Förstudie 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari Tjörns kommun Förstudie av kommunens arbete med säkerhet och krisberedskap

Transkript

1 Förstudie 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2013 Tjörns kommun Förstudie av kommunens arbete med säkerhet och krisberedskap

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsning Ansvarig nämnd Revisionskriterier Metod Kommunens arbete med säkerhet och krisberedskap Finns en fungerande och ändamålsenlig organisation för säkerhetsarbetet? Finns aktuella och relevanta planer och styrdokument för verksamheten? Finns ett ändamålsenligt arbete med risk- och sårbarhetsanalys? Finns beredskap för att säkerställa dricksvattenförsörjning? Finns beredskap för att förebygga och hantera miljöföroreningar? Sammanfattande bedömning Dokumentförteckning Bilaga 1: Revisionskriterier

3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Kommunerna har en central roll i det svenska samhällets krishantering. Det är viktigt att det finns rutiner och arbetssätt för att hantera alla typer av kriser, även sådana som inte har identifierats i förväg. Kommunerna måste kunna hantera situationer som präglas av stor osäkerhet. De måste därför aktivt arbeta för att minska sårbarheten i sin verksamhet. I takt med att nya hotbilder vuxit fram mot det svenska samhället och att den tekniska utvecklingen ökat sårbarheten trädde ny lagstiftning i kraft 2006 som reglerar kommunernas ansvar inom ramen för svensk krishantering. Lagstiftningen ställer krav på att åtgärder vidtas för att säkerställa kommunens krishanteringsförmåga. Kraven handlar dels om hur en kris ska hanteras när den väl inträffat, dels om hur kommunen ska arbeta för att säkerställa rutiner för att kunna fullgöra sina åtaganden vid händelse av en kris. I lagen framgår att kommunerna bland annat ska: Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser Inom sina geografiska områden verka för att nödvändig samverkan kan åstadkommas Regelbundet utbilda och öva politiker och tjänstemän så att de kan lösa sina arbetsuppgifter även i en krissituation. Kommunen ansvarar för en rad samhällsviktiga funktioner såsom dricksvattenförsörjning och framkomligheten på vägar och broar. Kommunens geografiska struktur ställer också krav på krishanteringen. Kommunens revisorer har mot bakgrund av ovanstående och underlaget i årets risk- och väsentlighetsanalys beslutat att genomföra en förstudie av kommunens arbete med säkerhet och krisberedskap Syfte och revisionsfrågor Syftet med förstudien är att översiktligt granska och bedöma kommunens arbete med säkerhet och krisberedskap. Förstudien belyser också hur kommunen arbetar med risk- och sårbarhetsanalys. Syftet har preciserats i följande revisionsfrågor: Finns en fungerande och ändamålsenlig organisation för säkerhetsarbetet? Finns aktuella och relevanta planer och styrdokument för verksamheten? Finns ett ändamålsenligt arbete med risk- och sårbarhetsanalys? Finns beredskap för att säkerställa dricksvattenförsörjning? Finns beredskap för att förebygga och hantera miljöföroreningar? 2

4 1.3. Avgränsning Förstudien är inriktad på att översiktligt undersöka kommunens övergripande arbete med säkerhet och krisberedskap. Förstudien syftar i första hand till att utgöra ett kunskapsunderlag för revisorerna. Kommunens arbete med systematiskt brandskyddsarbete och brottsbekämpning ingår inte i förstudien Ansvarig nämnd Förstudien avser kommunstyrelsen 1.5. Revisionskriterier Förstudien har utformats utifrån följande revisionskriterier: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Myndigheten för samhällskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6) Kommunallagen (1991:900) 1.6. Metod Förstudien har genomförts som en dokument- och intervjustudie. De dokument som granskats framgår av dokumentförteckningen. Intervjuer har genomförts med: Krisledningsnämndens presidium Säkerhetssamordnare Beredskapssamordnare 3

