Landstingsstyrelsen/koncernledning

Transkript

1 Landstingsstyrelsen/koncernledning Löpande granskning av intern kontroll 2005 samt granskning av SLL-koncernens delårsbokslut Prognosen för det ekonomiska resultatet är mkr. Styrningen bedöms preliminärt som bra. Räkenskaperna bedöms preliminärt som rättvisande. Den interna kontrollen bedöms preliminärt som tillräcklig. Av delårsbokslutet framgår att samtliga långsiktiga finansiella mål prognostiseras kunna uppfyllas för år 2005 samt att verksamheternas kostnader bedöms totalt sett kunna hållas på budgeterad nivå. Det är viktigt att ett starkt budgetöverskott kan konsolideras för 2005 i syfte att bygga upp ett tillfredsställande eget kapital med marginaler för stabil ekonomisk utveckling. Mot bakgrund av konsolideringsbehovet bör markeras att prognostiserade överskott inte någonstans får tas till intäkt för utgiftsexpansion och minskad kontroll från ansvarig ledning. Postadress: Landstingsrevisorerna, Stockholms läns landsting, Box 6289, Stockholm Besöksadress: Eastmanvägen 1, Stockholm, T Odenplan Telefon: Fax: E-post: landstingsrevisorerna@rev.sll.se Hemsida:

2

3 Revisionskontoret Innehållsförteckning 1. Revisionens omfattning och inriktning Inledning Det ekonomiska läget Uppföljning av föregående års iakttagelser Den övergripande styrningen Den periodiska uppföljningen Den långsiktiga finansiella planeringen Styrningen av vården Beställarstyrning - Landstingsstyrelns hälso- och sjukvårdsutskott (HSU) Ägarstyrning Löpande granskning av intern kontroll inom SLL Omfattning och inriktning Bedömning av gjorda iakttagelser Granskning av delårsrapporten SLL:s sammanställda delårsrapport per Sammanställning över bedömningar avseende styrelsers, nämnders och bolags delårsrapporter Organisationsförändring Förändringar av den övergripande ansvarsorganisatonen Omstrukturering av SLL:s centrala administration Avrapportering av uppdrag enligt landstingsfullmäktiges beslut om budget Sammanfattande slutord Bilaga 1 SLL-gemensamma frågor Bilaga 2 Landstingsstyrelsens förvaltning Bilaga 3 Koncernfinansiering Bilaga 4 Landstingsfastigheter Stockholm Bilaga 5 Beställare Vård Bilaga 6 FORUM

4 Revisionskontoret Revisionens omfattning och inriktning Härmed avrapporteras den löpande granskningen av den interna kontrollen vid Landstingsstyrelsen år Revisionen har utförts i enlighet med kommunallagen, landstingets regler och anvisningar samt god revisionssed. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisionen har utgått från den av de förtroendevalda revisorerna fastställda revisionsplanen och av revisionsdirektören fastställda plan-pm. Den löpande granskningen av den interna kontrollen vid Landstingsstyrelsen har omfattat: bevakning av beslutsprocess, styrelsehandlingar samt andra handlingar av betydelse uppföljning av hur tidigare års rekommendationer har åtgärdats löpande revision av den interna kontrollen utifrån fastställda kontrollmål. Rutingranskning och stickprovsvis substansgranskning har genomförts. Revisionen har träffat styrelsens och utskottens presidier under året. Revisionskontoret har under året kommunicerat revisionens planering och genomförd granskning med förvaltningsledningen. Granskning och avrapportering av den löpande revisionen har anpassats till förtroendemanna- och tjänstemannaorganisationens utformning och följande rapportstruktur gäller för år 2005: I. Rapport: Rapport löpande granskning av intern kontroll avseende Landstingsstyrelsen/koncernledning 2005 II. Bilagor: 1. Rapport 2005 SLL-gemensamma frågor. Löpande granskning av intern kontroll avseende landstingsövergripande frågor inom områdena: * Personaladministration * IT-verksamhet * Fastighetsekonomi * Upphandlingsverksamhet * Miljö * Hanteringen av SLL:s konstinnehav * Ledningsnära kostnader 2. Rapport 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning. Löpande granskning av intern kontroll 3. Rapport 2005 Koncernfinansiering. Löpande granskning av intern kontroll

5 Revisionskontoret Rapport 2005 Landstingsfastigheter Stockholm. Löpande granskning av intern kontroll 5. Rapport 2005 BeställareVård. Löpande granskning av intern kontroll 6. Rapport 2005FORUM. Löpande granskning av intern kontroll I denna huvudrapport som har fokus på helheten behandlas Landstingsstyrelsens koncernledningsfunktioner samt koncernrevisionen av SLL. I rapporten redovisas bedömningar avseende - Den övergripande styrningen - Styrningen av vården (Beställarstyrning Ägarstyrning) - Övergripande analys avseende administrativ och redovisningsmässig kvalitet inom koncernen SLL (koncernrevision) - Organisationsförändringar - Genomförandet av fullmäktiges uppdrag till Landstingsstyrelsen Revisionen har skett under ledning av respektive enhetschef. Granskningen har utförts av Revisionskontorets yrkesrevisorer och i förekommande fall med stöd av anlitade konsulter. Rutingranskning och stickprovsvis substansgranskning har genomförts. Iakttagelser och kommentarer redovisas för respektive granskningsobjekt i bilagorna Inledning 2.1 Det ekonomiska läget Positivt resultat med 1 mdr i prognos I delårsbokslutet per redovisas för landstingskoncernen ett positivt resultat på 1 819,6 mkr och ett prognostiserat helårsresultat för 2005 på 1 064,7 mkr mot budgeterade 430 mkr. Utfallet är 583 mkr högre jämfört med motsvarande period 2004 och det prognostiserade resultatet är 581 mkr högre än motsvarande prognos för Viss del utgör engångsposter Vi noterar att resultatförbättringen till viss del är hänförlig till koncernfinansiering. I delårsbokslutet redovisas: mkr som avser statligt stöd för omstrukturering mkr i beräknade lägre räntekostnader En jämförelse av det ackumulerade utfallet med periodiserad budget redovisas nedan:

6 Revisionskontoret Ackumulerat utfall jämfört med periodiserad budget (mkr) Delårsres Per budget Vård tot Trafik Fastigh Övriga Finans Koncernfunk Budgetdisciplin och kostnadskontroll Samtliga verksamhetsområden utvisar bättre delårsresultat än periodiserad budget. Detta indikerar att ansträngningarna för att upprätthålla en budgetdisciplin med en nödvändig kostnadskontroll påverkat resultatutvecklingen under årets första åtta månader. På grund av detta beräknas ökningen av verksamheternas bruttokostnader motsvara budgeterad nivå på 5,3 procent. Verksamheternas helårsprognoser jämfört med budget 2005 framgår av diagrammet nedan: Helårsprognoser jämfört med helårsbudget 2005 (mkr) Vård tot Trafik Fastigh Övriga Finans Koncernfunk Prognos Budget Försiktiga prognoser Samtliga verksamhetsområden överträffar beslutad budget enligt i delårsboksluten lämnade prognoser. Det finns dock indikatorer på att lagda prognoser är försiktigt hållna. En jämförelse mellan resultatenheternas prognoser och resultatet rullande 12 månader visar att summan av resultatenheternas prognoser ligger lägre. Oavsett detta krävs fortsatta disciplinerade kontrollansträngningar hos verksamheterna för att uppnå prognostiserade resultat.

