindre ; 4) att, med fäst afseende bland annat på hvarje lands större eller mindre rikhaltighet af nödiga källor, det öfverlåtes åt hvart land för sig att bestämma om de särskilda tabellernas form och innehåll, dock att dessa så vidt möjligt efter hvarandra på det sätt anordnas, att de i innehållsförteckningen kunna upptagas uti fortlöpande ordning under följande afdelningar: 1. Administrativa indelningar; areal och folkmängd. 2. Folkmängdens förändringar. 3. Helso- och sjukvård samt fattigvård. 4. Undervisning. 5. Rättsväsendet. 6. Offentliga val.

42 128 Statistiska mötet i Stockholm Finanser. 8. Jordegendomar jemte skogar. 9. Jordbruk och boskapsskötsel. 10. Jagt och fiske. 11. Bergshandtering och fabriker. 12. Handel och sjöfart. 13. Kommanikationsanstalter. 14. Kreditanstalter. 15. Försäkrings- och pensionsanstalter. 16. Socialstatistik och dylikt. 17. Meteorologiska förhållanden; 5) att, der ej nya sifferdata eller andra omständigheter det föranleda, tabellerna så vidt möjligt bibehållas oförändrade i alla följande årgångar, och att derför i allmänhet icke någon tabell bör i årsboken intagas, som icke är af beskaffenhet att den kan och bör qvarstå, med eller utan förändringar, äfven i en följande årgång; 6) att då uppgifter för något år icke afse kalenderåret, utan driftsår, budgetår eller dylikt, bör datum för sådant års början angifvas; h var jemte uppgifter, som afse förhållanden vid årsskiftet, hänföras till det gångna årets slut och icke till det nyas början; 7) att uppgifter äfven för föregående år meddelas i tabellerna, antingen i särskilda kolumner eller under slutsummorna; kommande det att bero af blifvande öfverläggning, huruvida dessa sifferuppgifter böra vara blott årssiffror eller tillika medeltal för 5-årsperioder, hvilka dock alltid skola sluta med årtal, som hafva 5 eller 0 till slutsiffra; 8) att innehållsförteckningar öfver tabellerna meddelas ej allenast å landets språk utan äfven å franska språket, varande det dessutom önskvärdt att, såsom nu sker i Norge och Danmark, äfven öfversättningar å franska språket ske i kolumnhufvuden och radrubriker, börande dock dödsorsaker i den särskilda tabellen derför öfversättas å latin; 9) att källor för tabellernas innehåll angifvas, på det sätt som lämpligast synes. Stockholm i maj Elie Sidenbladh.

43 Bil. C. De statistiska årsböckerna. 129 Öfversigt af de statistiska årsböckerna för Sverige, Norge och Danmark, år 1896.

44 130 Statistiska mötet i Stockholm 1897.

45 Bil. C. De statistiska årsböckerna. 131

46 132 Statistiska mötet i Stockholm 1897.

47 Bil. C. De statistiska årsböckerna. 133

48 134 Statistiska mötet i Stockholm Tillägg Ull BU. C Till förestående promemoria sluter sig följande af Direktör Kiær vid mötet framlagda förslag: De statistiske aarbsger. For efterhaanden at tilvejebringe en samling af ensartede statistiske opgaver, der kunde give en direkte sammenligning mellem de 3 nordiske riger, henstilles det at give de statistiske aarböger et tillæg eller anhang indeholdende summariske statistiske sammenligninger mellem nævnte lande. Disse sammenligninger tænkes tilvejebragte paa den maade, at de enkelte statistiske bureauer overtager hver sin eller sine brancher til bearbejdelse i nævnte retning og stiller resultatet af denne bearbeidelse til de to övrige bureauers disposition. Exempelvis har jeg til en begyndelse tænkt mig fölgende fordeling: Sverige: Befolkningsstatistik: folketælling og folkemængdens bevægelse. Danmark : Jordbrugsstatistik, handelsstatistik. Norge : Skibsfartsstatistik, arbeidslönninger. Forudsætningen er, at hvert lands bureau, saavel i henseende til arrangement som indhold af heromhandlede brancher af statistiken, har fuld frihed til at ordne stoffet, ogsaa det fra de to andre landes bureauer modtagne, paa den for den nationale aarbog hensigtsmæssigste maade, og at der saaledes skal være fuld adgang til at udvide eller indskrænke det i bearbeidet form modtagne stof. Naar der var gjort en begyndelse hermed, kunde man i anhanget efterhaanden optage flere og flere af statistikens forskjellige brancher. Foruden den direkte nytte, en saadan samling vilde medföre, vilde selve bearbeidelsen utvivlsomt bidrage til de fællesnordiske forhandlingers hovedformaal : större ensartethed i statistiken. Kristiania 10 August A. N. Kiær.

49 Rikets folkmängd fördelad efter yrkesgrupper, år I likhet med hvad som skett i de närmast foregående årgångarna meddelas här en approximativ beräkning af befolkningens fördelning mellan de fyra stora hufvudgrupperna af yrke, denna gång för slutet af år Erinras må att under första gruppen af de här upptagna inbegripas jordbruk och boskapsskötsel jemte fiske, under den fjerde gruppen allmän tjenst jemte litterära och konstnärliga yrken, sjuk- och fattigvård m. m. Beräkningen gifver för landsbygden och de fyra grupperna (se här nedan) resp. talen 2,817,000, 718,000, 192,000 och 232,000, för städerna resp. 43,000, 536,000, 295,000 och 130,000. För riket i dess helhet blifva siffrorna alltså, om för jemförelses skuld upprepas jeniväl talen för åren 1870, 1880 och 1890: Eller i % räknadt: Sedan år 1870 skulle alltså Sveriges jordbruksbefolkning hafva minskats med 136,000 personer, medan öfriga yrkesgrupper vuxit med 930,000. Räknadt från år 1880 skulle minskningen hos den af jordbruk lefvande befolkningen hafva utgjort ej mindre än 218,000 personer, eller mer än 7 }É. G. Sundbärg.

50 Sparbanks- och postsparbanksrörelsen under år I anslutning till ett par artiklar angående sparbanksrörelsen i värt land, intagna i de två närmast föregående årgångarna af denna tidskrift, uppställes här, i tabellen å nästa sida, äfven for år 1895 en sammanfattande öfversigt öfver uttagningar och insättningar i rikets sparbanker, postsparbanken inräknad. Ar 1893 uppgingo insättningarna i postsparbanken till ll - a % af det totala insättningsbeloppet för enskilda sparbanker och postsparbanken saramanräknadt; år 1894 utgjorde de 13'6 % och nu ifrågavarande år 17-6 % af totalsumman. Det är sålunda ett icke obetydligt steg framåt som postsparbanken tagit under året 1895, och till de båda län Vermlands och Kopparbergs, i hvilka insättningarna i postsparbanken redan förut öfverskridit hälften af det sammanlagda insättningsbeloppet, kommer nu äfven Skaraborgs län med 57-6 % för samma slag af insättningar. Närmast i ordningen efter dessa län i ifrågavarande afseende kommer Vesternorrlands med 35'2 % och Elfsborgs med 32 - o %. Icke oväsentliga framsteg i jemförelse med de enskilda sparbankerna har postsparbanken förutom i nyss nämnda län gjort äfven i Stockholms stad och län (år 1895 med 26 - o % postsparbanksinsättningar mot 19-6 % år 1894), Uppsala län (med tillväxt från 13-4 till 18"8 %), Kronobergs län (från 20-1 till 25'2 %), Kalmar län (från 18-2 till 29" i %), Örebro län (från 11-1 till 17'3 %), Gefleborgs län (från 12'3 till 19 8 %) samt Vesterbottens län (från 22-6 till 27'3 %). Nästan samma proportioner som under år 1894 framträda i Östergötlands, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus, Hallands och Jemtlands län, och minskning för postsparbanken visar sig i Norrbottens län (med 17 - o mot 21 - o %). För sistnämnda företeelse, hvilken i Norrbottens län iakttogs äfven år 1894, torde samma förklaring få göras gällande som med afseende på 1894 års minskning användes, nämligen upphörandet af de jernvägsarbeten, hvilka under de närmast föregående åren i länet fortgått och som åt främmande arbetare lemnat arbetsförtjenster, hvilka af dessa insatts i postsparbanken. Någon afsevärd skilnad mot föregående år i fråga om insatta belopp (i enskilda sparbanker och postsparbanken), pr innebyggare räknadt, före-

51 Sparbanks- och postsparbanksrörelsen under år Insättningar och uttagningar i de enskilda sparbankerna och Postsparbanken år 1895, under jämförelse med föreg. år. ') Inberäknadt 3,460 kr. insatta i Postsparbanksbyrån. 2) Inberäknadt 24,083 1er. uttagna a Postsparbanksbyrin.

