Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll OMSORGSSTYRELSEN Plats och tid Omsorgsförvaltningen, kl. 14:00-17:05 Beslutande Pia Aronsson (V), ordförande Jessica Gustavsson (S), ersättare för Susanne Berger (S) Tom Andersson (S), Kirsti Persson (S) Lars-Olov Eriksson (S), ersättare för Jonas Wells 48-50, Jonas Wells Eva Blixt (S), Hans Danielsen (S), Daniel Brogedahl (S) Jeannie Lundqvist (KD), ersättare för Maarit Hessling 48, Maarit Hessling (M) Kjell Nyman (L), ersättare för Rolf Rickmo (M) 48, Rolf Rickmo (M), Madeleine Ingmarstedt (M), ersättare för Christina Kaloinen (M) Rose-Marie Ljungqvist (SD), ersättare för Lars-Åke Carlsson (C) 48, Lars-Åke Carlsson (C) Kerstin Kalin (C), ersättare för Sara Persson (C) Marianne Smått (SD), Margareta Lindgren (SD) Övriga deltagande Lars-Olov Eriksson (S), ersättare Börje Forslund (S), ersättare, Olle Hirsch (S), ersättare Maria Seger (S), ersättare 48 Jeannie Lundqvist (KD), ersättare Kjell Nyman (L), ersättare Rose-Marie Ljungqvist (SD), ersättare Carina Johansson, förvaltningschef Ann-Christine Magnusson, socialchef Mia Lindmark, förvaltningsekonom 49-51,56,57, 62 Cecilia Dresch, utredningssekreterare 49-51, 56,57, 62 Hanna Österberg, 1:e socialsekreterare Mimoza Krenzi, socialsekreterare Lillian Palm, revisor 48, Eva Granström, IT 48 Anna Holmqvist, IT 48, Åsa Lantz, sekreterare Utses att justera Jessica Gustavsson (S) Justeringens plats och tid Omsorgsförvaltningen torsdag 18 april 2019 kl. 09:00 Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande ANSLAG Sammanträde Omsorgsstyrelsen Datum Anslag sätts upp Anslag tas ner Protokollets förvaring Omsorgsförvaltningens kansli Åsa Lantz

2 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 2 ÄRENDELISTA 48 Introduktion till digitala kallelser och handlingar läsplattor och Assistenten 3 49 Rapport från verksamheten 4 50 Rapport från kontaktperson 5 51 Ekonomisk delårsrapport 6 52 Avgifter för detaljhandeln och partihandeln avseende tobak och tobaksliknande produkter 7 53 Kommunrevisionens uppföljning av tidigare granskningar Gunilla Berglunds (C) motion angående hemtjänstens utveckling och ekonomi Överenskommelse Samverkan för trygg och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Revidering Remiss ADNTS-program Dokumenthanteringsplan för omsorgsstyrelsens verksamhetsområde Sekretessparagraf Sekretessparagraf Sekretessparagraf Sekretessparagraf Anmälan om delegationsbeslut 33

3 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 48 Introduktion till digitala kallelser och handlingar läsplattor och Assistenten Anna Holmqvist och Eva Granström, IT-enheten, medverkar och informerar om digitala kallelser i Assistenten. Läsplattor delas dessutom ut till de förtroendevalda.

4 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 49 Rapport från verksamheten Förvaltningen redovisar verkställigheten under 2018 av omsorgsstyrelsens beslut (dnr OS ). Redovisning skedde även på arbetsutskottet 2 april 2019.

5 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 50 Rapport från kontaktperson Omsorgsstyrelsens arbetsutskott rapporterar från verksamhetsbesök på Framnäs. Daniel Brogedahl (S) och Kirsti Persson (S) rapporterar från besök på Tallbacken.

6 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 51 Ekonomisk delårsrapport Delårsrapport till och med mars 2019 med årsprognos och målavstämning för omsorgsstyrelsens verksamhetsområde föredras. Resultatet visar underskott för socialtjänst med :- och överskott för vård och omsorg med :-. Med den buffert som fanns under perioden på :- var det ackumulerade överskottskottet :-. Årsprognos: Budget i balans. Beslut - Delårsrapporten godkänns.

7 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 52 Avgifter för detaljhandeln och partihandeln avseende tobak och tobaksliknande produkter OS Den 12 december 2018 beslutade riksdagen om en ny lag, lag (2018:2088) om tobak och tobaksliknade produkter (LTLP). Den nya lagen träder i kraft 1 juli 2019 och ersätter den tidigare tobakslagen (1993:581) och lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. Avesta kommun behöver med anledning av detta införa: Den nya lagen innebär att det införs tillståndsplikt för försäljning av tobaksvaror tillskillnad från dagens anmälningsplikt för detaljhandeln och partihandeln. För att motverka illegal handel med tobak skärps reglerna kring spårbarhet och säkerhetsmärkning på tobak och kommunerna får från 1 juli 2019 tillsynsansvar inom detta. Den nya lagstiftningen innebär även skärpning av rökfria miljöer där bland annat uteserveringar, entréer till butiker och andra allmänna lokaler, lekplatser, idrottsplatser ska vara rökfria. Tillstånd för försäljning av tobak Med tobak avses: cigaretter, rulltobak, tobak för vattenpipa och andra tobaksvaror för rökning tillexempel cigarrer och piptobak. Men även rökfria tobaksvaror som snus och tuggtobak. Tillståndsansökan ska ske hos kommunen där prövning sker genom granskning av ekonomisk lämplighet och förekomst av tidigare brottslig belastning (vandeln). För att beviljas tillstånd krävs även att den som avser sälja tobaksvaror planerar för att utöva egenkontroll över försäljningen och att det finns ett upprättat egenkontrollprogram. För det arbete som krävs för att bedöma lämpligheten att sälja tobak har kommunen rätt att ta ut en avgift för de kostnader kommunen har för handläggning av ärendet. I propositionen till lagen om tobak och tobaksliknande produkter framkommer: Den nu föreslagna tillståndsordningen innehåller emellertid färre bedömningskriterier och är inte fullt lika komplex. Regeringen bedömer därför att kommunernas kostnad för att hantera ansökningar om tillstånd för tobaksförsäljning generellt sett kan komma att vara något lägre än motsvarande kommunala kostnader för serveringstillstånd. Regeringen gör bedömningen att kommunernas kostnader i anslutning till tillståndshanteringen till fullo bör kunna finansieras genom ansökningsavgifter. 1 1 Proposition 2017/18:156. ny lag om tobak och tobaksliknande produkter sid. 157 Kommunfullmäktige Socialchef Enhetschef