7 Revisionskontoret Viktigt att bygga upp det egna kapitalet Varning för köpfest Vid ratingen av SLL:s finansiella ställning påpekade ratinginstitutet att landstingets finansiella flexibilitet bedöms som relativt begränsad med hänsyn till hög skattenivå och stora besparingsprogram. Det är viktigt att ett starkt budgetöverskott kan konsolideras för De grundläggande kraven kvarstår på fortsatt strama åtgärder för god ekonomisk hushåll-ning och balans. Efter tidigare års ackumulerade underskott återstår alltjämt, trots en betydande skattehöjning, att bygga upp ett tillfreds-ställande eget kapital med marginaler för stabil ekonomisk utveckling. I lagens förarbeten 1) uttrycks detta som att det egna kapitalet ska täcka hela pensionsåtagandet, även den del på 18 miljarder, som redovisas som en ansvarsförbindelse. Därutöver ska det finnas en buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar. Lagstiftningen kräver särskild planering för detta. Revisionen förutsätter att detta beaktas i den fortsatta budgetberedningen för kommande år. Revisionen noterar att flera nämnder och styrelser prognostiserar väsentliga överskott i relation till budgetkraven. Mot bakgrund av konsolideringsbehovet bör markeras att detta inte någonstans får tas till intäkt för utgiftsexpansion och minskad kontroll från ansvarig ledning. 1) Prop 2003/2004:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting 2.2 Uppföljning av föregående års iakttagelser Vid uppföljning av föregående års iakttagelser vill vi peka på följande: Iakttagelser 2004 Läget hösten 2005 (ur årsrapport och revisionsberättelse) Det ekonomiska utfallet för 2004 bör ses som ett nödvändigt första steg i återställandet av god ekonomisk hushållning. Problemet kvarstår dock med otillräckligt eget kapital och långsiktigt små marginaler för den driftsekonomiska utvecklingen. Vi noterar att SLL:s ledningsorganisation förändrats och flera steg har tagits för att forma en enhetligare och samordnad ledning. Det är nödvändigt att ytterligare åtgärder vidtas för att skärpa beställarfunktionen för uppnående av en effektiv styrning mot tillgänglighet och kvalitet i vården. Det prognostiserade ekonomiska utfallet per kan förväntas utgöra en fortsättning av processen att återställa en god ekonomisk hushållning. Revisionen har noterat att LS i sitt yttrande över Årsrapporten för LS 2004 uttalat: Det är dock viktigt att notera att denna positiva utveckling inte automatiskt kommer att fortgå. Landstinget måste även i fortsättningen ha beslutsfattare som vill och förmår ta ansvar för ekonomin. Vidare krävs att metoderna bakom den förbättrade kontrollen över ekonomi och verksamhet fortsätter att förfinas och utvecklas, bland annat avseende beställarstyrning och intern kontroll. Den av LS beslutade utvärderingen av de politiska beredningarna har slutförts och anmälts till styrelsen 15 mars. LS har ej fattat några beslut m a a utvärderingen. FORUM för kunskap och gemensam utveckling har bildats och Beställare vård har etablerats i delvis ny form, men det är för tidigt att bedöma hur detta påverkat beställararbetet.

8 Revisionskontoret Iakttagelser 2004 (ur årsrapport och revisionsberättelse) Åtgärder behövs även för att hantera kvarstående tidigare påtalade brister i beställararbetet, bl a vad gäller upphandlingen av vårdtjänster. Ägarutskottet har aktiverat ägarstyrningen och utarbetande av ägardirektiv pågår. Det är angeläget att arbetet med specifika ägardirektiv slutförs skyndsamt. Vad gäller vårdens tillgänglighet och kvalitet har informationen om detta utvecklats i den informativa årsberättelsen. Någon återrapportering sker dock inte i den legala förvaltningsberättelsen som är föremål för revision. Läget hösten 2005 Även under år 2005 har LS/HSU träffat vårdavtal genom direktupphandling. Under hösten har Beställare Vård i ett fall förordat upphandling enligt LOU, men HSU har beslutat att direktupphandling ska ske. Under 2005 har LF fattat beslut om ytterligare specifika ägardirektiv. Vi har noterat att processen mellan Ägarutskottet och respektive styrelse har tenderat att dra ut på tiden. Vi har därför anledning att upprepa föregående års kommentar. Uppföljningen av genomförandet av fullmäktiges mål och uppdrag redovisas i bilaga till delårsrapporten, dock utgörs denna av ett 45- sidigt oredigerat material. Någon återrapportering sker inte vad gäller kvalitets- och verksamhetsuppföljning. I fjolårets revisionsberättelse noterades att landstingets ledningsorganisation har förändrats och flera steg har tagits för att forma en enhetligare och samordnad ledning. Det är nödvändigt att ytterligare åtgärder vidtas för att skärpa beställarfunktionen för uppnående av en effektiv styrning mot tillgänglighet och kvalitet i vården. Åtgärder behövs även för att hantera kvarstående tidigare påtalade brister i beställararbetet, bl a vad gäller upphandlingen av vårdtjänster. Det är också nödvändigt att Forum får en tydlig roll i ledningsorganisationen. Analys av engångsposter inför 2005 års slutrevision Fokus på IT, Upphandling, beställarstyrning, jämställdhet och miljö Liksom föregående år avser revisionen att till slutrevisionen närmare analysera hur den löpande driftekonomin utvecklats efter hänsynstagande till engångsposter och extraordinära poster. Det gäller såväl trafiken som vårdsektorn. Nämnder och styrelser som visat svårigheter att klara ekonomistyrningen kommer att bli föremål för fördjupad granskning. Vi kommer även med skärpt uppmärksamhet att bedöma utvecklingen bland annat inom områdena IT (främst avseende Gemensam Vård Databas (GVD)), upphandling (främst avseende framtagna koncept för utnyttjande av samordningspotentialer), vårdens beställarstyrning, utvecklingen av sjukfrånvaron samt resultaten av ansträngningarna inom jämställdhets- och miljöområdena.

