Protokoll vid ämneskommittéerna Växtskydd och Ogräs möte den 21 april 2015 i Linköping

Transkript

1 Protokoll vid ämneskommittéerna Växtskydd och Ogräs möte den 21 april 2015 i Linköping 1. Mötets öppnande 2. Val av sekreterare Lars Danielsson (ogräs) och Lars Wiik (västskydd) valdes 3. Övriga frågor Vad ska ämneskommitteerna göra? 4. Godkännande av dagordning Godkändes 5. Val av justeringsman. Anders Lindgren valdes 6. Föregående mötes protokoll Inga synpunkter framfördes Kort presentation av alla närvarande. 7. Information från samverkanslektorerna. Erland beskrev kort vilka samverkanslektorer som berörs av det här området, Lars Andersson, Erland Liljeroth och Riccardo Bomarco. Samverkanslektorerna ska vara en länk mellan näring och SLU. SLU planerar en växtskyddskonferens i Ultuna 10-11/ Arrangörer är SLU och Jordbruksverket tillsammans. Information kommer att finnas på SLU hemsida under Den 3 juni öppnar systemet för registrering och konferensbidrag. 8. IPM forskning i Danmark, föredrag av Per Kudsk. Per presenterade hur arbetet fortlöper i Danmark. Se bilaga. Borde finnas utrymme för gemensamma projekt. Diskussion: Lars W bekämpningströsklar? Kan vara aktuellt i insekter o växtskydd, begreppet inte intressant i ogräs annan fråga. Beroende av preparat också. Kanske bättre prata riskvärdering. Bättre utveckla nya beslutsstödssystem. Diskussion om bl a biologiska bekämpningsprodukter, har varit svårt att flytta det från växthuset till åkern. Men det finns ett antal produkter som fungerar i fält. I IPM är det många faktorer som måste samverka, hur kan vi belysa det i praktiken? Projekt? Försök? Kanske måste vi titta också på hur man tar fram data, mer bakgrund, historik hämtat direkt från odlingen? Att sätta kostnad på IPM är viktigt! Det kommer att kosta för producenten. Priset på ex spannmålen påverkar ju insatserna. 1

2 Punkterna Växtskydd (protokoll fört av Lars Wiik) 10. Pågående projekt Lars Wiik (LW) från Hushållningssällskapet Skåne inledde med att alla grödor angrips av skadegörare på ett tidigt stadium och att betning är en effektiv åtgärd mot många av dem. Som exempel nämnde LW utsädesburna sjukdomar på vete: fusarioser, snömögel, vanligt stinksot, vetets flygsot, vetets bladfläcksjuka, brunfläcksjuka, Bipolaris och smittämne av mjöldryga och trådklubba som kan följa med utsädet. LW redogjorde för en del av de projekt som gjorts inom området utsädesburna sjukdomar och betning de senaste decennierna. Projektens titlar omnämndes då de säger en del men någon redovisning gavs inte; Projekttitlar: När behöver vi beta stråsäden, Betningsmedlens effekter i stråsäd, Smittogradens betydelse, Betningsmedels effekt mot respektive dvärgstinksot, kornets bladfläcksjuka, flygsot och Bipolaris som undersöktes i Sverigeförsök. Flera ansökningar inom områdena utsädesburna sjukdomar och betning har skickats till SLF och andra forskningsfinansiärer under senare år men dessvärre har det varit svårt att få medel beviljade. LW avslutade sin presentation med några reflexioner: ü Betningsmedlens potential ur flera aspekter tas inte till vara: exempelvis i IPM, konkurrens på lika villkor och miljöfördelar. ü En samlad kunskap, FoU och objektiva underlag behövs för att bland annat kunna bedöma kritiska skadetrösklar/gränsvärden samt olika betningsmedels effekter. ü Bedömningen av risk/nytta saknas vilket kan leda till onödigt höga försäkringspremier i form av onödig betning. Underlag som behövs för att kunna göra en risk/nytta- bedömning på ett bra sätt. ü Metoder för utsädesanalys i frökontrollen kan och borde förbättras. ü För anslagsgivande myndigheter och stiftelser synes betning ha förhållandevis litet intresse eller så saknas pengar i systemet. Anna Berlin (AB) från SLU och institutionen för skoglig- mykologi och växtpatologi (se även mykologi- vaxtpatologi/forskning/) redogjorde för sin avhandling och några projekt inom området rostsjukdomar i stråsäd. På