8 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 52 (forts.) Förvaltningen beräknar att behandlingen av en tillståndsansökan för tobak motsvarar 80 % av arbetstiden för tillståndsansökan för alkoholservering. Vilket motsvarar en taxa på kr vid ansökan om tillstånd för tobak. Ansökningsavgiften betalas i förväg oberoende om ansökan beviljas eller inte. För tillfälliga tillstånd vid tillexempel marknad eller festival bedöms arbetet motsvara cirka 5.5 timme vilket ger en kostnad om kronor. Vid förändring av bolag Vid förändring av bolaget behöver en ny bedömning kring förutsättning att sälja tobak ske. Bedömningen görs olika beroende på hur pass omfattande kontroller som behöver ske: Vid betydande förändring i bolag, bolagsform eller byte av hela personkretsen. Anmälan om ändrade ägarförhållanden. Överlåtelse av aktier/bolagsandelar mer än 50%. Är arbetsinsatsen att motsvara en nyansökan varför en avgift om kronor tas ut. Vid mindre förändring i bolag. Anmälan om ändrade ägarförhållanden. Överlåtelse av aktier/bolagsandelar mindre än 50 % är avgiften 5000 kronor. Vid konkurs Om konkursförvaltaren ansöker om tillstånd för fortsatt försäljning av tobak tas en avgift om 5000 kronor ut. Anmälan för försäljning av tobaksliknande produkter Med tobaksliknande produkter: menas e-cigaretter och påfyllningsbehållare, örtprodukter för rökning, vattenpipor, njutningsmedel som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller tobak. Försäljning av tobaksliknande produkter omfattas inte av tillståndsplikt utan försäljning av tobaksliknande produkter ska anmälas till kommunen med upprättat egenkontrollprogram. Kommunen har sedan tidigare fastställt avgift för detta om 1700 kronor. Då det inte sker några större förändringar i arbetet utifrån nya lagstiftningen bör beloppet om 1700 kronor kvarstå. Kommunfullmäktige Socialchef Enhetschef

9 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 52 (forts) Tillsyn Kommunens ansvar för tillsyn av tobak och tobaksliknande produkter förändras gentemot tidigare lagstiftning. Tillsynsansvaret regleras i 7 kap. 3 och 4 Lag om tobak och tobaksliknande produkter. Enligt 7 kap. 3 LTLP ges kommunen ett utökat ansvar för tillsyn av försäljningsställen än vad kommunen hade enligt den tidigare lagstiftningen. 7 kap. 3 Kommunen utövar tillsyn över att denna lag och anslutande föreskrifter följs när det gäller 1.hälsovarningar, produktpresentation och identitets- och säkerhetsmärkning enligt 3 kap. 1, 3, 4 och 7 på försäljningsställen, 2.tillhandahållande av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare enligt 2 kap. 7 9 och 3 kap. 2, 5 och 6 på försäljningsställen, 3.marknadsföring enligt 4 kap. 1, 2 och 5 7 när det gäller marknadsföringsåtgärder på eller i anslutning till försäljningsställen, och 4.rökfria miljöer som avses i 6 kap. 2 och som inte är upplåtna enbart för personal samt lokaler som avses i 6 kap. 3 Detta innebär att kommunen har ansvar för såväl inre som yttre tillsyn av parti- och detaljhandeln. Tillsynsansvaret ser ut enligt följande: Punkt 1. Kommunen har tillsynsansvar över att bestämmelserna om hälsovarningar på tobaksprodukter och örtprodukter för rökning samt att bestämmelserna om produktplaceringen av de samma följs. Även att återförsäljaren följer de nya reglerna om att tobaksvaror som saknar säkerhetsmarkering, hälsovarningar och identitetsmärkning inte säljs till konsumenter. Punkt 2. Kommunen har fortsatt tillsynsansvar för e-cigaretter och påfyllningsbehållare på försäljningsställen. Där ska kommunen utöva tillsyn gällande innehåll och utformning, informationsblad, innehållsdeklaration, hälsovarningar och att rapporteringsskyldigheterna följs(?). Punkt 3. Den nya lagstiftningen reglerar också förbud mot kommersiella meddelanden inne på försäljningsstället. Kommunen har tillsynsvar för att säkerställa att det inte förekommer reklam på försäljningsstället. Kommunfullmäktige Socialchef Enhetschef

