MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN UTKAST TILL BUDGETPLANER 2015: SAMLAD BEDÖMNING

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2014) 907 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN UTKAST TILL BUDGETPLANER 2015: SAMLAD BEDÖMNING SV SV

2 Sammanfattning Föreliggande meddelande sammanfattar kommissionens bedömning av utkasten till 2015 års budgetplaner som inlämnats före den 15 oktober av de sexton medlemsstater i euroområdet som inte omfattas av ett makroekonomiskt anpassningsprogram (EA- 16). Kommissionen har i enlighet med förordning (EU) nr 473/2013 bedömt planerna och det övergripande budgetläget och finanspolitiska inriktningen för euroområdet som helhet, vid en tidpunkt då även stora strukturella reformer håller på att genomföras. Den samlade bedömningen av utkasten till budgetplaner och av den kollektiva finanspolitiska inriktningen kan sammanfattas enligt följande: 1. Medlemsstaternas planer tyder på att de samlade totala budgetunderskotten i euroområdet fortsatt minskar; efter att 2013 för första gången sedan 2008 ha sjunkit tillbaka till under 3 % av BNP förväntas underskottet minska ytterligare till 2,6 % av BNP 2014 och till 2,2 % av BNP år På grundval av utkasten till budgetplaner uppskattas den samlade skuldkvoten uppgå till ca 92,5 % av BNP för innevarande år och förväntas i princip ligga kvar på denna nivå under de kommande åren. 2. Om man jämför med de medelfristiga planerna i stabilitetsprogrammen från våren 2014 är den planerade minskningen av underskottet betydligt lägre. Detta förklaras både av sämre tillväxtutsikter och av minskade finanspolitiska insatser. Efter att den avstannat 2014 finns inte några planer på att återuppta budgetkonsolideringen 2015 enligt utkasten till budgetplaner på den övergripande EA-16-nivån. 3. Den bild som framkommer i utkasten till budgetplaner stämmer relativt väl överens med kommissionens höstprognos Kommissionen utgår visserligen från samma uppskattning av det totala underskottet för 2014 (2,6 %) av BNP), men räknar med en lägre minskning av detta underskott under 2015 än vad medlemsstaterna gör (0,2 procentenheter i stället för 0,4 procentenheter). Detta avspeglar en förväntad minskning av de finanspolitiska insatserna Högre underskott och lägre tillväxt föranleder kommissionen att förutse en stigande samlad skuldkvot (från 91,7 % av BNP 2013 till 93,1 % 2014 och 93,6 % 2015), mot bakgrund av den stabilisering som väntas enligt utkasten till budgetplaner. 4. Kommissionens prognos tyder också på en i stort sett neutral finanspolitisk inriktning 2015 (varken någon skärpning eller uppmjukning) i euroområdet, efter det att konsolideringen har avstannat under Detta förefaller utgöra en lämplig avvägning mellan finanspolitiska hållbarhetskrav, som accentueras av höga och ökande offentliga skuldkvoter, och farhågor angående konjunkturstabiliseringen, som understryks av betydande och ihållande negativa produktionsgap, vilka endast långsamt beräknas minska under kommande år. Samtidigt bekräftar bedömningen av planerna att flera medlemsstater för närvarande inte förväntas uppfylla sina skyldigheter enligt stabilitets- och tillväxtpakten. 5. Man måste därför noga övervaka både euroområdets övergripande finanspolitiska inriktning och hur denna fördelar sig mellan medlemsstaterna i förhållande till det utrymme som finns tillgängligt inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. Att upprätthålla en neutral samlad finanspolitisk inriktning, även om vissa medlemsstater uppmanas att öka sina insatser för att efterleva stabilitets- och tillväxtpakten, innebär främst en viss mån av finanspolitiskt stöd som uppstår genom att man utnyttjar det finanspolitiska utrymme som finns på annat håll. Detta 2

3 understryker även kraftigt behovet av den långtgående investeringsplan för Europa som kommissionen lade fram den 26 november. 6. Detta sätt att främja tillväxten i euroområdet är relevant vid bedömningen av de offentliga finansernas sammansättning. Även om den senaste tidens initiativ för att minska skattebördan på arbetskraft går i rätt riktning uppvisar sammansättningen av utgifterna få om ens några framsteg mot att bli mer tillväxtfrämjande. Härigenom understryks behovet av att medlemsstaterna bättre anpassar sin politik till prioriteringarna i det sysselsättnings-, tillväxt- och investeringspaket som kommissionen har lagt fram. 7. Kommissionens bedömning av enskilda medlemsstater kan sammanfattas på följande sätt: Inget utkast till budgetplan för 2015 har befunnits uppvisa några särskilt allvarliga brister i efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpaktens regler. I flera fall anser kommissionen att de planerade finanspolitiska korrigeringarna inte är, eller riskerar att inte bli, tillräckliga för att uppfylla kraven enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Följande framhålls särskilt: För fem länder (Tyskland, Irland, Luxemburg, Nederländerna och Slovakien) har det konstaterats att utkasten till budgetplaner efterlever bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. För fyra länder (Estland, Lettland, Slovenien och Finland) befinns utkasten till budgetplan i stort sett efterleva paktens bestämmelser. För Estland, Lettland och Finland kan planerna medföra vissa avvikelser från anpassningsbanorna för dessa länders medelfristiga budgetmål. I Slovenien skulle visserligen det totala underskottet kunna fås ned under 3 % av BNP inom den tidsfrist som fastställts i förfarandet vid alltför stora underskott, men brister i de finanspolitiska insatserna innebär risker för att korrigeringen av det alltför stora underskottet inte sker i rätt tid och på ett hållbart sätt. Kommissionen uppmanar myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för den nationella budgetprocessen för att säkerställa att 2015 års budget efterlever pakten. För sju länder (Belgien, Spanien, Frankrike, Italien, Malta, Österrike och Portugal) innebär utkasten till budgetplan en risk för bristande efterlevnad. För Österrike kan planerna medföra en betydande avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga målet, vilket även skulle vara fallet för Malta om landet överflyttades till den förebyggande delen. Utkasten till budgetplaner i Spanien, Frankrike, Malta och Portugal medför risker vad gäller efterlevnaden av kraven enligt förfarandet vid alltför stora underskott. För särskilt Frankrike pekar tillgängliga uppgifter på avsaknaden av verksamma insatser 2014, varför landet i detta skede riskerar en bristande efterlevnad Belgien och Italien, som för närvarande omfattas av paktens förebyggande del, riskerar att inte efterleva skuldregeln. Kommissionen uppmanar myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för den nationella budgetprocessen så att 2015 års budget efterlever pakten. 8. I vissa fall får risken för bristande efterlevnad följder för eventuella steg i förfarandet vid alltför stora underskott. Vad gäller Frankrike, Italien och Belgien kommer kommissionen i början av mars 2015 att granska sin ståndpunkt angående dessa länders skyldigheter enligt stabilitets- och tillväxtpakten i ljuset av de nya budgetlagar som då befinner sig i slutskedet samt den närmare redogörelsen för strukturreformsprogram som myndigheterna har nämnt i sina skrivelser av den 21 november. Dessa tre medlemsstater har på regeringsnivå åtagit sig att senast i början av

