IDROTTENS EFFEKTER på människa och samhälle

Transkript

1 IDROTTENS EFFEKTER på människa och samhälle

2 Behovet och nyttan av idrottsanläggningar och idrottsmiljöer Idrottsanläggningar är en viktig del i bygget av socialt hållbara städer och en förutsättning för möjligheten att idrotta och motionera. Tillgången till idrottsytor (antalet) och tillgängligheten till dem (närhet, inriktning, kostnad) styr användningen. Geografisk närhet kan vara avgörande. Ju fler anläggningar och ytor som finns i bostadsområdet desto mer fysisk rörelse hos invånarna. Andelen personer i Sverige (18-74 år) med en så dålig kondition att sjukdomsrisken är kraftigt ökad gick upp från 27 procent 1995 till 46 procent (Elin Ekblom Bak, Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm). Människor med god tillgång till idrottsanläggningar är 43 procent mer benägna att motionera regelbundet jämfört med människor med dålig tillgång till anläggningar. Källor: Om inte annat anges, Idrottens samhällsnytta (Faskunger, Sjöholm, FoU-rapport 2017).

3 Människor med god tillgång till idrottsanläggningar är 43 procent mer benägna att motionera regelbundet... Invånare med fler anläggningar i närheten av bostaden är även betydligt mer benägna att nå Folkhälsomyndighetens rekommendation för fysisk aktivitet ur hälsosynpunkt. Tillgängliga anläggningar leder till ökad upplevd trygghet utomhus genom mer liv och rörelse och färre folktomma platser. Mer liv och rörelse och färre folktomma platser gör det även allmänt svårare att vandalisera och förstöra offentliga platser. En undersökning från Riksidrottsförbundet visar att endast var fjärde kommun har en långsiktig plan för utbyggnaden av idrottsanläggningar. Svaren visar att många kommuner upplever att föreningar tvingas tacka nej till barn och unga som vill idrotta på grund av brist på anläggningar. - Utformningen av idrottsanläggningar är centralt för användningen (multiarena, bredd/elit, handikappanpassad, trygghet, kostnad, tid). - En studie från 2015 visar att 85 procent av de tillfrågade ansåg att det var mycket eller ganska viktigt att det finns en idrottshall i närområdet och 97 procent ansåg att tillgången till en idrottshall är viktigt för barn och ungas hälsa och utveckling.

4 Fysisk aktivitet och idrott gynnar alla Det bästa och mest kostnadseffektiva sättet att få fler att må bättre är att fler deltar i idrott och fysisk aktivitet. Stillasittande livsstilar kan förklara 2-8 procent av sjukvårdskostnaderna i Sverige. (Uppskattning från forskaren Lars Hagberg). Om idrottsrörelsen når ytterligare 100 ungdomar kan följande hälsovinster och besparingar förväntas: > 5 ungdomar kommer inte drabbas av depression. > 25 ungdomar kommer inte ha symtom som magont, huvudvärk med mera. Den relativa riskminskningen av att idrotta som äldre ger väsentligt större vinster räknat i antal sjukdomsfall och för tidig död än för åldersgruppen under 65 år. Samhällets kostnader för sjukdom, som delvis kan undvikas med idrott /fysisk aktivitet, hos äldre är mycket stor. Till exempel till följd av förlorad muskel massa (orsakad av stillasittande). FAKTA: Hälsovinster av fysisk aktivitet Det finns starka samband mellan fysisk aktivitetsnivå och ett stort antal hälsoaspekter. > Fysisk aktivitet är en viktig skyddsfaktor mot ohälsa. > Minskar dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar. > Ger kraftig minskning av åldersdiabetes. > Minskad risk för frakturer (förebygger benskörhet och ökar benmassan). > Ökar muskelstyrkan och hållfastheten i senor och ligament. > Förbättrar balans och koordinationsförmåga. > Minskar risk för tjocktarmscancer. > Minskar risk för belastningsskador. > Förbättrar immunförsvaret. > Påverkar övervikt/bibehåller idealvikt. > Minskar risken för depression. > Fler levnadsår och fler friska år. > Vinster i livskvalitet. > Förbättrad självskattad hälsa.

5 Fler levnadsår och fler friska år, vinster i livskvalitet, minskade kostnader för vård och omsorg. Deltagande i idrott ger lägre förekomst av depression, ökat välmående, lägre grad av känslomässiga och sociala problem samt förbättrad värdering av det egna utseendet, den egna förmågan och den fysiska såväl som allmänna självkänslan. 93 procent av alla barn tycker att det är bra eller mycket bra gemenskap i laget eller träningsgruppen. 85 procent menar att de mår bättre och är gladare av att de idrottar. 96 procent av alla barn tycker det är ganska eller mycket roligt med sin idrott. De allra flesta idrottsföreningar bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Sju av tio bedriver breddverksamhet för vuxna. Den största hälsovinsten idrott ger under ungdomsåren är mindre risk för psykisk ohälsa och bättre välbefinnande. Endast 14 procent av svenska skolelever (11-15 år) rör sig tillräckligt enligt WHO:s rekommendation om minst en timma fysisk aktivitet om dagen. (Folkhälsomyndigheten, 2019). Det finns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. Ökad fysisk aktivitet kan verka positivt på: > koncentration > minne > beteende i klassrummet > psykosocial undervisningsmiljö > inlärningseffektivitet. - Tid till fysisk aktivitet som tas från andra undervisningsämnen reducerar inte skolprestationerna i de ämnena.