10 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Punkt 4. Kommunen har tillsynsansvar för de rökfria miljöerna som lagen föreskriver. Detta ansvarsområde ingår dock inte i omsorgsförvaltningens ansvarsområde. Vidare finns det ett delat tillsynsansvar med polismyndigheten och detta regleras i 7 kap. 4 LTLP: 7 kap. 4 Kommunen och Polismyndigheten utövar tillsyn över att denna lag och anslutande föreskrifter följs när det gäller 1.tillhandahållande av nya tobaksvaror enligt 2 kap. 3 på försäljningsställen, 2.försäljning av tobaksvaror, i andra fall än när det gäller gränsöverskridande distansförsäljning, enligt 5 kap. 1, 6 10, 12 och 14, 3.anmälan om försäljning av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt egenkontroll, i andra fall än när det gäller gränsöverskridande distansförsäljning, enligt 5 kap. 15 och 17, och 4.åldersgräns enligt 5 kap. 18 och 19. Enligt 1 punkten är det fortsatt gemensamt tillsynsansvar för kommunen och polisen att säkerställa att nya tobaksprodukter som inte har anmälts till folkhälsomyndigheten säljs till konsumenter på den svenska marknaden. Punkt två innebär en utökning utifrån förändring av ansvar för tillsyn för anmälningsplikt till tillsynsplikt för handel med tobaksvaror. Tillsyn ska ske på parti- och detaljhandeln vad gäller dels krav på tillstånd av handel med tobaksvaror, egenkontroll, skyldighet att anmäla ändrade uppgifter, förändring av tillstånd vid förändringar i verksamheten, att näringsidkare ger personalen information och stöd samt om förbud mot självbetjäning av tobaksvaror (ej snus) följs. Tillsyn ska även ske för att säkerställa att bestämmelserna om styckvis försäljning följs. Punkt 3 innebär att kommunen ska utöva tillsyn över att lagen följs vad gäller e-cigaretter och påfyllningsbehållare och innebär tillsyn av egenkontroll, upprätta register över försäljningsställen, genomföra kontrollköp etc. Punkt 4 är oförändrad från tidigare bestämmelser. Kommunens arbete med tillsyn av tobaksförsäljning innebär ett större ansvar och merarbete gentemot tidigare tobakslagstiftning. En årlig tillsynsavgift om 5500 kronor bedöms behöva tas ut för att täcka de kostnader för såväl inre som yttre tillsyn. För uppföljande tillsynsbesök som görs med anledning av konstaterade brister tas avgift ut enligt timtaxa. Kommunfullmäktige Socialchef Enhetschef

11 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Ny taxa: Ny ansökan om tillstånd tobaksförsäljning Vid ansökan tillfälligt tillstånd Vid mindre förändringar i bolag Vid större förändringar i bolag Ansökan av konkursförvaltare Tillsyn försäljning tobaksliknande produkter Tillsyn tobaksförsäljning Timtaxa Beredning - Förvaltningens skrivelse 22 februari Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 2 april Förslag till Kommunfullmäktige - Besluta om tillägg i kommunfullmäktiges reglemente avseende delegering av uppgifter enligt lag (2018:2088) om tobak och tobaksliknande produkter till omsorgsstyrelsen. - Besluta om att införa nya taxor från och med 1 juli 2019 enligt lag om tobaksliknande produkter i enlighet med förvaltningens förslag. Kommunfullmäktige Socialchef Enhetschef

12 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Kommunrevisionens uppföljning av tidigare granskningar OS Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat, på begäran av kommunrevisionen, att inhämta Omsorgsstyrelsens yttrande avseende förbättringsområden och rekommendationer på tidigare granskningar. Granskningar som berör omsorgsförvaltningens område är: Hemtjänsten 2014 En ny modell för budgetering per enhet har införts Den modell som låg till grund för granskningen fungerande inte som styrmodell och medförde en ökad upplevd ohälsa och stress hos personalen som följd. Den nuvarande modellen utgår från budget och utförd brukartid. Målet för kringtiden är borttagen i den nya modellen, fokus är på utförd brukartid. Ökad rörlighet hos personal är ett ständigt pågående arbete som dock också kan påverka personalkontinuiteten negativt. Kostnadseffektiv planering och bemanning ska fortsätta att utredas under våren 2019 och en ev. pilot kan komma att genomföras hösten Inledande diskussioner har förts om geografisk samplanering inom hela äldreomsorgen alternativt samplanering av flera hemtjänstgrupper. Hemtagningsteam fortgår. Hantering av ansökningar av statliga ersättningar inom flyktingmottagande 2015 Rutiner fungerar enligt den beskrivning som redovisades vid granskningen. Kommunikation och ansvarsfördelning mellan förvaltningarna fungerar enligt rutinbeskrivning. Kommunens sjukfrånvaro 2015 Fortsatt hög följsamhet av chefer avseende kommunens rutiner i rehabiliteringskedjan. Fortsatt arbete med arbetshjälpmedel, beteendevetarinsatser m.m. mot stress på både grupp och individnivå. Min hälsa i Avesta är ett nytt instrument för förebyggande hälsoarbete på individnivå. Kommunkansliet/ KSAU

13 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Samverkan barn och unga 2015 Avestamodellen 2.0 har reviderats och bildning- och omsorgsstyrelserna har beslutat om ny samverkansmodell för barn och unga kallad Avestamodellen 3.0. KF har beslutat om verksamhetsövergång i valda delar. Nya styrdokument, mål och riktlinjer har utarbetats. Uppföljning av Avestamodellen 3.0 har genomförts. Bisyssla 2016 Omsorgsförvaltningen använder rätt bilaga för redovisningen och godkännande av bisysslor i enlighet med tidigare svar på granskning. Beredning - Förvaltningens skrivelse 12 mars Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 2 april Beslut - Yttrandet godkänns. Kommunkansliet/ KSAU

14 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Gunilla Berglunds (C) motion angående hemtjänstens utveckling och ekonomi OS Bakgrund Gunilla Berglund (C) skriver i sin motion att i Avesta kan föräldrar välja barnomsorg och skola för sina barn. Man kan även välja vilken vårdcentral man vill anlita om man blir sjuk. Men när man blir gammal och behöver hjälp för att klara sin vardag får man inte längre bestämma. Gunilla Berglund skriver vidare att det är oansvarigt att inte pröva olika driftformer för att utröna om kostnaderna kan sänkas eller användas effektivare, om kvalitén kan höjas. Gunilla Berglund anför vidare att det finns många olika exempel runt om i landet där hemtjänst organiserats och utförts av andra än kommunen. Det kan vara kooperativ, privata entreprenörer eller organisationer och ger som exempel Vansbro kommun som har både hemtjänst och äldreboende som drivs av både kommun och av entreprenör. Det ger en valmöjlighet för äldre och en god möjlighet att jämföra och utvärdera de olika alternativen ur såväl ekonomiska aspekter som utifrån kvalitetsaspekter. Gunilla Berglund (C) yrkande är att Avesta kommun genom projekt med alternativa driftformer och utförare får möjlighet att jämföra kvalité, ekonomi och sjuktal för att förbättra ekonomin inom hemtjänsten. Yttrande Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV): För att få en överblick behöver man först få en inblick i vad LOV är och hur det har sett ut och hur det ser ut i landets samtliga kommuner idag. LOV trädde i kraft 2009 och infördes för att stimulera kommuner och regioner (tidigare landsting) till att införa kundval. Med lagen vill regeringen sätta brukaren i fokus genom att ges en ökad möjlighet till valfrihet och inflytande. Det är idag frivilligt för landets kommuner att införa valfrihetssystemet. I oktober 2013 hade 181 av landets 290 kommuner infört eller beslutat om att införa valfrihetssystem inom en eller flera verksamheter. I den senaste sammanställningen från oktober 2018 som Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställt och presenterat så hade 160 av landets 290 kommuner valfrihet i drift. I 7 Kommunfullmäktige Resultatenhetschef Enhetschef