institutionen utförs både grundläggande och tillämpad forskning med fokus på interaktioner rörande växter, patogener, symbiotiska mykorrhizasvampar och nedbrytarsvampar samt andra mikroorganismer och deras roll i skog och jordbruk. AB har främst undersökt gulrost men nämnde även en del om kronrost. Olika typer av sporfällor inklusive sugfällor används och från fångsterna extraheras DNA. Nu är det inte bara rostsporer som hamnar i fällorna utan även mycket annat. Med hjälp av sequence based taxonomy (DNA- barcoding) fastställer AB en del av rostsvamparnas egenskaper. AB använder ny teknik som omics (pathogenomics) i sin molekylära övervakning av arter. Gulrost har ingen sexuell reproduktion i Europa. Klonala linjer av Kranich- rasen dominerar i Sverige. Kronrostens med dess alternativa värd getapel (Rhamnus cathartica) har sexuell förökning och därmed en stor genetisk diversitet. Utrotande av alternativvärden getapel vore en mot kronrost god motåtgärd enligt AB. För att summera lite av det AB presenterade citeras nedan dels AB:s sammanfattning I hennes avhandling dels sammanfattningen av ett magisterarbete gjort av Jonas Törngren på samma institution som AB. AB:s avhandling: 2

3 Barberry (Berberis) has made a noticeable comeback in the agricultural landscape after the repeal in 1994 of a law requiring its eradication. It has brought with it not only biological diversity, but also stem rust caused by Puccinia graminis (Pers.). Rusts have been known and feared for centuries. This thesis presents the results of studies of the population structure of P. graminis and connects this information to the epidemiology of stem rust. The studies were done by using SSR (simple sequence repeat) markers on samples from different hosts, years and areas. The results show that P. graminis genetically is a very diverse pathogen and no correlation in population structure could be detected between fields or years. However, there was a clear genetic differentiation between the forma specialis infecting oats and the forma specialis infecting rye and wheat. The aecial morphology also differed between the two, and the differentiation was reflected in a phylogenetic study. It was thus shown that P. graminis could be divided into two phylogenetically distinct species. The grass host is the driving force in the evolution of these species. In addition, Puccinia arrhenatheri was identified from barberry and its grass host. The presence of barberry, the alternate host of the pathogen, drives stem rust epidemics in oats, and removal of the barberry bushes would not only limit development of the disease but also reduce the genetic variation in the stem rust pathogen. Even if the fungus rarely goes through a sexual cycle, such as the situation in Tajikistan, the genetic variation is high in that country. The mere presence of barberry within an area enables a large genetic variability within the pathogen. Stem rust does not seem to be common on wheat in Sweden. This may be due to the lack of virulent genotypes of the pathogen, but if they were present, stem rust could become a major problem in wheat production, since all the prerequisites for epidemics are already present. Jonas Törngrens magisterarbete: Den genetiska diversiteten och populationsstrukturen hos svenska individer av Puccinia coronata, vilken orsakar kronrost i havre, undersöktes för att utreda hur viktig den sexuella reproduktionen är hos arten. Syftet med studien var att bidra till utvecklandet av integrerade växtskyddsmetoder för havre. Provtagning skedde i sex havrefält i Mellansverige under sensommaren 2009 och En populationsstudie utfördes på svenska prover med hjälp av mikrosatelliter utvecklade för amerikanska isolat. Utav 37 genetiska markörer användes 12 i denna studie för att analysera genotyper från 108 olika prov. Samtliga insamlade prover var genetiskt unika vilket tyder på stor genetisk variation. Den största