9 Revisionskontoret Den övergripande styrningen En god intern kontroll omfattar alla de faktorer i verksamhetens organisation, styrning och redovisning som syftar till att säkerställa en effektiv och korrekt utförd verksamhet. I kommunallagen åläggs Landstingsstyrelsen övergripande koncernledande uppgifter. Av kommunallagens 6 kap, 1-2 framgår styrelsens uppgifter. Av Reglemente för Landstingsstyrelsen, dess utskott och beredningar framgår. styrelsens ansvar för ledning och uppföljning bl a av paragraferna 2-5 samt beträffande ekonomi och finanser av 6. Landstingsstyrelsen har i sin övervakningsplikt dels att upprätthålla en helhetssyn, samordning och kontroll av pågående förändringar inom landstinget, dels att kontinuerligt följa upp den löpande verksamheten och ekonomin samt vidta nödvändiga åtgärder. En rad beslut har fattats och åtgärder vidtagits eller påbörjats i syfte att förnya och effektivisera verksamheterna, främst inom vårdsektorn. Det är nödvändigt att dessa förändringsprocesser kan genomföras under tillräcklig kontroll samtidigt som den löpande verksamheten skall präglas av budgetdisciplin och aktiva kostnadsreducerande och intäktsförstärkande åtgärder. Uppdrag att vidareutveckla styrmodellen Fullmäktige har uppdragit åt landstingsstyrelsen att vidareutveckla och förstärka styrmodellen för landstingskoncernen. Revisionen noterar att detta arbete går vidare bl.a. med ett nytt sammanhållet regelverk för den interna kontrollen, med organisatoriska dispositioner på säkerhetsområdet och med utvecklingsinsatser på strategiska områden som upphandling och IT. Det är viktigt att landstinget erhåller ett till nationell och internationell kontrollstandard anpassat regelverk med inriktning mot styrning och kontroll, som kan utgöra den sammanhållande plattformen för samtliga åtgärder. Arbete har utförts ang styrning och kontroll Under hösten har en remissutgåva av Policydokument och Intern kontrollreglemente tillställts SLL:s förvaltningar och bolag för yttranden. Även riktlinjer för SLL:s säkerhetsarbete har som varit föremål för en remissomgång. Vi har uttryckt tillfredsställelse över att dessa förslag framtagits samt vill återigen peka på angelägenheten av att detta arbete ges största uppmärksamhet så att ärendet skyndsamt kan föreläggas fullmäktige för beslut.

10 Revisionskontoret Redovisning av kvalitet och tillgänglighet Tidigare delårsbokslut Revisionen har tidigare år efterlyst en utvecklad redovisning av vårdens kvalitet och tillgänglighet. Redovisningen av vårdens tillgänglighet och kvalitet är begränsad till en mycket summarisk nivå i delårsbokslut och löpande redovisning. Informationen på detta område är bristfällig och behöver väsentligt förbättras inför 2005 års årsredovisning. Revisionen vill till ett kommande år bestämt förorda att delårsbokslutet framläggs för fullmäktigare tidigare under hösten. Delårsbokslutet får nu närmast karaktär av ett preliminärt årsbokslut. Med fullmäktigebehandling i november saknas utrymme för resultatpåverkande beslut samtidigt som beredningen kolliderar med budgetprocessen. Revisionen rekommenderar en översyn för förtydligande av både budgetprocessens och resultatrapporteringens struktur och periodicitet. Resultatet av våra preliminära bedömningar av den interna kontrollen avseende den övergripande styrningen sammanfattas nedan. Slutlig bedömning kommer att lämnas i årsrapporten. 3.1 Den periodiska uppföljningen LS:s instrument för uppföljning håller godtagbar standard SLL har sedan 1993 utvecklat sin periodiska uppföljning från tertialrapporter till månadsbokslut. De enskilda resultatenheternas separata månadsbokslut utgör underlag för de sammanställda månadsboksluten för koncernen SLL. Revisionens bedömningar angående den periodiska uppföljningen har under de gångna åren varit positiva. Revisorerna har konstaterat att landstingskoncernens instrument för uppföljning av och prognos för den ekonomiska utvecklingen håller en godtagbar standard och har en tillräcklig träffsäkerhet i avgivna prognoser. Avgivna prognosers träffsäkerhet i månadsboksluten redovisas nedan i form av genomsnittliga avvikelser gentemot slutligt utfall i procent av SLL:s kostnadsomslutning: Genomsnittliga avvikelser mellan prognoser och utfall (%) 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% Avvikelse% Små avvikelser mellan prognos och utfall Under åren översteg ej avvikelserna 1 %. Den ökade avvikelsen avseende år 2004 har kommenterats i Årsrapport 2004 för landstingsstyrelsen: Koncernledningen har under året aktivt samverkat med SLL:s förvaltnings- och bolagsledningar i syfte att främja kostnadskontroll och stödja genomförandet av

11 Revisionskontoret landstingsfullmäktiges besparingsuppdrag. Verksamhet och ekonomi har löpande analyserats. Detta har medfört att korrigeringsåtgärder kunnat vidtas i sådan tid att befarade negativa budgetavvikelser har bemästrats. En jämförelse mellan de under åren 2005 och 2004 avgivna årsprog-noserna för de första åtta månaderna visar på betydligt högre resultat-prognoser för år Värt att notera är här att dessa bygger på vad man i delårsbokslutet bedömer som försiktigt hållna prognoser för respektive resultatenhet. Prognoser i månadsbokslut 2004 och 2005 (mkr) Budget 05 Budget janfebr mars april maj junijuli aug Budget Varning för köpfest Situationen kräver således fortsatta kraftiga insatser för att upprätthålla budgetdisciplin och strikt kostnadskontroll. En risk finns annars för att gemensamma överskottet för SLL-koncernen utarmas av lokala hemtagningar (s k köpfest) under årets sista månader. 3.2 Den långsiktiga finansiella planeringen SLL:s långsiktiga finansiella mål Fullmäktige beslutade om direktiv för budget 2006 och planering för samt investeringsplan för Härvid fastställdes långsiktiga finansiella mål för SLL: Dimension Resultat Finansiering Skuldsättning In- och utbetalningsströmmar Mål Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls Att investeringarna självfinansieras till 100 procent med undantag av större nyinvesteringar Att lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader

12 Revisionskontoret I budget för 2005 för Landstingsstyrelsen har fullmäktige beslutat följande övergripande finanspolitiska mål: Samtliga förvaltningar/bolag skall ovillkorligen ha en ekonomi i balans. Landstingskoncernens samlade resultat 2005 skall uppvisa ett överskott om 430 mkr. Landstingskoncernens bemanningskostnader (personalkostnader plus kostnader för inhyrd personal) får totalt sett inte öka med mer än 2,7 procent jämfört med budget år Respektive förvaltning/bolag skall från och med år 2005 följa upp sin produktivitetsutveckling enligt enhetliga principer framtagna a v landstingsstyrelsen. Målet är att produktiviteten kontinuerligt skall förbättras. Samtliga finansiella mål bedöms kunna uppfyllas I delårsbokslutet redovisas att samtliga långsiktiga finansiella mål prognostiseras att kunna uppfyllas för år Någon presentation av utvecklingen av landstingets finansiella läge på längre sikt lämnas dock inte i delårsbokslutet. Vid kontakter med investeringsberedningen och företrädare för pågående utredningar angående den långsiktiga finansiering har bland annat följande frågor tagits upp: SLL står inför stora investeringar dels vad gäller byggandet av ett nytt storsjukhus, dels vad gäller Citybanan, dels vad gäller trafiken i övrigt. Pensionsutbetalningarna beräknas öka inom den närmaste femårsperioden. Förändringen av den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse ( 18 Mdr) budgeteras inte. Behov av enhetliga finansieringslösningar och fastare styrning och uppföljning av investeringsverksamheten Långsiktig finansiering Vi har erfarit att Landstingsstyrelsen har uppdragit åt förvaltningen att utreda det långsiktiga finansieringsbehovet. Avrapportering kommer att ske våren Dessa frågor kommer att följas upp inför slutrevisionen avseende år Styrningen av vården Landstingsstyrelsen är ansvarig nämnd för hälso- och sjukvårdens styrning i form av dels beställarstyrning, dels ägarstyrning. Beställarstyrningen har till stora delar delegerats till Hälso- och sjukvårdsutskottet och dess beredningar medan ägarstyrningen utövas av Ägarutskottet.

13 Revisionskontoret I årsrapporten för 2004 noterades att den nya ledningsorganisationen ännu inte blivit helt tydlig och konsekvent, vare sig när det gäller arbetsfördelning eller samordning för den gemensamma koncernnyttan. Under 2005 har utvecklingen av den nya organisationen fortsatt, bl a genom att beställarfunktionen inom LSF delvis omformats till Beställare Vård (BV) och bildandet av Forum för kunskap och gemensam utveckling (FORUM). Det är ännu för tidigt att bedöma effekterna av dessa förändringar. I maj fastställde landstingsfullmäktige riktlinjer för en ny sjukvårdsstruktur, enligt den så kallade 3S-utredningens förslag. Utredningens huvudsakliga inriktning har varit en koncentration av den högspecialiserade vården vid sjukhusen samt en utvecklad närsjukvård. Redan innan fullmäktiges övergripande beslut om sjukvårdsstrukturen har förändringar påbörjats genom bl.a beslutet att genom sammanläggning bilda Karolinska Universitetssjukhuset. Det saknas riskanalyser, kostnadskalkyler och system för uppföljning Revisionskontoret har i samarbete med revisionskontoren i Region Skåne och Västra Götalandsregionen genomfört en översiktlig, jämförande granskning av hur vårdens strukturarbete sker i de olika organisationerna. Bl a noterades skillnader i strategi för utveckling av närsjukvården. Samtidigt konstaterades att på samtliga håll saknas utvecklade riskanalyser, kostnadskalkyler och system för uppföljning av förändringarna. 4.1 Beställarstyrning Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott (HSU) Till HSU finns knutet nio geografiska och fem medicinska beredningar. De geografiska beredningarnas uppgift är att ur ett lokalt befolkningsperspektiv verka för att närsjukvården utvecklas. De ska ha ett tydligt befolkningsansvar och bilda basen i beställararbetet. Förslag och redovisningar ska underställas HSU för erforderliga beslut. De medicinska beredningarna för landstingsgemensamma sjukvårdsfrågor har också ett befolkningsperspektiv, men hanterar främst frågor av generell natur som rör hela eller stora delar av landstingsområdet. En huvuduppgift är att säkra jämlik tillgång till hälso- och sjukvård för hela befolkningen. I årsrapporten för 2004 konstaterades att beredningarnas roll i den politiska organisationen har blivit tydligare. Vidare noterades en utveckling av kopplingen mellan beredningarna och HSU, bl a i form av medverkan i arbetet med beställarplanen samt medverkan i beredning av avtal och upphandlingar. Med anledning av ett särskilt granskningsprojekt (rapport 3/04) har lanstingsstyrelsen låtit genomföra en utvärdering av beredningarna.

14 Revisionskontoret Utvärdering har ej lett till något beslut Utvärderingen anmäldes till landstingsstyrelsen i mars, men har ännu inte lett till något ställningstagande från styrelsen. Det finns anledning att inför slutrevisionen närmare granska utvecklingen av beredningarnas arbete. Hälso- och sjukvårdsutskottet har under året behandlat en utvärdering av det nyligen införda remisskravet till specialistläkarvård och sjukgymnastik inom SLL. Utvärderingen har lett till beslut att avveckla remisskravet för specialistvård inom öron-, näsa- och hals- samt hudsjukvård. Däremot behålls remisskravet avseende sjukgymnastik HSU har fortsatt arbetet med att ge mer enhetliga förutsättningar för vården över hela länet genom att fastställa uppdragsbeskrivningar för bl a sjukgymnastik i öppen vård, öppen beroendevård och läkarinsatser i särskilt boende. Tilläggsbeställningar för att klara vårdgarantin Fokus på befolkningsperspektivet Direktupphandlingar har skett Under året har arbete även pågått med förberedelser för den nationella vårdgaranti som ska träda i kraft 1 november 2005, enligt överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet. HSU fattade i juni beslut om tilläggsbeställningar av vård för att klara garantin. I en särskild granskningsrapport i slutet av 2004 granskade revisionen om hälso- och sjukvården lever upp till målet om vård på lika villkor. Av granskningen framgår bl a att det saknas en samlad analys och en systematisk styrning i detta avseende. Landstingsstyrelsen har yttrat sig över granskningen i maj 2005 och bl a instämt i att det saknas en samlad bild, men samtidigt anfört att det pågår arbete för att förbättra uppföljningsmodeller och att Beställare Vård i sin nya organisation sätter fokus på befolkningsperspektivet. Revisionskontoret har för avsikt att följa upp denna fråga inför slutrevisonen. Hälso- och sjukvårdsutskottet har också under året genomfört ett antal upphandlingar av vård- och vårdnära tjänster, samt fattat beslut om förlängning eller tecknande av avtal i samband med att tidigare avtalsperioder gått ut. Direktupphandlingar av primärvård från privata vårdgivare har skett, med hänvisning till den hanteringsordning som fastställes av landstingsfullmäktige i september Direktupphandlingar har också använts för förlängning av avtal med specialistläkare, med rätt att verka enligt Lagen om läkarvårdsersättning ( nationella taxan ). I ett ärende har Beställare vård föreslagit upphandling av några landstingsdrivna vårdcentraler, där det under flera år varit svårt att säkra kvalitet, kontinuitet och tillgänglighet. HSU beslutade dock om fortsatt drift i SLSO:s regi. I ett annat ärende har Beställare vård förelagt förslag om anbudsupphandling, med hänvisning till LOU, men HSU har beslutat om direktupphandling med