5 2. Kommunens arbete med säkerhet och krisberedskap 2.1. Finns en fungerande och ändamålsenlig organisation för säkerhetsarbetet? Organisation och ansvarsfördelning för säkerhetsarbetet Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för säkerhetsarbetet och krisberedskapen i Tjörns kommun. Av kommunens säkerhetspolicy framgår att kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för att säkerhetsarbetet bedrivs på ett effektivt sätt. I kommunen finns också en styrgrupp för Räddning och säkerhet som handhar frågor kring säker och trygg kommun. Styrgruppen består av tre förtroendevalda samt kommunchefen och räddningschefen. Styrgruppens möten protokollförs. Av de styrdokument som styr säkerhetsarbetet framgår att säkerhetsansvaret ska följa det normala verksamhetsansvaret på olika nivåer i kommunen. Förvaltningar och bolag är ansvariga för att ha en egen organisation med förmåga att hantera oväntade händelser och kriser. Vidare ska de ha upprättat en plan för hur krissituationer och kriskommunikation ska hanteras inom verksamheten. Respektive förvaltning och bolag ska också utse en representant som samordnare för säkerhetsarbetet vilken ska ges de befogenheter och den utbildning som krävs. I kommunen finns en säkerhetssamordnare samt en beredskapssamordnare med uppgift att centralt samordna och stötta beredskaps- och säkerhetsarbetet genom bland annat utbildningsinsatser för förvaltningar och bolag. Samordnarna är organisatoriskt placerade inom räddningstjänsten. Kommunen har inrättat en riskhanteringsgrupp som har till uppgift att samordna insatser kring säkerhet och trygghet. Gruppen är även samordnare för arbetet kring Säker och trygg kommun. Riskhanteringsgruppen består av en politisk företrädare från vardera majoriteten och oppositionen, säkerhetssamordnare, räddningschef, tillförordnad räddningschef, folkhälsoplanerare, beredskapssamordnare samt representanter från samtliga bolag och förvaltningar. Av kommunens säkerhetspolicy framgår att riskhanteringsgruppen ska vara en remissinstans i kommunen som ska yttra sig i alla frågor som rör säkerhet. Vid samtliga ny-, om- och tillbyggnader ska riskhanteringsgruppens synpunkter i möjligaste mån beaktas. Riskhanteringsgruppen rapporterar till styrgruppen för räddning och säkerhet. Av intervjuerna framkommer att arbetet i riskhanteringsgruppen bedöms fungera tillfredsställande och att det överlag bedöms finnas en tydlig ansvarsfördelning i fråga om säkerhetsarbetet. Tjörns kommun har också en tjänsteman i beredskap (TiB), vilken utgör en del av den kommunala beredskapsorganisationen. Tjänsteman i beredskap hanterar akuta frågor utanför kontorstid och då kommunens invånare och anställda inte kan få hjälp 4

6 via kommunens kundcenter. Vid händelse av en större olycka eller samhällsstörning i kommunen kan tjänsteman i beredskap vidta initiala åtgärder för att bemanna/aktivera kommunens krisledningsorganisation Organisation och ansvarsfördelning vid kris eller extraordinär händelse Vid en kris eller extraordinär händelse har Tjörns kommun i enlighet med lagkraven inrättat en särskild krisledningsorganisation. En krisledningsnämnd finns inrättad och kan träda i funktion om situationen så kräver. Av krisledningsnämndens reglemente 1 framgår att nämnden utgör ledningsfunktion enligt vad som avses i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Krisledningsnämnden består av tre ledamöter och tre ersättare och ska biträdas operativt av en krisledningsstab. Kommunstyrelsens presidium utgör ledamöter i krisledningsnämnden. Stabens ansvar, arbetsuppgifter, befogenheter och sammansättning beskrivs närmare i den lednings- och informationsplan som antogs av kommunfullmäktige En ny lednings- och informationsplan har utarbetats och kommer att antas under våren. I kommunens lednings- och informationsplan anges att händelser som inträffar kan ha olika allvarlighetsgrad. Nivån på händelsen påverkar inom vilka ramar som arbetet ska utföras och lednings- och informationsbehovet ska organiseras på ett flexibelt sätt. Organisationen ska förstärkas, utökas eller förändras efter behov. Tjörns kommun har i lednings- och informationsplanen angivit att krishanteringsarbetet kan bedrivas på fyra olika nivåer beroende på händelsen och allvarlighetsgrad: Nivå 1 Grön krisledningsstab Grön krisledningsstab sammankallas av kommunchefen och avser höjd förmåga att skapa en lägesbild och informera internt och externt. Representanter från den eller de förvaltningar och bolag som händelsen berör rapporterar kontinuerligt till krisledningsstaben. Nivå 2 Gul krisledningsstab Gul krisledningsstab sammankallas av kommunchefen och ska kunna sammanträda inom en tidsfrist på 60 minuter. Med gul krisledningsstab avses förhöjd förmåga att hantera en händelse inom normal verksamhet. Nivå 3 Röd krisledningsstab Med röd krisledningsstab avses förhöjd förmåga att hantera en kris och den ordinarie organisationen övergår då till att ledas av krisledningsorganisationen och beslut sker i enlighet med de delegeringsbeslut som är beslutade för krisledningsorganisationen. Röd krisledningsstab sammankallas av kommunchefen eller krisledningsnämnden och ska kunna sammanträda inom en tidsfrist på 60 minuter. Nivå 4 Krisledningsnämnd Vid en extraordinär händelse aktiveras krisledningsnämnden. Liksom tidigare beskrivits vilar ett stort ansvar på nämnderna och bolagen att initialt hantera en krissituation. Av intervjuerna framkommer att nämnderna ska utarbeta en organisation för krisberedskapen. I lednings- och informationsplanen anges att varje 1 Antaget av kommunfullmäktige