52 138 Sparbanks- och postsparbanksrörelsen under år firmes icke. De betydande olikheter de särskilda länen emellan, som i detta afseende förut iakttagits, qvarstå så godt som alldeles oförändrade. Den största afvikningen från 1894 års förhållanden visar Malmöhus län, med nedgång från till kronor pr innebyggare; men detta läns ställning i fråga om sparbanksinsättningar är redan förut, i och genom deras man kunde nästan säga abnormt höga belopp, så utprägladt egendomlig, att en nedgång af insättningsbeloppet möjligtvis icke betyder någonting annat än ett närmande till mera normala sparbanksförhållanden. En antydan härom kan måhända äfven sökas i det faktum, att antalet insättare i länets sparbanker år 1895 ökats med 808, men år 1894 trots högre insättningsbelopp endast med 42. Uttagningsprocenten det uttagna beloppet i procent af det insatta utgör i de enskilda sparbankerna öfver hnfvud 93, i postsparbanken deremot endast 51. Det anmärktes vid redogörelsen i föregående årgång för sparbanksrörelsen 1894 då förhållandena voro ungefär likartade, att orsaken till denna skiljaktighet antagligen vore att söka deruti, att de trakter, som egentligen först genom den jemförelsevis unga postsparbankens inrättande fått tillfälle att göra sina besparingar fruktbärande, måste ega relativt bättre tillgång på sparda medel, som icke så snart behöfde åter tillgripas, än de orter, der sparbanker länge varit i verksamhet. För enskilda sparbanker och postsparbanken tillsammans utgjorde år 1895 uttagningsprocenten 86 samma siffra som De ekonomiska förhållandena i riket öfver hufvud, för så vidt de kunna anses framgå af proportionen mellan sparbanksinsättningar och -uttagningar, borde alltså för de båda åren hafva varit ungefär likartade. Härvid är dock att märka, att i nttagningssumman ingår ett belopp af 1,231,922 kronor, uttagna i Bollnäs sparbank i Gefleborgs län, hvilken sparbank enligt enskildt meddelande varit under afveckling sedan den 1 juli Dessa uttagningar kunna alltså icke sägas vara af samma natur som andra, och om man bortser från nämnda sparbanks insättnings- och uttagningsrörelse, uppgår uttagningsprocenten för hela riket endast till 84 eller 85. Det är sålunda i sjelfva verket en fortgående förbättring i de ekonomiska förhållandena, hvarom proportionen mellan insättningar och uttagningar i sparbankerna talar. Mest framträdande har denna förbättring varit i Jemtlands och Vesterbottens samt vidare i Kalmar, Östergötlands, Skaraborgs, Vestmanlands, Södermanlands och Uppsala län. Af dessa företedde Vesterbottens, Östergötlands, Skaraborgs, Vestmanlands och Södermanlands län för år 1894 en försämring gent emot det närmast föregående året, och det uttalades i föregående årgång af tidskriften den förmodan, att detta förhällande stode i något sammanhang med 1894 års ytterst låga spanmålspriser. Såsom bekant

53 Sparbanks- och postsparbanksrörelsen under år voro priserna å spanmål, utom å hafre, år 1895 icke obetydligt bättre än under 1894 om ock ej så goda som 1893, och det är ju icke otänkbart att den inträdda prisstegringen i förening med en vacker vårsädesskörd i sin mån bidragit till ekonomiska ställningens förbättring för ifrågavarande län under år Antagandet synes motsägas deraf, att sådan förbättring icke inträdt för Gotlands, Blekinge, Malmöhus och Hallands län (i Kristianstads län har uttagningsprocenten nedgått från 99 till 95), hvilka sta på ungefär samma ståndpunkt som det föregående året. Det är dock en mångfald af omständigheter, som härvid spela in, och bland annat torde böra påpekas, att det just är i de sydsvenska länen som postsparbanken med sin i dessa afseenden från de enskilda sparbankerna förmånligt afvikande karakter har så svårt att vinna någon nämnvärd terräng. Utom i Gefleborgs län, hvars ogynsamma siffra finner sin förklaring i det nyss omnämnda förhållandet med Bollnäs sparbank 1 ), har försämring, värd att omtala, inträdt i Örebro, Vermlands och Jönköpings län. Hvad de båda förstnämnda länen beträffar, torde förhållandet möjligen stå i något sammanhang med ställningen inom jernindustrien. Jemföras produktionssiffrorna i denna industri för åren 1894 och 1895, så befinnes för det senare året tackjernsproduktionen hafva ökats i Kopparbergs, Gefleborgs och Vestmanlands län, men minskats bl. a. i Vermlands och Örebro län, och för Örebro län har likaledes i framställningen af smidbart jern och stål minskning egt rum, medan ökning inträdt för såväl "Vermlands som de tre öfriga här nämnda länen. ') Bortser man fria denna sparbank, blir länets nttagningsprocent 83, mot 90 året förut, alltså en afgjord förbättring. I. Flodström.

54 Rikets folkmängd år 1895, fördelad åldersvis efter civilstånd. På samma sätt som för åren har för 1895 beräknats folkmängdens kombinerade fördelning efter kön, ålder och civilstånd, af hvilka beräkningar tab. A å nästa och följande sidor meddelar resultatet. Slutsummorna för hvarjo civilståndsgrupp såväl för 1895 som för några föregående år innehållas i följande tabell: Den för nutida förhållanden så ovanligt starka folkökningen under år 1894 har fortgått nästan lika stark äfven under 1895 och har kommit alla civilståndsgrupperna till godo, ehuruväl äfven nu mest gruppen vuxna ogifte. På de två senaste åren hafva de ogifte männens antal (öfver femton års ålder) vuxit från 636,000 till 665,000, eller med nära 5 %, och de ogifta qvinnornas från 685,000 till 706,000, eller med 3 %.

55 Rikets folkmängd år 1895 efter ålder och civilstånd. 141 Tab. A. Folkmängden den 31 december 1895 samt medelfolkmängden 1895, fördelade efter kön, ålder och civilstånd.

56 142 Rikets folkmängd år 1895 efter ålder och civilstånd.

57 Rikets folkmängd år 1895 efter ålder och civilstånd. 143

58 144 Rikets folkmängd år 1895 efter ålder och civilstånd. Tab. B. Medelfolkmängden , fördelad efter kön, ålder och civilstånd. Med året 1895 hafva här föreliggande beräkningar fullbordats för en femårsperiod. I tab. B här ofvan lerunas en öfversigt af medelfolkmängdens fördelning under denna period efter kön, ålder och civilstånd, i femårsgrupper. Den sedvanliga öfversigten af befolkningsförhållandena under redogörelseåret med hvilken denna gång skulle förenats en återblick på femårsperioden har deremot på grund af tidskriftens starkt anlitade utrymme måst uteslutas. G. Sundbårg.

59 De skandinaviska folkens andel i Europas produktion och samfärdsel. I närmast följande häfte af denna tidskrift meddelas, liksom i föregående båda årgångar, en del jemförelser med afseende å areal och folkmängd, produktion och samfärdsmedel o. s. v. mellan Europas och i en mängd fall jemväl andra verldsdelars olika länder. Det har synts vara af intresse att ur dessa tabeller sammanställa några drag, tjenande till att belysa de skandinaviska folkens ståndpunkt i våra dagar i förhållande till öfriga europeiska nationers; och är denna sammanställning utförd i tab. A och B å nästa och följande sida. Den grundläggande synpunkten vid jemförelser af detta slag måste naturligen vara den totala folkmängden. Enligt tab. A upptaga i närvarande stund de skandinaviska landen, Sverige, Norge och Danmark, sammanlagdt 2-46 % af Europas hela folkmängd. För att mäta öfriga jemförelseleder efter samma måttstock hafva i tab. B sammanstälts, å ena sidan de belopp som i hvarje fall motsvara 2-46 '/. af Europas totalproduktion, å andra sidan beloppet af den verkliga produktionen uti de skandinaviska landen. Der sistnämnda tal äro högre än de först anförda, hafva alltså de skandinaviska folken åstadkommit mera än som af deras numerär kunde väntas, i motsatt fall åter mindre. Procenttalet 2-46 af Europas folkmängd, som enligt nyaste data utgör Skandinaviens andel, har under århundradets lopp förändrats icke obetydligt. Vid nedanstående tidpunkter har folkmängden utgjort, å ena sidan i Europa i dess helhet, å andra sidan i den skandinaviska norden:

60 146 De skandinaviska folkens andel i Europas produktion och samfärdsel. Tab. A. De skandinaviska folkens produktion och samfärdsmedel, jemfördt med Europas. ') I area] och folkmängd, men icke under andra rubriker, ingå Island och Färöarna (10,611,000 hektar med 84,000 inb.). s ) Årliga medeltal 1891/95 (betsocker enligt nyaste nppgifter). s ) Enligt nyaste uppgifter. 4 ) Vid 1894 års slnt. 6 ) D. ä. segelfartygens tontal + 3 gånger ångfartygens. 6) Af ankomna och afgångna fartyg. ') Ar 1895 (telefonen enligt nyaste nppgifter).