4 anta och genomföra tillväxtfrämjande strukturreformer som förväntas påverka de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning De viktigaste iakttagelserna beträffande euroområdet Översikt över de enskilda utkasten till budgetplan...13 BILAGA 1: Landsspecifika bedömningar av utkast till budgetplaner BILAGA 2: Metoder och antaganden som ligger till grund för kommissionens höstprognos BILAGA 3: Känslighetsanalys BILAGA 4: Genomförande av strukturreformer: åtgärdande av makroekonomiska obalanser och minskning av skattekilen BILAGA 5: Diagram och tabeller

6 1. Inledning I syfte att förbättra samordningen av den ekonomiska politiken i den ekonomiska och monetära unionen föreskrivs det i unionslagstiftningen att euroområdets medlemsstater senast den 15 oktober ska lämna ett utkast till budgetplan för det kommande året till kommissionen 1. Dessa planer innehåller en sammanfattning av de budgetförslag regeringarna överlämnat till sina nationella parlament. Kommissionen avger ett yttrande om varje plan, varvid den gör en bedömning av huruvida den är förenligt med landets skyldigheter enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Den gör även en övergripande bedömning av budgetsituationen och utsikterna för euroområdet i dess helhet. Sexton 2 av euroområdets medlemsstater hade i enlighet med bestämmelserna i tvåpacken överlämnat sina utkast till budgetplan för 2015 till kommissionen den 15 oktober. Belgien och Lettland lämnade inledningsvis in utkast till budgetplan med oförändrad politik, eftersom man i dessa länder inte kunnat ena sig om en budgetpolitik efter de val som nyligen hållits. Belgien lämnade in ett komplett program en vecka senare 3. Kommissionens yttranden respekterar medlemsstaternas finanspolitiska självständighet och ger oberoende råd om budgetpolitiken, särskilt till de nationella regeringarna och parlamenten, i syfte att underlätta bedömningen av huruvida budgetförslagen är förenliga med EU:s finanspolitiska regler. Tvåpacken innehåller en omfattande uppsättning åtgärder för att behandla den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som en fråga av gemensamt intresse i den mening som avses i fördraget. I juli 2014 uppmanade dessutom rådet Eurogruppen att övervaka och samordna finanspolitiken i euroområdets medlemsstater och den samlade finanspolitiska inriktningen i euroområdet, i syfte att garantera en tillväxtfrämjande och differentierad finanspolitik 4. Rådet rekommenderade att euroområdets medlemsstater vidtar åtgärder, både enskilt och kollektivt, under perioden för att [s]amordna euroländernas budgetpolitik i samarbete med kommissionen, särskilt vid bedömningar av utkast till budgetplan, för att garantera en konsekvent och tillväxtfrämjande budgetpolitisk hållning i hela euroområdet. Öka de offentliga finansernas kvalitet och hållbarhet genom att prioritera materiella och immateriella investeringar nationellt och på EU-nivå. Se till att de nationella finanspolitiska ramarna, inbegripet nationella finanspolitiska råd, är starka. Denna rekommendation utgör grunden för kommissionens bedömning. Detta meddelande har två syften. För det första ska det ge en samlad bild av budgetpolitiken i euroområdet, med utgångspunkt i en övergripande bedömning av utkasten till budgetplan. Detta utgör spegelbilden till den övergripande bedömning av stabilitetsprogrammen som äger rum under våren, I enlighet med förordning (EU) nr 473/2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplan och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet. Denna förordning är en av de två förordningarna i den s.k. tvåpacken som trädde i kraft i maj De två länder i euroområdet som omfattas av ett makroekonomiskt anpassningsprogram, dvs. Grekland och Cypern, är inte skyldiga att lämna in en plan, eftersom programmet redan tillgodoser behovet av en nära övervakning av finanspolitiken. Lettland uppmanas att lämna in en ny uppdaterad plan i tillräckligt god tid för att kommissionen ska kunna avge ett välgrundat yttrande om utkastet till budgetplan och för att Eurogruppen ska kunna hålla en ordentlig diskussion innan den dag då budgetlagen ska antas av det nationella parlamentet. Rådets rekommendation av den 8 juli 2014 om genomförande av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de medlemsstater som har euron som valuta (EUT C 247, , s. 143). 6