15 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) kommuner har det tagits beslut om att införa LOV: 14 stycken kommuner har haft LOV men valt att avsluta det och 109 kommuner har fattat beslut om att inte tillämpa LOV. Enligt ovanstående kan man alltså se att under den senaste 5 års perioden har andelen kommuner med valfrihet inom en eller flera verksamheter minskat. Det finns inte så många rapporter i ämnet som kan ge entydiga svar på varför så är fallet, men en del som framkommer är att det är svårt för privata aktörer att etablera tillräckligt stort kundunderlag i mellansmå och små kommuner, samt att många brukare uttrycker att innehållet av omsorgen är viktigare än möjligheten att kunna välja utförare. Tillståndsplikt 1 januari 2019 infördes det tillståndsplikt på bland annat alla privata utförare av hemtjänst enligt Socialtjänstlagen. Beslut om den nya regeln antogs av regeringen i juni 2018 i och med att man antog propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop.2017/18:158) Det innebär att fler verksamheter behöver få tillstånds av IVO för att bedriva verksamhet. Den nya lagstiftningen innebär också att tillståndsansökningar blir förenade med en avgift. Detta berör såväl nya som gamla företag som redan bedriver verksamhet. Bakgrunden till detta är att det sedan införandet av LOV har funnits ett antal privata aktörer som inte har varit kompetenta, varit oseriösa och inte kunnat leverera hemtjänst av god kvalitet. Reglerna ställer specifika krav på de privata aktörer som bedriver verksamhet i form av att verksamheten bland annat behöver uppvisa att de personer som har inflytande i verksamheten, ägare eller styrelseledamöter, måste kunna påvisa att man har god insikt i de regelverk som gäller inom hemtjänsten, ha kunskap om arbetsmiljöregler samt om ekonomi. Vidare krävs numera att företaget inte har skatteskulder, företaget måste även kunna påvisa att det finns ekonomiska förutsättningar för att kunna bedriva sin verksamhet samt att personal har rätt utbildning och kompetens. I och med införandet av tillståndsplikt, att alla privata utförare måste ansöka om tillstånd att bedriva verksamhet samt att det vid ansökan påförs en avgift för den privata aktörer är förhoppningen att rätt aktörer, med rätt kunskaper ska finnas på marknaden. Det är ännu för tidigt att se effekterna av införandet, IVO (Inspektionen för vård och omsorg) tror inte att alla aktiva privata aktörer kommer att ansöka om tillstånd på grund av att reglerna skärps men även för att prövningen blir avgiftsbelagd. För små och mindre privata aktörer som redan har svårt att etablera ett tillräckligt stort kundunderlag medför skärpningen ytterligare svårigheter. Kommunfullmäktige Resultatenhetschef Enhetschef

16 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Sammanställning av rapporter Rapport, PRO granskar LOV, lagen om valfrihetsystem PRO genomförde, sammanställde och publicerade 2012 en rapport (artikelnummer: PRO176) på 363 inkomna svar från PRO medlemmar. Dessa inkom genom en postenkät som skickades ut till 700 slumpmässigt urval av sina medlemmar. Utifrån att det även diskuterats och först synpunkter om att göra LOV obligatoriskt för kommunerna så har PRO även intervjuat kommunpolitiker från 100 av de totalt 290 kommunerna om deras syn på LOV. I varje kommun har antingen ordförande eller vice ordförande i den nämnd som ansvarar för äldreomsorgen socialnämnd, äldreomsorgsnämnd, vård- och omsorgsnämnd eller motsvarande intervjuats. Rapporten utfördes med bakgrund av den snabba utvecklingen av privata utförare av tjänster inom äldreomsorgen de senaste åren. Frågor som ställdes var: Vad får vi för pengarna? Kan vi lite på att valfriheten kommer de äldre till del? Blir det ett rättvist system - för alla? Av de då 150 kommunerna som hade valt att ansluta sig till LOV undersökte PRO 84 av dessa kommuner. Det PRO oroade sig för är att valfriheten inte kommer att gynna alla, utan att den i stället leder till ökad ojämlikhet mellan de starka och svaga. Vidare att vårdpersonal i privata bolag inte vågar larma om missförhållanden då de inte omfattas av medlarfrihet. Man ifrågasätter även om kommunernas kunskaper och kompetens räcker för att lyckas med det allt mer krävande uppföljnings- och kvalitetskontrollarbetet. 71 % av de tillfrågade i rapporten svarade att det i första hand var viktigast att kunna påverka innehållet i vården än att välja utförare. En aspekt som lyfts fram i rapporten är kommunens kontroll och tillsynsansvar som innebär att trots att kommunen lämnar över till privata utförare så har kommunen det yttersta ansvaret att kontrollera och följa upp verksamheterna. Vidare är kommunen skyldig att se till att medborgarna har en god insyn i den verksamhet som har överlåtits på privata utförare. Detta medför att kommuner som väljer att införa LOV kommer att behöva anslå mer resurser för att klara kontroller och uppföljningar. Vidare lyfter rapporten upp problem gällande kvalitetsuppföljning inom äldreomsorgen, då det saknas allmänt erkända och meningsfulla mått på viktiga kvalitetsindikatorer. En mätbar skillnad mellan kommunal och privat utförare som man dock kunnat hitta är att personaltätheten i genomsnitt är lägre i äldreboende som drivs i vinstsyfte, medans privata äldreboende ligger högre i indikatorer om möjligheten att välja mat och delaktighet i utformandet av sin vårdplan. Man lyfter bland annat fram Socialstyrelsens (2012) rapport Kommunfullmäktige Resultatenhetschef Enhetschef