61 De skandinaviska folkens andel i Europas produktion och samfärdsel. 147 Tab. B. Skandinaviens produktion m. m. sådan den borde utgöra efter folkmängden (2-46 % af Europas) och sådan den är. Anda till de senaste årtiondena hafva alltså de nordiska folken vuxit jemförelsevis hastigt och således intagit en allt större proportion af det hela. Men under utvandringsperioderna eger numera rum ett tillbakaskridande. Räknadt efter ytvidden upptaga de tre landen, om Island inbegripes, nära nog en tiondedel af hela vår verldsdel. Nästan lika stor är vår andel af Europas skogsmark, äfven oafsedt att denna för Sveriges del sannolikt är för lågt upptagen. Af åkervidden ega vi endast 2'37 %, alltså dock i det närmaste den anpart, som kräfves af folkmängden. Siffrorna för den naturliga ängen, som antyda någon underlägsenhet å vår sida, äro för flere länder af ringa värde. På gränsen till äng stå de ständiga betesmarkerna, som i Skandinavien äro af stor utsträckning. Med hänsyn till spanmålsproduktionen intaga vi i det hela en ganska fördelaktig ståndpunkt. Af hvete frambringar Skandinavien visserligen blott 0'67 % af Europas totalproduktion, men i fråga om öfriga säden och potatis nå vi öfver normalmåttet, och till med i fråga om sockerbetor är vår produktion fullt medelmåttig. Af hafre alstra vi ända till 6'69 %. af totalproduktionen. Att jordbrukets tekniska utbildning numera står högt i de nordiska länderna, är allmänt erkändt. Också skördas här i genomsnitt 17-4 deciton.

62 148 De skandinaviska folkens andel i Europas produktion och samfärdsel. hvete pr hektar, mot i Vesteuropa i allmänhet endast 11 6 dt; för råg äro talen resp och 104 dt, för korn 155 och 12-8, för hafre 132 och 11'6, alltså i hvarje fall högre tal för Skandinavien. Och dock afse medeltalen här endast vestra Europa. För Europa i dess helhet äro medelsiffrorna vida lägre, eller af hvete 9, af råg 7-5, af korn 10 och af hafre 8-7 deciton pr hektar. Kreatursstocken är betydande, dock icke j fråga om får och getter. Nötkreatur ega vi till ett antal af 5 1 /4 millioner, medan efter folkmängden skulle väntas ej fullt 3 millioner. Här framträder tydligt den stora rol mjölkhushållningen spelar i de nordiska folkens ekonomi. Äfven inom bergshandteringen är vår rol icke obetydlig, åtminstone ej i fråga om jernmalm och tackjern. Den framtid, vi i detta fall gå till mötes, erbjuder som bekant de mest lysande utsigter. Kopparproduktionen är visserligen numera föga betydande, men detta gäller i våra dagar om Europa i allmänhet. Af vår verldsdels utrikes handelsomsättning komma ej mindre än 3'79 % på de skandinaviska länderna, hvilket är väl en half gång mera än som kräfves af vår folkmängd. Ännu långt större är vår andel af handelsflottan, hvilken, hvad antalet fartyg beträffar, stiger ända till 20 % och äfven hvad angår det förmedlade tontalet till mer än 9 %. Också med hänsyn till sjöfarten i egna hamnar är Skandinaviens rol mycket betydande. Af det sammanlagda tontalet af 250 millioner för hela Europa komma ej mindre än nära 26 millioner ton på de nordiska hamnarna, alltså mer än en tiondedel. Förklaringen härtill ligger naturligtvis deruti, att en stor del af vår utförsel och i viss mån äfven vår införsel utgöres af mycket skrymmande varor (i fråga om utförseln trävaror och malmer m. fl., vid införseln stenkol o. s. v.). Med samfärdsmedel äro de skandinaviska länderna numera i allmänhet väl försedda. Medan man efter folkmängden skulle väntat ett jernvägsnät af endast något mer än 6,000 kilometer, finner man i sjelfva verket nära 14,000 km. Af postanstalter hafva vi 5,600 i stället för väntade 2,900 och af telegraflinier mer än 22,000 km. i stället för knappt 16,000. Något annorlunda ställer sig naturligtvis förhållandet i detta fall, om jemförelsen göres efter ytvidden i stället för efter folkmängden. Äfven med frånseende af Island upptager Skandinavien mer än 8 % af Europas areal, men till denna relativa andel hinna vi hvarken i fråga om jernvägs-, post- eller telegrafväsendet. Underlägsenheten härutinnan drabbar dock såsom bekant endast de stora ödevidderna i det nordliga Skandinavien; de södra landskapen åter, der den större delen af befolkningen samlats, äro äfven med hänsyn till landets ytvidd väl så rikligen försedda med samfärdsmedel som Europa i allmänhet.

63 De skandinaviska folkens andel i Europas produktion och samfärdsel. 149 En särställning intaga de nordiska folken såsom bekant i fråga om telefonväsendet. På hvarje tusental af folkmängden eger Sverige 10 telefonapparater (eller lika många som Förenta staterna), Norge 8 och Danmark 5, medan det öfriga Europa i genomsnitt eger mindre än en. Tager man hvart för sig af de skandinaviska folken, framträder en ganska stor inbördes olikhet: det ena öfverträffar vida de andra i ett hänseende, det andra i ett annat. Men tillsammans komplettera de hvarandra så väl, att inom de flesta af det ekonomiska lifvets områden de tre folken visa sig hafva åstadkommit mer än som af deras numerär kunde väntas. Här förevarande tabeller hafva visserligen icke kunnat inrymma några data för den egentliga tillverkningsindustrien, men äfven om vi inom denna ännu stå något tillbaka efter qvantiteten räknadt, är den tekniska utbildningen högt uppdrifven och utsigterna för framtiden i allmänhet mycket goda. Öfver hufvud torde svårligen annorstädes i Europa en befolkning af 10 millioner menniskor kunna framställas, utöfvande en så mångsidig och högt utvecklad ekonomisk verksamhet som de skandinaviska folkens. Öfvergår man till det rent kulturella området, är, såsom bekant, dessa folks ställning snarast ännu gynsammare. Ingenstädes i Europa står folkupplysningen så högt som i Skandinavien, ingenstädes äro statens finanser i ett gynsammare läge, ingenstädes välmågan jemnare fördelad eller klyftan mellan olika samhällsklasser mindre. Ingenstädes är heller dödlighetssiffran så låg som här vittnande om en långt hunnen både kroppens och själens helsa. Att skuggsidor gifvas, behöfver ju icke särskildt nämnas. Men kunde man anställa en jemförelse sådan som den nu gjorda för en tidpnnkt liggande t. ex. ett hälft århundrade tillbaka, skulle med säkerhet befinnas, ej blott att vi i anmärkningsvärd grad förkofrat oss, utan äfven att vi vunnit på de flesta, kanske alla de andra folken i vår verldsdel. Och mycket finnes i sjelfva verket som talar för, att de skandinaviska folkens särskilda blomstringstid nu är snart för handen eller kanske redan har inträdt. G. S-ff. Stat. Tidskr. 111:e haft. 12

64

65 STATISTISKA ÖFVERSIGTSTABELLER FÖR OLIKA LÄNDER. TREDJE ÅRGÅNGEN (POUR UN INDEX EN FRANÇAIS VOIR PAGE VI.) STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG

66 STOCKHOLM 1897 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

67 I tredje årgången af Statistiska öfversigtstabeller, hvilken härmed framlägges, äro tabellerna 16 18, 24, 29, 31, 39, 50 och 56 nya. I fråga om de förutvarande tabellerna äro några ändringar vidtagna med afseende å anordning och uppställning, i syfte att så långt möjligt tillvarataga det knapphändiga utrymmet. En nyhet för denna årgång är äfven den s. k. tilläggstabellen. Âfsigten härmed är att hvarje år till behandling upptaga någon mera speciel fråga, som icke lämpar sig att återkomma från det ena året till det andra. Uti förevarande årgång lemnar tilläggstabellen en öfversigt af befolkningsrörelsen i några af Europas större städer under årtiondet En temligen omfattande förändring i jemförelse med föregående årgångar är att spanmåkskörden nu i samtliga hithörande tabeller upptagits efter vigt, i stället för uti rymdmått. I ett ej obetydligt antal länder angifves skörden nu mera på detta sätt, hvilket inom handels- och konsumtionsstatistiken länge varit så godt som enrådande. Då det icke kan vara lämpligt att använda tveune olika beteckningssätt i fråga om samma sak, hafva vi här reducerat alla länders skördesiffror till vigt, d. ä. till deciton. För de använda reduktionstalen redogöres uti anmärkningarna å sid. 205 och afseende å anordningen i öfrigt må erinras, att sifferuppgifter, som i något afseende äro ofullständiga eller med öfriga meddelade data ej fullt jemförliga (elier hvilka måst approximativt beräknas), äro utmärkta med en särskild stilsort, s. k. mediæval. Källorna för dessa öfversigtstabeller hafva såsom förut varit de särskilda ländernas officiela statistiska redogörelser, främst de statistiska årsböckerna, samt derjemte de allmänna samlingsverken Almanach de Gotha, Otto Hiibner's Geographisch-statistische Tabellen (numera utgifua af F. von Juraschek), Statistical Abstract for the principal and other foreign countries, The Statesman's Tear-Book, Uebersichten der Weltwirtschaft af F. X. von Neumann-Spallart och von Juraschek, Közgazdasågi és statisztikai Evkönyv af Jekelfalussy och Vargha, o. s. v. Specialarbeten, ur hvilka uppgifter till större omfattning heratats, äro under vederbörande tabeller särskildt anförda. I en del fall hafva upplysningar erhållits skriftligen från vederbörande statistiska byråer. Stockholm i november Gustav Sundbärg.