7 men med fokus på det kommande året snarare än de finanspolitiska planerna på medellång sikt. För det andra ska det ge en översikt över utkasten till budgetplaner på landsnivå och förklara hur kommissionen gått till väga vid bedömningen av dessa. Detta tillvägagångssätt handlar i grund och botten om att bedöma efterlevnaden av kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. 2. De viktigaste iakttagelserna beträffande euroområdet Allmänna iakttagelser Årets utkast till budgetplaner bekräftar avmattningen i BNP-tillväxt jämfört med kommissionens vårprognos 2014 som offentliggjordes i maj. Enligt de makroekonomiska antagandena i planerna är prognosen nu att BNP kommer att öka med 1 % under 2014 i de 16 berörda medlemsstaterna i euroområdet (EO-16), vilket är lägre än de 1,3 % som prognosticerades vid tiden för stabilitetsprogrammen i april 2014 (tabell 1). När det gäller 2015 är den prognosticerade förbättringen av BNP-tillväxten på 1,5 % för EO-16 lägre än den tillväxt på 1,7 % som prognosticerades i stabilitetsprogrammen. Denna justering nedåt förefaller vara ganska allmänt spridd och endast Spanien, Irland, Malta och Slovenien har rapporterat betydande uppjusteringar av sina tillväxtprognoser, under det att majoriteten av övriga länder visar betydande nedjusteringar. Även inflationsprognoserna har justerats nedåt till följd av sjunkande energi- och livsmedelspriser men även på grund av den betydande ekonomiska nedgången. Enligt utkasten till budgetplan har inflationstakten i år nått sin botten med 0,8 % i EO-16, men kommer därefter att öka något under 2015 (1,2 %). Efter en tillbakagång till en nivå på under 3 % av BNP 2013 (för första gången sedan 2008) förväntas det totala budgetunderskottet för EO-16 sjunka till 2,6 % av BNP under 2014 enligt utkasten till budgetplan, vilket dock är högre än det underskott på 2,4 % som prognosticerades i stabilitetsprogrammen. En långsammare minskning av underskottet förväntas även för 2015, då det samlade totala budgetunderskottet förväntas minska med 4 procentenheter till 2,2 % av BNP, vilket kan jämföras med den minskning med 0,6 procentenheter som prognosticerades i våras. Denna högre underskottsprognos sammanhänger med de försämrade tillväxtutsikterna för , men även som ett resultat av en minskning av den finanspolitiska insatsen (se nedan). Den samlade skuldkvoten anges till 92,5 % av BNP för 2015, vilket i stort sett är samma nivå som i år. Enligt stabilitetsprogrammens prognoser skulle denna kvot däremot börja minska nästa år. Bakom den samlade kvoten döljer sig en rad olika nationella uppgifter som varierar från en skuld på 133 % av BNP för Italien till strax under 10 % av BNP för Estland. När det gäller nivåer så återspeglar nedjusteringen av skuldkvoterna i förhållande till stabilitetsprogrammen genomförandet av det nya nationalräkenskapssystemet ENS 2010, vilket mer än väl kompenserar för de försämrade prognoserna för tillväxten och inflationen och den minskade budgetkonsolideringen. Vid en en närmare granskning av den planerade finanspolitiska insatsen ger utkasten till budgetplan inte belägg för en konsolidering totalt sett, mätt som en positiv förändring av det strukturella saldot för 2104 och Medlemsstaterna har prognosticerat en förbättring med 0,3 % av BNP i sina stabilitetsprogram för båda dessa år. Det faktum att sex av medlemsstaterna i EO-16 fortfarande 7

8 omfattas av ett förfarande vid alltför stora underskott under och att endast två av de medlemsstater som omfattas av den förebyggande delen förväntas uppnå eller överskrida sina medelfristiga budgetmål under tyder på en bristande efterlevnad av kraven i stabilitetsoch tillväxtpakten. Den samlade strukturella justeringen kan dock endast anses tjäna som en orientering i detta sammanhang, eftersom den inte visar de betydande skillnader som finns mellan medlemsstaterna när det gäller efterlevnaden av kraven i stabilitets- och tillväxtpakten, vilken behandlas i kommissionens landsspecifika bedömningar. Dessutom bör alla slutsatser beträffande den samlade budgetkonsolideringen som grundar sig på förändringen av det strukturella saldot ses nyanserat, eftersom det strukturella saldot inte alltid ger en korrekt bild av den finanspolitiska insats som verkligen behövs, till exempel på grund av att den ekonomiska tillväxten inte genererar den mängd intäkter som vore normalt. Avsaknaden av en budgetkonsolidering på en aggregerad nivå bekräftas emellertid om man använder sig av alternativa sätt att mäta den finanspolitisk insatsen, vilka pekar på en justering med endast 0,2 % av BNP både för 2014 och Tabell 1: Översikt över ekonomiska och budgetmässiga aggregerade uppgifter (EO-16) för Real BNPtillväxt (förändring i %) HIKP-inflation (förändring i %) Totalt underskott (i % av BNP) Förändring av strukturellt saldo (pe BNP) Skuld (i % av BNP) Konjunkturre nsad utgiftskvot (i % Stabilitetsprog ram 2014 (april) Utkast Utkast Kommission till till ens Stabilitetsprog budgetplaneplaner budget- höstprognos ram (april) (oktober (oktober (november) ) ) Kommission ens höstprognos 2014 (november) 1,3 1,0 0,8 1,7 1,5 1,1 1,1 0,8 0,6 1,4 1,2 0,9-2,4-2,6-2,6-1,8-2,2-2,4 0,3 0,0 0,1 0,3 0,1 0,0 94,3 92,7 93,1 93,1 92,5 93,6 47,8 47,9 48,0 47,5 47,7 48,0 5 6 Frankrike, Irland, Malta, Portugal, Slovenien och Spanien. Ett alternativt sätt att mäta den finanspolitiska insatsen i utkasten till budgetplaner är att man beaktar summan av de diskretionära åtgärderna på intäktssidan, exklusive förändringen av den konjunkturrensade utgiftskvoten (tabell A 5.7). Detta tyder på en finanspolitisk anpassning på 0,2 % av BNP både under 2014 och 2015 för EO-16. Även om dessa uppskattningar är aningen högre än förändringen av det strukturella saldot (0,0 % respektive 0,1 % av BNP för dessa två år) är nedjusteringen i förhållande till våren av samma storleksordning när det gäller båda sättet att mäta den finanspolitiska insatsen. Detta bekräftar att de samlade finanspolitiska insatsen i utkasten till budgetplaner är mindre än vad som prognosticerades i stabilitetsprogrammen i våras. 8