variationen fanns inom de olika fälten men en viss tendens till lokala populationer hittades. Hypotesen att getapel, Rhamnus cathartica, kronrostens alternativa värd, bidrar till en stor genetisk diversitet hos P. coronata bekräftades. Avlägsnandet av getapel som mellanvärd skulle förhindra sexuell reproduktion av P. coronata och därmed möjligheten för svampen att genomgå sin livscykel. Detta kan dock inte förhindra att sporer blåser in från varmare delar av Europa och infekterar havrefälten i Sverige. I dagsläget finns väldigt lite forskning om betydelsen av brakveds, Rhamnus frangula, roll som alternativ värd för den typ av kronrost som angriper havre. Innan ett eventuellt avlägsnande av getapel utförs bör det undersökas om brakved kan vara alternativ värd för den typ av kronrost som angriper havre. Detta skulle innebära att kronrosten kan reproducera sig sexuellt trots att någon getapel inte finns tillgänglig. Annika Djurle skulle enligt programmet presentera sitt projekt om bladfläcksvampar i stråsäd. På grund av att tågtrafiken krånglade fick denna punkt utgå men Annika skickade nedan bidrag: Genetisk diversitet hos Mycosphaerella graminicola i vete och interaktioner med sort och lokal. Annika Djurle, Inst. för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU, Uppsala Bakgrunden till detta projekt var bl.a. misstankar om "eroderande" resistens mot svartpricksjuka hos olika vetesorter efter observationer av att sorter visade bättre resistens när de introducerades än efter några år i odling. Vi har undersökt den genetiska diversiteten hos Mycosphaerella graminicola (asexuellt stadium: Septoria tritici) dess variation mellan sorter, lokaler och år. Prover samlades in från nio vetesorter i sortförsök i Västra Götaland, Östergötland och Skåne under Angrepp av svartpricksjuka varierade mellan år och plats men det gick inte att finna säkra bevis för att enskilda sorter skulle angripas i högre grad på en plats jämfört med en annan. DNA extraherades från enskilda fläckar och pyknider och analyserades med flera s.k. mikrosatelliter. I en enskild fläck kan det finnas flera genotyper av svampen. Analys av DNA från enskilda pyknider visar en mycket stor diversitet hos M. graminicola och svampens båda 3

4 parningstyper förekommer parallellt vilket pekar mot sexuell reproduktion. Det har inte varit möjligt att identifiera någon specialisering i form av att enskilda genotyper skulle vara vanligare på vissa sorter. En omfattande sexuell förökning och en allmän selektionsprocess hos svampen skulle kunna bidra till den observerade erosionen av resistens hos vetesorter. Flera mikrosatelliter fungerade inte på prover från alla lokaler. Efter uteslutning och eliminering av felkällor återstår slutsatsen att populationerna av M. graminicola i Sverige har mycket stor diversitet och att det finns lokalt utvecklade populationer. För att närmare beskriva skillnaderna mellan populationerna behövs mikrosatelliter som är utvecklade från svenska isolat av M. graminicola. Projektet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning och SLU. 11. Fungicid och insekticidresistens, rapporter från NORBARAG. I två inlägg redogjorde Gunilla Berg (GB) och Göran Gustafsson (GG) för vad som behandlats i två av NORBARAG:s arbetsgrupper på senaste mötet i Köpenhamn den februari NORBARAG står för Nordic Baltic Pesticide Resistance Action Group. NORBARAG- mötena tar upp frågor om pesticidresistens, inte minst med tanke på de godkända pesticidernas allt färre verkningsmekanismer och risken att detta leder till att vi inte längre har fungerande pesticider. På NORBARAG- mötena diskuteras pesticidresistens inom respektive grupp, dvs. insekticider, fungicider och herbicider men även de olika grupperna tillsammans i plenum. GB redogjorde för vad som framkom avseende fungicidresistens i stråsäd. GB slog fast att IPM behövs inte minst för att begränsa risken för uppkomst av fungicidresistens, dvs. att