68 INNEHÅLL. Sid. Tab. 1. Areal och folkmängd i olika länder 151. Tab. 2. Europas hufvudstäder och städer med minst 100,000 inb Tab. 3. Folkmängdens fördelning å landsbygd och städer i Europas olika länder samt i Förenta staterna 155. Tab. 4. Märkligare städer i främmande verldsdelar 156. Tab. 5. Europas folkmängd fördelad efter religionsbekännelse 157. Tab. 6. Giftermål, födelser och dödsfall i Europas olika länder 158. Tab. 7. Giftermål, födelser och dödsfall inom Europa under innevarande århundrade 160. Tab. 8. Folkmängden och folkökningen i Europa, Tab. 9. Folkökningen och omflyttningsresultatet i Europa och Förenta staterna 161. Tab. 10. Utvandringen till främmande verldsdelar från Europas olika länder Tab. 11. Hela utvandringen från Europa till främmande verldsdelar 162. Tab. 12. Invandringen till några länder i främmande verldsdelar 162. Tab. 13. Återstående medellifslängden i olika länder 163. Tab. 14. Folkundervisningen inom Europa och Förenta staterna 164. Tab. 15. Rösträtten och valen till representationens andra kammare, i Europas olika länder 164. Tab. 16. Statens och kommunernas utgifter och skulder i Europas olika länder samt Förenta Staterna 165. Tab. 17. Utomeuropeiska länders statsskulder 166. Tab. 18. Krigsmakten till lands och vatten, i Europas stater 166. Tab. 19. Arealens fördelning i Europas olika länder 167. Tab. 20. Åkerareal använd för spanmålsodling, samt vingårdar 167. Tab. 21. Skörden af de vigtigaste sädesslagen i olika länder 168. Tab. 22. Hela skörden, i samtliga länder, af de vigtigaste sädesslagen Tab. 23. Utförseln af hvete från de vigtigaste exportländerna 171. Tab. 24. Hela skörden i Europa, af de vigtigaste sädesslagen 172. Tab. 25. Förbrukningen af brödsäd i olika länder 172. Tab. 26. Skörden af potatis, i Europa och Förenta staterna 173. Tab. 27. Skörden af blandsäd, baljväxter och bohvete 173. Tab. 28. Kreatursstocken i olika länder 174. Tab. 29. Produktionen af kaffe, te, socker, tobak, vin, bomull, silke och petroleum 175. Tab. 30. Årliga förbrukningen, pr inneb., af vissa varor, enligt nyaste uppgifter 176. Tab. 31. Förbrukningen, pr inneb., enligt äldre uppgifter 176.

69 Sid. Tab. 32. Produktionen af guld, silfver, koppar, jernmalm och tackjern äfvensom stenkol, i olika länder 177. Tab. 33. Hela produktionen af guld och silfver, åren Tab. 34. Hela produktionen af jernmalm och tackjern, stenkol, koppar, tenn och zink, under olika tider 181. Tab. 35. Införseln och utförseln i olika länder 182. Tab. 36. Totalsumman af införseln och af utförseln i samtliga länder 187. Tab. 37. Införseltullarnas belopp i Europa och Förenta staterna 187. Tab. 38. Värdet af handelsomsättningen inbördes mellan de vigtigaste länderna 188. Tab. 39. In- och utförselns fördelning å vigtigare varor 190. Tab. 40. Medelvärdet af vissa handelsvaror i Hamburg 193. Tab. 41. Angifna värdet af vissa importerade varor i Storbritannien och Irland 194. Tab. 42. Verldens handelsflottor, vid slutet af år Tab. 43. Verldens handelsflottor (tontal) åren Tab. 44. Sammanlagda tontalet af in- och utklarerade fartyg, i utrikes fart, inom Europa och Förenta staterna 196. Tab. 45. Sammanlagda tontalet af in- och utklarerade fartyg i utrikes fart. Summor för samtliga länder och för Europa 197. Tab. 46. Specifikationer rörande utrikes sjöfarten i Europa och Förenta staterna 197. Tab. 47. Jernvägarnes längd i olika länder 198. Tab. 48. Jernvägarnes längd. Summor för verldsdelarna 199. Tab. 49. Jernvägarnes längd. Totalsummor för hvarje år 200. Tab. 50. Statsbanor och enskilda banor i Europa 200. Tab. 51. Anläggningskostnaden för jernvägarne i Europa samt utomeuropeiska länder 201. Tab. 52. Anläggningskostnaden enligt andra beräkningar, af äldre och nyare datum 201. Tab. 53. Jernvägstrafiken inom Europa och Förenta staterna 202. Tab. 54. Samtliga jernvägarnes vagnpark och trafik 202. Tab. 55. Postväsendet inom de europeiska staterna 203. Tab. 56. Postanstalternas antal i några utomeuropeiska länder 203. Tab. 57. Telegrafväsendet inom de europeiska staterna 204. Tab. 58. Telegrafliniernas längd inom utomeuropeiska länder 204. Tab. 59. Telefonväsendet inom olika länder 205. V Tilläggstabell. Befolkningsrörelsen i några europeiska storstäder, åren 1881/

70 APERÇUS STATISTIQUES INTERNATIONAUX. TROISIÈME ANNÉE. INDEX. Page. Tabl. 1. Superficie; population; accroissement de la population, en %, pendant les dix dernières années; habitants par kilom. carré; hommes pour 1,000 femmes. [Tous les pays du monde] 151. Tabl. 2. Population des villes principales de l'europe 154. Tabl. 3. Population totale de la campagne et des villes; nombre et population des villes de plus de 50,000 habitants. [Europe et États-Unis] Tabl. 4. Population des villes principales hors de l'europe 156. Tabl. 5. Population par confession. [Europe] 157. Tabl. 6. Mouvement de la population des pays européens, en Tabl. 7. Mouvement de la population de l'europe entière en Tabl. 8. Population et accroissement de la population de l'europe, en Tabl. 9. Population de 1880 et de 1890; excédents des naissances, excédents des immigrés ou des émigrés, accroissement de la population, en , par an. [Europe et États-Unis] 161. Tabl. 10. Émigration des pays européens, en Tabl. 11. Émigration de l'europe entière, en Tabl. 12. Immigration de quelques pays hors de l'europe 162. Tabl. 13. Vie moyenne dans divers pays européens 163. Tabl. 14. Enseignement primaire. Population totale et de l'âge de 5 15 ans, en milliers; nombre des écoles, des instituteurs et des élèves; dépenses, en millions de couronnes; analphabètes, %, parmi les conscrits. [Europe et États-Unis] 164. Tabl. 15. Élections politiques. Population totale et des hommes majeurs, en milliers; électeurs inscrits; votants. [Europe] 164. Tabl. 16. Finances d'état et communales (millions de couronnes). Dépenses de l'état et des communes; dépenses de l'état pour la défense nationale, pour la dette, autres dépenses; dettes de l'état et des communes. [Europe et États-Unis] 165. Tabl. 17. Dettes des états hors de l'europe 166. Tabl. 18. Armées et marines, en temps de paix, des états européens 166. Tabl. 19. Superficie totale de la terre; terre cultivée, prairies naturelles, forêts, autre terres. En milliers d'hectares. [Europe] 167.

71 VII Page. Tabl. 20. Terre ensemencée de céréales et de pommes de terre; vignobles. En milliers d'hectares. [Europe et États-Unis] 167. Tabl. 31. Récolte de froment, de seigle, d'orge, d'avoine et de maïs, en En milliers de quintaux métriques. [Tous les pays] 168. Tabl. 22. Récolte totale, des céréales dites, de tons les pays. En millions de quintaux métriques 171. Tabl. 23. Exportation de froment des principaux pays exportants, en Se tous les pays. Des pays hors de l'europe. En millions de quintaux métriques 171. Tabl. 24. Récolte totale de l'europe des céréales principales, en Population en millions; récolte de froment, de seigle; semences de froment et de seigle; quantités disponibles (sauf l'importation); millions de quintaux métriques 172. Tabl. 25. Consommation de froment et de seigle, en , par an. Population moyenne, en millions; récolte de froment, de seigle; excédents de l'importation (+) ou de l'exportation (-); semences; consommation, milliers de quintaux métriques; id., kilogrammes par habitant. [Europe et États-Unis] 172. Tabl. 26. Récolte de pommes de terre, en [Europe et États-Unis] Tabl. 27. Récolte de méteil, de plantes légumineuses et de sarrasin, en [Europe et États-Unis] 173. Tabl. 28. Nombre des chevaux, des bêtes à cornes (vaches, autres), des moutons, des chèvres et des porcs. En milliers. [Tous les pays du monde] Tabl. 29. Production de café, de thé, de sucre de canne, de sucre de betteraves, de tabac, de vin, de coton, de soie et de pétrole 175. Tabl. 30. Consommation, par habitant, de café, de thé, de sucre, de tabac, d'eaude-vie (de 50 % d'alcool), de bière, de vin, d'alcool pur, d'après les renseignements les plus récents. [Europe et États-Unis] 176. Tabl. 31. Consommation, par habitant, de café, de sucre, de tabac et d'eau-de-vie, de 1871 à 1890 (1870 à 1889) 176. Tabl. 32. Production d'or, d'argent, de cuivre, de minérais de fer, de fer de fonte et de houille, en [Tous les pays du monde] 177. Tabl. 33. Production totale d'or et d'argent, et prix d'argent, en Tabl. 34. Production totale de minerais de fer, de fer de fonte, de houille, de cuivre, d'etain et de zinc, en 1800 (1871) Tabl. 35. Importation et exportation de tous les pays, en Millions de couronnes 182. Tabl. 36. Total de l'importation et de l'exportation, en Millions de couronnes 187. Tabl. 37. Droits de douanes de l'importation, en Milliers de couronnes. [Europe et États-Unis] 187. Tabl. 38. Importation et exportation entre les divers pays, en Millions de couronnes 188. Tabl. 39. Importation et exportation des principales marchandises, eu Millions de couronnes 190. Tabl. 40. Prix moyens à Hambourg des articles les plus importants, en En couronnes 193. Tabl. 41. Prix moyens de divers articles importés en Grande-Bretagne et Irlande en En couronnes 194. Tabl. 42. Marines marchandes de tous les pays, le 31 déc