7 förvaltning och bolag ansvarar för att inom sitt ansvarsområde upprätta egna lednings- och informationsplaner samt riktlinjer för hur krissituationer ska hanteras inom det egna verksamhetsområdet. Av intervjuerna framkommer dock att intresset och medvetenheten för säkerhetsarbetet varierar mellan de olika nämnderna och bolagen och att arbetet med krisberedskap har kommit olika långt inom de olika verksamheterna. Av intervjuerna framkommer att ett viktigt utvecklingsområde är att få till stånd ett aktivt krisledningsarbete i samtliga förvaltningar och bolag POSOM-ledningsgrupp I kommunen finns en POSOM 2 -ledningsgrupp som kan ge psykiskt och socialt omhändertagande och stöd vid större olyckor eller katastrofer. POSOM-gruppens uppgift är att vid en akut större olycka samordna de lokala resurserna i kommunen för att kunna ge stöd och krishantering till enskilda människor. Gruppen har funnits inom kommunen sedan 1992 och består av en ledningsgrupp med representanter från socialtjänst, skola, primärvård, kyrka och räddningstjänst. POSOM-gruppen kallas in för tjänstgöring efter beslut av krisledningsnämndens ordförande, kommunchef eller räddningschef i beredskap. POSOM-ledningsgrupp är en självständig operativ resurs. Till sin hjälp har ledningsgruppen ca fyrtio resurspersoner som vid behov kan kallas in. Av intervjuerna framgår att POSOM-gruppen regelbundet genomför utbildningar och övningar Säker och trygg kommun Tjörns kommun blev i september 2011 certifierad som säker och trygg kommun av Världshälsoorganisationen (WHO). Utöver Tjörns kommun finns 13 certifierade kommuner i Sverige. Arbetet med certifieringen inleddes 2008 och har inneburit att kommunen samlat arbetet med trygghets- och säkerhetsfrågorna för att skapa en helhetsbild. De krav som ställs för att kunna uppnå certifiering är bland annat att kommunen har långsiktiga och varaktiga program och insatser för säkerhet och trygghet som omfattar samliga invånare, miljöer och situationer, program riktade mot högriskgrupper och miljöer, program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker, rutiner för utvärdering och aktivt deltagande i nationella och internationella nätverk etc. Tjörns kommun har efter dialog med medarbetare och medborgare valt att fokusera säkerhets- och folkhälsoarbetet på fem prioriterade områden: Barn och ungdomar Drogförebyggande insatser Trygghetsinsatser (allmänna och äldre) Trafikfrågor Insatser för medarbetare i Tjörns kommun 2 POSOM står för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor eller katastrofer. 6