9 av potentiell BNP) Konjunkturre nsad intäktskvot (i % av potentiell BNP) 46,9 46,7 46,8 46,7 46,5 46,8 De offentliga finansernas sammansättning Vad gäller euroområdet i dess helhet förutser man i utkasten till budgetplan endast en begränsad förändring av sammansättningen av de offentliga finanserna under (se tabell A 5.5). Den konjunkturrensade utgiftskvoten förväntas minska endast en aning under 2015 (med 0,2 procentenheter), vilket uppväger den lika begränsade ökningen under De flesta utgiftskategorier förväntas minska, bl.a. den offentliga sektorns lönekostnader och ränteutgifter (se diagram A5.2), med undantag för sociala transfereringar. Även om de skatteåtgärder som presenteras i utkasten till budgetplaner går i en mer tillväxtvänlig riktning, så innebär de endast en begränsad effekt på skatternas sammansättning under Effekten av en minskning med 0,1 procentenheter av intäkterna från de sociala avgifterna uppvägs av en ökning av de direkta skatteintäkterna med 0,1 procentenheter (se diagram A5.3). De indirekta skatternas andel av BNP förväntas ligga kvar på en oförändrad nivå. Många utkast till budgetplan innehåller åtgärder för att hantera skattebördan på arbete (nedan kallat skattekilen ). De arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer kommissionens yttranden om utkasten till budgetplan innehåller en särskild ruta om åtgärdande av skattekilen för de medlemsstater som fått en landsspecifik rekommendation i detta avseende 8 eller som annonserat en relevant reform i sitt utkast till budgetplan. Bilaga IV i detta meddelande innehåller ytterligare information om denna fråga. Det framgår av utkasten till budgetplan att euroområdets medlemsstater är väl medvetna om att de har mycket att vinna på att angripa problemet med höga skatter. För det första gäller att även om skattekilen ökat stadigt i majoriteten av euroområdets medlemsstater under de senaste åren så innehåller utkasten till budgetplaner mycket få åtgärder som kan öka skattekilen ytterligare. Många medlemsstater planerar eller genomför dock åtgärder som syftar till att minska skattekilen. För det andra är det inte bara medlemsstater med en relativt hög skattekil som planerar åtgärder för att minska sin skattekil, utan detta gäller även för medlemsstater med en relativt låg skattekil. För det tredje är många åtgärder inriktade på de lägre inkomstgrupperna, eftersom de antingen innebär en ökning av det skattefria grundavdraget eller en minskning av skatterna för lägre inkomstnivåer eller av de sociala avgifterna för låginkomsttagare. De flesta skattereformerna är emellertid relativt begränsade om man ser till de utmaningar man har att möta. Detta beror dels på att det inte finns ett tillräckligt finanspolitiskt utrymme i många medlemsstater, dels på att det är svårt att hitta kompenserande åtgärder antingen i form av en minskning av de offentliga utgifterna eller en höjning av sådana skatter som är mindre skadliga för tillväxten, t.ex. konsumtions-, fastighets och miljöskatter. 7 8 Den icke konjunkturrensade kvoten bör dock uppvisa en mer betydande minskning under 2015, dvs. med ca 0,6 procentenheter, på grund av den positiva nämnare-effekt som följer av ett minskande produktionsgap. EUT C 247, , s

10 Skillnader i prognoserna Det finns en nyhet i tvåpacken som är avsedd att minska risken för skillnader mellan medlemsstaternas och kommissionens prognoser, nämligen införandet av ett krav på ökad tillsyn över prognosprocessen, vilken ska utövas av finanspolitiska råd. Ruta 1 på sidan 10 visar hur medlemsstaterna har uppfyllt kravet om att budgetförslag ska grundas på oberoende makroekonomiska prognoser. Vad gäller de finanspolitiska utsikterna totalt sett ger utkasten till budgetplan ett samlat totalt underskott för EO-16 för 2015 som är 0,2 procentenheter av BNP lägre än i kommissionens prognos. För det första antar man en högre nivå på den finanspolitiska insatsen i utkasten till budgetplan (0,2 % av BNP jämfört med 0,1 % av BNP i kommissionens prognos, mätt med den alternativa indikator som avses ovan (se tabell A 5.7)). För det andra räknar man med en högre BNP-tillväxt för 2015 i planerna (1,5 % jämfört med 1,1 % i kommissionens prognos, varvid Tyskland står för en betydande del av mellanskillnaden 9 ). Olikheter i de makroekonomiska antagandena är dock inte den främsta orsaken till skillnaderna i underskottsprognoserna för Detta beror på att medlemsstaterna när det gäller de aggregerade talen visserligen har en högre prognos för BNPtillväxten, men samtidigt räknar med att den ekonomiska tillväxten inte kommer att generera lika höga intäkter som man räknar med i kommissionens prognos 10. Denna lägre prognosticerade elasticitet uppväger i stort sett effekterna av högre förväntad BNP-tillväxt. Skillnaden mellan kommissionens underskottsprognos och underskottsprognoserna i utkasten till budgetplan beror i stället till största del på att man värderar insatserna på utgiftssidan olika. Skillnaderna mellan de enskilda utkasten till budgetplan och kommissionens prognos för det totala budgetunderskottet kan emellertid vara relativt stor, av skäl som varierar från ett land till ett annat. När det gäller Belgien, Spanien, Malta, Portugal och Slovakien har kommissionen en högre underskottsprognos än vad de enskilda utkasten till budgetplan har. Skillnaden är som störst för Malta (se tabell A5.1 och diagram A5.4). Övriga prognosskillnader faller inom ramen för ett intervall på 0,2 procentenheter och kommissionens prognos är mer positiv när det gäller Nederländerna och Österrike. Precis som när det gäller prognoserna för det samlade underskottet räknar kommissionen med en högre samlad skuld än vad medlemsstaterna gör. Enligt kommissionens prognos kommer skulden att fortsätta att öka en aning 2015 till över 93 % av BNP, under det att man i utkasten till budgetplan räknar med att den ska ligga kvar på en i stort sett oförändrad nivå. De viktigaste förklaringen till denna skillnad är att kommissionen räknar med ett högre totalt underskott och en lägre nominell BNPtillväxt. Även här kan skillnaderna mellan utkasten till budgetplan och kommissionens prognos vara större på medlemsstatsnivå, av skäl som varierar från ett land till ett annat. De största skillnaderna avser Belgien, Tyskland, Lettland och Malta, där prognosen i utkasten till budgetplan visar på en skuld i förhållande till BNP som är ca 2 % lägre än i kommissionens prognos (se tabell A5.3 och 9 10 Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för utkastet till budgetplan baserar sig på vårupplagan av den tyska federala regeringens prognos som offentliggjordes i april. Eftersom det kommit ytterligare statistik och svagare konjunkturindikatorer sedan vårupplagan offentliggjordes så är de ekonomiska utsikter för 2014 och 2015 som beskrivs i denna betydligt mer optimistiska än de som anges i kommissionens höstprognos Den tyska regeringen har uppdaterat sin egen prognos efter det att utkastet till budgetplan lämnades in. Den s.k. nettoelasticiteten för intäkter, dvs. den procentuella förändringen av intäkterna, exklusive effekterna av diskretionära åtgärder, vid en förändring av BNP med en procent. Den samlade elasticiteten för intäkterna för 2015 i utkasten till budgetplaner är lägre än den som ligger till grund för kommissionens prognos (0,8 respektive 1,0) (se tabell A 5.6)). 10