72 VIII Page. Tabl. 43. Tonnage total des marines marchandes du monde (navires à vapeur et à voiles), en Tabl. 44. Tonnage total des navires entrés et sortis (navigation extérieure), en [Europe et États-Unis] 196. Tabl. 45. Tonnage total des navires entrés et sortis (navigation extérieure), en [tous les pays de monde], et en [Europe totale] Tabl. 46. Détails sur la navigation extérieure, en [Europe et États-Unis] Tabl. 47. Longueur des chemins de fer, en kilomètres, de tous les pays, en Tabl. 48. Longueur totale des chemins de fer des cinq parties du monde, en Tabl. 49. Longueur totale des chemins de fer du monde, en Tabl. 50. Longueur des chemins de fer d'état et de ceux des compagnies privées, en [Europe] 200. Tabl. 51. Capitaux employés pour les chemins de fer des divers pays, en Millions de couronnes 201. Tabl. 52. Capitaux employés pour les chemins de fer d'après des calculs antérieurs, en Millions de couronnes 201. Tabl. 53. Mouvement du trafic des chemins de fer, en Longueur moyenne exploitée; nombre de voyageurs (milliers), de voyageurs-kilomètres (millions), de tonnes de marchandises (milliers) et de tonnes-kilomètres (millions); recettes et dépenses, en millions de couronnes. [Europe et États-Unis] 202. Tabl. 54. Nombre de locomotives et de waggons; nombre (millions) de voyageurs et de tonnes de marchandises transportés par les chemins de fer des cinq parties du monde, en Tabl. 55. Poste, en [Europe] 203. Tabl. 56. Nombre de bureaux de poste des pays hors de l'europe 203. Tabl. 57. Télégraphes, en [Europe] 204. Tabl. 58. Longueur des lignes télégraphiques des pays hors de l'europe Tabl. 59. Téléphone, d'après les renseignements les plus récents 205. TABLEAU ANNEXÉ. Mouvement de la population de diverses villes importantes de l'europe, en Couronne [krona] = 1 10 shilling = marc allemand = 1 32 couronne autrichienne = 1 39 franc = dollar. 1 Deciton = 1 quintal métrique = 100 kilogrammes.

73 Tab. 1. Areal och folkmängd i olika länder. 151 Anmärkningar, se sid. 143.

74 152 Tab. 1. (Forts.) Sammanlagda arealea och folkmängden för europeiska nationers biländer i andra verldsdelar åtgöra alltså: Danska biländer 88,459 qvkm. med 43,302 inv., Brittiska 29,625,823 qvkm. med 348,924,603 inv., Nederländska 2,045,645 qvkm. med 34,576,164 inv., Tyska 2,641,400 qvkm. med 9,000,000 inv., Franska 6,968,581 qvkm. med 48,239,503 inv., Italienska 247,300 qvkm. med 194,579 inv., Spanska 1,059,054 qvkm. med 9,610,836 inv., Portngisiska 2,146,101 qvkm. med 15,771,326 inv., Ryska 16,918,7tö qvkm. med 26,245,560 inv., Tnrkiska 3,713,269 qvkm. med 27,873,000 inv.; nvartill slutligen kan läggas Kongostaten, 2,252,780 qvkm. med 15,000,000 inv. Summa 67,707,177 qvkm. med 535,478,873 inv. Alltså Enropa med dess besittningar = 77,515,497 qvkm. (med i tabellen särskildt upptagna sjöar 78,084,074 qvkm.) med 917,839,334 inv. -= 58 % af jordklotets landmassa och 57 % af dess folkmängd. Anm. Se nästa sida.

75 Anmärkningar till tabell i) M ) För nedan upptagna särskilda länder och landsdelar utgöra areal och folkmängd samt folkmiiugdsuthet:

76 154 Tab. 2. Europas hufvudstäder och städer med minst 100,000 inb. ') Med förstäder 132,000 inb. s ) Beräknad folkmängd vid midten af a ) Staden London 4, , förstäderna 1,828,508 inb. Bland de senare ingå West Ham med 273,683 och Croydon med 121,171 inb. 4) Liverpool med Birkenhead 744,000 inb. 5 ) Manchester med Salford 747,000 inb. «) Newcastle med Gateshead 319,000 inb. 7 ) Af de tyska staternas hufvudstäder äro upptagna endast de som ega mer än 50,000 inb. 8 ) Staden Berlin 1,677,304, förstäderna 415,459 inb. Bland de senare ingår Charlottenbnrg med 132,977 inb. 9 ) Hamborg med Altona 774,496 inb. >") Elberfeld och Barmen 266,329 inb. ") Folkmängden i förstäderna afser året 1891 ock utgjorde: vid Lyon 15,280 och vid Bordeani 30,728 inb.

77 Tab. 2. (Forts.) 155 Tab. 3. Folkmängdens fördelning å landsbygd och städer i Europas olika länder samt i Förenta staterna. x ) Såsom städer aro räknade >urban sanitary diatricts> med mer an 5,000 inb. 2 ) Stadsbefolkningen i Italien uppjtifves stuudom till vid«högre siffror. 3 ) Stadsbefolkningen i Nederländerna och Belgien har upptagits till 60 %, i Schweiz till 40, i Grekland till 10 och i Turkiet till 25 %. Till Östeuropa räknas Galizien och Bukovina, Ungern, Ryssland och Balkanhalfön. 4 ) Såsom städer äro räknade endast sådana med minst S,000 innebyggare.

78 156 Tab. 4. Märkligare städer i främmande verldsdelar. ') Uppgifterna för de kinesiske städerna äro mycket osäkra och varierande. ') Vntsjang, Hanjang och Hankan. 3 ) Med New-York äro fr. o. m förenade Brooklyn (1,130,000 inb.) in. fl. städer samt här inräknade såsom förstäder Jersey City (180,000 inb.) och H oboken (44,000 inb.).

79 157 Tab. 5. Europas folkmängd fördelad efter religionsbekännelse. 1) Inräknadt protestantiska sekter. 2 ) Bland de romerska katolikerna ingå i Vestra Österrike 3,813 och i Galizien-Bnkovina 2,810,387 unerade greker. 3 ) Bland»öfrige och utan religion» i Frankrike ingå 7,684,906 personer»som vägrat lemna nppgift om religionsbekännelse». För följande länder ingå i denoa kol. muhamedaner, nämligen i Bosnien Herzégovine 548,632, i Ryssland 2,600,000, i Rumänien 2,000, i Serbien 16,764, i Bulgarien 643,242, i Montenegro 8,500, i Grekland 24,165 och i Turkiet 3 mill.: summa 6'84 mill. 4) Utom arméen.

80 158 Tab. 6. Giftermål, födelser och dödsfall i Europas olika länder. 1) Till Östeuropa räknas de sei sista länderna (från och med Galmen Bukovina). I «ammorna och medeltalen för verldsdelen och dess bida hnfrnddelar inga jemväl «pproiimatita uppskattningar för här ej opptagnn länder.

81 Tab. 6. (Forts.) 159

82 160 Tab. 7. Giftermål, födelser och dödsfall inom hela Europa.

83 161 Tab. 8. Folkmängden och folkökningen i Europa, Tab. 9. Folkökningen och omflyttningsresultatet i Europas olika länder samt i Förenta staterna, åren ) Uppgifterna om Finlands folkmängd och folkökning äro något för hösa, och det inflyttningsöfverskott, som här framträder, är säkerligen icke verkligt. 2 ) För erhållande af folkmäagdssummorna i tab. 8 böra tilläggas Island, Färöarna, Kanalöarna och Man, Gibraltar, Malta, Luxemburg, Montenegro och de andra mindre staterna, frånvarande soldater och sjömän i Storbritannien och Irland o. s. v., hvarjemte i tab. 8 för några länder användts approximativt korrigerade uppgifter i stället for de offieiela. 3 ) Folkmängden afser den 1 juni resp. år.