8 I samband med att kommunstyrelsen den 14 april 2011 godkände ansökan om certifiering blev dessa arbetsområden även politiskt förankrade Lokalt krishanteringsråd Enligt lagen ska kommunen verka för att olika aktörer inom det geografiska området samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet inför eventuell extraordinär händelse eller kris. Kommunen har tagit initiativ till ett lokalt krishanteringsråd bestående av flera aktörer. Rådets uppgift är att genom samverkan utveckla krishanteringsförmågan i Tjörns kommun. Ordförande och sammankallande för krishanteringsrådet är kommunstyrelsens ordförande. I rådet ingår representanter från Tjörns kommun, näringslivet, myndigheter, frivilligorganisationer och trossamfund. Krishanteringsrådet sammanträder två gånger per år eller så ofta som krävs Finns aktuella och relevanta planer och styrdokument för verksamheten? Tjörns kommun har antagit flera planer och styrdokument som reglerar säkerhetsarbetet och viktiga funktioner i händelse av kris eller en extraordinär händelse. Kommunfullmäktige antog en säkerhetspolicy och handlingsprogram för riskhantering. En ny säkerhetspolicy har utarbetats men den är ännu inte behandlad och antagen politiskt. Policyn reglerar på ett tydligt sätt ansvar och riktlinjer för hur säkerhetsarbetet ska bedrivas inom kommunens nämnder och bolag. I policyn anges också tydliga riktlinjer för arbetssätt, organisation, krisberedskap och uppföljning. Exempelvis anges att säkerhetsarbetet ska präglas av ordning och reda och ett systematiserat arbetssätt med väl kända och accepterade rutiner som kontinuerligt följs upp. I policyn regleras hur uppföljning ska ske av säkerhetsarbetet såväl inom den egna verksamheten som avseende rapportering av det övergripande säkerhetsarbetet. I policyn regleras vidare uppföljning och frekvens rörande rapportering till både riskhanteringsgruppen och kommunstyrelsen. Enligt lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommuner med utgångspunkt i sin risk- och sårbarhetsanalys fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. En ny plan ska tas fram för varje mandatperiod. Av krisledningsnämndens reglemente framgår att krisledningsnämnden ansvarar för att en sådan plan tas fram, i Tjörns kommun kallad för lednings- och informationsplan. Den nuvarande planen upprättades En ny lednings- och informationsplan har utarbetats och kommer att fastställas politiskt under våren Lednings- och informationsplanen innehåller en beskrivning av kommunens organisation och arbetsgång vid eventuell kris eller extraordinär händelse. I bilaga till lednings- och informationsplanen som antogs 2009 finns en fastställd utbildnings- och övningsplan som gällde till och med Av intervjuerna framkom- 7