11 diagram A5.5). I de flesta fall ligger skillnaderna mellan prognoserna inom ett intervall av mellan noll och 1 % av BNP. Kommissionens har en lägre underskottsprognos endast när det gäller Slovenien. När det gäller sammansättningen finns det enligt kommissionens prognos risk för att den minskning (om än liten) av den konjunkturrensade utgiftskvoten som prognosticeras i utkasten till budgetplan aldrig kommer att materialiseras (se tabell A5.5). Vad gäller utgifterna bekräftar kommissionens prognos att den offentliga sektorns lönekostnader, räntebetalningar och eventuellt även de offentliga investeringarna kan komma att ges lägre viktning, under det att de sociala utgifternas andel kan komma att öka ytterligare (se diagram A5.2). På intäktssidan stämmer kommissionens prognos överens med utkasten till budgetplan (se diagram A5.3). Justeringarnas storlek och sammansättning Vad gäller storleken på de strukturella finanspolitiska justeringarna säger kommissionens prognos samma sak som utkasten till budgetplan, nämligen att efter tre år av stadigvarande finanspolitisk konsolidering kommer den samlade finanspolitiska inriktningen i euroområdet att vara neutral 2014 och att den förväntas vara neutral även På den aggregerade nivån förefaller det som om man, genom att inte införa en åtstramning, får en i stort sett godtagbar balans mellan kraven på hållbarhet, vilka understryks av höga och ökande skuldkvoter, och de konjunkturmässiga förhållandena som tyder på ihållande negativa produktionsgap, vilka förväntas minska mycket långsamt under de kommande åren. Samtidigt bekräftar bedömningarna av planerna att flera medlemsstater för närvarande inte förväntas kunna uppfylla sina aktuella skyldigheter enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Sammantaget tyder detta på att man noga måste övervaka både den övergripande finanspolitiska inriktningen i euroområdet och dess fördelning mellan medlemsstaterna i förhållande till det tillgängliga utrymmet enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Det vore i princip möjligt att uppnå en omläggning av finanspolitiken i alla länder överlag så att man kan garantera att stabilitets- och tillväxtpakten efterlevs i alla medlemsstater, samtidigt som man undviker en omotiverad finanspolitisk åtstramning. Detta skulle innebära att man utnyttjar det finanspolitiska utrymme som är tillgängligt enligt reglerna i vissa länder. Resonemanget ovan visar även att det finns ett stort behov av en ambitiös investeringsplan på EUnivå för att stärka den samlade efterfrågan och minska begränsningarna på utbudssidan, vilket i sin tur stärker den stimulans som den ackommoderande penningpolitiken ger. Detta sätt att främja tillväxten inom euroområdet är relevant när man beaktar hur justeringen av de offentliga finanserna är sammansatt. Det kan konstateras att man alltmer börjat inrikta sig på att minska skattebördan på arbete och att det har vidtagits många åtgärder för detta ändamål. Även om detta är ett steg i rätt riktning visar utgifternas sammansättning dock inte några tecken på att gå mot ett mer tillväxtfrämjande håll. Detta visar hur viktigt det är att medlemsstaterna i ökad utsträckning anpassar sig till prioriteringarna i paketet för sysselsättning, tillväxt och investeringar, bland annat genom att använda den flexibilitet som reglerna medger. Ruta 1: De oberoende finanspolitiska institutionernas bidrag till utkasten till budgetplaner för 2015 I artiklarna 1, 4 och 5 i förordningen (EU) nr 473/2013 (som ingår i tvåpacken ) hänvisas det till begreppet oberoende organ. Genom denna förordning specificeras och utvidgas de krav som finns i den tidigare EU-lagstiftning och de tidigare mellanstatliga instrument som ger oberoende organ 11

12 befogenhet att utföra olika finanspolitiska uppgifter. Två nya områden har tillkommit i) övervakning av efterlevnaden av finanspolitiska regler och ii) makroekonomiska prognoser. Vad gäller prognosprocessen så har genomförandebestämmelser för vägledning till medlemsstaterna fastställts i uppförandekoden för tvåpacken. Som ett komplement till dessa bestämmelser uppmanade rådet den 8 juli 2014 euroområdets medlemsstater att se till att de nationella finanspolitiska ramarna, inbegripet nationella finanspolitiska råd, är starka. I enlighet med artikel 4.4 i förordningen ska budgetförslagen grundas på oberoende makroekonomiska prognoser, vilket enligt artikel 2.1 b innebär att de måste tas fram eller godkännas av oberoende organ. Många av de utkast till budgetplaner som lämnades in i oktober 2014 innehåller hänvisningar till kraven enligt tvåpacken, varvid medlemsstaterna angivit huruvida de underliggande makroekonomiska prognoserna har framställts eller godkänts av ett oberoende organ. Enligt utkasten till budgetplan har prognoser tagits fram av fristående enheter i fem medlemsstater, nämligen Österrike (Österreichisches Institut für Wirtschaftsforschung, WIFO), Belgien (Bureau Fédéral du Plan, FPB), Luxemburg (STATEC), Nederländerna (Centraal Planbureau, CPB) och Slovenien (Urad Rs Za Makroekonomske Analize in Razvoj, UMAR-IMAD). I Tyskland är det fortfarande ekonomiministeriet som utarbetar prognoserna på grundval av den gemensamma ekonomiska prognosen, vilken utarbetas av forskningsinstitut. I november granskar ett oberoende råd med ekonomiska rådgivare deras rimlighet. Prognosen i utkastet till budgetplan grundar sig på vårupplagan av den gemensamma ekonomiska prognosen och regeringens prognos och tar inte hänsyn till höstupplagan av den gemensamma ekonomiska prognosen och regeringens makroekonomiska prognos. I Finland utarbetar finansministeriet de makroekonomiska prognoserna internt, men är medvetet om att det behövs åtgärder för att garantera att den arbetsgrupp som ansvarar för utarbetandet verkligen är formellt oberoende. Estland, Spanien, Irland, Italien och Slovakien hänvisar i sina utkast till budgetplan till yttranden om de makroekonomiska prognoserna från fristående organ (Eelarvenõukogu, Autoridad Independiente de Responsabilidad Fiscal (AIReF), Irish Fiscal Advisory Council (IFAC), Ufficio Parlamentare di Bilancio (UPB) och den slovakiska kommittén för makroekonomiska prognoser). I Frankrike, Malta och Portugal har yttranden visserligen avgivits av ett fristående organ (HCFP (Haut Conseil des Finances Publiques, the National Audit Office of Malta och CFP (Conselho das Finanças Públicas)), men utkasten till budgetplan innehåller inga hänvisningar till detta. När det gäller Frankrike och Portugal togs yttrandet till slut med i budgetdokumenten. Vad gäller Lettland så räknas inte det dokument med en oförändrad politik som släppts som ett utkast till budgetplan och det behövs därför inte något yttrande från ett fristående organ om detta dokument formellt sett. När det gäller Estland, Spanien, Irland, Italien, Malta, Portugal och Slovakien godkändes prognoserna i stort sett av de ovannämnda organen, samtidigt som ett antal risker lyftes fram. För Frankrikes del gjorde HCFP bedömningen att det makroekonomiska scenariot för 2015 var alltför optimistiskt. Nedåtrisker till följd av den yttre utvecklingen som eventuellt kan leda till att exporttillväxten blir lägre än förväntat togs upp av Estland, Spanien, Frankrike, Irland, Malta och Portugal. Osäkerhet när det gäller den inhemska efterfrågan (Frankrike), konsumtionen (Spanien) och investeringarna (Malta) nämndes också. 12