84 162 Tab. 10. Utvandringen till främmande verldsdelar från Europas olika länder. Tab. 11. Hela utvandringen från Europa till främm. verldsdelar. Tab. 12. Invandringen till några länder i främmande verldsdelar. 1 ) Delvis efter den ofâciela italienska statistiken.

85 Tab. 13. Återstående medellifslängden i olika länder. 1 ) 165 1) Enligt dödlighets- och lifslängdstabellerna för angifnn är ('71/80 = o. s. v.).

86 164 Tab. 14. Folkundervisningen inom Europa och Förenta staterna. Tab. 15. Rösträtten och valen till representationens andra kammare, i Europas olika länder. ') Talet i sista ko), afser befolkningen öfver 10 Sr. (Bland de hvita 85 Ji).») Af de 225,419 röstberättigade hade 41,295 icke låtit införa sig i röstlängden. 3) I sei kretsar med 18,166 röstberättigade i Danmark och sju kretsar med 44,000 röstberättigade i Nederländerna skedde valet utan röstning. 4) Deltagandet i valen är obligatoriskt. 5 ) Endast 72 platser af 425 väljas efter allmän rösträtt. De båda sista koll. afse valet 1891, med 1,732,057 röstberättigade. ) Summan 25,983,042 motsvarar 37,722,254 röstberättigade.

87 165 Tab. 16. Statens och kommunernas utgifter och skulder i Europas olika länder samt Förenta staterna, år ) (I millioner kronor.) l ) Eller budgetåret Talen för kommunerna äro ofta äldre ) Inräknadt provinsialrepresentationer, så vidt möjligt. 3) För Ryssland och Förenta staterna ränta, annars ränta och amortering. 4) Bland»öfriga utgifter» ingå driftsutgifterna vid statens jernvägar, hvilket icke är fallet t. ei. i Sverige. 5 ) AmorteringeD å statsskulden för året ökad med vid pass 9 millioner kronor. 6 ) Bland de eitra ordinarie utgifterna, hvilka inräknats i slutsumman men ej kunnat specificeras, ingå sannolikt betydande utgifter för försvarsväsendet. 7 ) Statsskuldens belopp afser år ) >Matrikularbidragen> (till rikets utgifter) äro för de särskilda staterna fråndragna. 9 ) Endast de ordinarie utgifterna. 10 ) Utgifterna för statsskulderna approximativt anslagna till 4 % af kapitalet.

88 166 Tab. 17. Utomeuropeiska länders statsskulder. 1 ) Tab. 18. Krigsmakten till lands och ratten, i Europas stater. 2 ) ') Efter Statesman's Year-Book och von Jnrascbek. 9 ) Efter Almanach de Gotfaa, Statesman's Year-Book, Hugo Hult m. fl. 8 ) I de sydeuropeiska landen äro standom inräknade åsnor. 4) Dessntom i kolonierna: Storbritannien och Irland 166,090 man infödda trapper i Indien, Nederländerna 39,971, Spanien 40,614 och Portogal 9,478 man. 5 ) Unionen och staterna, se föreg. tab. e ) Blott nnionen.

89 Tab. 19. Arealens fördelning i Europas olika länder. 167 Tab. 20. Åkerareal använd för odling af spanmål och potatis, äfvensom vingårdar, år (I tusental hektar.)

90 168 Tab. 21. Skörden af de vigtigaste sädesslagen i olika länder. 1 ) ' ) Angående reduktionen från rymdmått till vigt, se anm. sid Summor for Europa se tab. S L 2 ) Delvis blott provisoriska tal, till stor del efter Corn Trade Ycar Book.

91 Tab. 21. (Forts.) 169

92 170 Tab. 21. (Forts.)

93 171 Tab. 22. Hela skörden, i samtliga länder, af de vigtigaste sädesslagen. I millioner deciton. 1 ) Tab. 23. Utförseln af hvete från de vigtigaste exportländerna. 2 ) 1) Hvetet åren efter I. Flodströin, med höjning af 2:"> % för att motsvara samtliga i tab. 21 upptagna länder. Åren 1^83 88 efter von Neumann-Spallart och von Juraschek, med mindre tillägg och korrektioner. '') Talen, som för åren 18!i8 ( J3 äro anförda efter I. Flodström, afse Österrike-Ungern, Ryssland, Rumänien oeh Bulgarien (för sistnämnda båda länder approximativt antaget 4',2 mill. dt. för hvart af åren lhlis SI) ; vidare Brittiska Ostindien, Egypten, Förenta staterna, Canada, Chile, Argentina, Victoria, Sydaustralien och Nya Zeeland.

94 172 Tab. 24. Hela skörden i Europa, af de vigtigaste sädesslagen. Tab. 25. Årliga förbrukningen af brödsäd, ) l ) För senare ar beraknadt efter 130 kgs utsäde pr har af hvete och 135 kg. af råg. 2 ) Skörden med afdrag af utsädet. 3 ) Import- och exportsiffrorna mestadels efter en publikation af Förenta staternas jordbruksdepartement. Flere af talen i denna tabell äro mycket osäkra. 4 ) Med Bosnien-Herzegovina.

95 Tab Skörden af potatis, i Europa och Förenta staterna. Tab. 27. Skörden af blandsäd, baljväxter och bohvete, år I tusental deciton. 1 ) 1) Der reduktion mäbt ske från rymdmått har en hl. blandsäd räknats i \orgr, Danmark och Finland till 55 kg., i södra Enropa till 74 kg., en hl. baljväxter till bo och en hl. bohvete till 64 kg.

96 174 Tab. 28. Kreatursstocken (i tusental), i olika länder. Anm. Antalet åsnor och mulåsnor uppgifves: i Europa till 3,155,000, i Asien till 1,080,000. i Afrika till 390,000 och i Amerika till 4,058,000, eller sammanlagdt 8,683,000.

97 175 Tab. 29. Produktionen af kaffe, socker, tobak, bomull m. fl. vigtigare förbrukningsartiklar. 1 ) 1) Mestadels efter von Juraschek; betsocker åren efter F. O. Licht. -- ') Endast exporten, ej hela produktioilfn. 3 ) Medeltal för ses ar. 4) Medeltal för tre år. 6 ) Exporten utgjorde åren lfc'8g 90 årligen 1,297,000 dt. 6 ) Exporten utgör endast omkring 700,000 dt. ') TiUverkningsåret ) Vore phylloxerans uppträdande mer än 50 millioner hl. 8 ) Utom Turkiet. 10 ) I Europa och Förenta staterna, enligt en officiel amerikansk publikation. n ) Inraknadt Centralasien.

98 176 Tab. 30. Årliga förbrukningen, pr inneb., af vissa varor, enligt nyaste uppgifter. 1 ) Tab. 31. Förbrukningen, pr inneb., enligt äldre uppgifter. 5 ) l ) Efter von Jurnschek, Licht in. ti. Der årtal ej äro utsatta afse talen mest 1885/89 eller 1891/95, för ölet mest Socker användt för exportindustrier ingår i förbrukningen (i svnnerligt stor mängd i England). a ) Reduceradt till 50 % alkoholhau. 3 ) Öl räknadt till 5 % och vin till 12 % alkoholhau. 4 ) Tobak åren ) Efter O. J. Broch, von Neumann-Spallart, von Jnraschek m. fl. Flere af talen äro osäkra. 1 en mä''gd fall gälla uppgifterna resp. aren 1870/79 och 1880/89. 6 ) Kaffe och te åren 1885/89. 7 ) Öl 188ti/90.

99 177 Tab. 32. Produktionen af guld, silfver, koppar, jernmalm och tackjern äfvensom stenkol, i olika länder. 1 ) ') Silverproduktionen från flere länder uppgifves mycket olika, allteftersom det utdragna silfret föres på det land hvarifrån malmen hemtats, eller på det land hvnrest cxtraktionen försiggått. Ett försök att ulreda dessa förhållanden göres numera årligen i den Iranska bergverksstatistiken. Endast från den förstnämnda synpunkten finnas uppgifter från samtliga produktionsländer, hvadan ofvanstående tabell upptager förhållandena i enlighet härmed. I följande lauder eger rum en mera betydande produktion af silfver ur importerade malmer (eller genom extraktion or andra än silfvermalmer), och utgjorde samfälda produktionen år 1895 i dessa länder (alltså med inrakning af de i tabellen här ofvan upptagna talen): i S(orbritanuien och Irland enligt uppgift ej mindre än 444,814 kg., i Belgien 10(5,548 kg., i

100 178 Tab. 32. (Forts.) Tyska riket 391,979, i Ungern 27,095, i Frankrike 71,073, i Italien 44,191 kg., o. s. r. Omvandt lemnar Spaniens hyttdrift endast 58,546 kg. silfver, Mexikos 1,203,114 kg., o. s. v. Den verkliga totalproduktionen af silfver kan för närvarande icke med säkerhet beräknas men torde öfverstijia samman i tabellen här ofvan. Liknande svårigheter vidlåda i viss man äfven uppgifterna angående kopparproduktionen. Räknadt efter malmen lemnar sålunda Chile mer äa 50,000 ton koppar. Uppgifterna om tnckjem afse hyttdriften i hvarje land, oafsedt ursprungsorten för malmen. - 2 ) Rättelser till föregående årgångar: Guld i Tyska riket åren resp. 2,427, 2,549 och 2,."47 kg., Brasilien år 1893 = 3,339 kg.; Silfver i Österrike år 1^93 = 37,344 kg., i Ungern åren 1891 och 92 resp. 16,676 och 18,157 kg. 8 ) Mestadels efter Henry R. Merton & C:os årscirkulär. 4) Delvis blott provisoriska tal, mestadels efter Roth well.