förhindra att en selektion sker i de växtpatogena svamparnas populationer då individer som tål fungiciderna överlever och bildar nya populationer som inte längre fungiciderna har effekt mot. GB visade att de flesta av de idag använda fungiciderna har hög eller medelhög risk för fungicidresistens. På FRAC:s hemsida ( redovisas det aktuella läget inom de olika arbetsgrupperna baserade på fungicidernas verkningssätt, exempelvis arbetsgrupp CAA (Carboxylic Acid Amides) med oomycet- fungicider som dimetomorf (Acrobat) och mandipropamid (Revus), arbetsgrupp SBI (Sterol Biosynthesis Inhibitors), tidigare kallade DMI (Demethylation Inhibitores) med alla azolerna, arbetsgrupp QoI (Quinone outside Inhibitors) med strobilurinerna och arbetsgrupp SDHI (Succinate dehydrogenase inhibitors) med aktiva substanser som exempelvis boskalid, carboxin, oxycarboxin, och sedaxane. När det gäller betydelsen av fungicidresistensstrategier refererade GB till en uppsats av bland annat Neil Paveley (NP) i England. Här nedan citeras sammanfattningen från en uppsats nyligen publicerad av bland annat NP: van den Bosch F, Paveley N, van den Berg F, Hobbelen P and Oliver R Mixtures as a fungicide resistance management tactic. Phytopathology 104: We have reviewed the experimental and modeling evidence on the use of mixtures of fungicides of differing modes of action as a resistance management tactic. The evidence supports the following conclusions. 1. Adding a mixing partner to a fungicide that is at- risk of resistance (without lowering the dose of the at- risk fungicide) reduces the rate of selection for fungicide resistance. This holds for the use of mixing partner fungicides that have either multi- site or single- site modes of action. The resulting predicted increase in the effective life of the at- risk fungicide can be 4

5 large enough to be of practical relevance. The more effective the mixing partner (due to inherent activity and/or dose), the larger the reduction in selection and the larger the increase in effective life of the at- risk fungicide. 2. Adding a mixing partner while lowering the dose of the at- risk fungicide reduces the selection for fungicide resistance, without compromising effective disease control. The very few studies existing suggest that the reduction in selection is more sensitive to lowering the dose of the at- risk fungicide than to increasing the dose of the mixing partner. 3. Although there are very few studies, the existing evidence suggests that mixing two at- risk fungicides is also a useful resistance management tactic. The aspects that have received too little attention to draw generic conclusions about the effectiveness of fungicide mixtures as resistance management strategies are as follows: (i) the relative effect of the dose of the two mixing partners on selection for fungicide resistance, (ii) the effect of mixing on the effective life of a fungicide (the time from introduction of the fungicide mode of action to the time point where the fungicide can no longer maintain effective disease control), (iii) polygenically determined resistance, (iv) mixtures of two at- risk fungicides, (v) the emergence phase of resistance evolution and the effects of mixtures during this phase, and (vi) monocyclic diseases and nonfoliar diseases. The lack of studies on these aspects of mixture use of fungicides should be a warning against overinterpreting the findings in this review. Göran Gustafsson (GG) informerade om vad som framkom på senaste NORBARAG- mötet avseende insekticidresistens i raps. Mycket av de ärenden som togs upp inom denna grupp berörde rapsbaggars insekticidresistens. GG informerade om att vi haft problem med pyretroidresistens i Sverige i 15 år. Under 2014 har noterats att rapsbaggars känslighet för neonikotinoiden thiakloprid (Biscaya OD 240) minskade mycket under Orsaken till detta är inte klarlagd. GG redogjorde för den tidigare