13 3. Översikt över de enskilda utkasten till budgetplan Kommissionens yttrande om utkasten till budgetplaner är fokuserat på efterlevnaden av stabilitetsoch tillväxtpakten och de rekommendationer som utfärdats på grundval av denna. Vad avser medlemsstater som omfattas av ett förfarande vid alltför stora underskott innehåller kommissionens yttrande en bedömning av framstegen med att korrigera dessa underskott i förhållande både till målen för det totala och för det strukturella underskottet. För medlemsstater i euroområdet som omfattas av den förebyggande delen, dvs. inte förfarandet vid alltför stora underskott, bedöms framstegen mot det medelfristiga budgetmålet för att kontrollera om detta ligger i linje med stabilitets- och tillväxtpakten och de finanspolitiska landsspecifika rekommendationer som rådet riktade till medlemsstaterna i juli. Bedömningen av planerna grundar sig på kommissionens höstprognos Efter att ha hört vissa medlemsstater för att begära in ytterligare uppgifter eller för att meddela vissa farhågor rörande dessas utkast till budgetplan hade kommissionen i slutet av oktober inte kunnat konstatera att något utkast till budgetplan uppvisar "allvarliga brister i efterlevnaden", enligt artikel 7.2 i förordning (EU) nr 473/2013. Flera av de inlämnade planerna ger dock anledning till farhågor angående riskerna för att reglerna inte kommer att efterlevas. I tabellerna 2a och 2b sammanfattas bedömningarna av de enskilda ländernas utkast till budgetplaner utgående från kommissionens yttranden av den 28 november, tillsammans med bedömningen av framstegen när det gäller finanspolitiska 11 strukturreformer. För att underlätta jämförelser sammanfattas utkasten till budgetplaner i tre övergripande kategorier: Efterlevnad föreligger: Enligt kommissionens prognos finns inget behov av att anpassa budgetplanen i det nationella budgetförfarandet för att säkerställa efterlevnaden av paktens regler. I de fall där kommissionens bedömning av utkastet till budgetplan är föremål för särskilda risker uppmanar kommissionen de berörda medlemsstaterna att agera om så skulle behövas. Efterlevnad föreligger i huvudsak: Kommissionen uppmanar myndigheterna att inom ramen för den nationella budgetprocessen vidta nödvändiga åtgärder för att 2015 års budget ska efterleva pakten på grundval av följande skäl: För medlemsstater i förfaranden vid alltför stora underskott: Det totala underskottet kommer visserligen enligt kommissionens prognos att pressas ned under referensvärdet på 3 % av BNP före utgången av den fristen som satts genom förfarandet vid alltför stora underskott, men det föreligger en påfallande brist på finanspolitiska insatser och en risk för att korrigeringen av det alltför stora underskottet inte sker i rätt tid och på ett varaktigt sätt. För medlemsstater som omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del: Enligt kommissionens prognos kommer den nödvändiga strukturella justeringen i förhållande till det medelfristiga målet inte att åstadkommas under 2015, men det bristande uppfyllandet av kravet skulle inte utgöra en betydande avvikelse från den anpassningsbana som krävs för att uppfylla målet på medellång sikt 12. Om denna situation kvarstår under flera år kan den emellertid medföra Strukturreformer med direkta effekter på de offentliga finanserna. För en medlemsstat som inte har uppnått sitt medelfristiga budgetmål ska avvikelsen betraktas som betydande om i) avvikelsen i det strukturella saldot från den lämpliga anpassningsbanan är minst 0,5 % av BNP under ett enda år eller minst 0,25 % av BNP i genomsnitt per år under två år i rad, och 13