17 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Valfrihet ur ett befolknings- och patientperspektiv där man skriver Vi har inte funnit några belägg för att de kommuner som har infört valfrihetsystem nått bättre resultat när det gäller äldreomsorgens kvalitet än de som inte infört valfrihetsystem. Samma rapport menar dock att den enskildes ställning generellt stärks genom möjligheten till kundval och att de flesta uppskattar att det finns en möjlighet att göra ett val. Andra fördelar som lyfts fram är att privata utförare uppfattas mer flexibla till att anpassa insatserna efter brukaren önskemål, samt att det även finns möjlighet att kunna köpa tilläggstjänster. Av de inkomna svaren från politikerna så var några av de viktigaste resultaten bland annat: Kommunpolitikerna är mycket mindre oroliga än PRO:s medlemmar för att utvecklingen av valfrihet inom äldreomsorgen kan komma att missgynna de äldre som har allra störst behov av omsorg. Drygt sju av tio intervjuade i kommuner som infört LOV, och mer än hälften i de kommuner som inte infört LOV är inte speciellt oroliga eller inte oroliga alls för detta. Fyra av tio intervjuade politiker i kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV anser att tillkomsten av nya utförare har gjort det lättare eller mycket lättare att garantera kvaliteten i äldreomsorgen. Klart färre, drygt en av sex, tycker att det blivit svårare. Två av tre intervjuade i kommuner som infört LOV uppger att kommunen ställer krav på meddelarfrihet för personalen i de avtal som skrivs med privata utförare. Drygt en av åtta uppger att sådana krav inte ställs, och en av fem vet inte. Mer än hälften av de intervjuade, även i kommuner som infört LOV, motsätter sig att lagen blir obligatorisk för alla kommuner. Det totala antalet kommuner som vid tidpunkten för enkäten beslutat att säga ja till LOV var 148, medan antalet som beslutat att säga nej var 30. Därmed hade 57 procent av jakommunerna och 50 procent av nej-kommunerna svarat på enkäten. Vad som även framkom i svaren från politikerna var att i debatten för införandet av LOV har förespråkare argumenterat för att kundvalet innebär att speciella behov eller önskemål kan tillgodoses i och med att olika utförare kan specialisera sig, till exempel när det gäller språk eller kultur. Men de allra flesta kommuner har ett relativt begränsat antal utförare vilket då medför att frågan man då kan ställa är hur stort utrymmet för speciella tjänster eller företag egentligen är, åtminstone utanför storstadsområdena. Utifrån det samlade underlaget kom PRO fram till följande slutsats Kommunfullmäktige Resultatenhetschef Enhetschef

18 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Många av PRO:s medlemmar uppskattar den ökade valfriheten, men det är ändå relativt få som nyttjar möjligheten att byta utförare. Sex av tio medlemmar som svarat på den enkät som gjorts för denna rapport anser att det är mycket viktigt att kunna välja utförare inom hemtjänsten, och nästan åtta av tio anser samma sak om möjligheten att välja vilket äldreboende man ska bo på. Samtidigt finns också en stor oro för utvecklingen. Var tredje svarande i enkäten är mycket orolig för att den äldreomsorg de en dag kan komma att behöva ska vara av undermålig kvalitet. Sju av tio är oroliga för att utvecklingen av valfrihet ska missgynna dem med störst behov och därmed leda till ökad ojämlikhet i omsorgen. Det menar man är en oro som måste tas på största allvar. Vidare så påvisar man en rad tidigare studier som har påtalat att det saknas kunskap om hur kvaliteten påverkas av ökad valfrihet och konkurrensutsättning inom äldreomsorgen, liksom andra välfärdstjänster. De undersökningar som gjorts visar dock inte på att någon viss driftsform skulle vara otvetydigt bättre än andra, och inte heller på tydliga förbättringar eller försämringar av kvaliteten i de kommuner som infört kundvalssystem. Man har i arbetet med rapporten intervjuat politiker i 100 av de kommuner som hade LOV och intervjuerna visade att det kommunerna jobbar för ett utvecklingsarbete när det gäller kvalitetskriterier och uppföljningar. Men här måste också staten ta ett mycket större ansvar om reformen ska bli det verktyg för ökad kvalitet och fokusering på brukarnas intressen som den är tänkt, och inte leda till ökade klyftor och försämrad omsorg för dem som har de största behoven. Socialstyrelsens rapport, Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? I Socialstyrelsens rapport som publicerades i maj 2012, artikelnummer rapporteras den kartläggning som myndigheten fick i uppdrag av regeringen. Uppdraget syfte var att kartlägga om det finns några systematiska kvalitetsskillnader mellan den vård och omsorg om äldre som utförs av kommunala respektive enskilda utförare. Vidare så beskrivs effekterna av konkurrensutsättning och valfrihetsystem. Syftet med rapporten är att sprida kunskap i frågan. Cecilia Eek var projektledare och huvudförfattare. Vid sin sida fanns Homan Amani som har bearbetat materialet från rapporten samt en intern referensgrupp bestående av sex personer samt ansvarig chef Mona Heurgren. Det myndigheten har gjort är att analysera Äldreguidens enhetsundersökning, undersökningar om äldres uppfattning i ämnet från 17 olika kommuner plus i Stockholms stad, samt gjort en genomgång av tidigare studier i ämnet. Precis som i PRO s rapport lyfter Socialstyrelsen i sin rapport att det är kommunerna som oavsett om det finns privata utförare, har det yttersta ansvaret för att äldre får den vård och omsorg som de har beviljats. I det ansvaret ingår att kommunerna ska följa upp varje beslut och kontrollera att de utförare som har uppdrag att verkställa besluten som beviljats, utfört det de som de är ålagda att göra. Den uppföljningen är avgörande för att säkerställa de äldres vård Kommunfullmäktige Resultatenhetschef Enhetschef