101 Tab. 32. (Forts.) 179 1) Efter Bidr. till Sveriges off. stat. C) Bergshandterintien, utom för ) Med Luxemburg. 3 ) Delvis blott provisoriska tal. 4) År 1893 jernmalm 977,248, tackjern 318,902 toa.

102 180 Tab. 33. Hela produktionen af guld o. silfver, åren ) Af gnid producerades nnder åren i allt 4,758,000 kg., hvaraf i Colnmbia 1, , Brasilien 986,000, Afrika 686,000, Österrike-Ungern 420,000, Ryska riket 340,000 kg. Under åren 1H51 95 hafva producerats 8,494,000 kg., hvaraf i Förenta staterna 2,934,000, Ryska riket 1,447,000, Afrika 346,000 kg. Hela produktionen åren U9:i 1896 utgör ,000 kg. Af silfrer innnos åren S50 sammanlagdt 149,508,000 kg., hvoraf Mexiko lemnade 63,657,000, B.dina 35, och Peru 29,432,000 kg. Under åren 18.Î1 9S hafva producerats 100,657,000 kg., hvaraf från Förenta staterna kommit 31,996,000 och från Meiiko 31,054,000 kg. Hela produktionen åren utgör 265,265,000 kg. Q ') Medeltalen för femårs- och längre perioder åren enligt Ad. Soetbeer. Arsnppgifterna , enligt den amerikanske myntdirektören, äro här proportionelt jemkade att öfverens-<tämma med Soetbecrs medeltal. (De oförändrade talen återfinnas i föreg. årgångar). Värderelationen för de enskilda åren enligt Rothwell. 2) S = värdet i kronor af 1 kg. silfver, G = gnldets värde i förhällande till silfrets (silfret = 1). Ett kg. guld antages för hela tiden till ett värde af 2,480 kr.

103 181 Tab. 34. Hela produktionen af jernmalm och tackjern, stenkol, koppar, tenn och zink, under olika tider. 1 ) ') Jernmalm oeh tackjern aren efter Sveriges ofliciela statistik C) Bergshandteringen, årg. 1896; stenkol, tenn och zink mestadels efter Rothwell, koppar mest efter Henrv R- Merton & C:os årscirkular. 2 ) Jernmalmen för denna period blott efter uppskattning (tackjernet antaget utgöra 42 % of malmen).

104 182 Tab. 35. In- och utförseln i olika länder. I millioner kronor. 1 ) l ) Mestadels efter von Jarascheks Geographisch-Statistische Tabellen samt Statistical Abstract, foreign eountries. Reduktionen från främmande myntsorter har för utomeuropeiska länder skett efter de nominela värdena, äfven för länder med silfvermyntfot eller pappersmynt. Talen afse den s. k. sppciatbandeln, d. v. s. infora«! för egen förbrukning (eller förädling) och ntförsel af egna produkter (äfven inom landet förädlade af utländska räämnen). För Norge, Danmark samt Storbritannien och Irland har härvid den uppgifua hela införseln minskats med ett belopp motsvarande «exporten (efter ett förslag af Yves Guyot). 1 tab. 38 angifvea for dessa länder >gcqeralhandeln>. 2 ) Aren 1894 och 1895 gjordes en mängd nedsättningar i förut för högt upptagna enhetsvärden, hvilket inverkat i synnerhet på beloppet nf utförseln. 3 ) Inräknad t asiatiska Ryssland, dock ej Kiva och Bokara. En rubel är räknad 1 92 kr.

105 Tab. 35. (Forts.) 183

106 184 Tab. 35. (Forts.) ') Talen för införseln omfatta blott förtnllade varor och för utförseln endast artikeln gnid.

107 Tab. 36. (Forts.) 185

108 186 Tab. 35. (Forts.)

109 187 Tab. 36. Totalsumman af införseln och af utförseln i samtliga länder, åren I millioner kronor. 1 ) Tab. 37. Införseltullarnas belopp i Europa och Förenta staterna. 2 ) 1) Efter von Neuroann-Spallart och von Juraschek; för åren 1889, b 1895 enligt tab. 35 här ofvan och motsv. i föreg. årg. För åren , a med tursberäkning för silfvermynt, för 1889, b 95 efter nominalvärde för utomeurop. länder, jfr anm. 1 sid ) Mestadels efter Statistieal Abstract, ett pund sterling räknadt = 18 kr. 3 ) Talen afse den 31 dec. För erhållande af Europas hela folkmängd måste göras mindre tillägg, jfr anm. 2 sid. Kil. 4) Enligt budgeterna för angifna år.

110 188 Tab. 38. Värdet af handelsomsättningen inbördes mellan de vigtigaste länderna, år I millioner kronor. 1 ) ') Mestadels efter Statistical Abstract, foreign countries. 2) Sveriges införsel från och utförsel till Norge, o. a. v. 3 ) Generalhandel, jfr anm. 1 sid ) Rättelse till föreg. årgång: utförseln 1894 till Nederländerna 2520, till»öfriga ländeo 9178 mill. kr.

111 Tab. 38. (Forts.) 189 ') Jemte Canada. 2) >Generalhandel>, jfr anm. 1 sid ) Utom Ceylon och Straits Settlements. Talen afse handelsåret , börjande den 1 april. En rnpee här räknad = 2 shillings. 4 ) En yen här räknad = 1'91 kr. ') Handelsåret , börjsnde den 1 juli. ) Uppgifterna om utförseln omfatta icke sändningar pr jernväg.

112 190 Tab. 39. In- och utförselns fördelning å vigtigare varor, år ) ') Mestadels efter Statistical Abstract, foreign conntrie«. s ) Generalhandel (dock ntan specifikation af reeiporten). a ) Inräkuadt >artiklar för personligt brnk>. 4 ) InräknaAt lefvande djnr. 5 ) Produkter of. 6 ) Generalhandel.

113 Tab. 39. (Forts.) 191 1) ïnrâknadt asfalt och mineraloljor. s ) Inräknadt lefvande djur. ') Inrultnadt potatb.

114 192 Tab. 39. (Forts.) 1) Inräknadt väfnader. 2) Inräknadt maskiner. 3) Omfatta äfren handeln med ös Sakhalin, inköpta krigafartyg och maskiner m. m. 4 ) Handelsåret ') Omfatta lyxartiklar, drycker, tobak m. m. ) Inräknadt lefvande djar. ') En yen här räknad = 1'91 kr. 8 ) En rnpee här räknad = 2 shillings. ) Generalhandel.

115 Tab. 40. Medelvärdet af vissa varor i Hamburg, ) Efter E. Sidenbladh, i Statistisk Tidskrift häftet 96. s ) Efter den hambnrgska handelsstatistiken. Deklarerade värden = sådana, som framgå af importörernas uppgifter angående hvarje särskildt varnparti. ') Stång-, band- och plattjern.

116 194 Tab. 41. Angifna värdet af vissa importerade varor i Storbritannien och Irland, ) 1) Enligt Statistical Abstract for the United Kingdom. Talen utgöra s. k. deklarerade, eller af importörerna angifna värden. Reduktionerna från engelskt mynt och mått Bro utförda enligt följande reduktionstal. Ett pund sterling à 20 shillings à 12 pence = 1816 kronor. Ett pound (Ib) = kg. Ett centweight à 112 Ibs = 50'8 kg. Ett engl. ton à 20 cwte = 1,016 kg. En gallon liter. Ett pnnd sterling pr cwt = 3575 kr. pr deciton a 100 kg. Ett pund sterling pr engl. ton = 1788 kr. pr metrisk ton à 1,000 kg. En shilling pr lb=200 kr. pr kg. En shilling pr cwt = 1788 kr. pr deciton. En penny pr lb = 0167 kr. pr kg. En penny pr gallon = kr. pr liter.

117 Tab. 42. Verldens handelsflottor, vid slutet af år ) 195 1) Tabellen, som i sin helhet är åtemfven efter A. N. Kiær, omfattar fartyg om 50 ton och deröfver, med reduktion till»internationela nettoton» (d. ä. registerton, med den s. k. tyska regeln i fråga om ångare). De officiela talen från de särskilda länderna äro ej med hvarandra jemförliga och bafra derför ej kunnat här användas. a ) D. v. s. segelfartygens tontal + 3 gånger ångfartygens.