14 en betydande avvikelse från den nödvändiga anpassningen. Dessa medlemsstater efterlever riktmärket för skuldminskning i förekommande fall. Risk för bristande efterlevnad: Enligt kommissionens prognos förväntas budgetplanen inte efterleva paktens regler. Kommissionen uppmanar därför myndigheterna att inom ramen för den nationella budgetprocessen vidta nödvändiga åtgärder för att 2015 års budget ska efterleva pakten på grundval av följande skäl: För medlemsstater i förfaranden vid alltför stora underskott: Kommissionens prognos för 2015, om den i efterhand har bekräftats, kan leda till en upptrappning av förfarandet eftersom de finanspolitiska insatserna inte tros komma till stånd och det överordnade målet inte förväntas nås. För medlemsstater som omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del: I kommissionens prognos förutses en betydande avvikelse från den anpassningsbana som krävs för att nå det medelfristiga målet 2015 och/eller bristande efterlevnad av skuldminskningsriktmärket i förekommande fall (beroende på vilket som är mer bindande). Effekterna av övergången till ENS 2010 som standard för nationalräkenskaperna och övriga statistiska revideringar av både underskotts- och skuldsiffrorna har beaktats i bedömningen av planerna (effekterna av övergången till ENS 2010 var störst i Frankrike, Irland, Italien, Portugal och Finland). Statistiska revideringar i synnerhet har behandlats i kvalitativa termer och om möjligt också i kvantitativa termer i de arbetsdokument som åtföljer kommissionens yttranden närhelst effekterna av dem påverkade de viktigaste variabler som används för att bedöma efterlevnaden av pakten. Andra statistiska förändringar har uttryckligen angetts för Estland, Lettland och Slovenien. I övriga fall var påverkan inte betydande och/eller skulle inte ändra på bedömningen. Dessutom har kommissionen bedömt graden av övergripande efterlevnad av de finanspolitiska strukturreformer som beskrivs i de landsspecifika rekommendationerna för Bedömningen av utkasten till budgetplaner sammanfattas i fem övergripande kategorier. Dessa är de följande: Inga framsteg: Medlemsstaten har varken aviserat eller beslutat om några åtgärder för att följa den relevanta landsspecifika rekommendationen. Begränsade framsteg: Medlemsstaten har aviserat vissa åtgärder för att följa relevant landsspecifik rekommendation, men dessa åtgärder anses vara otillräckliga och/eller beslutet om dem eller deras genomförande är osäkert. Vissa framsteg: Medlemsstaten har aviserat eller fattat beslut om åtgärder för att följa den relevanta landsspecifika rekommendationen. Dessa åtgärder är lovande, men alla har ännu inte vidtagits och om de kommer att vidtas är till dels osäkert. ii) en alltför hög ökningstakt vad gäller utgifter, frånräknat diskretionära inkomståtgärder, i förhållande till den lämpliga anpassningsbanan, som fastställts i förhållande till referensvärdet för den medelfristiga tillväxttakten, har inverkat negativt på de offentliga finansernas saldo med minst 0,5 procentenheter av BNP under ett enda år eller sammantaget under två år i rad. En avvikelse kan även anses vara betydande om endast ett av de två villkoren i och ii verifieras och den samlade bedömningen visar att detta villkor är det lämpligaste för att uppskatta de bakomliggande finanspolitiska insatserna. 14

15 Betydande framsteg: Medlemsstaten har fattat beslut om åtgärder, av vilka de flesta har vidtagits. Dessa åtgärder räcker långt för att följa den relevanta landsspecifika rekommendationen. Helt åtgärdad: Medlemsstaten har beslutat om och vidtagit åtgärder för att på lämpligt sätt följa den relevanta landsspecifika rekommendationen. Tabell 2a: Översikt av kommissionens enskilda yttranden om utkasten till budgetplaner medlemsstater som omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del Land BE Utkasten till budgetplaner efterlever på ett övergripande sätt stabilitets- och tillväxtpakten Övergripande bedömning grundad på kommissionens höstprognos 2014 Risk för brister i efterlevnaden Efterlevnad av kraven i den förebyggande delen för : Viss avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, efterlevnad av skuldriktmärket i riskzonen 2015: Viss avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, efterlevnad av skuldriktmärket i riskzonen Övergripande efterlevnad av de finanspolitiska strukturreformer som föreslagits i 2014 års landsspecifika rekommendationer Övergripande Huvudsakliga slutsats om åtgärder i utkastet till framsteg mot budgetplan i syfte att finanspolitiska följa landsspecifika strukturreformer rekommendationer rörande skattekilen Vissa framsteg Skattekil (LSR) Höjda avdrag för inkomstskatt. Minskningar av arbetsgivarens sociala avgifter Skattekil (LSR) DE EE Efterlevnad föreligger Efterlevnad föreligger i 2014: Medelfristiga budgetmålet överträffat, efterlevnad av skuldriktmärket 2015: Medelfristiga budgetmålet överträffat, efterlevnad av skuldriktmärket 2014: Viss avvikelse från anpassningsbanan Begränsade framsteg Inga framsteg Från och med 2014 höjs det inkomstskattefria grundbeloppet och dessutom avbryts genomförandet av en ursprungligen planerad sänkning av pensionsavgiften för att finansiera ytterligare pensionsförmåner. Från och med 2015 höjs bidragssatsen till vårdförsäkringen och vidare reformeras finansieringen av hälsooch sjukvårdsförsäkringarna Skattekil (LSR) 15

16 huvudsak mot det medelfristiga budgetmålet Sänkt inkomstskatt samt lägre avgift till arbetslöshetsförsäkringen. Höjning av grundavdraget 16

17 Skattekil (LSR) IT LV LU MT 13 NL Risk för brister i efterlevnaden Efterlevnad föreligger i huvudsak Efterlevnad föreligger Risk för brister i efterlevnaden Efterlevnad föreligger 2014: Tillåtelse att avvika från anpassningsbanan mot målen på medellång sikt till följd av exceptionellt svåra ekonomiska förhållanden. efterlevnad av skuldriktmärket i riskzonen 2015: Betydande avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, efterlevnad av skuldriktmärket i riskzonen 2014: Ingen avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, 2015: Viss avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet på grund av ett utkast till budgetplan som saknar policyförändringar 2014: Det medelfristiga budgetmålet överträffat 2015: Ingen avvikelse från det medelfristiga budgetmålet 2014: Omfattas av ett förfarande vid alltför stora underskott 2015: Betydande avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, efterlevnad av skuldriktmärket 2014: Ingen avvikelse från det medelfristiga Vissa framsteg Begränsade framsteg Vissa framsteg Vissa framsteg Vissa framsteg Avdrag av arbetskraftskostnader från skattebasen i den regionala företagsbeskattningen. Permanent skatteavdrag (som bokförs som sociala transfereringar i ENS 2010) för lågavlönade arbetstagare, vilket för närvarande endast är finansierat för Arbetsgivare befrias från sociala avgifter i tre år vid nyanställningar med avtal om tillsvidareanställning 2015 Skattekil (LSR) Den avgående regeringen har inte inlämnat några åtgärder i utkastet till budgetplan. Den skattepolitiska strategin för omfattar dock planer på att höja minimilönen och de obeskattade minimiinkomsterna Ingen skattekil (LSR) Ingen skattekil (LSR) Skattekil (LSR) 13 Malta omfattas för närvarande av den korrigerande delen, men skulle kunna gå över till den förebyggande delen från 2015 om landet i tid kan uppnå en varaktig korrigering. 17