19 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) och omsorg och innebär att kommunerna måste ha resurser för att kunna säkerställa den uppföljningen. Biståndshandläggarnas tid för administration ökar i och med att det går åt mer tid att hålla kontakt med fler utförare och mer resurser måste läggas på uppföljning och kontroller. Vidare lyfter man i sin rapport att äldre personer ofta är mycket positiva till möjligheten att välja utförare, men att många ändå inte väljer annan utförare än kommunen. Detta utifrån att många äldre befinner sig i en akut situation när det är dags att välja utförare och därför tar kommunen för att det känner man till. Många har dessutom kognitiva nedsättningar vilket försvårar valet. Det framkommer även att många äldre tycker att det är svårt att jämföra utförarna med varandra och därför önskar hjälp från biståndshandläggare, men biståndshandläggaren får inte påverka vilken utförare de äldre ska välja och då väljer man oftast den kommunala omsorgsverksamheten. Vad rapporten visar är att det är svårt att mäta kvalitet, då det finns för få studier som jämför kvalitet mellan kommunala och enskilda utförare inom omsorgen om äldre. Kvalitetsindikatorerna är många och olika i de mätningar som finns. Kvalitet är ett komplext begrepp som inte är lätt att definiera och kan betyda olika saker i olika sammanhang. Det är vanligt att man skiljer på tre typer av kvalitetsmått eller indikatorer. Dessa är: Strukturmått som anger förutsättningar, eller resurser, för kvaliteten i en verksamhet. Det kan exempelvis handla om personal, kompetens, lokaler, utrustning och policydokument. Processmått som speglar själva utförandet, vad som faktiskt görs inom en verksamhet. Det kan till exempel handla om arbetssätt, rutiner, bemötande, preventiva åtgärder och behandlingar av olika slag. Resultatmått som visar resultatet och effekterna av en verksamhet. Det kan handla om verksamhetens effekter för de berörda personerna, såsom återställd hälsa för patienter eller omsorgstagarnas tillfredsställelse med insatser från socialtjänsten. Syftet är att se om verksamheten leder till någon form av effekt för de berörda personerna. Men för att beskriva vård- och omsorgen om äldre i sin helhet är det därför viktigt med samtliga mått. Det innebär att mäta kvaliteten blir en komplicerad uppgift. Det flesta undersökningar som har gjorts mäter oftast bara en eller två av måtten. Uppgifterna som då redovisas utgår i hög grad från lagar, förordningar och föreskrifter. Men vad myndighetens Kommunfullmäktige Resultatenhetschef Enhetschef

20 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) rapport visar är att en verksamhet kan ha högt resultat när det gäller struktur- och processmått men ändå ha brister i andra områden, exempelvis bemötande. Socialstyrelsen slutsats utifrån analys av de olika källorna är att det att det inte går att finna en entydig bild av några kvalitetsskillnader mellan kommunal och enskild utförare gällande omsorg om äldre. Vissa skillnader finns men de är inte entydiga utifrån att det beror vilka mått som använts. I vissa resultat är kommunal verksamhet bättre när det kommer till strukturmått, dvs. personaltäthet, kompetens, boendestandard. Medan i andra resultat är enskilda utförare bättre utifrån att man har tittat på processmått, dvs. genomförandeplaner, riskbedömningar, val med maträtter. Rapport från Mångfaldens marknad och arbetets villkor om följder av kundval LOV i hemtjänsten Annette Thörnquist publicerade 2013 en studie i hur konkurrensutsättning av hemtjänst genom kundval påverkar arbetets organisering, arbetsmiljö och anställningsförhållanden samt hur dessa frågor uppfattas och hanteras av personalen och facket och av arbetsgivare och utförare (ISBN ). I studien påtalar Thörnquist bland annat att till följd av kundvalssystem så uppstår en konkurrens mellan den kommunala verksamheten och den privata aktören. I och med det minskar de anställdas handlingsutrymme och prioriteringar då kommunala och privat utförare måste vara så effektiva som möjligt. Signaler från fack och anställda som deltagit i studien har påtalat att det inte blir påverkningsbart i arbetsutförandet längre, att lyssna på den äldres dagsform blir inte lika möjligt. I Törnquist studie har uppgifter från Arbetsmiljöverket inhämtats och dessa uppgifter visar att i antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1000 sysselsatta, så har personal inom hemtjänsten den dubbla frekvensen av anmälningar mot genomsnittet. Det är inte bara stress som är en faktor för sjukskrivning, utan trånga utrymmen, dåliga ergonomiska förhållanden, hot och våld är arbetsmiljöproblem som ökar. Deltagarna i Thörnquist studie visar att problemet finns både hos privata och kommunala utförare. Gång- och restid är den samma, trånga utrymmen, ergonomiska förhållanden, hot och våld finns och påverkar arbetsmiljön oavsett. Kommunfullmäktige Resultatenhetschef Enhetschef

21 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Thörnquist menar att studien bekräftade antagandet att kommunernas styrning och organisering av hemtjänsten genom införandet av LOV påverkar arbetets villkor med avseende på både arbetsorganisation, anställningsförhållanden och arbetsmiljö. Det finns strukturellt inbyggda risker för dålig anställningstrygghet i en verksamhet som är konkurrensutsatt genom LOV. Eftersom systemet bygger på att kunderna kontinuerligt väljer och byter utförare kan kundunderlaget ändras på kort varsel. Risken är därmed att utförare föredrar visstidsanställningar framför tillsvidareanställningar i sin strävan efter flexibilitet. Små aktörer är mer sårbara för bortfall av kunder än stora. De flesta små hemtjänstutförare som intervjuades i studien, särskilt de som endast utförde servicetjänster, menade att timanställningar var det enda realistiska alternativet till anställning. Studien visar på att det inte bara är facket som ser strukturella problem som påverkar hemtjänstpersonalens arbetsvillkor och följaktligen även kvalitén i arbetet gentemot brukarna. Även representanter från arbetsgivarsidan och kommunens tjänstemän påtalar detta. Thörnquist påtalar i den sammanställda studien att brukarens intresse har blivit ett mantra i genomförandet av LOVreformen och att det finns inget som tar fäste på att omfatta och förbättra hemtjänstpersonalens arbetsvillkor. I stället medför kundvalsystemetet försämrade villkor för hemtjänstpersonalen och då perspektivet behöver vidgas för att hemtjänsten ska bli hållbar och kunna bidra till återväxten av arbetskraften. Utifrån sammanställningen av ovan redovisade rapporter överlämnar förvaltningen tjänsteskrivelsen till omsorgsstyrelsen för politiska ställningstaganden utan förslag till beslut. Vid arbetsutskottets möte yrkar Susanne Berger (S), med instämmande av Tom Andersson (S), att motionen ska avstyrkas. Rolf Rickmo (M), med instämmande av Lars-Åke Carlsson (C), yrkar att motionen ska tillstyrkas. Efter fastställd proportionsordning att motionen ska avstyrkas eller tillstyrkas meddelar ordförande att arbetsutskottet beslutar att föreslå att motionen avstyrks. Reservationer - Rolf Rickmo (M) och Lars-Åke Carlsson (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Kommunfullmäktige Resultatenhetschef Enhetschef