15 Revisionskontoret hänvisning till att förändringen av LOU 2002 medger direktupphandling av vård. Vidare har Landstingsstyrelsen i mars månad, efter direktupphandling, träffat avtal med Capio om fortsatt köp av vård vid S:t Görans sjukhus. Uppmärksamma LOU Vårdens kvalitet o. tillgänglighet är summariskt behandlad Revisionskontoret påminner om tidigare års rekommendationer att HSU utvecklar ett förhållningssätt och ett agerande som kan förena vårdens kvalitetskrav, avseende bl a kontinuitet, med upphandlingslagstiftningens grundläggande krav på öppenhet, konkurrens och affärsmässighet. Redovisningen i delårsbokslut och månadsrapporter av vårdens tillgänglighet och kvalitet är alltjämt mycket summarisk och knapphändig. Mot bakgrund av de uppdrag om verksamhetsutveckling som fullmäktige givit är detta beklagligt. För ett uppmärksammat område som köpt psykiatri ges exempelvis information om ett betydande budgetöverskott med färre vårdtillfällen och läkarbesök utan någon redovisning eller bedömning av hur verksamheten kvalitativt utvecklats. Revisionen förutsätter en helt annan nivå på informationen om verksamhetsutvecklingen i kommande årsredovisning för Ägarstyrning För att förtydliga och förstärka landstingets ägarstyrning har fr o m 2003 ett ägarutskott (ÄU) inrättats under landstingsstyrelsen. Till ÄU finns knutet en personalberedning och en investeringsberedning. Ägarutskottets uppgift är att utöva och utveckla ägarstyrningen utifrån fullmäktiges direktiv. I uppdraget ingår även att nominera ledamöter till produktionsenheternas styrelser, att utarbeta förslag till ägardirektiv och att övervaka att ägardirektiven följs. Jäv? Iakttagelser Vi har noterat att det förekommer några fall där ägarutskottets ledamöter eller föredragande tjänstemän samtidigt sitter i de bolagsstyrelser som utskottet ska utöva tillsyn över. Av ägarpolicyn för SLL framgår att "Ägarpolicyn omfattar samtliga landstingsägda produktionsenheter, oberoende av driftsform, samt de två beställarenheter, AB SL och WÅAB, som drivs i bolagsform." Enligt ägarpolicyn skall specifika ägardirektiv utarbetas under Av nedanstående sammanställning framgår läget hösten 2005:

16 Revisionskontoret ÄU:s uppdrag att ta fram specifika ägardirektiv Förv / bolag LS:s beslut LF:s beslut Kommentar Locum AB Klart AISAB Klart IFAB Klart LISAB Klart WÅAB Klart Sthlm Care AB Ej klart i ÄU Ftv AB Ej klart i ÄU KS Förslag från ÄU DS AB Förslag från ÄU SÖS AB Förslag från ÄU SLSO Förslag från ÄU SNS Förslag från ÄU S:t Erik Ösjs AB Förslag från ÄU AB SL Förslag från ÄU MediCarrier AB Förslag från ÄU LF-beslut för fem enheter Under har således Landstingsfullmäktige fastställt ÄU:s förslag till specifika ägardirektiv för Locum AB, AISAB, Internfinans AB (IFAB), Landstingshuset i Stockholm AB (LISAB)samt Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Norrtälje sjukhus AB ingick ursprungligen bland de sjukvårdsproducenter, vars specifika ägardirektiv ÄU behandlade Av tjänsteutlåtandet framgår att för Norrtälje sjukhus "föreslås landstingsdirektören få i uppdrag att i samråd med kommunen utarbeta förslag till ägardirektiv för Norrtäljes gemensamma hälso- och sjukvårds och omsorgsbolag." Kommentarer och rekommendationer Utövandet av SLL:s ägarstyrning bör ske med hänsyn till oberoende och integritet. Rimliga hänsyn måste härvid tas till eventuella jävsförhållanden. Specifika ägardirektiv föreslagna för flertalet enheter Kraftig försening För samtliga enheter synes arbetet med att kunna föra fram de specifika ägardirektiven för beslut i LS och LF, att vara relativt nära förestående. Undantaget är Norrtälje sjukhus AB, för vilken det istället finns förslag om hur ägardirektiv ska utarbetas med anledning av organisationen fr.o.m. år Därmed synes ÄU, dock nästan ett år försenat, vara på väg att uppfylla kravet i SLL:s ägarpolicy om framtagande av specifika ägardirektiv. Vi har noterat att remissprocessen mellan Ägarutskottet och respektive styrelse har tenderat att dra ut på tiden. Vi har därför anledning att upprepa

17 Revisionskontoret föregående års rekommendation angående angelägenheten av en skyndsam hantering. LS:s uppsikt och kontroll bedöms som godtagbar Sammanfattande bedömning av landstingsstyrelsens styrning Sammanfattningsvis konstateras att landstingsstyrelsens övergripande uppsikt över och styrning av SLL:s ekonomi och verksamheter utövats på ett godtagbart sett och med hänsyn till pågående utvecklingsarbetet ges det preliminära omdömet bra. 5. Löpande granskning av intern kontroll inom SLL Omfattning och inriktning 2005 års löpande granskning av intern kontroll av samtliga styrelser, nämnder och bolag inom SLL har genomförs i enlighet med god revisionssed och kommunallagen. Granskningen av varje styrelse, nämnd och bolag, har planerats och genomförts utifrån en risk- och väsentlighetsanalys av den enskilda enheten. Därutöver har granskning vid varje styrelse, nämnd och bolag utförts inom de granskningsområden som ur ett koncernperspektiv, bedöms som mest väsentliga och riskfyllda för SLL. Granskningen har genomförts i förhållande till av revisionskontoret uppställda kontrollmål inom följande granskningsområden: Styrning Ekonomistyrning Verksamhetsstyrning Den ekonomiska redovisningens kvalitet Löpande redovisning Delårsbokslut De administrativa kontrollernas kvalitet Ansvar och befogenheter IS/IT PA/Lönerutiner Upphandling. Den interna kontrollen inom varje granskningsområde har bedömts i förhållande till de kriterier som ställts upp för kontrollmålen. Inom varje granskningsområden har omdömen avgivits enligt en femgradig skala där