metaboliska insekticidresistensen och den numera förekommande knock- down insekticidresistensen. GG redogjorde för de förhållandevis positiva slutsatserna i en finsk undersöknings om neonikotinoider: inga skador på bin, dock nära gränsvärdet på nektar. Dagarna efter mötet kom den svenska neonikotinoid- undersökningens rapport i Nature (Rundlöf et al Seed coating with a neonicotinoid insecticide negatively affects wild bees. Nature, doi: /nature14420), med resultat som inte var lika positiva som den finska undersökningens. Information om insekticidresistens kan även inhämtas på online.org. I följande två länkar som leder till Jordbruksverkets hemsida med två broschyrer om pesticidresistens vilket sammanfattar en del av det GB och GG presenterade: Kort info om sommarens regionala växtskyddsförsök Eftersom Ola Sixtensson var sjuk gavs ingen information på mötet. Ola sammanställde följande information till protokollet: En arbetsgrupp planerar och diskuterar de regionala försöken. I arbetsgrupp växtskydd ingår som ordinarie Ola Sixtensson, Gunilla Berg, Gunnel Andersson, Göran Gustafsson, Cecilia Lerenius, Ann- Kristin Nilsson, Morten Lind, Anders Adholm samt som adjungerade Lars Wiik, Lars Johansson, Alf Djurberg och Albin Gunnarsson. Under 2014 avslutades följande försöksserier: L Strategier mot rost i Sydsverige, L Fusarium i grynhavre, L Strategi för bekämpning av svampsjukdomar i vårraps, L Preparatjämförelser. Strategi för bekämpning av svampsjukdomar i höstraps och L Gulrostbekämpning i höstvete (höstbehandling). Under 2015 startades tre nya försöksserier: L Svampbekämpning i höstkorn, 5

6 L Svampbekämpning i blomningen. Inverkan på skördetidpunkt och avkastning i höstraps och L Bekämpning av rappsbaggar. Följande projektidéer har bland annat diskuterats på arbetsgruppens möten: Fusariumförsök i både höst- och vårsäd, Svampbekämpning i ensilage- och kärnmajs, Svampbekämpning i rågvete, betningsförsök i vårsäd, mot flygsot, Bipolaris och Fusarium, betningsförsök i vårraps mot insekter, strategier mot insekterna i vår- och höstoljeväxter, Hur påverkas växtskyddsstrategin vid: val av sort, tidig och sen sådd av höstsäd, höstbehandling winter fitness och kvävegödslingen på våren, Väderstationer i växtskyddsförsöken för att fånga upp de lokala variationerna i nederbörd mm, Stimulerar urea eller kalium sent på hösten tillökad rottillväxt och reduktion av rotdödare? samt Vilken effekt har olika kalkprodukter på sniglar och jordburna svampar. 13. Diskussion om framtida utvecklings- och forskningsprojekt Under diskussionen omnämndes klumprotsjuka som ett angeläget forskningsområde. Det konstaterades att arbete pågår inom BioSoM- projektet. Biological Soil Mapping (BioSoM) is a thematic research program at the NL- faculty, aiming to give scientific support towards a new service to farmers detecting soil borne pathogens and advising in crop management to optimize crop rotation and production in Sweden. Biologisk bekämpning och inducerad resistens påtalades som ett intressant område. Motåtgärder, inte minst betning, mot skadegörare som jordloppor och kålfluga i våroljeväxter påtalades som ett viktigt område. Under tidigare möten med ämneskommittén har även andra angelägna områden angetts. Förutom förslag på utvecklings- och forskningsprojekt diskuterades ämneskommitténs roll. Ämneskommittén är en mycket bra plattform mellan akademi och näring. De amerikanska professorerna verksamhet togs som goda exempel på hur jordnära projekt konkretiseras i och med tjänsternas tillämpningsinriktade karaktär. Således ingår i de amerikanska professorernas tjänst även en del av de tidigare svenska statsagronomernas verksamhetsfält. Frågan lyftes om vilka som inbjuds till ämneskommittén Växtskydd. Konstateras att av 39 anmälda till dagens möte är 13 personer från Jordbruksverket, 12 från SLU, 8 från hushållningssällskapet, 4 från växtskyddsmedelsföretag, 1 från NBR samt 1 från Lantmännen. Av