22 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Beredning - Förvaltningens skrivelse 14 mars Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 2 april Vid omsorgsstyrelsens behandling av ärendet yrkar Pia Aronsson (V), med instämmande av Tom Andersson (S) att motionen avstyrks. Lars-Åke Carlsson (C), med instämmande av Rolf Rickmo (M), Maarit Hessling (M), Madeleine Ingmarstedt (M), Kerstin Kalin (C), Marianne Smått (SD) och Margareta Lindgren (SD), att motionen ska tillstyrkas. Efter fastställd proportionsordning att motionen ska avstyrkas eller tillstyrkas meddelar ordförande att omsorgsstyrelsen beslutar att föreslå att motionen avstyrks. Förslag till Kommunfullmäktige - Motionen avstyrks. Reservationer - Lars-Åke Carlsson (C), Rolf Rickmo (M), Maarit Hessling (M), Madeleine Ingmarstedt (M), Kerstin Kalin (C), Marianne Smått (SD) och Margareta Lindgren (SD) reserverar sig till förmån för Lars-Åke Carlsson (C) förslag Kommunfullmäktige Resultatenhetschef Enhetschef

23 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Överenskommelse Samverkan för trygg och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Revidering OS Ärendet Överenskommelsen har sin grund i lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och gäller fr.o.m. 1 januari Överenskommelsen ersätter tidigare överenskommelse om samordnad vårdplanering som tecknats mellan landstinget och respektive kommun. Överenskommelse har uppdaterats och gäller fr.o.m. 1 januari Överenskommelsen har anpassats till att även gälla psykiatrisk vård utan undantag. Justeringar i texten utifrån tidigare överenskommelse. Den utskickade versionen har justerats enligt följande: - På sidan 4 under rubriken Inledning, har stycket gällande psykiatrisk hälso- och sjukvård tagits bort. - På sidan 5 under rubriken Definitioner har underrubrik och i text, huvudhandläggare bytts ut till ansvarig handläggare. - På sidan 7 under rubriken Kommunens betalningsansvar, har sista stycket gällande, betalningsansvar för patienter inom sluten psykiatrisk vård 30 kalenderdagar, tagits bort. - På sidan 8 under rubriken Öppenvård, har sista meningen i andra stycket och i den mån en SIP skall genomföras, tagits bort. - På sidan 8 under rubriken Öppen psykiatrisk tvångsvård/öppen rättspsykiatrisk vård, har en del av texten ändrats med stöd av Lagen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. - På sidan 9 under rubriken Beräkning av kalenderdagar sista punkten har om annan vård avses, än psykiatrisk vård, tagits bort. - På sidan 10 under rubriken Ekonomisk reglering, text angående psykiatrisk vård tagits bort och årtal ändrats från 2018 till Under samma rubrik har även stycket angående Beräkning av kalenderdagar psykiatrisk slutenvård, tagits bort helt. 2(2) - På sidan 11 under rubriken Uppföljning, utvärdering osv., har i andra stycket sista meningen tagits bort. - På sidan 13 under rubriken Ikraftträdande och upphörande, har i första stycket lagts till datum och sista meningen tagits bort. Region Dalarna Resultatenhetschef

24 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Länsnätverket förvaltningschefer ställde sig bakom förändringarna i dokumentet och rekommenderar att godkänna överenskommelsen mellan Region Dalarna och kommunerna i samverkan för trygg och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Beredning - Förvaltningens skrivelse 27 mars 2019 tillsammans med den länsövergripande överenskommelsen, version 2. Beslut - Reviderad överenskommelse om samverkan för trygg och effektiv utskrivning från sluten hälso-och sjukvård godkänns. Region Dalarna Resultatenhetschef

25 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Remiss ADNTS-program OS Koncernledningsgruppen i Avesta kommun har beslutat att ett nytt Alkohol och drogpolitiskt program för Avesta kommun, nedan kallat ANDTS-programmet. ANDTS-programmet ska ersätta det tidigare programmet med samma namn och målsättningen med programmet är att skapa förutsättningar för ett generellt grepp om de risker som finns med all form av missbruk. Programmet inleder med att förklara ANDTS-frågorna och strukturen kring samordningen av de frågorna från nationell till lokal nivå. ANDTS-programmet har i sin föreslagna form ett antal fokusområden och prioriterade mål. Det är otydligt vilka fokusområden som är aktuella i planen. Omsorgsförvaltningen vill se ett förtydligande kring vilka fokusområden som är aktuella i ANDTS programmet, samt om fokus under de nästkommande fem åren enbart ska vara preventivt arbete vill förvaltningen att detta förtydligas så det klart framgår av dokumentet. Omsorgsförvaltningen anser även att det bör vara fler fokusområden än enbart förebyggande arbete, vilket utifrån hur det övriga programmet är utformat även får anses vara författarens mening. Det framgår av dokumentet att de för prioriterade målen med ANDTS-programmet är att: Minska tobaksanvändningen Motverka alkoholmissbruket Nolltolerans för narkotika Nej till dopning Samordnad, effektiv och likvärdig alkohol- och tobakstillsyn Fokus på barn och ungdom Personer med missbruk och deras anhöriga ska få råd och stöd utifrån sina förutsättningar och behov Förebygga spelmissbruk bland barn och unga Omsorgsförvaltningen anser att de prioriterade målen över lag är bra. Omsorgsförvaltningen skulle önska att målet Nej till doping formuleras om för att det tydligt ska framgå av målet vad det innebär, exempelvis: Nolltolerans mot doping. Förvaltningen saknar även ett mål som handlar om att motverka spelmissbruket. Målen fokus på barn och unga samt Samordnad, effektiv och likvärdig alkohol och tobakstillsyn behöver förtydligas så det framgår av målen vad de innebär. I förslaget till ANDTS-program finns en finansierings samt en uppföljnings och utvärderings del med. Omsorgsförvaltningen ställer sig positiva till att en uppföljning och utvärderingsfunktions byggts in i dokumentet, förvaltningen vill dock framföra att tjänsten som ANDTS-samordnare inte längre finns i förvaltningen och det behöver därför förtydligas Kommunstyrelsens arbetsutskott Utredningssekreterare