18 Revisionskontoret oacceptabelt och ej helt acceptabelt betyder att den interna kontrollen ej tillräcklig. När den interna kontrollen är tillräcklig lämnas något av följande omdömen; acceptabelt, bra eller mycket bra. Den sammanvägda bedömningen inom varje granskningsområde ligger till grund för revisorernas uppgift som enligt 9 kap 9 i kommunallagen är att pröva: Om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt Om räkenskaperna är rättvisande Om den interna kontrollen är tillräcklig Rapporteringen till styrelser, nämnder och bolag sker i en enhetlig rapportstruktur utifrån de granskningsområden som ingår i den löpande granskningen av intern kontroll. Flera styrelser och nämnder inom SLL har under ledning av revisionskontoret granskats genom anlitade konsulter. I bolagen har den löpande granskningen i enlighet med 10 kap. ABL utförts av auktoriserade revisorer. Lekmannarevisor har granskat verksamhetens ändamålsenlighet och den interna kontrollen i enlighet med 11 kap 4. ABL. Lekmannarevisorerna skall, enligt 9 kap. 8 KL, i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs. Revisionskontoret har anlitats som sakkunnig vid denna granskning. 5.2 Bedömning av gjorda iakttagelser Resultatet av den löpande revisionen har förelagts de förtroendevalda revisorerna och lekmannarevisorerna i särskilda revisionsrapporter som upprättats för respektive styrelse, nämnd och bolag. De omdömen som lämnats i revisionsrapporterna har ställts samman för hela SLL i följande tabeller (inom parentes redovisas 2004 års slutgiltiga omdömen): Styrning samlad bedömning för SLL Oacceptabelt Ej helt Acceptabelt Bra Mycket bra acceptabelt Styrning 1 0% (0%) 8% (4%) 42% (16%) 46% (72%) 4% (8%) 1 År 2005 avser omdömet den samlade styrningen, tidigare år enbart ekonomistyrningen.

19 Revisionskontoret Den ekonomiska redovisningens kvalitet samlad bedömning för SLL Oacceptabelt Ej helt acceptabelt Acceptabelt Bra Mycket bra Löpande redovisning 0% (0%) 0% (0%) 29% (20%) 58% (68%) 13% (12%) IK i delårsbokslutet 0% (0%) 0% (0%) 12% (24%) 71% (60%) 17% (16%) Sammanvägd bedömning 0% (0%) 0% (0%) 29% (16%) 58% (64%) 13% (20%) 1 Granskningen av den löpande redovisningen har inriktats på följande områden: Redovisningssystem, Kontanta medel, Leverantörsfakturor, Kundfakturor, Moms, Anläggningstillgångar, Inventarier, Konst, Förråd, Narkotiska preparat, Represen-tation, Resor i tjänsten samt kurser och konferenser. 2 Se avsnitt 6.1. De administrativa kontrollernas kvalitet samlad bedömning för SLL Oacceptabelt Ej helt acceptabelt Acceptabelt Bra Mycket bra Ansvar och befogenheter 0% (0%) 4% (4%) 17% (33%) 67% (42%) 12% (21%) IS/IT 0% (0%) 9% (9%) 48% (36%) 33% (50%) 10% (5%) PA/Lönerutiner 0% (0%) 0% (0%) 14% (18%) 76% (73%) 10% (9%) Upphandling 0% (0%) 4% (13%) 36% (22%) 46% (61%) 14% (4%) Sammanvägd bedömning 0% (0%) 0% (0%) 46% (34%) 42% (54%) Av tabellerna ovan framgår följande för de olika granskningsområdena: För styrning, har den interna kontrollen givits sämre omdömen i förhållande till 2004 och bedömts som otillräcklig vid två enheter (AB SL o. Forum). Redovisningsområdet utvisar något sämre sammanvägda omdömen jämfört med föregående år. De administrativa kontrollerna utvisar o PA/Löner de bästa omdömena med en viss förbättring gentemot Detta gäller även i viss utsträckning för Ansvar och befogenheter. o Områdena IS/IT ( 2 underkända RTN o. S:t Erik) och Upphandling (1 underkänd BV) kräver fortsatt skärpt uppmärksamhet. 12% (8%)

20 Revisionskontoret Kontrollmålen har anpassats till COSO Helhetsbedömning: Tillräcklig kontroll Det bör här noteras att kontrollmålen för de olika granskningsområdena omarbetats inför 2005 års revision. Detta har inneburit en uppstramning enligt internationell standard (COSO-modellen) som medfört ökade krav på en tillräcklig intern kontroll. Trots att vissa försämrade omdömen utvisats för år 2005 ligger den interna kontrollen totalt sett på en godtagbar nivå. Vid de sammanvägda bedömningarna av den ekonomiska redovisningens kvalitet och de administrativa kontrollernas kvalitet, har den interna kontrollen bedömts som tillräcklig vid samtliga enheter som varit föremål för bedömningar (för en enhet, MediCarrier AB har inga omdömen avgivits). Sammanfattningsvis bedöms den interna kontrollen inom SLL totalt sett som tillräcklig. 6. Granskning av delårsrapporten SLL:s sammanställda delårsrapport per Revisionskontoret har genomfört en översiktlig granskning av SLL:s delårsrapport 2005 som består av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys, sammanställd redovisning, noter samt bilagorna 1-4. Enligt 9 kap. lagen (1997:614) om kommunal redovisning (LKR) ska kommuner och landsting upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) minst en gång under räkenskapsåret. I LKR regleras delårsrapportens omfattning och innehåll. Delårsrapporten ska bl.a. innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av landstingets verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare ska den innehålla upplysningar om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat eller ställning. Av 5 kap. 4.KRL framgår att En pensionsförpliktelse att betala ut pensionsförmån som intjänats före år 1998 skall inte tas upp som skuld eller avsättning. Utbetalningar av pensionsförmåner som intjänats före år 1998 skall redovisas såsom kostnader i resultaträkningen. Inom SLL uppgår pensionsförmåner intjänade före år 1998 till 18 mdr. SLL redovisar ansvarsförbindelsen i not, vilket är i enlighet med KRL. Ny lagstiftning KL 8 kap. 20a Fr.o.m framgår av kommunallagen 8 kap. 20a att minst en av de delårsrapporter som ska upprättas i enlighet med KRL ska behandlas av fullmäktige. Inom Stockholms läns landsting har månadsbokslut och delårsrapport upprättas och behandlats av landstingsfullmäktige sedan flera år. Delårsrapporten som lämnas utgör ett utökat månadsbokslut för augusti månad.