9 mer att den tidigare utbildnings- och övningsplanen inte har kunnat fullföljas. Ett av skälen har varit att förvaltningarna och bolagen inte haft möjlighet att avsätta tillräckligt med tid för att kunna genomföra utbildningar och övningar. I samband med framtagandet av den nya lednings- och informationsplanen har en ny reviderad utbildnings- och övningsplan upprättats. Utbildnings- och övningsplanen utgör inte längre bilaga till ledningsplanen utan ett eget separat dokument och kommer i likhet med lednings- och informationsplanen att överlämnas till den politiska processen för ställningstagande under våren Av intervjuerna framkommer att ett prioriterat förbättringsområde i kommunens säkerhetsarbete är att mer aktivt arbeta med utbildning och övning. Ett samarbete har inletts inom ramen för kommunsamarbetet LOTS (Lilla Edet, Orust, Stenungsund och Tjörn). Kommunerna har arbetat fram ett gemensamt och standardiserat koncept för utbildning och övning. Under 2013 och 2014 är ambitionen att utbildning ska genomföras på ett enhetligt sätt i kommunerna och ske med utgångspunkt från ett gemensamt utbildningsunderlag. Kommunen ska enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778) också upprätta ett handlingsprogram för att förebygga skador och olyckor för varje ny mandatperiod. Ett sådant finns upprättat för perioden men inte för innevarande mandatperiod. Av intervjuerna framgår att arbete pågår med att ta fram ett nytt handlingsprogram. Granskningen och intervjuerna visar att det finns ett tydligt politiskt uppdrag att prioritera säkerhetsarbetet och driva arbetet med att vara certifierad som trygg och säker kommun. Enligt de intervjuade bidrar detta till att det finns ett stort politiskt fokus och intresse i kommunen för säkerhetsfrågor. Riskhanteringsgruppen upprättar årligen en verksamhetsberättelse för säkerhetsarbetet. Uppföljningen fokuserar bland annat på genomförda åtgärder, avvikande händelser som har inträffat, hur brukare, medarbetare, verksamhet och ekonomi har påverkats samt vilka säkerhetsfrågor som för tillfället är mest aktuella. Av intervjuerna framkommer att det inte genomförs någon systematisk uppföljning av att förvaltningarna och bolagen fullgör sitt ansvar och de uppgifter som de enligt styrdokumenten är ålagda. Exempelvis görs ingen systematisk uppföljning av om förvaltningarna och bolagen har en organisation för krishantering eller en lokal ledningsoch informationsplan Finns ett ändamålsenligt arbete med risk- och sårbarhetsanalys? Kommunen har upprättat en risk- och sårbarhetsanalys för perioden , vilken antogs av kommunfullmäktige Syftet med den övergripande riskoch sårbarhetsanalysen är att ge god kunskap om och en samlad bild av de hot och risker som kan påverka kommunens totala verksamhet. I risk- och sårbarhetsanalysen framkommer att kommunen har en relativt varierad riskbild. Det finns objekt och miljöer som vid oönskad händelse (t.ex. brand eller 8

10 kemikalieutsläpp) kan leda till stora skador på liv, egendom och miljö. Ett antal samhällsviktiga verksamheter har identifierats. Enligt analysen bedöms förmågan hos samhällsviktiga verksamheter att motverka och hantera risker som kan leda till extraordinära händelser vara god eller i huvudsak god. I risk- och sårbarhetsanalysen identifieras ett stort antal risker som kan komma att påverka kommunens verksamhet. Inför arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen genomfördes en fördjupad analys av fem scenarion: Pandemi Totalskada kommunhuset Fartygsolycka med miljöpåverkan Översvämning med elavbrott Skottlossning/knivskärning i egen verksamhet Även förvaltningarna och bolagen har arbetat igenom scenarierna och på så sätt bidragit med underlag och analys. Av intervjuer och kommunens risk- och sårbarhetsanalys framgår att den övergripande analysen ska ligga till grund för att verksamheterna och enheterna upprättar egna risk- och sårbarhetsanalyser. Dessa ska årligen rapporteras till kommunens säkerhetssamordnare. Av intervjuerna framkommer att förvaltningarna och bolagen ännu inte kommit igång med att upprätta egna risk- och sårbarhetsanalyser. I MSB:s föreskrifter anges att risk- och sårbarhetsanalysen årligen ska följas upp. Av intervjuerna framgår att det har gjorts en uppföljning för 2012 som översänts till berörda myndigheter Finns beredskap för att säkerställa dricksvattenförsörjning? I risk- och sårbarhetsanalysen framkommer att det finns ett flertal risker som har koppling till vattenförsörjning, föroreningar, VA-distribution etc. I analysen poängteras att vattensystemet är en samhällsviktig verksamhet som sorteras under kommunalteknisk försörjning. Tjörns kommun medverkar i det nationella nätverket för dricksvatten. Nätverket består av flera statliga myndigheter och ett antal kommuner. Tjörns kommun är aktiv i arbetsgruppen Dricksvatten och planering. Denna arbetsgrupp fokuserar på det förebyggande arbetet, fysisk planering och planeringsverktyg. Tjörns kommun har under 2011 och 2012 haft incidenter med otjänligt vatten. Detta har enligt intervjuuppgift aktualiserat behovet av att proaktivt arbeta för att förbättra krisledningshanteringen och bättre säkerställa dricksvattenförsörjningen. I den olycksutredning som gjordes till följd av vattenläcka konstateras en rad brister i kommunens beredskap och hantering kopplat till vattenförsörjning. Några av de brister som konstateras är bristande underhåll, avsaknad av ändamålsenliga larm som tidigt indikerar om en vattenläcka uppstår samt bristande rutiner för infor- 9