de anmälda på detta möte var således näringsrepresentanter och rådgivare få till antalet. När ämneskommittéerna bildades var det meningen att de skulle vara en hjälp åt SLF när det gäller bedömning av olika projekts angelägenhetsgrad. Är detta en roll ämneskommittéerna skall ha och hur skall i så fall kommunikationen mellan ämneskommittéerna och SLF ske? Industridoktorander togs som ett gott exempel på hur kontakt mellan akademi och näring kan stärkas, något som behöver diskuteras mer. Punkterna Ogräs (protokoll fört av Lars Danielsson) 14. Pågående och nyss avslutade projekt, Annelie Lundqvist. Annelie presenterade delvis avslutat projekt. Integrerad ogräsbekämpning i raps, höstvete och åkerböna. Initierat i ämneskommitten. Jämförelse mellan bredsprutning och radsprutning. Sammanfattning: tekniken fungerar men behöver utvecklas. Samma skördenivåer kan uppnås. Med radsprutning kan man minska preparatmängden totalt men precision i appliceringen krävs. Effekten 6

7 av radhackning ofta bättre på lättare jordar. Projektet intressant ur många synpunkter, bör sökas fortsättning. 15. Norbarag Anders TS presenterade en resumé från det 7:e Norbaragmötet i Köpenhamn. På ogrässidan deltog 36 personer från 6 länder. Fortsatt ökningen av herbicidresistens i det nordiskbaltiskaområdet. Framförallt ALS hämmare. Dessutom uppkommer nya resistensmekanismer. Henrik Hallqvist. Presenterade resultaten från några resistensprover tagna i Sverige. ü Renkavle 15 prov undersökta, ett prov visar minskad känslighet mot Atlantis ü Våtarv 2 platser visar resistens ü Åkerven 3 prov med minskad känslighet ü Vanlig pilört ej analyserat 1 prov ü Kamomill 1 fall med resistens mot SU medel funnet. En diskussion kring resistensfrågan fortsatte, strategier, doser, blandningar, arter. Hur fångar vi upp resistensen, spridning av gräsogräs upp över landet, strategier i bekämpning kopplat till resistens. 16. Pågående fältförsök för skörd Lars Danielsson presenterade försöksprogrammet. 17. Diskussion om framtida forskningsprojekt. Lars Anderssons lista. SLF vill ha in första skissen senast 2 juni. Rotogräs, tistel, kvickrot, åkerfräken. En grupp Gräsogräs. Striptilage. Mikael Gilbertsson, JTI. Finns några försök, Väderstad tittar på frågan men inte ur ogrässynpunkt, bör belysas bättre. En obearbetad yta har en starkt reducerande effekt på ogräs. Halland har fältodlingar med olika jämförelser. Erik Ekre, Lars A, NBR, David. Klimatförändringen, vinterhärdighet, hur påverkas bestånd, ogräs. Långa varma höstar, svagt ljus. Ogräsens konkurrensförmåga stärks. Växtföljds/system frågor, mellangrödor, höst och vårgrödor osv, påverkan på ogräsfloran. David och Anders. Strategifrågor viktiga. Titta på ogrästryck över flera år i flera grödor. Jordbearbetningen, eller rättare den reducerades, påverkan på ogräsfloran. Direktsådd. Kan man hitta bearbetningstrategier ur ett ogräsperspektiv? 7

8 Bandsprutning bör fortsätta. Annelie, NBR också intresserade om sockerbetor finns med. 18. Återsamling, rapportering från grupperna. Vad behöver tas fram inom IPM? Alf Djurberg presenterade, förebyggande åtgärder, övervakning, diagnos, rådgivning, beslutsstöd, icke kemiska metoder, växtskyddsmedel, begränsad användning, resistensstrategier, uppföljning av insatser. Viktiga faktorer: ü Tillämpbara resultat inom 5 år. ü Internationella samarbeten. ü Industridoktorander kan man öka den delen? Samarbete med jordbruksverket, Hushållningssällskapen, industrin, förädlingen? 19. Övrig fråga: Vad ska ämneskommittéerna göra? Ska de här mötena vara mer av presentationsmöten där frågor lyfts fram, för att sedan ge underlag för tema träffar, seminarier, workshops som är riktade mot speciella frågor/ teman. Det här är en viktig arena där många kan träffas. Hur får vi fler från näringen, industrin, rådgivningen. 20. Nästa möte och avslutning. Tid och plats för nästa möte meddelas senare Lars Wiik Lars Danielsson Anders Lindgren 8