21 Revisionskontoret KL 9 kap. 9a Rapportering till koncernrevisionen från samtliga Enligt 9 kap. 9 a ska revisorerna bedöma om resultatet i delårsrapporten, som enligt 8 kap. 20 a, skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Granskningen har även omfattat den konsolidering som koncernredovisningsavdelningen inom landstingsstyrelsens förvaltning ansvarar för. Vid denna granskning åligger det varje revisor med ansvar för granskning av styrelse, nämnd eller bolag att till revisionskontoret rapportera gjorda iakttagelser ifrån den avstämning som utförs mellan uppgifterna i den lokala redovisningen och SLL:s koncernredovisning. Konsolideringen inom SLL sker i huvudsak genom automatiska elimineringar i koncernredovisningssystemet Frango. Koncernredovisningsavdelningen ansvarar för de manuella justeringarna som görs av de differenser som ej justerats genom de automatiska elimineringarna. Justeringarna mellan verksamheterna sker via nettoutfallet. Vid revisionen framkom att de manuella justeringarna ej påverkat SLL:s resultat i delårsbokslutet i någon väsentlig omfattning. Bedömningar Delårsrapport enligt KRL Ansvarsförbindelser för pensioner Delårsrapporten bedöms i allt väsentligt vara upprättad i enlighet med KRL. Delårsrapporten väl omfångsrik för att ge en översiktlig bild av utvecklingen sedan årsredovisningen 2004 lämnades. I avsnitt 7 nedan lämnas synpunkter på den omfattande redovisningen av uppföljningen av genomförandet av fullmäktiges beslut. De pensionsförmåner som intjänats före år 1998 utgör ett förhållande som enligt KRL är att betrakta som viktigt för bedömningen av SLL:s resultat och ställning. För en mer nyanserad bild av SLL:s ekonomiska situation borde även dessa 18 mdr, kommenterats i förvaltningsberättelsen, t ex i avsnittet angående finansiering. Enligt revisionens bedömning finns det inom SLL väl fungerande rutiner för upprättande av månadsbokslut och delårsrapport. Delårsrapporten upprättas i enlighet med de krav som ställs i KL fr.o.m. år Rutinerna för avstämningar, elimineringar och justeringar av koncernredovisningen bedöms som tillfredsställande. Resultatpåverkan av de reella differenserna bedöms ej uppgå till ett för SLL väsentligt belopp. Tidigareläggning Rekommendationer Revisionen vill till ett kommande år bestämt förorda att delårsbokslutet framläggs för fullmäktige tidigare under hösten. Delårsbokslutet har nu närmast karaktären av ett preliminärt årsbokslut. Med fullmäktigebehandling

22 Revisionskontoret Kollision med budgetarbetet Översyn Redovisning av kavlitet o. tillgänglighet måste utvecklas Rättvisande bild o. måluppfyllelse i november saknas önskvärt utrymme för resultatpåverkande beslut samtidigt som beredningen kolliderar med budgetprocessen. Revisionen rekommenderar en översyn för att förtydliga både budgetprocessens och resultatrapporteringens struktur och periodicitet. Redovisningen i delårsbokslut och månadsbokslut av vårdens kvalitet och tillgänglighet är alltjämt summarisk och knapphändig. Revisionen förutsätter en helt annan nivå på informationens om verksamhetsutvecklingen i kommande årsredovisning för år Sammanfattningsvis bedöms den sammanställda delårsrapporten för SLL i allt väsentligt ge en rättvisande bild av SLL:s resultat och ställning. De finansiella målen bedöms kunna uppfyllas för år Sammanställning över bedömningar avseende styrelsers, nämnders och bolags delårsrapporter 2005 För att möjliggöra jämförelser med tidigare del- och årsbokslut samt säkerställa att SLL:s sammanställda delårsrapport bygger på en rättvisande och riktig redovisning från de styrelser, nämnder och bolag som ingår i koncernen, sker i samband med granskningen av delårsbokslutet en bedömning av den interna kontrollen i bokslutsprocessen. Detta sker genom att revisionskontoret eller de av revisionskontoret anlitade konsulterna samt de auktoriserade revisorerna i SLL:s bolag, lämnar omdömen inom fem av revisionskontoret fastställda granskningsområden. Omdömen lämnas utifrån en femgradigskala, d.v.s. oacceptabelt eller och ej helt acceptabelt betyder att den interna kontrollen ej tillräcklig. När den interna kontrollen bedöms vara tillräcklig lämnas något av följande omdömen; acceptabelt, bra eller mycket bra. Samanställningen nedan omfattar med undantag av revisionskontoret och MediCarrier AB, alla styrelser, nämnder och bolag inom SLL. Sammanlagt 24 enheter varav 13 bolag (MediCarrier exkluderad) mot 26 enheter, varav 13 bolag år 2004.

23 Revisionskontoret Fördelningen av omdömen för nämnder och styrelser i antal och procent Granskningsområde Oacceptabelt 1. Organisation av 0 st bokslutsarbetet 0 % 2. Tillämpning av god 0 st redovisnings- 0 % sed/sll:s redovisningsprinciper 3. Avstämningsrutiner 0 st 0 % 4. Värderingar och 0 st periodiseringar 0 % 5. Förvaltningsberättelsens 0 st utformning 0 % 6. BEDÖMNING AV DEN 0 st INTERNA KONTROLLEN I 0 % BOKSLUTSPROCESSEN 1 st 4 % 0 st 0 % 0 st 0 % 0 st 0 % Ej helt acceptabelt 0 st 0 % 0 st 0 % Acceptabelt 1 st 4 % 4 st 17 % 4 st 17 % 6 st 25 % 4 st 16,5 % 3 st 12 % Bra 13 st 54 % 15 st 62 % 11 st 46 % 16 st 67 % 16 st 67 % 17 st 71 % Mycket bra 10 st 42 % 5 st 21 % 8 st 33 % 2 st 8 % 4 st 16,5 % 4 st 17 % Av tabellen framgår att alla enheter som erhållit omdömen, i den samlade bedömningen av den interna kontrollen i bokslutsprocessen har erhållit ett omdöme som är acceptabelt eller bättre. Samtliga enheter har godkända omdömen Revisionen bedömer det som tillfredsställande att ingen av de enheter som i samband med granskningen av delårsbokslutet för år 2004 erhöll underkänt omdöme, återkommer i delårsbokslutet Endast en enhet har i ett avseende erhållit omdöme under acceptabelt och det är SNS vars verksamhet startade under För MediCarrier AB har inga omdömen lämnats. Revisionen fortgår under hösten och slutliga omdömen kommer att lämnas i samband med granskningen av årsbokslutet. Kvaliteten i delårsboksluten är godtagbar Sammanfattningsvis gör revisionen den bedömningen att kvaliteten i delårsboksluten för enheterna inom Stockholms läns landsting, med ytterst få undantag, håller en fortsatt jämn och godtagbar nivå. Revisionen har bedömt kvaliteten i de underliggande delårsrapporterna som godtagbar för upprättandet av den för SLL sammanställda delårsrapporten.