11 mation och samarbete mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och tjänsteman i beredskap. I olycksutredningen konstateras att arbetet med att ta fram en nödvattenplan bör prioriteras och att planen sedan bör beslutas och arbetas in i berörda förvaltningar och bolag. I verksamhetsberättelsen för säkerhetsarbetet 2011 anges att kommunen har vidtagit ett antal åtgärder för att säkra vattenförsörjningen såsom ökad rondering av väktare, ökad belysning, nytt staket, nytt inbrottslarm och nytt brandlarm vid vattenverken. Av intervjuerna framgår vidare att en översyn av VA-systemet har inletts och att åtgärder har vidtagits för att förbättra vattenförsörjningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har också arbetat för att förbättra beredskapen och har som ett led i detta arbete tagit fram ett förslag på en krisledningsorganisation som ska antas av nämnden samt en nödvattenplan. Sammantaget bedöms kommunen idag till följd av de incidenter som inträffat ha förbättrat sin beredskap för att hantera den här typen av händelser. Under intervjuerna framförs att det i samband med de incidenter som inträffat har uppmärksammats några svårigheter. En av de svårigheter som uppmärksammats är att det inte finns någon exakt fastställd servicenivå för vilken service som kommunen ska erbjuda i händelse av otjänligt vatten, exempelvis avseende mängd vatten per hushåll, avstånd för att hämta vatten etc. Enligt de intervjuade har detta medfört att bedömningar och prioriteringar har fått göras i enskilda situationer vilket kan leda till att kommuninvånarna behandlas olika Finns beredskap för att förebygga och hantera miljöföroreningar? I kommunens risk- och sårbarhetsanalys behandlas ett teoretiskt scenario som berör hantering av miljöföroreningar. Scenariot utgörs av en större fartygsolycka som orsakar utsläpp av ammoniakånga. Enligt olycksbeskrivningen och analysen skulle en sådan händelse orsaka flertalet döds- och sjukdomsfall. Samtliga förvaltningar har arbetat igenom scenariot och identifierat vilka nyckelfunktioner, både interna och externa, som är viktiga för att hantera en liknande händelse. I risk- och sårbarhetsanalysen identifieras även andra miljörisker. Exempel på dessa är föroreningar i samband med handel och industri, giftigt utsläpp från återvinningsanläggningar och förorenat vatten vid kommunala badplatser. Av intervjuerna framkommer att det utöver ovanstående analyser inte bedrivs något systematiskt arbete för att hantera och förebygga miljöföroreningar. 10