26 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) vart ansvaret är tänkt att ligga gällande uppföljning och bevakningen av möjligheter att söka externa medel. Förvaltningen önskar ett förtydligande om ansvaret ska placeras hos socialtjänsten i stort eller om en annan särskild tjänsteperson ska ha det ansvaret. I målbeskrivningen för ANDTS arbetet finns en systematisk genomgång av vissa av de prioriterade målen. Omsorgsförvaltningen ställer sig frågande till varför inte samtliga prioriterade mål finns med i målbeskrivningen. Som exempel saknas en målbeskrivning av Fokus på barn och ungdom samt målet att Personer med missbruk och deras anhöriga ska få råd och stöd utifrån sina förutsättningar och behov. Målet Samordnad, effektiv och likvärdig alkohol- och tobakstillsyn har även en annan rubrik i målbeskrivningen, se s. 13 i ANDTS-programmet. Målet fokus på barn och ungdom går in i flera av målbeskrivningarna men omsorgsförvaltningen ställer sig frågande till om fokus på barn och ungdom då hamnar i skymundan när det inte får ett eget fokusområde med riktade målbeskrivningar mot barn och unga. Omsorgsförvaltningen anser att ANDTS-frågorna bland unga är en viktig prioritering och önskar att det får ett större utrymme i ANDTS-programmet. Under målbeskrivningarna har omsorgsförvaltningen uppmärksammat följande sakfel gällande målet att minska tobaksanvändningen Punkt 2 under exempel på förväntade insatser vill omsorgsförvaltningen understryka att det enbart är omsorgsförvaltningen som har ansvar för att informera om och skapa dialog med handlare och restauranger om tobakslagen och dess tillämpning. Punkt 4 under exempel på förväntade insatser så är det V-dala Bygg och Miljö som är den förvaltning som har ansvaret för tillsynen över rökningen på skolgårdarna i kommunen inte omsorgsförvaltningen. Under målbeskrivningarna har omsorgsförvaltningen uppmärksammat följande sakfel gällande målet med en Samordnad, effektiv och likvärdig alkohol- och tobakstillsyn Punkt 4 under exempel på förväntade insatser. Idag har inga restauranger serveringstid till utan senaste serveringstid är 02.00, vilket även är under en prövoperiod. Förvaltningen ställer sig även frågande till om tillsynsfrekvensen ska stå med i ANDTSprogrammet. I dagsläget beslutar omsorgsstyrelsen årligen om en tillsynsplan gällande tillsynen i alkohol- och tobakstillståndsverksamheten. Förvaltningen anser att det är bra att förtydliga vilken form av verksamhet som ska granskas men anser att tillsynsfrekvens bör bestämmas av omsorgsstyrelsen årligen i tillsynsplanen. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utredningssekreterare

27 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Under målbeskrivningen uppmärksamma och förebygga spelmissbruk punkt 4 under exempel på förväntade insatser vill omsorgsförvaltningen att ett tillägg görs att socialtjänsten tillsammans med region Dalarna erbjuder råd, stöd och behandling till både vuxna och barn och unga med ett spelmissbruk och deras anhöriga, eftersom regionen och kommunen har ett delat ansvar i frågan. Omsorgsförvaltningen skulle även önska ett förtydligande gällande punkt 7 under exempel på förväntade insatser gällande Inrättningar som avkräver tillstånd för uppställning av spelautomater ska uppmärksammas på nödvändigheten av att följa åldersregler för spel, då tillsynsansvaret ligger på spelinspektionen enligt lag. Utöver ovannämnda kommentarer finns det enligt förvaltningen även ett behov av att gå igenom dokumentet språkligt då dokumentet innehåller en del syftningsfel och felstavningar. Beredning - Förvaltningens skrivelse 5 mars 2019 tillsammans med protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott, 33, 26 februari 2019 och det remitterade ADNTSprogrammet Beslut - Förvaltningens remissvar på förslaget till ANDTS-programmet för Avesta kommun godkänns. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utredningssekreterare

28 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Dokumenthanteringsplan för omsorgsstyrelsens verksamhetsområde OS Förslag till revidering av dokumenthanteringsplan för omsorgsstyrelsens verksamhetsområde föredras. Beredning - Förvaltningens skrivelse 26 mars 2019 med tillhörande bilaga i form av revidering av Dokumenthanteringsplan Omsorgsförvaltningen. - Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 2 april Beslut - Revidering av dokumenthanteringsplanen fastställs enligt förslag och gäller från och med 1 januari Arkivansvarig Arkivredogörare Resultatenhetschefer kommunarkivet

29 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Sekretessparagraf

30 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Sekretessparagraf

31 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Sekretessparagraf

32 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Sekretessparagraf

33 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Anmälan om delegationsbeslut - Arbetsutskottets protokoll Individutskottets protokoll , Delegationsbeslut socialtjänsten mars Delegationsbeslut vård och omsorg mars Ordförandebeslut - Delegationsbeslut individärende 2019:1