118 196 Tab. 43. Verldens handelsflottor (tontal), åren ) Tab. 44. Sammanlagda tontalet af in- och utklarerade fartyg, i utrikes fart, inom Europa och Förenta staterna. (Tusental ton). 2 ) 1) Efter A. N. Kiær. Fartyg om 50- ton och deröfver, drägtigheten uti internationela oettoton (se tab. 42). Aren 1830,' 1845, 1850, 1865 och 1880 äro i summorna intagna nya länder. >Förmedlade» tontalet, se tab. 42.») Efter Statistical Abstract och A. N. Kiær. Talen afse olika mätnidgssatt (stundom äfven i samma land, såsom i Norge från och med 1894). ')»Engelska regeln> tillämpad från ) För Finland åren 1881/91 samt för Spanien 65 % och för Portugal nnder de senare åren 75 Jf af de nppgifna talen (dnbbelräkningbr). 6 ) Utom Turkiet. 6 ) Juli angifna o år till och med juni det följande; samfärdseln med Canada ofrer sjöarna ingår ej. ') År 1891 Finland (beräknadt) 2,685, Grekland 4,941 tusen ton.

119 197 Tab. 45. Sammanlagda tontalet af in- och utklarerade fartyg, i utrikes fart. Summor för samtliga länder och för Europa. Tab. 46. Specifikationer rörande utrikes sjöfarten i Europa och Förenta staterna, år ) 1) Enl. A. N. Kiær; uppgifterna afse internationellt nettoton, jfr tab. 42.! ) Enl. tab. 44, i&leäes utan rednktion af de olika mätningssätten. Ändringarna för åren 1881/91 äro beroende å approximationer för Finland, jfr föreg. tabell. s ) Mestadels enligt Statistical Abstract, foreign conntries. 4) Tontalen för lastade fartyg afse endast lasten. 6 ) Utom Turkiet. Af Ungerns tontal är hälften förd på inhemska fartyg. 6 ) Juli 1894 juni Samfärdseln med Canada öfver sjöarna ingår ej. 7 ) Specifikationen, i brist på uppgifter, approximerad enligt talen för 1894.

120 198 Tab. 47. Jernvägarnes längd, i kilometer, i olika länder. 1 ) ') Vid 1896 år» slat utgjorde kilometertalet: i Sverige 9,895, Storbritannien och Irland 34,242, Nederländerna 2,734, Frankrike omkring 40,750, Italien 15,447. 2) Inom nuvarande gränser. ') Inom rid hvarje tidpunkt gällande gränser. - 4) Med Bokara.

121 Tab. 47. (Forts.) 199 Tab. 48. Jernvägarnes längd, i kilometer. Verldsdelarne, Anm. Se nästa sid».

122 200 Tab. 49. Jernvägarnes längd. Totalsummor för samtliga länder, åren ) Tab. 50. Statsbanor och enskilda banor i Europa, år Längd i kilometer. (Anm. till föregående och denna sida.) 1) Minskningen svnes vara föranledd af landafträdelse. 2) Rättelser till föregående årgång: Ungera 13,137, Frankrike 39,979, Kina 434, Förenta»täterna 288,703, New Foundland 640 km. 3 ) För åren mestadels på grand af G. Stiirmers uppgifter, med frånräknande så vidt möjligt af hästbanor. För ett och annat land har atnndom interpolation måst göras, då uppgifter funnits blott för hvart femte år. För åren delvis efter Aimanach de Gotha och Archiv fur Eisenbahnwesen. 4) Se anm. 2 här ofvan. 6 ) Statstrafiken omfattar 11,409 km. 8 ) År 1891 statsbanor 8,568, enskilda banor 4,825 km. (hvaraf 155 km. i hvilka staten var delegare). Fördelningen i tabellen är endast approximerad på grund af dessa tal. Samtliga Italiens jernvägar trafikeras numera af enskilda bolag.

123 201 Tab. 51. Anläggningskostnaden för jernvägarne i Europa samt utomeuropeiska länder, år Tab. 52. Anläggningskostnaden enligt andra beräkningar, af äldre och nyare datum. 6 ) I millioner kronor. ') Efter 150,000 kr. pr km. 2 ) En yen räknad = 2 kr. a ) En rnpee räknad = 2 shillings. 4) För utomeuropeiska länder. 6 ) Efter 125,000 kr. pr km. 8 ) Efter von Nenmann-Spallart och von Juraschek samt Archiv fiir Eieenbahnweaen. Den stora skilnadeu mot tab. 51 synes delvis bero pä att kapitalrabatt åtminstone i vissa fall är inbegripen i tab. 52; äfven detta oafsedt äro talen i sistnämnda tabell säkerligen för höga. Uppgifterna gälla icke alltid årsslutet. ') Statsbanorna är 1892; enskilda banor à 50,000 kr. pr km. 6 ) Jemte nsgn främmande banlinier.

124 202 Tab. 53. Jernvägstrafiken i Europa och Förenta staterna, år Tab. 54. Samtliga jernvägars vagnpark och trafik, år ) ') För banor med känd trafik. 2 ) Antalet personkm. och tonkm. approiimativt beräknade efter inkomsten af resp. person- och godstrafiken, under antagande af 1 personmile = 0'75 penny och 1 ton-mile, engelsk vigt = l penny. ') Talen för godstrafiken i föreg. årgång omfatta Sfvea grati?befordradt gods. 4 ) Antalet person- och tonkm. efter ungefärlig uppskattning. 6 ) Antalet person- och tonkm. i förra arg. rätta«till resp. 4,6889 och 14,922-3 mill. ) Beräknadt efter half trafik (resp. inkomst oeh utgift) pr km. i jemföreue med summan för banor med känd trafik. ') Enligt von Nenmann-Spallart oeh von Juraschek (med rättelser för Europa i de bada sista koll.). Talen äro åtminstone för Europa troligen något för höga. 8 ) Jemte vissa främmande bandelar.

125 203 Tab. 55. Postväsendet inom de europeiska staterna, år ) Tab. 56. Postanstalternas antal i några utomeurop. länder. 7 ) 1) Mestadels efter den officiela svenska poststatistiken. 2 ) Bland utgifterna ingå en del sådana äfven för telegrafverket. s ) Inkomster och utgifter omfatta äfven telegrafverket. 4) Utgifterna omfatta äfven telegrafverket. 6 ) Talen omfatta äfven det asiatiska Ryssland. 6) Uppgifterna om försändelsernas antal omfatta äfven Algeriet. ') Efter von Jnraschek och Almanach de Gotha.

126 204 Tab. 57. Telegrafväsendet inom de europeiska staterna, år ) Tab. 58. Telegrafliniernas längd inom utomeuropeiska länder. 4 ) 1) Enligt den svenska officiela telegrafstatistiken för 189G. Jernvägstelegrafens linier och trådar ingå ej. Der nppgifter saknas i de båda sista kolumnerna, är detta i regeln beroende dera, att telegrafverkens räkenskaper, helt och hållet eller delvis, icke knnnat frånskiljas postverkens; jfr tab ) Finlands telegrafväsen ingår nnder Rysslands. ') Talen omfatta äfven asiatiska Byssland. 4 ) Efter von Jnraschek. e ) De för post och telegraf gemensamma utgifterna ingå ej här ntan i tab. 55.

127 Tab. 59. Telefonväsendet inom olika länder. 205 Anmärkning till tab. 21 och 22. (Sid ) I Sverige, Tysta riket, Österrike, Ungern, Ryssland, Ostindien och Algeriet samt med «fseende ä flertalet säden i Frankrike uppgifves skörden numera i vigt (med eller utan uppgift derjemte om rymden). För öfriga länder (och för äldre ar äfven för vissa af länderna när ofvan) har reduktion mabt ske frän rymd, och har härvid i allmänhet en hektoliter hvete ansetts väga 77'6 kg., en hl. r&g 111 kg., 1 hl. korn 64, en hl. hafre 47 och en hl. majs 72 kg. Undantagsvis har kornet i Finland ansetts väga endast 60 kg. samt hafren i Förenta staterna 45 kg. För vissa länder torde de använda reduktionstalen snarast vara något för höga. Tilläggstabell, se nästa sida.

128 206 Tilläggstabell. Befolkningsrörelsen i några Europeiska storstäder, 1881/ ) ') Till större delen efter R. Böckh. Folkmängdsbeloppen afse i regeln årenä slut, i viss» fall andra tidpunkter i närheten af 1880 och 1890, alltid med jemnt tio års mellantid. Talen för 1880 äro i hvarje fall reducerade att afse 1890 års område (dock med mindre oemotsvarigheter för Bradford och Hull). För städerna Glasgow, Liverpool, Leipzig och Köln hafva de tillgängliga data ej kunnat' anordnas i öfverensstämmelse med tabellen; födelse- och dödstalen h afva åtgjort resp.: i Glasgow 36'4 och 24'4, i (gamla) Liverpool 358 och 263, i (gamla) Leipzig 32-1 och 22'4 samt i (gamla) Köln 36'2 och 2fv5; folkökningen i (hela) Leipzig 375 samt i Glasgow med förstäder 13l.») Talen för födda o«b döde afse endast gamla Wien.