24 Revisionskontoret Organisationsförändringar 7.1 Förändringar av den övergripande ansvarsorganisationen Under året har förändringar skett i ansvaret för delar av närsjukvården, genom att verksamheten i Salem, Nykvarn och Södertälje förts från SLSO till Styrelsen för sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje (SNS). Därmed finns den lokala närsjukvården i samma organisation som Södertälje sjukhus. Under året har också bedrivits ett intensivt förberedelsearbete för att tillsammans med Norrtälje kommun bilda en gemensam organisation för hälso- och sjukvård och omsorg inom Norrtälje. Det förslag som antagits av såväl landstingsfullmäktige som Norrtälje kommunfullmäktige innebär dels att en gemensam politisk nämnd bildas; dels att alla vårdproduktion bedrivs i ett gemensamt bolag; dels att ett kommunalförbund bilda med den huvudsakliga funktion att äga det gemensamma bolaget. Olika former för samverkan Risker för otydligheter behöver förebyggas Revisionskontoret konstaterar att SLL med detta etablerar två olika former för att ge förutsättningar för ökad samverkan i den lokala vården. Det är viktigt att landstingsstyrelsen har kompetens och fungerande former för att följa upp och värdera utfallet i såväl Norrtälje som Salem, Nykvarn och Södertälje. Revisionen noterar dessutom att de beslutade formerna för samverkan i Norrtälje inrymmer avsevärda risker för otydlighet när det gäller styrning och fördelning av ansvar mellan nämnd, bolag och kommunalförbund. Detta bör förebyggas så långt möjligt i det fortsatta arbetet. 7.2 Omstrukturering av SLL:s centrala administration Under 2005 har följande organisation för koncernledningsfunktionerna inom LSF införts:

25 Revisionskontoret LSF-organisation EU/IRS* Juridik Säkerhet FoUU Smittskydd REK** Ledningsstab Koncernledning Beställare Vård Styrning Landstingsdirektör Biträdande landstingsdirektörer Ägarstyrning Specialistfunktioner Ekonomi/ Finans Personal Kommunikation IT Miljö Administration Utveckling Forum för kunskap och gemensam utveckling *Sekretariatet för internationellt och regionalt samarbete **Regionala enheten för kris- och katastrofberedskap Landstingsstyrelsens förvaltning LSF:s organisation Tillsammans finns det ca 1200 medarbetare inom landstingsstyrelsens förvaltning, LSF, som arbetar inom olika verksamheter och med olika ansvarsområden: Koncernledningen LSF leds av koncernledningen som utövar den övergripande styrningen av landstingets verksamheter och bolag. I koncernledningen sitter landstingsdirektören, två biträdande landstingdirektörer och sju direktörer med ansvar för olika verksamhetsområden. Dessa delas in i tre grupper: styrning, specialistfunktioner och utveckling. Styrning Två ansvarsområden inom LSF rör styrning, ägarstyrning samt beställarstyrning. Dessa är organiserade i Ägarstyrning respektive Beställare Vård. Medarbetarna inom Ägarstyrning arbetar med styrning av landstingets aktiebolag och förvaltningar i bolagsliknande form. Inom Beställare Vård arbetar medarbetarna med styrning av vården genom beställningar av vård. Medarbetarna inom Beställare Vård hjälper också landstingets politiker att bedöma befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Specialistfunktioner Inom LSF finns sex olika specialistfunktioner: Ekonomi/Finans, Personal, Kommunikation, Administration, IT och Miljö. Medarbetarna arbetar bland annat med att formulera policys och riktlinjer inom sina respektive

26 Revisionskontoret ansvarsområden, och ta fram beslutsunderlag till den övergripande politiska styrningen och till koncernledningen. Specialistfunktionerna är också en servicefunktion till SLL:s verksamheter och till den egna förvaltningen. Utveckling Inom Forum för kunskap och gemensam utveckling, förkortat Forum, arbetar medarbetarna med utvecklingsarbete inom sjukvård och folkhälsa. Forum erbjuder all landstingsfinansierad hälso- och sjukvård processtöd och kunskapsunderlag. För tidigt att utvärdera den nya organisationen Kommunikationen behöver förbättras Iakttagelser Arbetsprocessen med införandet av den nya organisationen som inleddes under 2004 har följts. Processen har varit omfattande och komplicerad med vad detta medför i form av oro bland berörd personal. Detta har motverkats genom att de olika stegen i omorganisationen dokumenterats och successivt meddelats i lägesrapporter till samtliga anställda i den gamla och den nya organisationen. Naturligen tar det viss tid för en omstrukturering, som innebär införande av nya funktioner, avvecklande av gamla och framförallt sammanslagningar med rationaliseringar av befintlig verksamhet, att finna sina stabila former. Det är därför för tidigt att nu utvärdera resultatet av denna omorganisation. Vissa indikationer finns dock på att kommunikationen mellan vissa specialistområden behöver förstärkas för uppnående av förbättrad samverkan. Revisionen har även uppmärksammat att det i koncernledningen inte ingår någon företrädare för trafiksektorn. En närmare redogörelse angående förändringar av antalet anställda lämnas i rapporten angående Landstingsstyrelsens förvaltning (Bilaga 2). 8. Avrapportering av uppdrag enligt landstingsfullmäktiges beslut om budget 2005 Det är positivt att i delårsbokslutsanvisningarna skapats en rutin för avrapportering avseende genomförandet av fullmäktiges uppdrag från respektive resultatenhet inom landstinget till respektive styrelse/nämnd. Detta förbättrar förutsättning för respektive ansvarig styrelse/nämnd att utöva tillräcklig styrning och kontroll. I bilaga 3 till delårsbokslutet för SLL-koncernen har intagits en oredigerad sammanställning över de i respektive lokalt delårsbokslut presenterade avrapporteringarna. Detta innebär dock att ärendet avseende SLLkoncernens delårsbokslut 2005 tyngs av 45 sidor oredigerad text. Landstingsfullmäktige har ett grundläggande behov av att erhålla en överskådlig och tillgänglig uppföljningsinformation om hur fullmäktiges uppdrag och direktiv genomförs. Denna information bör omfatta resultatet av till landstingsstyrelsen givna uppdrag samt en redogörelse över hur