18 budgetmålet, efterlevnad av skuldriktmärket 2015: Ingen avvikelse från det medelfristiga budgetmålet, efterlevnad av skuldriktmärket Reform av skatteavdrag för löntagare som sänker skattetrycket för personer med lägre och medelstora inkomster. Sänkning av inkomstskatten i den lägsta skatteskiktet 18

19 AT SK FI Risk för brister i efterlevnaden Efterlevnad föreligger Efterlevnad föreligger i huvudsak 2014: Viss avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, efterlevnad av skuldriktmärket 2015: Betydande avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, efterlevnad av skuldriktmärket 2014: Ingen avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, 2015: Ingen avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, 2014: Viss avvikelse från det medelfristiga budgetmålet, 2015: Viss avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet Begränsade framsteg Begränsade framsteg Vissa framsteg Skattekil (LSR) Generellt meddelande om reformer för att minska skattekilen ska beslutas i mars 2015 Ingen skattekil (LSR) Ingen skattekil (LSR) Tabell 2b: Översikt över kommissionens enskilda yttranden om utkasten till budgetplaner medlemsstater som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del Land ES FR Utkastet till budgetplan efterlever stabilitets- och tillväxtpakten på ett övergripande sätt Övergripande bedömning grundad på kommissionens höstprognos 2014 Risk för brister i efterlevnaden Risk för brister i efterlevnaden Efterlevnad av förfarandet vid alltför stora underskott för : Det totala målet har uppnåtts 2015: I avsaknad av ytterligare åtgärder är efterlevnaden inte säkerställd 2014: Risk för att verksamma insatser uteblir 2015: I avsaknad av ytterligare åtgärder är efterlevnaden inte 19 Övergripande efterlevnad med finanspolitiska strukturreformer föreslagna i 2014 års landsspecifika rekommendationer (LSR) Övergripande slutsats om framsteg mot finanspolitiska strukturreformer Vissa framsteg Begränsade framsteg Huvudsakliga åtgärder i utkastet till budgetplan för att åtgärda skattekilen Skattekil (LSR) Sänkning av inkomstskattesatserna. Tillfälligt sänkta sociala avgifter för nya avtal undertecknade 2014 Skattekil (LSR) Från och med 2014, ett skatteavdrag för löner på upp till 2,5 gånger minimilönen. Sänkning av

20 säkerställd arbetsgivarnas sociala avgifter. Sänkning av inkomstskatten för låginkomsttagare 20

21 IE PT SI Efterlevnad föreligger Risk för brister i efterlevnaden Efterlevnad föreligger i huvudsak 2014: Verksamma insatser 2015: Korrigering förväntas i tid 2014: Risk för att verksamma insatser uteblir 2015: I avsaknad av ytterligare åtgärder är efterlevnaden inte säkerställd 2014: Risk för att verksamma insatser uteblir 2015: Korrigering förväntas i tid Vissa framsteg Begränsade framsteg Begränsade framsteg Ingen skattekil (LSR) Ingen skattekil (LSR) Ingen skattekil (LSR) 21

22 BILAGA 1: Landsspecifika bedömningar av utkast till budgetplaner Medlemsstater som omfattas av den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten Planer som överensstämmer med landets skyldigheter enligt stabilitets- och tillväxtpakten På det hela taget anser kommissionen att Tysklands utkast till budgetplan, där landet för närvarande omfattas av paktens förebyggande del och underkastas övergångsbestämmelsen om skuldregeln, är i överensstämmelse med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Det betydande finanspolitiska utrymmet, investeringsbehovet och de mycket låga räntorna, som visar på att den samhälleliga vinsten i hög grad uppväger lånekostnaderna, lämnar däremot utrymme för att främja offentliga investeringar. Det är dessutom nödvändigt att Tyskland ser till att det finns ett oberoende organ som ska framställa eller godkänna makroekonomiska prognoser. Kommissionen anser vidare att Tyskland har gjort begränsade framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationer som rådet utfärdat i samband med den europeiska planeringsterminen 2014 och uppmanar därför de tyska myndigheterna att påskynda genomförandet. På det hela taget anser kommissionen att Luxemburgs utkast till budgetplan, där landet för närvarande omfattas av paktens förebyggande del och underkastas övergångsbestämmelsen om skuldregeln, är i överensstämmelse med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Under 2015 planerar Luxemburg att utnyttja sin buffert med avseende på det medelfristiga budgetmålet i och med att det strukturella överskottet kommer att minska, samtidigt som det landsspecifika medelfristiga budgetmålet fortfarande uppfylls. Minskningen av det strukturella överskottet beror främst på de minskade mervärdesskatteintäkterna i samband med ändringen av lagstiftningen om e-handel (motsvarande omkring 1,5 % av BNP), som bara delvis kompenseras av de nya åtgärder som planeras enligt utkastet till budgetplan. Intäktsförlusterna på grund av mervärdesskatten kan dock visa sig bli större än väntat. Kommissionen uppmanar därför myndigheterna att vara redo att vidta ytterligare åtgärder om detta skulle inträffa. Kommissionen anser vidare att Luxemburg har gjort vissa framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2014, och uppmanar myndigheterna att göra ytterligare framsteg. På det hela taget anser kommissionen att Nederländernas utkast till budgetplan, där landet för närvarande omfattas av paktens förebyggande del och underkastas övergångsbestämmelsen om skuldregeln, är i överensstämmelse med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen uppmanar myndigheterna att strikt genomföra budgeten för Kommissionen anser vidare att Nederländerna har gjort vissa framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2014, och uppmanar myndigheterna att påskynda framstegen. På det hela taget anser kommissionen att Slovakiens utkast till budgetplan, där landet för närvarande omfattas av paktens förebyggande del, är i överensstämmelse med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. På grundval av i nuläget tillgängliga uppgifter kommer det offentliga underskottet inte att överskrida referensvärdet enligt fördraget, även om det finns vissa osäkerheter rörande underskottsutvecklingen under Slovakien konstaterades omfattas av investeringsklausulen år 2014, som möjliggör en tillfällig avvikelse från den anpassningsbana som krävs för att nå det medelfristiga budgetmålet det året. År 2015, när denna tillfälliga avvikelse måste kompenseras, 22