12 3. Sammanfattande bedömning Vår bedömning utifrån förstudien är att det finns en tydlig och ändamålsenlig organisation för säkerhets- och krisberedskapsarbetet i Tjörns kommun. Roll- och ansvarsfördelningen samt organisationen har på ett tydligt sätt specificerats i relevanta styrdokument och planer för verksamheten, vilka är väldokumenterade. Dock saknas ett aktuellt handlingsprogram för att förebygga skador och olyckor för innevarande mandatperiod, vilket är ett krav som regleras i lagstiftningen. De övergripande policys och planer som fastställts reglerar på ett tydligt sätt hur arbetet ska utformas och genomföras. Vi vill dock påpeka att det är viktigt att styrdokumenten behandlas och fastställs av ansvarigt politiskt organ. Genom förstudien konstateras att det varierar i vilken utsträckning som förvaltningarna och bolagen utvecklat och aktivt arbetar med krisledning och säkerhet. Vidare framkommer att det idag saknas systematisk uppföljning av i vilken utsträckning som förvaltningarna och bolagen uppfyller sina åtaganden. Revisionen rekommenderas att aktivt följa den fortsatta implementeringen av riktlinjerna samt systematiken i arbetet och uppföljningen. I Tjörns kommun finns en fastställd utbildnings- och övningsplan. Förstudien visar dock att denna inte fullföljs och att det finns potential att utveckla arbetet med utbildning och övning. Kommunerna är enligt lagkraven skyldiga att regelbundet utbilda och öva politiker och tjänstemän så att de kan lösa sina arbetsuppgifter även i en krissituation. Mot bakgrund av detta bedömer vi att det är en brist att den fastställda utbildnings- och övningsplanen inte efterlevs. Utbildning och övning bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde för kommunen i det framtida arbetet för att säkerställa en effektiv beredskap inför händelse av eventuell kris. Kommunen har fastställt en övergripande risk- och sårbarhetsanalys. Dock uppfyller förvaltningarna och bolagen inte kraven på att upprätta egna risk- och sårbarhetsanalyser, vilket bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde. Förstudien visar att det pågår ett arbete för att förbättra beredskapen för att säkerställa dricksvattenförsörjningen. De incidenter som inträffat i kommunen under de två senaste åren har ökat medvetenheten och medfört att förbättringsåtgärder har vidtagits. Dock konstateras i den olycksutredning som gjordes till följd av vattenläckan i september 2012 flera stora brister som kommunen och samhällsbyggnadsnämnden omgående bör hantera. Mot bakgrund av detta och det faktum att kommunen vid flera tillfällen har drabbats av otjänligt vatten bedömer vi att det finns anledning för revisionen att följa vilka åtgärder som vidtas samt hur kommunen arbetar för att förbättra beredskapen och säkerställa god vattenförsörjning. Löpande underhåll av VA-systemet bedöms också vara ett viktigt område att följa för revisionen. 11

13 Risker kopplat till miljöföroreningar har främst analyserats inom ramen för kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Utifrån förstudien bedöms det därmed finnas potential att ytterligare utveckla beredskapen för att förebygga och hantera miljöföroreningar. Göteborg ERNST & YOUNG AB Cecilia Svensson Verksamhetsrevisor Liselott M Daun Certifierad kommunal revisor 12

14 Dokumentförteckning Application to become a member of the International Safe Community Network for international Designation as an International Safe Community by the WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion, Karolinska Institutet Tjörns kommuns säkerhetspolicy och handlingsprogram för riskhantering (Kommunfullmäktige ) Tjörns kommuns handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst (uppdaterad ) Kommunstyrelsens protokoll Kommunstyrelsens reglemente ( ) Krisledningsnämndens reglemente ( ) Krisledningspärm Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lednings- och informationsplan, Lednings- och informationsplan , UTKAST Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6) Olycksutredning vattenläcka Pandemiplan, Riskhanteringsgruppens synpunkter på ny förskola i Kållekärr, Säkerhetsbesiktning på Långekärrs skola och förskola, Säkerhetspolicy, UTKAST Säkerhetsrutiner hot och våld för personal i sociala huset, Verksamhetsberättelse för säkerhetsarbetet 2011 ( ) Övergripande risk- och sårbarhetsanalys ( ) 13

15 Bilaga 1: Revisionskriterier Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Enligt lagen är kommuner skyldiga att analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan komma att påverka den egna verksamheten. Resultatet ska sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Med utgångspunkt i analysen ska kommunen för varje mandatperiod fastställa en plan för hur hantering av extraordinära händelser ska ske. Enligt lagstiftningen ska kommunen också tillsätta en krisledningsnämnd som ska fullgöra uppgifter vid och under extraordinära händelser. Inom sitt geografiska område ska kommunen verka för att olika aktörer inom kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet. Kommunen ska också tillse att förtroendevalda och tjänstemän får den utbildning som de behöver för att kunna klara sitt säkerhetsåtagande. Myndigheten för samhällskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6) Föreskrifterna anger riktlinjer för hur risk- och sårbarhetsanalysen ska genomföras och hur den ska vara utformad. Av föreskrifterna framgår också att kommunerna årligen ska följa upp analysen. En skriftlig eller elektronisk redovisning av uppföljningen ska rapporteras till länsstyrelsen, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällskydd och beredskap. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Enligt lagstiftningen ska kommunen ansvara för räddningstjänst. Kommunen ska också upprätta ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten. Av handlingsprogrammet ska framgå mål för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Av handlingsprogrammet ska det också framgå hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. 14