6 Behovet och nyttan av ideellt arbete inom idrotten Det ideella arbetet inom den svenska idrottsrörelsen motsvarar ett ekonomiskt värde på 20 miljarder kronor per år. (Ersta Sköndal Bräcke Högskola, 2018). - VG-idrotten utgör cirka 20 procent av idrotten i Sverige totalt. Det ideella arbetets värde = 4 miljarder kronor. Sverige: Mer än idrottsledare, de flesta helt ideella, utför varje år omkring årsarbeten. Om de ideella insatserna ersattes i nivå med EU:s värdering av en ideell arbetstimma (eller i nivå med en kommunal tjänstemanslön), skulle det kosta cirka 30 miljarder kronor årligen. Västra Götaland: Cirka idrottsledare, de flesta helt ideella, utför varje år omkring årsarbeten.

7 Det ideella arbetet totalt (53 procent av befolkningen) och inom idrotten (18 procent) ligger på en stabil nivå i Sverige. Många av idrottsföreningarna är små, drygt två av tio har högst 50 medlemmar. Fyra av tio är medelstora med medlemmar och fyra av tio är stora med fler än 200 medlemmar. Ekonomiskt är de flesta idrottsföreningar jämförelsevis små. Var tredje förening har en årsomsättning på högst kronor. Idrottsrörelsen lockar många unga oavsett bakgrund. Deltagande i idrotten ger en upplevelse av gemenskap och meningsfull fritid för ett stort antal.

8 Kriminalitet och brott En förövare som gång på gång hamnar i fängelse (till exempel gängkriminell) uppskattas skapa långsiktiga samhällskostnader på mer än 9 miljoner kronor. - En måttlig misshandel innebär långsiktiga samhällskostnader på 6 miljoner kronor. Ett personrån kr. (Brottsförebyggande rådet (Brå), Litteraturöversikt över metoder, resultat och utmaningar i forskningen om kostnader för brott. Rapport 2017:8 ). Ungdomar som idrottar har bättre självkänsla, har färre depressiva symptom, begår färre brott och dricker mindre alkohol än jämnåriga som inte är engagerade i idrottsföreningar. - Det visar en studie som följt drygt 400 tonåringar under tre år och jämförde utvecklingen för de som idrottat hela tiden med de som aldrig idrottat, de som slutat och de som börjat under perioden. Resultatet talar väldigt tydligt till de idrottande ungdomarnas fördel. (Özdemir, M., & Stattin, H. (2012). Konsekvenser av att börja, fortsätt eller sluta idrotta. I J. Hvenmark (red.), Är idrotten nyttig? En antologi om idrott och samhällsnytta. Stockholm: SISU Idrottsböcker).

9 Ungdomar som idrottar begår färre brott och dricker mindre alkohol än jämnåriga som inte är egagerade i idrottsföreningar.

10 Turismekonomiska effekter av elitidrott och evenemang Stora nationella respektive internationella idrottsevenemang bidrar till ökad turismekonomisk omsättning och därmed regional tillväxt och näringslivsutveckling. Förberedelser och genomförande skapar sysselsättning och ett arv i form av bland annat arenor som gör nytta på lång sikt. De besökare som reser till evenemanget spenderar pengar som gör nytta i den lokala ekonomin. Det finns en bevisad koppling mellan framgångsrika evenemang och värdet av destinationens varumärke. Det leder till framtida turism och investeringar. Idrottsevenemang tillför flera typer av social nytta till samhället: > Ökat socialt kapital (stärker bandet mellan människor och inom nätverk, ger stolthet och framtidstro). > Kompetensutveckling (personligt självförverkligande och nyförvärvad teknisk kunskap hos individer och samhällets institutioner). > Ökat välbefinnande (förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt upplevd förhöjd livskvalitet i samband med evenemanget). - Turismekonomisk omsättning är kanske det tydligaste bidrag idrotten har till regional tillväxt och näringslivsutveckling. (TEK = antal gästnätter x schablon per dygn).

11 De besökare som reser till evenemanget spenderar pengar som gör nytta i den lokala ekonomin. Det finns ett flertal exempel på både nationella och internationella studier som visar att elitidrott har en viktig betydelse för regional tillväxt och utveckling genom de direkta och indirekta ekonomiska effekter som genereras. (Backman, M., Klaesson, J., & Nilsson, P. HV71:s betydelse för Jönköpingsregionen, Jönköping International Business School:2010). Elitidrott bidrar också till att skapa andra positiva effekter på medborgarnas livskvalité. Förutom det uppenbara nöjet det ger medborgarna att följa elitaktiva och lag finns det studier som visar att ökad medieexponering och idrottsliga framgångar uppfattas som något positivt av regionens invånare eftersom dessa bidrar till en ökad gemenskap, stolthet och tillhörighet. (Zimmerman, D. Subsidizing stadium: Who benefits who pays?, in Sports, Jobs and Taxes, ZR. G. Noll and A Zimbalist (eds), Washington: 1997).

12 Kontakta oss Framtagen av Västra Götalands Idrottsförbund Textunderlag: Magnus Pettersson Layout: Ingela Gustavsson Foto: Bildbyrån